Redaktör: Per Söderberg Bildredaktör: Låtta Skogh Grafisk formgivare: Jens Klaive
Tryckt hos Interak i Polen Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-89915-15-2
MIX
Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C015559
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.
INNEHÅLL
Däggdjur i Sverige
Däggdjur är en grupp djur som föder ungar och ger dem mjölk.
De flesta däggdjur har fyra ben och päls. Valar och fladdermöss
är däggdjur som är annorlunda.
Du är också ett däggdjur.
Älgen är det största däggdjuret som lever i Sverige.
Det minsta däggdjuret i Sverige är en näbbmus.
Björnen är ett däggdjur. Det finns åtta olika slags björnar i världen. Björnen som finns i Sverige kallas brunbjörn.
Utseende
Brunbjörnens päls är tjock och brun.
Huvudet är stort och öronen är runda.
Svansen är så kort att den inte syns i den tjocka pälsen.
Kroppen och benen är kraftiga.
Tassarna är stora med stora klor.
Björnens framben kallas för ramar.
Storlek
Björnen är ett av de största vilda djuren i Sverige.
Det är bara älgen som är större.
Björnhanen är större och tyngre än honan.
En svensk björnhane kan vara 135 centimeter hög när han står på fyra ben.
Han kan väga 350 kilo.
Det är lika mycket som en ponny.
Miljö
Brunbjörnen trivs bäst i stora skogar. Det finns brunbjörnar på norra delen av jordklotet.
I Sverige finns det björn i norra halvan av landet.
Brunbjörnen är Härjedalens landskapsdjur.
Här finns det björn.
Föda
Björnar kan äta många sorters mat.
Svenska björnar äter mest bär, myror och älgkalvar.
Björnar kan också döda och äta renkalvar och får.
Övervintring
Björnen sover hela vintern.
Platsen där den sover kallas ide.
Björnen ordnar sitt ide på hösten.
Idet är oftast en grop under en myrstack.
Under vintern sover björnen i idet.
Då äter och dricker den ingenting.
När den vaknar på våren är
björnen hungrig och smal.
Livscykel
Honan och hanen parar sig i början av sommaren.
Ungarna föds i januari nästa år.
Björnhonan får oftast två ungar varje gång.
Hon får inte nya ungar förrän efter 3 år.
Ungarna är lika små som marsvin när de föds.
Mamman ger ungarna mjölk i 2 år.
Ungarna stannar med mamman i 3 år.
När ungarna är 4 år är de vuxna.
Då kan de få egna ungar.
En björn blir omkring 25 år gammal.
FAKTA OM BJÖRNEN
HÖJD
SVANSLÄNGD
VIKT
STÖRST I SVERIGE
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
HASTIGHET
ANTAL I SVERIGE
TID I IDET
ÄTER
FIENDER
LANDSKAPSDJUR
VETENSKAPLIGT NAMN
70–153 centimeter
5–15 centimeter
hona: 60–200 kilo, hane: 100–300 kilo
350 kilo
20–30 år
50 år (i fångenskap)
2
65 kilometer/timme
3 000 halva året (november–april)
bär, myror, älgar andra björnar, människa (jakt) i Härjedalen
Ursus arctos
HAJA!
BÄVER
Bävern är ett däggdjur. Bäver ingår i gruppen gnagare.
Andra gnagare är ekorre, råttor och möss.
Utseende
Bävern är lika stor som en hund.
Pälsen är mörkbrun.
Svansen är bred och platt utan päls.
Fötterna på bakbenen liknar ankfötter.
De är stora och har simhud mellan tårna.
Miljö
Bävern lever vid en sjö eller en å.
Det ska finnas lövträd på stranden.
Det finns bäver i nästan hela Sverige, utom längst i söder och i fjällen.
Bävern är Ångermanlands landskapsdjur.
Föda
Bävern äter växter.
På sommaren äter den gräs och blad.
På vintern äter bävern tunna pinnar.
Bo
Bävern bygger ett bo nära vatten.
Boet kan vara en tunnel i jorden.
Det kan också vara en hydda av pinnar och gegga.
Ingången till boet är alltid under vattenytan.
Fäller träd
Bävern fäller träd.
Den gnager på stammen tills trädet välter.
Det tar flera dagar.
Bävern använder trädets grenar till att bygga sitt bo och en damm utanför boet.
Dammen är till för att det ska vara lagom djupt vatten utanför boet.
Livscykel
Hanen och honan parar sig i februari.
Ungarna föds i juni.
Mamman får oftast tre ungar varje år.
Hon ger ungarna mjölk i sex veckor.
När ungarna är 2 år flyttar de hemifrån.
När en bäver är 3 år är den vuxen.
Då kan den få egna ungar.
En bäver blir oftast 8 år.
Här har en bäver börjat gnaga på trädet för att fälla det.
FAKTA OM BÄVERN
KROPPSLÄNGD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ANTAL I SVERIGE ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
70–100 centimeter
30–40 centimeter
13–18 kilo (ibland mer)
7–17 år
25 år (i fångenskap)
1–6
130 000
växter
människa, varg, björn, räv
Castor fiber
DOVHJORT
Dovhjorten är ett däggdjur. Dovhjort ingår i gruppen hjortdjur.
Andra hjortdjur i Sverige är rådjur, älg och ren.
Utseende
Dovhjorten är ungefär 1 meter hög.
Den har smala ben och ganska lång hals.
Rumpan är vit med svarta kanter.
Svansen är svart på ovansidan och vit på undersidan.
På sommaren är pälsen rödbrun med vita fläckar.
Fläckarna gör att dovhjorten är svår att se i skogen när solen skiner genom träden och skapar skuggor.
På vintern är pälsen varmare än på sommaren och gråbrun.
Färgen gör att dovhjorten är svår att se när det är grått och mulet på vintern.
Det finns också dovhjortar som är vita eller nästan svarta.
Horn
Dovhjortens horn är stora och breda.
Det är bara hanen som har horn.
Varje vår tappar han sina horn.
Sedan växer det ut nya, större horn.
De nya hornen är täckta med hud och päls.
När hornen vuxit färdigt skrubbar han dem mot träd.
Då faller huden och pälsen av, så att hornen blir nakna.
Miljö
Dovhjorten lever där det finns skog, hagar och åkrar.
I Sverige finns det dovhjortar i södra delen av landet.
Här finns det dovhjort.
Föda
Dovhjorten äter växter. På sommaren äter den gräs och örter.
Den kan också äta det som växer på åkrarna.
På vintern äter dovhjorten bokollon och ekollon.
Den äter också ljung, lingonris och blåbärsris.
Bo
Dovhjortar bygger inget bo. De sover på marken.
Mamman föder också kalven på marken.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på hösten.
Kalven föds på sommaren nästa år.
Honan föder en eller två kalvar varje gång.
Mamman ger kalven mjölk i 7 månader.
Dovhjorten gillar att äta ekollon.
Honor kan få sina första kalvar när de är 2 år gamla.
En hona kan bli 20 år.
Hanar brukar inte bli lika gamla som honor.
Ursprung
Dovhjorten kommer från Asien.
På 1500-talet fick den svenske kungen några dovhjortar i present.
Kungen hade sina hjortar i en stor hage på Öland.
Det blev populärt att ha dovhjortar.
Många rika personer skaffade egna hjortar.
Vissa dovhjortar rymde från hagarna. En del släpptes ut.
Nu finns det dovhjortar som lever vilt i Sverige.
FAKTA OM DOVHJORTEN
HONA
HANE
UNGE
HÖJD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
hind hjort
kalv
75–110 centimeter
16–19 centimeter
30–100 kilo (stor hane 130 kilo)
20 år
1–2
växter
lo, varg, människa (jakt, trafik)
Dama dama
EKORRE
Ekorren är ett däggdjur. Ekorre ingår i gruppen gnagare.
Andra gnagare är bäver, råtta och mus.
Utseende
Ekorrens kropp är 20 centimeter lång.
Svansen är fluffig och nästan lika lång som kroppen.
Öronen är långa och håriga.
Frambenen är korta och bakbenen är långa.
På sommaren är pälsen rödbrun.
På vintern är pälsen gråbrun och varmare än på sommaren.
Magen är vit.
Svansen är oftast mörkare än kroppen.
Miljö
Ekorren lever i skogen.
Den tycker bäst om barrskog.
Ekorren kan också leva i parker och trädgårdar.
Den finns i Europa och norra Asien.
I Sverige finns ekorrar i hela landet.
Föda
Ekorren äter frön som finns i grankottar och tallkottar.
Den äter också nötter, bär, svampar, insekter och fågelägg.
Bo
Ekorren bygger ett runt bo uppe i ett träd.
Boet är byggt av pinnar, bark, mossa och torrt gräs.
Det ser ut som ett fågelbo med tak.
Ekorren bygger sitt bo nära trädets stam.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på våren.
Ungarna föds efter sex veckor.
Mamman får omkring fyra ungar varje gång.
Hon kan få nya ungar tre gånger på ett år.
När ungarna föds är de mycket små.
De är nakna och kan inte öppna ögonen.
När ungarna är tre veckor öppnar de ögonen.
Mamman ger ungarna mjölk i tio veckor.
När ungarna är 1 år är de vuxna.
Då kan de få egna ungar.
En ekorre blir oftast 3 år gammal, men den kan bli äldre.
Möss är en grupp däggdjur. I Sverige finns sex olika möss.
Den vanligaste är husmusen. Möss ingår i gruppen gnagare.
Utseende
Möss är små djur.
Nosen är spetsig och öronen är stora.
Rumpan är rund och svansen är lång.
Pälsen är brun eller grå.
Skillnaden mellan mus och råtta
En mus är mindre än en råtta.
Musen har också större öron och spetsigare nos.
Miljö
Möss kan leva på många slags platser.
Det finns möss som lever i skogar och på landet nära människor.
Husmusen lever gärna i städer.
Den lever utomhus på sommaren och inne i hus på vintern.
Föda
Möss äter många olika saker, både växter och smådjur.
Husmusen äter gärna nötter och frön som människor lägger ut till fåglar.
En mus som äter matrester från en kompost.
Bo
Honan bygger ett bo där hon föder sina ungar.
Många möss bygger sitt bo i gräs eller i en fågelholk.
Husmusen kan bygga sitt bo i en stövel som står i ett förråd eller på en vind.
Livscykel
Möss kan få väldigt många ungar.
Honan och hanen kan para sig när som helst.
Ungarna föds efter tre veckor.
Honan får oftast sex ungar varje gång.
Hon kan få nya ungar tio gånger på ett år.
Ungarna är små när de föds men de växer fort.
Mamman ger dem mjölk.
Efter bara sex veckor är ungarna vuxna.
Då kan de få egna ungar.
En vild husmus blir oftast bara några månader gammal.
Tama möss
Man kan ha olika slags möss som husdjur.
Husmus är vanligast.
Tama möss kan se ut på olika sätt.
De kan vara vita, grå, bruna, svarta eller fläckiga.
En tam mus blir oftast 2 år gammal, men det finns möss som har blivit 6 år.
KROPPSLÄNGD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
7–10 centimeter
5–9 centimeter
30 gram
några månader
3–10
frön, små djur, människors mat räv, rovfåglar, katt, människa (fällor)
Mus musculus
HAJA!
Mården är ett däggdjur. Mård ingår i gruppen mårddjur.
Andra mårddjur är utter, grävling och järv.
Utseende
Mården är lika lång som en katt, men mården är smalare och har kortare ben än katten.
Mårdens svans är ganska lång och fluffig.
Pälsen är brun med en stor ljus fläck på bröstet.
Miljö
Mården lever i skogen. Det finns mård i Europa och Asien.
I Sverige finns mården i hela landet utom på Gotland.
Föda
Mården äter kött, ägg och insekter. Mest äter den möss, ekorrar, harar, kaniner och fåglar. Mården jagar och dödar djur, men den äter också djur som redan är döda.
Mården äter gärna ägg.
Bo
När honan ska få ungar bygger hon ett bo.
Oftast bygger hon boet i ett hål i ett träd.
Ibland flyttar mården in i ett gammalt fågelbo eller på en vind.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på sommaren.
Ungarna föds på våren nästa år.
Mamman får oftast tre ungar varje gång.
När ungarna föds är de mycket små.
Mamman ger ungarna mjölk i sex veckor.
När ungarna är fyra månader flyttar de hemifrån.
En mård blir oftast omkring 10 år gammal.
Mårdens fiender är räven, ugglor, örnar och människan.
I Sverige finns det tre slags sälar: vikare, knubbsäl och gråsäl.
Utseende
Sälar har avlång kropp.
Huvudet liknar huvudet på en hund fast utan öron.
Sälen har fenor i stället för ben.
Under huden finns ett tjockt lager fett.
Fettet skyddar kroppen från att bli kall när sälen simmar i kallt vatten.
Av sälarna i Sverige är vikare minst, knubbsäl mittemellan och gråsäl störst.
Miljö
Sälar lever i havet.
De flesta sälar finns där vattnet är kallt.
I Sverige finns det säl längs hela kusten.
Gråsäl finns längs hela Sveriges kust.
Vikare finns längst upp i norra Östersjön.
Knubbsäl finns längs Västkusten och i södra Östersjön.
Knubbsälen är Bohusläns landskapsdjur.
Föda
Sälar fångar och äter fisk.
De kan också äta kräftdjur och musslor.
Sälen gillar att äta fisk.
Bo
Sälar bygger inget bo. Sälen kan sova under vatten.
Den håller andan medan den sover.
Efter 20 minuter vaknar den.
Då måste den simma upp till ytan och andas.
Livscykel
Honan och hanen kan para sig vid olika tider på året.
Ungen föds efter elva månader.
Honan får en unge varje gång.
Ungen kan födas på isen eller på en liten ö.
Mamman ger ungen mjölk i minst tre veckor.
Sälens mjölk är tjock och innehåller lika mycket fett
som vispgrädde.
När ungen slutar dricka mjölk lämnar den mamman.
Ungen lär sig fiska själv.
En säl blir oftast 25 år gammal.
En vikare med sin unge.
SÄL NE HAJA! DÄGGDJUR I SVERIGE
FAKTA OM SÄLEN
KROPPSLÄNGD
vikare: 100–175 centimeter
knubbsäl: 120–190 centimeter
gråsäl: 3 meter
VIKT
vikare: 32–140 kilo
knubbsäl: 65–100 kilo
gråsäl: 200–315 kilo
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
25 år
50 år
1 fisk
människa (jakt, fiskenät)
vikare: Pusa hispida
knubbsäl: Phoca vitulina
gråsäl: Halichoerus grypus
NE HAJA! DÄGGDJUR I SVERIGE SÄL
Tumlaren är ett däggdjur. Tumlare ingår i gruppen valar.
Andra valar är delfiner, knölval och blåval.
Utseende
En tumlare är en liten val.
Den är lika lång som en vuxen människa.
Kroppens form liknar en tjock fisk.
Tumlaren har fenor i stället för ben.
Ryggen är mörk med en liten ryggfena.
Magen är ljus. Nosen är trubbig.
Näsborrarna sitter uppe på huvudet och kallas blåshål.
Tumlaren andas genom blåshålet.
Miljö
Tumlaren lever i havet på norra delen av jordklotet.
I Sverige finns det tumlare på västkusten och i södra Östersjön.
Tumlaren är ovanlig och skygg.
Ser med öronen
Tumlarens öron syns inte men tumlaren hör ändå bra.
Tumlaren kan använda öronen för att hitta.
När en tumlare jagar skickar den ut höga pip.
Ljuden studsar mot saker och kommer tillbaka till tumlarens öron.
Med hjälp av hur det låter vet tumlaren var olika saker finns.
Därför kan tumlaren jaga djupt nere i havet där det är mörkt.
Föda
Tumlaren äter 2 kilo fisk varje dag.
Tumlaren kan hålla andan i 6 minuter när den jagar.
Den kan dyka ner till 200 meter under ytan.
Bo
Tumlare bygger inget bo.
De sover bara med halva hjärnan åt gången.
Därför kan de simma och andas samtidigt.
Livscykel
Honan och hanen parar sig i juli eller augusti.
Ungen föds i juni nästa år.
Mamman föder ungen i vattnet.
När ungen föds väger den 8 kilo.
Mamman ger ungen mjölk i nio månader.
När ungen är tre månader börjar den äta fisk.
En tumlare blir oftast 12 år gammal.
KROPPSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
150–190 centimeter
50–70 kilo
12 år 17 år 1
sill, skarpsill och torsk människa (fiskenät) Phocoena phocoena
Uttern är ett däggdjur. Utter ingår i gruppen mårddjur.
Andra mårddjur är grävling, iller och järv.
Utseende
Uttern är lika stor som en hund.
Kroppen är avlång och benen är korta.
Svansen är lång och kraftig.
Pälsen är brun.
Kinderna, hakan och bröstet är grå.
Öronen är små.
Mellan tårna har uttern simhud.
Miljö
Uttern lever vid vatten.
Det kan vara vid kusten eller vid en sjö, älv eller å.
Det finns utter i Europa, Asien och norra Afrika.
I Sverige finns det utter i nästan hela landet.
Uttern är Smålands landskapsdjur.
Föda
Uttern fångar och äter fisk.
Varje dag äter uttern 1 kilo fisk.
Den kan också äta kräftor, grodor och andra små djur.
Bo
Utterns bo kallas gryt.
Det är tunnlar och rum under marken.
Ett gryt har flera ingångar.
Grytet är alltid nära vattnet.
Några ingångar kan vara under vattenytan.
En av gångarna i grytet använder uttern som toalett.
Livscykel
Honan och hanen kan para sig när som helst på året.
Oftast är det i slutet av vintern.
Ungarna föds efter två månader.
Honan får oftast två ungar varje gång.
När ungarna föds kan de inte öppna ögonen.
Mamman ger ungarna mjölk och lär dem fiska.
Ungarna stannar med mamman i mer än ett år.
En utter blir oftast 4 år gammal, men den kan bli äldre.
En utterunge.
FAKTA OM UTTER
KROPPSLÄNGD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ANTAL I SVERIGE ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
57–90 centimeter
36–45 centimeter
7–12 kilo (stor hane 17 kilo)
4 år
22 år (i fångenskap)
2–4
4 000 vuxna fisk
människa (miljögift, trafik)
Lutra lutra
NE HAJA! DÄGGDJUR I SVERIGE UTTER
Vargen är ett däggdjur. Varg ingår i gruppen hunddjur.
Andra hunddjur är räv, fjällräv och hund.
Utseende
Vargen liknar en stor hund. Hanen är större än honan.
Pälsen är grå eller gulgrå.
Kinderna och pälsen i öronen är vita. Ögonen är gula.
Svansen hänger oftast rakt ner.
Vargens tassar är större än hundens tassar.
Miljö
Vargen finns på norra halvan av jordklotet.
I Sverige finns bara några hundra vargar.
De flesta finns i mitten av landet.
Svenska vargar lever mest i skogen.
Vargen är Värmlands landskapsdjur.
Föda
Vargen äter kött. Mest äter den älg, rådjur och ren.
Vargar jagar tillsammans.
De behöver hjälpas åt att döda stora djur som älgar.
Vargar som bråkar med en björn om ett vildsvin.
Bo
Vargens bo kallas lya.
Lyan kan vara en grop i en sandig backe.
Det kan också vara en spricka i ett berg.
I lyan föder honan sina valpar.
Livscykel
Vargar lever tillsammans i grupp.
Gruppen kallas för flock.
En vargflock består av en hona, en hane och deras ungar i olika åldrar.
Honan och hanen parar sig i slutet av vintern.
Valparna föds efter två månader.
Honan får ungefär sex valpar varje gång.
När valparna föds väger de ett halvt kilo.
Då kan de inte se eller höra.
Mamman ger valparna mjölk i sex veckor.
De andra vargarna i flocken ger valparna tuggat kött.
Valparna stannar i lyan tills de är två månader gamla.
De stannar med flocken tills de är vuxna.
Honor blir vuxna när de är 2 år.
Hanar blir vuxna när de är 3 år.
Då flyttar de hemifrån.
En varg blir oftast bara 6 år gammal.
Valpar utanför sin lya.
FAKTA OM VARGEN
HONA
HANE
UNGE
HÖJD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ANTAL I SVERIGE
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
tik
hane valp
80–105 centimeter
33–50 centimeter
20–55 kilo (stor hane 80 kilo)
6 år
15 år (i fångenskap)
6
450 vuxna rådjur, älg, ren andra vargar, människa (jakt, trafik)
Canis lupus
VESSLA
Vesslan är ett däggdjur. Vessla ingår i gruppen mårddjur.
Andra mårddjur är grävling, utter och järv.
Utseende
Vesslan är ett litet djur. Kroppen är lång och smal.
Halsen är lång och benen är korta. Svansen är kort.
På sommaren är pälsen brun med vit mage.
På vintern får vesslor i norra Sverige vit päls.
I södra Sverige är vesslorna bruna hela året.
Miljö
Vesslan kan leva i fjällen, i skogen eller i hagar.
Den tycker om buskar och stenmurar.
Vesslor finns på norra delen av jordklotet.
I Sverige finns det vesslor i nästan hela landet.
Föda
Vesslan äter mest möss, sorkar och lämlar.
Stora hanar kan äta kaniner.
En vessla som fångat en mus.
Bo
Vesslan bor gärna i en gång som en sork grävt under marken.
Livscykel
Honan och hanen parar sig tidigt på våren. Ungarna föds efter fem veckor.
Honan får omkring fem ungar varje gång.
När ungarna föds väger de bara 1 gram. Mamman ger ungarna mjölk i en månad.
Sedan ger hon dem kött.
När ungarna är två månader kan de jaga själva.
En vessla blir oftast bara 2 år gammal.
En nyfödd vessla får plats i en människohand.
FAKTA OM VESSLAN
KROPPSLÄNGD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
13–24 centimeter
3–6 centimeter
25–130 gram (hanar är
större än honor)
2 år
9 år (i fångenskap)
1–7
möss och sorkar räv, ormar, rovfåglar
Mustela nivalis
VILDSVIN
Vildsvinet är ett däggdjur.
Vildsvin ingår i gruppen svindjur.
Andra svindjur är vårtsvin och flodhäst.
Vildsvinet är nära släkt med tama grisar.
Utseende
Ett vildsvin liknar en tam gris med mer päls.
Pälsen är mörkt brun på vuxna vildsvin.
Ungarna är ljusare och randiga.
Vildsvin har en stor kropp och smala ben.
Hanen är större än honan. Huvudet är stort.
Nosen är platt och kallas tryne. Ögonen är ganska små.
Miljö
Vildsvin finns i alla världsdelar.
De kan leva både i skogar och på landet nära människor.
I Sverige finns det vildsvin i södra och mellersta delarna av landet.
Föda
Vildsvin äter mest växter och svampar.
De tycker mycket om ekollon och bokollon men de äter också rötter som de bökar fram med trynet.
På hösten äter vildsvin gärna säd från åkern.
De äter även små djur som maskar och insekter.
Vildsvin gillar att äta bokollon.
Bo
Vildsvin är mest vakna på natten.
På dagen sover de bland täta växter.
När honan ska få ungar bygger hon ett bo av gräs och tunna pinnar.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på hösten.
Ungarna föds efter fyra månader.
Honan får oftast fem ungar varje gång.
Mamman ger ungarna mjölk i tre månader.
När ungarna är tio månader gamla är de vuxna.
Då kan de få egna ungar. Honorna lever i grupp.
Unga honor stannar i samma grupp som mamman.
Unga hanar lämnar gruppen när de är 1 eller 2 år gamla.
Vuxna hanar lever ensamma.
Ett vildsvin blir omkring 10 år gammalt.
Fyra nyfikna vildsvinsungar.
FAKTA OM VILDSVINET
HONA
HANE
UNGE HÖJD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
sugga galt kulting
70–80 centimeter
15–20 centimeter
60–150 kilo
10 år
3–8
växter, svampar, små djur varg, människa (jakt, trafik)
Sus scrofa
NE HAJA! DÄGGDJUR
Älgen är ett däggdjur. Älg ingår i gruppen hjortdjur.
Andra hjortdjur är rådjur, kronhjort och ren.
Utseende
Älgen kan bli över 2 meter hög.
Pälsen är brun och benen är ljusa.
Horn
Älgens horn är stora.
Det är bara hanen som har horn.
Varje vinter tappar han sina horn.
Sedan växer det ut nya, större horn.
De nya hornen är täckta med hud och päls.
I slutet av sommaren skrubbar han sina horn mot träd.
Då faller huden och pälsen av, så att hornen blir kala.
Miljö
Älgen finns på norra delen av jordklotet.
I Sverige finns det älg i hela landet.
Älgen lever i skogar med barrträd och vatten.
Den tycker om att bada och är bra på att simma.
Älgen är Jämtlands landskapsdjur.
Föda
Älgen äter växter.
På sommaren äter den blad, tunna pinnar, blommor och gräs.
Den äter också näckrosblad och andra vattenväxter.
På vintern äter älgen tunna pinnar från tallar och björkar.
Bo
Älgar bygger inget bo.
De sover på marken.
Mamman föder också kalven på marken.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på hösten.
Då stångas hanarna med varandra.
Den hane som vinner får para sig med honan.
Kalven föds på våren nästa sommar.
Honan föder en eller två kalvar varje gång.
Mamman ger kalven mjölk i ett år.
Hon stöter bort kalven några veckor innan nästa kalv
ska födas.
En älg blir oftast 15 år gammal.
FAKTA OM ÄLGEN
HONA HANE
UNGE
HÖJD
VIKT
STÖRST HORN
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ANTAL I SVERIGE
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
ko
tjur
kalv
140–220 centimeter
200–700 kilo
140 centimeter
15 år
27 år
2
200 000 växter
björn, varg, människan (jakt, trafik)
Alces alces
NE HAJA! DÄGGDJUR I SVERIGE ÄLG
Hlavko/Shutterstock
BILDREGISTER
Koivuniemi/
Romuald Cisakowski/
Martina L/Shutterstock 52 Eric Isselee/Shutterstock 53 Jussi Suvela/Shutterstock 54 Maurice Volmeyer/Shutterstock 55 Rudmer Zwerver/Shutterstock
56 Radka Tesarova/Shutterstock
57 Jurra8/Shutterstock
58 Vladislav T. Jirousek/Shutterstock
59 DenisaPro/Shutterstock
60 Sergey Uryadnikov/Shutterstock
61 Ondrej Prosicky/Shutterstock
62 Helen J Davies/Shutterstock
63 Eric Isselee/Shutterstock
65 Bragapictures/Shutterstock
66 AB Photographie/Shutterstock
69 Wild Media/Shutterstock
70 Ondrej Prosicky/Shutterstock
71 Ondrej Prosicky/Shutterstock
72 Kjetil Kolbjornsrud/Shutterstock
73 Vaclav Matous/Shutterstock
74 Paul A Carpenter/Shutterstock
75 Valery Evlakhov/Shutterstock
76 Betty Shelton/Shutterstock
77 Holly Kuchera/Shutterstock
78 Kubais/Shutterstock
79 Oleksandr Kostiuchenko/ Shutterstock
81 Martin Mecnarowski/ Shutterstock
82 Henri Lehtola/Shutterstock
83 Nick Vorobey/Shutterstock
85 Shutterstock
86 Mark Medcalf/Shutterstock
87 Jesus Giraldo Gutierrez/ Shutterstock
88 Bildagentur Zoonar GmbH/ Shutterstock
89 Bildagentur Zoonar GmbH/ Shutterstock
90 Sandra Standbridge/ Shutterstock
91 CezaryKorkosz/Shutterstock
Michal Pesata/Shutterstock 49 Thierry de Villeroche/ Shutterstock 50 Anne Coatesy/Shutterstock
92 Andrei Stepanov/Shutterstock
93 Erni/Shutterstock
94 MM Wildlifephotos/Shutterstock
96 Mats Lindberg/Shutterstock
97 Tsuguliev/Shutterstock
98 Karel Smilek/Shutterstock
100 Matauw/Shutterstock
101 Soru Epotok/Shutterstock
102 Gallinago media/Shutterstock
104 JDzacovsky/Shutterstock
105 Holger Kirk/Shutterstock
106 Ondrej Prosicky/Shutterstock
107 Giedriius/Shutterstock
108 Wildlife World/Shutterstock
109 Wild Media/Shutterstock
110 Rudmer Zwerver/Shutterstock
111 Rudmer Zwerver/Shutterstock
112 Frank Fichtmueller/ Shutterstock
113 Sander Meertins Photography/ Shutterstock
114 Menno Schaefer/Shutterstock
115 Valery Evlakhov/Shutterstock
116 Polarman/Shutterstock
117 Roman Bjuty/Shutterstock
118 Colette 3/Shutterstock
120 Johannes Zoetekouw/ Shutterstock
121 Irk Boockhoff/Shutterstock
122 Martin Mecnarowski/ Shutterstock
124 Miroslav Hlavko/Shutterstock
125 Alizada Studios/Shutterstock
126 Kjetil Kolbjornsrud/Shutterstock
127 Peter Ivanyi/Shutterstock
128 Bildagentur Zoonar GmbH/ Shutterstock
129 Kenton D Gomez/Shutterstock
130 Stephan Morris/Shutterstock
131 Risto Puranen/Shutterstock
132 Colin Seddon/Shutterstock
133 Romuald Cisakowski/ Shutterstock
134 Branislav Cerven/Shutterstock
135 Pavel Kovacs/Shutterstock
136 Simon Gatzka/Shutterstock
137 Wild Media/Shutterstock
138 Magnus Binnerstam/ Shutterstock
140 Allanw/Shutterstock
141 Art BBNV/Shutterstock
Är du sugen på att lära dig mer om ?
Det finns fler böcker att läsa. Se mer på ne.se/info/haja
Däggdjur i Sverige
Däggdjur är en grupp djur som föder ungar och ger dem mjölk. I den här boken finns 34 artiklar om däggdjur som lever i Sverige. Varje artikel består av lättläst text, intresseväckande och tydliga bilder samt en tabell med snabba fakta.
Artiklarna i boken kommer från Haja (haja.ne.se), NE:s uppslagsverk med riktigt lättlästa faktatexter. Där kan du söka efter artiklar och hitta texter inom olika teman i samlingar. Artiklarna i den här boken kommer från samlingen Däggdjur i Sverige och är alfabetiskt ordnade.
Kombinera boken med filmerna, läshjälpen och översättningstjänsten som finns i digitala Haja på NE.se för att anpassa undervisningen och lärandet till alla elevers förutsättningar och behov.
Haja är lästräning och faktakälla i ett. Lätt att läsa – lätt att lära.
