TIDNINGEN M NR 1 2023

SÅ SKA MODERATERNA

VINNA VALEN 2026 OCH 2030

MUF:S NYVALDA

ORDFÖRANDE

SKA FOKUSERA PÅ

JÄMSTÄLLDHET

DET SVENSKA

EU-ORDFÖRANDESKAPET

Omslagsfoto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

4 Eftervalsanalys med sikte på nästa val

6 Så blir Moderaterna ett statsbärande parti

8 Moderaterna måste växa bland både män och kvinnor

10 "Moderata ungdomsförbundet är det femte partiet i regeringsunderlaget” — intervju med MUF:s nya ordförande Douglas Thor

12 MUF – fler tjejer och en tryggare organisation — Linda Obiedzinski

13 “En ukrainsk seger är existentiell för hela Europa, och hela världen” — Intervju med Ulf Kristersson

16 “Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer”

18 Mer fokus på äldrepolitiken — Margareta Pålsson

19 Korsordet

20 Landet runt

22 Nytt från styrelsen

23 Kontaktsida

24 Ukrainas sak är vår — Tobias Billström

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Prenumerera på tidningen?

Fyll i formuläret på www.tidningenm.se

Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se

Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Hanna Dalhusen och Ida Dahlgren. Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se

Med siktet inställt på 2026 och 2030

Vi vann valet. Ulf Kristersson är statminister och har satt i gång den moderata reformagendan för att få bukt med de omfattande samhällsproblem som växt fram under de senaste åtta åren. Det finns all anledning att fira, men vi måste också kritiskt utvärdera vart vi är på väg som parti. Vi måste staka ut riktningen för hur vi kan växa på lång sikt, annars riskerar valet 2022 att bli en pyrrhusseger.

I ett läge där vårt mål borde vara att bli största parti — tappade vi i stället mark och blev tredje största parti. Väljarstödet bland män låg kvar på 21 procent, medan i stort sett hela Moderaternas tapp utgörs av kvinnor: från 19 till 17 procent. Betyder det att kvinnor bryr sig mindre om frihet? Mindre om möjligheten att bestämma över sitt eget liv? Det tror inte jag.

I stället handlar det om hur vi försökt väljaroptimera. Ett stort fokus på att jaga Sverigedemokraternas väljare gjorde att vi tappade den större bilden: hur vi bäst svarar på samhällsproblemen väljarna — oavsett kön, oavsett hemvist — tycker är viktigast i sin vardag. I Stockholmsregionen blev det extra tydligt: halva befolkningen identifierar sig som höger, men bara var tredje person röstade på ett parti i den nuvarande regeringen.

Vad borde vi då göra?

För det första bör vi prata om de frågor som väljarna tycker är vikti-

gast i sin vardag, inte bara de i den manliga halvan av befolkningen. Skola, sjukvård och klimat kommer förmodligen inte bli valvinnarfrågor för Moderaterna, men det är hygienfrågor för att inte skrämma bort storstadsväljare i allmänhet och kvinnor i synnerhet.

För det andra bör vi prata om frågor på ett sätt så att folk känner igen sig. I Moderatkvinnornas Novusundersökning uppgav kvinnor att de uppfattade Moderaternas kommunikation och företrädare som ”aggressiva” och ”hårda” i valrörelsen. När vi frågade: ”Finns det någon fråga där du i grunden håller med Moderaterna, men där du tycker att förslagen eller retoriken är alltför långtgående?” dominerade kriminalitet, invandring och integration de öppna svaren.

När Infostat innan valet undersökte vad potentiella blockbytarkvinnor tyckte var viktigast för att minska brottsligheten svarade 60 procent förebyggande insatser. Trots det gjorde partiet bara ett utspel i augusti med över 50 förslag, för att sedan återgå till skärpta straff. Det ger anledning till eftertanke.

För det tredje bör vi riva av SD-plåstret. Moderaterna är i dag lika besatta av SD som partiet var av Socialdemokraterna fram till valförlusten 2002. Medan vi samarbetar med SD måste vi också våga prata om skillnaderna mellan våra partier.

Vårt projekt börjar nu. Ska vi långsiktigt vinna väljarnas förtroende för ett frihetligare Sverige behöver vi ändra strategin och sikta på att bli Sveriges största parti 2026 och 2030. Det har inget egenvärde men är ett medel för att långsiktigt kunna förändra Sverige.

I detta nummer av Modig fokuserar vi på valutvärdering såväl framgångarna som utvecklingsområdena. Dessutom tar vi tempen på Sveriges EU-ordförandeskap och fördjupar oss kring killars våld mot tjejer. Med hopp om en givande läsning!

JOSEFIN MALMQVIST Chefredaktör

Eftervalsanalys med sikte på nästa val

Efter åtta år av S-styre fick Sverige äntligen ett maktskifte, och Moderaterna bildade regering med Liberalerna och Kristdemokraterna. Trots framgången förlorade vi två mandat i riksdagen och därmed platsen som näst största parti. Modig stämde träff med Camilla Waltersson Grönvall, ordförande i Moderaternas eftervalsanalysgrupp, och Karin Enström, partisekreterare, för att blicka bakåt – och framåt.

- Det fanns ett mål – som partistyrelsen fastställt och valledningen arbetade efter – att vinna stöd för maktskifte och bilda en regering ledd av Moderaterna, inte att maximera partiets väljarstöd, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Detta mål ledde till att valkampanjen fokuserade på regeringsfrågan och de frågor som M, KD, L och SD var överens om. När det kom till kritan var valrörelsen ett löfte om en förändring, vilket nu åstadkommits.

Flera statsvetare menar att skillnaden mellan hur kvinnor och män röstat i ett riksdagsval aldrig varit större. Moderaternas förtroende bland män var oförändrat i valet, samtidigt som förtroendet bland kvinnor minskade. Det går således att dra slutsatsen att hela Moderaternas väljartapp är kvinnor, vilket föranleder frågan: varför förlorade vi kvinnorna?

Waltersson Grönvalls korta svar är att kvinnor – generellt sett – prioriterar sakfrågor som rör skola samt hälso- och sjukvård men uppfattar att Moderaterna inte prioriterar dessa ”mjuka” frågor.

- Moderaterna har en mängd ut-

vecklade policyförslag inom skola samt hälso- och sjukvård, men partiet valde att inte kommunicera dessa uthålligt och brett under valrörelsen, konstaterar Camilla

Waltersson Grönvall.

Hon tror att många väljare – inte minst kvinnor – uppfattar att

Moderaterna enbart driver frågor som handlar om kriminalitet, invandring, energi och ekonomi och fortsätter:

- Vår slutsats är dock att om Moderaterna inte drivit dessa frågor konsekvent och sett till att de hamnade högst på agendan, hade maktskiftet

Camilla Waltersson Grönwall

Foto: Tom Samuelsson

Moderaternas eftervalsanalys 2022 har landat i fyra övergripande slutsatser:

1. Maktskiftet möjliggjordes av plånboksfrågorna och att högeroppositionens sakfrågeagenda dominerade mediernas bevakning i valrörelsen.

2. Moderaterna måste bryta nedgången i storstäderna, som pågått under lång tid.

3. Moderaterna måste våga bredda sin sakfrågeprofil i kommunikationen gentemot väljarna, framför allt flytta fram sina positioner vad gäller skola, hälso- och sjukvård och frågor som rör barns och ungas trygghet.

4. Moderaterna måste fortsätta att stärka hela partiorganisationen.

antagligen inte varit möjligt. Nu är också en tid att spana mot horisonten. Karin Enström är fortfarande relativt ny på jobbet som partisekreterare men har tagit sig an uppdraget med stor entusiasm. En viktig del i hennes uppdrag är att rusta den moderata partiorgani-

sationen och utveckla politiken för framtiden. Hur vinner vi då kvinnorna i nästa val?

- Ska vi växa som parti behöver vi vinna fler väljare som är kvinnor, det är lätt att konstatera. Det är inte lika lätt att svara på hur det ska gå till, här behöver vi hjälpas åt för att

lyckas. Eftervalsanalysen är en bra början på det viktiga arbetet. Partistyrelsen har – under ledning av Enström – nyligen tillsatt fem arbetsgrupper som ska djupdyka i utrikes-, skol-, miljö- och klimat- samt brottsförebyggande politik. Utöver detta ska ett större projekt för att ta fram ett nytt handlingsprogram för 2030-talet sättas i gång.

- Jag tycker det är viktigt att fortsätta utveckla partiets politik, särskilt på områden där vi inte haft partistämmopropositioner på några år. När det gäller utrikes- och säkerhetspolitik har läget förändrats dramatiskt på kort tid, så det kändes angeläget, säger Enström.

Är välfärden – kvinnornas prioriterade frågor – ett område som du ser att vi som parti borde lägga större vikt vid i framtiden?

- Vi vet att välfärdsfrågorna ligger medborgarnas hjärta nära. Därför är det bra att vi har många engagerade och duktiga förtroendevalda inom regioner och kommuner. Deras roll kommer vara viktig framöver. Vi ska tydliggöra skillnaden mellan oss och vänstern, visa vilken skillnad det blir om en moderat ansvarar för välfärdsfrågor.

Karin Enström

Foto: Axel Adolfsson

Så blir Moderaterna ett statsbärande parti

Vad säger Moderaternas lokala och regionala ledare om hur vi som parti ska växa i nästa val? Modig har tagit tempen på fyra ledare i landet — alla med ett stort engagemang för jämställdhetsfrågor.

Lars Holmin har varit såväl kommunstyrelsens ordförande som lärare men är sedan valet regionråd och Moderaternas förstanamn i Region Västra Götaland. Han menar att Moderaterna i valrörelsen valde att fokusera på sakfrågor, som inte fullt ut återspeglade de frågor som var viktigast för väljarna i allmänhet och kvinnor i synnerhet.

– Vi som parti kan inte ducka frågor för att de är svåra eller för att något annat parti är starkare i dem. I stället måste vi tänka att om vi förbättrar oss i de frågor där vi är svagast, är förbättringspotentialen betydligt större, konstaterar Lars Holmin.

För den som söker yngre kvinnliga förebilder inom Moderaterna är en tydlig sådan Helena Nanne, Moderaternas starka kvinna i Malmö. Under förra mandatperioden fick hon stort genomslag i både lokala och nationella medier genom att visa moderat politik för fler i

jobb och färre med försörjningsstöd.

– Ett parti som tar sikte på att vara det största måste kunna samla ett brett stöd och man blir inte statsbärande över tid med endast halva befolkningen som bas. Därför är det helt avgörande att arbeta för att bredda väljarstödet, dels bland kvinnor, dels bland andra grupper där vi generellt har ett svagare stöd,

menar Helena Nanne, oppositionsråd.

I sitt arbete som regionråd i Värmland har Stina Höök sett hur det går att göra skillnad genom att ständigt ha på sig ”jämställdhetsglasögonen” i det dagliga arbetet. Tittar man på om förslag påverkar till exempel kvinnor och män olika blir förslagen, och den reella politiken, bättre. Men även vad vi väljer att kommunicera är viktigt. – I det här valet visade flera undersökningar att väldigt många väljare – och i synnerhet kvinnor – var intresserade av sjukvårds– och skolpolitik. Om vi då helt väljer bort de frågorna är det klart att vi når färre kvinnor.

Charlotte Broberg är regionråd i Stockholm och del av Stockholms stads eftervalsanalysgrupp. I valrörelsen knackade hon mycket dörr och noterade då att män ofta hade ekonomisk utgångspunkt medan kvinnor snarare pratade skola, vård

Lars Holmin

och omsorg – ofta utifrån den egna familjens perspektiv.

– Ibland tänker jag att det ligger något i boktiteln ”Män är från Mars och kvinnor är från Venus”. Vill vi öka stödet hos kvinnor behöver vi tänka på både vad vi kommunicerar och hur. När vi till exempel pratar om trygghet, kan vi även fokusera på förebyggande åtgärder, inte endast hårdare straff och fler poliser. Vi behöver också bli fler kvinnor som är engagerade och som har framträdande uppdrag –det finns många positiva exempel, men även flera riktigt dåliga exempel i vårt parti, menar Broberg.

Det är också en fråga om hur vi arbetar internt. Lars Holmin konstaterar att ofta känns det som att det är mer okej att han lyfter frågor om interna jämställdhetsfrågor. När en kvinna gör samma sak kan en del mena att det görs ”i egen sak”. – Samhället ställer ibland större krav på kvinnor. De måste vara

dubbelt så bra, dubbelt så snabba och dubbelt så pålästa. Hur säkerställer vi i Moderaterna att vi bedömer alla utifrån kompetens? Gör vi inte det får vi både sämre företrädare och färre kvinnliga företrädare, konstaterar Holmin.

Vi är alla individer, men ändå dyker det upp skillnader på strukturell nivå. Stina Höök lyfter att vi behöver arbeta mer för att inkludera jämställdhet i vardagen. Finns det dolda strukturer? Har vi olika förväntningar på våra företrädare utifrån deras kön? Är det kvinnorna som kokar kaffet så att männen kan arbeta med politik?

– Vi behöver göra frågor om jämställdhet till en angelägenhet för alla. Vi har en tendens att göra jämställdhet till en fråga om kvinnor,

ratkvinnorna som är ansvariga för att lösa detta – det måste alla vara delaktiga i.

Malmö har ett starkt civilsamhälle med föreningar som en naturlig samlingsplats. Under valrörelsen besökte Malmömoderaterna flera av dessa, inte minst i utanförskapsområden med långvarig S–dominans.

– Några av mina starkaste minnen från valrörelsen är de ögonblick när man märker att närvaron och resonemangen i de längre samtalen faktiskt krossar fördomar om oss och vårt parti. Vi behöver växa genom att ta väljare från Socialdemokraterna och då är det helt avgörande att det arbetet utförs, även om det tar tid och kan kännas motigt, avslutar Nanne.

av kvinnor, för kvinnor. Det kan inte vara bara en grupp moderatkvinnor som är engagerade i Mode-

CECILIA LÖFGREEN

Charlotte Broberg

Stina Höök Helena Nanne

Moderaterna måste växa bland både män och kvinnor

Under hela valrörelsen visade preliminära opinionssiffror på ett minskat förtroende för Moderaterna från Sveriges kvinnor.

– Styrelsen var snabbfotad, kort efter valet tillsattes en eftervalsanalysgrupp som fick i uppdrag att undersöka var vår utvecklingspotential finns, berättar Josefin Malmqvist, ordförande Moderatkvinnorna. Ska Moderaterna långsiktigt vara ett statsbärande parti måste vi växa bland både män och kvinnor. Eftervalsanalysgruppen fick i uppdrag att studera såväl Moderatkvinnornas valrörelse som hur Moderaterna i valrörelsen riktat sig till kvinnor.

– Ett minskat väljarstöd från kvinnor är en uppmaning från väljarna att bli bättre och vi kan konstatera att det finns tre huvudområden där Moderaterna behöver bli bättre för att återvinna kvinnors förtroende,

Vi måste säkerställa en relevant reformagenda som möter människors vardagliga problem och nu särskilt fokusera på kvinnors viktigaste frågor.

säger Ida Eriksson, ordförande i Moderatkvinnornas eftervalsanalysgrupp.

1. Valet av sakfrågor Moderaternas kommunikation i valrörelsen dominerades av ”hårda” frågor, som män i större utsträckning tycker är viktiga – gängkriminalitet, kärnkraft, elpriser och invandring. Kvinnor anger i signifikant högre grad än allmänheten

att sjukvård, skola och utbildning, samt miljö– och klimatfrågor är viktiga sakpolitiska frågor, frågor där Moderaterna har lägre förtroende hos hela väljarkåren. – Vi måste säkerställa en relevant reformagenda som möter människors vardagliga problem och nu särskilt fokusera på kvinnors viktigaste frågor. Vi kan inte helt överge dessa frågor, konstaterar Eriksson.

2. Tonaliteten

I den Novusundersökning som Moderatkvinnorna beställt efter valet beskrev kvinnor partiets kommunikation och företrädare i valrörelsen som ”hårda” och ”aggressiva”, medan män beskrev dem som “sakliga” och “populistiska”. På frågan om det fanns något område där du i grunden håller med Moderaterna, men där retoriken eller förslagen är alltför långtgående, svarade både män

och kvinnor kriminalitet/brottslighet och invandring/integration.

– Vi moderater måste i större utsträckning fundera över hur vi kommunicerar och hur det uppfattas i breda väljargrupper, annars riskerar vi att skrämma bort väljare som i grunden håller med oss, säger Malmqvist.

3. Kompromisser med Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna är och kommer högst sannolikt förbli att en vattendelare i svensk politik.

Moderaterna behöver därför hitta ett hållbart förhållningssätt till Sverigedemokraterna, som både

synliggör skillnaderna mellan våra partier och tydliggör vilka grundläggande värderingar och frågor Moderaterna aldrig kommer att kompromissa om.

– Moderaterna måste vara ett alternativ för både de som ogillar och de som gillar Sverigedemokraterna. Det är en bräcklig strategi att låta vår framgång vara beroende av deras, säger Eriksson.

Både Eriksson och Malmqvist anser att Moderaternas mål för valet 2026 borde vara att bli Sveriges största parti.

– Med Ulf Kristersson som statsminister och Moderaterna i regeringen genomförs nu efterlängtade

reformer för Sveriges kvinnor, säger Ida Eriksson. Det behöver vi bli bättre på att berätta om.

Nu står vi inför en intensiv mandatperiod där Moderaterna både ska leda landet och utveckla partiets politik och kommunikation med sikte på valet 2026.

– För att Moderaterna ska kunna fortsätta vara den samlande kraften inom svensk politik och Ulf Kristersson dess främsta företrädare, behöver vi arbeta för ett ökat förtroende från befolkningen i allmänhet – både män och kvinnor.

Det kräver att vi gör vår hemläxa, avslutar Josefin Malmqvist.

Ida Eriksson

Josefin Malmqvist

Foto: Tom Samuelsson

Foto: Axel Adolfsson

MUF vill bli det femte partiet i regeringsunderlaget

Moderata Ungdomsförbundet vann valet bland unga: högst förtroende bland förstagångsväljare, störst i skolvalet och fler medlemmar än på 30 år. Samtidigt har Moderaterna krympt tre riksdagsval i rad och är nu mindre än Sverigedemokraterna. Tidningen Modig tog ett samtal med den nyvalda förbundsordföranden Douglas Thor om hans framtidsvision, hur man ska öka förtroendet bland tjejer och hur MUF kan bli mer jämställt.

— MUF har samlat ungdomsgenerationen för arbetslinjen, trygghet och en rimlig klimatpolitik. Vi har mött unga med skarpa och realistiska förslag, tron på människans förmåga att forma sitt eget liv och ett budskap om att förändring är möjlig, säger Douglas Thor, när vi träffas några veckor in på det nya uppdraget.

När partiet går i regeringsställning måste ungdomsförbundet vara ledande i arbetet att förnya partiets politik för att vinna förtroende hos fler väljare – inte minst hos unga kvinnor, menar Thor.

— Vi är — sett till medlemmar — större än Liberalerna och i valet har Moderaterna fått fler röster från unga än vad Kristdemokraterna fått från hela befolkningen. Maktskiftet hade inte skett om det inte varit för oss. Vi borde få inflytande över regeringens politik i relation till det. Framöver kommer vi att agera som om vi vore ett femte parti i regeringsunderlaget. Vår påverkan är nödvändig, både för Sveriges ungas bästa och för att regeringen ska vinna mer förtroende.

Det är unga killar som röstar på Moderaterna och väljer att bli

medlemmar i MUF, samtidigt som andelen tjejer minskar. Ett fokusområde framåt blir att göra MUF och Moderaterna mer attraktiva även för kvinnor. Två prioriterade frågor för den nya förbundsordföranden är ökad jämställdhet och ökad trygghet i förbundet.

— Vi måste bli bättre på att förebygga att otrygghet ens uppstår. Oavsett nivå på engagemang vill jag att unga tjejer och killar ska kunna lita på att MUF är en plats där vi behandlar varandra väl. Vi håller på att ta fram rutiner och arbetssätt för att inte bara hantera fall som uppstår utan även förebygga att de händer. Vi har en nolltolerans mot övergrepp och otrygghet, säger Thor.

Under de senaste sex åren har andelen kvinnliga medlemmar minskat från 42 till 28 procent. Vad tror du det beror på och hur ska man bryta trenden?

– Mycket handlar om politiken vi driver och vårt förtroende i frågor som tjejer bryr sig om. Här startar vi nu ett arbete där större tonvikt i vårt budskap ska läggas på unga kvinnors trygghet. Dels för att ha en mer relevant politik för unga

tjejer, dels för att våra medlemmar ska känna sig säkra när de pratar om den politiken.

Menar du att vänstern är bättre i frågor som rör unga tjejers trygghet och därför har större förtroende i den gruppen?

— Det är den fråga som får flest tjejer att ta det aktiva steget att engagera sig hos oss. Lika viktigt är dock att få bort stämpeln i de frågor som skrämmer bort unga tjejer, som att vi vill försämra välfärden, inte vill satsa på klimatet eller skulle vara emot exempelvis abort. Vi måste både i val och mellan val jobba stenhårt för att få bort nidbilder av vårt parti.

Sakpolitiken är inte det enda Thor lyfter fram:

— Det vanligaste svaret bland unga tjejer på varför man inte röstar på oss är samarbetet med Sverigedemokraterna. Framåt måste nyansen i vår hållning lyftas fram tydligare, att vi samarbetar med Sverigedemokraterna för att vi måste, inte för att vi vill. Ska vi vinna fler unga tjejer måste det vara tydligt. Man kan vara moderat samtidigt som man inte gillar Sverigedemokraterna.

Fler tjejer och en tryggare organisation

Moderata Ungdomsförbundet avslutade verksamhetsåret 2022 med att slå medlemsrekord och bli större än på 30 år. Fjolårets medlemsstatistik visar dock också att vår medlemsbas består av en större andel manliga medlemmar än någonsin — 73 procent.

Konsekvenserna av könsglappet är lika många som skälen och de påverkar organisationen negativt, både faktiskt och i synen på MUF. När större delen av Moderaternas nedgång i väljarstöd beror på att kvinnor valt att lägga sin röst på något annat parti än Moderaterna, måste medvetenheten om könsglappet tas på allvar. MUF behöver bli bättre – vår generations unga förtjänar det.

Vi behöver ställa oss några viktiga frågor: hur påverkar könsglappet de aktiva? Är vi en trygg organisation för alla? Känner medlemmar några begränsningar i sitt engagemang, som kan kopplas till könsglappet?

MUF:s nyvalda förbundsstyrelse gör nu en särskild satsning på trygghetsskapande åtgärder inom organisationen. Ansvarig är Elsa Weiss, före detta distriktsordförande i MUF Västernorrland och i dag ledamot i förbundsstyrelsen.

– Hur ska ni gå tillväga?

För att implementera åtgärder behöver vi först undersöka om det finns problem och i så fall vilka det är. Vi ska arbeta utifrån verkligheten, inte en upplevd sanning. Vi

ska också arbeta proaktivt och inte bara reaktivt i dessa frågor.

– Hur tror du att detta arbete kommer att upplevas inom organisationen?

Blandat, men nödvändigt. Det är svåra saker att prata om, men det får inte betyda att vi struntar i dem. Jag tror även det är viktigt för hela den moderata organisationen att förbundet tar på sig ledartröjan och visar att man inte är rädd för att göra det. Om vi börjar, kommer förhoppningsvis fler att känna sig bekväma och ta efter.

– Vad hoppas du blir utfallet av det trygghetsskapande arbetet? Att vi blir en mer medveten och

stabil organisation. Att minska könsglappet bland medlemmarna handlar om att utveckla hur vi kampanjar och värvar samt vilken politik vi driver, men det får inte sluta där. Medvetenheten måste genomsyra hela organisationen och alla dess delar.

Redaktör MUF-sidan

1:e vice ordförande för MUF

LINDA OBIEDZINSKI

Elsa Weiss

En ukrainsk seger är existentiell för hela Europa, och för hela världen

Vid årsskiftet tog Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En rejäl utmaning för en alldeles ny regering, som dessutom får detta ansvar i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i Europa sedan andra världskriget. ”De utmaningar som EU står inför kan vara större än någonsin tidigare. Det förpliktigar”, säger statsminister Ulf Kristersson.

Foto: Axel Öberg/Regeringskansliet

Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet

EU-diskussionen i Sverige är styvmoderligt behandlad och kommer kanske mest upp till ytan när det är dags för val till EU-parlamentet. Detta trots att den inre marknaden är av oerhört stor vikt för det svenska näringslivet och därmed hela vårt välstånd. Inte heller kan vi i dag tänka oss en tillvaro utan de fyra friheterna EU-medlemskapet bidrar med — fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och personer. Tar vi EU för givet och missar därmed också chansen att påverka dess utveckling? Oavsett vilket så kommer den här regeringen att prioritera EU-arbetet högt, menar EU-minister Jessika Roswall.

– Det ligger i Sveriges intresse att hålla ihop EU och driva på i frågor där det krävs gemensamma lösningar. Kriget och dess energipolitiska och ekonomiska konsekvenser för hela Europa dominerar den europeiska agendan och detta kommer förstås att prägla vårt ordförandeskap. Tyvärr kommer situationen troligen inte att förbättras i närtid, så vi har en stor och viktig uppgift detta halvår.

Det svenska ordförandeskapets prioriteringar och arbetsprogram fokuserar därmed förstås på ökat ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt stöd till Ukraina, vilket är en linje som finner stort stöd hos de flesta av EU:s medlemsländer.

– Rysslands invasion av Ukraina har brutit freden i Europa, tvingat miljontals människor på flykt samt bidragit till skenande energipriser och en inflation, som drabbar familjer och företag runt om på vår kontinent. Ett starkt politiskt, militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina är därför en överordnad uppgift. Likaså att fortsätta främja Ukrainas EU-närmande, säger Ulf Kristersson och tillägger:

– En ukrainsk seger är existentiell för hela Europa, och hela världen. Som väl är handlar inte agen-

dan bara om krig och misär, utan även ämnen som ökad konkurrenskraft kommer att prioriteras. Ulf Kristersson vill under ordförandehalvåret förbättra EU:s haltande konkurrenskraft och förutsättningarna för europeiska företag att växa i Europa.

– Att framgångsrikt konkurrera globalt är en viktig uppgift under åren som ligger framför oss. Styrkan i den inre marknaden och vår öppenhet mot omvärlden är en viktig grund för EU:s konkurrenskraft.

Den digitala inre marknaden ska förverkligas och nya frihandelsavtal slutas. Öppenheten gynnar Europa. Men öppenhet får inte innebära skadliga beroenden. Därför måste vi diversifiera våra värdekedjor och göra våra ekonomier mer motståndskraftiga. För att hävda sig i den globala konkurrensen är

också mer europeisk forskning och innovation avgörande.

Klimatet är en annan högt prioriterad fråga, och regeringen kommer att arbeta hårt för att driva en effektiv och resultatorienterad politik på detta område. EU är en av världens viktigaste klimataktörer. Regeringen vill att vi ska fortsätta visa ledarskap i den gröna omställningen och under ordförandeskapet ta förhandlingarna om EU:s klimatpaket Fitfor55 i hamn med målet om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 55 procent till år 2030 och vara en helt koldioxidneutral kontinent 2050. – Jag vill se ett Europa i framkant i utvecklingen av nya klimatsmarta lösningar och grön teknik. Som förmår inspirera andra länder i omställningen mot en fossilfri ekonomi och som stärker vår egen tillväxt och långsiktiga konkurrenskraft. Ett fossilfritt energisystem är också avgörande för vår säkerhet och motståndskraft. Ett grönare, säkrare och friare Europa utgör grundstommen i våra prioriteringar, menar Ulf Kristersson.

SUSANNE YDSTEDT

Ett fossilfritt energisystem är avgörande för vår säkerhet och motståndskraft.

Jessika Roswall Foto: Axel Adolfsson

Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer

I genomsnitt mördas 15 kvinnor per år i Sverige av en person de haft en relation med. Forskningen kring och fokuset på våld i unga relationer är ännu inte särskilt utvecklade, något Zandra Kanakaris, generalsekreterare för Stiftelsen 1000 möjligheter, vill råda bot på.

Zandra Kanakaris tog över verksamheten 2011, och efter hand blev det tydligt att det krävdes ett större fokus på våldsförebyggande arbete och unga personer som utövar eller utsätts för brott i relationer. Sedermera startades stöd- och kunskapsplattformen Ungarelationer.se. Målgruppen är unga våldsutsatta, våldsutövare och anhöriga. Stödlinjen får in 2000-3000 samtal per år, och de flesta som hör av sig är våldsutsatta tjejer under 18 år. – Efter att ha arbetat med mäns våld mot kvinnor i många år frågade jag mig vad vi inte gjort tillräckligt mycket av tidigare och landade i att fokusera på just ungdomar, berättar Kanakaris. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer.

Forskning visar att unga i relationer är utsatta för våld i högre grad än vuxna, i alla fall unga kvinnor. I en rapport från Brå 2018 framkom att nästan var fjärde tjej i

åldern 16 till 24 år utsatts för brott av en partner. En senare studie från Stockholms universitet visar att det är nära 60 procent.

De vanligaste formerna av våld är kontroll, såväl geografisk som social, och psykisk misshandel. Kanakaris berättar att psykiskt våld på digitala arenor är vanligt, när våld förekommer i ungas relationer. Inte sällan används smarttelefoner för att utöva kontroll och makt, exempelvis genom att hålla koll på var ens partner är eller hota med att sprida fri- eller ofrivilligt tagna bilder. – Bilder används inte sällan som utpressning i syfte att få en person att stanna i en relation eller göra saker, och eftersom denna typ av bilder är tabubelagda, vågar många unga inte be vuxna om hjälp, säger Kanakaris.

Även om undersökningar visar att våldet äger rum där andra vuxna finns — i hem- och skolmiljö — saknar så många som 84 pro -

cent av Sveriges föräldrar kunskap om våldsamma relationer. Även personal i offentliga verksamheter behöver bättre kunskap. Regeringen har nu startat en utredning om sekretesshinder för att, exempelvis, skola och socialtjänst ska bli skyldiga att dela information med polisen i brottsbekämpande syfte. Våldet har inte bara fysiska och psykologiska effekter, utan också ekonomiska. Inkomsterna minskar, sjukfrånvaron ökar och risken att dö i förtid ökar. Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, har uppskattat kostnaderna för det partnerrelaterade våldet mot kvinnor i Sverige under 2019 till 3,4 miljarder euro.

– I relation till samhällets totala kostnader för det partnerrelaterade våldet är kostnader för förebyggande verksamhet låga. Detta gör satsningar på förebyggande verksamhet till en effektiv användning av skattemedel, säger Kanakaris. Avslutningsvis lyfter Kanakaris vik-

ten av brottsofferperspektivet och de straffskärpningar som nu är på gång på området. – Det är viktigt att vi förstår att killars våld mot tjejer är allvarliga brottsliga handlingar. Vi bör utnyttja metoderna som är riktade mot gängbrottsligheten för att komma åt våldet mot tjejer och kvinnor. Inte minst är kontaktförbud något som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning bland unga.

Just nu pågår utredningar, dels om kontaktförbudet, dels om hur skyddet för unga kvinnor ska stärkas. Regeringen har lämnat tilläggsdirektiv till den sistnämnda utredningen och aviserat tilläggsdirektiv under 2023 till den förstnämnda.

Tips från Kanakaris till politiker runt om i landet!

• Skolan når unga. Sätt upp information i verksamheterna om, exempelvis, vad en schyst relation är. På Ungarelationer.se finns färdigt material att använda.

• Prioritera elevhälsans finansiering. Säkerställ att samtal genomförs varje år, i stället för vart tredje, och att man frågar om våld vid upprepade tillfällen.

• Säkerställ tillgången till traumabehandling i regionerna. Hur ska de unga komma i kontakt med den? Hur ser det ut med väntetid, kompetens och tillgänglig information?

• Säkerställ att det finns tydliga strukturer för hantering av våld i unga relationer inom kommunal och regional verksamhet.

• Uppdatera policydokument så att de omfattar även killars våld mot tjejer.

Josefin Malmqvist och Zandra Kanakaris.

Foto: Axel Adolfsson

Mer fokus på äldrepolitiken

Åldersdiskrimineringen

är utbredd i landet och skadar oss både socialt, ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt.

Ivalet 2022 röstade sex av tio förstagångsväljare på något av partierna i det nuvarande regeringsunderlaget och flest röstade på Moderaterna, hela 25 procent. Det bådar gott för framtiden. Tyvärr är seniorerna partiets svagaste åldersgrupp och redan nu måste en strategi läggas upp för att bryta nedgången som pågått under flera val.

Man måste kunna ha mer än en tanke i huvudet samtidigt och jag tror att vi dels måste prata om politik för äldre mycket mer, dels att politiken måste framföras av alla aktiva, men också att vi måste välja våra ämnen inom äldrepolitiken mera noggrant.

Varför innehöll fjolårets valrörelse så lite äldrepolitik? Den fanns aldrig på agendan, vare sig i nyhetsmedierna eller i sociala medier. Varför är seniorerna Socialdemokraternas starkaste grupp?

Om man som parti tror att det är viktigt med vilka budskap som sänds, måste man också se till att få ut vissa ämnen som är viktiga för oss.

Jag vill att vi pratar Äldrefrid. Justitieminister Gunnar Strömmer har många bra tankar om hur Sveriges äldre bättre ska skyddas mot

brott. Dessutom ska de som begår brott mot äldre få strängare straff. Men vi vill att det handlar mer om det. Sätt igång, statsminister, justitieminister och äldreminister!

Åldersdiskrimineringen är utbredd i landet och skadar oss både socialt, ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt. Regeringen måste bekämpa den, nu.

Sist, men inte minst, är det dags för det verkliga äldreomsorgslyftet. En reform som genomsyrar hela äldrepolitiken. Utbildad personal med empati och svensk-

kunskaper förtjänar högre lön och bättre arbetsmiljö. Och brukarna, de har rätt till bättre av allt. Godare mat vid fler tillfällen på dygnet, rätt till dusch minst två gånger per vecka, rätt till utomhusvistelse och ett värdigt liv. Kommunala politiker som kan sätta sig själv i brukarens ställe och föreställa sig hur det blir den dagen vi själva är där. Blir vi verkligen nöjda om äldreomsorgen fungerar som nu?

MARGARETA PÅLSSON

Ordförande för Moderata Seniorer

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 10 april 2023 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Veronika Håkansson, Storuman, Maria Glad, Hjo, Rosalie Keller, Kåge, Per-Ivar Skogqvist, Kåge, Daniella Jingåker, Gamleby, Birgitta Lann, Örebro, Börje Erlandsson, Lessebo, Ulf Stjernefeldt, Uppsala, Birgitta Carlsson, Uppsala, Margareta Schlee, Norrhult, Birgit Broddéus, Göteborg, Helene Skantze, Nacka, Kristina Andersson, Skivarp, Anne Ekman, Växjö, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Angela Berglund, Nacka, Wera Tegner, Henån, Arvin Björkgren, Umeå, Bengt Johansson, Mölnlycke, Anneli Bramvehl, Karlskoga, och Kristina Edvinsson, Vänersborg, som löste korsordet 4/2022. Ni vinner två pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Facit till förra numret finns

ÖSTERGÖTLAND

Den 8 december hade vi glädjen att få lyssna till Marie Morell, ordförande i regionstyrelsen, och Matilda Ekeblad, ledamot i regionstyrelsen, om jämställd vård enligt Tidöavtalet och vad det betyder för oss i Östergötland. Därefter vidtog en diskussion på temat, modererad av Maria Almesåker, vice ordförande i gruppstyrelsen och Moderatkvinnorna Östergötland.

GÄVLEBORGS LÄN

Moderatkvinnorna i Gävleborg hade Blåljuskampanj den 21—22 december med besök hos bland andra hos akuten, ambulansen, kriminalvården, nattpatrullen, Polisen och räddningstjänsten. En mycket uppskattad kampanj hos de som jobbar när vi andra är lediga och gör att vi kan känna oss trygga.

NORBOTTEN

Mörka januari lystes i Norrbotten upp med en kombi-nätverksträff i Boden och på Zoom. Ny verksamhetsplan, revidering av budgeten och prioriteringssnack. Eftervalsåret viger vi åt en massiv utbildningssatsning: MKF-länsutbildning ska sjösättas! Fortsatt fokus på VINR (våld i nära relation), det skärpta ekonomiläget för ensamstående och samordning av medieinfo.

Moderatkvinnorna i Örebro län har fastställt Verksamhetsplan 2023 och lämnat Årsrapport 2022. Vi hade en glädjande ökning med 120 kvinnor 2022 och 41 procent av medlemmarna är nu kvinnor. M styr i åtta av tolv kommuner och med en kvinna som KFO, två som KSO och en som oppositionsråd. Ytterligare elva kvinnor finns i presidier. Nu jobbar vi för att ännu fler ska engagera sig!

VÄSTRA GÖTALAND

Vi avslutade 2022 med trevligt julpyssel, mat, umgänge och planering för 2023. Detta år börjar vi med ett antal digitala seminarier kring kvinnligt ledarskap och diskussion om varför inte fler kvinnor kommer längre i sina positioner. Vi startar också grupp 3 i vår spetsutbildning – ett viktigt led i att stärka och kompetensutveckla kvinnor.

ÖREBRO LÄN

Välkommen till Moderatkvinnornas stämma!

Den 3—4 juni anordnar Moderatkvinnorna stämma på Radisson Blu Arlandia, på Arlanda utanför Stockholm. Använd QR-koden för mer information om paket, priser, valberedningsprocessen och viktiga datum!

Politikutveckling

Moderatkvinnorna har tillsatt sex politikutvecklingsgrupper i syfte att utveckla ny politik inför vår stämma. Arbetet ska mynna ut i sex rapporter om utrikes- och säkerhetspolitik, förebyggande trygghetsåtgärder, kvinnosjukvård, internkultur, jobb och ekonomi samt miljö- och klimatpolitik. Rapporterna är tänkta att utgöra grund för propositioner inför Moderatkvinnornas stämma.

Mentorskapsprogrammet

Besked om antagning har lämnats till de som ansökt om att delta i Moderatkvinnornas mentorskapsprogram 2023. Den 29 mars anordnas en uppstarts- och avslutningsträff för såväl nya som gamla adepter och mentorer i Frejasalen i riksdagen.

Styrelsen

Ordförande Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736-947974

Första vice ordförande Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733-479850

Ledamot Elin Peterson elin.petersson@moderaterna.se 0708-163888

Ledamot/Värmland

Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706

Moderatkvinnorna där du bor

Stockholms stad

Annika Friberg annika.friberg@stockholm.se 0706-532033

Södermanland

Ewa Thalén Finné ewa.thalenfinne@strangnas.se 0703-197488

Kronoberg

Ida Eriksson ida.eriksson@vaxjo.se 0738-252613

Blekinge

Therese Åberg therese.aberg@ronneby.se 0708-263326

Västernorrland

Viktoria Jansson viktoria.jansson@moderaterna.se 0735-081528

Norrbotten

Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 0702-375615

Andra vice ordförande/ Västra Götaland

Anna-Lena Holberg anna-lena.holberg@lerum.se 0736-764060

Ledamot Åsa Ågren Wikström asa@agrenwikstrom.com 0703-822972

Ledamot/Västmanland

Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 0737-438600

Ledamot Johanna Hornberger johanna.hornberger@ moderaterna.se 070-6465690

Ledamot Johanna Rantsi johanna.rantsi@molndal.se 0737-039356

Ledamot/Östergötland

Joanna Sjölander joanna.sjolander@gmail.com 0729-924270

Stockholms län Ida Drougge ida.drougge@riksdagen.se 0725-383934

Uppsala län Susanne Mastonstråle susanne.mastonstrale@ moderaterna.se 0707-670264

Kalmar län Marianne Hennel marianne.hennel@gmail.com

Skåne Ulrika Dakouri ulrika.dakouri@moderaterna.se 0762-959495

Dalarna Carina Källström cararvi@hotmail.com 0706-344996

Jämtlands län

Therese Dahlgren Ekroth therese.ekroth-dahlgren@ ostersund.se 0761-343130

Jönköpings län Anna Gerebo gereboanna@gmail.com 0767-889912

Gotland Lina Runander Mkvinnorna.gotland@ moderaterna.se 0706-123099

Halland Helena Storckenfeldt helena.storckenfeldt@riksdagen.se 0768-185758

Örebro län

Anna Danielsson anna.danielsson@moderaterna.se 0707-416738

Gävleborg

Birgittha Bjerkén birgittha.bjerken@ politiker.gavle.se 0703-221410

Västerbottens län

Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 0703-896619

Ukrainas sak är vår

Det har gått lite mer än ett år sedan Ryssland påbörjade sin illegala och oprovocerade invasion av Ukraina. Många av president Putins antaganden om krigsutfallet har visat sig felaktiga. Framför allt hade han fel om det ukrainska folkets vilja att kämpa för sin demokrati och självständighet som nation.

Men han hade också fel om viljan inom EU och Nato att stödja Ukraina och värna den europeiska säkerhetsordningen. Inom EU har vi kommit överens om totalt nio omfattande sanktionspaket riktade mot Ryssland och fler kommer. Sverige har, såväl i en bilateral som i en EU-kontext, också gjort omfattande insatser för att hjälpa Ukraina vinna kriget.

Så sent som den 19 januari i år fattade regeringen beslut om ett nytt militärt stödpaket som bland annat inbegriper artillerisystemet Archer, stridsfordon 90, pansarskott och Robot 57. Det innebär ett betydande bidrag till den ukrainska krigsinsatsen och det sker parallellt med att också andra likasinnade länder bistår med tyngre vapensystem.

Strax innan jul fick jag möjlig-

För oss moderater är frihetsbegreppet centralt och det är till syvende og sidst vad det här kriget handlar om.

heten att träffa ett stort antal ukrainska militära och civila volontärer, när de befann sig i Sverige för att under några dagar få en tillfällig respit och återhämtning från krigets hårda realiteter. Deras mod, vilja att kämpa och fasta övertygelse att Ukraina ska gå segrande ur kriget gjorde ett starkt intryck på mig. När jag pratade med dem slogs jag också av att samtidigt som de efterfrågade militärt stöd för att kunna hantera situationen här och nu så ville många av dem fokusera på vad som kommer att hända efter kriget. Under sommaren fick Ukraina kandidatlandsstatus till EU och ett mål under Sveriges EU-ordförandeskap är att komma framåt i frågan.

Inom EU arbetar vi också, tillsammans med internationel-

la partners, med att etablera en stödplattform för att säkerställa Ukrainas återuppbyggnad efter kriget. Här spelar bistånds- och handelsminister Johan Forssell en viktig roll och regeringen har gjort Ukraina till det mest prioriterade landet vad gäller svenskt bistånd.

Det här är ett avgörande ögonblick för modern europeisk historia. För oss moderater är frihetsbegreppet centralt och det är till syvende og sidst vad det här kriget handlar om. Ukraina kämpar för sin frihet, men också för vår frihet att som suveränt land fatta sina egna demokratiska beslut om hur man vill leva. Därför är Ukrainas sak vår.

BILLSTRÖM Utrikesminister

Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

TOBIAS