Samhällskunskap 7–9

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Johan Eriksson, Frank Lundberg och Lars Olsson

Läromedelsutvecklare: Frans af Schmidt

Redaktör: Tobias Andersson

Bildredaktör: Martina Eriksson

Illustratörer: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelsei upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-75-7

MIX

Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C129413

Innehåll

Förord

Samhällskunskap är ett mång- och tvärvetenskapligt ämne. Undervisningen måste ta med sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala aspekter för att möta de krav som ställs i kursplanen och de krav som ställs på medborgare i ett modernt demokratiskt samhälle. Eftersom samhället ständigt förändras förändras också villkoren för undervisning i samhällskunskap.

Demokratin utmanas från flera håll. Genom att bygga undervisning på vetenskaplig grund och ett källkritiskt förhållningssätt kan vi tillsammans bidra till att öka samhällets demokratiska resiliens.

Målet med NE Samhällskunskap 7–9 är att ge eleverna förståelse för hur beslutsvägarna i samhället fungerar, vilket ansvar olika myndigheter har och hur rollfördelningen ser ut i den offentliga sektorn. Andra centrala teman är välfärdssamhällets utmaningar, samhällsekonomi, mångfald och diskriminering, rättigheter och rättskipning, opinionsbildning i en digital tidsålder, internationell politik samt globalisering och hållbar utveckling. Bokens tydliga upplägg ger eleverna överblick och goda förutsättningar att själva bli förtrogna med hur samhället fungerar.

Redaktionen, NE

KAPITEL 1

Sverige och du

Bilden: Öresundsbron som förbinder Sverige med Danmark.

Sverige och omvärlden

Det är viktigt att ha koll på samhällets grundläggande spelregler för att klara sig bra i livet. Samhällskunskap är ett ämne som hjälper oss att förstå hur samhället fungerar och hur vi kan påverka och förändra.

Ord och begrepp

Barnadödlighet är ett mått på hur många barn som dör innan de fyllt 5 år.

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre.

Ekonomi är sådant som handlar om att skaffa, förvalta och använda pengar och andra värdefulla saker.

Globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra.

Massmedier är det gemensamma namnet på kanaler (exempelvis webbsidor, tidningar eller TV-kanaler) som används för att sprida information och underhållning till många människor.

Medellivslängd är ett mått på den beräknade genomsnittliga livslängden för nyfödda.

Rättsväsen är ett ord för alla myndigheter som ser till att människor följer lagarna.

I en välfärdsstat tar stat, region och kommun stort ansvar för bland annat skolor och sjukvård och ger bidrag till människor som har behov av hjälp.

Varför samhällskunskap?

Varför ska vi läsa samhällskunskap? Vad är det för mening med att lära sig hur Sverige styrs och hur massmedierna, rättsväsendet och samhällets ekonomi fungerar? Varför behöver vi i Sverige känna till styrelseskicket i andra länder och hur EU är uppbyggt?

Ett uppenbart svar är att det är svårt att klara sig i livet om man inte vet något om samhället och världen. Men det är också så att det är avgörande att medborgarna har kunskap för att en demokrati ska fungera. Den som inget vet är lätt att lura. Den som inte känner till sina rättigheter riskerar att bli utnyttjad.

Vi som bor i Sverige har förmånen att leva i ett av de rikaste och mest jämlika och demokratiska länderna i världen. Går vi cirka 150 år tillbaka i tiden såg det helt annorlunda ut. Sverige var då ett fattigt land med hög barnadödlighet, låg medellivslängd och stora skillnader mellan fattiga och rika. Endast en liten del av den manliga befolkningen hade rösträtt. Kvinnor saknade inte bara rätt att rösta utan även många andra rättigheter som män hade.

Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen mot en demokratisk välfärdsstat inte var given. Dagens samhälle är resultatet av en lång rad politiska beslut som ofta har motarbetats av dem som antingen velat bevara samhället som det varit eller önskat en annan utveckling.

Sverige har alltid påverkats av omvärlden. Globaliseringen och medlemskapet i EU har ytterligare ökat Sveriges beroende av världen omkring oss. Det gäller både ekonomiskt och politiskt.

På många sätt är samhället mer komplicerat än det var förr. Samtidigt har vi tillgång till mer och snabbare information än någonsin. Detta gör det ännu viktigare att vi har tillräckligt stora kunskaper för att kunna bedöma vad i informationsflödet som är trovärdigt och vad som inte är det.

Sammanfattning

@ För att en demokrati ska fungera krävs det att medborgarna har kunskap om hur samhället fungerar.

@ Sveriges utveckling mot en demokratisk välfärdsstat är resultatet av politiska beslut.

@ Globaliseringen och medlemskapet i EU har ytterligare ökat Sveriges beroende av världen omkring oss.

Sverige och du

Sverige och omvärlden

Instuderingsfrågor

1. Ge tre exempel på hur Sverige såg ut för 150 år sedan.

2. På vilka två sätt har Sverige påverkats av omvärlden?

3. I dag har vi tillgång till mer och snabbare information än någonsin. Vad är det som har blivit viktigt för oss i dag?

Aktivitet: Vad är samhälllskunskap?

Fundera

Arbeta enskilt och fundera över vilka tankar du får när du tänker på begreppet samhällskunskap.

1. Skriv ner minst tre ord – gärna fler – som du förknippar med samhällskunskap.

2. Titta igenom bokens innehållsförteckning och skriv ner områden som du tycker verkar särskilt intressanta.

3. Jämför era resultat i klassen. Har ni ungefär samma uppfattning om ämnets innehåll? Vilka ämnen vill ni lära er mer om? Förklara och diskutera varför ni har valt just dessa ämnen.

Bilden: Vy över förorten Axelsberg i Stockholm.

Sverige har över 10 miljoner invånare i dag. De allra flesta bor i södra halvan av landet. Sedan 1990-talet har Sverige tagit emot många asylsökande som har flytt från krig och konflikter i sina hemländer. Att ge alla som bor i Sverige möjligheter att leva på lika villkor är en utmaning för samhället.

Ord

och

Asyl innebär att en person får stanna i ett land dit hen har flytt.

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Flykting kallas en person som flyr från sitt land, det vill säga tvingas lämna det mot sin vilja.

Integration kallas processen när något förenas med något annat, till exempel när olika folkgrupper förenas i en stat för att leva tillsammans.

Invandrare är människor som har flyttat in i ett land från ett annat land.

Medellivslängd är ett mått på den beräknade genomsnittliga livslängden för nyfödda.

Nationell minoritet kallas en minoritet som har blivit erkänd och fått särskilda rättigheter i ett land.

Pension är pengar som äldre människor får i stället för lön när de slutat arbeta.

Segregation innebär att olika grupper människor, till exempel rika och fattiga, bor på olika platser i samma stad.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Ur kursplanen för Samhällskunskap 7–9 (Lgr22) Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag. KÄLLA: SKOLVERKET

Befolkning

Sverige är ett till befolkningen litet land med cirka 10,5 miljoner invånare (2022). Landets befolkning är ojämnt fördelad. Till största delen är Sverige glest befolkat. Mer än hälften av invånarna bor i någon av de 33 största kommunerna. De flesta bor i södra delen av Sverige. 80 procent av befolkningen bor söder om Uppsala, 90 procent bor söder om Sundsvall. Vidare bor cirka hälften av befolkningen inom en mil från kusten. Man kan urskilja ett par områden där befolkningen är som tätast – ett tätt stråk över Mellansverige från Göteborg till Stockholm och ett område från Göteborg söderut längs kusten till Skåne. Dessutom finns en del stadsområden där befolkningen är tät, men i övrigt är Sverige ett glest befolkat land.

Sedan 2010-talet har Sveriges befolkning ökat med cirka 1 procent per år. Visserligen föds det fler barn per vuxen kvinna i Sverige än i de flesta andra EU-länder, men befolkningsökningen beror till största delen på att människor invandrar till Sverige.

2020 sticker ut då befolkningsökningen var den lägsta på 15 år med en ökning på 0,5 procent. Orsaken till det var en kombination av minskad invandring och en minskad naturlig folkökning på grund av ökade dödstal.

Befolkningsförändring 2017–2021. Befolkningstäthet 2021. Antal invånare per km2.

Urbanisering

Redan i samband med industrialiseringen under 1800-talet flyttade fler och fler människor in till städerna. Men den så kallade urbaniseringen tog fart under 1900-talet och har fortsatt in på 2000-talet. Nuförtiden bor 88 procent av Sveriges befolkning i tätorter, det vill säga i orter med fler än 200 invånare. Allt större del av befolkningen lever i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Att många människor, främst unga personer, flyttar från landsbygden och mindre städer till de större städerna får flera konsekvenser. I avfolkningsbygder, det vill säga de områden som människor lämnar, minskar befolkningen och andelen äldre blir större. Skatteintäkterna blir lägre samtidigt som kostnader för till exempel äldrevård finns kvar.

I storstadsområdena innebär den stora inflyttningen fördelar men också problem, till exempel i form av bostadsbrist.

Bostadsområdet Högaholm i Malmö 1972. Området var en del av miljonprogrammet. Miljonprogrammet var ett projekt 1964–1975 där det snabbt byggdes väldigt många bostäder. Många av dessa bostäder ligger i områden där det i dag bor många låginkomsttagare och människor som är födda utanför Sverige.

Från utvandringsland till invandringsland

Under cirka hundra år – från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet – var Sverige ett utvandringsland. Nästan 1,2 miljoner svenskar utvandrade till Nordamerika, de allra flesta till USA. Av dessa återvände omkring 200 000 till Sverige.

Efter andra världskriget har Sverige i stället tagit emot ett stort antal invandrare och flyktingar. Sverige har också stor utvandring men totalt sett är invandringen större. Under 1960-talet var det brist på arbetskraft i Sverige och företagen uppmuntrade människor från bland annat dåvarande Jugoslavien att flytta till Sverige. Många människor flyttade även från Finland för att arbeta i Sverige.

I samband med de jugoslaviska krigen under 1990-talet flydde ett stort antal människor till Sverige från bland annat Kosovo samt Bosnien och Hercegovina. Under 2000-talet har Sverige tagit emot många asylsökande som flytt från krig och våldsamheter i Afghanistan, Syrien och andra länder i Mellanöstern samt Somalia. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 är det många som tvingats fly kriget. Sverige är ett av de länder som tagit emot ukrainska flyktingar.

Ukrainska flyktingar anländer till hamnen i Karlskrona 2022 efter att tvingats fly från kriget i sitt hemland.

Sedan millennieskiftet har invandringen ökat, i synnerhet fram till 2016. Enligt SCB:s prognoser kommer invandringen att stabilisera sig runt 100 000 människor per år. Källa: SCB.

Integration och segregation

Invandringen till Sverige har inneburit att en stor andel av befolkningen har utländsk bakgrund, det vill säga att en person antingen är född utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands. Denna situation innebär både möjligheter och utmaningar.

Till exempel är arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund betydligt högre än bland infödda svenskar. Att en stor andel av befolkningen som skulle kunna arbeta i stället lever på olika former av bidrag är varken bra för den enskilda personen eller för samhället i stort.

En möjlighet med invandring är att Sverige får ett tillskott av människor, ofta i arbetsför ålder vars utbildning och barnomsorg inte har bekostats av det offentliga. Kommer dessa människor i arbete bidrar de till det gemensamma genom skatteintäkter samtidigt som de inte har kostat lika mycket som människor som föds i landet. På så sätt blir invandring ett tillskott till den svenska statskassan.

Utbildning och språkkunskaper är en nyckel för invandrare att komma in i det svenska samhället.

Ett viktigt mål med integrationspolitiken är att människor med utländsk bakgrund i större utsträckning ska kunna försörja sig själva och vara delaktiga i samhället. Trots det har segregationen på många sätt ökat i Sverige. I vissa förorter, stadsdelar eller bostadsområden bor nästan bara människor med invandrarbakgrund, vilket gör integrationen mycket svårare.

Även om diskriminering är förbjudet i lag upplever många att det är svårare att få jobb och bostad för den som har utländsk bakgrund.

Sammanfattning

@ Sveriges befolkning är ojämnt fördelad över landets yta och den största delen av befolkningen bor i södra delen av landet.

@ Många människor flyttar från landsbygd och småstäder till storstadsområden.

@ Andelen av befolkningen som är över 65 år ökar.

@ Sverige har sedan 1990-talet tagit emot många asylsökande som flytt från krig och konflikter i sina hemländer.

@ Segregationen har ökat och många svenskar med utländsk bakgrund upplever diskriminering av olika slag.

Sverige och du

Dagens Sverige

Instuderingsfrågor

1. Är Sverige till största delen glest befolkat?

2. Var bor 90 procent av Sveriges befolkning?

3. Vad beror Sveriges befolkningsökning under 2010-talet på?

4. Hur stor procent av Sveriges befolkning bor i dag i tätorter med fler än 200 invånare?

5. Mellan 1850 och 1950 utvandrade 1,2 miljoner människor från Sverige. Till vilket land reste de flesta av dem?

6. Varför flyttade många till Sverige på 1960-talet?

7. Nämn några av de länder från vilka Sverige har tagit emot många flyktinginvandrare under de senaste 30 åren.

8. Vad betyder det om en person beskrivs med att hen har ”utländsk bakgrund”?

9. Vad ses som ett viktigt mål för den svenska integrationspolitiken?

10. Hur kan man se att segregationen har ökat i det svenska samhället?

Aktivitet: Storstad eller glesbygd?

Fundera och diskutera

Fundera först enskilt och diskutera sedan frågorna nedan med en eller flera klasskompisar:

1. Varför flyttar så många ungdomar från glesbygd och mindre orter till storstadsregionerna?

2. Vilka storstadsregioner finns i Sverige?

3. Vad kan det finnas för fördelar med att bo kvar eller flytta tillbaka till en så kallad avflyttningsbygd?

Bilden: Att bära en prideflagga är ett exempel på en tydlig identitetsmarkör.

Identitet

Det här avsnittet handlar om identitet – om våra personliga egenskaper och hur vi har blivit de personer som vi är. Varje människa har en bild av sig själv som påverkas av allt från sexuell läggning och etnicitet till hur gammal man är och var man växte upp. Ingen får trakasseras eller diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnicitet eller religion.

Ord och begrepp

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Etnicitet betyder tillhörighet till ett visst folk eller en viss folkgrupp, till exempel svenskar, danskar eller samer.

Heterosexualitet innebär att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av det motsatta könet.

Homosexualitet betyder att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av samma kön som en själv.

Identitet är en medvetenhet om att vara en unik individ och den bild av sig själv som en människa har.

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Missbruk är att använda överdrivet mycket av en drog eller att ägna sig överdrivet mycket åt ett beteende.

Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång.

Norm är de ideal som en person förväntas anpassa sig till.

Pubertet är de förändringar som sker i kroppen och psyket när en människa blir könsmogen.

Sexuella trakasserier är en handling eller ett uppträdande som är av sexuell natur och som kränker en annan person.

Socialisation är ett begrepp inom ämnet samhällsvetenskap som betyder hur man formar sin identitet.

Ur kursplanen för Samhällskunskap 7–9 (Lgr22) Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. KÄLLA: SKOLVERKET

Identitetsmarkörer

Vi markerar vår identitet gentemot andra genom identitetsmarkörer. Dessa är viktiga för att visa vilka vi är. Ditt namn kan vara en identitetsmarkör liksom vilka personer du omger dig med. Andra identitetsmarkörer kan vara kläder, intressen och personliga egenskaper.

Vem är jag?

Tonåren och puberteten innebär en naturlig frigörelseprocess från föräldrarna. Parallellt pågår en utveckling från barn till vuxen, en period då de flesta blir medvetna om sin egen identitet och grubblar över frågor som:

Vem är jag?

– Hur blev jag den jag är?

– Hur uppfattas jag av andra?

– Vad ska jag bli?

– Hur kommer det att gå för mig?

En människas identitet är ofta starkt kopplad till vad som brukar kallas sociala kategorier. Till dessa hör kön, sexuell läggning, etnicitet och klass.

Dessa och andra faktorer påverkar hur en person formar sin identitet. Men också hur personen uppfattas av andra människor, vilket är ganska naturligt.

Dock kan det uppstå problem när en person möts av förutfattade meningar eller fördomar. Dessutom är det självfallet så att människor inom en och samma sociala kategori kan vara mycket olika sinsemellan och ha helt olika erfarenheter och levnadsvillkor.

Så är inte heller alla kvinnor likadana bara för att de är just kvinnor. Vem man är och hur man uppfattar sig själv påverkas av en mängd faktorer, till exempel hur gammal man är, var man växte upp, vilket yrke man har och så vidare.

Att vara gitarrist eller annan musiker kan vara en tydlig identitetsmarkör.

Socialisation, hur vi i samspel med andra formar vår identitet, pågår hela livet. Särskilt viktig är den socialisation som sker när vi är barn, men även andra sammanhang är viktiga. Idrottssupportrar har ofta en stark känsla av gemenskap och samhörighet.

Socialisation

Människan är en social varelse. Det betyder att vi har ett stort behov av att umgås med andra människor. Det är till stor del i umgänget med andra människor som vi formas till den människa vi blir.

En människas personlighet är till viss del medfödd. Men den formas också i hög grad i samspelet med andra människor. Denna process kallas socialisation.

Under barndomen sker socialisationen i första hand i familjen. Då läggs grunden till en persons identitet. Då lär vi oss hur vi förväntas bete oss. Våra värderingar – vad vi tycker och tänker – och personliga smak formas också till stor del under barndomen.

Skolan och umgänget med kompisar är andra sammanhang som är viktiga i socialisationsprocessen.

Socialisationen fortsätter genom hela livet. När vi hamnar i nya sammanhang blir vi tvungna att lära oss hur vi förväntas uppträda för att fungera med andra människor.

Sex och relationer

Puberteten innebär rent biologiskt att man går från att vara barn till att bli fysiskt vuxen och ”sexuellt mogen”. Det innebär att flickor kan bli gravida och att pojkar kan bli pappor. Men det är stor skillnad mellan att biologiskt kunna bli förälder och att vara tillräckligt mogen för att bli förälder.

Hashtaggen #metoo fick spridning i sociala medier när den amerikanska skådespelerskan Alyssa Milano bad alla kvinnor som utsatts för sexuellt ofredande att svara på hennes tweet med orden me too. Uppmaningen ledde till protester över hela världen.

Sexuell läggning

Det är vanligen under puberteten som en person utvecklar eller blir medveten om sin sexuella läggning. De flesta blir sexuellt intresserade av det motsatta könet och är heterosexuella.

Andra upptäcker att de är sexuellt intresserade av det egna könet – att de är homosexuella eller bisexuella. Att uppleva sig ha en annan sexuell läggning kan vara en besvärlig upptäckt för en tonåring. I samtal om sex och samliv – i till exempel skolan – utgår man ofta ifrån den heterosexuella normen. Detta är problematiskt för dem som inte ingår i den gruppen och därmed hamnar utanför.

Bland en del elever kan det förekomma en rädsla för homosexualitet och elever som misstänks vara homosexuella riskerar att utsättas för trakasserier och diskriminering. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Diskriminering på grund av sexuell läggning är dessutom ett lagbrott.

Sexuella trakasserier

Sverige är ett förhållandevis jämställt land. De allra flesta svenskar anser det självklart att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, men trots det finns det brister i jämställdheten. Exempelvis har män än i dag ofta högre lön än kvinnor för samma arbete.

Det finns fortfarande en dubbelmoral i synen på pojkars och flickors sexliv. Det händer att flickor kallas ”horor” om de anses ha varit ihop med för många killar. Medan en kille som har varit ihop med många flickor snarare får ett positivt bemötande.

Även om homosexualitet är mer accepterat än tidigare förekommer det trakasserier och diskriminering mot homosexuella.

Det är tyvärr inte ovanligt att flickor utsätts för sexuella trakasserier i form av tafsande eller oönskade kommentarer. Sådant ska inte accepteras. Inte heller ska obehagliga kommentarer om en persons sexuella läggning accepteras.

I Sverige har vi lagar som innebär att ingen ska diskrimineras (framför allt diskrimineringslagen) och att det ska vara lika rättigheter för alla människor oavsett etnicitet, religion, kön och sexuell läggning. Det innebär att det är var och ens ensak vilken sexuell läggning man har. Det är därför aldrig acceptabelt att andra försöker bestämma över en persons sexuella läggning.

Skollagen om kränkande behandling

7 § Huvudmannen [kommunen eller den som driver en friskola] ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Skolan har ansvar att se till att det finns åtgärder för att förebygga kränkande behandling. Dessutom har läraren skyldighet att anmäla kränkande behandling om hen fått kännedom om att någon utsatts för kränkande behandling.

Mobbning

Alltför många personer kan berätta om hur de utsatts för mobbning under sin skoltid. Mobbning och kränkande behandling förekommer dessvärre också på vuxnas arbetsplatser.

Ordet mobbning kommer av det engelska ordet mob, som betyder ’grupp’. Mobbning handlar alltså om att en grupp människor utsätter en medmänniska för upprepad kränkande behandling. Det kan handla om allt från glåpord, elaka kommentarer, utfrysning, obehagliga SMS och mobbning på nätet, till knuffar, slag och misshandel.

Det är långt ifrån alltid som mobbning på en skola uppmärksammas av vuxna. Särskilt svårt kan det vara då mobbningen inte tar sig uttryck i fysiska trakasserier, utan i stället består av utfrysning, blickar och elaka kommentarer. För den utsatta upplevs sådan mobbning minst lika kränkande som knuffar och slag.

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Skollagen (2010:800)

Bruk och missbruk

Alkohol

Det är först när man fyllt 20 år som man lagligt kan köpa alkohol på Systembolaget. Alkoholdrickande i högstadieåldern innebär därför att någon begår lagbrott. Denna person har langat eller sålt sprit till ungdomar trots att det är olagligt och straffbart.

Undersökningar visar att cirka 40 procent av ungdomar i årskurs 9 dricker då och då. Det är en kraftig minskning jämfört med början av 2000-talet då cirka 80 procent av elevgruppen svarade att de druckit alkohol det senaste året.

Ungdomar och alkohol kan utgöra en farlig kombination. Ungdomlig spontanitet och bristande omdöme blandat med alkoholens förmåga att ännu mer minska omdömet kan leda till att ungdomar gör saker som de länge får ångra.

Narkotika är olagligt i Sverige. Här använder tullen en sökhund i ankomsthallen på Arlanda flygplats. Hunden är tränad att hitta narkotika.

Ett tidigt och regelbundet alkoholbruk i unga år innebär dessutom en stor risk för alkoholmissbruk i vuxen ålder.

Det finns dock många elever som av religiösa, kulturella eller andra orsaker inte dricker alkohol.

Andelen elever i årskurs 9 som druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Källa: CAN:s drogvaneundersökning bland skolelever.

Tobak

I Sverige har rökning minskat mycket under de senaste 30 åren. De flesta vet att rökning är väldigt farligt för hälsan. Trots det börjar många ungdomar röka.

Första gången man röker (eller snusar) tycker de flesta att det smakar illa. Men nikotinet i cigaretterna och snuset är ett snabbt vanebildande gift.

Frågan är varför tonåringar börjar röka eller snusa. Möjliga orsaker är kompisar som röker eller snusar och att man tycker det är tufft att röka och snusa.

Narkotika

I en undersökning från 2022, gjord av organisationen CAN, hade 7 procent av killarna och 6 procent av tjejerna i årskurs 9 någon gång använt narkotika. För elever som gick andra året i gymnasiet var dessa siffror 16 procent respektive 13 procent.

Alla vet att narkotika är både olagligt och farligt, men trots det provar en del ungdomar på och somliga fastnar i drogmissbruk.

Detta kan i värsta fall leda till att personen blir socialt utslagen och till och med dör.

Rökningen bland unga har minskat kraftigt.

Nätet och spelberoende

En annan sak som kan oroa föräldrar är när de upplever att tonåringar tillbringar alltför mycket tid vid datorn eller mobiltelefonen. De oroar sig för att ungdomarna är inne på farliga sidor på nätet eller att de sitter uppe halva nätterna och spelar spel online eller är inne på sociala medier.

Det är inte ovanligt att detta sker. Därför får många tonåringar för lite sömn och orkar inte med skolan. Vid slarv med kroppens behov av sömn och vila kan allvarliga hälsoskador uppstå.

En del ungdomar lägger så mycket tid på onlinespel och sociala medier att det kan betraktas som ett beroende som styr den unges liv och som kan vara svårt att själv ta sig ur.

Sammanfattning

@ En människas identitet påverkas av kön, sexuell läggning, etnicitet och klass men också av hur gammal man är, var man växte upp, vilket yrke man har och så vidare.

@ En människas personlighet är till viss del medfödd men formas också genom socialisation, det vill säga samspelet med andra människor.

@ Varje individ har olika sociala roller i olika sammanhang.

@ Det är vanligen under puberteten som en person utvecklar eller blir medveten om sin sexuella läggning.

@ Ingen får trakasseras eller diskrimineras på grund av sin sexuella läggning.

@ Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder har kvinnor ofta lägre lön än män och många kvinnor utsätts för sexuella trakasserier.

@ Mobbning och kränkande behandling förekommer alltför ofta i skolan men även på vuxnas arbetsplatser.

Fortnite är ett populärt spel bland ungdomar.

Sverige och du

Identitet

Instuderingsfrågor

1. Ge två exempel på frågor som många grubblar på i tonåren.

2. Ge två exempel på identitetsmarkörer.

3. En människas personlighet är till viss del medfödd. Men den formas också i hög grad i samspelet med andra människor. Vad kallas denna process?

4. Ge ett exempel på vad diskrimineringslagen innehåller.

5. Ge tre exempel på hur mobbning kan se ut.

6. Varför kan ungdomar och alkohol utgöra en farlig kombination?

7. Vilket ämne är vanebildande i cigaretter?

8. Vad kan hända om man fastnar i ett spelberoende?

Aktivitet 1: Självporträtt

Nu ska du försöka fånga din egen identitet. Berätta om dig själv och vad som kännetecknar just din identitet.

Använd några av de kategorier och egenskaper som beskrivs i läromedlet: kön, sexuell läggning, etnicitet, klass, ålder, plats där du har växt upp, namn, musiksmak, kläder och intressen.

Redovisa på något av följande sätt:

– gör en teckning eller en kort serie

skriv en självbiografi på 1–2 A4-sidor

– sammanfatta din identitet i en dikt eller låttext

spela in en kort film på cirka 5–10 minuter där du berättar om dig själv.

Aktivitet 2: Valfrihet och identitetsskapande

Fundera och diskutera

Fundera först enskilt och diskutera sedan frågorna nedan med en eller flera klasskompisar.

1. Är vi friare i dag än förr att själva skapa en identitet och en framtid som passar oss?

2. Vad innebär dagens valfrihet? Är den endast positiv? Motivera dina synpunkter.

Bilden: Hudfärg och etnisk bakgrund saknar betydelse för hur en person klarar sig i skolan.

Skilda förutsättningar

I Sverige har alla barn samma rättigheter men alla har inte samma förutsättningar. Föräldrarnas utbildning, hälsa och ekonomi är sådant som kan påverka barns skolgång och val av yrke. Detta kan ha stor betydelse för hur en person klarar sig i livet men är inte avgörande.

Ord och begrepp

Alkohol är ett kemiskt ämne som finns i öl, vin och spritdrycker.

En auktoritär ledare bestämmer ensam över gruppen och är ofta sträng.

Jämlikhet innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Narkotika, eller knark, är kemiska ämnen som påverkar hjärnan och som man kan bli beroende av.

Segregation innebär att olika grupper av människor bor på olika platser i samma stad.

Socioekonomiska faktorer är till exempel utbildningsnivå, inkomst och yrke.

Ur kursplanen för Samhällskunskap 7–9 (Lgr22) Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. KÄLLA: SKOLVERKET

Samma rättigheter

I Sverige har alla barn och ungdomar rätt till gratis utbildning, vilket ger alla chansen att skapa sig en bra framtid. Trots detta skiljer sig våra förutsättningar åt av många skäl. De påverkas av om vi bor i storstad eller på landsbygd, vilken skola vi går i, varifrån vi kommer, hur vår familj ser ut, vad våra föräldrar har för utbildning, vad de arbetar med, familjens ekonomi och så vidare. Det får en att fundera på om alla har lika möjlighet till makt i samhället och är det rättvist? Är samhället jämlikt och har vi olika förutsättningar och möjligheter beroende på vilket kön vi tillhör?

I debatten om försämrade skolresultat pekas ofta skolor i invandrartäta bostadsområden ut som dåliga eller misslyckade. Elever som nyligen kommit till Sverige från ett annat land möter visserligen andra och svårare utmaningar än den som är född och uppvuxen här. Men etnisk bakgrund har ingen betydelse för skolresultaten. Det har däremot föräldrarnas utbildning och andra så kallade socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer kan ha stor betydelse för hur en person klarar sig i livet. Men de är inte helt avgörande. Även den som har mindre goda förutsättningar kan skapa sig ett bra liv.

Utsmyckning i cykeltunnel i stadsdelen Rosengård i Malmö. Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovićs stora leende pryder väggen.

Föräldrarnas utbildning

Undersökningar visar att föräldrarnas utbildningsnivå ofta påverkar deras barns skolresultat. Barn som kommer från hem där föräldrarna (eller annan vuxen) har en högre utbildning får oftare stöd och hjälp i sina studier. Välutbildade föräldrar ser det som en självklarhet att deras barn ska satsa på högre studier efter gymnasiet.

I hem utan studietraditioner är det vanligare att man vill skaffa sig en yrkesutbildning som inte innebär så många års studier. Det är inget konstigt – det har alltid varit vanligt att gå i föräldrarnas fotspår. Och en bra yrkesutbildning ger både jobb och goda inkomster.

Det är dock ett problem om en person som egentligen har viljan och förutsättningar för studier vid universitet eller högskola inte får den hjälp och uppmuntran som krävs.

Andel elever som

Föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Föräldrar med eftergymnasial utbildning.

59,7 %

84,6 %

Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen. Källa: Skolverket (SIRIS) 2021–22.

Barn från hem utan studietraditioner är mer benägna att välja en yrkesutbildning efter grundskolan.

nått kunskapskraven i alla ämnen Källa: Skolverket (SIRIS) 2021–2022

Föräldrarnas ekonomi och hälsa

Även familjens ekonomi påverkar ungdomars förutsättningar att lyckas i skolan. Det är visserligen gratis att gå i skolan, men barn vars föräldrar har ekonomiska bekymmer, till exempel på grund av arbetslöshet, mår generellt sämre än andra barn. De vuxnas oro smittar av sig.

En annan faktor som också är kopplad till ekonomi och som kan påverka skolarbetet negativt är trångboddhet. När många personer delar bostad kan det vara svårt att hitta en plats att göra läxor utan att bli störd. Tyvärr växer också många barn och ungdomar upp i hem där en eller båda föräldrarna missbrukar till exempel alkohol eller narkotika. I andra fall lider någon av de vuxna i hemmet av sjukdom, antingen fysisk eller psykisk. Barn som lever under otrygga förhållanden får det svårare att koncentrera sig på skolan.

Hammarkullen i Göteborg är ett av många områden i Sverige där människor bor trångt.

En viktig princip för den svenska skolan är att den ska vara kompensatorisk. Det innebär att skolan ska ge extra stöd till elever som är i behov av det för att skolan ska vara så likvärdig som möjligt.

Språk och kulturell bakgrund

En del av de elever som går i grundskolan i dag har bara varit en kort tid i Sverige. Många av dem har flytt undan krig och förföljelse. Dessa elever måste lära sig ett nytt språk och sätta sig in i nya vanor och traditioner. Språksvårigheter och kulturskillnader gör att vissa invandrarelever kan få det svårt i skolan.

En del nyanlända ungdomar kommer från länder som har stränga regler i skolan. I Sverige förväntas eleverna ta stort ansvar för sina studier och tänka kritiskt. De uppmuntras att ifrågasätta och lärarna är inte lika auktoritära som i många andra länder.

Somliga uppfattar detta som att det inte finns några regler eller krav på att visa respekt i den svenska skolan och att man kan göra vad man vill. Att ta till sig ett annat lands traditioner och koder för hur man ska uppföra sig i olika situationer kan ta tid.

Goda kunskaper i svenska språket är avgörande för att en person ska klara sig bra i skolan. Trots det går många ungdomar med invandrarbakgrund i skolor där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska.

Det beror på bostadssegregationen i många städer, där det i vissa områden nästan bara bor människor med utländsk bakgrund. Det innebär en extra utmaning eftersom det är svårt att lära sig svenska när nästan ingen i omgivningen pratar svenska. Om de vuxna i familjen inte kan svenska kan de inte heller hjälpa barnen med skolarbetet.

Könsnormer

Pojkar som grupp uppnår sämre skolresultat än flickor och det är även fler pojkar än flickor som inte uppnår gymnasiebehörighet. Vad det exakt beror på är svårt att säga men går sannolikt att koppla till de könsroller som finns i samhället.

Att plugga mycket i skolan stämmer inte överens med bilden om hur man ska vara som pojke i skolan utan det är andra saker som är viktigare. Det kan handla om social status som inte direkt är kopplad till studieresultat.

Att pojkar som grupp klarar sig sämre i skolan leder till problem i framtiden både för den enskilda individen och för samhället i stort. Det kan handla om svårigheter att få jobb och problem med fysisk och psykisk ohälsa.

Sammanfattning

@ I Sverige har alla barn samma rättigheter men alla har inte samma förutsättningar.

@ Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar ofta barnens skolgång och val av yrke.

@ Barn som växer upp i familjer med ekonomiska problem eller med missbrukande föräldrar kan få svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

@ Personer med invandrarbakgrund ställs inför speciella utmaningar, men etnisk bakgrund har annars ingen betydelse för hur det går i skolan.

Sverige och du

Skilda förutsättningar

Instuderingsfrågor

1. Ge tre exempel på skilda förutsättningar som kan finnas mellan ungdomar.

2. Vad har i undersökningar visat sig påverka skolresultaten mest?

3. På vilket sätt kan trångboddhet påverka en elevs skolresultat?

4. På vilket sätt kan kulturell bakgrund och språksvårigheter påverka en elevs skolresultat?

5. På vilket sätt kan könsnormer påverka skolresultaten?

Aktivitet: Ungdomars möjligheter i livet

Fundera och diskutera

Arbeta enskilt och fundera på vilket sätt följande faktorer påverkar ungdomars möjligheter i livet:

föräldrarnas utbildning

– föräldrarnas ekonomi och hälsa

– språk och kulturell bakgrund.

Diskutera sedan tillsammans med en eller flera klasskompisar. Utgå från dessa frågor:

1. I läromedlet står att vi har olika förutsättningar att skapa en bra framtid. Vad betyder egentligen ”en bra framtid” för dig? Pengar, lycka, många barn, resor – eller vad?

2. Vilka förutsättningar är viktigast för att få en bra framtid? Försök att rangordna följande faktorer: pengar, utbildning, hälsa, kompisar, fantasi, god miljö.

Bilden: Allmän förskola i olika kommuner infördes i mitten av 1970-talet. Behovet av barnomsorg ökade när allt fler kvinnor började arbeta utanför hemmet.

Det svenska

välfärdssamhället

Den svenska välfärdslagstiftningen är en av de mest omfattande i världen. Det betyder att en stor del av våra skatter går till att betala för välfärden. Det har i sin tur lett till många politiska diskussioner om hur stort välfärdssystem Sverige har råd med och hur det ska betalas.

Ord och begrepp

Folkhemmet är en politisk tanke som innebär att hela det svenska folket ska vara jämlika, ha bra livsvillkor och lika tillgång till allting i samhället.

Folkrörelser är stora föreningar eller organisationer som bildats av människor med vilja att förändra.

Funktionshinder är något som hindrar eller gör det svårt när en person vill göra något.

Funktionsnedsättning betyder att en person har svårt att göra vissa saker som hen vill göra.

Försörjningsstöd är pengar man kan få från kommunen om man inte tjänar tillräckligt för att ha råd med det man behöver i vardagen.

Pension är pengar som äldre människor får i stället för lön när de slutat arbeta.

Skatt är pengar som staten, kommunerna och regionerna tar in på olika sätt.

Transferering är en överföring av pengar utan motprestation, till exempel bidrag från stat eller kommun till en person som behöver hjälp.

Ur kursplanen för Samhällskunskap 7–9 (Lgr22) Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. KÄLLA: SKOLVERKET

Välfärdssamhället

Sverige kallas ofta ett välfärdssamhälle. Det betyder att vi som bor i Sverige kan lita på att samhället garanterar oss viss trygghet, vård och omsorg. Ingen ska behöva lida nöd på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, ålderdom eller arbetslöshet.

För att klara detta har samhället sedan andra världskriget byggt upp ett system för barnomsorg, utbildning, sjukvård, arbetslöshetsåtgärder, pensioner och äldreomsorg.

Men det är inte något som alla partier är helt överens om. Vissa menar att det vore bättre att vi betalade mindre i skatt och att var och en i högre utsträckning själv bekostar det de är i behov av. Andra partier menar att vi i stället behöver betala mer i skatt för att säkerställa att alla får det de behöver.

Välfärd – ingen självklarhet

Inget av det som du redan fått av samhället och annat som du kanske får senare i livet är självklart eller gratis. Trygghet, välfärd och omsorg är långt ifrån självklara saker. Det räcker att se på TV för att inse det. Runt om i världen finns det krig och fattigdom och sociala orättvisor. Många barn som föds i världen går därför en mycket otrygg och osäker framtid till mötes. Förhoppningsvis slipper du en otrygg framtid men det är inte självklart.

Att låna böcker på bibliotek kostar ingenting. Biblioteken betalar vi för tillsammans genom våra skattepengar.

Den sociala välfärden vi har i Sverige har inte uppstått av sig själv. Den har tillkommit genom många riksdagsbeslut. Välfärden betalas med skattepengar och därför har besluten varit föremål för många diskussioner eftersom politikerna inte varit överens om hur mycket välfärd samhället ska garantera och hur mycket den enskilde själv ska stå för.

När du blir vuxen och börjar arbeta och betala skatt kan man säga att du börjar betala tillbaka för det du tidigare fått. En del av den skatt du kommer att betala går till transfereringar eller överföringar. Det innebär att pengar överförs från de som har arbete och lön till de som är arbetslösa, sjuka, pensionärer med flera.

Välfärdssamhällets historia

Under senare delen av 1800-talet utvecklades Sverige från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle. Det rådde stora sociala skillnader mellan fattiga och rika och så förblev det långt in på 1900-talet. Det fanns viss hjälp att få från samhället men det som vi i dag kallar socialt skyddsnät existerade inte. Försörjning av fattiga, äldre och andra som inte kunde klara sig på egen hand sköttes i första hand av familjen. Hade inte familjen möjlighet spelade kyrkan i vikig roll för att inte människor skulle slås ut. Dels genom att att upprätta olika fattighus i anslutning till kyrkan, dels genom att förmedla en bild att det var viktigt för människor i byn eller socknen att skänka pengar och spannmål till kyrkan för att vara en god kristen.

I slutet av 1800-talet växte det dels fram politiska partier, dels uppstod olika folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frireligiösa grupper och fackföreningar som alla bidrog till samhällsutvecklingen. Länge saknade stora delar av befolkningen politiskt inflytande. Först 1921 hölls det första valet med allmän och lika rösträtt som också omfattade kvinnor.

Något av det du hittills har fått av samhället …

Mödrahälsovård: Redan innan du föddes har du fått omvårdnad genom att din mamma flera gånger har besökt mödravårdscentralen under graviditeten.

Förlossning: De flesta av er är födda på något sjukhus i Sverige. Under förlossningen hade din mamma hjälp av barnmorska och läkare.

Barnavård: Den som växer upp i Sverige har under barndomen flera gånger besökt barnavårdscentralen för vägning och mätning samt olika kontroller och vaccinationer.

Läkarvård: Det är vanligt att barn får olika barnsjukdomar. Du har därför troligen besökt vårdcentraler eller sjukhus några gånger.

Tandvård: Till och med det år du fyller 23 år har du tillgång till gratis tandvård.

Barnbidrag/studiebidrag: Du har fått barnbidrag från det du föddes. Det får du fram tills du fyller 16 år. Om du fortsätter att studera på gymnasiet får du studiebidrag.

Barnomsorg: Du har troligen gått i förskola innan du började skolan.

Utbildning: Du går nu i grundskolan. Även det är en förmån som du får av samhället. Undervisningen är avgiftsfri. Det innebär att dina föräldrar inte har kostnader för exempelvis läromedel, skolmåltider, hälsovård och skolskjuts.

Barnbidrag, barnomsorg och föräldraförsäkring är exempel på olika stöd som föräldrar får från stat och kommun.

Folkhemmet och sociala reformer

Åren 1932–1976 styrdes Sverige nästan uteslutande av socialdemokratiska regeringar. Under denna period genomfördes ett stort antal viktiga reformer, ofta i samverkan med andra partier. Syftet var att skapa det så kallade folkhemmet, där klasskillnaderna suddats ut och alla oavsett bakgrund skulle ha samma möjligheter att skapa sig ett gott liv. Gradvis byggdes välfärdsstaten ut med arbetslöshetsförsäkring, folkpension, lagstadgad semester, barnbidrag, studiestöd och föräldraledighet. Sverige förblev neutralt under andra världskriget och hade därför ett bättre utgångsläge än de flesta andra länder när kriget väl tog slut. Den ekonomiska utvecklingen under 1950-talet och 1960-talet var stark och Sverige blev ett av de rikaste och mest jämlika länderna i världen.

Välfärden är inte gratis

Det är viktigt att komma ihåg att samhällets omsorg inte är gratis. För att stat, regioner och kommuner ska kunna betala för vård, skola, omsorg och andra förmåner krävs inkomster i form av skatt.

För att vi ska ha råd med en väl utbyggd välfärd måste det finnas ett fungerande näringsliv med företag som producerar varor och tjänster

Barn och vuxna tittar på TV i en kombinerad TV- och radiomöbel. TV:n var en tydlig symbol för den ekonomiska utveckling som Sverige upplevde på 1950-talet och 1960-talet.

som kan säljas både i Sverige och utomlands. Då får människor arbete, tjänar pengar och kan därmed bidra till välfärdssamhället genom skatten de betalar. Även företagen betalar skatter till nytta för samhället.

Under hela skolgången har man som elev varit en kostnad för samhället. Efter studenten hjälper man i stället till att bekosta välfärdssystemet genom att arbeta och betala skatt.

Dagens välfärd

Dagens välfärd garanteras av det svenska socialförsäkringssystemet. Socialförsäkringarna ger ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, vid ålderdom och till barnfamiljer. Det är främst under vissa perioder av livet som människor är beroende av samhällets stöd. Vissa förmåner är generella medan andra är behovsprövade. Generella bidrag betalas ut med samma belopp för alla, till exempel barnbidrag. Behovsprövade bidrag som bostadsbidrag prövas mot den inkomst man har.

Utbildning

1842 infördes allmän folkskola i Sverige. Sedan dess har det svenska samhället satsat på att alla människor ska få en grundläggande utbildning. Sedan 1900-talet har olika skolreformer sett till att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, har rätt till kostnadsfri utbildning. Beslut om obligatorisk nioårig grundskola fattades 1962.

Familjeförmåner

Barnfamiljer har många utgifter som andra hushåll inte har. Barn växer

fort och förbrukar mycket kläder. Växande barn behöver mycket och bra mat. Barnfamiljer behöver en bra bostad med plats för alla.

Beroende på föräldrarnas inkomster har barn väldigt olika förutsättningar. För att utjämna dessa skillnader och garantera att alla barn får sina mest grundläggande behov tillgodosedda finns olika former av stöd och bidrag. Vissa gäller för alla (till exempel barnbidrag) medan andra utgår till dem som har speciella behov (exempelvis bostadsbidrag).

Dessutom försöker samhället göra det möjligt för människor att både vara föräldrar och arbeta eller studera, bland annat genom att erbjuda barnomsorg. Den som är hemma med sina barn när de är små får föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning betalas ut till den som tar ledigt när ett barn är sjukt. Dessa förmåner ingår i föräldraförsäkringen.

Sjuklön och sjukpenning

Den som blir sjuk och inte kan arbeta har viss rätt till ersättning för förlorad inkomst. Till och med dag 14 betalar arbetsgivaren ut en sjuklön. Om man är sjukskriven längre tid betalar Försäkringskassan ut sjukpenning.

Sjukvård och tandvård

Samhället har satsat mycket pengar på att bygga ut en bra sjukvård för alla. Den som söker läkarvård betalar en patientavgift som bara täcker en del av vad besöket egentligen kostar. För receptbelagda mediciner finns ett högkostnadsskydd. Det innebär att när vi har köpt mediciner för ett visst belopp blir medicinen kostnadsfri under en viss period. I vissa regioner är sjukvården gratis för barn och ungdomar. Tandvård är gratis för barn och ungdomar till och med det år de fyller 23 år.

Att komma till sjukhus med ambulans är inte heller något den enskilde behöver bekosta. Det betalas av vårt välfärdssystem.

Social omsorg vid funktionsnedsättning

Samhället har även åtgärder för att ge personer med funktionsnedsättning som leder till funktionshinder möjlighet till ett bra liv. I skolan kan vissa elever få särskilt stöd eller gå i särskola. Somliga personer har rätt till personlig assistent medan andra kan få plats på ett särskilt boende.

Arbetslöshet

Det är viktigt att ha arbete och arbetskamrater för att må bra. Att gå arbetslös en längre tid och hamna utanför arbetsgemenskapen är besvärligt – alla människor vill känna sig behövda.

När arbetslösheten blir stor ökar samhällets utgifter, samtidigt som inkomsterna minskar. Därför försöker samhället på olika sätt minska arbetslösheten genom att stimulera samhällsekonomin så att efterfrågan på varor och tjänster stiger. Då skapas behov för företagen att anställa igen.

Arbetslöshetsersättning utgår till den arbetslöse för att det inte ska innebära ekonomisk katastrof för den enskilde. För detta krävs att personen är medlem i en a-kassa och därmed har en arbetslöshetsförsäkring.

Samhället erbjuder vuxenutbildning för att underlätta för lågutbildade och arbetslösa att få nytt arbete. Arbetsförmedlingen kan också anvisa den arbetslöse att delta i arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Den arbetslöse kan även få stöd till att starta eget företag.

Äldreomsorg och pensioner

Förr i tiden fick gamla lita på att familjen tog hand om dem. Samhällsutvecklingen har lett till att familjer i dag är mycket mer splittrade och inte längre bor kvar på ett och samma ställe så som var vanligt förr. Bland annat av den orsaken har samhället sett till att bygga ut äldreomsorgen.

Den som har stora behov av hjälp på äldre dagar kan få plats på något slags äldreboende. Den som bor kvar hemma kan ha rätt till hemtjänst.

Pension

Den som har nått en viss ålder har rätt till pension. Tanken är att den som blivit för gammal för att arbeta ändå ska ha sin försörjning tryggad. Det finns ingen fastställd pensionsålder i det allmänna pensionssystemet. Man har rätt att ta ut sin ålderspension vid 63 års ålder. Men man har också rätt att arbeta till 69 års ålder. Det är dock vanligt att 65–66 år uppfattas som den ”normala” pensionsåldern.

Hur mycket vi får i pension är direkt kopplat till den egna inkomsten samt den ekonomiska utvecklingen i samhället. Pensionen är också kopplad till pensionsåldern – ju längre en person arbetar, desto högre blir pensionen.

Garantipension gäller personer som inte har kunnat arbeta eller som har arbetat alltför kort tid för att tjäna ihop till en ordentlig ålderspension. De har rätt till garantipension som är en grundtrygghetspension. Garantipensionen betalas ut efter fyllda 66 år.

Övrig social omsorg

Trots alla sociala förmåner har vi alla främst ett eget ansvar för vår försörjning. Men det kan finnas situationer i livet då vi kan behöva hjälp. Till exempel kan vi råka i tillfälliga ekonomiska bekymmer och behöva hjälp. Enligt socialtjänstlagen garanteras varje medborgare en skälig levnadsnivå. Kommunens socialtjänst kan då ge försörjningsstöd, det som tidigare hette socialbidrag.

Sammanfattning

@ Sverige har ett välfärdssystem som främst finansieras av skatter.

@ Politikerna är inte överens om hur mycket välfärd samhället ska garantera och hur mycket den enskilde själv ska stå för.

@ Under 1900-talet genomfördes många viktiga reformer som ledde fram till det samhälle vi har i dag.

@ En förutsättning för välfärdssamhället är ett fungerande näringsliv så att det skapas resurser som sedan kan fördelas.

@ Tack vare välfärdssystemet har människor i Sverige rätt till gratis utbildning, gratis eller billig vård och tandvård samt pension.

@ Samhället ger också ekonomisk hjälp till barnfamiljer, arbetslösa, sjuka och personer med funktionsnedsättning.

Sverige och du

Det svenska välfärdssamhället

Instuderingsfrågor

1. Vad menas med välfärdssamhälle?

2. Ge tre exempel på några av de saker som du eller din familj hittills fått av samhället.

3. Vad betyder transferering?

4. Ge två exempel på folkrörelser som uppstod under 1800-talet.

5. Vad innebar tanken med det så kallade folkhemmet?

6. Ge två exempel på sociala reformer som införts efter andra världskriget.

7. Vad menas med att välfärden inte är gratis?

8. Vad heter det försäkringssystem som ska garantera vår välfärd?

9. Ge exempel på vad denna försäkring garanterar.

10. Vad är skillnaden på generella och behovsprövade välfärdsförmåner?

11. När kan man börja ta ut sin pension?

12. Hur länge har man rätt att arbeta?

Aktivitet: Välfärd – för vem?

Fundera och diskutera

1. Lista olika grupper av människor som kan behöva samhällets stöd samt beskriv vilken typ av stöd det handlar om.

2. Fundera först enskilt och diskutera sedan följande frågor med en eller flera klasskompisar:

Ger samhället stöd i form av välfärd till rätt grupper?

– Skiljer sig behovet av välfärd under olika perioder av livet? När är vi i störst behov av samhällets stöd?

I många länder är välfärden inte så omfattande som i Sverige. Hur kan medborgarna då få sjukvård och andra typer av sociala tjänster? Hur tror du att skattenivåerna ser ut i länder med mindre omfattande offentlig välfärd?