TIDNINGEN M NR 2 2023

MODERATKVINNORNA FORTSÄTTER TA LEDARTRÖJAN I REFORMARBETET

Justitieministern som ska

öka kvinnors frihet

4 Moderatkvinnorna fortsätter ta ledartröjan i reformarbetet

9 Valberedningens förslag till styrelse 2023-2025

10 “Byråkrati ska aldrig vara ett hinder för att rädda liv”

– Intervju med Öppna Moderaters nya ordförande Tobias Björk

11 Örebro mest jämställda inom Moderaterna – även 2023

12 Justitieministern som ska öka kvinnors frihet

– Intervju med Gunnar Strömmer

16 Ny ordförandeduo i Moderat Skolungdom och Moderata

Studenter – Linda Obiedzinski

17 De som gick före och banade väg – Magdalena Andersson

18 Förslaget att begränsa kvinnoförbundets inflytande väcker starka reaktioner

19 Korsordet

20 Landet runt

22 Nytt från styrelsen

23 Kontaktsida

24 Hedra Ukrainas kvinnor – Lisa Bjurwald

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Prenumerera på tidningen?

Fyll i formuläret på www.tidningenm.se

Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se

Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Hanna Dalhusen och Ida Dahlgren.

Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se

En reformagenda för 2030-talet

Äntligen har vi en moderatledd regering som kan genomföra en frihetlig jämställdhetspolitik. Moderatkvinnornas reformarbete under 2020-2021 börjar nu bli verklighet. Regeringen verkställer nu reformer på löpande band: fler dubbeldagar i föräldraförsäkringen, aborträtten ska grundlagsskyddas, reformerat kontaktförbud, nationell förlossningsplan, satsningar på forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, för att bara nämna några exempel.

För att förstå hur policy förvandlas till jämställdhet i praktiken träffar nu Modig ansvariga statsråd. Först ut var jämställdhetsminister Paulina Brandberg, som pekade ut riktningen för regeringens jämställdhetsarbete. Missade du intervjun med henne går den att läsa via QR-koden:

portfölj för jämställdheten. För att komma tillrätta med kvinnors otrygghet måste straffen skärpas och fokus skiftas från gärningsman till brottsoffer. Hör Gunnar resonera om rättspolitikens betydelse för individens frihet på sidan 12.

Viljan att förändra får aldrig avta, och Moderatkvinnorna tar nu nästa steg i vårt policyarbete. Inför Moderatkvinnornas stämma i juni och Moderaternas partistämma i höst har vi tillsatt sex arbetsgrupper som arbetat fram nya reformer på dagens samhällsproblem. På nästföljande sidor får ni träffa gruppernas sex ordföranden, som får lyfta fram sina främsta förslag till morgondagens politik.

I detta nummer får ni träffa justitieminister Gunnar Strömmer, som har en av de tyngsta portföljerna i regeringen, men också tyngst

För att veta vart vi är på väg behöver vi också veta vart vi kommer ifrån. Jag är glad att meddela att vi tillsammans med Sällskapet Moderata Kvinnors Historia startar en ny serie där ni i kommande nummer av tidningen får möta en historisk kvinna som banat väg för oss idag. Läs gärna Magdalena Andersson på sidan 17, där hon berättar varför vi bör lära av historien.

Med hopp om givande läsning!

JOSEFIN MALMQVIST Chefredaktör

Moderatkvinnorna fortsätter ta ledartröjan i reformarbetet

Reformarbetet får aldrig stanna av, även om man sitter i regering. Nu genomför regeringen stora delar av Moderatkvinnornas tidigare reformarbete, och det har blivit läge att ta nästa steg. Därför tillsattes sex arbetsgrupper med 26 klarsynta moderata företrädare inför Moderatkvinnornas stämma i juni. Rapporterna ligger till grund för propositioner, som förhoppningsvis kan bli ny moderat politik. Modig har träffat gruppernas ordförande.

Miljö och klimat är grunden för vår framtid

“Vår miljö utgör grunden för vår existens och för vår framtid. Människan förvaltar naturen. Vi har ett individuellt och gemensamt ansvar för att det vi gör ger kommande generationer likvärdiga eller bättre förutsättningar än de vi har i dag.”

Citatet är hämtat från Moderaternas idéprogram och dessa ord har legat till grund för de förslag till reformer som Moderatkvinnornas arbetsgrupp för miljö och klimat presenterat. Vi frågade arbetsgruppens ordförande, Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd, om vilka reformförslag hon helst vill lyfta fram.

– Sverige har tagit viktiga steg mot en effektiv klimatpolitik. Samtidigt finns det mycket jobb att göra. Att få leda arbetsgruppen för miljö och klimat har därför varit en lärorik och rolig process.

Klimatet förhåller sig inte till nationsgränser och vi måste samarbeta med andra för att få fram lösningar. Flera av förslagen är därför ämnade att lyftas på – i huvudsak

– europeisk nivå. Samtidigt måste vi även arbeta på hemmaplan. Det innebär inte minst att vi behöver underlätta för innovativa lösningar. Därför har, bland annat, en hembatterireform för att hjälpa hushållen att ställa om sin elkonsumtion föreslagits.

Historiskt har Sveriges välstånd byggt på våra naturtillgångar. Samma tillgångar som gjorde oss rika från 1800-talet och framåt lägger i dag grunden för en konkurrenskraftig omställning. Därför var det

särskilt viktigt för arbetsgruppen att lyfta förutsättningarna för våra gröna näringar: skogen och jordbruket.

– Vi föreslår bland annat minskad regelbörda och stärkta förutsättningar för ny teknik inom jordbruket. Ett helt nytt förslag är att se över vilka hinder som finns för kommuner att använda biomassa från skogen som byggmaterial i större utsträckning, berättar Polfjärd.

Jessica Polfjärd

Trygghet och rättvisa ökar jämställdheten

Gängens dödsskjutningar och det dödliga våldet mot kvinnor är förstås olika saker men ska tas på exakt lika stort allvar, sa statsminister Ulf Kristersson under sitt tal på Sverigemötet. Den dystra sanningen är att 13 misstänkta kvinnomord skett under årets första fyra månader, i ett av världens mest jämställda länder.

Sofia Andersson, oppositionsråd i Uppsala, ledde Moderatkvinnornas arbetsgrupp om trygghetsfrågor och hon menar att samhället och det offentliga behöver intensifiera arbetet ordentligt för att öka kvinnors trygghet, på alla fronter. – Konsekvenserna är inte tillräckliga vid ekonomiskt våld där din partner exempelvis tecknat skulder i ditt namn, vilket omöjliggör en skilsmässa eller ett framtida eget boende. Dessutom kan män som utsatt sin partner eller sitt barn

för våld få behålla vårdnaden om barnen vilket knappast signalerar att samhället tar krafttag mot våld i nära relation.

Brott som oftare drabbar kvinnor, som sexualbrott, klaras alldeles för sällan upp och kvinnor upplever inte alltid att de blir hörda i rättsprocesser. Det hedersrelaterade våldet fortsätter breda ut sig och det finns vårdgivare som erbjuder oskuldskontroller och fortfarande förs små flickor ut ur landet för att könsstympas. Här måste det till förändringar.

Trygghetsgruppens rapport fokuserar på förslag som kan motverka det ekonomiska våldet och underlätta för utsatta kvinnor att lämna destruktiva relationer, samt hur fler sexualbrott kan klaras upp och hur samhället kan markera hårdare mot hedersrelaterat våld. Några av de förslag som lyfts är:

• En utredning om sexualbrott bör inte få läggas ned innan både

målsägande och misstänkt gärningsperson har förhörts.

• Säkerställ att vårdgivare och huvudmän har fastställda rutiner för att upptäcka, förebygga och förhindra könsstympning samt tillse att det finns vårdprocessprogram i alla regioner för könsstympade flickor och kvinnor.

• Se över lagen om grov kvinnofridskränkning och införa en brottsrubricering om ekonomiskt våld.

Jämställdhet och frihet genom jobb och företagande

Med en moderatledd regering är det möjligt – och helt avgörande för många kvinnor – att driva igenom reformer för att öka kvinnors livsinkomster, sparande och ägande. Det är glädjande att detta är en del av Tidöavtalet, men det finns mycket kvar att göra för att säkerställa att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att arbeta, driva företag, spara och äga.

– Ekonomisk jämställdhet handlar inte om lika utfall, utan om lika möjligheter. Politikens syfte kan inte vara att detaljstyra människors liv, men däremot är det viktigt att förutsättningar för att göra medvetna val finns för alla. Pengar är makt och det är dags att vi ger alla kvinnor makten över sitt eget liv, menar Helena Nanne, oppositionsråd i Malmö och ordförande Moderatkvinnorna i Skåne, som ledde Moderatkvinnornas arbetsgrupp med fokus på ekonomi.

Bland arbetsgruppens förslag

Sofia Andersson

vill Nanne särskilt lyfta frågorna om sparande och medvetna karriärval.

– Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och många val görs utifrån andras förväntningar, vilket ger livslånga konsekvenser för många kvinnor.

Mot bakgrund av detta föreslår arbetsgruppen att arbetsmarknadskunskap införs i grund- och gymnasieskolan, att tid avsätts för studieoch yrkesvägledning i timplanen samt att kopplingen mellan studieoch yrkesvägledningen och arbetsmarknaden ska förstärkas.

– Bättre möjligheter till sparande ger ökad trygghet och frihet. Var femte kvinna i Sverige har inte råd att separera och spargapet mellan män och kvinnor uppskattas till så mycket som 22 procent. Därför föreslås en skattereduktion för privat pensionssparande, mer undervisning i privatekonomi i grund- och gymnasieskola samt sänkt skatt på ISK och kapitalförsäkringar.

Jämställd sjukvård – en trygghetsreform

Gamla föreställningar om att kvinnor är inbillningssjuka lever till viss del kvar och visar sig oftast genom att kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män. Kvinnor sjukskrivs också ofta under kortare tid och får billigare sjukvård än män. Samhället och det offentliga behöver därför ta rejäla krafttag för att förbättra sjukvården för kvinnor. Det handlar om allt från vårdens möjligheter att upptäcka missförhållanden, till att kvinnors sjukdomar prioriteras både i forskning och det kliniska arbetet.

Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande i Uppsala, ledde arbetsgruppen för en jämställd sjukvård och vill gärna understryka ett av gruppens reformförslag, nämligen det som handlar om våldsbrott i nära relationer.

– Över 24 000 våldsbrott i nära

relationer, där kvinnan föll offer, anmäldes 2021 men mörkertalet gällande sexuella övergrepp, hot och annat våld uppskattas som mycket högt. Männens våld mot kvinnor är Sveriges i nutid största utmaning mot bekämpandet av kvinnoförtryck. Vården har en unik möjlighet att upptäcka detta eftersom personalen där träffar så många kvinnor i olika faser i livet. Sedan maktskiftet har ett lagförslag om att underlätta häktningsorder för straff lägre än två år lämnats in i samband med ett förslag till åtgärdsprogram för mäns våld mot kvinnor, men sjukvården spelar också en viktig roll i förebyggandet, upptäckandet och åtgärdandet vid våld mot kvinnor.

– Vi kan aldrig acceptera ett samhälle som inte står upp för kvinnor som utsätts för våld i nära relation eller hedersförtryck. Därför är det fortsatt viktigt att Moderaterna och Moderatkvinnorna driver trygghetsfrågor, säger Orring.

Helena Nanne Emilie Orring

En bra internkultur leder till trygghet och engagemang

Att engagera sig i ett politiskt parti är något som är viktigt för vår demokrati och för vårt samhälle. Det är ett engagemang vi behöver värna och uppmuntra på alla nivåer. Vår organisation bygger på frivillighet.

Detta kräver en kultur som har högt i tak, som tidigt tar tag i problem som kan uppstå innan det eskalerar och som skapar en trygghet. Annsofie Thuresson, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge och första vice ordförande för Moderatkvinnorna, ledde arbetsgruppen om internkultur och resonerar kring hur vi kan stärka laget och tydliggöra likabehandling och stöttning vid utmanande händelser.

– Vi har ett i grunden välfungerande parti och vi har i detta läge en position att bygga vidare på något som redan präglas av positivitet. Låt oss ta den chansen. Stadga är en sak och policy en annan, men samtidigt som allt kan inte regleras behövs tydlighet för att stötta, exempelvis, enskilda föreningsordförande. Därför föreslår vi tydliga riktlinjer, sätt att följa upp, externt stöd vid utmanande händelser, utvecklad utbildning och årlig

uppföljning av kandidatförsäkran. Allt för att ytterligare stärka laget, stärka Moderaterna som organisation och bidra till ett tryggt förenings- och partiengagemang.

Jämställdhet utanför Sveriges gränser

Moderaterna ska vara ett parti som står upp för jämställdhet och för kvinnors rättigheter världen över, men vi ska inte vara ett parti som sysslar med plakatpolitik. När den ”feministiska utrikespolitiken” förpassats till historien måste vi därför presentera en utrikespolitik med utgångspunkt i varje enskild människa och hennes rätt till frihet och vilja att forma sitt eget liv. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla delar av utrikespolitiken och området är brett: bistånd och utveckling, ekonomi, SRHR, demokrati, utbildning och internationella samarbeten. Helena Storckenfeldt, riksdagsledamot och Moderatkvinnornas ordförande i Halland, har lett arbetsgruppens arbete och tycker det är bra att Moderatkvinnorna nu utökar den utrikespolitiska reformagendan.

– Jag tycker vi landat i en väl avvägd rapport med många såväl

realistiska och genomförbara som jämställdhetsinriktade förslag. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla områden inte kan arbetas med i silor, de måste gå hand i hand.

Enskilda människor som har idéer och som vågar förverkliga sina drömmar gör världen bättre. Kvinnors entreprenörskap och förutsättningar för att kunna starta, bygga och äga företag är därmed en viktig jämställdhetsfråga, och detta gäller i hela världen.

Biståndspolitiken är ett område som särskilt ger möjlighet att fokusera på kvinnor. I det bilaterala biståndet har Sverige möjlighet att få genomslag för våra värderingar om jämställdhet mellan kvinnor och män. Biståndet ska präglas av ”hjälp till självhjälp” anser Storckenfeldt.

– Att vi är drivande i frågor, inte minst gällande välfärds- och sjukvårdssystem, kan ha en stor positiv inverkan på kvinnors möjligheter att delta i arbetslivet. Likaså är ett fungerande rättsväsende ovärderligt för att säkerställa kvinnors rättigheter i allt från frågor om våld och övergrepp till rätten att äga och ärva mark. SUSANNE YDSTEDT

Annsofie Thuresson Helena Storckenfeldt

Valberedningens förslag till styrelse 2023–2025

Valberedningen föreslår följande personer till Moderatkvinnornas styrelse 2023-2025:

Ordförande: Josefin Malmqvist

Vice ordförande: Annsofie Thuresson

Ledamöter: Caroline Högström, Charlotte Broberg, Elin Petersson, Hanne Lindqvist, Helena Storckenfeldt, Johanna Rantsi, Malin Höglund, Marie-Louise Hänel Sandström

Vid Moderatkvinnornas stämma ska en ny styrelse väljas.

Valberedningen för Moderatkvinnorna tagit emot nomineringar till styrelsen och samtalat med samtliga länskvinnoordföranden.

– Arbetsmetoden att samtala med samtliga länskvinnoordförande är en process som de flesta valberedningar inte gör, vi har tyckt att det är viktigt att inte bara få in nomineringar, utan även kunna fånga upp hurdan styrelse man vill ha som helhet, berättar valberedningens ordförande Ulrica Schenström.

Arbetet har utgått från att byg-

ga ett starkt lag som står pall för de utmaningar Moderatkvinnorna står inför, samtidigt som man ska kunna hantera andra oväntade situationer.

Ulrica Schenström beskriver valberedningens arbete:

– Som ordförande för valberedningen är jag otroligt glad och tacksam för hur många kompetenta kvinnor som har nominerats. Jobbet för oss har i mångt och mycket bestått i att foga samman de olika kompetenserna till ett lag med en bred palett där alla kompletterar varandra.

- Valberedningen har gått igenom alla de namn som på olika sätt

kommit in, vägt in flera aspekter vid sammansättningen, där vissa kriterier har fått stå tillbaka för att uppfylla andra, berättar Schenström.

Förslaget som valberedningen landat i är ett där allas synpunkter vägts och kompromissats mot målet att bygga ett starkt lag, som kan stå starkt och driva Moderatkvinnornas röst både internt och externt. Förslaget är en sammansättning av personer med olika kompentenser, som kompletterar varandra och bildar en bred och kvalificerad representation.

Moderatkvinnornas valberedning har bestått av Ulrica Schenström (ordförande), Stockholms stad, Carin Ramneskär, Västra Götaland, Noria Manouchi, Skåne, Ida Eriksson, Kronoberg och Anna-Karin Nilsson, Västerbotten.

"Byråkrati ska aldrig vara ett hinder för att rädda liv"

Det politiska intresset började när han inte fick gifta sig i Sverige. Ibland tänker han tillbaka på de rättigheter som vunnits, men de kan förloras och det finns rättigheter kvar att vinna. Modig har träffat Öppna Moderaters nyvalda ordförande Tobias Björk.

Hbtq-personers rättigheter ifrågasätts alltmer runt om i världen, och hemma i Sverige. I arbetet för utökade rättigheter är Öppna Moderater en central kraft, såväl inom borgerligheten som svensk och internationell politik, menar Björk.

– Det finns en idé om att hbtq är en vänsterfråga, det stämmer inte. Borgerligheten har en skyldighet att ta tillbaka frågan. Hbtq är inte en ideologiskt vänster- eller högerfråga, det handlar uteslutande om individens frihet att få vara den man är.

Han lyfter särskilt att moderater inte ska ha dåligt självförtroende i Hbtq-frågor eftersom den främsta framgången har skett under moderat regeringschef: 2009 tilläts samkönade äktenskap och Fredrik Reinfeldt var den första statsminister som deltog i Stockholm Prides parad.

Björk anser att Öppna Moderater ska vara opinionsbildande i den politiska debatten och samlande inom borgerligheten. Samtidigt ska de ha en roll som kunskapsorganisation inom partiet, dit kommunala, regionala och nationella företrädare kan vända sig med sina frågor. – Hbtq-politiken är i första hand en kommunal och regional fråga, framför allt gäller det skolan, vår-

den och äldreomsorgen.

Även om de flesta politiska beslut fattas nära medborgarna, så ger regeringsställningen möjlighet till kliv framåt. De mest prioriterade frågorna för Öppna Moderater just nu är att få en ny könstillhörighetslag på plats, kriminalisera omvändelseterapi, godkänna altruistiskt värdmödraskap och att alla män ska få donera blod - särskilt i en situation då vi har blodbrist på flera platser i landet.

– Antalet godkända donationspåsar har minskat med nästan en fjärdedel sedan 2010. Byråkrati ska aldrig vara ett hinder för att rädda liv. En likvärdig blodgivning för alla borde vara en självklarhet i Sverige, även för män som har sex med män.

Frågan om altruistiskt värdmödraskap uppmärksammades stort i samband med Pride förra året då Öppna Moderater lanserade filmen ”Jag kan bära ditt barn”. Björk ser samarbetet med Moderatkvinnorna som en nyckel till framgång. Jämställdhet är en viktig del av Öppna Moderaters politik. Bland annat handlar det om synen på kön, vad som är typiskt manligt och vad som är typiskt kvinnligt. Vi måste våga ifrågasätta våra tankar och idéer för att utvecklas som samhälle.

– Om vi inte förändras och reformtakten stannar av förlorar vi vår relevans och dör ut, det gäller alla politiska organisationer.

För att kunna jämföra olika delar av organisationen över tid har ett poängsystem utvecklats. Förbunden kan maximalt få tre poäng om deras könsfördelning mellan 40 och 60 procent vad gäller medlemmar, interna uppdrag och externa uppdrag. Detta innebär att rankingen är jämförbar med Jämställdhetsbokslutet 2019.

Örebro mest jämställda i

Moderaterna - även 2023

Inom Moderaterna är jämställdheten större på vissa ställen än andra. I syfte att ta reda på hur vi ska kunna öka jämställdheten överallt har Moderatkvinnorna undersökt hur det ser ut inom olika delar av organisationen.

Vilka har uppnått störst jämställdhet i sina respektive förbund?

De mest jämställda förbunden

Fem förbund uppnådde maximala tre poäng, 14 förbund har fått poäng i två av tre kategorier, två förbund har fått poäng i en kategori och ett förbund har inte tagit poäng i någon kategori. Således kan det konstateras att det skett en förbättring sedan 2019 då bara ett förbund uppnådde tre poäng!

De fem som hamnat i topp är Blekinge, Jämtland, Kalmar län, Stockholms stad och Örebro län. Örebro län presterade bäst av alla förbund. Förbundet har – sammanlagt – en större andel som är kvinnor bland medlemmar, bland interna förtroendeuppdrag och bland externa förtroendeuppdrag än något annat förbund.

Skåne är det enda förbund där minst 40 procent av alla förtroendeuppdrag i förbundet uppbärs av en kvinna. 44 procent av de interna uppdragen och 53 procent av de externa uppdragen uppbärs av en kvinna.

Jämtland är det förbund vars medlemsstatistik var mest jämställd: 44 procent var kvinnor.

Mest jämställda inom

Moderaterna – vad är nyckeln?

Vi ställde frågan till Oskar Svärd, förbundsordförande för Moderater-

na i Örebro län. De hamnade överst i vår ranking av jämställdheten redan 2019, och nu igen år 2023. Vad tror du det beror på att Moderaterna i Örebro län är bäst på jämställdhet, även 2023?

– För det första, vi har kul! Vi har många duktiga företrädare runtom i länet, det lockar till sig fler personer med en bred kompetens. Vi fokuserar på politiken, utbildning och vägen framåt. Då får vi ett starkt förbund. Vi har många framträdande kvinnliga ledare som i sin tur även ger fler aktiva kvinnor. Spelar en jämställd organisation någon roll för vårt förtroende bland väljarna?

– Det gör det absolut. Vi visar utåt att vi har bredden i vårt parti, då tror jag vi lyckas locka till oss fler som anser oss relevanta.

Har du några tips till andra länsförbund, som vill börja jobba med jämställdhet?

– Som ledare, var förebilder! Se alla, skapa gemensamhet och delaktighet. Lyft varandra och varandras idéer — det ger många synergieffekter!

Gunnar Strömmer (M)

Utbildning: jur.kand., Uppsala universitet

Partitillhörighet: Moderaterna

Ansvarsområden i regeringen: allmän ordning och säkerhet, brottsförebyggande frågor, brottsofferfrågor, internationellt rättsligt samarbete, grundlagar, civilrätt, processrätt, straffrätt och rättsväsende

Tidigare: förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet 1998-2000, grundare och chef för ideella organisationen Centrum för rättvisa 2002-2011, advokat på byrån Gernandt & Danielsson, partisekreterare Moderaterna 2017-2022

Foto: Fredrik Wennerlund

Justitieministern som ska öka kvinnors frihet

Ö-vikssonen Gunnar Strömmer har drivit processer för enskilda mot den svenska staten, nu är han en av dess främsta företrädare. Som justitieminister har han en av de tyngsta portföljerna – särskilt vad gäller jämställdhet –i regeringen. Ett uppdrag som inte saknar utmaningar.

Trygghet och frihet är ledord. Strömmer anser trygghet – såväl i hemmet som samhället – och frihet – till livet man önskar och från hederskulturella normer – vara de mest angelägna reformområdena under mandatperioden för att jämställdheten ska öka. Och arbetet på justitiedepartementet är i full gång.

I valet fick Moderaterna mandat från väljarna att få ordning på Sverige. En del resultat syns direkt, som rekordstora resurser till rättsväsendet och konkreta uppdrag till berörda myndigheter. Andra stora perspektivskiften måste utredas och kommer ta längre tid, säger Strömmer.

– Vi har, så tidigt som möjligt under

mandatperioden, satt i gång många och viktiga processer för skärpta straff, effektivare verktyg till polis och åklagare, utökad kamerabevakning och mycket mer. Mitt besked är: det kommer ta tid att vända utvecklingen, men det går. Sverige har löst stora problem förut. Vi kan göra det igen.

Stora delar av Moderatkvinnornas reformarbete 2021 har nu blivit Moderaternas och regeringens politik. Ett exempel är en del av det paradigmskifte regeringen nu genomför inom rättspolitiken, där fokuset flyttar från gärningsman till brottsoffer. Bland annat har regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv till en sittande utredning om att kontaktförbud ska kunna

omfatta större geografiska områden.

– Det innebär exempelvis att våldsamma män ska kunna förbjudas att vistas i samma kommun som sina före detta partners. För att möjliggöra bättre kontroll ska vi även se över reglerna om prövotid efter villkorlig frigivning och införa obligatorisk häktning för grovt kvinnofridsbrott, menar Strömmer. Statsministern har deklarerat att regeringen avser bekämpa kvinnofridsbrott med samma styrka som gängbrottsligheten. Varje år mördas i genomsnitt 15 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till; hittills i år är de misstänkta fallen inte färre än 13. Oftast har hotbilden varit känd

långt i förväg, men ändå har brottet inte förhindrats.

– Det här är ett av vårt samhälles stora pågående misslyckanden. Tyvärr har insatserna för att bekämpa våldet mot kvinnor varit otillräckliga i flera decennier. Nu växlar vi upp arbetet ordentligt. Det handlar om ökade resurser, skärpta straff, bättre skydd till brottsoffer och krafttag mot hedersförtrycket.

Regeringen har påbörjat ett arbete med ett nytt åtgärdsprogram för 2024-2026 för att samordnat, långsiktigt och effektivt bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

– Programmet ska även tar även sikte på prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Utöver detta finns många andra – för kvinnor särskilt viktiga – frågor på justitieministerns bord, exempelvis grundlagsfästningen av aborträtten och ”Lex Luna”. Den senare springer ur ett rättsfall där informationsdelning mellan myndigheter kanske hade kunnat förhindra grova brott mot ett barn. – Jag har träffat så många poliser, lärare och socialsekreterare som starkt efterfrågar klart rättsligt stöd för att ”sätta sig vid samma bord, lägga upp all information på bordet

och diskutera öppet”. Det är vad vi nu försöker leverera.

Konkret betyder det att regeringen gett nya och tydliga direktiv till en utredning om att i höst lämna förslag om en ny huvudregel som säger att skola och socialtjänst ska dela information med polisen för att förebygga brott.

Eftersom ändringar i grundlagen kräver större beredning och fler beslut än andra lagändringar, ligger frågan om aborträtten lite längre fram i tiden. Strömmer framhåller dock att arbete sker på området.

– Enligt Tidöavtalet ska kvinnans

rätt till abort ges skydd i regeringsformen. Just nu är vi i full gång med att förbereda detta på departementet. En ny grundlagskommitté ska tillsättas, som bland annat får i uppgift att ge förslag på hur ett sådant grundlagsskydd kan se ut. Vi kommer återkomma om detta i närtid.

Till Moderatkvinnornas stämma har styrelsen lagt fram en proposition som innefattar ett avsnitt om ekonomiskt våld. Propositionen anför, bland annat, att lagen om grov kvinnofridskränkning bör ses över i syfte att även innefatta ekonomiskt våld, att betänketiden för

skilsmässa bör förkortas vid våld i nära relation och att en bortre tidsgräns för bodelning införs. Förslag som justitieministern lyssnar på med stor uppmärksamhet.

– Det här är intressanta förslag som jag gärna hör mer om. Det är angeläget att komma till rätta med de problem som lyfts fram och jag har diskuterat dem i olika debatter i riksdagen. För några veckor sedan arrangerade jag och jämställdhetsminister Paulina Brandberg ett möte om just bodelningar som drar ut på tiden och används som påtryckning mot den ekonomiskt svagare parten.

Förändring tar tid, särskilt om den ska innehålla paradigmskiften och vara bestående. En sak är dock säker: frågorna om jämställdhet och kvinnors frihet är högst närvarande på justitiedepartementet.

Modig träffar ministrarna som genomför jämställdhetspolitiken. Först ut var jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Läs intervjun med henne i nr 4 2022.

Foto: Fredrik Wennerlund

Ny ordförandeduo i Moderat Skolungdom och Moderata Studenter

Imars gick Moderat Skolungdoms Rikskonferens respektive Moderata Studenters Riksårsmöte av stapeln. Till riksordförande för MSU valdes Alice Landerholm och till riksordförande för MST valdes Izabel Riedl. Låt mig presentera denna ordförandeduo för er!

Vad är MSU:s och MST:s främsta mål under året?

Izabel: Att driva på regeringen för att göra Moderata Studenters politik till verklighet. Första steget blir att försöka få fribeloppet avskaffat.

Alice: Vid årsskiftet var MSU större än på länge, men nu siktar vi på 14 000 medlemmar. Dessutom ligger stort fokus på att rädda könsfördelningen och återigen bli en relevant skolpolitisk aktör.

Vilka är de viktigaste frågorna för MSU och MST?

Izabel: En stärkt studentekonomi, fler och billigare studentbostäder och ett bättre studentliv med en bättre studenthälsa.

Alice: MSU vill försvara och förbättra friskolesystemet, se ett skifte tillbaka till en traditionell kunskapssyn och förbättra elevers trygghet och psykiska hälsa.

Hur ska man engagera fler tjejer i MUF?

Izabel: Vi behöver ha en bra internkultur, tryggare evenemang, lära oss av andra som har lyckats och driva politik som gör att alla kan känna att Moderata Studenter har politiken för dem.

Alice: För att engagera tjejer behöver vi värva tjejer, och vice versa. För MSU handlar det om kampanjande tjejer, förebilder, prioriteringar av sakfrågor och att kommunikativt krossa vänsterns myter om att borgerligheten är ond, odemokratisk och omänsklig. Varje tjej ska vara stolt över att vara moderat.

Alice, du är den femte kvinnliga MSU-ordföranden i rad. Hur känns det?

Alice: Jag är glad att MSU föregår med gott exempel och visar att

unga tjejers driv och arbete verkligen kan löna sig. Även i ordförandekåren har vi många tjejer som visar vägen i sina distrikt.

LINDA OBIEDZINSKI Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF

Izabel Riedl 23 år Bor i Umeå

Alice Landerholm 19 år Bor i Strängnäs

De som gick före och banade väg

Vi som i dag ser det som självklart att delta i det politiska livet behöver påminnas om de kvinnor som – ofta under stort motstånd –bröt väg för senare generationer. Vi ska vara stolta över de moderata kvinnor som gick i täten för kvinnors medborgarrätt. De fem första kvinnorna i Sveriges riksdag valdes in år 1921, efter att kvinnor fått rösträtt samma år. En av dessa var Bertha Wellin, Högerpartiets första kvinnliga ledamot.

I dag kan det vara svårt att föreställa sig hur de hade det. De fick tampas med fördomar, skepticism och motstånd från såväl manliga kollegor som allmänheten. Flera av kvinnorna i riksdagen fick höra att de inte hörde hemma där, men trots detta fortsatte de kämpa och arbetade hårt för att göra sina röster hörda i politiken. Dessutom fick de ofta genomslag för sina förslag.

Utan tvekan var dessa kvinnor banbrytande samtidigt som de inspirerade andra kvinnor runt om i landet. Deras arbete ledde till att fler kvinnor blev intresserade av politik och engagerade sig.

En tid av samhällsförändringar

Under 1920- och 1930-talen genomgick kvinnors liv i Sverige en stor

förändring. Det var en tid av stora samhällsförändringar där kvinnor kämpade för att få fler rättigheter och en större plats i samhället. Kvinnor fick inte bara rösträtt utan började också arbeta utanför hemmet i allt högre grad och fick möjlighet att utbilda sig och studera vid universitet och högskolor.

Samtidigt hade kvinnor mycket begränsade rättigheter i många avseenden. Kvinnor hade inte samma lön som män för samma arbete och inte samma rättigheter till egendom och arv som män. Och det fanns mycket få kvinnliga chefer eller ledare.

Under denna tid började också diskussionen om sexuell och reproduktiv hälsa växa och kvinnor kämpade för rätten att bestämma över sin egen kropp. Detta ledde till att preventivmedel blev mer tillgängliga, en viktig faktor för att kvinnor skulle kunna ta kontroll över sina egna liv.

Kvinnors liv under denna tid var till stor del präglat av en kamp för rättigheter och jämlikhet. Det var en tid av förändring, då kvinnor kämpade för att få mer inflytan de och möjligheter i samhället, samtidigt som de fortfarande mötte många hinder och begränsningar på grund av sitt kön.

Är jobbet klart nu?

Det är viktigt att lyfta fram tidigare kvinnliga förebilder av mång anledningar. Inte minst för att uppmärksamma och hylla de kvinnor som kämpade för kvinnors rättigheter och som banade väg för oss andra. Deras insatser har gjort det möjligt för kvinnor att ta plats på alla områden i samhället idag, från politik och näringsliv till sport och kultur. Dessutom kan kvinnliga förebilder fungera som inspirationskällor och ge mod och styrka till dagens och framtida generationer.

Genom att lära av historien kan vi förstå att det är möjligt att göra förändring. Därför kommer vi i kommande nummer av Modig att lyfta fram historiska kvinnor som banat väg för oss kvinnor som följt i deras fotspår.

Förslaget att begränsa kvinnoförbundets inflytande i partiet väcker starka reaktioner

Ännu en gång är frågan om Moderatkvinnornas representation inom Moderaterna uppe på agendan. Denna gång föreslår en stadgekommitté att kvinnoförbundets inflytande kraftigt ska begränsas, vilket väckt känslor runt om i hela moderat-Sverige. Länsförbund så som Skåne, Västra Götaland, Kronoberg, Västmanland, Gotland och Västerbotten sluter upp till stöd för Moderatkvinnorna.

– Generellt anser vi att man ska göra så få ändringar som möjligt i stadgar och regelverk. Det måste därför vara tungt vägande skäl, om man börjar ändra, stryka eller lägga till. Det är olyckligt att stadgekommittén föreslår ändringar i stadgan, som så uppenbart syftar till att försämra för Moderatkvinnorna. Vi har då lokalt och regionalt inte stött på några som upplevt att dessa förändringar är viktiga eller efterfrågade. Moderaterna har delvis problem med att locka väljare som är kvinnor, men lösningen är inte att kasta ut kvinnoförbundet från deras inflytande i partiet på olika nivåer, säger Anders Ågren, förbundsordförande för Moderaterna i Västerbotten. Stadgekommittén tillsattes 2020 med syfte att förutsättningslöst göra en översyn av partiet stadga samt föreslå förändringar de anser vara befogade. I det förslag som gick ut till förbund och sidoorganisationer på remiss föreslås att kvinnoförbundet ensidigt ska tappa sin representation

i valberedningar, som ombud till stämmor och från arbetsutskott på alla nivåer inom partiet. Frågan om Moderatkvinnornas representation har varit uppe för behandling vid ett flertal tillfällen under vår 100-åriga historia. Senast vid partistämman 2007 beslutade stämman, efter debatt, att Moderatkvinnornas representation och inflytande skulle kvarstå. Även under remissrundan 2023 har moderatförbund i hela landet reagerat på de långtgående förändringarna. – Detta är inte rätt väg att gå. Huvudtesen bör vara att hitta en lösning som fungerar i hela landet, men där stadgan också tar hänsyn till områden där samverkan mellan länsförbund och Moderatkvinnorna lokalt fungerar väl. Det kan behövas ett omtag kopplat till sidoorganisationernas roll, så även Moderatkvinnornas, men det kräver en bredare överenskommelse och kloka avvägningar som har bred förankring, säger Caroline Högström, förbundsordförande

för Moderaterna i Västmanland. Moderatkvinnornas uppdrag att vinna kvinnor som medlemmar och väljare åt Moderaterna och att utbilda kvinnor att kunna ta ledande uppdrag. Det görs bland annat genom ledarskapsutbildningar, mentorskapsprogram, att komplettera partiets politik med politikutveckling och vara en blåslampa i partiets jämställdhetsarbete.

– När Moderaterna borde vara på väg att bli Sveriges största parti tappade vi i valet 2022 och blev i stället tredje största. Det minskade väljarstödet bland kvinnor och sjunkande andel kvinnor i medlemskåren manar till eftertanke och strategibyte – inte att minska inflytandet för kvinnoförbundet och kvinnor runt om i Sverige, säger Annsofie Thuresson, som företrätt Moderatkvinnorna i stadgegruppen.

Remissvaren som kommit in ska nu behandlas av partistyrelsen. Det slutliga förslaget på ny stadga väntas behandlas på partistämman i oktober.

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 30 juni 2023 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Börje Erlandsson, Lessebo, Birgitta Carlsson, Uppsala, Philip Swärd, Umeå, Kerstin Collin, Tvååker, Veronika Håkansson, Storuman, Arvin Björkgren, Umeå, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Birgitta Lann, Örebro, GunMarie Stenström, Ugglarp, Angela Berglund, Nacka, och Anne Ekman, Växjö, som löste korsordet 1/2023. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll

Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit

GÄVLEBORG

Moderatkvinnorna i Gävleborg besökte Hälsinglands fastighetsbyrå i Hudiksvall. De startade 2016 och har tio mäklare. 2018 utsågs de till årets ledare 2018 och 2020 till årets företagare. Vi diskuterade skillnaderna och olikheterna som fortfarande finns i synen på kvinnliga och manliga företagare vid start av företag, samt alla pålagor och krångliga regelverk som omgärdar företagandet.

M-kvinnor i samverkan har haft tre webinarier med Marléne Lund Kopparklint, riksdagsledamot, Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, och Olga Persson, ordförande Unizon. Det sistnämnda finns inspelat, kontakta Anna Danielsson, Karlskoga, för länk!

M-KVINNOR I SAMVERKAN

STOCKHOLMS STAD

Den nya styrelsen för Moderatkvinnorna i Stockholms stad rivstartade efter stämman med att starta studiecirkeln ”Gör din röst hörd”. Tillsammans vässar vi oss att skriva motioner, debattera och politikutveckla. På bilden syns vice ordföranden Susanne Sjöblom, ansvarig för studiecirkeln, med den nya ordföranden Theréz Randquist i Medborgarskolan Stockholms lokaler.

I snöstorm och kyla mötte vi Carl-Johan Sonesson, regionstyrelsens ordförande i Skåne, och diskuterade hans bok om coronan. Vi har även besökt BAE systems, Europas största försvarsindustrikoncern, som producerar den eftertraktade Archern.

ÖREBRO LÄN

En borgerlig jämställdhetspolitik för framtiden

Den 3-4 juni kommer moderata kvinnor från hela Sverige att samlas på Radisson Blu Arlandia vid Arlanda flygplats för att fatta beslut om framtidens borgerliga jämställdhetspolitik.

Moderatkvinnornas styrelse har lagt fram sju propositioner och elva motioner har inkommit till styrelsen. Utöver detta kommer även en ny styrelse att väljas och flera talare besöka stämman. Bland talarna finns Karin Enström, partisekreterare Moderaterna.

På lördagskvällen avhålls en stämmomiddag på hotellet och på söndagen fortsätter förhandlingarna. För dig som är medlem i Moderaterna finns stämmohandlingarna att tillgå på Moderaternas intranät.

Moderatkvinnorna anordnar ännu en omgång av Mentorskapsprogrammet

Mentorskapsprogrammet syftar till att säkra kunskap, kompetens och erfarenhet inom Moderaterna och i slutet av mars startade den femte omgången för Moderatkvinnorna.

Mentorskapet pågår under ett år och är en del i Moderatkvinnornas arbete för att bidra till att Moderaterna får fler kvinnor i ledande positioner. Efter ett ansökningsförfarande antogs 13 adepter, vilka parades ihop med varsin mentor.

Programmet har rönt stort intresse, och det är fantastiskt roligt att så många ledande moderater i hela landet har ansökt om att få en mentor via Moderatkvinnorna.

Mentorerna är kvinnor som både är och har varit på toppositioner i den moderata ledningen. Mentorer och adepter matchas, och det är adeptens agenda som står i centrum. Förhoppningsvis bidrar mentorskapsprogrammet med ett bollplank, som ger drivkraft för adepterna att fortsätta utveckla sin politiska förmåga och hjälp att våga ta ytterligare ett steg framåt. Vissa relationer varar långt efter att programmet formellt tagit slut. Så bygger vi ett starkare Moderaterna!

Tack, migrationsminister Maria Malmer Stenergard och tidigare infrastrukturminister, vd Byggföretagen, Catharina Elmsäter Swärd, för att ni kom och berättade om era erfarenheter av mentorskap och att göra politisk karriär!

Ordförande

Josefin Malmqvist

Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736-947974

Första vice ordförande Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733-479850

Ledamot Elin Peterson elin.petersson@moderaterna.se 0708-163888

Ledamot/Värmland

Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706

Moderatkvinnorna där du bor

Stockholms stad Theréz Randqvist tx4paws@gmail.com 0702-960255

Södermanland

Ann-Sofie Lifvenhage ann-sofie.lifvenhage@riksdagen.se 072-7207207

Kronoberg

Ida Eriksson ida.eriksson@kronoberg.se 0738-252613

Blekinge Therese Åberg therese.aberg@ronneby.se 0708-263326

Västernorrland

Alijca Kapica alicja.kapica@sundsvall.se 0701-062680

Norrbotten

Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 0702-375615

Östergötland

Maria Almesåker maria.almesaker@gmail.com 0735-062007

Styrelsen

Andra vice ordförande/ Västra Götaland Anna-Lena Holberg anna-lena.holberg@lerum.se 0736-764060

Ledamot Åsa Ågren Wikström asa@agrenwikstrom.com 0703-822972

Ledamot Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 0737-438600

Ledamot Johanna Hornberger johanna.hornberger@ moderaterna.se 070-6465690

Ledamot Johanna Rantsi johanna.rantsi@molndal.se 0737-039356

Ledamot Joanna Sjölander joanna.sjolander@gmail.com 0729-924270

Stockholms län Ida Drougge ida.drougge@riksdagen.se 0725-383934

Uppsala län Susanne Mastonstråle susanne.mastonstrale@ moderaterna.se 0707-670264

Kalmar län Marianne Hennel marianne.hennel@gmail.com

Skåne Helena Nanne helena.nanne@moderaterna.se 0723-582659

Dalarna Carina Källström cararvi@hotmail.com 0706-344996

Jämtlands län Maud Herkules maud.herkules@gmail.com 0708-293059

Västmanland

Victoria Kihlström vki@du.se 0736-414354

Jönköpings län Malin Göransson maja_goransson@hotmail.com 070-2121573

Gotland Lina Runander Mkvinnorna.gotland@ moderaterna.se 0706-123099

Halland Helena Storckenfeldt helena.storckenfeldt@riksdagen.se 0768-185758

Örebro län Amanda Lindgren amanda.lindgren@moderaterna.se 0706-752242

Gävleborg

Birgittha Bjerkén birgittha.bjerken@ politiker.gavle.se 0703-221410

Västerbottens län

Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 0703-896619

Hedra Ukrainas kvinnor

När den här tidningen publiceras har det ukrainska folket genomlidit över 450 dagar av Rysslands brutala invasion. Officiella källor har hittills kartlagt över 70 000 ryska krigsförbrytelser. De inkluderar massakrer, tortyr av krigsfångar, och medvetna – inte oavsiktliga – bombningar av civila mål. Järnvägsstationer, sjukhus, stormarknader och bostadsområden fulla av barnfamiljer har från en sekund till nästa förvandlats från vardag till scener ur helvetet. Och kriget är ännu långt ifrån över. De ryska krigsförbrytelserna i Ukraina inkluderar också systematiska våldtäkter och andra former av sexuella övergrepp mot flickor och kvinnor. Dessa fruktansvärda brott orsakar både fysiska och psykiska skador. De påverkar inte enbart offret själv, utan också hennes familj och släktingar, ofta hela samhällen, på grund av det stigma som präglar just detta krigstida brott. Till skillnad från exempelvis offer för tortyr riskerar offer för fiendens våldtäkter att skuldbeläggas. Många drabbade kvinnor väljer än i dag tystnaden framför vittnesmålet.

Till skillnad från exempelvis offer för tortyr riskerar offer för fiendens våldtäkter att skuldbeläggas.

läkare och psykologer, behandlar de många spädbarn som nu föds för tidigt på grund av krigets stress, opererar skadade soldater som har förlorat armar och ben, behandlar civila som lider av posttraumatiska stressyndrom.

Ukrainska kvinnor faller också offer i tiotusental för organiserad sexhandel. Och oavsett om de väljer att stanna i Ukraina eller fly till länder som Sverige, står miljoner kvinnor nu plötsligt ensamma i rollen som beskyddare av sina familjer.

Men trots alla dessa risker, trauman och bördor finner de ukrainska kvinnorna modet och motståndskraften att slå tillbaka.

De kämpar vid militärfronten i rekordstora antal, som soldater i en av världens mest kvinnotäta arméer. De strider på den kulturella fronten, som reportrar och redaktörer för tidningar som Kyiv Independent, där de riskerar sin egen säkerhet för att få ut sanningen om kriget.

De slåss som sjuksköterskor,

Vi måste hedra dessa kvinnor och se till att deras ansträngningar inte osynliggörs på grund av könsstereotyper, där krigets kvinnor tenderar att framställas som passiva offer. Kvinnorna i Ukraina är allt annat än hjälplösa. De är aktiva medgrundare av det framtida, fria Ukraina. Må de aldrig sluta kämpa.

Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

LISA BJURWALD är journalist, förläggare och författare till åtta böcker, däribland Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Rysslands krig (2023).