Religion 7–9

Religionskunskap 7–9

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Mats Molund och Maria Svenningsson

Läromedelsutvecklare och redaktör: Frans af Schmidt

Bildredaktör: Martina Eriksson

Illustratör: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelsei upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-74-0

Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C129413

Innehåll

Förord

Religionskunskap är frågornas ämne. Varför finns vi? Vad är ett gott liv? Vad är rätt och fel? Vad händer efter döden?

Syftet med ämnet religionskunskap är att ge kunskap om vilka svar religioner och andra livsåskådningar erbjuder och hur de olika tankesystemen påverkar människors identitet och vardagsliv i Sverige och andra delar av världen. Ämnet lägger också grunden för att analysera, reflektera och resonera kring vår egen identitet och uppfattning om viktiga livsfrågor och etiska förhållningssätt.

Religioner kan definieras som olika föreställningar om högre makter och/eller en moralisk ordning i tillvaron som inte är skapad av människor. Religiösa föreställningar har på olika sätt påverkat alla människor och samhällen, från förhistorisk tid till nutid. Med andra livsåskådningar menar vi världsbilder, moraliska system och tankesystem som inte har sin grund i föreställningar om högre makter och en gudomlig moralisk ordning.

Genom att studera religioner och livsåskådningar bygger vi en förståelse för den mångfald som finns inom religiösa traditioner och vad religion och livsåskådning kan betyda för människors identitet.

Redaktionen, NE

KAPITEL 1

Identitet och livsåskådningar

Identitet och livsfrågor

Vem är jag? Vad är mitt mål i livet? Finns det någon mening med livet?

Varför ser världen ut som den gör? Hur ser jag på mina medmänniskor?

Hur skiljer sig min kollektiva identitet – den jag är i gruppen – från hur jag ser på mig själv?

Det här är livsfrågor – frågor som rör ditt liv och din uppfattning av världen. De flesta har någon gång ställt dessa frågor. Svaren kan man söka på olika ställen. En låttext, en bok eller en dikt kanske har hjälpt dig i dina funderingar?

En del av ämnet religionskunskap handlar om att reflektera över vad religion och livsåskådning kan betyda för människors identitet. Men vad betyder identitet och vad ingår egentligen i en människas identitet? I de första avsnitten av den här boken får du vrida och vända på dessa frågor.

Ord och begrepp

Existentiell är ett ord som har att göra med människans existens, det vill säga hennes liv här på jorden och kanske också efter döden.

Identitet är en människas självbild och medvetenhet om att vara en unik individ.

Ur kursplanen för Religionskunskap 7–9 (Lgr22) Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden. | Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet. KÄLLA: SKOLVERKET

Bilden: Din identitet påverkas av din livsstil, men också av det samhälle och den kultur du lever i.

Alla människor har en personlig identitet. Men vi har också en kollektiv identitet. Såväl den personliga identiteten som den kollektiva identiteten kan förändras över tid och genom olika sammanhang.

Vem är du?

När någon frågar ”Vem är du?” berättar du nog vad du heter, hur gammal du är, vilken skola du går på, var du bor och lite om din familj. Och när du träffar andra tittar du kanske på hur de ser ut, vilka kläder de har och vilka prylar de använder.

Identitet – en bild av jaget

Varje människa är unik. Att vara medveten om vem man är och att man är en speciell person brukar kallas att man har en personlig identitet. Man förstår att man har ett jag som skiljer en från andra människor, det vill säga att man har en egen kropp och en egen personlighet. Det innebär att man har en uppfattning om sig själv när det gäller tankar, känslor och handlingar.

Den personliga identiteten påverkas också av de upplevelser man har och om man är ung eller gammal. Dessutom förändras identiteten från det man föds till dess att man dör.

Jag och andra

Utöver den personliga identiteten har man en kollektiv identitet. Den person man är beror också på vilka grupper man ingår i, till exempel den familj och de kompisar man har och var man bor eller kommer ifrån. De människor du känner och träffar bildar ett nätverk av kontakter.

Annat som påverkar identiteten är religion, livsstil och omgivning, alltså det samhälle och den kultur man lever i.

Livsfrågor

Just nu lever du på planeten jorden. Du är en prick i universum, och om 150 år susar jorden fram utan dig. Var är du då? För många miljarder år sedan bildades jorden. Var var du då?

Ditt livs resa är en oerhört kort period i jämförelse med mycket annat. Berg, hav, skogar, stjärnor och galaxer har funnits och kommer att finnas mycket längre än du.

Att vara människa innebär att vi kan fundera och formulera våra tankar. Det är bland annat det som skiljer oss från djuren. Människor i olika kulturer och olika tider har ställt frågor om livet, till exempel: Var kommer allt ifrån? Vad är meningen med livet? Vad händer efter döden? Sådana frågor kallas existentiella frågor eftersom de handlar om vår existens, vårt liv. Det finns många svar på livsfrågorna. Här är några:

– Varifrån kommer allt? Från rymden. Från bakterier. Från slumpen. Från Gud.

– Vad är meningen med livet? Att bli rik. Att rädda världen. Att hitta någon att tycka om.

– Vad händer efter döden? Allting försvinner. Själen lever vidare. Man återföds.

Varifrån kommer vi? Kanske från rymden?

Andras svar på frågor om livet

Människor ger uttryck för sina funderingar om livet på olika sätt. På bloggar, i raptexter, i serier, i graffiti, på YouTube, i foton, i insändare eller på något annat sätt.

Nedan finns några citat med tankar om livet – dels från musiken, dels från olika livsåskådningar.

I know it isn’t true

Love is just a lie

Made to make you blue

Love hurts

B. Bryant/Everly Brothers

Den är inte vän, som inte skänker näring åt vännen och den trogne följeslagaren.

Vedaskrifterna, hymn 117:3

Liksom en människa lägger av sig sina gamla kläder och tar sig andra, nya, så lägger självet av sig sina gamla kroppar och träder in i andra, nya.

Bhagavadgita, 2:22

Imagine there’s no Heaven

It’s easy if you try  No hell below us

Above us only sky

John Lennon

Människor ger uttryck för funderingar om livet på olika sätt. John Lennons engagemang för fred märktes inte bara i hans musik.

Lady Gaga har startat en stiftelse som arbetar för att stötta unga med psykisk ohälsa.

Fashion put it all on me

Don’t you want to see these clothes on me

Fashion put it all on me

I am anyone you want me to be

Lady Gaga/Redone

I’m going hunting for mysteries

Cover me

I’m going to prove the impossible really exists

Björk

Gud finns nog inte.

Humanisterna

Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.

Tanakh/Gamla Testamentet, Femte Mosebok 15:11

Om ni ger så att andra ser det är det gott och väl; men om ni hjälper de fattiga i tysthet är det bättre för er – med detta kan ni nämligen få göra bot för några av era dåliga handlingar.

Koranen, sura 2:271

Heal the world

Make it a better place

For you and for me and the entire human race

Michael Jackson

Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förfölja er Nya Testamentet, Matteus 5:44

Vi kommer att dö samtidigt, du och jag. Vi kommer att dö, dö Säkert!

För mig är det viktigt att utbilda mig så att jag får ett arbete jag gillar.

Hur ska jag leva?

Hur man ska leva är en stor och viktig fråga. Det är en fråga som vi alla ständigt måste ta ställning till hela livet fram till dess att vi dör. När vi talar om oss själva, andra människor, om livet, relationer och planeten jorden använder vi ofta ord som inte är så lätta att förstå och som ofta har flera betydelser. Några exempel är: ansvar, hänsyn och respekt.

Jag, andra och världen

Ska vi människor bara tänka på oss själva? Eller ska vi också bry oss om andra? Ska vi själva bestämma vad vi vill göra? Eller ska vi ta hänsyn till andra människor, djur, miljö och allt annat på planeten jorden?

Så här svarade några ungdomar på frågan om hur de ser på livet:

Jag ska arbeta för att tjejer ska få samma möjligheter som killar.

Jag vill bli rik.

Att bli berömd är det viktigaste för mig.

Genom att äta vegetariskt bidrar jag till att djuren får leva och miljön blir bättre.

Jag vill göra det jag tycker är kul.

Jag vill hitta någon att leva med.

Min dröm är att bli forskare och rädda människor så att de inte dör av cancer.

Det viktigaste är att jag får vara frisk.

Min religiösa tro ger mig vägledning.

Jag vill arbeta som volontär och sköta om naturreservat eller hjälpa gatubarn.

Vad har du för drömmar om framtiden? Ger du uttryck för samma drömmar när du pratar med olika människor, till exempel dina föräldrar eller dina kompisar?

Sammanfattning

@ Att vara medveten om vem man är och att man är en speciell person brukar kallas att man har en personlig identitet.

@ Utöver den personliga identiteten har man en kollektiv identitet.

@ Människor i olika kulturer och olika tider har ställt existentiella frågor om livet, till exempel var allt kommer ifrån, vad som är meningen med livet och vad som händer efter döden.

@ Hur man ska leva är också en stor och viktig fråga som de flesta ställer sig.

KAPITEL 1

Identitet och livsåskådningar

Identitet och livsfrågor

Instuderingsfrågor

1. Vad menar man när man säger att alla människor har en personlig identitet?

2. Vad är kollektiv identitet?

3. Kan du ge två exempel på existentiella frågor?

4. Hur kan vi människor ge uttryck för våra funderingar om livet? Ge minst tre exempel.

Aktivitet 1: Frågor om livet

Reflektion och analys

Läs igenom de olika citaten under rubriken

Andras svar på frågor om livet. Välj ut fem citat och skriv ner vilka livsfrågor som du tycker att citaten handlar om. Vilka citat används mest och minst i klassen för denna uppgift? Diskutera era fynd.

Aktivitet 2: Livsmål

Reflektion och samtal

1. Skriv ”Livsmål” i mitten av ett A4papper. Under rubriken ”Livsmål” skriver du underrubriken ”Just nu”. Fyll på med vad som är viktigt i livet för dig just nu. Skriv minst tre exempel.

2. Nästa underrubrik är ”I framtiden”. Fyll på med vad du tror kommer att vara viktiga livsmål för dig i framtiden, skriv minst tre exempel.

3. Döp nästa underrubrik till ”Hur?”. Fyll på med tankar kring hur du tror att du kan nå dina framtida livsmål. Skriv minst tre exempel.

4. Sista underrubriken är ”Vem/vilka?”. Vem/vilka tror du kan hjälpa dig med att nå dina livsmål? Skriv minst tre exempel.

Jämför dina livsmål med en klasskamrats. Samtala om vad som skulle kunna få er att ändra era livsmål.

Aktivitet 3: Ett möte

Det är inte lätt att på ett enkelt sätt beskriva en persons identitet. Tänk dig att du är ute och går. Det är ganska dimmigt. Plötsligt ser du att någon är på väg mot dig. Långsamt börjar du ana vem det är. Personen närmar sig och frågar på engelska efter närmaste hållplats.

1. Vad lägger du märke till? Rita en bild av personen.

2. Visa din bild för några kompisar och förklara hur du uppfattar personen. Hur uppfattar dina kompisar personen? Vad har ni lagt märke till? Vilka likheter och skillnader mellan era beskrivningar upptäcker ni?

Aktivitet 4: Ett självporträtt

1. Tänk dig nu att det är dig själv du möter på gatan. Rita ett självporträtt av dig eller be en kompis att göra det. Försök att lyfta fram det som är typiskt för dig.

2. Om du själv gjort ditt självporträtt – visa det för en kompis. Vad tycker hon eller han stämmer? Vad saknas? Om en kompis gjort ditt porträtt – titta på det. Vad stämmer med din uppfattning om dig själv? Vad saknas?

3. När du ser en person uppfattar du inte bara hur hon eller han ser ut till det yttre. Du försöker också skapa en bild av vilka egenskaper personen har. Vilka egenskaper är typiska för dig? Skriv de fem ord som du tycker stämmer bäst vid ditt självporträtt. Välj bland orden i rutan ovan och fyll gärna på med andra egenskaper.

4. Hur tror du andra uppfattar dig? Skriv och fyll i de här båda meningarna vid ditt självporträtt.

Jag tror att mina kompisar tycker att jag är … De som inte känner mig så bra tycker nog att jag är …

5. Intervjua några personer som känner dig väl. Be dem säga tre egenskaper som de tycker är typiska för dig. Skriv upp orden vid ditt självporträtt.

6. Stämmer deras synpunkter med din egen uppfattning? Vad gör dig förvånad?

pratsam långsam eftertänksam slarvig ombytlig försiktig frågvis nyfiken skvallrig livlig

tystlåten snabb impulsiv noggrann bestämd modig inåtvänd likgiltig pålitlig

1. Vilka grupper och personer har du kontakt med? Gör en nätverkskarta med rubriker för de olika grupper du ingår i. Skriv namnen på de personer du känner och/eller träffar.

2. Närkontakt? Titta på din nätverkskarta och fundera en stund över de här frågorna.

Vilka olika grupper ingår du i?

– Vad är typiskt för varje grupp? Vilka åsikter har ni? Vad tycker ni om? Vad tycker ni inte om? Hur visar ni att ni tillhör just er grupp?

Vilka tre grupper är viktigast för dig? Varför?

Vilka personer betyder mycket för dig?

Varför?

Vilka personer betyder du mycket för?

Varför?

Vilka personer skulle du vilja lära känna?

Varför? Hur kan du få kontakt med dem?

3. Diskutera i klassen.

– Vilka tre grupper som ni ingår i tycker ni är viktigast för er?

Vad är fördelarna med att tillhöra en grupp?

– Vad kan vara jobbigt med att tillhöra en grupp?

4. Sammanfatta.

Var får man sin identitet ifrån?

– Föds man med den eller ”växer” den fram?

– Beror den på arv eller miljö, det vill säga medfödda egenskaper, eller den familj, det samhälle och den kultur man lever i?

Vad kan bidra till att en människa förändras?

Aktivitet 5: Mitt nätverk

Bilden: Det som är typiskt för religiösa livsåskådningar är att man tror på någon form av högre makt, något heligt och hemlighetsfullt som människan inte helt kan förstå.

Religion och andra livsåskådningar

Människor har oftast en uppfattning om hur människan, samhället och

världen är eller borde vara. Olika tankar och åsikter som förklarar vad som är meningen med livet och hur man ska leva brukar kallas livsåskådningar. Det finns religiösa och icke-religiösa livsåskådningar.

Ord och begrepp

Ceremoni är en händelse som utspelar sig i en fast form och som har en bestämd betydelse.

Livsåskådning är med ett gemensamt ord de svar människor ger på grundläggande frågor om livets mening och om verklighetens innersta natur.

Perspektiv är ett visst sätt att uppfatta något.

Rit är i sin vanligaste betydelse en religiös eller magisk ceremoni.

Sekulär betyder världslig och är motsatsen till andlig eller kyrklig.

Ur kursplanen för Religionskunskap 7–9 (Lgr22) Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden. | Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. KÄLLA: SKOLVERKET

Ord för gudstro

Monoteism: tro på en gud (mono – ’ensam’, theos – ’gud’).

Polyteism: tro på många gudar (poly – ’flera’, theos – ’gud’).

Panteism: tro på att gud finns i allt (pan – ’allt’, theos – ’gud’).

Agnosticism: att inte veta om det finns någon gud eller inte (agnotos – ’inte bekant’).

Ateism: att det inte finns någon gud eller gudar eller högre makt (a – ’inte’, theos – ’gud’).

Livsåskådningar

Gud eller det heliga

Det som är typiskt för religiösa livsåskådningar är att man tror på någon form av högre makt, något heligt och hemlighetsfullt som människan inte helt kan förstå. I vissa religioner kallar man det heliga för Gud, i andra religioner anser man att flera gudar representerar det heliga. I en del religioner menar man att det heliga är en opersonlig kraft eller energi.

Religiösa och sekulära livsåskådningar

Ibland räknar man religioner till livsåskådningar, ibland skiljer man mellan religioner och livsåskådningar.

De icke-religiösa livsåskådningarna kallas också sekulära. Dit hör filosofiska åskådningar som existentialism och humanism och samhällsåskådningar som liberalism och socialism.

Religiösa livsåskådningar

Bland de religiösa livsåskådningarna räknas till exempel judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. De har funnits länge och har anhängare i hela världen. Det finns också nya religiösa rörelser som Livets Ord och Krishnarörelsen.          Dessutom finns det andra typer av andliga rörelser, bland annat spiritismen där man menar att man har kontakt med andar.

Drömfångare kommer från den amerikanska ursprungsbefolkningens kultur och tro.

Människosyn

De olika religionerna har olika syn på människan. Här är några exempel:

Judendom: Människan är skapad av Gud till Guds avbild och ska vara Guds medhjälpare för att skapa rättvisa och harmoni i världen. Hon har en fri vilja och kan välja mellan gott och ont.

Kristendom: Människan är skapad av Gud till Guds avbild och ska ta hand om världen. Hon är både god och ond, och hon har en själ som lever vidare efter döden.

Islam: Människan är skapad av Gud och som Guds tjänare har hon ansvar för jorden, sina medmänniskor och sig själv. Gud har all makt, men människan har en fri vilja och kan motverka ondskan genom att göra goda handlingar och följa Guds lag. På domens dag ska alla människor uppstå och dömas av Gud.

Hinduism: Människan har en kropp och en själ. Kroppen dör. Själen är odödlig och återföds i en ny existens.

Buddhism: Människan förändras ständigt och har ingen själ som lever vidare.

Icke-religiösa livsåskådningar

Inom icke-religiösa livsåskådningar bygger man sin uppfattning om människan och världen på sådant som hör ihop med den värld och den verklighet vi lever i. Till de icke-religiösa livsåskådningarna hör ekosofi, humanism och existentialism.

– Inom ekosofin utgår man från att allt levande hör samman och att människan inte är mer värd än djuren.

Inom humanismen anser man att människan har ett värde som inte får kränkas och att hon har ett förnuft och en fri vilja vilket gör att hon själv kan bestämma över sin utveckling.

– Enligt existentialismen är människan inget från början utan hon blir hela tiden något. Hon har frihet och måste ständigt välja vad hon ska tänka och göra, men inte bara utifrån sitt eget perspektiv. Människan har ansvar både för sig själv och för andra vilket hon visar genom sina val och sina handlingar.

Ceremonier från födelse till död

Både människor som tillhör en religion och de som har en icke-religiös livsåskådning brukar på något sätt uppmärksamma viktiga händelser och övergångar i livet. Ofta har man en ceremoni för att markera detta. Det innebär att man följer en sorts mall och gör något på ett visst sätt som har en speciell betydelse.

En av de första ceremonierna i livet brukar man ha i samband med att ett nyfött barn ska få sitt namn. Ett annat ord för ceremoni som man använder inom olika religioner är rit.

Hur lever människor med olika livsåskådningar?

Den livsåskådning man har påverkar inte bara hur man ser på sig själv, på andra och världen. Den livsåskådning man tillhör påverkar också ens livsstil.

Att vara hindu, jude, kristen, muslim, ekosof eller humanist eller följa någon annan livsåskådning är också ett sätt att leva.

Sammanfattning

@ Tankar och åsikter som förklarar vad som är meningen med livet och hur man ska leva brukar kallas livsåskådningar.

@ Det finns religiösa och icke-religiösa livsåskådningar.

@ De icke-religiösa livsåskådningarna kallas också sekulära.

@ De olika religionerna har olika syn på människan.

@ Både religiösa och icke-religiösa människor brukar uppmärksamma viktiga händelser med någon sorts ceremoni.

@ Livsåskådningen påverkar en människas livsstil.

Muslimskt bröllop.

Judisk bat mitzva.

Kristet dop.

Identitet och livsåskådningar

Religion och andra livsåskådningar

Instuderingsfrågor

1. Vad menas med ordet livsåskådning?

2. Vad är typiskt för religiösa livsåskådningar?

3. Vad bygger man sin uppfattning på inom icke-religiösa livsåskådningar?

4. Både människor som tillhör en religion och de som har en icke-religiös livsåskådning brukar ha olika ceremonier. Vad är en ceremoni?

5. Ibland använder man ett annat ord för ceremoni. Vilket ord använder man då?

Aktivitet: Påstående om Gud

Reflektera och diskutera

Vilka påståenden om Gud eller det heliga håller du mer eller mindre med om?

Markera på en skala 1–4, där 1 motsvarar ”håller inte med” och 4 ”håller med”.

• Gud är ett mysterium.

• Det finns en högsta evig energi i allting.

• Gud finns nog inte.

• Gud är den skaparkraft som allt och alla bär inom sig.

• Medvetandet är det andliga.

• Gud är kärlek.

• Gud ger mig kraft.

• Det heliga är individen och hennes livsmiljö.

• Gud är någonting inom varje människa.

Jämför dina reflektioner med en klasskamrat och diskutera dem tillsammans.

Sådan är Gud Religion

Kristendom

Kristna tror på en enda gud som världens skapare. Gud är en treenig gud, det vill säga Gud är en, men visar sig som tre personer – Fadern, Sonen och den helige Anden.

Så skapades världen

Allt som existerar gör det tack vare Gud. Gud påbörjade skapelsen och kommer att avsluta den. Han har inte bara skapat världen utan har också omsorg om den. Gud ger människorna levnadsregler. Allt han skapat har ett syfte och en mening.

Islam

Judendom

Muslimer tror att det finns en gud, Allah, som betyder Gud på arabiska. Gud har skapat människan som ska vara tjänare och följa Allahs lag (sharia). Han har talat till människorna genom profeter, till exempel genom den siste profeten Muhammed.

Gud har skapat världen och människan. Människan är Guds förvaltare av jorden och ska följa Guds instruktioner. Människan är ansvarig för sina handlingar.

Judar tror på en enda gud (Jahve). Han är världens herre och skapare. Guds namn får inte uttalas och han får inte heller avbildas. Jahve är allsmäktig men har gett människorna fri vilja att välja mellan gott och ont. Han kan både straffa och vara kärleksfull.

Världen är skapad av Gud ur ingenting. I Första Moseboken beskrivs hur han skapade världen under sex dagar för att vila på den sjunde. Gud kommer att avsluta allt när han väljer att göra det.

Hinduism

Hinduer tror på en evig och opersonlig världssjäl – brahman. Brahman omfattar allt och är ursprunget till allt. Inom hinduismen finns det många gudar, men skaparguden Brahma är den högste guden och en personifiering av den gudomliga principen brahman.

För hinduer upprepas skapelsen ständigt. Brahma skapar världen ur ett tidigare universum. Vishnu ser till att världen lever vidare genom återfödelsen och Shiva låter världen gå under. Sedan börjar cykeln om igen och en ny Brahma skapar en ny värld.

Buddhism

Inom buddhismen tror man inte på någon allsmäktig Gud. Men vissa buddhister erkänner att det finns övernaturliga eller gudsliknande väsen. Man menar också att det finns en överlägsen sanning som omfattar allt. Enligt vissa buddhister är Buddhas egenskaper desamma som denna sanning.

Skapelsen sker i ett kretslopp som ständigt upprepas. Genom återfödelsen, reinkarnationen, är människan och resten av skapelsen knutna till lidandet.

Tidsuppfattning

Tiden är linjär. Det finns en början och ett slut. Gud står utanför tiden men finns bland människorna, bland annat genom Jesus Kristus. Vid tidens slut ska Kristus komma tillbaka för att döma alla levande och döda. Därefter ska det vara slut på lidande och ondska.

Tiden är linjär. Det finns en början och ett slut. Vid tidens slut kommer världen att gå under. De döda återuppstår och Gud ska döma människorna.

Meningen med livet Levnadsregler

Budorden, eller tio Guds bud, är kristendomens viktigaste etiska regler. De anger vad man får göra och inte, till exempel ”Du ska inte stjäla” och ”Du ska inte dräpa”. Det finns inga direkta regler för vad man får äta eller hur man ska klä sig.

En rättrogen muslim ska leva enligt de fem pelarna: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosan och vallfärden. I Koranen och sunna finns fler levnadsregler, till exempel att man ska klä sig anständigt och inte äta fläsk. Kött som är felaktigt slaktat är också förbjudet.

Livsmeningen är att göra det goda och undvika det onda. Om man också tror på Gud och handlar enligt Gud kommer man efter döden att hamna i himlen och få evigt liv. I himlen finns ingen ondska.

Meningen med livet är att dyrka Gud, Allah, och att leva rättroget, bland annat genom att förvalta jorden på Guds uppdrag. Då kan man efter döden hamna i paradiset och få evigt liv av Gud. Den som inte levt rättroget hamnar i helvetet med evig olycka.

Tiden är linjär. Det finns en början och ett slut. Messias, som är utvald av Gud, är den kommande härskaren. När han kommer innebär det en lyckotid med världsfred för Israels folk.

I Tora finns det 613 religiösa regler. De sammanfattas i tio kategorier liknande kristendomens tio budord. Ett av budorden är ”Förbud mot stöld”. Judendomen har också strikta regler för vad man får äta och hur man ska klä sig. Efterlevnaden av reglerna skiljer sig dock stort åt mellan olika inriktningar.

Man ska sträva efter att bli den bästa människa man kan bli efter sina förutsättningar, inte bara för sin egen skull utan för hela mänskligheten. Det finns ett liv efter döden, men judendomen fokuserar på jordelivet.

Tiden är cirkulär. Den har ingen början och inget slut. Världen passerar olika stadier, från födelseprocessen, genom tillväxten fram till nedgången. Då världen gått under i en avlägsen framtid kommer en ny värld att uppstå.

Dharma är den moraliska lagen inom hinduismen. Den behandlar bland annat böne- och reningsritualer och ska följas av alla hinduer. En hindu har också fem levnadsregler att följa, till exempel att inte ljuga eller stjäla. Det finns också regler för vad man får äta, till exempel är nötkött förbjudet.

Meningen med livet är att uppnå moksha då man lämnar kretsloppet eftersom man slipper återfödas. Man kan uppnå moksha på tre sätt: genom rätta handlingar som kallas dharma, genom kunskap och genom gudskärlek.

Tiden är cirkulär. Den har ingen början och inget slut. Varje existens fortsätter att återfödas till dess begär har upphört genom upplysning. Vid upplysning inträder man i nirvana. Världen fortsätter dock i sitt cykliska mönster – kretsloppet.

Att skänka till munkar och nunnor är den viktigaste levnadsregeln för en buddhist. Det kan vara mat, kläder eller mediciner. För att upprätthålla en hög moral finns det tio levnadsregler, varav de flesta anhängare följer de första fem. Två av dem är att inte döda och att avstå från alkohol.

Målet i livet är att nå fram till nirvana, det tillstånd då man inte längre återföds och allt lidande upphör. Det gör man genom att eliminera livstörsten, som är det som skapar lidandet. Anvisningar om hur man gör det finns i den åttafaldiga vägen.

Heliga skrifter Livet efter döden

Det finns endast ett jordeliv. Tiden upphör att existera efter döden och själen lämnar kroppen. Efter döden menar kristendomen att det finns ett nytt och evigt liv. Kroppen och själen ska återuppstå och fortsätta leva. Många kristna tror då att man antingen kommer till himlen eller helvetet beroende på hur man har levt sitt liv.

Det finns bara ett liv. Efter döden väntar varje människa på domedagen, då alla återuppväcks och får sin dom. Paradiset (himlen) väntar dem som har levt i enlighet med Guds vilja. Helvetet är straffet för dem som inte har levt så.

Bibeln består av Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). NT innehåller bland annat evangelierna, som är berättelser om Jesus liv. Apostlagärningarna berättar om tiden strax efter Jesus. I NT finns också brev från tidiga ledare, som Paulus och Johannes, och Uppenbarelseboken som handlar om tidens slut.

Koranen innehåller Guds ord som Muhammed fick från Gud via ängeln Gabriel. År 610 började den skrivas och det tog 22 år innan den blev klar. Koranen består av 114 suror (kapitel). Surorna innehåller texter om den muslimska tron och de regler som muslimer ska leva efter.

Grundare och profeter

Tron utgår från Jesus från Nasaret, som sågs som den utlovade Messias. Kristus är det grekiska ordet för Messias. Därifrån har religionen fått sitt namn. Jesus var Guds son, det vill säga han var Gud som i en mänsklig gestalt kom till jorden för att erbjuda människorna en ny väg till frälsning.

Islam betyder underkastelse och en muslim är en person som underkastar sig Allah (Gud). Det har funnits många profeter som påmint människorna om Guds vilja, till exempel Noa, Abraham, Mose, Jesus och Muhammed, som levde på 600-talet och kallas den siste profeten.

Det finns bara ett liv. Efter döden kommer människan att dömas av Gud. En del judar tror att det kommer att ske på domedagen, då Gud väcker alla till liv igen. Andra tror att människan blir dömd direkt efter döden. Det finns någon form av andligt liv efter döden, men jordelivet är det viktigaste.

Människans själ återföds på en högre eller lägre nivå. Återfödelseförloppet (samsara) styrs av de saker människan gör under sitt liv. Hon ska följa den moraliska lagen (dharma). Genom fromhet eller bra uppförande kan hon nå den högre nivån och få befrielse (moksha) från återfödandet.

Varje existens fortsätter att återfödas tills begären släckts genom upplysning. Vid upplysning inträder man i nirvana. Världen fortsätter dock i sitt cykliska mönster – kretsloppet. Inom vissa former av buddhism tror man på en framtida Buddha som ska komma och befria all existens från återfödelse.

Den hebreiska Bibeln, Tanakh, har tre delar: Tora, Profeterna och Skrifterna. Den viktigaste är Tora (de fem Moseböckerna), som innehåller lagar, läran och vägledning för livet. Här finns också den tidiga historien om Israels folk.

Genom att Gud slöt ett förbund med Abraham och hans ättlingar kallas Israels folk ”det utvalda folket”. Detta förbund bekräftades när Gud gav Mose de tio budorden. Dessa innehåller regler som människorna ska leva efter.

Det finns många heliga skrifter, men ingen som alla erkänner. De viktigaste är Vedaskrifterna, som innehåller samhita, brahmantexterna, aranyaka och upanishaderna. Mahabharata är en annan skrift som bland annat innehåller lärodikten Bhagavadgita.

Det finns ingen grundare eller övergipande organisation. Däremot finns det tusentals hinduiska guruer, det vill säga andliga ledare. De leder sina lärjungar genom böner, meditation och andakt och ses ibland som representanter för Gud. De har fått sin visdom och klarsyn genom kunskap och övning.

Buddhismens lära, disciplinregler och annan kunskap finns i tre skriftsamlingar. De kallas Tripitaka, som är sanskrit och betyder ”tre korgar”.

Buddha föddes som indisk prins med namnet Siddhartha Gautama och levde på 500-talet före Kristus. Han fick titeln buddha när han genom upplysning förstod orsaken till människornas lidande och hur det skulle avslutas. Namnet Buddha betyder upplyst.

Religiösa byggnader Bröllopet Riter vid födelse och död

Många kristna döps in i kyrkan som små barn, andra senare i livet. Dopet innebär att man öser vatten över huvudet eller sänker ner personen i vatten. När någon har dött hålls en ceremoni (begravning) där man tar farväl av den döde. Kroppen kan antingen begravas i jorden eller kremeras.

Vid födseln viskas en bön i örat på det nyfödda barnet. Efter sju dagar får barnet sitt namn, rakas och pojkarna omskärs. Efter döden tvättas kroppen och görs klar för bön. Sedan begravs den döde så fort som möjligt, helst inom 36 timmar. Kremering är inte tillåten.

Nyfödda pojkar omskärs åtta dagar efter födseln. Namnet på nyfödda flickor förkunnas i synagogan den första sabbaten efter födseln. Begravning sker inom 24 timmar efter döden och kremering är ovanlig. Familjen bär sorgedräkt i sju dagar och en speciell bön bes varje dag i elva månader.

Före födseln och under livets första månader finns många ceremonier. Många läser ur en helig skrift för det ofödda barnet. När ett barn fötts anses familjen vara oren och huset måste renas genom en särskild ceremoni. Vid döden ska kroppen brännas på första dagen. Askan sprids i en helig flod, helst Ganges.

Buddhister låter sina nyfödda barn välsignas av munkar och nunnor. Dessa stänker heligt vatten på barnet och läser ur de heliga skrifterna. Den döende välsignas av munkar och nunnor. Efter döden kan man brännas på bål eller begravas. Bränningar sker vanligtvis nära ett kloster.

Det är vanligast att man själv väljer vem man ska gifta sig med. Bröllopet sker oftast i en kyrka som smyckas med blommor och levande ljus. Under vigselakten, som förrättas av en präst, lovar brudparet att älska varandra i nöd och lust tills döden skiljer dem åt. Efteråt samlas man till en fest tillsammans med släkt och vänner.

I många länder påverkar familjen i hög grad vem man ska gifta sig med. Fler och fler gifter sig dock av kärlek. Vigseln kan ske i en moské eller i hemmet och är ofta en enkel ceremoni där det blivande paret inför Gud förklarar att de nu hör ihop. Vilken muslimsk man som helst kan viga paret.

Det är vanligast att man själv väljer vem man ska gifta sig med. Ett traditionellt judiskt bröllop innehåller många ritualer som symboliserar relationen mellan man och kvinna. Själva bröllopet förrättas av en rabbin. Äktenskapet börjar gälla först sedan brudgummen gett bruden ett värdefullt föremål, oftast en ring.

Inom hinduismen är det fortfarande ganska vanligt att familjen väljer vem barnen ska gifta sig med. Bröllopet kan skilja sig beroende på kultur, tradition och var man bor. Ofta är bröllopet en stor fest. Vigseln förrättas av en präst eller helig man och består av en rad ceremonier.

Det är ofta familjen som väljer vem man ska gifta sig med, även om det blir allt vanligare att man väljer att gifta sig av kärlek. För buddhister är bröllopet en icke-religiös överenskommelse. Ofta leder en släkting bröllopsceremonin. Brudparet byter ringar och lovar kärlek och trohet.

Kristendomen organiseras i olika församlingar. Till varje församling hör en eller flera kyrkor. I samband med gudstjänsten brukar man be böner, sjunga psalmer och läsa bibeltexter. Det är också vanligt att en präst håller en predikan. Kristendomens stora högtidsdag är söndagen.

En muslim ska be vid fem tillfällen under dagen och ska då vända sig mot Mekka. Till moskén, som är islams motsvarighet till kyrka, går både män och kvinnor för att be. Män och kvinnor ber åtskilda. Bönen leds av en imam. Fredagsbönen är den viktigaste bönen och får bara besökas av män.

Inom judendomen spelar synagogan en viktig roll. Till synagogan går man på lördagen under sabbaten. Lördagen är den judiska högtidsdagen. Inom ortodox judendom sitter män och kvinnor åtskilda från varandra. Under gudstjänsten läser en rabbin (präst) ur Gamla Testamentet och man ber särskilda böner.

Inom hinduismen är bön och meditation viktiga. Det är vanligt att man går till ett tempel nära bostaden för att be och offra, exempelvis rökelse, blommor och mat. Templen är tillägnande olika gudar, till exempel Shiva, Ganesha, Vishnu eller Kali.

Inom buddhismen spelar templen en viktig roll. Till templet går man för att meditera, tända rökelse eller offra blommor eller mat. Många buddhister har ett litet minitempel hemma i sin bostad. I affärer och på kontor brukar det också finnas små tempel.