Historia 7–9

Historia 7– 9

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Johan Eriksson, Anders Hansson, Björn Höglund och Mats Molund

Läromedelsutvecklare: Frans af Schmidt

Redaktör: Per Söderberg

Bildredaktör: Martina Eriksson

Illustratör: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelsei upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-73-3

Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C129413

Förord

Ordet historia kommer från grekiskan och betyder ’kunskap’, ’forskning’, ’vetande’, ’berättelse’.

Människan har i alla tider använt (brukat) sin historia och utnyttjat sina kunskaper både för att leva i sin nutid och för att forma sin framtid. När historia används i olika sammanhang kan man tala om historiebruk. Likväl som historia kan brukas för olika syften kan den också missbrukas.

Det vi kallar för historia är vår tids beskrivning av vad som tidigare har hänt, dåtiden. Alla har olika föreställningar om vad historia är. Historien blir olika beroende på vilka händelser, företeelser och personer man väljer att lyfta fram.

Genom förståelse av hur historia skrivs, hur människan formas av sin tid och hur människan kan forma sin nutid och sin framtid byggs grunden för ett utvecklat historiemedvetande. Det vill säga idéer om vilka vi är, varifrån vi kommer och vart vi är på väg.

Redaktionen, NE

KAPITEL 1

Vad är historia?

Bilden: Det är populärt att släktforska, det vill säga leta efter information om sin egen familjs historia. Det är ett sätt att skapa sin egen identitet med hjälp av historia.

Att studera historia

Ordet historia kommer från det grekiska historia som betyder ’kunskap’, ’forskning’, ’vetande’, ’berättelse’.

När vi studerar historia försöker vi förstå vår nutid genom att se på det förflutna – vår historia. Kunskaper och förståelse av vår historia ger oss viktiga kunskaper som vi har nytta av både i nutid och för framtiden.

Ord och begrepp

Arkeologi är kunskapen om människors liv under äldre tider, framför allt under förhistorisk tid, alltså tiden innan människan började skriva texter.

Historia är dels allt som hänt i det förflutna, dels utforskning och beskrivning av detta.

Ordet historia kommer från ett grekiskt ord som betyder ’kunskap’, ’forskning’, ’vetande’, ’berättelse’.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Vår historia ger oss kunskap

Den historiska veckan

Ett sätt att börja vår resa genom historien är att drastiskt sammanfatta tiden före oss. Låt oss överblicka jordens och mänsklighetens historia genom att förminska den till en enda vecka.

Måndag: Jorden blir till.

Torsdag: Liv uppstår tidigt på morgonen.

Lördag: Mot kvällen syns de första däggdjuren till och strax före midnatt de första människoliknande varelserna.

Söndag: Strax efter midnatt intar Homo sapiens – vår egen människoart – scenen.

Under söndagens sista sekund blir människan jordbrukare. Detta följs av våldsamma förändringar på vår planet. Vi förändrar jordens naturliv och djurliv och överallt bygger vi våra hus, vägar, våra samhällen och den mänskliga kulturen. Många av dessa förändringar äger rum under de sista bråkdelarna av denna sekund.

Människans utveckling har fört oss ända ut i rymden.

Hur får vi fram vår historia?

Historiens faktiska händelser – det som verkligen skedde – kan vi inte återskapa i nuet, som vi till exempel kan göra med ett kemiskt experiment. Våra kunskaper om vad som hänt i vår historia bygger därför på olika källor och spår som blivit kvarlämnade under historiens lopp.

Den yrkesgrupp som sedan gammalt forskat i människans äldsta historia är arkeologerna. De arbetar med att göra utgrävningar, ta till vara gamla föremål, återskapa boplatser och utifrån dessa fynd skapa en bild av de människor som levde på den plats som arkeologerna undersöker.

De forskare som undersöker modern historia har tillgång till ett överflöd av historiska källor: tidningar, brev, böcker, foton, filmer, konst, byggnader... Nutidshistorikern kan ju till och med intervjua vittnen till viktiga händelser. Men hur länge kommer vår tids information att kunna bevaras åt eftervärlden? Stentavlor och djurhudar har bevarat skriftlig information från forntidens Babylonien och medeltidens Europa. Hur lång livstid kommer information lagrad på CD, DVD och andra digitala medier att ha?

Flera tusen år gamla egyptiska hieroglyfer.

Varje tid ser sin historia

Historieskrivningen var ännu på 1500-talet och 1600-talet bunden till kristendomens monopol på kunskap och till att kungar och krig var viktiga inslag när man skrev historia. Det vanliga folkets historia och levnadsförhållanden var inget som man var intresserad av på den tiden.

Men under 1600-talet växte sig vetenskapen allt starkare och kristendomens kunskapsmonopol började alltmer att ifrågasättas. Den vetenskapliga utvecklingen påverkade också hur man såg på historien. Man kunde nu se på historien med mer kritiskt granskande ögon, även om tolkningen kanske gick emot kristendomens åsikter.

Under 1800-talet utvecklades arkeologin. Därmed tilltog intresset för människans kulturhistoria och levnadsförhållanden, även om 1800-ta-

Hur länge kan vi bevara digital information till eftervärlden?

lets läroböcker i historia fortfarande ofta var inriktade på kungarnas och överklassens historia.

Dagens historiesyn beskriver även den vanliga människan. Denna historia har genom århundraden varit bortglömd.

Nutida historiker har god tillgång till historiska källor. En historieskrivning om vad som verkligen hänt ger oss möjligheter att tolka vårt förflutna, till nytta både för vår nutid och för framtiden.

Det är viktigt att komma ihåg när vi studerar historien att vi ser den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids synsätt. På samma sätt kommer framtidens historiker att betrakta och tolka vår tid med sin tids ögon.

Länge var historikerna nästan enbart intresserade av kungar och andra mäktiga personer. Porträttet av Karl XI till häst under slaget vid Lund 1676 utstrålar handlingskraft och makt.

Sammanfattning

@ Kunskaper och förståelse av vår historia ger oss viktiga kunskaper som vi har nytta av både i nutid och för framtiden.

@ Våra kunskaper om vad som hänt i vår historia bygger på olika källor och spår som blivit kvarlämnade under historiens lopp.

@ Arkeologer gör utgrävningar, tar till vara gamla föremål, återskapar boplatser och utifrån dessa fynd skapas en bild av de människor som levde på den undersökta platsen.

Numera studeras även ”vanliga” människors liv inom historievetenskapen, en utveckling som började ta fart på 1960-talet. Bilden är tagen 1908 och visar inkörning av höskörd.

@ Arkeologin utvecklades under 1800-talet.

@ Nutida historiker har god tillgång till historiska källor.

@ Dagens historiesyn beskriver även den vanliga människan, en historia som har varit bortglömd genom århundraden.

@ När vi studerar historien ser vi den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids synsätt.

Vad är historia?

Att studera historia

Instuderingsfrågor

1. Vad betyder ordet historia?

2. Vad gör en arkeolog?

3. Hur får vi fram kunskapen om vår historia?

Aktivitet 1: Tankekarta Reflektera och diskutera

Läs först texterna under rubriken Att studera historia. Skapa sedan en tankekarta till begreppet/ordet historia.

Gör så här: Använd ett tomt papper och skriv ordet historia i mitten. Runt om skriver du:

1. Vad tänker du på när du hör ordet historia?

2. Vad handlar ämnet om?

Välj ut tre av orden som du har skrivit i din tankekarta och skriv en mening till varje ord.

Jämför din tankekarta och dina meningar med en klasskamrats. Samtala om era eventuella likheter och skillnader.

Aktivititet 2: Historieforskare i framtiden Analysera och diskutera

Läs texten under rubriken Hur får vi fram vår historia? Föreställ dig att du är en historieforskare år 2090. Du har fått i uppdrag att beskriva tiden mellan åren 2010 och 2020.

1. Vad vill du berätta om? Vilka händelser/ fenomen kommer du att beskriva?

2. Vilka källor använder du? Exempelvis intervjuer, foton, artiklar och sociala medier.

3. Var kan man hämta kunskap från ”vår” tid? Vad händer om något viktigt USB-minne försvinner? Om lagringsmolnen har kraschat?

4. Inlägg på sociala medier, e-böcker, nättidningar, DVD – hur mycket kommer att finnas bevarat från 2010–2020 tror du? Kan information och föremål från i dag bevaras på samma sätt som historiska föremål och hamna på musum? Varför, varför inte?

Jämför dina svar med en klasskamrats och diskutera dem tillsammans.

Bilden: Runstenar är intressanta källor till historien som berättar om döda släktingar, vikingatåg, handelsresor, brobyggen med mera. Här en runsten från Skålhamra i Uppland.

Källor och källkritik

När man vill undersöka en historisk händelse försöker man få fram säkra fakta genom källmaterial. Det kan vara fråga om kvarlevor i form av föremål som går tillbaka till den tid som historikern undersöker.

Källor kan vara skriftliga, såsom myndighetsdokument, protokoll, kyrkböcker, brev, dagböcker, dagstidningar, veckotidningar och inskriptioner på till exempel runstenar och monument.

Ord och begrepp

Arkeologi är kunskapen om människors liv under äldre tider, framför allt under förhistorisk tid, alltså tiden innan människan började skriva texter.

Husförhör var ett förhör när prästen kontrollerade hur mycket människorna som bodde i församlingen kunde om kristendomen och hur bra de kunde läsa.

Kvarleva är ett historiskt objekt som bevarats, till exempel arkeologiska fynd.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Källkritik är att noggrant granska texter, bilder och andra källor.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

Historiska källor

Det är viktigt att vara medveten om en källa är en primärkälla eller en sekundärkälla. En primärkälla är en ”ursprunglig” källa, till exempel en dagbok, kyrkbok, kvarleva eller en ögonvittnesberättelse. En sekundärkälla är en källa som har tolkats och återgivits av någon annan, i ett eller flera led. En tidningsartikel om en händelse eller ett reportage är (oftast) att betrakta som en sekundärkälla.

Genom arkeologiska undersökningar får vi tillgång till kvarlevor i form av skelett och gravfynd som smycken, klädesplagg, redskap och vapen. Andra historiska källmaterial finns i vår omgivning, såsom byggnader, monument, ortnamn, konstverk, fotografier, kartor och filmer.

Vissa av dessa källor säger mindre om den tid som de hänvisar till och mer om den tid då de tillkom. Det gäller inte minst spelfilmer. En nyinspelad film om andra världskriget förmedlar visserligen information om perioden 1939–1945, men den historia som förmedlas präglas huvudsakligen av vår tids syn på andra världskriget.

Många av de senare materialen var historiker förr inte intresserade av eftersom de inte ansågs ge uttryck för den historia som var vanligt förekommande vid universiteten och i läroböckerna.

Husförhörslängder – en intressant och berättande källa

Husförhörslängder är en kvarleva från husförhören som hölls av kyrkans präster från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Alla vuxna

Ett exempel på historiskt källmaterial är föremål, rester av byggnader med mera som forskare gräver fram ur marken. Här en bild från utgrävningarna av ett skepp från vikingatiden vid gården Oseberg i Norge 1904.

personer måste en gång om året delta i husförhör. Prästens anteckningar om församlingsbornas läskunnighet, kunskaper i den kristna tron, levnadssätt med mera är en viktig historisk källa med information om den tidens vanliga människor.

Husförhörslängdernas personuppgifter om både enskilda människor och familjer är i dag ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskningen.

Källkritik

För att en källa ska vara användbar måste historikern granska den kritiskt för att avgöra om den är trovärdig. Denna metod brukar kallas källkritik, och den har spridit sig från historievetenskapen till bland annat journalistiken.

Bland de frågor som historikern kan ställa om ett källmaterial, exempelvis en text om en viss händelse, är vem har skrivit texten och i vilket syfte? När skrevs texten – strax efter händelsen som beskrivs eller många år i efterhand? Finns det andra källor som beskriver samma händelser och stämmer de i så fall överens? Vem var först med uppgiften och är den ursprungliga uppgiften trovärdig? Det är också viktigt att veta varifrån, det vill säga från vilken källa, författaren fått sin information.

Historikern vill i möjligaste mån förstå dåtidens människor och de villkor som de levde under, men samtidigt tolkar vi i dag också ett historiskt material utifrån vår samtid och våra värderingar.

För många eller för få källor

För den som forskar om modern historia finns oftast mängder av källor. Historikern måste därför göra ett urval som riskerar att påverkas av dennes personliga uppfattningar om vilka källor som är viktigast. Tolkningen av en viss händelse kan påverkas av vilka källor historikern valt att använda.

Till äldre historia finns ibland bara någon enstaka källa. Det kan innebära att historikernas tolkningar blir osäkrare.

Viktiga källkritiska kriterier

Frågor man bör ställa sig när man kritiskt ska granska en källa, till exempel en text:

Äkthet: Vem har skrivit texten? Är personen den hen utger sig för att vara eller är texten en förfalskning? Vet hen mycket om det hen skriver om?

Syfte/tendens: Varför har texten skrivits? Försöker den beskriva sanningen eller är den skriven för att påverka den som läser på något sätt?

Närhet/samtidighet: När är texten skriven – strax efter händelsen som beskrivs eller lång tid efter? Har det gått lång tid blir trovärdigheten lägre.

Husförhörslängd från 1700-talet från Endre församling på Gotland. Den är en primärkälla, alltså en ursprunglig källa.

Beroende: Om det finns två eller flera källor till samma händelse – är de självständiga eller bygger de på varandra?

Urval: Finns det annan information eller andra källor som inte används i texten? Skulle texten ge en annan bild av händelsen om denna information togs med?

Sant eller falskt

Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är sant eller falskt. Dagens digitala teknik och möjligheter att manipulera både gamla och nya bilder gör att fotografiers värde som historiska källor är svåra att bedöma. Men även om det kan vara svårt att avgöra sanningshalten kan fotografier från förr avslöja sådant som fotografen kanske inte tänkte på när hen tog bilden. Fotografier kan till exempel påvisa synen på relationen mellan män och kvinnor och mellan människor med olika hudfärg. Jang Song Taek, som var ingift farbror till Nordkoreas ledare Kim Jong Un, anklagades 2013 för förräderi och avrättades. Efter detta har Jang retuscherats bort från officiella bilder, antagligen för att dölja det faktum att han tidigare stod Kim mycket nära och var en viktig mentor till honom.

Sammanfattning

@ När man vill undersöka en historisk händelse försöker man få fram säkra fakta genom källmaterial.

@ En källa kan vara en kvarleva, alltså ett föremål som bevarats.

@ Källor kan också vara skriftliga, bland annat myndighetsdokument, brev, dagböcker, tidningar och inskriptioner på till exempel runstenar.

@ En källa måste granskas kritiskt för att vi ska kunna avgöra om den är trovärdig.

@ Detta kallas källkritik.

@ Viktiga källkritiska frågor till exempelvis en text är: vem skrev texten, när skrevs den och i vilket syfte?

@ Om det finns många källor till en händelse måste historikern göra ett urval.

@ Om det bara finns en enstaka källa blir historikerns tolkning osäkrare.

Foto ur ett TV-inslag om Nordkoreas statschef Kim Jong Un, distribuerat av den sydkoreanska regeringen.

Nordkoreansk version av samma TV-inslag.

Vad är historia?

Källor och källkritik

Instuderingsfrågor

1. Ge (några) exempel på historiska källor.

2. Vad menas med källkritik och vad är källkritikens uppgift?

3. Inom vilken vetenskap utvecklades källkritiken?

4. Vad är husförhörslängder?

5. Vad bör man tänka på när man använder en skriven källa?

6. Nämn en nackdel med att man som historiker har väldigt många källor att välja mellan.

7. Varför är det ett problem när det saknas flera källor att jämföra med?

Aktivititet 1: Sant eller falskt? Fördjupning och samtal

När man läser historiska källor kan man ha ungefär samma ”tänk” som när man läser eller ser något som är aktuellt i medierna i dag. Även för flera hundra år sedan försökte man påverka människor genom olika bilder och skrifter. Ett exempel är en plansch som beskrev Stockholms blodbad som Gustav Vasa lät trycka. Syftet med den var att visa hur grymma och förskräckliga danskarna var och hur bra Gustav Vasa var som kung.

Du har kanske läst, delat eller kommenterat en text eller bild som du tyckte var

extra rolig, läskig, tokig eller intressant. Men hur vet du att det är en riktig nyhet? På senare tid har man använt termen fake news eller fejknyheter. Det är nyheter som sprids för att påverka, lura eller förvirra läsaren.

Fundera först själv under tio minuter och skriv ner ett exempel på när du har delat eller kommenterat och på så vis varit med och spridit fejknyheter.

Samtala med en klasskamrat om uppgiften.

Aktivititet 2: Viskleken

Analysera och samtala

”Min brors kompis mamma sa att…”

Ta viskleken till hjälp för att se hur lätt det är att missuppfatta vad någon säger och hur det kan gå när en berättelse går genom flera personer.

Gör så här:

Alla sitter i en ring och läraren viskar en kort mening (till exempel ”en grön gris skuttar på månen”) i örat på närmsta elev som viskar samma mening till nästa elev och så vidare. Deltagarna ska viska så att ingen annan än den man viskar till hör. Om någon inte hört eller förstått budskapet får denne inte fråga om. När viskningen gått ringen runt och sista person fått budskapet är det oftast så förvrängt att det inte alls liknar det som viskats från allra första början.

Samtala i klassen hur ni tyckte att det gick.

Bilden: Historia finns överallt omkring oss. På en bevarad del av Berlinmuren finns denna väggmålning som föreställer den tidigare sovjetiske presidenten Leonid Brezjnev och den östtyske ledaren Erich Honecker mitt i en kyss.

Historiebruk – historien i vår miljö

I dag kan vi betrakta många av historiens avtryck i form av byggnader, konstverk, statyer, monument, kläder, smycken, vapen med mera. Även till exempel ortnamn, uttryck samt seder och bruk har ofta en intressant historisk bakgrund.

Allt detta är ett kulturarv som vi byggt vårt samhälle på och som hela tiden byggs på med nya kunskaper för det framtida samhället.

Ord och begrepp

Bronsåldern är den period i förhistorisk tid som kommer efter stenåldern.

Historiebruk innebär användande av historia på olika sätt.

Kulturarv är bland annat de föremål som är bevarade från äldre tider.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Medeltiden är namnet på en period i Europas historia, mellan antiken och den ”nya” tiden.

Milstolpe är ett vägmärke som kan finnas vid gamla landsvägar.

Ordspråk kallas uttryck som alltid sägs eller skrivs på samma sätt och som många människor kan och använder.

Ordstäv är en speciell och ofta humoristisk form av ordspråk.

Runor är de skrivtecken som användes av germanska folk under järnåldern.

Runsten är en upprest sten ristad med runor.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden. KÄLLA: SKOLVERKET

Vi lämnar spår

Monument och minnesmärken

Människan har genom historien känt ett behov av att lämna något bestående efter sig. Flera av de äldsta byggnadsverken som finns bevarade är gravar som uppförts för att visa hur mäktig och betydelsefull den som begravdes var under sin levnad.

Runstenar, statyer, skulpturer och målningar har ofta tillkommit i samma syfte. Sådana historiska tidsdokument och kvarlevor hjälper också oss att komma ihåg vår historia.

Men detsamma gäller föremål och byggnader som på sin tid hade en praktisk nytta och var ett levande inslag i samhället. Ett exempel är milstolparna som fortfarande står längs många av Sveriges vägar.

Många milstolpar står kvar längs våra vägar. Här en milstolpe i järn rest 1835.

Koncentrationslägret Auschwitz är numera omgjort till museum.

Minnesmärken speglar den historiska tid då de tillkom och berättar också om hur människorna betraktade sig själva, sin tid och det samhälle som de levde i.

Eftersom byggnader, monument och statyer ofta uppförts av härskare som velat visa och befästa sin makt har många sådana också förstörts genom historien. Det har ofta skett när en envåldshärskare störtats eller rentav mördats. De som röjt personen ur vägen har då velat utplåna minnet av den tidigare härskaren och antingen rivit eller byggt om det som denne låtit uppföra.

Nuförtiden bevaras ofta byggnader som påminner om hemska händelser eftersom man anser att de är historiskt betydelsefulla. Tanken är

Med hjälp av amerikanska soldater fälldes den 6 meter höga statyn av Saddam Hussein i centrala Bagdad till marken 9 april 2003. Rivningen av statyn hade stort symboliskt värde och markerade slutet för en hänsynslös härskare som varit vid makten i Irak sedan 1979.

att vi på så sätt ska minnas historien och ha möjlighet att lära oss något av den. Ett tydligt exempel är det nazistiska koncentrations- och förintelselägret Auschwitz i Polen, som bevarats som ett museum och som är en del av UNESCO:s världsarvslista.

Ortnamn som historisk källa

Namnet på en ort kan ge viktiga ledtrådar till ortens historia och även avslöja när människor först började leva på just denna plats.

Hur gamla de äldsta ortnamnen i Sverige är går inte att säga med säkerhet. Vissa av de namn som används i dag användes antagligen redan på bronsåldern.

Ortnamn som slutar på till exempel -hem, -löv, -lösa, -tuna, -vin, -sta(d), -by (Ekeby) och -inge (Huddinge) är från vikingatiden eller ännu äldre. Sådana som slutar på till exempel -torp, -ryd, -rum, -säter, -boda, -böle och -hult är medeltida.

Till de äldsta ortnamnen hör de som beskriver en plats. Vissa innehåller namnet på en person som en gång bott på platsen men som antagligen ingen längre vet vem det var. Andra och mer sentida städer har uppkallats efter den kung som lät grunda staden, till exempel Karlskrona  som är döpt efter Karl XI.

Det finns också exempel på orter och platser som fått namn efter en dramatisk händelse som utspelat sig där, till exempel Kungens kurva.

Kungens kurva i Huddinge utanför Stockholm fick sitt namn efter att kung Gustaf V:s chaufför 1946 körde i diket i en kurva längs den gamla Södertäljevägen.

Ordspråk som historisk källa

Språkliga uttryck som ordspråk och ordstäv ger inte bara en bild av folklig humor utan ger oss också en historisk inblick i människors tankar, liv och samhällsförhållanden.

Ordspråk och ordstäv är ofta hundratals år gamla och en del är ännu äldre.

Språkliga uttryck av detta slag är en historisk källa som berättar om den tidens samhälle, människornas liv och sättet att se på sig själv och andra. Många uttryck speglar att de tillkom i en tid då en viss verksamhet dominerade. Så finns många uttryck som är förknippade med Sverige som ett jordbrukssamhälle, till exempel ”man saknar inte kon förrän båset är tomt”. Genom den sociala kritik och ibland politiska innebörd som ibland förekommer i ordstäven kan man ana människors längtan efter en framtid i ett rättvisare samhälle.

Sammanfattning

@ Människan har genom historien känt ett behov av att lämna något bestående efter sig.

@ Gravar, runstenar, statyer, skulpturer och målningar har ofta tillkommit för att visa hur mäktig och betydelsefull en person varit.

@ Dessa kvarlevor är viktiga historiska källor.

@ Andra kvarlevor hade en praktisk nytta, till exempel milstenar.

@ Minnesmärken speglar den historiska tid då de tillkom och berättar också om hur människorna betraktade sig själva,sin tid och det samhälle som de levde i.

@ Genom historien har många byggnader och monument förstörts när man försökt utplåna minnet efter exempelvis en envåldshärskare.

@ Nuförtiden bevaras ofta byggnader som påminner om hemska händelser så att vi ska kunna minnas historien och lära oss något av den.

@ Ortnamn är viktiga källor som kan ge ledtrådar till ortens historia.

@ Ordspråk och ordstäv ger oss en historisk inblick i människors tankar, liv och samhällsförhållanden.

Broderat ordspråk.

KAPITEL 1

Vad är historia?

Historiebruk – historien i vår miljö

Instuderingsfrågor

1. Vad har ett minnesmärke för syfte?

2. Vad kan ett ortnamn ofta tala om för oss?

3. Ge exempel på hur byggnader kan ge oss historisk kunskap.

4. På vilket sätt är ordspråk och ordstäv viktiga historiska källor?

Aktivititet 1: Minnesmärken Analysera och samtala

Läs texterna under rubriken Vi lämnar spår Välj ut några av minnesmärkena och byggnaderna i avsnittet och försök tolka vad de vill säga oss. Exempelvis:

1. Vad uttrycker de för maktspråk?

2. Hyllar de en härskare?

3. Hyllar de ett samhällssystem?

4. Hyllar de en politisk eller social klass?

Jämför dina svar med en klasskamrats.

Aktivititet 2: Historiebruk – Karl XII:s staty i Kungsträdgården i Stockholm

Analysera och diskutera

Statyn över Karl XII restes 30 november 1868, på dagen 150 år efter hans död. Många har åsikter om honom och statyn. I vår tid har Karl XII använts och hyllats av bland annat nazistiska och nationalistiska organisationer. De har tågat till statyn på hans dödsdag och drabbat samman med motdemonstranter. Vissa menar att hans staty borde tas bort eller flyttas, andra att den bör finnas kvar där den står.

2012 lämnade två miljöpartistiska politiker in en motion (förslag) till riksdagen, där de menade att statyerna av Karl XII och Gustav

II Adolf borde flyttas. Dagens Nyheter intervjuade historieprofessorn Dick Harrison om vad han tyckte om förslaget. Han sa:

”Jag håller helt med om att det här är två krigiska kungar, men de här statyerna ingår i Stockholms stadsbild. De reflekterar en del av vår moderna historia. Att ta bort dem är detsamma som att förneka hur vår historia har sett ut.”

Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen, var liksom miljöpartisterna kritisk till statyerna. I en krönika i Expressen skrev han om Karl XII:s staty och andra historiska monument:

”I övrigt är det gåtfullt tyst kring alla monument över de blodbesudlade massmördare och diktatorer som står staty runtom i Sveriges städer. […] Beror det på ointresse, bristande historiekunskaper, svensk konflikträdsla – eller är det bara en fråga om vem ska ta första spadtaget?”

1. Vad tror du Dick Harrison menar när han säger att vi förnekar vår historia om statyerna tas bort?

2. Varför tror du att Jens Liljestrand funderar på om det är bristen på historiekunskaper som gjort att statyn får stå kvar?

3. Reflektera över deras argument, håller du med eller inte? Vem övertygar mest? Motivera ditt svar.

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

Karl XII:s staty i Kungsträdgården i Stockholm.

Bilden: Att göra filmer som visar olika historiska skeenden är ett populärt sätt att använda sig av historiebruk. Viktigt att tänka på är att en film speglar den tid och de omständigheter som fanns när den gjordes. Här en bild ur filmen The Woman King (2022), som skildrar en kvinnlig elitarmé i 1820-talets kungarike Dahomey (motsvarande nuvarande Benin) i Västafrika.

Historiebruk – att använda historien

Det vi kallar för historia är vår tids beskrivning av vad som tidigare har hänt, dåtiden. Alla har olika föreställningar om vad historia är. Historien blir olika beroende på vilka händelser, företeelser och personer man väljer att lyfta fram.

Historia används hela tiden i olika sammanhang och med olika syften. Hur och varför historia används kallas för historiebruk.

Ord och begrepp

Historia är dels allt som hänt i det förflutna, dels utforskning och beskrivning av detta.

Historiebruk innebär användande av historia på olika sätt.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden. KÄLLA: SKOLVERKET

Historia som vetenskap

Historia är ett vetenskapligt ämne och historiker använder vetenskapliga metoder för att komma så nära sanningen om historiska händelser som möjligt. Men det är viktigt att förstå att alla beskrivningar av det förflutna är tolkningar och dessa tolkningar bygger på frågor som vi ställer till historien såsom: Varför ägde en viss händelse rum? Varför agerade de inblandade människorna som de gjorde? Vilka blev konsekvenserna? Dessa och andra frågor kan besvaras på olika sätt beroende på vilka frågor historikern ställer till sitt källmaterial och hur hen väljer att tolka resultatet. Syftet med historieforskning är dock att så korrekt som möjligt försöka återskapa det förflutna och ta reda på hur det ”egentligen var”.

Waffen-SS var en nazistisk organisation i Tyskland från 1930-talet och fram till 1945. Den här norska affischen gjordes för att få norrmän att bli soldater i Waffen-SS. För nazisterna var norska vikingar ett exempel på bra människor som soldaterna borde försöka likna.

Andra former av historiebruk

Men vetenskapen är bara ett av flera sätt att använda historia. Alla människor kan sägas använda historia på något sätt. Behovet att minnas vad som hänt och höra berättelser om till exempel morföräldrar och farföräldrar finns hos alla. En människas identitet är ofta starkt kopplad till personens, familjens och släktens historia. Genom att till exempel fira födelsedagar och hålla fast vid gamla släkttraditioner förstärks familjegemenskapen.

På liknande sätt kan organisationer som föreningar, partier och företag använda historia för att dagens medlemmar eller anställda ska känna stolthet och samhörighet.

Historia används också på många andra sätt och av olika anledningar. Det är vanligt att historien används i politiska syften. I samband med konflikter kan händelser ur det förflutna användas för att ena den egna folkgruppen. Minnet av en militär seger kan skapa stolthet hos befolkningen i ett land. På motsvarande sätt kan ett förlorat krig eller slag användas för att skapa misstro eller hat mot motståndarna, även om händelsen ligger många hundra år tillbaka i tiden.

Inom sporten är det vanligt att man använder sig av historien. Här en svensk fotbollssupporter i modern “vikingahjälm” under EM i fotboll i Ukraina 2012. Vikingarna förknippas ofta med styrka och seger. Men vikingarna hade inte horn på sina hjälmar.

Tyska soldater på permission. Bilden är tagen i april 1943 på järnvägsstationen i Helsingborg.

Ett annat sätt att använda historien är att försöka glömma eller dölja vad som en gång hänt. I Sverige har det länge varit känsligt att tala om den svenska politiken under andra världskriget. Sverige fortsatte bland annat att sälja varor till Nazityskland och lät tyskarna transportera krigsmateriel och soldater genom landet. Samtidigt kan en uppmärksamhet kring en svensk-tysk historia bidra till att andra händelser under andra världskriget i Sverige inte får så stor uppmärksamhet. Om inte Sverige hade stått utanför andra världskriget hade en mängd flyktingar inte kunnat fly till Sverige, inklusive de danska judar som flydde över Öresund i oktober 1943.

Sammanfattning

@ Historia är ett vetenskapligt ämne och historiker använder vetenskapliga metoder för att komma så nära sanningen om historiska händelser som möjligt.

@ Alla beskrivningar av det förflutna är tolkningar.

@ Dessa tolkningar bygger på frågor som vi ställer till historien, till exempel: Varför ägde en viss händelse rum? Varför agerade de inblandade människorna som de gjorde? Vilka blev konsekvenserna?

@ Vad historikern kommer fram till beror på vilka frågor hen ställer till källmaterialet och hur hen tolkar resultatet.

@ Alla människor kan sägas använda historia på något sätt.

@ En människas identitet är ofta starkt kopplad till personens, familjens och släktens historia.

@ Det är vanligt att historien används i politiska syften, till exempel genom att minnet av vissa händelser firas medan andra händelser medvetet glöms bort.

Vad är historia?

Historiebruk – att använda historien

Instuderingsfrågor

1. Vad är syftet med det vetenskapliga ämnet historia?

2. Ge exempel på vad historien fyller för syfte för en människas identitet.

3. Ge några exempel på hur man politiskt kan använda historia.

Aktivitet 1: Olika typer av historiebruk Fördjupning och diskussion

Läs texterna under rubriken Historiebruk – att använda historien och svara på frågorna:

1. Vad menar man med historia som vetenskap? Hur använder forskare historia?

2. Är forskare alltid objektiva? Varför, varför inte?

3. Hur kan man använda historia för att skapa eller förstärka gemenskaper till exempel inom familjen, skolan eller i en förening?

4. Hur kan man använda historia för att skapa eller förstärka nationella identiteter?

Diskutera med en klasskamrat och jämför era svar.

Aktivitet 2: Ditt eget historiebruk

Analysera

Hur har du formats av din familjs historiska bakgrund? Vilken betydelse har samhällets kulturarv? Hur påverkas din historiesyn av skola, böcker, serier, filmer och sociala medier?

1. Fundera på hur du påverkats och påverkas av din historia och hur detta påverkat dina åsikter, intressen och framtidsplaner.

2. Ge exempel på vad du tror påverkar din historieuppfattning och vad du har nytta av i dag och för framtiden.

3. Fundera på hur du själv påverkar familjens och släktens historia.

KAPITEL 2

Forna riken

Bilden: Abu Simbel är en fornegyptisk fyndplats cirka 25 km norr om gränsen mellan Egypten och Sudan, i det gamla Nubien. Templet är tillägnat farao Ramses II.

Tidiga kulturer utanför Europa

De första välordnade rikena eller samhällena i världen brukar kallas tidiga civilisationer. Gemensamt för dessa var att de uppstod på platser där det var lätt att odla. Närheten till vatten blev avgörande både för odling och för att kunna bedriva handel med andra.

Ord och begrepp

Brons är en legering (blandning) av koppar och andra metaller, oftast tenn.

Civilisation betyder ungefär ’välordnat samhälle’.

Konstbevattning innebär att man för ut vatten på åkrar, i trädgårdar och skogar för att grödan ska växa bättre och för att man i torra områden ska kunna odla växter som kräver mycket vatten.

Mesopotamien är ett gammalt namn på det bördiga området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak.

Slaveri innebär att en person inte är fri utan tillhör en annan person.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. KÄLLA: SKOLVERKET

Flodkulturer

Flodkultur är en benämning på historiska samhällen som vuxit fram vid och varit beroende av mycket vatten från en stor flod. Floden svämmade över regelbundet. När vattnet sjönk undan lämnade det kvar bördigt slam där man kunde odla grödor. Flodvattnet var också viktigt för att man skulle kunna bevattna åkrarna. Då måste människor samarbeta för att bygga kanaler och dammar, och så småningom växte väl utvecklade samhällen fram med städer och tempel. Eftersom skördarna blev stora kunde en del människor vara hantverkare, präster, skrivare eller soldater i stället för att syssla med jordbruk.

Förenklad karta med de fyra flodkulturerna vid fem floder som började uppstå från 3000-talet före Kristus. I väster uppstod högt utvecklade kulturer senare, från 1000-talet före

De första civilisationerna

Flera av de första civilisationerna uppstod vid floder och brukar därför även kallas för flodkulturer. Exempel på flodkulturer är de som utvecklades vid Nilen i Egypten, Eufrat och Tigris i Mesopotamien, Indus i Pakistan och Huang He i Kina.

I andra delar av världen uppstod högt utvecklade kulturer som inte var knutna till behovet av konstbevattning, till exempel olmekernas kultur i Mexiko.

Ett bra och effektivt jordbruk gav överskott, vilket gjorde att fler och fler människor inte själva behövde ägna sig åt att bruka jorden för att få mat. De kunde ägna sig åt andra yrkesroller som präst, soldat, hantverkare, handelsman eller konstnär. I de riken som växte fram delades människorna in i olika socialgrupper som de tillhörde genom hela livet.

I flera av de tidiga amerikanska kulturerna byggde man höga pyramider som troligen hade någon religiös funktion. Här ses Solpyramiden i den aztekiska staden Teotihuacán.

Kristus.

kulturer

De rikaste hade makten medan bönder och slavar levde i fattigdom.

De första städerna blev centrum för politisk makt, religion och handel. Fler och fler människor flyttade in till städerna. Detta brukar kallas urbanisering. I städerna styrde en klass av människor som hade kontroll över produktion, religion och soldater. För att kunna styra, organisera och ha kontroll krävdes ett skriftsystem. Det är dessa välordnade städer som utvecklades till stora riken. För att hålla samman riket blev gemensamt språk samt gemensam kultur och religion viktiga.

Fler människor i städerna och riket betydde att det fanns fler som kunde vara med i armén. Detta gav ett militärt övertag mot andra folk, vilket gjorde nya erövringar och rikedomar möjliga. Slaveri var vanligt på den här tiden. Slavarna hade man antingen köpt, oftast från andra länder, eller tagit som krigsfångar.

I dessa tidiga civilisationer lärde sig människor att använda metallerna koppar, tenn, silver och guld. Av koppar och tenn framställde de  brons. Av metallerna tillverkades verktyg, konstföremål och vapen. Guld och silver användes som betalningsmedel.

Metallerna tillsammans med utvecklingen av matematik och andra tekniska uppfinningar gjorde det möjligt att bygga storslagna byggnader och skapa vackra konstföremål.

Induskulturen

Induskulturen är ett namn på de stora städer som under bronsåldern låg kring floden Indus. Städerna fanns från cirka 2500 före Kristus till cirka 1700 före Kristus och låg främst i det område som i dag är Pakistan. Induskulturen kallas också harappakulturen.

Arkeologer har grävt ut flera av städerna, som var stora och välplanerade. De var byggda med regelbundna kvarter, vattenledningar och avlopp.

Invånarna använde ett avancerat system för vikt och mått, och de handlade med avlägsna riken.

Det verkar som om alla städerna gick under nästan samtidigt till följd av någon katastrof. Forskarna vet inte vilket folk som bodde i städerna, och de har inte heller lyckats tyda skriften.

Mesopotamien

Mesopotamien är ett gammalt namn på det bördiga området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Namnet betyder ’mellan floderna’. Under forntiden fanns flera mäktiga riken i området.

Sumer

Längst i söder låg det äldsta riket Sumer. Det existerade cirka 3200 till 2350 före Kristus. Där fanns flera stora stadsstater, till exempel Ur och Uruk. Så småningom uppkom ett enat rike i Sumer där Ur ofta hade stort inflytande.

Sumererna utvecklade världens första skrift – kilskrift. Forskare har hittat massor av lertavlor med kilskrift.

Ishtarporten med glaserat tegel, en av stadsportarna i Babylon. Den var ett av den nybabyloniske kungen Nebukadnessar II:s många storslagna byggnadsprojekt.

Kilskrift på en lertavla. Man skrev från vänster till höger. Skrivaren tryckte in ett redskap i den fuktiga leran och fick på så vis ett avtryck som såg ut som en smal kil. Flera kilar bildade ett tecken.

Till vänster Hammurabi stående inför solguden Shamash, den högste domaren. Texten till Hammurabis lag har huggits in i en stor svart sten, som är mer än två meter hög.

Assyrien

Det assyriska riket varade cirka 2000 till 612 före Kristus. Assyrien var som störst och mäktigast de två sista hundra åren innan riket gick under. Huvudstaden under storhetstiden hette Nineve, som låg i det som i dag är norra Irak. När riket var som störst sträckte det sig ända ner i Egypten. Större delen av vad som varit Assyrien ingick sedan i det babyloniska riket.

Babylonien

Staden Babylon hade stort inflytande i riket Babylonien, som existerade cirka 2000 till 539 före Kristus. På 1700-talet före Kristus skapade härskaren Hammurabi ett stort rike. Han är känd för att han införde en lag för hela landet.

Babylonien är känt för att många personer arbetade med vetenskap, särskilt präster. Många babyloniska myter finns bevarade, bland annat Gilgamesheposet som handlar om hjälten Gilgameshs äventyr. År 539 före Kristus erövrade perserna Babylonien, och på 300-talet blev området en del av Alexander den stores rike.

Sammanfattning

@ Flera av de första civilisationerna uppstod vid floder och brukar därför även kallas för flodkulturer.

@ Ett bra jordbruk producerade ett överskott av mat och gjorde det möjligt för vissa personer att ägna sig åt andra uppgifter än att odla jorden.

@ Fler och fler människor flyttade in till städerna.

@ För att kunna styra, organisera och ha kontroll krävdes ett skriftsystem.

@ För att hålla samman riket blev gemensamt språk samt gemensam kultur och religion viktiga.

@ Slaveri var vanligt på den här tiden.

@ Människorna började använda metaller till verktyg, konstföremål, vapen och som betalningsmedel.

@ Utvecklingen av matematik och tekniska uppfinningar gjorde det möjligt att bygga storslagna byggnader.

@ Induskulturen var stora städer som låg kring floden Indus i dagens Pakistan.

@ Rikena Sumer, Assyrien och Babylonien låg i Mesopotamien i dagens Irak.

@ Sumererna utvecklade världens första skrift – kilskrift.

Forna riken

Tidiga kulturer utanför Europa

Instuderingsfrågor

1. Nämn tre flodkulturer.

2. Nämn tre faktorer som skapar en högkultur.

3. I vilket nutida land ligger floden Indus?

4. Vad kallas sumerernas skrift?

5. Vad är den babyloniske härskaren Hammurabi känd för?

Aktivitet: Vilka kunskaper erövrades? Analysera och diskutera

Läs texterna under rubriken De första civilisationerna.

1. Försök att hitta och beskriva de kunskaper som människan nu har lärt sig att behärska samt utveckla vidare. Ge minst fem exempel.

2. Fundera på om lärdomarna har betydelse för oss människor än i dag.

Jämför dina exempel med en klasskamrats och diskutera likheter och skillnader.

Bilden: Den långa kinesiska muren började byggas för över 2 000 år sedan. Det var en enorm anläggning som byggdes som försvar mot attacker från fiender.

Kina

Kina har en väldigt lång historia. Landet blev tidigt ett mäktigt rike med en rik och högt stående kultur. Många uppfinningar och vetenskapliga upptäckter gjordes i Kina och spreds sedan över världen.

Kina enades år 221 före Kristus av den förste kejsaren Shi Huangdi.

Kinas historia brukar delas in i så kallade dynastier, det vill säga perioder som fått namn efter kejsarnas släktnamn.

Ord och begrepp

Diplomati är ett samlingsnamn på de olika politiska kontakterna mellan två eller flera länder.

Dynasti är en släkt där flera personer varit härskare, till exempel kejsare eller kungar.

Filosofi är den vetenskap som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen.

Hirs är ett gräs där man använder fröna som mat till både människor och djur.

Jade är en grön sten som bland annat används till smycken.

Keramik är olika föremål som formats av lera eller vissa andra mineral och som sedan bränts vid hög värme i en ugn.

Länsherre var en person som fått ett län att styra över i utbyte mot militära tjänster, men det kan också syfta på den som delade ut länen.

Orakel är dels en plats där människor frågar gudar om deras vilja och om framtiden, dels själva orakelsvaren.

Siden är ett tyg vävt av silke.

Silke är en naturlig textilfiber som kommer från silkesfjärilens larver och som man kan spinna tråd och väva sidentyg av.

Världsarv är platser, byggnader, naturområden med mera som är viktiga för hela mänskligheten och som ska skyddas så att de inte förstörs.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

KÄLLA: SKOLVERKET

Kina föds vid floden

Vid Gula floden, som på kinesiska heter Huang He, fanns perfekta förhållanden för jordbruk. I den bördiga jorden kunde bönderna odla hirs och ris. Bönderna grävde kanaler och dammar. I varje by tillverkades keramik som användes till förvaring och matlagning. Floden underlättade handel och kommunikation med andra folk. Sidentyg blev en viktig handelsvara. Tyget framställdes av silkesmaskens kokong. På 2000-talet före Kristus började kineserna att odla silkesmaskar. En annan tidig och viktig handelsvara blev stenarten jade.

Kejsardynastier styr Kina

De första städerna som växte fram i Kina styrdes av kungar. En kungasläkt som omnämns då städerna enades i ett gemensamt rike är Xia. Historiker har haft svårt att bevisa att släkten faktiskt har funnits. Helt säkert är att Shangdynastin tog makten över ett rike cirka 1500 före Kristus. Vid den tiden hade kineserna utvecklat ett eget skriftsystem. Därför finns det skriftliga källor som arkeologer och historiker kan tolka. De äldsta fynden består av så kallade orakelben som är djurben eller sköldpaddsskal med inristade frågor. Svaren fick man genom att kasta in orakelbenen i elden och sedan tolka de sotiga benen och skalens sprickor och mönster.

Oroliga tider

Omkring 1040 före Kristus störtades Shangdynastin av släkten Zhou, som kom att styra Kina i nästan 800 år. Under Zhoudynastin lanserades idén om att kungen hade fått i uppdrag av himlen att härska. Alla i samhället hade sin gudomliga bestämda plats som inte fick rubbas.

Genom krig blev riket under Zhouregenterna allt större, men för att kunna styra det var kungarna tvungna att ge makt åt länsherrar. Varje länsherre blev allt mäktigare, och med sina arméer stred vissa av dem mot kungen och varandra. Kina var inte längre ett enat rike utan bestod av många makthungriga kungadömen. De oroliga och blodiga århundradena mellan 500-talet och 200-talet före Kristus brukar kallas ”de stridande staternas tid”. Men 221 före Kristus var upprorstiden över.

Kinas förste kejsare Shi Huangdi

Genom diplomati och krig lyckades kungen av riket Qin ena Kina. De andra kungarikena hade besegrats och kung Shi Huangdi utropades till Kinas förste kejsare.    Hans mål var att få kontroll över riket som var ungefär lika stort som halva dagens Kina. För att skapa enighet och underlätta handel skulle

Orakelben i form av ett sköldpaddsskal med tidiga kinesiska tecken inristade.

ett gemensamt skriftspråk gälla för hela landet. Vikter och mått skulle också vara lika i riket. Vägar och kanaler byggdes. Shi Huangdi var en grym härskare och tvekade inte att använda våld. Han lät mörda flera hundra ledande och lärda personer. Han ville att Kinas historia skulle börja med honom, så därför lät han elda upp äldre böcker. Han införde också censur.

Men fiender fanns inte bara inom riket. Även vid gränserna fanns folkgrupper som ville anfalla Kina. Shi Huangdis lösning blev att börja bygga samman de gamla försvarsmurarna med en ny lång mur. Slutresultatet blev den väldiga kinesiska muren. Muren är så unik att den utnämnts till världsarv.

Efter Shi Huangdis död 210 före Kristus styrdes Kina i nästan tvåtusen år av olika kejsardynastier ända fram till 1912.

Shi Huangdi enade Kina 221 före Kristus och grundade dynastin Qin. Porträtt från cirka 1754.

Vardagsliv och religion i Kina

Det var stor skillnad mellan socialgrupperna i det kinesiska samhället. Reglerna var hårda och människorna visste var de skulle vara och vad de skulle göra. Kejsaren och hans hov levde i lyx. Tjänstemännen och de som styrde i länen kunde ägna sig åt kultur och nöjen. Deras barn hade möjlighet att få utbildning. Kvinnan hade ingen frihet. Hon skulle sköta hemmet och väva sidentyger. Det var männens regler och villkor som styrde. De fattiga bönderna kämpade på med sitt jordbruk och att få fram vatten till risodlingarna. Missväxt, fattigdom och höga skatter gjorde att bönderna ibland gjorde uppror.

På 500-talet före Kristus utvecklade filosofen Konfucius tankar om samhället och dess invånare. Filosofin fick namnet konfucianism och handlar om hur en god balans mellan människor ska uppnås. Det ansågs viktigt att varje person har sin bestämda plats och att de grundregler som Konfucius hade ställt upp skulle följas. Alla skulle lyda och visa respekt för personer som var över dem i samhällsordningen. Samtidigt måste de med makt visa respekt för sina underlydande. En tanke som tillskrivs Konfucius är ”vad du själv inte vill att andra ska göra mot dig, ska du inte göra mot dem”. Konfucianismen blev ett sätt för kejsaren och staten att styra människor. Men den har också använts av dem som kritiserat kejsarens makt. Andra tankar och religioner som kom att påverka tron i Kina var daoismen och buddhismen.

Den berömde musikern Bo Ya, som förmodligen levde på 400-talet före Kristus, spelar på brädcittran qin för några åhörare.

Konfucius blev tidigt föremål för religiös kult i Kina. Konfuciustempel uppfördes över hela landet.

Arvet från Kina

Visserligen styrs inte Kina längre av en kejsare, men det är fortfarande ett stort land och är en av Asiens – och världens – mest inflytelserika nationer. Landet är också unikt genom alla de uppfinningar och tankar och den konst som skapats där som överlevt och påverkar vår vardag än i dag. Här är några exempel:

– Krutet som gav oss fyrverkeri och skjutvapen.

Kompassen som skapade bättre förutsättningar för resor och upptäckter.

– Papper som gett oss möjlighet att göra tidningar och böcker.

Boktryckarkonsten som gjorde det möjligt att trycka många böcker.

– Porslin som vi dagligen äter på utvecklades i Kina för drygt 1 000 år sedan.

Skottkärran utvecklades för 2 000 år sedan och kom till Europa på medeltiden.

– Sidentyget som länge ansetts som ett vackert och lyxigt material till kläder.

Även inom filosofi, medicin, matkultur, matematik och konst har Kina lämnat stort avtryck.

Sammanfattning

@ Den tidigaste kinesiska civilisationen uppstod vid floden Huang He (Gula floden).

@ Sidentyger och jade blev viktiga handelsvaror.

@ Kina styrdes av olika kungar fram till 200-talet före Kristus.

@ Kungen av Qin enade de kinesiska staterna och utropade sig till kejsare under namnet Shi Huangdi.

@ Han var en grym härskare men genomförde också viktiga reformer som utvecklade landet och gjorde det lättare att styra.

@ Kina styrdes av olika kejsardynastier fram till 1912.

@ Det kinesiska samhället var starkt påverkat av konfucianismen, en filosofi som utvecklades av Konfucius på 500-talet före Kristus.

@ Även daoism och buddhism var viktiga läror.

@ Kineserna uppfann många nyttiga saker som spred sig över världen, till exempel krutet, kompassen, papper och porslin.

Porslin importerades i stor mängd till Europa från Kina från 1500talet och framåt. Här en porslinsvas från kejsar Xuandes tid på 1400-talet.

KAPITEL 2

Forna riken

Kina

Instuderingsfrågor

1. Hur översätts namnet Huang He till svenska?

2. Vad odlade de första bönderna i Kina?

3. Av vad tillverkas sidentyg?

4. Vad hette Kinas första kejsare?

5. Hur bekämpade Shi Huangdi sina fiender?

6. Vad är det för unikt med hans grav?

7. Hur länge styrdes Kina av kejsardynastier?

8. Vad är ett världsarv?

9. Nämn namnet på någon av Kinas kejsardynastier.

10. Vem var Konfucius?

11. Nämn tre uppfinningar som har sitt ursprung i Kina.

Aktivitet 1: Intervju med Shi Huangdi Fördjupning

Läs texterna under rubriken Kejsardynastier styr Kina. Tänk dig att du lever i Kina under den förste kejsaren Shi Huangdi. Du har nu fått möjlighet att göra en intervju med honom. Utgå från det du har fått reda på i texterna om honom och skriv intervjufrågor, exempelvis:

1. Säg två bra saker du har gjort för Kina.

2. Varför byggde du den kinesiska muren?

3. Varför eldade du upp äldre böcker?

4. Varför införde du ett gemensamt skriftspråk?

Ställ dina frågor till en klasskamrat som ska ”vara och svara” som Shi Huangdi. Sedan byter ni roller.

Bilderna: Shi Huangdi var inte bara orolig för fiender när han levde utan verkade frukta dessa även efter döden. Kanske var det därför han lät tillverka mängder av soldater av lera som skulle vakta hans grav. 1974 upptäcktes den gigantiska terrakottaarmén. I dag har cirka 8 000 soldater, 130 stridsvagnar och hundratals hästar grävts fram av arkeologer. Statyerna är i naturlig storlek och var tidigare målade i färg. Alla soldaterna har individuella ansiktsdrag. Det utgrävda området är stort som flera fotbollsplaner och är fullt med statyer. Utgrävningarna pågår fortfarande.

Aktivitet 2: Arvet från Kina

Analysera

Läs texten om terrakottaarmén ovan och texten under rubriken Arvet från Kina.

1. Terrakottaarmén är en historisk (materiell) källa. Vad kan källan berätta för oss om: kejsaren, Kina och om armén?

2. Kan du ge exempel på andra källor till vår kunskap om Kina?

Bilden: Pyramiderna i Giza vaktas av en jättestor sfinx, ett fabeldjur med lejonkropp och människoansikte. I det gamla Egypten var sfinxen en kunga- och gudasymbol. Denna sfinx har förmodligen farao Chefrens ansikte.

Egypten

Cirka år 3000 före Kristus blev Egypten ett enat rike. Härskaren kallades farao och dyrkades som en gud. Den viktigaste guden var dock solguden Re.

Egypten upplevde flera storhetsperioder då riket var mäktigt och erövrade nya områden. Däremellan föll riket sönder och invaderades av andra folk.

Ord och begrepp

Arrende innebär att man får använda någon annans mark mot att man betalar för det.

Balsamering är en behandling av en död kropp för att den ska bevaras.

Damm är en byggnad som förhindrar att vatten rinner vidare.

Envälde betyder att en person har all makt.

Farao var ett ord för kungen i Egypten under forntiden.

Hieroglyfer kallas skrifttecknen i det forntida Egypten.

Mumie är en död människa som behandlats så att kroppen bevaras, inte bara skelettet.

Offer innebär i religiösa sammanhang att man överlämnar mat eller gåvor till en gud.

Papyrus är ett material att skriva på som fått namn efter växten papyrus, som den tillverkades av.

Ritual betyder regler eller ordning för en ceremoni eller rit.

Rosettestenen är en stor stenplatta med en inskrift från 196 före Kristus som är skriven dels på grekiska med grekiska bokstäver, dels på egyptiska med både hieroglyfer och demotisk skrift.

Tempel är en byggnad som används för olika religiösa riter.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. KÄLLA: SKOLVERKET

Satellitbild av Nilen där man kan se de bördiga gröna områdena omgivna av öken.

Stormakten vid Nilen

I Nordafrika började en kultur växa fram längs floden Nilen omkring 4000 före Kristus. Den långa floden var orsaken till att människor bosatte sig där och odlade marken. Varje år svämmade Nilen över och lämnade efter sig ett lager av näringsrikt slam på åkrarna. För att trygga tillgången av vatten samarbetade bönderna för att gräva kanaler och dammar. Små riken slogs samman till större och till slut, genom erövringar och förhandlingar, fanns ett enda stort rike.

Nilen var en viktig förutsättning för att kunna hålla ihop riket. Vattnet gjorde det lättare att organisera, transportera och kommunicera.

Rikedomen som Nilen gav gjorde att Egypten efter drygt 1 500 år kunde ses som en stormakt. Den egyptiska kulturen blomstrade och de mäktiga faraonerna byggde pyramider.

Tutankhamon iförd halskrage, faraonernas ceremoniella lösskägg samt huvudkläde med gam- och kobraprytt diadem. Porträttmasken av guld täckte ursprungligen den kungliga mumiens huvud och axlar. Masken är över 50 centimeter hög och 11 kilo tung.

Konungarnas dal kallas ett område nära den gamla staden Thebe (nuvarande Luxor) där arkeologer hittat över 60 gravar med faraoner och personer med hög status i det egyptiska samhället. Här ligger bland annat den kvinnliga faraonen Hatschepsuts grav. Nära Konungarnas dal ligger detta klipptempel som är tillägnat henne.

Farao med all makt i världen

För att klara av att organisera arbetet kring Nilen krävdes en person med makt. I Egypten fick dessa kungar titeln farao. En farao var enväldig och ansågs vara gudomlig. Faraon var kontakten mellan de andra gudarna och människornas önskemål. Han var också garantin för att världens

ordning skulle bestå: att solen gick upp och att Nilen svämmade över. Allt som fanns – folket, skörden, djur och jorden – tillhörde faraon. Därför ansågs det självklart att alla människor skulle betala skatt och utföra arbete om faraon krävde det. Några månader om året kunde bönderna inte arbeta med de egna lantbruken eftersom de då skulle slita med att bygga tempel och pyramider.

Städer som blev politiskt och religiöst viktiga i Egypten var Memfis och Thebe. Vid Thebe finns gravområden och tempelområden som Karnak, Luxor och Konungarnas dal. Det var i Konungarnas dal som en brittisk arkeolog på 1920-talet gjorde en fantastisk upptäckt då han fann Tutankhamons grav. En över 3 000 år gammal grav med över 5 000 föremål, såsom smycken, möbler, kläder, vinkrukor och förvaringskrukor. Till skillnad från många andra gravar i området hade den i stort sett inte blivit plundrad. Egyptierna trodde att livet fortsatte efter döden så det var därför viktigt att få med sig saker till nästa liv och att kroppen bevarades. Därför balsamerades kropparna och blev till mumier.

Religion och vardagsliv i

Egypten

Religionen och gudarna var ständigt närvarande i egyptiernas vardag. Farao var gud och allt som hände styrdes av honom. Människorna såg de stora tempelområdena och pyramiderna som hyllningar till gudarna. För att landet och folket skulle leva väl utfördes offerritualer.

Betydelsefulla gudar var bland andra solguden Re, gudinnan Isis, Anubis och Osiris.

I templen styrde de lärda prästerna, och där utbildades även de så viktiga skrivarna. De antecknade faraons vilja och noterade skördar och skatter. Men de flesta människor var bönder och inte skrivare, ämbetsmän, präster eller släkt med faraons familj. De fick i stället kämpa på sina åkrar, betala skatt och göra dagsverken på faraons byggen. De ägde inte jorden utan fick betala arrende. Under bönderna fanns slavarna som inte hade några rättigheter alls.

Kleopatra

Kleopatra är en av de mest kända av Egyptens härskare. Under en maktkamp fick hon hjälp av Julius Caesar, som var romerska rikets mäktigaste man. Hon fick två barn med honom och flyttade till Rom. Efter att Caesar blev mördad år 44 före Kristus gifte hon sig med romaren Marcus Antonius, som hon också fick barn med. Kleopatra och Antonius besegrades av Octavianus (den blivande kejsaren Augustus) och båda tog livet av sig.

Kleopatra var en skicklig politiker och antagligen mycket charmig. Hennes liv har fascinerat människor genom hela historien och så sent som 2023 gjordes en ny film om henne.

Kleopatra avbildad på en relief från 30 före Kristus.

Några av egyptiernas gudar.

Re Isis

Osiris Thoth

Anubis

2. FORNA RIKEN

Balsamering

Egyptierna trodde att en själslig kraft stannade kvar i kroppen efter att en person dött. Därför försökte de hindra kroppen från att ruttna genom balsamering, som är en metod för detta. Arbetet utfördes av särskilda yrkesmän. De tog ut inälvor och hjärnan, som konserverades och lades i speciella kärl. Hjärtat balsamerades för sig och lades tillbaka i kroppen. Kroppen torkades ut med hjälp av natriumkarbonat (soda) och slogs in med lindor av linne. Kroppen efter en balsamerad person kallas mumie. Man har hittat många mumier i Egypten. Den äldsta kända mumien är från cirka 2 600 före Kristus.

Hieroglyferna

För att kunna kontrollera skördar, skapa religiösa ritualer och få ut faraons beslut utvecklade egyptierna en egen bildskrift. Skriften, som ansågs helig, kallas hieroglyfer. Den bestod av cirka 800 olika tecken. Hieroglyferna målades på eller höggs in i sten. De kunde också tecknas på papyrus, ett skrivmaterial som utvecklats av egyptierna.

Hieroglyfer på en av pelarna till ett kapell i Karnak i Egypten. Här framförs önskemål om välgång och löften om ett långt liv.

Det skulle dröja ända till början av 1800-talet innan någon människa åter kunde tyda vad egyptierna hade skrivit. Gåtan med hieroglyferna lyckades lösas genom den så kallade Rosettestenen, en stenplatta med text som hade både grekiska bokstäver och hieroglyfer.

Egyptens fall

Egypten hade flera perioder som präglades av inre stridigheter om makten. Prästerskap, militär och faraoner stred om makten. Faraonernas makt försvagades och andra stater såg chanser att anfalla ett försvagat Egypten. På 500-talet före Kristus anföll perserna och på 300-talet före Kristus erövrade Alexander den store Egypten. Från och med den tiden hör Egyptens historia ihop med grekisk och senare romersk och bysantinsk historia. På 600-talet blev Egypten en del av det islamiska riket som skapades efter Muhammeds död.

Guden Anubis avbildas med ett huvud som en hund eller schakal. Anubis var en gravgud som skulle bevaka balsameringen av de dödas kroppar och följa deras själar till underjorden. Här förbereder Anubis den döde före gravsättningen. Väggarna i gravvalvet runt bilden av dem är fulla med hieroglyfer. Graven är från farao Ramses II:s tid, 1200-talet före Kristus.

Arvet från Egypten

De efterföljande och samtida kulturerna blev imponerade och tog intryck av egyptiernas konst och monumentala byggnader.

Inom arkitekturen skapade egyptierna inte bara pyramiderna utan gav oss det fyrsidiga stenhuset. Deras matematiska kunskaper och tankar om geometri påverkade följande generationer.

För att kunna planera och skapa trygghet ville egyptierna ha vetskap om när Nilen svämmade över. Därför skapades en kalender med ett år som bestod av tolv månader på 30 dagar och fem extradagar, alltså 365 dagar. Faraon bestämde på 200-talet före Kristus att vart fjärde år skulle vara ett skottår med 366 dagar.

Inom medicin var egyptierna framgångsrika. Deras tro som gjorde att de balsamerade människor gav unika kunskaper om kroppen och kirurgi.

Lyxlivet vid hovet och bilder av hur faraoner var sminkade har skapat sminktrender som bestått ända in i våra dagar.

Vi kan även tacka det forntida Egypten för att vi har möbler i våra rum. En uppfinning som tillskrivs egyptierna är stolen.

Sammanfattning

@ I Nordafrika började en kultur växa fram längs floden Nilen omkring 4000 före Kristus och drygt 1 500 år senare var riket en stormakt.

@ För att kunna kontrollera skördar, skapa religiösa ritualer och få ut faraons beslut utvecklade egyptierna hieroglyferna, en sorts bildskrift.

@ Gåtan med hieroglyferna löstes med hjälp av den så kallade Rosettestenen.

@ Den egyptiske kungen, farao, var enväldig och ansågs vara gudomlig.

@ Eftersom egyptierna trodde att livet fortsatte efter döden balsamerades kropparna och blev till mumier.

@ Betydelsefulla gudar var bland andra solguden Re, gudinnan Isis, Anubis och Osiris.

@ De forntida egyptiernas kunskaper om bland annat matematik, arkitektur och medicin har haft stort inflytande.

De första sittmöblerna vi känner till är de egyptiska faraonernas fällstolar. Bilden visar Tutankhamons stol på Egyptiska museet i Kairo.

KAPITEL 2

Forna riken

Egypten

Instuderingsfrågor

1. Vad heter Egyptens livgivande flod?

2. Nämn namnet på två egyptiska gudar.

3. Vilken titel användes om Egyptens kungar och drottningar?

4. Hur kunde Egyptens farao bli så mäktig?

5. Varför ställde Egyptens folk upp på att bygga pyramider?

6. Vad heter egyptiernas skriftsystem?

7. När och hur lyckades eftervärlden lösa och läsa skriftsystemet?

8. Vad innebär att balsamera?

9. Varför var skrivare ett viktigt yrke i Egypten?

10. Varför byggdes de stora pyramiderna?

11. Vad var det som var unikt med Tutankhamons grav?

12. Nämn en viktig antik stad i Egypten.

13. Nämn och förklara två arv från Egypten som har betydelse för oss än i dag.

Aktivitet 1: Jämför Kina och Egypten Fördjupning

Läs avsnittet Egypten och repetera avsnittet om Kina. Jämför de två förhistoriska rikena Kina och Egypten.

1. Var fanns de första boplatserna?

Egypten:

Kina: Likheter/skillnader:

2. Vem styrde?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader:

3. Hur såg religionen ut?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader:

4. Hur såg samhället ut (kvinnor, barn, män)?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader:

5. Vilka förhistoriska materiella källor finns kvar?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader:

Rosettestenen med skrift från år 196 före Kristus. Skriften är på både grekiska med grekiska bokstäver och egyptiska med hieroglyfer och demotisk skrift. År 1822 lyckades fransmannen Jean-François Champollion tyda den fornegyptiska skriften tack vare stenen.

Aktivitet 2: Historiebruk – egyptiska föremål Fördjupning och samtal

I Egyptens huvudstad Kairo finns Egyptiska museet, där bland annat skatterna som hittades i farao Tutankhamons grav finns utställda. Men många ovärderliga historiska föremål har på olika sätt hamnat på museer i Europa. Det mest kända är Rosettestenen, som finns på British Museum i London sedan 1802, och en byst av drottningen Nefertiti som togs till Tyskland 1913 och står på Ägyptisches Museum i Berlin.

Egyptiska myndigheter har flera gånger krävt att få tillbaka värdefulla föremål som man anser

Nefertiti var maka till farao Akhenaton, som regerade Egypten cirka 1353–1336 före Kristus. Nefertiti hade en stark ställning och efter Akhenatons död tror man att hon regerade en tid. Denna byst av henne är gjord i kalksten och är i naturlig storlek. Den finns på Ägyptisches Museum i Berlin.

har stulits från Egypten. Men än så länge finns både Rosettestenen och bysten av Nefertiti kvar i Europa, precis som tusentals andra egyptiska föremål.

1. Varför är det viktigt för Egypten att få tillbaka Rosettestenen, bysten av Nefertiti och andra forntida föremål?

2. Bör historiska föremål alltid finnas på museer i sitt ”hemland” eller bör det finnas föremål från exempelvis Egypten även i andra länder? Försök komma på argument ur båda perspektiv.

Samtala om dina svar med en klasskamrat.

Bilden: Kolossalhuvud av stenen basalt från La Venta i Mexiko. Huvudet är ungefär 2,4 meter högt och väger omkring 20 ton. Den platta näsan och de ledsna mungiporna är typiska för olmekisk konst.

Centralamerika

Det finns spår av människor som för 15 000 år sedan slog sig ner på den amerikanska kontinenten. Vid sydkusten av Mexikanska golfen fanns goda förutsättningar för jordbruk. Där slingrade sig bördiga floddalar, och det tropiska regnet garanterade vatten. Flera urfolk bosatte sig där. Så småningom utvecklades i området civilisationer med stora städer, språk- och skriftsystem och för tiden framstående vetenskap.

Ord och begrepp

Jade är en grön sten som bland annat används till smycken.

Keramik är olika föremål som formats av lera eller vissa andra mineral och som sedan bränts vid hög värme i en ugn.

Mexikanska golfen är en stor havsvik i Atlanten mellan Mexiko, USA och Kuba.

Milpa var ett sätt att odla som användes av centralamerikanska urfolk där majs, bönor, squash och ibland chili odlades tillsammans, ofta i skuggan av planterade träd.

Observatorium är en anläggning för astronomiska observationer, alltså noggranna och uppmärksamma iakttagelser.

Offer innebär i religiösa sammanhang att man överlämnar mat eller gåvor till en gud.

Svedjebruk är en jordbruksform som innebär att skogen bränns och sedan används för odling.

Tempel är en byggnad som används för olika religiösa riter.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först. De människor som levde i Amerika innan européerna kom dit i slutet av 1400-talet kallas urfolk.

Yucatán är en halvö i Centralamerika, mellan Mexikanska golfen och Karibiska havet, som främst ligger i Mexiko men även i Guatemala och Belize.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. KÄLLA: SKOLVERKET

Olmekerna

För cirka 4 000 år sedan bildade urfolket olmekerna en av historiens första civilisationer i Centralamerika. På vilket sätt deras rike växte sig stort vet arkeologer och historiker inte säkert. De kan ha gjort det genom krig eller fredlig expansion. Olmekerna odlade majs, squash, chilipeppar och bönor samt kunde tillverka keramik. Jadestenar var en viktig handelsvara som hade betydelse för att dekorera religiös konst. Boskap hade inte någon större betydelse i ekonomin.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Chichén Itzá

Chichén Itzá

Olmekerna uppförde de första tempelområdena med stora skulpturer och hade en egen skrift. Efter 1200-talet före Kristus växte befolkningstäta stads- och statsbildningar fram. I städerna fanns tydliga uppdelningar både socialt och politiskt.

Uaxactún Bonampak Palenque

Chichén Itzá

Palenque

Uaxactún Bonampak

Tikal

Uaxactún Bonampak Palenque

Tikal

Mayafolkets utbredningsområde.

Mayafolkets utbredningsområde.

I detta rike utvecklades även ett bollspel. I spelet användes en boll av gummi. Spelet kunde vara farligt med risk för svåra skador och dödsfall för de två lagen, som hade två eller flera spelare. Bollen fick träffas med höften, knäet eller armbågen och kraftiga skydd behövdes. Spelet hade både en sportslig funktion och en religiös innebörd. Den största bollplanen som hittas i Centralamerika är 168 meter gånger 70 meter.

Mayafolkets utbredningsområde.

Mayafolkets utbredningsområde.

Tenochtitlán

Tenochtitlán

Tenochtitlán

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Den största hittills kända bollspelsplanen återfinns i mayastaden Chichén Itzá på Yucatánhalvön. Här ses målringen som gummibollen skulle skjutas igenom.

Mayafolket

Maya är ett sammanfattande namn på de folk i Centralamerika som talar mayaspråk. På Yucatánhalvön i dagens Guatemala och Belize fanns mayafolk för cirka 4 000 år sedan. Där var jordarna inte särskilt bördiga. Det fanns ingen självklar stor flod att färdas på eller som gav möjlighet att ordna bevattningssystem. Men genom svedjebruk odlades jorden och gav bra skördar. Mayafolket utvecklade ett odlingssystem som kallas milpa.

Mayafolkets städer

Mayacivilisationen började växa sig starkare cirka år 1500 före Kristus. Små byar växte samman till städer. Arkeologer har funnit spår av hundratals religiösa centrum och städer. Viktiga städer var till exempel Tikal, Palenque, Uaxactún och Chichén Itzá som byggdes cirka 600–900 efter

I städerna fanns branta pyramider, vissa över 70 meter höga, med stora trappor. Det fanns torg, tempel och palats. Städerna kunde även ha ceremonigator som ledde fram till en offerbrunn, där både människor

Kristus.

Templet i Palenque från slutet av 600-talet är en av de mest berömda mayabyggnaderna. År 1952 upptäcktes härskaren Pacals otroliga gravkammare med en stor sarkofag. Inskriptionerna i graven berättar om stadens styre och om viktiga ceremonier och händelser i Pacals liv.

Denna sida ur handskriften

Dresden

och dyrbara föremål av guld och jade offrades. Det kan ha bott över 50 000 invånare i de största städerna. Arkeologer har hittat spår av över 3 000 byggnader i staden Tikal. Många av de stora städerna hade glömts bort och täckts över av växtlighet tills upptäcktsresande, äventyrare och historiker började hitta dem igen på 1800-talet och 1900-talet.

I staden Palenque gjordes ett unikt fynd på 1950-talet. Då upptäcktes en lång trappa som gick ner under ett tempel. Trappan ledde till en grav över den lokale härskaren Pacal som regerade 615–683 efter Kristus. Graven innehöll flera människooffer, en ansiktsmask och smycken av jade.

Länge trodde historiker att mayafolket levt i fred och ägnat sitt liv åt religion, men när arkeologer gjorde en upptäckt i Bonampak fick de en ny uppfattning. Där fanns ett tempel vars rum var fyllda med färgrika målningar som visade traditioner och delar av mayafolkets historia man inte tidigare känt till. Målningarna visade bland annat krigsfångar, offer och dyrkan av ledaren.

Mayafolkets skriftsystem

Många av mayafolkets byggnader och konstföremål är fyllda av symboler. Det har varit ett svårt arbete för historiker att förstå och läsa dem. Än i dag är inte alla tecken tolkade.

Denna civilisation kunde också framställa böcker som var tillverkade av bark. Tyvärr eldade de katolska prästerna som kom till Amerika på 1500-talet upp böckerna eftersom de ansågs ha ett religiöst innehåll som konkurrerade med kristendomen. I dag finns endast några få exemplar kvar. Prästerna lyckades dock inte förstöra de stenar med skrift som fanns i tempel och palats.

Skriftsystemet är svårbegripligt eftersom det verkar bestå av både symboler, bildtecken och fonetiska tecken. Det liknar egyptiernas system med hieroglyfer, och mayafolkets skrift bestod av cirka 800 symboler. Vanligtvis berättar texterna om tidigare kungligheters liv.

Matematik, astronomi och brist på teknik

Mayafolket skapade ett eget siffersystem. I systemet stod en punkt för ett, ett streck för fem och en kakaoböna för noll. De tecknen kunde kombineras på ett unikt sätt som utgick från talet 20. Vårt siffersystem utgår från talet 10.

Mayafolket skapade även en unik och komplicerad kalender. Den kunde förutsäga solförmörkelser och var väldigt exakt. Den mayanska tideräkningen kunde skapas genom matematiska kunskaper och observationer. Arkeologer har funnit vad man tror är ett astronomiskt observatorium i staden Chichén Itzá i nuvarande Mexiko.

Mayafolket hade trots detta inte samma tekniska utveckling som i Kina och Egypten. Mayafolket använde inte hjulet och hade inte utvecklat någon metod för att kunna framställa järn. Brons, koppar, silver och guld användes framför allt till att smycka religiösa föremål.

Codex visar exempel på mayafolkets siffror.

Mayahärskaren Pacals ansiktsmask är gjord av jade. Masken hittades i hans sarkofag i staden Palenque.

Mayfolket hade stora astronomiska kunskaper och kunde förutse solens och planeternas rörelser. I ruinstaden Chichén Itzá finns denna byggnad som man antar har varit ett observatorium för astronomiska studier.

Mayarikets fall

På 800-talet inträffade något oväntat. Befolkningen lämnade flera av mayafolkets städer som därefter förföll. Historiker har frågat sig vad som utlöste rikets fall. En teori är att området drabbades av missväxt, svält och sjukdom under flera hundra år. En annan är att ett våldsamt inbördeskrig utbröt och raserade de tidigare så rika städerna.

Mayakulturen levde vidare på några platser, men nya urbefolkningar blev ledande fram till 1500-talet. Till exempel fick tolteker och azteker stor makt. Det definitiva slutet kom på 1500-talet, då spanska upptäcktsresande kom dit i jakt på rikedom.

”Solstenen” kallas denna aztekiska kalendersten från Tenochtitlán. Den är 3,7 meter i diameter och väger 25 ton. I stenens mitt är aztekernas solgud avbildad. I den omgivande cirkeln finns tecken som symboliserar den aztekiska månadens tjugo dagar.

Aztekerna

Efter mayafolket dominerades Centralamerika av andra folkslag, till exempel de krigiska toltekerna. Från 1300-talet var aztekerna det mäktigaste folket. I början av 1500-talet levde omkring 10 miljoner människor i aztekernas rike, som var ungefär lika stort som halva Sverige.

Aztekernas huvudstad Tenochtitlán låg där Mexikos huvudstad Mexico City i dag ligger. Man tror att staden hade över 200 000 invånare. Där fanns kanaler som bevattnade åkrarna och konstgjorda öar där man odlade majs, kajennpeppar, bönor, squash och andra grönsaker.

Aztekerna förde många krig mot grannfolken. Varje år offrades tusentals människor, mest krigsfångar, till regnguden och krigsguden.

Spanjorernas ankomst innebar slutet för de centralamerikanska högkulturerna. Aztekernas huvudstad erövrades 1521 av spanjorernas härförare Hernán Cortés. Spanjorerna förintade rikena med hjälp av skjutvapen, sjukdomar, religion och förtryck.

Sammanfattning

@ För cirka 4 000 år sedan bildade urfolket olmekerna en av de första civilisationerna vid Mexikanska golfen.

@ Efter 1200-talet före Kristus växte befolkningstäta stads- och statsbildningar fram.

@ Cirka 600–900 efter Kristus byggde mayacivilisationen städer som kan ha haft över 50 000 invånare.

@ Mayafolket utvecklade ett skriftspråk som liknar egyptiernas hieroglyfer och som bestod av cirka 800 symboler.

@ Mayafolket skapade också ett eget siffersystem och en unik och komplicerad kalender som kunde förutsäga solförmörkelser och var väldigt exakt.

@ De centralamerikanska högkulturernas makt tog definitivt slut när europeiska erövrare kom dit på 1500-talet.

@ Från 1300-talet var aztekerna det mäktigaste folket i Centralamerika.

@ Aztekerna byggde en stor huvudstad med kanaler och konstgjorda öar och där de offrade tusentals krigsfångar varje år.

Forna riken

Centralamerika

Instuderingsfrågor

1. Hur spelades de centralamerikanska urfolkens bollspel?

2. Var levde mayafolken?

3. Vad skulle du säga att mayakulturen är känd för?

4. Nämn en stad i mayariket.

5. Vilka teorier finns kring varför mayakulturen försvann?

6. Vilka slags offer gav man till gudarna?

7. Var har man funnit mayafolkets skriftsystem?

8. Vilken stad ligger i dag där aztekernas huvudstad låg?

9. Vilka förintade kulturerna i Centralamerika?

Aktivitet 1: Kultföremål Analysera och reflektera

Läs texten under rubriken Mayafolkets skriftsystem

1. Hur behandlade de katolska prästerna på 1500-talet de böcker som mayafolket hade?

2. Varför gjorde de så?

Aktivitet 2: Mayariket Analysera och diskutera

Läs texten under rubriken Mayariktets fall.

1. Beskriv de olika teorierna som finns och motivera vilken du tror mest på.

2. Har du någon egen teori om varför mayariket föll?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

Hernán Cortés var en av de stora erövrarna i världshistorien. På bilden ser vi hur han med utsträckt hand möter aztekerna som skänker honom ett halsband. Men bakom Cortés står hans soldater. Bilden är från en handskrift av den spanske prästen Diego Durán som levde mellan åren 1537 och 1588.