Psykisk Hälsa #4 2015. Ungas psykiska hälsa. by Mind Sweden

Psykisk Hälsa 2015:4 / Årgång 56 / 99 kr

Tema: Ungas psykiska hälsa MIND-index 2015

Innehåll Inledning.............................................................................................................................................4 Aktuell litteratur...............................................................................................................................5 Mind-index 2015..............................................................................................................................8 Johanna Hoffsten Tema: Ungas psykiska hälsa Den psykiska hälsan bland unga förbättras samtidigt som fler ungdomar fått psykiska besvär............................................................................ 20 Sven Bremberg ”Vuxna får gärna bry sig sjukt mycket!”..............................................................................30 Lidija Kolouh-Söderlund Unga som sorteras bort............................................................................................................. 38 Jonas Olofsson & Martin Kvist Att möta ett nytt land som syskon till ett ensamkommande flyktingbarn........... 44 Eva Nyberg Glädjande steg mot ökad delaktighet i barn- och ungdomspsykiatrin.................52 Fredrik Malmberg När livet känns fel......................................................................................................................... 58 Tiina Ekman Youth Aware of Mental Health – YAM................................................................................... 66 Inga-Lill Ramberg, Marie-Louise Söderberg, Carin Bokedal & Danuta Wasserman Krönikor Tidiga störningar bakom ungas våldsdåd............................................................................71 Ann Lantzourakis & Pia Eresund Den 28 september 2013 – Fasaden föll och mitt liv gick inte att rädda.................73 Charlie Eriksson Ett perspektiv på döden.............................................................................................................75 Selene Cortes

Verkliga förbättringar kräver att vi lyssnar aktivt på de unga vi lever i. I redovisningen av 2015 års Mind-index konstaterar vi att den psykiska hälsan påverkas av en rad olika faktorer och många politikområden. Med stöd av vårt index kan vi identifiera fyra olika områden där vi menar att förbättringar skulle påverka den psykiska hälsan. Temat för detta nummer är ungas psykiska hälsa. Sven Bremberg behandlar i sin artikel det som ser ut som an paradox – att den psykiska hälsan bland unga har förbättrats samtidigt som antalet unga med psykiska besvär ökar. Flera artiklar utgår från det faktum att verkliga förbättringar förutsätter att vi uppmärksamt lyssnar på de unga, försöker se med deras ögon och ta tillvara deras egna förslag och idéer. Inte minst gäller det alla de ensamkommande flyktingungdomarna som kommer hit med drömmar om framtiden och förhoppningar om att äntligen få börja förverkliga dem.

Som vanligt inleds detta nummer av Psykisk Hälsa med en recension av en nyutkommen bok. Björn Wrangsjö, psykiater och psykoanalytiker, välkänd författare och utbildare samt mångårig medarbetare i Psykisk Hälsa recenserar en bok om depressioner. Han avslutar sin recension med att berätta att han också haft personligt utbyte av boken: När jag kunnat identifiera egna ältande tankar (rationalisering och intellektualisering) hänger jag, med all respekt, upp dem med en magnet på kylskåpsdörren. Där får de hänga tills jag får tillfälle att utveckla dem tillsammans med någon klok person vars tankerymd kan medverka till att min egen kan vidgas.

Cecilia Modig Ordförande, Mind

Psykisk hälsa handlar om oss alla. Om våra relationer till oss själva och varandra, om det samhälle och den värld som omger oss och om den tid

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA / Organ för föreningen Mind / Utkommer med 4 nr/år. Årgång 56 / ISSN: 0033-3212 / Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2015 / Adress: Mind, Kammakargatan 7, 111 40 Stockholm, www.mind.se Chefredaktör & ansv. utgivare: Cecilia Modig / Redaktör: Merja Metell Suomalainen / Redaktionskommitté: Sven Bremberg, docent i socialmedicin; Siv Fischbein, professor emerita, specialpedagog; Cecilia Modig, socionom och författare; Lovisa Sandberg, Insamlingsansvarig, Mind; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi; Carl von Essen, generalsekreterare, Mind och Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri. Manus till Psykisk Hälsa: info@mind.se / Form & Produktion: Pelle Isaksson / Tryck: Edita. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Aktuell litteratur

MINDFULNESSBASERAD KOGNITIV TERAPI VID DEPRESSION Zindel V. Segal, J. Mark, G. Williams & John D. Teasdale. Natur och Kultur, 2015. Recension av Björn Wrangsjö

stämningsläge leder till en spiral av negativa tankar om sig själv och livet, ett depressivt ”ältande” vilket i sin tur sänker stämningsläget ytterligare, en utveckling som visat sig kunna bromsas genom mindfulnessträning.

Deprimerad – igen

Behandlingen av depression har effektiviserats under senare år genom tillgången till SSRI preparat, men de positiva resultaten grumlas av hög frekvens av återfall. Dessa kan i viss utsträckning minskas genom kontinuerlig medicinering, vilken dock har kan ha besvärande biverkningar. I Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression redogör tre erfarna forskare och kliniker för en metod att minska tendensen till återfall i depression. Ett flertal RTC studier och metastudier visar en reduktion av återfallen i depression av samma storleksordning som vid kontinuerlig medicinering.

Mindfulnessträning i grupp

Utbildningen fokuserar på ett antal färdigheter som successivt introduceras i gruppsamtal och övningar och befästs genom ett väl utvecklat system av hemuppgifter. Grundfärdigheten är att kunna fokusera sitt medvetande. Det riktas i första hand mot det egna andetaget, vilket utgör ett ”kroppsankare” i de fortsatta processerna. Därpå fokuseras sinnesintryck från omgivning och kropp. Förmågan att intresserat och med en vänlig attityd notera tankar, känslor och kroppsförnimmelser övas, liksom förmåga att notera när man dras in i tankekedjor av ältande karaktär och slutligen återförandet av medvetandefokus till andetaget. Undan för undan får deltagarna träna på att notera tankar och känslor som är mer utmanande och plågsamma att stå ut med, men utan att dras in i vidare associationer t.ex. till självkritiska, självfördömande tankegångar. Denna förmåga att klara av att välkomna alla tankar, känslor och kroppssensationer, kopplas också till att lära sig att urskilja vilka tankar som det är fruktbart att handla efter och vilka som tillhör ältande kategorin och som kan betraktas som ”bara tankar”, inte ”jag själv”. Slutligen introduceras också övningar i att tänka accepterande och omhändertagande tankar om sig själv.

Ältandets fällor

Författarna beskriver i detalj ett åtta veckors träningsprogram i MKBT avsett för lärare i gruppbehandling av patienter med minst två återfall i depression. Författarna redogör ingående de olika erfarenheter som undan för undan lett fram till programmet. Utgångspunkten var att patienter med tendens till depressiva reaktioner fick gradvis allt lägre tröskel för att fastna i ett sänkt stämningsläge för varje depressiv episod. Detta

Aktuell litteratur Gränsen sätts förmodligen av att metoden ställer vissa grundläggande krav på förmågan att medverka, förutsättningar som kan närmast definitionsmässigt kan saknas vid svåra psykiatriska tillstånd, inte minst vissa personlighetsstörningar.

Ett krävande program

Programmet är omfattande och ställer stora krav på deltagarna. Författarna betonar gång på gång att innehållet i kursen visserligen är centralt, men att lärarnas förmåga att undervisa och leda gruppaktiviteterna utifrån en egen integrerad meditativ praxis är helt avgörande och de rekommenderar fyra års egen praktik för blivande lärare. En egen djupgående erfarenhet är nödvändig för att hela tiden förmå att upprätthålla en icke-dömande varandekontext i undervisningen inte minst när innehållet i kursdeltagarnas tankar gång på gång dras mot görandekontextens rätt/fel, lyckas/misslyckas perspektiv. Att klara av att observera olika sidor av sig själv utan att döma är svårt, att inte döma sitt eget dömande är kanske ändå svårare. Boken är noggrann i alla detaljer vad beträffar arbetsblad, instruktioner, sammanfattningar, hänvisningar till bandade instruktioner för olika övningar vilka också är tillgängliga på nätet. Det grundläggande budskapet, det icke-dömande accepterande förhållningssättet upprepas gång på gång i olika sammanhang, tappningar och kontexter. Till en början kan detta förfalla omständligt men det gör att läsaren ”marineras” i grunderna på ett verksamt sätt.

Lära på egen hand

Inte alla som skulle kunna ha glädje av metoden har möjlighet eller önskan att delta i ett lärarlett grupprogram. För att möjliggöra för dem att tillägna sig metoden på egen hand har ovanstående författare utarbetat Mindfulnessbaserad Självhjälp. En övningsbok vid depression, oro och ångest. Som framgår av titeln vänder sig denna självhjälpsbok inte bara till personer med depression och risk för återfall utan till en bredare grupp. Grundtankarna och budskapet är detsamma som i den tidigare beskrivna volymen men tilltalet är något annorlunda liksom genomförandepedagogiken. Metoden och tankarna bakom introduceras på ett betydligt mer kortfattat och förenklat sätt jämfört med i ”lärarboken”. Det är naturligtvis svårt att finna rätt nivå på tilltal till en okänd läsekrets. Min upplevelse är att författarna snarare underskattar än överskattar den presumtiva läsaren. Kanske är det ett medvetet val. I lärarboken för intresserade blivande utbildare kunde författarna kontinuerligt referera till instruktörens vänliga, konsekventa och kreativa förhållningssätt till gruppdeltagarnas erfarenheter, frågor och kommentarer. I självhjälpsvolymen är utmaningen att finna former för att förmedla denna atmosfär till den deltagare vars erfarenhet inte är inbäddad i ett gruppsammanhang. Det betonas också hur avgörande den atmosfär som instruktören skapar tillsammans med gruppdeltagarna var för den

Övertygande framställning

Logiken i kursuppbyggnaden och författarnas sätt att ta meditationens grundkvalitet som bas för en livsstil på djupt allvar är övertygande och imponerande. Relevant utvärderingsforskning redovisas på ett systematisk och lättfattligt sätt och såväl forskningen som det redovisa kursinnehållet tyder på att metodiken borde kunna vara användbar inte bara som förbyggande åtgärd utan också som behandlingsmetod för en ett flertal psykiatriska syndrom.

Aktuell litteratur vill utveckla och befästa en mer medveten och självomhändertagande livsstil. Det är spännande med konceptet ”bara tankar” – ett kognitivt perspektiv inom KBT metodiken för att inte låta sig fångas i destruktiva tankespiraler. Så vitt jag förstår finns i varje ögonblick ingen annan kognitiv referens än den egna tanken när det gäller att urskilja vilka tankar som är ”bara tankar” och bör förbigås och vilka tankar som bör beaktas. Tänk om tanken att det jag tänker är ”bara tankar” kanske också är ”bara tankar”? Wittgenstein skulle gillat läget! Fast terapeuten har nog redan lärt ut vilka tankar som är det ena eller det andra. Några invändningar? Nja, kanske mest ett konstaterande som gäller KBT- rörelsens tendens att bilda en egen kontinent i den globala psyko terapivärlden. Referenserna utanför ”familjen” är som vanligt få (nå, för all del psykoanalysen kanske inte är mycket bättre.) För egen del kan jag konstatera att jag väl känner igen principerna för de flesta övningar vad gäller kroppsfokus, andning och medvetenhet från mitt arbete som terapeut och lärare i kroppsorienterad psykoterapi på gestalt bas på 1970- och 80-talen. Då fanns dock inte alls den konsekventa kopplingen till mindfulness i vardagen, självacceptansen och integreringen med livsstilsperspektivet som på ett så konstruktivt sätt genomsyrar MKBT perspektivet. Slutligen: visst har jag haft personligt utbyte av boken. När jag kunnat identifiera egna ältande tankar (rationalisering och intellektualisering) hänger jag, med all respekt, upp dem med en magnet på kylskåpsdörren. Där får de hänga tills jag får tillfälle att utveckla dem tillsammans med någon klok person vars tankerymd kan medverka till att min egen kan vidgas.

djupa, intuitiva och implicita förståelse för arbetssättet/livsstilen. Fiktiva gruppkamrater vid egeninlärning

För att kompensera för det stöd till motivation som medlemskap i en grupp ger konstruerar författarna en virtuell grupp kring läsaren i självhjälpsboken. Genom att referera uttalanden från fiktiva personer som genomgår kursen skapas en sorts grupptillhörighet. I ”pratbubblor” i vilka dessa fiktiva gruppmedlemmar och instruktören samtalar om erfarenheter, invändningar och undringar får läsaren del av andemeningen och de konkreta detaljerna i metodiken. Genomgång av övningar, doserade hemuppgifter och förslag till utvärdering av erfarenheter förmedlas förövrigt på samma sätt som i gruppboken. Hantering av blandade känslor, motstånd mot att gå vidare beskrivs ingående. Författarna går en väl avvägd balansgång mellan att med olika medel ”tala för varan” å andra sidan framhålla nödvändigheten av läsarens frivillighet och egen motivation. Här finns många goda argument. Ett av de bästa, dessutom väl underbyggt, är att handling och motivation har en omvänd relation hos deprimerade personer: man ska inte alls fästa sig vid att man inte vill göra en viss sak – det är bara att gör den så kanske man mår bättre och får lust att göra något annat. Några avslutande reflektioner

Med hänsyn till uppgiftens svårighetsgrad tycker jag att författarna har lyckats skapa en seriös, väl genomarbetad och trovärdig självhjälpsbok som har goda förutsättningar att bli användbar för en bred läsekrets, inte bara problem- och symtombelastade personer utan också för de som

Mind-index 2015

Johanna Hoffsten är masterstudent i Folkhälsovetenskap, inriktning Folkhälsoepidemiologi, på Karolinska Institutet.

Skillnaderna i psykisk hälsa mellan Sveriges län ökar, och det finns ett tydligt samband mellan graden av socialt deltagande och den psykiska hälsan. Det visar Mind-index 2015, där Västerbotten återigen har bäst psykisk hälsa i landet. Mind uppmanar stat, kommuner, landsting och näringsliv att säkerställa att människor får ett fullgott socialt stöd och erbjuds sysselsättning, eftersom det påverkar den psykiska hälsan så tydligt.

• Lågt socialt deltagande har samband med Mindindex, dvs när det sociala deltagandet sjunker så försämras den psykiska hälsan. Detta gäller i synnerhet för män. • Halland är ett län med sjunkande andel med lågt socialt deltagande sedan år 2004, och där Mind-index har ökat under åren (dvs ett län med bättre psykisk hälsa). • När sysselsättningen ökar så ökar Mind-index, dvs sysselsättning påverkar den psykiska hälsan positivt.

SAMMANFATTNING

Mot bakgrund av rapporten uppmanar Mind beslutsfattare inom stat, kommun, och landsting att prioritera satsningar som ökar människors sociala resurser och sysselsättning, eftersom det har tydliga effekter på den psykiska hälsan. Se sid 16 för fler rekommendationer.

Västerbottens län har fortsatt bäst psykisk hälsa i landet, följt av Jönköping och Halland, enligt Mind-index 2015 som årligen rangordnar den psykiska hälsan i Sveriges län. Syftet med indexet är att stimulera diskussion och främja arbetet för en god psykisk hälsa. Indexet har utarbetats i samarbete med Minds vetenskapliga råd.

BAKGRUND

Vidare framgår följande i årets rapport: • Gotlands län får lägst Mind-index, dvs har sämst psykisk hälsa. Se rangordningen på sid 10. • Skillnaden i psykisk hälsa mellan länen har ökat de senaste tio åren. • Kvinnor skattar sin hälsa i allmänhet lägre än män, medan män har betydligt högre självmordstal.

Världshälsoorganiationen (WHO) förespråkar att psykisk hälsa ska ses som en viktig och integrerad del av en människas hälsa. ”Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to make a contribution to his or her community”.

Mind-index 2015

TABELL 1. RANKNING AV LÄN BASERAT PÅ MIND-INDEX Västerbotten har högst Mind-index, dvs bäst psykisk hälsa enligt indexet som är en kombination av länets självmordstal samt befolkningens självskattade hälsa. Län Västerbottens län

Mindindex

Själv mordstal

Självskattad hälsa

12,5

Jönköpings län

4,9

17,0

Hallands län

4,8

16,5

Västa Götalands län

3,0

17,6

Skåne län

2,9

17,9

Stockholms län

2,9

19,3

Uppsala län

2,3

19,0

Kronobergs län

2,0

19,6

Västernorrlands län

1,8

18,5

Blekinge län

1,7

17,9

Östergötlands län

1,7

18,7

Södermanlands län

1,6

19,7

Dalarnas län

0,4

19,0

Värmlands län

0,3

20,6

Gävleborgs län

0,1

21,8

Örebro län

-0,4

21,9

Jämtlands län

-0,6

21,6

Norrbottens län

-0,7

21,0

Kalmar län

-1,2

24,8

Västmanlands län

-2,2

25,4

Gotlands län

-4,0

27,9

Mind arbetar för den psykiska hälsan vilket gjorde att föreningen år 2013 introducerade ett Mind-index för att mäta och skatta den psykiska hälsan. En referensgrupp bestående av forskare och sakkunniga inom psykisk hälsa bistod i valet av de variabler som skulle utgöra indexet. Utifrån ett 30-tal tänkbara variabler valdes slutligen två variabler, som båda kan betraktas som utfallsmått för psykisk hälsa och ohälsa. Båda variabler

fick samma vikt i Mind-indexet. En tanke vid utformningen av indexet var att hitta mått på psykisk hälsa som var av positiv karaktär och ett som var ”negativt”. Mind-index bör inte betraktas som ett fulländat mått utan snarare som en språngbräda för vidare diskussion om psykisk hälsa och ohälsa. År 2013 bestod Mind-indexet av självmordstalet (antalet självmord per 100.000 invånare) och den

Johanna Hoffsten

självskattade lyckan. Måtten användes för att Självmordstal jämföra den psykiska hälsan i 18 europeiska länder. Den första variabeln i Mind-index baseras på Högt rankade länder var Nederländerna, Storbriåldersstandardiserade dödstal. Med dödstal menas tannien och Sverige, med andra ord länder med utantal döda per 100 000 invånare av medelfolkvecklade välfärdssystem. Länder i Östeuropa hade mängden. Att åldersstandardisera dödstalen däremot låga index. Vidare analys visade också att betyder att dödstalen för varje län beräknas så att länder med lägre Mind-index länen har samma åldersfördel(dvs sämre psykisk hälsa) ning som en standardpopulation hade högre andel långtids(i detta fall är standardpopulaarbetslösa, samt att länder tionen Sveriges medelbefolkning med högre Mind-index hade år 2000). Självmord varierar i de Analyser visade högre BNP per capita. olika åldersgrupperna. Åldersäven att län med År 2014 utgjordes Mindstandardiseringen gör att ålderslägre arbetslöshet skillnader inte längre inverkar. indexet av självmordstalet och självskattad hälsa. Detta Därmed underlättas jämförelser och ungdoms år användes indexet för att mellan länen. arbetslöshet hade jämföra Sveriges län. Högst Statistiken är hämtad från rankat var Västerbottens högre Mind-index. Socialstyrelsens Statistikdatabas län följt av Hallands och för dödsorsaker och gäller de två Jönköpings län. De län som dödsorsakerna ’Avsiktlig själv rankades lägst var Kalmar, destruktiv handling (självmord)’ Gotlands och Västmansamt ’Skadehändelser med oklar lands län. Analyser visade även att län med lägre avsikt’. Data för män och kvinnor används både arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet hade högre sammansatt och separat. Statistiken gäller för Mind-index. åldersgruppen 15–84 år. 2015 utgörs Mind-indexet av variablerna ’självMedelvärdet för fyra år (åren 2011–2014) används mordstal’ och ’självskattad hälsa’. Som tidigare för respektive län. Detta beror på att självmord i nämnts har båda variabler samma vikt i indexet små län kan skifta mellan olika år och medelvärdet (se figur 1). Även i år jämförs Sveriges län. En ut används för att minska den potentiella variationen ökning detta år är att genomföra en könsuppdelad mellan åren. jämförelse av länen. Detta sker för att ytterligare undersöka hur Mind-indexet på länsnivå är bland Självskattad hälsa män och bland kvinnor i Sverige. Dessutom komDen andra variabeln i Mind-index baseras på mer Mind-indexet att analyseras i relation till resultat från en enkätfråga hämtad från Nationella andra indikatorer. Folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor. Enkätfrågan lyder ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”, med fem svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. Andelen MIND-INDEX: JÄMFÖRELSE AV SVERIGES LÄN som svarat Mycket bra och Bra har summerats och Variablerna som utgör Mind-index baseras på andelen per län utgör variabeln ’självskattad hälsa’. länsvis och öppet redovisad statistik.

Mind-index 2015

Resultaten är inte åldersstandardiserade då det inte finns tillgängligt på regional nivå. Folkhälsoenkäten genomförs varje år av Folkhälsomyndigheten. Den skickas till ett slumpmässigt urval av 20 000 personer i Sverige, vilket vid viktning sedan kan gälla för hela befolkningen. Likt den första variabeln (självmordstalet) använder vi data om självskattad hälsa både sammansatt och separat för män och kvinnor. Statistiken för självskattad hälsa gäller däremot för åldersgruppen 16–84 år. Även för denna variabel kommer medelvärdet för fyra år (åren 2011–2014) att användas för respektive län.

satt som referensperiod. Ett ovägt medelvärde och standardavvikelse för självmordstalet för 2004– 2007 för samtliga län används för referensperioden. Medelvärdet för åren 2011–2014 för respektive län subtraheras sedan från referensmedelvärdet. Detta kommer sedan att divideras med referensstandardavvikelsen. Samma process som beskrivits ovan genomförs för variabeln självskattad hälsa. Det är negativt med ett medelvärde för självmordstal som ligger över referensmedelvärdet. Det är däremot positivt för ett län att ha ett medelvärde för självskattad hälsa som ligger över referensmedelvärdet. Därmed kommer de beräknade resultaten för självmordstal för respektive län att multipliceras med -1. Positiva värden indikerar för respektive variabler en bättre situation och därmed bättre psykisk hälsa i ett län. Beräkningarna för självmordstalet och den självskattade hälsan summeras slutligen till ett index-värde för respektive län. Ju högre index-värde desto bättre psykisk hälsa enligt indexet. Se den statistiska bilagan för en mer detaljerad beskrivning och uträkning av Mind-index.

Beräkning av Mind-index

En referensperiod används för att kunna jämföra och se förändringar över tid. Åren 2004–2007 är

MIND INDEX Självmordstal (50%)

RESULTAT

Självskattad hälsa (50%)

Figur 2 visar förändringen av Mind-index för riket samt för respektive län under perioden 2004–2007 till 2011–2014. Mind-index för riket har ökat under perioden (från 0 till 1,25). Denna ökning beror i första hand på förbättrad självskattad hälsa, medan självmordstalet har varit relativt oförändrat. Under perioden har därmed den generella hälsan i riket förbättrats. Däremot har skillnaderna mellan länen ökat. Under perioden är det en ökad spridning av Mind-index. Generellt sett förbättras hälsan i de län som redan har bra hälsa 2004–2007 (exempelvis Västerbottens län), medan de länen med sämre hälsa (och därmed lågt rankade) fortsätter att ha en sämre hälsa och rankas lågt (exempelvis

Figur 1: Mind-index består av två indikatorer: Självmordstalet, dvs antalet självmord per 100.000 invånare, samt talet för den självskattade hälsan i res pektive län. Båda indikatorer har samma vikt i indexet. Ett 30-tal andra indikatorer övervägdes vid utvecklingen av indexet, men valdes bort då de inte tillräckligt tydligt kan kopplas till entydiga utfall för den psykiska hälsan. Se sid 10 för en detaljerad beskrivning av indexet och läs mer på mind.se om utvecklingen av indexet.

Johanna Hoffsten

FIGUR 2: MIND-INDEX 2004–2014 I DE OLIKA LÄNEN. Mind-index har ökat gradvis, främst pga ökad självskattad hälsa, och skillnaden mellan länen har ökat. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län

-5 -6 -7 -8 -9

Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

-10 2004–2007

2005–2008

2006–2009

2007–2010

2008–2011

2009–2012

2010–2013

2011–2014

en ökning eller minskning gentemot föregående periods index. Gävleborgs län utmärker sig genom att för åren 2011–2014 för första gången ha ett positivt Mind-index. Ett län som också utmärker

Västmanlands län). Jönköpings län är ett exempel på ett län som konsekvent haft en ökning av Mind-index under åren. Majoriteten av länen har däremot haft Mind-index som pendlat mellan

Mind-index 2015

männen. Den självskattade hälsan är däremot även sig är Västmanlands län som konsekvent haft ett lägre bland kvinnor än män, med ett medelvärde negativt Mind-index. på 69,38 kontra 73,86. Detta visar att män i Sveriges Tabell 1 visar rankningen av länen utifrån län i högre grad begår självmord men även skattar Mind-index för åren 2011–2014. Likt förra året är sin hälsa högre än kvinnor. Västerbottens län högst rankat. Mind-indexet för Västerbottens län för åren 2011–2014 jämfört med 2010–2013 har ökat med 6,6 procent. Rankningens tvåa Jönköping och trea Hallands län låg även förra MIND-INDEX I RELATION TILL ANDRA året i topp tre, men då i omvänd ordning. Även INDIKATORER för dessa län har Mind-indexet ökat jämfört med Enkel linjär regression har använts som metod åren 2010–2013. Västerbottens län är även i år det för att analysera samband mellan Mind-index län med lägst självmordstal och Jönköpings län är och andra indikatorer. I en regressionsanalys återigen länet med högst självskattad hälsa. antas att variabler påverkar varandra. I detta fall Tabell 2a och 2b visar könsuppdelat Mind-index. analyseras om indikatorerna var för sig påverkar Bland kvinnor hamnar Jönköpings län högst, som Mind-indexet. Syftet är därmed att se om det finns följs av Halland och Blekinges län. Dalarnas län ett samband mellan Mind-index och en indikator, har lägst självmordstal och med andra ord om indikatorn Hallands län har högst självpåverkar Mind-indexet. skattad hälsa. Bland kvinnor För varje analys presenteras Självmords är rankningen av län lite skild en regressionskoefficient, ett ptalen i länen från den övergripande rankvärde samt en förklaringsgrad bland kvinnor är ningen. Blekinge är i stället (R2). En regressionskoefficient med i topp tre och Västerbotbeskriver hur mycket Mindbetydligt lägre än ten rankas som nummer fem. index förändras i genomsnitt bland männen. Bland män är Västerbottens när indikatorn förändras med län högst rankat, och följs av en enhet. Negativ koefficient Halland och Jönköpings län. Det är även Västerindikerar en genomsnittlig minskning av Mindbottens län som har lägst självmordstal medan index, och en positiv koefficient en genomsnittlig Jönköpings län har högst självskattad hälsa. Bland ökning. Ett p-värde (probabilitetsvärde) visar män är rankingen av länen i princip densamma sannolikheten för att ett resultat enbart kan som rankingen presenterad i tabell 1. Det är enbart tillskrivas slumpen. Om p-värdet är mindre än 0,05 Halland och Jönköpings län som har bytt plats. betraktas sambandet som ”statistiskt säkerställt”. De länen med lägst självmordstal och högst själv Förklaringsgraden är ett mått på hur väl modelskattad hälsa är densamma som den övergripande len beskriver sambandet mellan två variabler. Den rankingen. visar hur väl variationen i en indikator förklarar De könsuppdelade Mind-index visar att kvinnor variationen i Mind-index. Förklaringsgraden kan och män skiljer sig när det gäller självmordstal anta ett värde mellan 0 och 1. Om R2 är nära 1 och självskattad hälsa. Självmordstalen i länen förklarar en indikator variationen i Mind-index väl. bland kvinnor är betydligt lägre än bland männen. Analyser har genomförts mellan Mind-index Medelvärdet bland kvinnor är 11,7 kontra 28,3 bland och följande variabler:

Johanna Hoffsten

faktorer mot självmord. En studie genomförd i Västerbotten pekar på att lägre socialt deltagande ger sämre självskattad hälsa. Resultaten från regressionsanalyserna och den tidigare forskningen pekar på samma mönster. Som redan nämnts kan dock enbart ett av sambanden i denna undersökning påvisa signifikant samband. Analyserna med de två utbildningsvariablerna är statistiskt signifikanta. Resultatet visar att Samtliga analyser har även genomförts med könsMind-index i genomsnitt minskar vid en ökning av uppdelad statistik, för att undersöka skillnader gymnasial utbildning. Vid eftergymnasial utbildmellan kvinnor och män. Samtliga variabler avser ning visas däremot ett resultat i motsatt riktning. andel (procent). Mind-index ökar i genomsnitt vid en ökning av Fem regressionsanalyser är statistiskt säkereftergymnasial utbildning. Dessa resultat ligger ställda (då p-värdet är mindre än 0,05). För samtliga i linje med litteraturen, som visar att det finns analyser är förklaringsgraden relativt låg, vilket samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Detta betyder att det finns andra variabler och slumpen samband kan ses följa en gradient, vilket betyder som förklarar variationen i Mind-index. att ju högre utbildningsnivå desto bättre hälsa. Analysen med Lågt socialt deltagande visar att Exempelvis så kan en längre utbildning resultera Mind-index i genomsnitt minskar när det sociala i ett arbete med färre hälsorisker. Eftergymnasial deltagandet minskar. Analysen med Avsaknad av utbildning ger därmed bättre självskattad hälsa emotionellt stöd är inte statistiskt säkerställd, men och det är ovanligast med självmord i denna utbildpekar i samma riktning som vid Lågt socialt deltaningsgrupp. gande. Mind-index minskar i genomsnitt när det Vidare visas att vid en procentuell ökning av emotionella stödet minskar. långvarig sjukdom Litteraturen visar med nedsatt arbetsatt både socialt deltagande i samhället Lågt socialt deltagande och förmåga så minskar Mind-index i geoch tillgången till ett avsaknad av emotionellt nomsnitt. Resultatet emotionellt stöd har stöd indikerar en sämre ligger i linje med betydelse för både rapporter från Folkpsykisk och fysisk psykisk hälsa, samt även en hälsomyndigheten. hälsa. Lågt socialt ökad risk för förtidig död. Där konstateras att deltagande och avsakindivider med långnad av emotionellt varig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i högre stöd indikerar en sämre psykisk hälsa, samt även en grad skattar sin hälsa som dålig samt i högre grad ökad risk för förtidig död. Folkhälsomyndigheten har självmordstankar och gör självmordsförsök, pekar på att variablerna hänger samman, med lågt jämfört med individer utan långvarig sjukdom. socialt deltagande kommer lågt emotionellt stöd. Dock sågs även att andra faktorer kan påverka Litteratur visar att socialt deltagande och tillgång den självskattade hälsan, och att det därmed inte till emotionellt stöd också fungerar som skyddande • Lågt socialt deltagande • Avsaknad av emotionellt stöd • Gymnasial utbildning • Eftergymnasial utbildning • Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga • Arbetslöshet • Sysselsättning

Mind-index 2015

enbart är sjukligheten i sig som påverkar. Detta Lägst och högst socialt deltagande visar att samhälleliga insatser behövs. – Jämtland och Halland När det gäller arbetslöshet så visar resultaDe två län som har högst respektive lägst andel ten ett negativt samband, dvs vid en ökning av invånare som anger ”Lågt socialt deltagande” är arbetslöshet så minskar Mind-index i genomsnitt. Jämtland och Halland. För perioden 2011–2014 har Däremot ökar Mind-index i genomsnitt när 18 procent i Hallands län lågt socialt deltagande, sysselsättningen ökar. Analysen gällande arbets medan det är 26 procent i Jämtlands län. Det är löshet är inte statistisk signifikant, men resultatet intressant att studera denna variabels utveckligger i linje med forskningen. Arbetslösa har en ling över tid. Figur 3 visar hur utvecklingen har högre ohälsa jämfört med personer med arbete, varit för dessa två län när det gäller lågt socialt med både sämre självskattad hälsa och högre deltagande. Under perioden 2004–2007 var länen självmordstal. Det kan närliggande (22 procent även vara så att psykisk respektive 24 procent), men ohälsa försvårar för männöver tid är trenden olika för iskor att vara en del av länen. För Hallands län har arbetsmarknaden. Därmed en sjunkande andel angett Sysselsättning kan arbetslöshet skapa lågt socialt deltagande, medan fungerar däremot ohälsa, men även vise för Jämtlands län är andelen som en skyddsfaktor ökande. versa. Sysselsättning kan positivt påverka hälsan När det gäller avsaknad av i och med att genom att skapa ekonoemotionellt stöd visar länen det kan bringa miska och sociala resurser, liknande mönster. Länen är men även ha en negativ jämna under perioden 2004– sociala resurser till påverkan genom exempel2007, men med en ökande människor. vis skaderisk. Litteraturen skillnad över tid. I Hallands indikerar att på det stora län är trenden oförändrad hela verkar sysselsättning medan det är en ökad andel i leda till bättre hälsa än Jämtlands län med avsaknad arbetslöshet. av emotionellt stöd. Under För de könsuppdelade analyserna skiljer sig 2005–2014 har även Hallands län konsekvent haft resultaten. Ingen av analyserna för kvinnor är sigen högre andel sysselsatta jämfört med Jämtlands nifikanta. Inkluderade analyser visar samma trend län. Detta visar att det finns en skillnad mellan som regressionsanalyserna utan könsuppdelad länen gällande aspekter som har med sociala statistik. Samtliga analyser har låg förklaringsresurser att göra. grad. Samtliga resultat för analyserna gällande För övriga variabler under perioden 2011–2014 män ligger i linje med resultaten i tabell 3, och har har Hallands län konsekvent bättre medelvärden likt dessa resultat en relativt låg förklaringsgrad. än Jämtlands län. Som framgår av tabell 1 så finns En intressant skillnad mellan kvinnor och män är även motsvarande skillnad mellan Hallands och att data påvisar signifikanta resultat för män men Jämtlands län när det gäller självmordstal och inte för kvinnor. självskattad hälsa. Hallands län har betydligt

Johanna Hoffsten

lägre självmordstal och högre självskattad hälsa, vilket indikerar att länet har en bättre psykisk hälsa.

REKOMMENDATIONER

Den psykiska hälsan påverkas av en mängd faktorer inom ett stort antal politikområden. I detta sammanhang vill vi särskilt betona fyra åtgärder:

Slutkommentar

1. Ökad andel individer i arbete förbättrar den psykiska hälsan. Arbetsförmedlingen har en nyckelroll som kan behöva utvecklas, särskilt i län med relativt låg andel i arbete. Det är centralt att erbjuda alla medborgare någon form av sysselsättning.

Årets undersökning visar att aspekter kopplade till sociala resurser har betydelse för självmord och självskattad hälsa, och därmed även den psykiska hälsan. Lågt socialt deltagande och avsaknad av emotionellt stöd är riskfaktorer för en sämre psykisk hälsa. Sysselsättning fungerar däremot som en skyddsfaktor i och med att det kan bringa sociala resurser till människor. Detta visar behovet av sociala resurser och vikten att tillgodose detta. Resultaten indikerar även ett behov av sociala resurser bland män. Jämförelsen mellan Hallands och Jämtlands län visar att det skett en förändring från 2004 till 2014. De sociala resurserna har skiljt sig mellan länen, och har över tid resulterat i en än större skillnad. Det bör noteras att all statistik är på länsnivå, vilket inte möjliggör att analysera skillnader på individnivå. De län som har högt Mind-index kan ha grupper och individer med mycket dålig psykisk hälsa. Ytterligare en aspekt att beakta är att självmordstal är registerbaserade data medan självskattad hälsa är självrapporterade data utifrån en enkät. Självrapportering kan resultera i större variation i statistiken. En annan skillnad mellan variablerna är att självmordstalen är åldersstandardiserade, vilket inte gäller för den självskattade hälsan. Åldersfördelningen har därmed inte tagits i beaktande för den självskattade hälsan. Åldersuppdelat Mind-index vore av intresse att undersöka, för att se skillnader i psykisk hälsa i olika åldersgrupper i respektive län.

2. Ökad andel ungdomar som slutför gymnasiet kan förbättra den psykiska hälsan. Bättre åtgärder behövs för den betydande grupp av ungdomar som slutar gymnasiet utan godkända betyg. 3. Ökat socialt deltagande kan förbättra den psykiska hälsan. Människors möjligheter att känna social delaktighet är betydelsefullt för den psykiska hälsan. Att utveckla sådana möjligheter för flera är en uppgift för såväl stat, kommun och landsting som för det civila samhället. Stödet till frivilligorganisationer och föreningsverksamhet bör utvecklas. 4. Ökat emotionellt stöd kan förbättra den psykiska hälsan. Lättillgänglig och effektiv behandling är viktigt för att den som drabbas av psykisk ohälsa ska kunna tillfriskna. Men också medmänskligt stöd i olika former är centralt. Både stat/kommun/landsting och civilsamhället har viktiga uppgifter för att förbättra möjligheten till emotionellt stöd.

Mind-index 2015

REFERENSER

11.

Socialstyrelsen. Förslag till nationellt program för suicidprevention: https://www.socialstyrelsen.se/

Världshälsoorganisationen (WHO): http://www.who.int/

Lists/Artikelkatalog/Attachments/9448/2006-107-23_

mediacentre/factsheets/fs220/en/ 2.

rev2_200610723_bilaga1.pdf

Mind. Mind-index 2013: http://mind.se/wordpress/wp-

12.

2014: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefi-

B.pdf

les/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf

Mind. Mind-index 2014: http://mind.se/wordpress/wp-

http://www.nber.org/papers/w12352.pdf

content/uploads/2014/12/Mind-index-2014.pdf 4.

13.

uppdrag inom ramen för ”En strategi för genomför-

www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dods-

ande av funktionshinderspolitiken 2011–2016”: https://

orsaker

www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-

Folkhälsomyndigheten. Fakta om nationella folkhälso-

levnadsvanor/funktionsnedsattning/delrapporteringregeringsuppdrag-funktionshinderspolitiken-2015.pdf

ments/statistik-uppfoljning/enkater-undersokningar/

14.

aktivitet och byggd miljö: https://www.folkhalsomyndig-

nationella-folkhalsoenkaten.pdf

heten.se/pagefiles/12643/R2011-05-F.nedsattn-fysisk-

Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna

akt-byggd-miljo-t.pdf 15.

arbetslöshet, personalneddragningar och

HLV.pdf

arbetsbelastning relaterade till ekonomisk

Folkhälsomyndigheten. Allmänt hälsotillstånd – regiona-

nedgång: http://www.av.se/dokument/aktuellt/ kunskapsoversikt/RAP2011_11.pdf

amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-

16.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/

halsa/allmant-halsotillstand/

livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-

Folkhälsomyndigheten. Social kapital och psykisk hälsa:

malomraden/ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/ arbetsmarknadsposition/

A2007_05_Socialt%20kapital%20och%20psykisk%20

17.

OECD. Mental health and work, Sweden: http://

halsa.pdf

www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/

Folkhälsomyndigheten. Delaktighet och inflytande i

oecd/employment/mental-health-and-work-

samhället. Kunskapsunderlag för folkhälsorapport 2010:

sweden_9789264188730-en#page1

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12709/

18.

R2011-31-Delaktighet-och-inflytande-i-samhallet-Kun-

Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009: https:// www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attach-

skapsunderlag-for-FHPR-2010.pdf 10.

Folkhälsomyndigheten. Arbetsmarknadsposition:

och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/fysisk-

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/13155/

Arbetsmiljöverket. Hälsokonsekvenser av

digheten.se/pagefiles/12665/Syfte-bakgrund-fragorna-

la resultat 2014: http://www.folkhalsomyndigheten.se/

Folkhälsomyndigheten. Funktionsnedsättning, fysisk

nationella-folkhalsoenkaten/resultat-2014/fakta-om-

i nationella folkhälsoenkäten: http://www.folkhalsomyn-

Folkhälsomyndigheten. Delrapportering av regerings-

Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker: http://

enkäten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/docu-

Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport

content/uploads/2014/12/201310-MIND-indexartikel-A4-

ments/8495/2009-126-71.pdf

Eriksson M, Ng N. Changes in access to structural

19.

social capital and its influence on self-rated health over

Forte. Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt: http://www.forte.se/pagefiles/2740/A-

time for middle-aged men and women: A longitudi-

livrapp.pdf

nal study from northern Sweden. Soc Sci Med. 2015

20.

Apr;130:250-8.

Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. 2000. Natur och kultur.

Johanna Hoffsten

21.

Bonita R, Beaglehole R, Kjellström T. Grundläggande

22.

25.

Socialstyrelsen. Bilaga 1. Beskrivning av indikatorer.

epidemiologi. 2010. Studentlitteratur.

Öppna jämförelser. Hälso- och sjukvård: http://www.

Statistiska centralbyrån. Utbildning: http://www.

socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2014-

statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__UF__

12-1-bilaga-1.pdf

UF0506/Utbildning/?rxid=33e8768a-de06-4399-8ded4347447964aa 23.

Statistiska centralbyrån. Folkmängd: http://www. statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__ BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=33e8768a-de064399-8ded-4347447964aa

24.

Statistiska centralbyrån. Arbetskraftstillhörighet: http://www.statistikdatabasen.scb.se/ pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0401__AM0401N/ NAKUBefolkningLAr/?rxid=5f5082c8-7161-4caf-a50ce20646c999ec

Psykisk hälsa hos unga Dialog och vägledning för bättre självkänsla

■■

Hantera ungas oro, ångest och depression

■■

Förebygg självmord bland unga

■■

Hjälp unga att hantera stress och prestationskrav

■■

Möt kollegor och experter

Konferens 8-9 februari Stockholm Boka din konferens på www.teknologiskinstitut.se

031-350 55 00

Boka innan 18 december – 1000 kr rabatt

Den psykiska hälsan bland unga förbättras samtidigt som fler ungdomar fått psykiska besvär – en paradox

Sven Bremberg är docent, läkare och tidigare lektor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

i samhället med förbättrade levnadsvillkor för SAMMANFATTNING majoriteten och förbättrad psykisk hälsa som följd, Under 1990-talet fördubblas eller tredubblas medan en mindre grupp fått en relativt försämrad förekomsten av psykiska besvär, som ångest och oro, situation. bland unga i Sverige. Det finns ingen entydig förklaring till utvecklingen. Mot denna bakgrund har utvecklingen av psykisk hälsa bland unga analyserats. Analysen utgår från WHO:s definition av psykisk INLEDNING hälsa som ”ett tillstånd med mentalt välbefinnande Sedan slutet av 1990-talet har ökad psykisk ohälsa där varje individ kan förverkliga de egna möjligbland ungdomar i Sverige fått uppmärksamhet. heterna, kan klara av Att det funnits en ogynnvanliga påfrestningar, sam utveckling konstateras kan arbeta produktivt i en statlig utredning år och kan bidra till det 2006 (1), Kungliga vetenDe undersökningar samhälle hon eller han skapsakademin fastslår som finns tyder inte lever i”. Genomgången 2010 att en ökning av på att förekomsten av tyder på att den psypsykiska besvär verkligen kiska hälsan bland unga skett (2) och en jämföpsykiatriska diagnoser har förbättrats under relse mellan Sverige och de har ökat bland unga de senaste decennierna. övriga nordiska länderna Utvecklingen av psykisk samt Nederländerna tyder i Sverige. ohälsa och av psykisk på att den ogynnsamma hälsa förefaller således utvecklingen varit specifik vara paradoxal. En förklaring kan vara att psykiska för Sverige (3). Ökningen förefaller främst att skett besvär, som inte är så omfattande att de kvalificepå 1990-talet för att efter år 2000 ligga kvar på en rar för en psykiatrisk diagnos, visserligen medför högre nivå (4). Ökningen förefaller främst gälla lidande men även kan vara till hjälp för individen besvär som oro och nedstämdhet medan det allvartill att anpassa sig till en yttre situation vilket i ligaste uttrycket för psykiska problem, självmord, sin tur kan minska risken för allvarliga konsekveninte har ökat (5). ser. En annan förklaring kan vara en polarisering Fortfarande finns ingen entydig förklaring till

Tema: Ungas psykiska hälsa

till det yrke hon önskar, att bli sjuksköterska. Det ökningen av psykiska besvär vilket gör det befogat är därför realistiskt att hon kommer att kunna att sätta in utvecklingen i bredare sammanhang. ”arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle Ökningen gäller ”psykisk ohälsa”, tillstånd som bruhon eller han lever i”. Trots kar definieras som psykiska att hon upplever studierna besvär som inte är så omfatsom ansträngande är hon på tande att de kvalificerar för Uppfattningen fritiden verksam i en frivillig en psykiatrisk diagnos (6). De om balansen organisation som ger stöd undersökningar som finns mellan hedoniska till utsatta ungdomar. Hon tyder inte på att förekomkänner sig på det hela taget sten av psykiatriska diagoch eudaimoniska nöjd med sitt liv, trots att hon noser har ökat bland unga aspekter är av och till känner sig orolig. i Sverige (7). Ett alternativt sätt att analysera frågan är kulturellt betingad. Enligt WHO-definitionen före faller hon ha en god psykisk att studera förekomsten av hälsa samtidigt som hon också ”psykisk hälsa”. WHO definielider av ”psykisk ohälsa”. rar psykisk hälsa som ”ett tillstånd med mentalt Avsikten med denna artikel är att försöka välbefinnande där varje individ kan förverkliga de klargöra trenden över tid för förekomst av ”psykisk egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfresthälsa” bland ungdomar i Sverige och jämföra den ningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det med den ogynnsamma trenden för ”psykisk ohälsa”. samhälle hon eller han lever i” (Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to BEGREPP make a contribution to his or her community) (8). WHO:s definition innehåller två aspekter som har Psykisk hälsa utgör således något mer än avsaknad olika karaktär, individens upplevelse av välbefinnanav psykiska problem eller psykisk sjukdom. Ett de och individens liv där hen förverkligar de egna flertal institutioner har antagit WHO:s definition; möjligheterna. För att särskilja dessa aspekter är det i Sverige, Sveriges kommuner och landsting (SKL) ändamålsenligt att använda två grekiska begrepp, (6), i Europa Europakommissionen (9), och i USA hedoni, som kommer från grekiskans ”hedone”, CDC (Centers for Disease Control, CDC) (10). njutning, lustkänsla och eudaimoni som kommer Förekomsten av ”psykisk hälsa” är delvis från grekiskans "eu", god, och "daimōn", ande (11). oberoende av förekomsten av psykiska besvär. Hedonisk hälsa motsvaras av känslan av lycka och Situationen för en flicka som går i gymnasiet av välbefinnande. Positiv psykologi är ett kunskaps får illustrera detta. Hon upplever studierna som område som har fokus på hedonisk hälsa (12). ansträngande och känner sig inte sällan orolig för Begreppet eudaimoni har ett annat ursprung. att inte kunna prestera så bra som hon önskar. Det utgår från Aristoteles filosofi, särskilt AristoOm hon skulle svara på frågor om psykisk ohälsa teles Nicomacheanska etik (13). Aristoteles ansåg skulle hon troligen klassificeras som en person med att olika företeelser har sanna funktioner. Ett öga ”psykisk ohälsa”. Samtidigt presterar hon så bra i är bara ett gott öga om ögat gör att det går att se, skolan att hon räknar med att kunna utbilda sig eftersom ögats funktion är att ge syn. Aristoteles

Sven Bremberg

menade att varje människa har jämförbara sanna bland unga är Mental Health Continuum – Short funktioner som är specifika för den enskilda mänform (MHC-SF) (16, 17). Internationellt är de tre niskan. Aristoteles ansåg därför att en människa mest citerade metoderna utvecklade av Carol Ryff i lever ett sant liv om hen använder och utvecklar de USA (18, 19), av Felicia Huppert i Storbritannien (20, förmågor hen har tillgång till. Eudaimoni är såle21) och av den arbetsgrupp i Storbritannien som des inte en känsla utan anger istället karaktären på utvecklat Warwick-Edinburgh Mental Well-being de aktiviteter individen utför. Denna uppfattning (WEMWBS) skalan (22). ligger nära WHO:s definition som anger att indiviTyvärr finns inga studier publicerade där den har god mental hälsa om dessa mätmetoder används hen ”kan förverkliga de egna på svenska ungdomar vid möjligheterna, kan klara av upprepade tillfällen över tid. Skillnaderna mellan vanliga påfrestningar, kan går dock att analysera olika åldrar är relativt Det arbeta produktivt och kan utvecklingen med hjälp av små. Sverige är ett bidra till det samhälle hen undersökningar som separat lever i”. klargjort hedoniska och av de länder där Uppfattningen om balaneudaimoniska aspekter av störst andel känner sen mellan hedoniska och psykisk hälsa. De flesta eudaimoniska aspekter är kulstudier gäller inte ungdom sig nöjda med livet. turellt betingad. I Europa och utan enbart vuxna. Om Nordamerika betonas ofta förekomsten av psykisk hälsa känslan av välbefinnande, dvs. hedoniska aspekter. är liknande bland ungdomar som i befolkningen I Ostasien däremot betonas istället eudaimoniska i stort går det dock att anta att trenden över tid aspekter, särskilt vikten av att individen uppfyller också gäller ungdomar. sina sociala roller, helt oavsett om detta leder till känsla av välbefinnande eller ej (14, 15). I Europa och Nordamerika uppfattas det som önskvärt att känna HEDONISK HÄLSA välbefinnande i så stor utsträckning som möjligt. Det finns ett stort antal undersökningar som I Ostasien däremot uppfattas det som normalt att skattar hedonisk hälsa. En sådan undersökning känslan av tillfredställelse växlar med känsla av att genomförs av Eurostat där individer i medlems vara nedstämd och orolig. Gemensamt för kultuländerna får två frågor, om de känner sig nöjda rerna både i Väst och Ost är att psykisk hälsa både med livet och om de känt sig lyckliga under de innefattar hedoniska och eudaimoniska aspekter. föregående fyra veckorna (23). Det är endast proportionerna mellan dessa aspekter som varierar. Nöjd med livet I Eurobarometern sammanställer Eurostat uppgifter om andelen som anger att de är mycket nöjda med livet (24). I Sverige har andelen som är mycket MÄTMETODER SOM ANSLUTER TILL WHO:S nöjda gradvis ökat, från 40 procent år 1995 till 48 DEFINITION AV MENTAL HÄLSA procent vid den senaste undersökningen år 2015. Ett frågeinstrument som börjat användas i Sverige Skillnaderna mellan olika åldrar är relativt små. för att mäta hedoniska och eudaimoniska aspekter

Tema: Ungas psykiska hälsa

Sverige är ett av de länder där störst andel känner åren 1981–84, 1994–98, 1999–2004, 2005–09 samt sig nöjda med livet. 2010–14. Vid den första undersökningen 1981–84 Eurostats undersökning inom EU-28 gör det angav 31 procent i åldrarna upp till 29 år att de möjligt att påvisa samband mellan sociala förkänt sig mycket lyckliga. Trettio år senare år hållanden och individuell livstillfredställelse. 2010–14 har denna andel stigit till 41 procent (28). De individer som visar högst livstillfredställelse Även i åldrarna över 29 år har i Sverige andelen är sammanboende par med barn, jämfört med som känner sig mycket lyckliga stigit. I andra ensamstående, de som har arbete, jämfört med de länder, som exempelvis USA, har inga väsentliga som inte har arbete, de som förändringar skett under motarbetar heltid jämfört med svarande tidsperiod (29). de som arbetar deltid, de som Eurostat sammanställer studerar jämfört med de som uppgifter om andelen som Den skillnad förvärvsarbetar, de som har känt sig lyckliga största delen som finns mellan hög inkomst jämfört med av tiden under de föregående könen talar för låg inkomst, de som har lång fyra veckorna (23). Sverige är utbildning jämfört med perett av de länder inom EU-28 att det kan vara soner med kort utbildning, de där flest känt sig lyckliga. ändamålsenligt att Här finns en tydlig variation som har goda sociala nätverk jämfört med de med svaga kännas vid psykiska med ålder med flest lyckliga sociala nätverk och de som i ålder 16–24 år och minst besvär. har god fysisk hälsa jämfört andel bland de allra äldsta. I en med de med dålig fysisk hälsa. annan europeisk studie, som När befolkningarna i olika genomförs av Eurofound, samländer jämförs med varandra påvisas liknande manställs uppgifter om andel som känt sig lyckliga samband. Således är det vanligare att vara nöjd i olika länder (30). Också i denna studie är andelen med livet i länder med hög BNP per capita, låg anlyckliga hög i Sverige. Under perioden 2003–2011 del fattiga och låg andel hushåll med arbetslöshet. sker inga väsentliga förändringar. Andra studier visar på samband mellan god hedoInte oväntat finns tydliga samband mellan livsnisk psykisk hälsa och låg ojämlikhet i inkomster, tillfredställelse och upplevd lycka. De faktorer som väl utvecklade sociala välfärdssystem, väl utvecklad påverkar livstillfredsställelse verkar också påverka demokrati, inriktning på frihet för den enskilda upplevelse av lycka. Exempelvis upplever de som individen och väl utvecklat förtroende människor har förvärvsarbetet både bättre tillfredställelse emellan (socialt kapital) (25). Det föreligger också med livet och mer lycka. korrelation med ekonomisk öppenhet, ett gott affärsklimat (26) och tilltro till de politiska ledarna Samlad bedömning (27). Betydelsen av utbildningsnivå är oklar (26). Förekomsten av hedonisk hälsa bland unga före faller inte markant skilja sig från den som gäller i andra åldrar. Trenden över tid har varit gynnsam. Känt sig lycklig De samband som påvisats mellan hedonisk hälsa I studien World Values Survey har ett urval av och olika sociala faktorer tyder på att det som gynsvenskar fått svara på frågor om känsla av lycka

Sven Bremberg

nar hedonisk hälsa också gynnar fysisk hälsa. Så ledes förefaller exempelvis goda materiella resurser och tillgång till arbete både främja god hedonisk hälsa och god fysisk hälsa.

EUDAIMONISK HÄLSA Meningsfullhet

I Eurostats undersökning inom EU-28 ingår en fråga om livet känns meningsfullt (23). Frågan avspeglar aspekter av eudaimonisk hälsa. I Sverige anger 60 procent att livet känns mycket meningsfullt. Endast i fyra andra länder inom EU-28 är andelen högre. I åldrarna under 75 år är skillnaderna mellan olika åldersgrupper obetydliga. I undersökningen European Quality of Life Survey finns andra frågor som avspeglar eudaimonisk hälsa (30). En relevant fråga har studerats vid upprepade tillfällen under perioden 2003–2012. Frågan gäller optimism inför framtiden. I Sverige uppgav 85 procent att de var optimistiska, både år 2003 och år 2012. Andelen optimistiska i Sverige är som högst i åldern 18–24 år. Endast i två andra länder inom EU-28 (Danmark och Tyskland) är andelen optimistiska ungdomar högre. Skola och arbetsliv

En viktig aspekt av den eudaimoniska hälsan är att kunna ”arbeta produktivt och bidra till det samhälle hon eller han lever i”. I åldrarna 15–24 år innebär det att studera, förvärvsarbeta eller att praktisera. I åldern 15–18 år studerar de flesta. I OECD:s s.k. PISA undersökningar finns uppgifter om 15-åriga elevers engagemang i skolan (31). En fråga gäller andelen elever som kommit för sent till skolan under de två veckor som föregick undersökningen. Denna andel har i Sverige stigit under perioden 2003–2012 vilket tyder på ett sjuknande engagemang. Baserat på sex olika frågor ingår även

ett index för elevernas känsla av tillhörighet till skolan. Enligt detta index har känslan av tillhörighet till skolan sjunkit i Sverige under perioden 2003–2012. Enligt ytterligare ett index skattas attityderna till skolan, baserat på fyra andra frågor. Också enligt detta index har attityderna till skolan blivit mer negativa under perioden 2003–2012. Uppgifterna från PISA stämmer med uppgifterna i de undersökningar av attityder till skolan som Skolverket genomför (32). Från år 1993 stiger andelen elever som anger att de bryr sig mycket eller ganska mycket om skolarbetet. Därefter börjar andelen som bryr sig att minska. I grundskolans åk 7–9 år når andelen engagerade sitt maximum år 2006 för att därefter sjukna. Bland elever i gymnasiet kommer maximum redan år 2003. Efter den obligatoriska skolans slut kan ungdomar i åldern 15–24 år vara aktiva på olika sätt, genom att studera, förvärvsarbeta eller praktisera. Enligt Eurostat var i Sverige andelen aktiva ungdomar i ålder 15–24 år 2014, 92,8 procent (33). Endast i fyra andra länder inom EU-28 är andelen högre (Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland). I Sverige har andelen aktiva i åldern 15–24 år stigit under perioden 2006–2014, från 90,7 procent år 2006. Det arbetsliv som unga i Sverige kan ta del efter 24 års ålder av är mycket inkluderade med 75 procent av befolkningen i ålder 15–65 år som har en anställning (34). Inom OECD har endast tre andra länder högre andel anställda. Andelen anställda har i Sverige varit i stort sett oförändrad sedan år 2000. Att enbart ha ett arbete är dock inte tillräckligt för psykisk hälsa. I SCB:s arbetsmiljöundersökning ingår en fråga om de anställda upplever arbetet som mycket meningsfullt (35). I åldern 16–29 år svarade år 2000 60 procent jakande. Andelen har därefter stigit till 63 procent år 2013. Eurostat sammanställer uppgifter som avspeglar arbetets kvalité. En sådan kvalité är i vad mån vuxna i ålder 25–64 år deltog i utbildning och trä-

Tema: Ungas psykiska hälsa

ning på arbetsplatsen. I Sverige ökar denna andel från 18 procent år 2006 till 29 procent år 2013 (33). Endast ett annat land i Europa, Schweiz, har ett högre deltagande (32 procent). Fullödig psykisk hälsa

Instrumentet Mental Health Continuum (16) har använts för att skatta psykisk hälsa bland ungdomar i Sverige i åldern 15–18 år (17). Fyrtiosex procent av ungdomarna skattas ha en fullödig hälsa, dvs. både god hedonisk och eudaimonisk hälsa. Den skala som Felicia Huppert utvecklat skattar både hedonisk och eudaimonisk hälsa. År 2006/2007 genomfördes en undersökning i EU med detta instrument (20). De nordiska länderna samt Schweiz och Österrike uppvisar de högsta värdena. Skillnaden mellan länderna är påtagliga. I Danmark uppvisar 41 procent en fullödig mental hälsa, dvs. både god hedonisk och eudaimonisk hälsa, medan endast 9 procent i Portugal nådde denna nivå. I Sverige uppvisade 23 procent fullödig psykisk hälsa. Utfall med den s.k. WEMWBS skalan, som innefattar både hedoniska och eudaimoniska aspekter, har studerats i en brittisk population (22). Den psykiska hälsan förefaller att variera obetydligt mellan olika åldrar. Bättre hälsa påvisas bland anställda, jämfört med arbetslösa, sammanboende jämfört med ensamstående, högutbildade jämfört med lågutbildade, och bland höginkomsttagare jämfört med låginkomsttagare. Samlad bedömning

Uppgifter om utvecklingen av ungdomars eudaimoniska hälsa över tid i Sverige är mycket ofullständiga. Eftersom det inte förefaller finnas systematiska skillnader mellan olika åldrar går det dock att använda uppgifter som gäller för befolkningen som helhet. I stort förefaller olika aspekter av eudaimonisk hälsa vara bättre i Sverige jämfört

med i de flesta andra länder i Europa och trenden över tid förefaller också vara gynnsam. Det tydliga undantaget är utvecklingen av ungdomars attityder till skolan som i Sverige försämrats under perioden 2003–2012. Denna utveckling har gått parallellt med försämrade skolprestationer (31).

DISKUSSION

Genomgången tyder på att den psykiska hälsan bland unga förbättrats eller varit oförändrad under det senaste eller de senaste decennierna. Denna trend är motsatt trenden för psykisk ohälsa där besvären ökat under samma period. Bilden före faller vara paradoxal. Tre tänkbara förklaringar är följande. Den första är att de uppgifter som finns om trenden för psykisk hälsa är ofullständiga. Flera undersökningar täcker endast perioden efter år 2000. En viktig studie som World Values Survey täcker dock hela perioden sedan 1981. Där påvisas en markant ökad andel som uppger att de känner sig lyckliga. Detta talar emot att brist på studier skulle vara huvudförklaringen till paradoxen. En andra förklaring är psykisk ohälsa, dvs psykiska besvär som ängslan och oro, visserligen medför obehag men samtidigt kan vara adaptiva, dvs. underlätta för individen att anpassa sig till en aktuell situation. Det går att se en analogi med kroppens förmåga att känna fysisk smärta. Den fysiska smärtan är obehaglig samtidigt som den hjälper oss att reducera risken för allvarliga skador. Således, om en person saknar förmåga att känna smärta kan hen vid kontakt med heta föremål lätt få svåra brännskador eftersom hen alltför sent registrerar faran. En förutsättning för att obehagliga psykiska besvär ska vara till nytta är att individen känns vid besvären, försöker förstå orsakerna och gör något åt problemet. Under de senaste decennierna har vi

Sven Bremberg

i samhället främjat en öppen attityd till psykiska problem och sökt undanröja stigma mot att söka vård. Det är möjligt att detta avspeglas i att individer nu är mer benägna att tillstå psykiska problem. Detta kan också vara en viktig förklaring till att allt fler unga söker vård för psykiska problem (36), trots att det saknas studier som visar att förekomsten av psykiatrisk diagnoser i befolkningen har ökat (7). Den skillnad som finns mellan könen talar för att det kan vara ändamålsenligt att kännas vid psykiska besvär. Flickor och kvinnor anger dubbelt så ofta som pojkar och män att de har olika former av psykiska besvär. Samtidigt är könsskillnaden den omvända för den allvarligaste konsekvensen av psykiska problem – självmord. När kvinnor talar om sina psykiska problem och söker hjälp för dessa kan det bidra till att reducera risken för självmord. Det ökade antalet sjukskrivningar för psykiska problem medför självfallet ett ekonomiskt problem för samhället som helhet (37). Det går att tolka ökningen som tecken på försämrad psykisk hälsa. En alternativ tolkning är att sjukskrivning är en av de metoder individer använder för att klara av påfrestningar. En svensk studie tyder också på att de som undviker att sjukskriva sig, trots hälso problem, i framtiden löper ökad risk för ohälsa (38). Att kännas vid psykiska problem kan således vara ändamålsenligt. Detta innebär dock inte självfallet att sjukskrivning är den bästa metoden för att hantera psykiska svårigheter. En tredje tänkbar förklaring till paradoxen är en polarisering med förbättrade levnadsvillkor för majoriteten, med förbättrad psykisk hälsa som följd, medan en mindre grupp, exempelvis de ungdomar som inte klarat gymnasiet, fått en relativt försämrad situation. Utvecklingen med ökade sociala skillnaderna i hälsa bland yngre ger stöd för en sådan förklaring (39). En möjlig orsak till en ökad polarisering är förändringar av arbetsmark-

naden där tillgång till låg- och medelkvalificerade arbeten minskar medan tillgången till kvalificerade arbetsuppgifter ökar (40). Den fysiska hälsan har sedan lång tid förbättrats (41). Utvecklingen för psykisk hälsa, definierad enligt WHO, förefaller också utvecklas gynnsamt. Det är liknande faktorer som påverkar fysisk och psykisk hälsa, exempelvis tillgång till arbete, sociala kontakter och ekonomiska resurser. Att fysisk och psykisk hälsa utvecklas i samma riktning är därför begripligt. Utvecklingen av psykiska besvär, som inte kvalificerar för en psykiatrisk diagnos, är dock en annan. Detta tyder på att beskrivning av trender för psykisk ohälsa behöver kompletteras med beskrivning av trenden för psykisk hälsa.

REFERENSER 1.

Bremberg S, Haeggman U, Lager A. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet; 2006.

Kungliga Vetenskapsakademien. State of the Science Konferens Uttalande: Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12–14 april 2010. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, 2010.

Bremberg S. Mental health problems are rising more in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Paedicatrica. 2015;Accepted for publication 2015-06-05.

Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 2014.

Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. 2015. Access Date:[2015-10-14]. URL: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker.

Sveriges Kommuner och landsting. Psykisk hälsa. 2014.

Bremberg S, Dalman C. Begrepp, mätmetoder och före-

Access Date:[2014-04-01]. URL: http://www.skl.se. komst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska

Tema: Ungas psykiska hälsa

tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Forte, 2015. 8.

20.

World Health Organisation. Mental health: strengthe-

tion of a New Conceptual Framework for Defining

ning our response. 2014. Access Date:[2014-10-30].

Well-Being. Soc Indic Res. 2013;110(3):837-61.

URL: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/ 9.

21.

dence of positive and negative well-being: implications

European Commission. Green paper. Improving the

for quality of life assessment. British journal of health psychology. 2003;8(Pt 1):107-22.

on mental health for the European Union Brussels:

22.

S, et al. The Warwick-Edinburgh Mental Well-being

Centers for Disease Control and Prevention. Mental

Scale (WEMWBS): development and UK validation. Health and quality of life outcomes. 2007;5:63.

http://www.cdc.gov/mentalhealth/basics.htm.

23.

Keyes CL, Annas J. Feeling good and functioning well: 24.

temporary science. The Journal of Positive Psychology.

FrontOffice/PublicOpinion/.

Seligman ME, Csikszentmihalyi M. Positive psychology:

25.

An introduction. American Psychologist. 2000;55(1):5-14.

of epidemiology. 2014;Online Feb 28. 26.

determinants of life satisfaction: Exploring different

individual oriented and social oriented SWB. Journal of

determinants across groups in society. Social Choice and Welfare. 2008;30(1):119-73.

Suh E, Diener E, Oishi S, Triandis HC. The shifting basis

27.

of life satisfaction judgments across cultures: Emotions logy. 1998;74(2):482.

2007;81(3):455-96. 28.

Petrillo G, Capone V, Caso D, Keyes CM. The Mental

09-01]. URL: http://www.worldvaluessurvey.org.

of Well-Being in the Italian Context. Social Indicators

29.

Research. 2015;121(1):291-312.

demy of Management Perspectives. 2011;25(1):6-22. 30.

2015. Access Date:[2015-10-10]. URL: http://www.ltv.se. 18.

found.europa.eu/european-quality-of-life-surveys-eqls. 31.

personality and social psychology. 1989;57(6):1069. 19.

OECD. Programme for International Student Assessment (PISA). 2015. Access Date:[2015-10-16]. URL: http://

Ryff CD, Keyes CLM. The structure of psychological well-being revisited. Journal of personality and social

Eurofound. European Quality of Life Surveys (EQLS). 2015. Access Date:[2015-10-16]. URL: http://www.euro-

Ryff CD. Happiness is everything, or is it? Explorations on the meaning of psychological well-being. Journal of

Blanchflower DG, Oswald AJ. International happiness: A new view on the measure of performance. The Aca-

Söderqvist F. Ungas psykiska hälsa. Vad är psykisk hälsa och hur kan den mätas vid epidemiologisk bevakning?

World Values Survey Association. World Values Survey 1981-2008. Online Data Analysis. 2015. Access Date:[2015-

Health Continuum–Short Form (MHC–SF) as a Measure

17.

Helliwell J. Well-Being and Social Capital: Does Suicide Pose a Puzzle? Social indicators research.

versus norms. Journal of Personality and Social Psycho16.

Bjørnskov C, Dreher A, Fischer JA. Cross-country

Lu L, Gilmour R. Culture and conceptions of happiness: Happiness Studies. 2004;5(3):269-91.

15.

Jorm AF, Ryan SM. Cross-national and historical differences in subjective well-being. International journal

Aristoteles. Nicomachean ethics / translated and edited by Roger Crisp. Cambridge: Cambridge Univ. Press; 2000.

14.

Eurobarometer. Public Opinion. 2015. Access Date:[2015-10-12]. URL: http://ec.europa.eu/COMM-

2009;4(3):197-201.

13.

Eurostat. Quality of life: facts and views. Luxembourg: Publications Office of the European Union, 2015.

Distinctive concepts in ancient philosophy and con-

12.

Tennant R, Hiller L, Fishwick R, Platt S, Joseph S, Weich

European Commission; 2005. Health Basics. 2013. Access Date:[2014-04-07]. URL: 11.

Huppert FA, Whittington JE. Evidence for the indepen-

en/. mental health of the population. Towards a strategy

10.

Huppert FA, So TT. Flourishing Across Europe: Applica-

www.oecd.org/pisa/. 32.

psychology. 1995;69(4):719.

Skolverket. Attityder till skolan 2009. Stockholm: Skolverket, 2010.

Sven Bremberg

33. 34. 35.

Eurostat. Eurostat statistics. 2015]. URL: http://

38.

presence and sickness absence on health and work

OECD. OECD. Statsextracts. 2015. Access Date:[2015-

ability: a Swedish prospective cohort study. Internatio-

09-01]. URL: http://stats.oecd.org.

nal journal of occupational medicine and environmen-

Statistiska Centralbyrån. Arbetsmiljöundersökningen.

tal health. 2011;24(2):153-65.

2015. Access Date:[2015-10-12]. URL: http://www.scb.se. 36.

39.

Wirehn A-B, Andersson A, Dalman C, Bokström T. Barn

Socialstyrelsen. Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1991– 2012. 2013.

och ungas psykiska ohälsa. Epidemiologisk kartlägg-

40.

ning av diagnosregistrering i Region Östergötland och

Adermon A, Gustavsson M. Teknisk utveckling och jobbpolarisering. SNS Analys nr 28. Stockholm: SNS –

Stockholms läns landsting. Stockholm: Sveriges Kom-

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, 2015.

muner och Landsting, 2015. 37.

Gustafsson K, Marklund S. Consequences of sickness

ec.europa.eu/eurostat/data/database.

41.

Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling. Delrap-

Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014. 2014.

port 2, år 2014. Stockholm: Försäkringskassan 2014.

Sprid information Hjälp oss gärna sprida vårt material om Självmordslinjen. Beställ affischer, foldrar och visitkort från vår hemsida.

VÅGA PRATA OM DET SOM DÖLJER SIG UNDER YTAN.

mind.se/sjalvmordslinjen/bestall-material/

Om du, eller någon du känner, mår dåligt och går i tankar på att begå självmord finns det hjälp att få. Ring vår självmordslinje på 90101 eller chatta anonymt med våra volontärer på mind.se. Vi har öppet dygnet runt.

”Vuxna får gärna bry sig sjukt mycket!”

Lidija Kolouh-Söderlund är PhD och projektledare för Nordens Välfärdscenters (NVC) projekt Unga in i Norden.

Nordens Välfärdscenters projekt "Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning" är ett uppdrag från Nordiska ministerrådet på socialoch hälsoområdet. Projektets syfte är att ta fram kunskap som kan användas i utvecklingen av insatser till unga som riskerar psykisk ohälsa och marginalisering i Norden.

är som tydligast bland dem som är mellan 19 och 29 år. Detta är allvarligt både för den enskilde och för den nordiska välfärdsmodellen. Vad vet vi om dessa unga människors situation och erfarenheter? Vad finns det för goda exempel i Norden på verksamheter som brukarna själva upplever har hjälpt dem att finna en väg till bättre hälsa, Lidija Kolouh-Söderlund är Unga som varken eller arbete? projektledare för Nordens arbetar eller studerar studier I en av våra senaste publiVälfärdscenters (NVC) och som lider kationer, ”Skolelevers psykisprojekt Unga in i Norden. I ka hälsa”, framgår det att en projektet är många forskare av psykisk ohälsa bra och avslutad skolgång är från Norden involverade har ofta negativa den starkaste skyddsfaktorn och beskriver hur situatioför alla unga, men särskilt nen ser ut för unga som erfarenheter av för unga som riskerar olika riskerar att hamna i sårbara sin skolgång. typer av utanförskap. Unga situationer i de nordiska som varken arbetar eller länderna. studerar och som lider av psykisk ohälsa har ofta – Vi har aldrig tidigare haft så kompetenta negativa erfarenheter av sin skolgång. De har uppoch utbildade unga i Norden som idag. Nära fem levt mobbning, utanförskap, haft en känsla av att miljoner av Nordens invånare är unga mellan 16–29 de inte passar in eller inte fått stöd för att klara av år. Samtidigt visar forskningen att mellan 6 och 12 kunskapskraven och många hoppar av i förtid. procent av varje årskull riskerar att hamna i utanförskap, säger Lidija Kolouh-Söderlund. Bland de människor som bedömts ha en arbets oförmåga som är så omfattande och bestående att TIO UTVALDA VERKSAMHETER den berättigar till inkomst genom socialförsäkringI december 2015 kommer NVC att ge ut en publikaen, så ökar andelen med psykisk ohälsa. Fenomenet tion där två noga utvalda verksamheter i varje

Tema: Ungas psykiska hälsa

I alla verksamheter har två unga deltagare och nordiskt land presenteras. Verksamheterna har verksamhetsansvariga blivit intervjuade och inter med olika metoder lyckats med sitt uppdrag att vjumaterialet har analyserats av Sara Hultqvist hjälpa unga i utanförskap att komma på banan som är lektor i socialt arbete vid Linnéuniversiteoch hitta sin väg, antingen det handlar om bättre tet i Växjö. Hon har särskilt tittat på ungdoms psykisk hälsa, fortsatta studier eller arbete. Dessa perspektivet. Vad är det som de unga deltagarna noga utvalda verksamheter arbetar med unga som själva lyfter fram som viktigt för att stödet eller lider av psykisk ohälsa och som riskerar att hamna hjälpen ska fungera? i sårbara situationer och förtidspension. Nordens Välfärdscenter har arbetat med en nordisk expertgrupp som har hjälpt att kvalitetssäkra urvalet. Målet är att presentera rekommendationer till STRUKTURERAT SAMARBETE de nordiska politikerna inom socialoch hälso I studien studeras verksamheterna utifrån tre området i arbetet med unga som riskerar att hamperspektiv. Det handlar om hur verksamheten är na i sårbara situationer och unga som har behov av organiserad, hur man lyckas ta tillvara de ungas stöttning till en friskare och mer aktiv vardag. En perspektiv, samt vilka metoder och förhållningsledande tanke är att det går att få till ett bra stöd sätt man använder sig av. Trots att verksamhebaserat på befintliga organisationer och strukturer, terna rent organisatoriskt skiljer sig åt finns flera men det vi kan utveckla är det tvärsektoriella samgemensamma drag som verkar vara avgörande för arbetet samt kunskap om ett gott resultat. Vilka är varandras organisationer då framgångsfaktorerna och regelverk. för lyckade projekt som rör För det krävs – Gruppen unga i Norunga i riskzonen? rekrytering av rätt den är förstås en mycket – Det kanske allra vikpersoner som heterogen grupp och de tigaste är bemötandet, att nordiska länderna är både personalen tar de unga brudessutom har lika och olika när det gäller karna på allvar. Att lyssna förmåga att arbeta utformningen av stöd och på de unga! Vi ser också att hjälp till unga som riskerar det krävs ett helhetsgrepp med unga i behov av att hamna i utanförskap. med ett utökat tvärsekmotivationshöjande Utgångspunkten för vår toriellt samarbete mellan insatser. studie har varit de unga olika kommuner, myndig brukarnas egna upplevelser heter och civilsamhälles av det stöd och den hjälp de fått, berättar Lidija organisationer säger Lidija Kolouh-Söderlund. Kolouh-Söderlund. Heterogeniteten i gruppen unga med psykisk Verksamheterna som lyfts fram är alla exempel ohälsa som har en nedsatt arbetsförmåga är stor på program i gränslandet mellan socialpolitik och och därför krävs ett strukturerat samarbete. Det arbetsmarknadspolitik. De exempel som lyfts fram är viktigt att i samarbetet veta vem som har det är alla utvärderade, innovativa, tvärsektoriella verkyttersta ansvaret för brukaren samt vem som har samheter med goda resultat när det gäller att nå de det samordnade ansvaret. Samarbete kan ske meluppsatta målen, berättar Lidija Kolouh-Söderlund. lan statliga institutioner som Försäkringskassan

Lidija Kolouh-Söderlund

Det är också viktigt att det finns en flexibilitet och Arbetsförmedlingen och kommun samt skola, i de stödprogram som de unga deltar i. Professocialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, ungsionerna i verksamheten bör vara lyhörda och lära domsmottagningar, rättsväsendet och arbetsgivare. av de unga deltagarna, vara Civilsamhället i form av benägna att ändra kurs om föreningar och frivillig det uppstår andra behov än organisationer kan vara en Många av de man planerat för. viktig och kompletterande unga intervjuade – Att bli sedd och att aktör i insatserna för de vittnar om att den bli lyssnad på och att bli unga. behandlad med respekt är Att personalen som välfärdsstatliga något så grundläggande möter de unga har rätt byråkratin kan vara att det av många av oss tas kompetens och inställning för givet. För de unga som är förstås avgörande för som en svårgenom intervjuats är detta dock hur väl hjälpinsatserna tränglig djungel. ingen självklarhet. Med sig i fungerar. För det krävs rebagaget har de erfarenheter krytering av rätt personer av det omvända – att ha blivit negligerade eller som dessutom har förmåga att arbeta med unga i ifrågasatta. För de unga intervjuade är detta att bli behov av motivationshöjande insatser. sedd ett av de positiva inslag som lyfts fram som en – I våra exempel på framgångsrika verksamheter viktig faktor i de verksamheter de nu deltar i och ser man att ett sätt att möta behovet är att anställa trivs med. Vardagliga samtal präglade av respekt för personal från olika myndigheter, förvaltningskultuvarandra är en viktig ingrediens i verksamheterna, rer och professioner. På det sättet får man autosäger Lidija Kolouh-Söderlund. matiskt tillgång till en stor verktygslåda. Men lika viktigt är att de anställda har en rimlig arbetsbelastning. Coacherna, handläggarna, personalen som arbetar direkt med unga får inte ha för många som RIMLIGA KRAV de följer upp, säger Lidija Kolouh-Söderlund. För de allra flesta unga intervjuade är drömmen om att i framtiden kunna försörja sig genom arbete något de återkommer till gång på gång. I flera verksamheter är också det övergripande målet att de unga TRYGGT VARDAGSRUM ska lyckas få en anställning eller studieplats. Det Flera av deltagarna i de studerade verksamheterna finns också flera exempel på verksamheter som erbjuberättar om hur viktigt det är att ha ett tryggt varder möjligheten att praktisera vid en arbetsplats. dagsrum att gå till. Det handlar om verksamheter – Många unga som deltar i verksamheterna delar som har generösa öppettider och dit unga alltid känslan av att inte passa in, att inte vara bra nog. kan gå, hänga och ta en kopp kaffe, även om persoGång på gång har de fått kvitto på att de inte platnalen inte har tid att ta emot. Det är betydelsefullt sar – varken i skolan eller i arbetslivet. De beskriver att ha en trygg bas och känna att man är ”en del en lättnad att få finnas till i ett sammanhang där i gänget”. Det betyder mycket att ha tillgång till kraven är rimliga och där de känner att männisen trygg bas där man slipper vara ”stämplad” eller korna runt om dem vill dem väl. En av de unga ständigt bedömd.

Tema: Ungas psykiska hälsa

intervjuade menar att personalen vid verksamheten är som en arm att ta tag i, någon som hjälper dig över bron, berättar Lidija Kolouh-Söderlund. De unga som intervjuats beskriver också hur de äntligen fått hjälp att ta tillvara sina rättigheter. Många av de unga intervjuade vittnar om att den välfärdsstatliga byråkratin kan vara som en svårgenomtränglig djungel. En av de intervjuade unga beskriver hur han måste vara ”på jakt” för att få hjälp. – Tidigare forskning stärker bilden av att många som är i behov av välfärdsstatens tjänster upplever det näst intill omöjligt att ta sig igenom snår skogen av komplicerade regler. När väl rätt port är funnen är det inte säkert den står öppen. I detta sammanhang är det avgörande att bärarna av komplexiteten är våra myndigheter och organisationer och inte de unga. Det är myndigheternas ansvar att göra trygghetssystemet begripligt och tillgängligt för dom unga. – Det är viktigt att hjälp ges när motivationen finns, poängterar Lidija Kolouh-Söderlund. I Finland finns uppsökande verksamhet – de unga ska ha tillgång till en trygg och förtroendefull vuxenkontakt. I andra nordiska länder har man utvecklat ”endörrslösningar” för att underlätta kontakten med myndigheter. Istället för många kontakter får den unga en handläggare som representerar alla de olika myndighetskontakter som medborgaren har behov av. Ett annat sätt är att inrätta personliga ombud. Det personliga ombudet arbetar på uppdrag av den enskilda och fungerar som en länk mellan medborgare och myndighet.

ATT FÅ HÖRA TILL

Att vara en i gänget och att känna gemenskap med andra är ett grundläggande mänskligt behov. Flera av de unga intervjuade beskriver hur viktigt det är för dem att bli en i gänget, att få känna grupptillhörighet. Ensamhet är tätt förknippat med psykisk

ohälsa och att ha levt med ångest och depression under lång tid innebär ofta att de sociala kontakterna med vänner och familj är sargade. Inte sällan har deltagande i de här verksamheterna betytt att isolering förbytts i social gemenskap. – Att skratta ihop med andra, att laga mat och äta tillsammans eller att ta en promenad kanske kan ses som triviala företeelser, men sammantagna beskrivs de som ett kit som gör livet meningsfullt, säger Lidija Kolouh-Söderlund. När vi lånar de ungas utkikspunkt och bedömer de besökta verksamheterna ur deras perspektiv framstår mötet mellan de unga och de professionella som avgörande. Också det klimat som råder deltagarna emellan verkar vara viktigt. Förtroendefulla relationer och kontakter präglade av respekt är ett nödvändigt villkor för att deltagande i verksamheten ska uppfattas som något positivt och stärkande. En tillitsplattform skapas. Många av deltagarna har med sig negativa erfarenheter av trygghetssystemen när de kommer till den sortens verksamhet det gäller här. Att de här erfarenheterna tas på allvar är centralt för att skapa den här nödvändiga tillitsplattformen.

HELHETSPERSPEKTIV

Intervjustudien visar också hur de metoder och förhållningssätt som verksamheterna använder sig av bidrar till de ungas tillfrisknande och ökade egenmakt. De anställda beskriver hur viktigt det är att i mötet med den unga få en förståelse för individens livssituation från ett helhetsperspektiv och att ha ett salutogent förhållningssätt. Många av de intervjuade framhåller personalens förmåga att lyfta fram varje individs starka sidor och förmågor istället för brister. – Flera nordiska studier visar att många människor som sökt hjälp från välfärdsstaten känner skam och förödmjukelse. Möten med socialtjäns-

Lidija Kolouh-Söderlund

ten och vården har ofta varit problemorienterade, medan fokus i de här verksamheterna läggs på resurser och kompetenser. En av de unga intervjuade beskriver tiden i verksamheten som en skattjakt, där hon med hjälp av personalens guidning ständigt hittar nya kompetenser och färdigheter hos sig själv. Det handlar om att återfå tron på sig själv för att kunna se ljusare på den egna framtiden, säger Lidija Kolouh-Söderlund.

beroende på de ungas förmåga och livssituation. Lika viktigt är att det finns ett tydligt syfte med varje insats och att varje ung person informeras om och involveras i syftet med insatsen och att de unga följs upp efter att de lämnat verksamheterna. – Det är också viktigt att ge kontinuerlig stöttning och kompetensutveckling till personal som arbetar direkt med unga. Professionella som arbetar med motivationshöjande insatser har behov av detsamma – motivationshöjande samtal och fortbildning, säger Lidija Kolouh-Söderlund.

LÅNGSIKTIGHET OCH FLEXIBILITET

För att en stödverksamhet ska vara framgångsrik krävs det långsiktighet och flexibilitet. Vissa unga behöver längre insatser och andra kortare, men det måste få ta den tid som krävs. Men det är viktigt att ge människor tid. Läkningsprocesser tar tid och för många människor som lider av psykisk ohälsa är lugn och ro en förutsättning för att de ska kunna återhämta sig. Stress kan ha direkta negativa konsekvenser. En annan aspekt är den ekonomiska. – En viktig förutsättning för arbetet med unga i riskzonen för utanförskap är att de unga är garanterade en ekonomisk bastrygghet. Basala mänskliga behov ska vara tillgodosedda – först därefter kan ett tillfrisknande ske och personerna bli anställningsbara. Det handlar om att ge den unga individen utrymme och tillräcklig lugn och ro för att kunna göra planer för framtiden, säger Lidija Kolouh-Söderlund. Att koncentrera sig på de ungas välbefinnande och att de hittar en vardagsstruktur som fungerar är enligt de anställda en mer fruktbar väg än att uppvisa höga tal över antalet unga som fått jobb. Det handlar om att hjälpa unga att komma på banan, inte så mycket en av samhällets bana, utan den unga individens egen bana. Flexibilitet handlar också om att ge deltagarna en andra och en tredje chans. Det handlar också om att ge möjlighet för olika grad av deltagande

UNGDOMSPERSPEKTIVET

Verksamheternas organisationsformer skiljer sig, att de är olika huvudmän och olika finansieringsformer, men alla har ett viktigt gemensamt tema, nämligen ett starkt ungdomsperspektiv. De unga brukarna blir respektfullt bemötta, sedda och lyssnade på och den andra röda tråden är att oavsett organisationsform så finns en kultur i verksamheten att man är öppen för ett tvärsektoriellt samarbete – med andra ord ett prestigelöst förhållningssätt där brukarens behov är styrande. Mötet mellan den unga deltagaren och den professionella är avgörande. Också det klimat som råder deltagare emellan är viktigt. Förtroendefulla relationer eller åtminstone kontakter präglade av respekt är ett nödvändigt villkor för att deltagande i verksamheten ska uppfattas som något positivt och stärkande. – Många sårbara unga har med sig negativa erfarenheter av trygghetssystemen när de kommer till den sortens verksamheter som vi beskriver här. Att de här erfarenheterna tas på allvar är centralt för att den viktiga tillitsplattformen ska kunna skapas. Att bli lyssnad på och tagen på allvar är centralt för de unga. Eller som en av de intervjuade uttryckte det: De vuxna får gärna bry sig sjukt mycket, säger Lidija Kolouh-Söderlund.

Tema: Ungas psykiska hälsa

HÄR FÖLJER DE UNGAS REKOMMENDATIONER TILL POLITIKER, TJÄNSTEMÄN OCH ANDRA PROFESSIONER: Se oss och lyssna!

Vardagliga samtal präglade av respekt för varandra är en verkningsfull ingrediens i verksamheterna.

nom snårskogen av komplicerade regler. Det är avgörande att bärarna av komplexiteten är våra myndigheter och organisationer och inte de unga och att underlätta för de unga att få den hjälp och det stöd de har rätt till. Vi vill vara en del i ett sammanhang

För de allra flesta unga intervjuade är drömmen om att i framtiden kunna försörja sig. Vi måste hjälpa unga att hitta sina styrkor och tro på sin förmåga.

Ensamhet är tätt förknippat med psykisk ohälsa och inte sällan har deltagande i de här verksam heterna betytt att isolering förbytts i social gemenskap. Det är även viktigt att stärka ungas sociala nätverk – om det finns ett sådant.

Hjälp oss att lyckas

Bemöt oss med respekt och ge oss en trygg bas

Efter åtskilliga misslyckanden är det en lättnad att få finnas till i ett sammanhang där kraven är rimliga och där det känns att människorna runt dem vill dem väl.

Mötet mellan företrädesvis den unga deltagaren och den professionella är avgörande. Att de ungas erfarenheter tas på allvar är centralt för att den viktiga tillitsplattformen ska kunna gjutas.

Hjälp oss att hitta en riktning

Vad har vi för rättigheter och skyldigheter?

Många som är i behov av välfärdsstatens tjänster upplever det näst intill omöjligt att ta sig ige-

NORDENS VÄLFÄRDSCENTER (NVC) – EN INSTITUTION UNDER NORDISKA MINISTERRÅDET NVCs arbete syftar till att utarbeta strategiska inspel till politiker, att sammanställa forskningsresultat och arrangera nordiska och internationella konferenser, alla med anknytning till aktuella välfärdsfrågor. NVC arbetar inom följande områden: Alkohol- och drogfrågor, arbetsinkludering, funktionshinderspolitik, välfärdspolitik och välfärdsteknologi. Kunskap Vi samlar och sammanställer erfarenheter från de nordiska länderna inom det välfärdspolitiska

området. Våra resultat ges ut i publikationer som är tillgängliga på vår webbplats. Vidareföring NVC sprider erfarenheter och goda exempel via nätverk med nordiska experter och genom att arrangera seminarier i de nordiska länderna. Dialog Vi skapar dialog mellan politiker, forskare och praktiker. Läs mer om vår verksamhet och våra projekt på vår webbplats: www.nordicwelfare.org

Om man inte längre vill leva ser man världen med andra ögon. På Mind jobbar vi aktivt med att sprida kunskap om psykisk ohälsa och att stödja personer som funderar på självmord. Vill du hjälpa oss? Läs mer på mind.se eller ge en gåva redan idag. SMS:a MIND100 till 72 980 för att ge 100 kr eller swisha valfritt belopp till 1239008533.

Unga som sorteras bort – om aktivitetsersättning i Sverige1

Jonas Olofsson är professor vid Malmö högskola. Hans forskning berör välfärdspolitiska frågor med särskilt fokus på ungas utbildning och etablering på arbetsmarknaden. Martin Kvist är socionom och doktorand i socialpolitik vid Malmö högskola. Hans avhandlingsprojekt kretsar kring frågor om ungas etableringsvillkor på arbetsmarknaden.

artikeln diskuteras utvecklingen av förtidspension Begreppet förtidspension är utfasat ur det svenska och aktivitetsersättning bland unga i Sverige mot socialförsäkringssystemet. Men det finns något bakgrund av internationella erfarenheter. som påminner om förtidspension och som särskilt riktar sig till unga och unga vuxna i åldern upp till och med 29 år, nämligen aktivitetsersättning. Antalet unga och unga vuxna med aktivitetsersättAKTIVITETSERSÄTTNING SEDAN 2003 ning ökar i Sverige och har så gjort under en lång I Sverige har begreppet förtidspension ersatts av följd av år. 2014 beviljades totalt 8 401 aktivitetsbegreppen sjukersättning respektive aktivitetsersättning, vilket innebar ersättning. Enligt lagen om en ökning med mer än allmän försäkring (SFS 1962:381) 1 000 individer jämfört beviljas aktivitetsersättning för Aktivitetsersättning med året innan.2 Unga med den som är mellan 19 och 29 år är på många sätt medan sjukersättning är reserlåg utbildning, tidigare ett udda inslag verad för individer i åldrarna arbetslöshetsperioder och från 30 år och uppåt. För att försörjningsproblem är på den svenska beviljas sjukersättning förutöverrepresenterade bland socialpolitiska sätts en permanent nedsättdem som beviljas aktivining av arbetsförmågan, dvs. tetsersättning. Att antalet kartan som annars ska enbart beviljas unga och unga vuxna med brukar förknippas så ersättning om man bedömer att indiviaktivitetsersättning ökar starkt med den så derna inte kommer att kunna kan relateras till inträåterfå full arbetsförmåga och deshinder på arbetsmarkkallade arbets- och därmed fullständiga försörjnaden och en benägenhet utbildningslinjen. ningsmöjligheter fram till dess att medikalisera i grunden att de uppnår sedvanlig pensociala problem. sionsålder. De medicinska kriterierna betonas alltså Aktivitetsersättning är på många sätt ett udda mycket starkt. Sjukersättning behöver emellertid inslag på den svenska socialpolitiska kartan som inte beviljas på full tid utan kan också medges för annars brukar förknippas så starkt med den så 75 respektive 25 procent givet att arbetsförmågan kallade arbets- och utbildningslinjen. I den här

Tema: Ungas psykiska hälsa

bidrag och kommunalt försörjningsstöd, eller enbart bedöms som partiellt nedsatt. Samma sak utan ekonomiskt stöd från föräldrar. Ökningen av gäller aktivitetsersättningen. Kriterierna för att antalet unga individer med aktivitetsersättning i bevilja aktivitetsersättning skiljer sig emellertid Sverige innebär också att det etableras en ganska från sjukersättningsreglerna. betydande grupp som riskerar att få leva under För rätt till aktivitetsersättning krävs ingen permycket knappa ekonomiska omständigheter under manent nedsättning av arbetsförmågan. Det räcker hela livet eftersom att utflödet ur aktivitetsersättmed att arbetsförmågan bedöms som nedsatt ning är väldigt begränsat. Genom att uppbära under ett år för att ersättningen ska beviljas. Eraktivitetsersättning och därefter sjukersättning sättning ska, enligt reglerna, alltid omprövas inom på garantinivå fastnar individen på en mycket låg en tidsram på som längst tre år. Dessutom kan inkomstnivå över hela livscykeln. aktivitetsersättning beviljas för unga som fortfaFormerna för förtida pension varierar internarande inte fullbordat en grundskole- eller gymnationellt, men företeelsen finns sieutbildning vid 20 års ålder. i alla med Sverige jämförbara En ökning av antalet elever i länder. I OECD:s medlemslängymnasiesärskolan har på senare Även inter der och inom EU(15) minskade år i viss mån bidragit till att fler nationellt går andelen sysselsatta bland män unga beviljas aktivitetsersättdet att se ett i åldersgruppen 55–64 år med ning. En uppgift från år 2007 ungefär 20 procentenheter från visar att 40 procent av dem trendbrott vad 1970 till år 2000 (OECD 2009). som beviljades aktivitetsersättgäller förtids I internationella studier har ning det året fick ersättningen omfattningen och betydelsen på grund av förlängd skolgång pensionering av förtida pension relaterats till (SOU 2008:102). Trenden mot att av äldre. olika länders välfärdspolitiska det är de unga som i allt högre modeller(Esping-Andersen 1995 grad beviljas aktivitetsersätt& 2002; Ebbinghaus 2006). I Sverige har sysselsättning står sig. Andelen avslag på ansökningar om ningsgraden bland äldre legat på en hög nivå, men aktivitetsersättning bland dem yngre än 30 år har system med förtida pensionering har ändå haft en samtidigt ökat till drygt en fjärdedel (ISF 2011). betydande omfattning. Från början av 1970-talet Ersättningen till personer som uppbär sjukfram till början av 1990-talet var det också tillersättning och aktivitetsersättning ska normalt åtet att förtidspensionera individer på grund av bygga på inkomstbortfallsprincipen, dvs. relateras arbetslöshet. till tidigare inkomst. Flertalet unga som beviljas Under senare decennier har villkoren för att aktivitetsersättning får en mycket låg garantierbevilja förtida pension skärpts, men det är först sättning eftersom de oftast inte har haft tillräckunder senare år som det går att urskilja en påtaglig ligt höga förvärvsinkomster. Garantinivån stiger minskning av antalet personer som beviljas förtidsfrån 2,1 gånger prisbasbeloppet (44 500 kronor pension/sjukersättning. Även internationellt går år 2015) till 2,35 gånger prisbasbeloppet det år det att se ett trendbrott vad gäller förtidspensionepersonen fyller 29 år. Det innebär i praktiken en ring av äldre. Den ökning av antalet förtidspensioersättning som det är mycket svårt att klara sig på närer som kunde urskiljas från slutet av 1960-talet utan kompletterande socialt understöd, bostads-

Jonas Olofsson & Martin Kvist

och begränsade möjligheter på arbetsmarknaden tycks ha karakteriserat gruppen unga med förtidspension från 1970-talet och framåt. Det talar också för att de ohälsofaktorer som anges som formella skäl till förtida pension måste granskas kritiskt. Det kan handla om att andra typer av sociala problem omtolkas och omformuleras i medicinska termer.

och början av 1970-talet har brutits. Samtidigt kan man emellertid urskilja ett annat trendbrott: antalet unga som beviljas förtidspension har ökat i många länder. I Sverige har det alltså tagit sig uttryck i ett ökat antal unga och unga vuxna med aktivitetsersättning.

TILLTAGANDE PSYKISK OHÄLSA

Enligt en utredning från 2009 hade 1,5 procent av de unga och unga vuxna i OECD:s medlemsländer FÖRÄNDRADE UTBILDNINGSKRAV OCH beviljats förtidspension år 2007 (OECD 2010). AndeFÖRUTSÄTTNINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN larna varierar mellan länderna, men ökningstakten Internationella liksom svenska översikter illustrehar varit mycket stark. Mönstret är väldigt tydligt rar att följdeffekterna av att inte ha fullbordat en i de nordiska länderna. Från mitten av 1990-talet utbildning på grundläggande och gymnasial nivå till 2007 ökade antalet personer i åldrarna 20–34 år blir allt mer negativa. Därför är det också oroväckmed förtida pension med 5 procent i Finland och ande att gruppen som inte fullföljer en utbildning drygt 10 procent i Danmark. I samma åldersgrupp på gymnasial nivå är så pass stor. Det handlar om var ökningen 45 procent i Norge och 80 procent i mer än var femte individ. De förändrade kraven på Sverige! arbetsmarknaden innebär att utrymmet i arbetsEtt förhållande som framhålls allt mer som förlivet för unga med en utbildning som understiger klaring till förtida pensionering är en tilltagande gymnasial nivå har blivit allt mer begränsat. Det psykisk ohälsa bland unga. handlar om effekter av daStudier talar också för att toriseringen och förändrade en relativt hög andel unga i sätt att organisera arbetet Det kan Sverige och de andra nordliksom om ökade krav på handla om att iska länderna upplever sig kommunikationsförmåga andra typer av drabbade av ohälsoproblem och social kompetens. Följer jämfört med andra länder man statistiken kan man sociala problem inom EU. I tidigare forskkonstatera att unga i Sverige omtolkas och ningsstudier och utredsom inte har en fullbordad ningar om förtida pension gymnasieutbildning är krafomformuleras i bland unga i Sverige kan tigt överrepresenterade bland medicinska termer. man också urskilja betydelarbetslösa och bland dem sen av psykisk ohälsa. Men som uppbär försörjningsstöd. studierna talar också för att andra bakomliggande Men man kan också urskilja en mycket kraftig faktorer måste lyftas fram: låg utbildningsnivå, aröverrepresentation bland dem som har beviljats betslöshet och mindre privilegierade familjeförhålaktivitetsersättning. landen. Studierna ger en förhållandevis tydlig bild År 2008 hade nästan 10 procent av de unga av att ogynnsamma socioekonomiska förhållanden vuxna i åldrarna 20–29 år som inte fullbordat en

Tema: Ungas psykiska hälsa

gymnasieutbildning beviljats aktivitetsersättning (Olofsson & Östh 2011). Statistik från Arbetsförmedlingen bekräftar också att unga med svag utbildningsbakgrund drabbas av arbetslöshet och långa arbetslöshetsperioder i allt högre utsträckning. Frågan är därmed om aktivitetsersättning skulle kunna ses i perspektivet av utstötning och utsortering från arbetsmarknaden – som en sistahandsåtgärd för svårplacerade individer som man inte ser några möjligheter att stödja via ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser? Under sådana omständigheter finns det också en uppenbar risk att de verkliga och bakomliggande sociala omständigheterna förkläds i ett medicinskt språkbruk.

vuxna som beviljas aktivitetsersättning i hög grad kommer från mindre privilegierade socioekonomiska förhållanden. Föräldrarna har låg inkomst, ungdomarna själva är kraftigt överrepresenterade bland dem med högst grundskoleutbildning och bland arbetslösa. Ökningen av antalet unga och unga vuxna med aktivitetsersättning kan med stor sannolikhet relateras till inträdeshinder på arbetsmarknaden och en benägenhet att medikalisera i grunden sociala problem. Utbildningsnivå och socioekonomiska bakgrundsfaktorer spelar en viktig roll för ”risken” att beviljas förtidspension/ aktivitetsersättning. Utsatta och svagt etablerade grupper behöver få erfarenheter från arbetslivet. Det handlar om att vidga kontaktytorna med arbetsmarknaden.

MEDIKALISERING AV I GRUNDEN SOCIALA PROBLEM

Totalt uppbar 34 534 individer aktivitetsersättMÖJLIGA INSATSER ning i december 2014. Bland nittonåringarna var Det skulle gå att utforma insatser för att minska antalet 3 079 och i åldersgruppen 20–24 år 16 806. inflödet i aktivitetsersättning. För det första Det bör emellertid påpekas att regelförändringar skulle en utbildningsgaranti kunna införas som i sjukförsäkringen från 2008 har dämpat inflödet omfattar alla upp till 25 års ålder. Garantin skulle i aktivitetsersättning. omfatta ett ekonomiskt och Fler ansökningar om socialt stöd med sikte på att ersättning avslås i dag än individen ska ges förutsättDet handlar alltså tidigare. Kritiken mot ningar att fullborda en utom samordnade systemet med aktivitetsbildning på gymnasial nivå. insatser över myndig De lokala samarbetsavtal ersättning har varit stark. I en utredning som bemellan Arbetsförmedlingen hetsgränser med handlade aktivitetsersättoch enskilda kommuner fokus på både ningen från 2008 – Brist och de utbildningskonpå brådska (SOU 2008:102) utbildning och arbete. trakt som den nuvarande – påpekades flera brister. regeringen i Sverige försöker Utredningen framhöll uppmuntra ersätter på intet att lagstiftningens intentioner om uppföljning sätt behovet av en utbildningsgaranti. För det och aktivering av unga med aktivitetsersättning andra skulle särskilda utbildnings- och jobbcenter inte följdes. Statistiska undersökningar bekräftar kunna etableras i kommunerna enligt ”en-dörrockså som påtalats att gruppen unga och unga in-konceptet”. Det handlar alltså om samordnade

Jonas Olofsson & Martin Kvist

insatser över myndighetsgränser med fokus på både utbildning och arbete. För det tredje borde arbetsmarknadens parter ta ett större ansvar för att underlätta etableringen i arbetslivet för utsatta grupper, t.ex. unga med någon form av funktionsnedsättning. Det handlar alltså inte i första hand om att tillföra mer ekonomiskt stöd eller tekniska hjälpmedel, t.ex. från Arbetsförmedlingens sida. Sådant stöd finns i hög grad redan i dag. Det handlar om att uppmuntra parterna att sluta fler kollektivavtal om grundläggande yrkesutbildning och introduktionsplatser. De yrkesintroduktionsavtal gällande arbetspraktik för ungdomar som har slutits i vissa branscher på senare år har begränsad spridning och fortfarande mycket låga deltagarvolymer. Flertalet avtal riktar sig dessutom uteslutande till mer etablerade ungdomsgrupper eftersom krav oftast ställs på fullbordad gymnasieutbildning. Avtalen borde skapa möjligheter till yrkesutbildning på lägre nivåer.

Working Paper 1995/September 1995. www.march.es/ ceacs/ingles/publicaciones/working/archivos/1995_71. pdf (2011 07 05). 3.

Esping-Andersen, Gøsta (2002), ”Towards the Good Society, Once Again?”, i Esping-Andersen, Gøsta, Gallie, Duncan, Hemerijck, Anton & John Myles, (red), Why We Need a New Welfare State. Oxford: Oxford University Press.

ISF 2011. Unga med aktivitetsersättning. Den senaste utvecklingen och hypoteser om orsakerna till utvecklingen. Inspektionen för socialförsäkringen. Rapport 2011:10. www.inspsf.se/digitalAssets/0/573_2011-10.pdf (2011 08 24).

OECD 2009. Employment Outlook 2009. Tackling the Job Crisis (se kapitel 4: Pathway onto (and off) Disability Benefits: Assessing the Role of Policy and Individual Circumstances).

OECD 2010. Sickness, Disability and Work: Breaking the Barriers. United Kingdom. www.oecd.org/els/disability (2011 08 10).

Olofsson, J., & Östh, J. (2011), Förtidspensionering av unga. En fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? Underlagsrapport nr 5

NOTER

till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Stockholm: SOU.

Artikeln bygger på rapporten Förtidspensionering av

SFS 1962:381 Lag om allmän försäkring.

unga – En fråga om utsortering efter utbildningsnivå

SOU 2008:102 Brist på brådska – en översyn av aktivi-

och socioekonomisk bakgrund?

tetsersättningen. Betänkande av Utredningen om en

2013 beviljades 7 328 aktivitetsersättning. 2012 var

översyn av aktivitetsersättningen.

siffran 6 651.

REFERENSER 1.

Ebbinghaus, Bernhard (2006), Reforming Early Retirement in Europe, Japan and the USA. Oxford: Oxford University Press.

Esping-Andersen, Gøsta (1995), Welfare States Without Work: The impasse of labor shedding and familialism in the continental European social policy. Estudio/

Att mĂśta ett nytt land som syskon till ett ensamkommande flyktingbarn â&#x20AC;&#x201C; ur en lillasysters perspektiv

Eva Nyberg är forskningsledare vid FoU-Södertörn och har varit projektledare för flera forskningsprojekt om ensamkommande flyktingbarn. Hon har också lång erfarenhet av arbete med flyktingbarn inom barnpsykiatrin. En FoU-rapport om syskon till ensamkommande barn, med familjens återförening i Sverige som utgångspunkt, publiceras inom kort på FoU-Södertörns hemsida, www.fou-sodertorn.se

iska flyktingfonden. Det senaste är rubricerat En longitudinell studie av ensamkommande flyktingbarn i Stockholms län (2012–2014). Under dessa projekt Intresset för de ensamkommande flyktingbarnens har ett 30-tal ensamkommande barn följts i cirka livsvillkor intensifierades i Sverige med ansvars5 år efter ankomsten till Sverige, och socialtjänsförändringar i mottagningssystemet i början på tens personal har reflekterat över utvecklingen 2000-talet. Dessa barn har blivit en kategori i av arbetet med migrationsstaensamkomtistiken. Det ensamkommande Det ensamkommande barnets mande barn under samma tidsperiod barnets situation situation har egentligen (Backlund m.fl. har egentligen behövt studeras närmare 2014a, 2014b, 2012, behövt studeras Åkerlund 2015). närmare sedan lång sedan lång tid, då det inte En del av de tid, då det inte är är nytt för Sverige att ha ensamkommande nytt för Sverige att barnen ansöker ha inflyttade barn inflyttade barn som kommer om uppehållssom kommer utan utan vårdnadshavare. Men tillstånd för sina vårdnadshavare. forskningen om deras situation familjer och anför Men forskningen anknytningsskäl. om deras situation har lyst med sin frånvaro. Namir är en pojke har lyst med sin från Afghanistan frånvaro. Nu har som kom ensam till Sverige som 16-åring. Efter dock ett antal studier inletts om konsekvenserna något år ansökte han om uppehållstillstånd för sin på många livsområden, socialt, känslomässigt, mamma och lillasyster, och migrationsverket gav praktiskt osv. En hel del fokuserar på barnens egna ett positivt besked. Mamman och systern kunde berättelser om vardagen, såväl det tidigare varstarta sin långa resa från Kabul. Familjens återfördagslivet i hemlandet som det som de får i Sverige. ening i Sverige har studerats, också inom ramen Några projekt vid Stockholms läns kommunala för ovanstående projekt. Namir flyttade ihop med FoU-enheter har varit delfinansierade av EuropeENSAMKOMMANDE BARN HAR FÅTT STOR UPPMÄRKSAMHET

Tema: Ungas psykiska hälsa

möjligheter, som skola och arbetsmarknad, för att sin mamma och lillasyster i Sverige. Familjen hade på så sätt infria de vuxna anhörigas förhoppningar då varit splittrad i ca 2 år. Pappan var död, hans om framgång. död sammanföll i tiden med, Men det ensamkommande och var orsak till, att Namir barnets avresa får också konlämnade hemlandet. De vuxna är ofta sekvenser för ett syskon. De I slutrapporten över proosäkra inför vad barn som stannar i hemlandet jektarbetet (Backlund m.fl. de ska berätta får ofta stramare ramar för 2014a) används Namirs berätvardagslivet, begränsningar i telse om minnena av den sista för ett barn om utevistelse, förlorad skolgång, tiden i hemlandet, och om de försvinnanden eller restriktioner för vad man första åren i Sverige, som en får berätta om familjen för illustration till olika begrepp död som drabbat kamrater etc. Samma som används i diskursen i det barnets närstående. grannar, hot som motiverar syskonets svenska samhället för att beflykt motiverar familjemedskriva det ensamkommande lemmarna som stannar till större försiktighet. Nya barnets situation. känslomässiga dimensioner som kommer in i det vardagliga livet utifrån är saknad, rädsla, utsatthet med brist på skydd, inte minst om män saknas SYSKON TILL ENSAMKOMMANDE FLYKTING fysiskt i familjegruppen som lever tillsammans. BARN – BEHÖVER OCKSÅ UPPMÄRKSAMMAS Sett till den utvidgade familjen som helhet varierar Den här texten fokuserar i stället livsvillkoren för förändringarna beroende på position och status i en annan familjemedlem, nämligen syskonet till ”utgångsläget”. Med flyttningar och separationer ett barn som tvingats lämna sin familj. Syskonet förändras individens roll i den utvidgade familjen, som stannar i hemlandet, eller i ett annat land dit både i ansvars- och skyddsaspekt, då familjemedlemfamiljen tidigare flytt, med andra familjemedlemmar flyr eller dör. mar, ibland föräldrar, ibland andra vuxna som är i Syskon förhåller sig förstås olika till den bror förälders ställe. eller syster som flyttat till ett land där man I Namirs familj finns en yngre syster Noushin. föreställer sig att dess rikedomar kommer alla till Namirs berättelse sätter naturligt också henne del som finns inom landets gränser. Situationen i fokus. Precis som Namir har sin livssituation kan väcka förståelse för att det syskon som flytt gemensam med många andra barn i dag, så gäller känner sig ensamt i det nya landet, men likaväl detsamma för hans syster och Noushins erfaren en viss avundsjuka och ilska om inte familjens heter får här illustrera situationen för det ensam levnadsresurser i hemlandet alls ökar med den kommande barnets syskon, i hemlandet och i unga släktingens bosättning i ett land i fred, frihet samband med familjens återförening. Några studier och rikedom. av dessa barn kan jag inte finna. De barn som reser kommer i fokus på nya sätt i sina familjer. Stort hopp ställs ofta till dem att de skall hjälpa sina familjer i hemlandet. Det förväntas att de skall förmå utnyttja ankomstlandets

Eva Nyberg

FRÅN TRYGGHET TILL OSÄKERHET OCH FARA – MEN VAD FÅR ETT YNGRE BARN VETA?

De vuxna är ofta osäkra inför vad de ska berätta för ett barn om försvinnanden eller död som drabbat barnets närstående. Då växer barnet upp med frågor om vad som egentligen hänt när deras livsvillkor plötsligt förändrats. Familjen som här får vara typexempel är inget undantag och Noushin berättar:

att barn ska veta allt som berör deras familjeliv och att familjehemligheter skall avtäckas i en form som är lämplig för barn. Råden till föräldrar handlar ofta om att tala med barnen om det som föräldrarna känt sig tveksamma inför att låta dem lyssna till. Men den här diskussionen och de här råden har (oftast) inte rört händelser och handlingar som hör till förföljelse, krig och tortyr. Den här flickan tolkar sin mammas sätt att handskas med svåra erfarenheter inför sitt barn som god omsorg från en förälder. Hon tror inte att det skulle ha gynnat henne som 11-åring att få höra om hot och övergrepp mot familjen, och vad som kunde ha hänt om inte hon och mamman lämnat sin hemby. Man slås av barnets toleranta syn på sin förälder. Det illustrerar ett fenomen som ofta kan iakttas hos barn i flyktingfamiljer, nämligen följsamheten. Barnet förstår att inte vara besvärligt i en situation som är svår för föräldrarna (Backlund 2012, Nyberg 1998).

Det är några års åldersskillnad mellan Namir och mig. Jag kan säga att när allt svårt började för vår familj var jag ganska liten och förstod ingenting. Jag har försökt minnas de där dagarna med besök av några män som ville prata med min pappa. Och som slutade med att min pappa blev dödad och Namir försvann. Ingen ville förstås berätta för mig eftersom det är farligt att ett barn vet saker om familjen som andra kan ha intresse av. Så när jag blivit äldre har jag ju också märkt att min mamma fortfarande inte berättar ATT BERÄTTA OM SVÅRA SAKER FÖR BARN allt om det här för mig. Det dröjde innan jag – SOM ETT PROFESSIONELLT FÄLT förstod att min pappa var död, hade blivit Men inte bara föräldrar, utan också de professkjuten. När jag frågade sionella som möter barn med varför min pappa inte svåra erfarenheter undviker bodde med min mamma som regel att beröra dem Professionella och mig längre svarade i kontakten med barnet. i andra organi hon att han rest bort och Det är svårt att veta varför satoriska samman skulle komma tillbaka det inte blivit ett självklart senare. kunskapsfält för professioner hang tar det säkra som lärare, skolsköterskor, före det osäkra och Men jag kände att något socialsekreterare, boendepervar fel med det, för varför sonal etc. trots att samtal med undviker ”känsliga” måste vi, jag och min barn om sådana frågor funnits frågor till barnet. mamma, också lämna på dagordningen flera decenhembyn. Och varför nier. Rädslan att skada barn måste Namir också försvinna? med samtalsämnen som skrämmer finns ständigt. En osäkerhet kring den egna kompetensen inom Till de barnpsykologiska idéerna i Sverige hör nog trauma har medfört att flyktingbarnets historia

Tema: Ungas psykiska hälsa

Ibland tänker jag att det kan vara bra att bara se framåt. Det är helt ok för mig att ingen, varken kompisar eller lärare eller handläggare, är intresserad av mig, av min person. Jag är också intresserad nu att det går bra och jag anpassar mig till Sverige. Men ibland blir det konstigt. När man tänker eller pratar om något så är hela min erfarenhet från mitt VILKET INTRESSE FÅR DÅ ETT SYSKON TILL ETT hemland, innan jag flyttade ENSAMKOMMANDE BARN? hit. Då säger jag ingenting, Ett flertal studier visar att för alla tittar konstigt om de barn som anländer till Det handlar om de förstår att jag pratar om Sverige som ensamkommanatt lära sig att andra platser. de får få frågor om tidigare skapa dialog och upplevelser, om sin hälsa, hur Noushin som jag möter då de känner sig, etc., av olika att den dialogen hon är nyanländ till Sverige skäl. En naturlig följd är att omfattar barnets vittnar framför allt om ett de inte heller får samtal av ointresse för hennes historia, terapeutisk karaktär, eller hela liv, såväl i bakgrunden i hemlandet. Det med personligt stöd som ursprungslandet är här och nu som avhandlas i moment, med någon av de de svenska kontakterna, både som i Sverige. (många) tjänstemän som de privata och professionella. möter. Bristen på vetskap om Kommunikationen handlar om att få information, dem förklarar också få remisser till specialister. En inte dialog. tolkning är att de ensamkommande barnens uppEfter en tid i Sverige känns det ofta som en belevelse av ensamhet sammanhänger med att ingen kant situation att bli betraktad av majoriteten som efterfrågar hur de har det (Backlund m.fl. 2014a, om livet börjat vid ankomsten till det nya landet. 2014b, 2012, Stretmo 2014, Wernesjö 2014). En konsekvens av okunskap om barnets bakgrund Hur är det då med syskon som kommer till är att man missar att söka efter och belysa dess Sverige som anknytning till det ensamkommande resurser, som ju främst syns i det tidigare kulturella barnet, vilka frågor får de om hur de har det? sammanhanget. Barnets brister och tillkortakommanden blir i stället iögonfallande. Jag har pratat med personer som ska hjälpa mig, de pratar med mig om hur det är nu, här i Sverige, var jag ska gå i skolan, hur jag ska vara med kompisar där. Ingen har frågat KONSULTATION – EN UNDERSKATTAD om hur jag hade det hemma. Det gör inte ARBETSMODELL ungdomarna i min klass heller. De är nog inte När ett samtal inletts mellan migrant och en intresserade av mig tror jag. Eller ska jag tro professionell lyssnare, en skolsköterska, en lärare, att de är väldigt kunniga, att de redan vet hur en personal vid socialtjänst etc., krävs en s.k. överdet är där min familj har levt förut? föring vid en remiss till specialistmottagning. Mignästan bara finns i dialogen mellan barnet och professionella som tillhör specialistmottagningar inom traumafältet. Professionella i andra organisatoriska sammanhang tar det säkra före det osäkra och undviker ”känsliga” frågor till barnet.

Eva Nyberg

ranten måste berätta sin historia för en ny person. Överföringar är svårt. Därför är det ibland bättre att migrant och lyssnare fortsätter det stödjande samtal som redan är inlett. Noushin reflekterar över samtal med professionella: Jag vet att det finns ställen i Sverige där man går om man mår dåligt, om man inte kan sova. Min bror hade en kompis på sitt boende, han kunde inte sova, han fick gå hos en psykolog som fanns på sjukhuset. Ibland tänker jag att jag kanske skulle behöva gå hos en psykolog. Nu vet jag inte riktigt vad man gör där. Men ibland känner jag mig ledsen, jag får mer ont i ryggen och så tycker jag inte att jag bara kan tänka framåt, mot det som jag hoppas kommer att bli bra. Men att gå till en psykolog där vi kommer ifrån, det är inte vanligt. Så säger i alla fall min mamma. Men jag kanske skulle prata mer med Namir om det. Hur det är här med det.

utvecklingen skulle den generella kunskapsnivån kunna höjas bland yrkeskategorierna som har ansvar för flyktingbarn om specialistmottagningarnas personal utnyttjas som konsulter. Det indirekta stödjande eller terapeutiska arbetet från deras sida kan nog betraktas som en outnyttjad utbildningsresurs. I vår dominerande stuprörsmodell för vård och omsorg prefereras att skicka hjälpbehövande mellan olika myndigheter och institutioner.

EFTER ÅTERSEENDET – ATT FORMA DE UR SPRUNGLIGA ROLLERNA I FAMILJEN – GÅR DET?

Namirs lillasyster har uppmärksammat att brodern, en tid efter hennes och moderns ankomst, inte längre är så aktiv och initiativrik som hon uppfattat honom när hon kom till Sverige. Det ligger nära till hands att tolka broderns trötthet som en anpassning till en traditionell barnroll i sin familj. Under lång tid hade han tagit en vuxens ansvar både för sig själv och sin kärnfamilj. Om inte barnet viker undan från sin nya ledande roll Om Noushin hittar en god i familjen får en förälder som lyssnare bland sina profesinte är så kompetent på den sionella kontakter så kan det nya livsmiljön svårt att återta Det kan avläsas nog vara rimligt att samtalet ett föräldraansvar. Att visa sig som en storebrors fortsätter dem emellan. En känslig och sårbar kan fungera psykologiska reträtt som ett skydd för ett barn som remiss till psykiatri kräver en mycket finstämd timing känner sig utsatt, det sänder inför vardagslivets med Noushins egen, och signaler om att något behöver vuxenansvar som familjens, inställning till och förändras. Sårbarheten som motivation för sådan hjälp. skydd diskuteras inom littehan tvingats ta på Men lyssnaren, här i första om resiliens (Helmen sig under i stort sett raturen hand personalkategorier Borge 2009). I sin avhandling hela sin tonårstid. inom socialtjänst och skola, om vuxenblivandet har Jacobsbehöver utvidga sin yrkesroll son (2005) beskrivit den unga något i relationen klienter, personens växelvis initiativ och elever etc. Det handlar om att lära sig att skapa reträtt från att ikläda sig vuxenrollen i fråga om dialog och att den dialogen omfattar barnets hela ansvar, problemlösning, social förmåga, identifieliv, såväl i ursprungslandet som i Sverige. I den ring med yrkesval etc. Att bli vuxen verkar handla

Tema: Ungas psykiska hälsa

om ett tillstånd som blir oåterkalleligt, vilket individen tvekar inför. Synsättet har likheter med det klassiska begreppet moratorium, med vilket Erikson (1985) illustrerar ett växelvis fungerande mellan intimitet och distansering under tonåren. Hos familjen här kan man se dessa fenomen i Noushins kommentarer om hur brodern blir passiv inför kraven på kompetent stöd till familjen. Det kan avläsas som en storebrors psykologiska reträtt inför vardagslivets vuxenansvar som han tvingats ta på sig under i stort sett hela sin tonårstid. Under kedjemigrationsförhållanden, då ett flertal familjemedlemmar ur en utvidgad familj existerar tillsammans i en ny livsmiljö, övertas ofta nyanlända föräldrars stöd och styrning av barn och ungdom av andra vuxna i familjen som redan är kompetenta på det nya landet (Nyberg, 1993). Det kan röra sig om fastrar, morbröder, äldre kusiner etc. Det ser därför ut som om en sådan migrationssituation innehåller en större dos trygghet för barnen än att flytta enbart med kärnfamiljen. Även om en sådan situation också innehåller mer konfliktrisker, både mellan vuxna och mellan vuxna och barn. Än större blir nog denna konfliktrisk mellan vuxna och barn när barnet som kommit först utan vårdnadshavare fått klara sig själv i flera år i en miljö som nu är främmande för de personer som annars fungerat som normgivare för barnet.

MIGRANTENS PARADOX – EN SKILLNAD MELLAN DISKURS OCH REALITET

I livsvillkoren för en nyanländ lillasyster till en bror med erfarenhet av att vara ett ensamkommande flyktingbarn i Sverige finns villkor som kan knytas till just denna familjesituation. Men en hel del förhållanden som styr systerns vardag kan knytas till migrantens situation generellt i Sverige.

Så finns en annan intressant dikotomi – den mellan diskurs och realitet i den egna upplevelsen av att vara flykting i Sverige. Relationen mellan begreppen diskurs och realitet kan sägas vara att diskursen styr förväntningarna på realiteten. När den senare motsäger diskursen kan man säga att det uppstår en paradox. Utifrån Noushins berättelse om förväntningar och erfarenheter av sitt nya vardagsliv så kan man definiera en rad sådana paradoxer. En presentation av några av dessa paradoxer, som speglar hennes nya tillvaro får avsluta denna text. Att känna sig välkommen – men att bli avvisad

Ett mottagande som organiseras och kommuniceras genom ett omfattande professionellt nätverk skapar känslan av att vara välkommen – men kontakten med majoritetsbefolkningen, exemplifierad främst genom skolkamrater, väcker i stället känslor av att bli avvisad. Att komma till ett samhälle som uppmuntrar individualiteten – men att upptäcka att det är negativt att vara olik

Snart står det klart att det finns gränser för hur man ska tänka, tycka och göra. Budskapet ”kommunicera inte din olikhet” tydliggörs i många sammanhang. Att vara tacksam över att ha funnit en fristad i Sverige – men alla samtal, i hemmet liksom med professionella svenskar som jobbar med flyktingar, handlar om problem

Man önskade sig att komma till ett tryggt land. Men många samtal handlar ändå om svårigheter och de professionella stöder också i sitt arbetssätt problematiseringen av samtalen.

Eva Nyberg

REFERENSER

Att vara barn ska vara tryggt i Sverige – men flyktingbarnets förälder förmår inte alltid ta bra beslut

Vid en återförening av familjen är det svårt att återta föräldra-barn-rollerna från hemlandet. Barnet tar ansvar genom att stödja sin förälder, genom att vara glad och följsam i svåra situationer och genom att delta i beslutsprocessen när barns och förälders kompetens är ungefär densamma. Det är svårt att se sin förälder inte klara av att ta bra beslut.

Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K., Nyberg, E. & Åkerlund, E-M. (2014a) Ensamkommande barn och ungdomar – ett longitudinellt perspektiv. Forskningsrapport 2014:4.

Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2014b) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar – erfarenheter från Stockholms län. Forskningsrapport 2014:3.

Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. & Åkerlund, E-M. (2012) Ensam och flyktingbarn – barnet och socialtjänsten

Att vara särskilt sårbar som flyktingbarn, med eller utan föräldrar i mottagarlandet – men vem intresserar sig för grunden till sårbarheten?

om den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. 4.

Erikson, H.E. (1985) Den fullbordade livscykeln. Natur och Kultur, Stockholm.

Barnet får höra att det tillhör en kategori som behöver hjälp och stöd. Men de professionella visar inget intresse för dess individuella behov och historia.

Helmen Borge, A.I. (2009) Resiliens. Risk och sund utveckling. Studentlitteratur, Stockholm.

Jacobsson, G. (2005) On the threshold of adulthood. Recurrent phenomena and developmental tasks during the period of young adulthood. Stockholms universitet,

Barnkonventionen föreskriver att barn ska vara delaktiga i beslut som gäller deras livssituation – men inom ett mottagande som styrs av ett detaljerat regelverk blir flyktingbarnet informerat om vad som ska hända och vad det ska göra

Pedagogiska institutionen. (Avhandling.) 7.

Nyberg, E. (1998) Spädbarn och deras mödrar i ett mångkulturellt område. Stockholms läns landsting, BUP, FoUU-enheten.

Många litet större barn är bekanta med barnkonventionens texter om barns rättigheter. Men de erfar att de får information, inte dialog.

Nyberg, E. (1993) Barnfamiljers migration. Familjers relationer i en förändrad livssituation. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (Avhandling.)

Stretmo, L. (2014) Governing the unaccompanied child: media, policy and practice. Göteborgs universitet,

Det finns en lång erfarenhet av att ta emot flyktingbarn i olika livssituationer i Sverige – men ofta möts barnet av osäkra professionella

Sociologiska institutionen. (Avhandling.) 10.

Wernesjö, U. (2014) Conditional Belonging: listening to unaccompanied young refugees´ voices. Uppsala

Bristen på dokumentation och studier har medfört en svag tradering av kultur- och traumarelaterade arbetsmetoder inom de berörda yrkesgrupperna i flyktingmottagandet.

universitet, Sociologiska institutionen. (Avhandling.) 11.

Åkerlund, E-M. (2015) Liv i kollektiv – vardagsliv bland ensamkommande ungdomar. Linköpings universitet, Tema Barn. (Avhandling, under färdigställande.)

Glädjande steg mot ökad delaktighet i barn- och ungdoms psykiatrin ”Det hjälper inte att vara tyst. Man måste prata om det.” 52

Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och den leds sedan 2008 av barnombudsman Fredrik Malmberg.

hur lagar och stödsystem som samhället byggt upp Bryt tystnaden om psykisk ohälsa. Det måste bli fungerar i praktiken. enklare att söka hjälp. Man måste få information och vara delaktig i sin behandling. Det är budskap som barn och unga med erfarenhet av psykisk ohälsa förmedlat till Barnombudsmannen. MÅNGA HINDER FÖR ATT FÅ VÅRD Under 2013 mötte jag och mina medarbetare Barn och unga berättade för oss att vägen till vård 62 barn och unga i åldrarna 8–24 år för att ta del är snårig. Det är svårt att få hjälp i tid och hindren av deras erfarenheter är många. Till att börja och upplevelser av den med omgärdas psykisk hjälp som finns att få ohälsa av fördomar, Trots att det skett när man är ung och av skuld och lagändringar under senare känslor mår psykiskt dåligt. skam. Det är helt år har barn fortfarande Vi var intresserade enkelt svårt att erkänna av deras syn på hela både för sig själv och små möjligheter att vårdkedjan; elevhälsan för andra att man har få hälso- och sjukvård i skolan, vårdcentralen, problem. barn- och ungdoms Barnen är dessutom eller sociala insatser psykiatrins öppenvård, beroende av en vuxen om vårdnadshavaren den psykiatriska slutenför att kunna ta rätt motsätter sig detta. vården och tvångsvård. kontakter. Vårdnads Hur fungerar den havaren har en viktig egentligen för barn och roll när ett barn unga? upplever psykisk ohälsa. Detta är viktigt att vara Vi vuxna har ofta förutfattade meningar. medveten om i alla delar av vårdkedjan. Många Vi tror att vi har koll på läget men kan förbise barn berättar om hur deras föräldrar har kämpat viktiga saker. Därför lyssnar Barnombudsmannen hårt för att barnen ska få den hjälp som de behövt. systematiskt till barn och unga. Det är de som är Så här säger Esther: ”Det är jättesvårt, för man experterna på hur det är att vara barn i Sverige är ganska körd om man inte har någon som hjälper idag, och att befinna sig i en viss situation. De vet en. Jag hade inte varit uppe och gått idag om det

Tema: Ungas psykiska hälsa

inte hade varit för att min mamma hade ringt BEMÖTANDET ÄR AVGÖRANDE femtioelva gånger.” De barn som övervinner hindren och får vård För det barn som inte har stöd hemifrån blir berättar hur viktigt bemötandet är. Brister i det ännu svårare att få hjälp. Trots att det skett lyhördhet och dialog hos personalen kan leda lagändringar under senare år har barn fortfarande till att vårdinsatser aldrig påbörjas eller avbryts i små möjligheter att få hälso- och sjukvård eller förtid. Detta kan orsaka ett förvärrat självskade sociala insatser om vårdnadshavaren motsätter sig beteende och i värsta fall självmordsförsök, detta. berättar barn och unga. Alla barn har heller inte ”Visst, det fanns chanser för samma förutsättningar och mig att få hjälp, men jag tog Barnen vittnar möjlighet att få stöd av sina dom inte för jag hade fått så om att det gör föräldrar. Det innebär att dålig bild av både soc och bup. stor skillnad att bli vården inte är tillgänglig för Jag tyckte de var idioter”, berätalla barn utan åtskillnad. tar Svante. tillfrågad, få regler Därför behöver elevhälsan För att våga söka hjälp förklarade för sig se barn med psykisk ohälsa behöver barnen känna föroch lotsa dem vidare till rätt troende för vården och dess och att få säga sin hjälp. medarbetare. Alla barn och mening. Det händer också att unga har inte detta. Flera av barn nekas vård – ingen de barn som är i kontakt med vårdinrättning vill ta emot dem – och att de blir psykiatrin har en historia med svek bakom sig. Då utskrivna innan de har fått nödvändig hjälp. En kan det vara svårt att lita på vuxna och ta emot pojke vi träffade hade sökt hjälp akut mellan tio hjälpen. och femton gånger men blivit hemskickad varje Flera barn har varit med om att skickas runt gång. mellan olika instanser, vilket skapat en känsla av Vincent berättar att han blev utskriven från att de är ett problem. Detta påverkar behandlingen vården utan någon närmare förklaring: ”Hon sa: negativt. Så här beskriver en ungdom det: ”Det är Nej, jag tror inte att vi kommer så mycket längre väl känslan att man slungas fram och tillbaka, utan med de här samtalen, vi får avvakta så får du att ha möjlighet att påverka själv. Då tappar man komma tillbaka när du börjar gå gymnasiet så får förtroendet när man aldrig får hjälp. Man står och du komma hit om det känns jobbigt. Okej, ja, ja, då trampar liksom.” säger vi väl så då, du är experten.” Barn och unga upplever ofta att de förlorar Att inte bli tagen på allvar skapar en oerhörd kontrollen i mötet med vården. Diskussionen om frustration hos barnen och kan leda till att de gör deras situation och hur den ska hanteras förs med något drastiskt, till exempel skadar sig själv. deras föräldrar, över huvudet på barnen. En del har ”Man försöker ofta visa det på alla sätt. Man känföräldrar som tagit ansvar för att förmedla inforner sig sviken, övergiven … Dom lyssnar inte på en, mationen vidare. Andra har sökt upp information dom tror inte på en och man är tvungen att ta till på egen hand, till exempel på internet. extrema åtgärder för att visa att man inte mår bra. Barnen vittnar om att det gör stor skillnad Fast man egentligen inte vill göra det”, säger Inez. att bli tillfrågad, få regler förklarade för sig och

Fredrik Malmberg

att ligga här. Du får vara tyst, vi får inte prata med dig.” När man inte kan påverka sin situation i vården eller förstår varför vården ser ut som den gör, uppstår lätt en känsla av vanmakt. Barnens förhoppningar om att vården ska kunna hjälpa dem överkomma sina svårigheter infrias inte alltid. En del barn har till och med mått sämre efter kontakt med vården. Så här säger Tilde: ”Jag mådde dåligt när jag gick [dit], jag mådde ännu sämre när jag gick därifrån.” Det förekommer också otillåtna tvångsåtgärder. Ibland hotar personalen med sådana åtgärder och ibland används de. Tvångsvård är ett stort ingrepp i den personliga ALLVARLIGA BRISTER I TVÅNGSVÅRDEN integriteten som förutsätter tydlig lagstiftning, inDet finns också barn som vårdas med tvång. Flera syn och tillsyn. Som en del i vårt arbete undersökte av de barn som vi har träffat har erfarenhet av vi hur barns röster återges i domar om tvångsvård, tvångsvård inom slutenvården. Så här berättar en och hur vårdenheterna dokumenterar och motiveflicka om sina erfarenheter: ”… Jag känner ju det att rar beslut om tvångsåtgärder. när jag liksom brusar upp, det jag skulle behöva är Vår granskning visade ju en kram. Men istället på allvarliga brister i så bältar de mig, alltså skyddet av tvångsvårdet blir ju helt fel.” En viktig slutsats av dade barns rättigheter. En del barn har vårt arbete var att Vårdenheter som förståelse för att barnrättsperspektivet bedriver psykiatrisk personalen ibland måste tvångsvård är skyldiga ingripa med tvång. Men måste stärkas i den att rapportera tvångs tvångsåtgärder kan psykiatriska vården åtgärder till Socialstyrelupplevas väldigt olika sens patientregister. Vi beroende på hur persoför att Sverige ska kunde dock konstatera nalen agerar. Hur barnet leva upp till de krav att detta inte alltid sker blir bemött i samband barnkonventionen ställer. och att dokumentatiomed en tvångsåtgärd nen av tvångsåtgärder är avgörande för om ibland saknar tidsangiåtgärden upplevs som velser och motiveringar till beslut. Trots att det ett övergrepp. handlar om långtgående tvångsåtgärder riktade Leah berättar hur vården upplevs som uppfostmot barn. ran eller ett straff för att man inte har skött sig: Vi kunde också konstatera att barnets åsikter ”[…] Du har gjort själv så att du ska komma hit, långt ifrån alltid redovisas i domar om tvångsvård. vi ska inte prata med dig, det ska inte vara roligt att få säga sin mening. Så här uttrycker Lova det: ”De två dygnen visste jag ingenting om någonting. Det skapade mycket ångest för att jag … ska jag läggas in här? Ska jag åka hem? Men rätt så snabbt, den tredje dagen, så ordnade de ett möte med alla parter där de bestämde att jag skulle skrivas in här. När det väl var sagt, då blev det mycket lättare.” Elias delar med sig av ett exempel på ett bra bemötande: ”Och dom ville liksom inte tvinga fram någonting utan om jag inte vill så ville jag inte det typ. Men dom försökte ändå hitta en lösning.”

Tema: Ungas psykiska hälsa

Rättsprocessen kring tvångsvård får också anses problematisk utifrån ett juridiskt perspektiv efter som domstolen kan ha svårt att ifrågasätta den bedömning som en medicinskt sakkunnig gör.

VAD HAR HÄNT SEN?

SLUTSATS: BARNRÄTTSPERSPEKTIVET MÅSTE STÄRKAS

FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nummer 4 ska vägleda i frågor om ungdomars hälsa. Där sägs att i de fall det är nödvändigt med psykiatrisk vård ska beslutet fattas i enlighet med principen om barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen. Vidare slår barnrättskommittén fast att barn som genomgår slutenvård ska tillförsäkras rättigheterna i barnkonventionen i största möjliga utsträckning. En viktig slutsats av vårt arbete var att barnrättsperspektivet måste stärkas i den psykiatriska vården för att Sverige ska leva upp till de krav barnkonventionen ställer. Bristerna i skyddet av tvångsvårdade barns rättigheter måste också åtgärdas. Vad behöver då göras för att barn och unga som mår psykiskt dåligt ska få sina rättigheter tillgodosedda? I Barnombudsmannens årsrapport som lämnades till regeringen i mars 2014 föreslog vi följande: • Inrätta en barnlots i varje landsting/region. Det ska finnas en väg in i vårdkedjan för barn och unga som mår dåligt. • Följ upp självmord bland barn. Det behövs mer kunskap om hur skyddsnätet kan förbättras. • Lagstifta om barnets rätt till information och delaktighet i den psykiatriska vården. Utred hur barnets rätt till självbestämmande och integritet kan stärkas. • Tvångsvård och tvångsåtgärder i psykiatrin måste skilja på barn och vuxna och utgå från ett barnrättsperspektiv.

En vecka efter att vi presenterat vår rapport fattade regeringen ett par viktiga beslut. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fick i uppdrag att tala med barn och unga i samband med tillsyn av psykiatrin. Något vi i vår rapport kunde konstatera inte gjordes. IVO fick också i uppdrag att bli tillgängliga direkt för barn. Socialstyrelsen fick samtidigt i uppdrag av regeringen att ta fram informationsmaterial för barn i den psykiatriska tvångsvården om deras rättigheter. Socialstyrelsen ska också analysera varför tvångsåtgärder används mycket mera frekvent på flickor jämfört med pojkar. Blekinge är ett av de landsting som nappat på Barnombudsmannens förslag om att förenkla vägen till vård och införa en barnlots med uppdrag att vägleda och stötta barn i hälso- och sjukvården. Den första januari i år trädde en ny patientlag i kraft, där barns rättigheter stärks. Bland annat blir informationsplikten gentemot patienter mer omfattande. Krav ställs också på att informationen är åldersanpassad. Barns inflytande över sin vård blir också tydligare. Barnets inställning till vården ska så långt som möjligt klarläggas. I dagsläget finns också förslag om en rad förstärkningar av rättigheterna för barn som vårdas med tvång i psykiatrin (Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28)). Bland annat ska barn omnämnas i lagstiftningen, så har det inte sett ut tidigare. Lagen ska också göra skillnad på hur tvångsmedel får användas på barn jämfört med vuxna. För att använda tvångsåtgärder krävs en analys av hur åtgärden är förenlig med barnets bästa och vilka alternativ som finns. Barnets egen uppfattning ska ha stor betydelse för bedömningen. Övervägandet ska finnas återgivet i barnets journal. Åtgärder föreslås också för att minska tvångs användningen generellt mot barn. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fått i uppdrag att starta ett särskilt genombrottsprojekt med fokus

Fredrik Malmberg

på tvångsvården för barn och unga. Projektet pågår fram till maj 2016.

FORTSATT DIALOG MED LANDSTINGEN

Sverige har fått upprepad internationell kritik för hur tvångsåtgärder används mot barn i psykiatrin. Detta från de FN-organ som granskar hur vi efterlever konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, tortyrkonventionen och barnkonventionen. Landstingen har ett stort ansvar för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden enligt barnkonventionen och andra internationella konventioner till skydd för mänskliga rättigheter. I oktober kallade Barnombudsmannen därför samtliga landsting och regioner till dialog för att diskutera vad landstingen kan göra för att stärka rättigheterna för barn som vårdas i den psykiatriska tvångsvården, och hur användningen av tvångsåtgärder kan minskas. Vad kan landstingen själva göra i avvaktan på eventuella lagändringar? Representanterna var överens om behovet av förändring. Det krävs ett aktivt arbete för att skapa förutsättningar för delaktighet i vården, för såväl patienter som anhöriga.

Landstingen behöver ta fram rutiner för hur information ska lämnas till barn och unga som vårdas inom psykiatrin. Personalen ska informera på ett barnanpassat sätt, följa upp och låta barnet ge respons på sin upplevelse av vården. Barn och unga behöver också få information om att de har rätt att klaga på vård som inte är bra, och vart de då kan vända sig. Den personal som ska ta emot klagomål måste ha kompetens för detta. För att barn och unga ska kunna vara delaktiga i sin vård är det viktigt att skapa ett klimat och en kultur på vårdenheterna som främjar delaktighet och öppenhet. Det krävs kompetensutveckling för att säkerställa att personalen har de verktyg som krävs för att kunna bemöta patientgruppen på ett konstruktivt sätt och utgå från ett barnrätts perspektiv. Många av de ungdomar som vårdas inom psykiatrin har haft kommunala insatser. Landsting och kommuner måste bli bättre på att samarbeta så att barnens behov av vård och omsorg blir sammanhängande. Landstingen uttryckte också önskemål om stöd från nationell nivå genom exempelvis samordning av metoder och olika verktyg att arbeta med.

VAD SÄGER FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER (BARNKONVENTIONEN)? Artiklarna 24 och 2: Barn och unga ska ha rätt till bästa uppnåeliga hälsa och sjukvård utan åtskillnad av något slag.

honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.

Artikel 24: Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt till hälso- och sjukvård och rehabilitering. Artikel 12: Alla barn har rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör

Artiklarna 12, 19 och 37: Barn och unga har rätt till delaktighet och information samt skydd mot alla former av våld och övergrepp. Barnet ska också skyddas mot tortyr, förnedrande behandling och olagliga frihetsberövanden

När livet känns fel – om ungas dåliga mående

Tiina Ekman är filosofie doktor och verksamhetsansvarig för utrednings uppdragen på Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, MUCF. Hon var projektledare för regeringsuppdraget att kartlägga hur unga med självupplevd psykisk ohälsa upplever sina svårigheter och vilka sätt unga själva använder för att hantera dessa. Uppdraget resulterade i rapporten När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Artikeln är baserad på rapporten.

svårt att somna minst en gång i veckan – har Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande däremot ökat till drygt 50 procent bland unga 13–18 beteckning för både mindre allvarliga psykiska år, också det enligt SCB. besvär, som till exempel Hur ska vi tolka denna oro och nedstämdhet, och utveckling? Vissa psykiska för mer allvarliga symtom, besvär, som till exempel oro som uppfyller kriterierna Flera av de forskare och nedstämdhet, kan vara för en psykiatrisk diagnos. som vi har anlitat normala reaktioner på en De vanligaste psyunderstryker hur påfrestande livssituation och kiatriska tillstånden hos barn och unga är ADHD konstruktioner av kön är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsoch depression, som båda påverkar individers förklara det som är normala förekommer hos mellan reaktioner i livet. Men när 5 och 8 procent, samt sätt att uttrycka problemen permanentas autismspektrumtillstånd, och hantera psykisk finns det anledning att se som förekommer hos ohälsa. upp. Socialstyrelsen anger mellan 1 och 1,5 procent att ökningen av självskatav svenska barn och unga. tad psykisk ohälsa bland de Utifrån dessa uppgifter unga ska ses som ett tidigt kan man förvänta sig att varningstecken på ökad psykisk ohälsa på sikt. cirka 10 procent av barn och unga vid en given Och att det inte handlar om en ökad benägenhet tidpunkt har ett psykiatriskt tillstånd (Bremberg bland dagens unga att rapportera lindriga psykiska & Dahlman 2015). symtom. Ökningen av psykisk ohälsa har fört med Besvär av oro, ångest, ängslan drabbar omkring sig att fler unga är allvarligt sjuka och har klart 20 procent av de unga i åldern 16–24 år enligt SCB. försämrade möjlighet att etablera sig i samhället Nivån har ökat sedan 1980-talet men är relativt (Socialstyrelsen 2013). stabil i de senaste mätningarna. Psykosomatiska besvär – i form av huvudvärk, ont i magen och

Tema: Ungas psykiska hälsa

våldshandlingar mot andra (Wiklund, Danielsson, PSYKISK OHÄLSA UR ETT GENUSPERSPEKTIV Strömbäck & Bengs 2015). De olika studierna som mäter självskattad psykisk Vi kan också se att många tjejer uttrycker ohälsa visar betydligt större problematik bland tjemedvetenhet kring psykisk ohälsa och dess konsejer än bland killar. Tjejer och killar har dock olika kvenser. Att tjejerna är medvetna om sambanden sätt att kommunicera problem, vilket möjligtvis betyder dock inte alltid att de i praktiken har kan leda till ett större mörkertal kring killars funktionella sätt att hantera sitt dåliga mående. psykiska hälsa om analysen bygger på enstaka Tjejers beskrivningar handlar många gånger om enkätfrågor. Kön har nämligen visat sig vara en hur de tar hand om sig själva viktig markör för hur unga utoch söker stöd på olika sätt, trycker, förstår och förhåller sig till sin psykiska ohälsa. Flera av Utifrån vår dialog men deras beskrivningar handlar också om svårigheter med att de forskare som vi har anlitat med unga ser hitta rätt form för självomsorg understryker hur konstruktiovi också att det (Strömbäck, Wiklund, Bengs & ner av kön påverkar individers Danielsson 2015). sätt att uttrycka och hantera främst är killar Av rapportens olika delar blir psykisk ohälsa. De generella som anger att de det tydligt att både tjejer och mönstren är att konstruktioner killar möter begränsningar och av femininitet bidrar till att inte pratar om upplever olika förväntningar kvinnor uppmärksammar och hur de mår. från omvärlden som en konsebeskriver sin ohälsa, medan kvens av stereotypa könsroller. konstruktioner av maskuliniI tjejrollen ingår att lägga stor omsorg på det egna tet hindrar män från att uttrycka sig om psykisk utseendet, på skolarbetet och på sociala relationer, ohälsa i offentliga rum och från att söka hjälp. vilket kan bidra till de högre stressnivåer och den För killar kan normerande maskulinitetsideal psykiska ohälsa som vi ser bland unga tjejer. Det är begränsa deras möjligheter och strategier för att inte orimligt att anta att tjejers höga prestationer hantera psykisk ohälsa. Det framkommer i både kommer till priset av bortprioritering av fritidsden dialog som MUCF haft med unga och i de olika aktiviteter. Något som verkar positivt, som bättre studier av forskare som finns i rapporten När livet skolresultat, kan ske på bekostnad av annat. känns fel. Utifrån vår dialog med unga ser vi också I killrollen ingår att visa en mer avslappnad atti att det främst är killar som anger att de inte pratar tyd till skolarbetet jämfört med tjejerna. Den stereo om hur de mår. typa killrollen bygger på att inte kommunicera Normer kring maskulinitet kan försvåra för kilmed ord, att inte visa eller prata om känslor, att lar att våga söka hjälp när de inte mår bra psykiskt, vara fysisk och praktisk och att inte vara ”duktig”. men det kan också handla om att killar inte får ett bemötande som ger dem möjlighet att be om eller ta emot stöd. Unga män med depression kan uppleva att de måste förhålla sig till normer och NÅGRA ORSAKER TILL VARFÖR UNGA MÅR föreställningar om att agera ut eller skylla sitt DÅLIGT mående på faktorer utanför dem själva. Detta Orsakerna till ungas höga självrapporterade utåtagerande kan, i sin extrema form, leda till i psykiska ohälsa är fortfarande omdebatterade och

Tiina Ekman

Elever som har höga ambitioner i skolan kopplar i delvis outforskade. De olika förklaringar som forskhög grad samman stress med press och nervositet. ningen har inriktat sig mot finns på såväl samhälElever som har lägre ambitioner, eller som har lelig som individuell nivå. På samhällelig nivå har svårt att ta sig an skolarbetet, tenderar i stället att ungas svårigheter att komma in på arbetsmarknaförknippa stressupplevelser med irritation eller den uppmärksammats mest. På individuell nivå har dåligt humör. Det finns också unga som kopplar föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska samman skolmisslyckanden med nedstämdhet och situation liksom den psykosociala miljön i skolan ångestrelaterade besvär (Hiltunen 2015). bekräftats samspela med ungas psykiska ohälsa. Också relationer till andra har en central roll för Det är väl känt att svåra förhållanden under skolelever. Att känna sig ensam, att inte känna sig uppväxtåren lämnar spår. De villkor som är mest uppskattad, att hamna i konflikter med andra på problematiska handlar om föräldraskap som skolan eller att uppleva utanförskap har starka sambrister, där barnen inte får de omsorger och den band med att må dåligt. När unga blir uteslutna trygghet de behöver. Särskilt utsatta är barn till från gemenskapen i skolan förblir de ofta ensamma föräldrar som får ekonomiskt bistånd från komäven efter skoldagens slut (Hiltunen 2015). munen. De löper nästan tre gånger så stor risk att Fritiden har en viktig funktion för den psykiska bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa hälsan, det är under vår fritid som vi kan koppla under barndomsåren (Mörk, Sjögren & Svaleryd av, bygga upp vår styrka och ha roligt. Vi vet sedan 2014). tidigare att det finns betydande skillnader mellan Otrygg familjesituation påverkar barnens tjejer och killar i hur mycket fritid de upplever sig psykiska hälsa negativt. Föräldrars kränkningar, ha. Betydligt större andel hot och våld kan vara barns tjejer anger att de har för vardagsmiljö under en stor del av uppväxten. Att Betydligt större andel lite fritid, vilket medför att de saknar tillfällen att under uppväxten uppleva tjejer anger att de stressa av och återhämta sig sådant våld mellan föräldhar för lite fritid, vilket (Ungdomsstyrelsen 2013). rarna ökar risken för att Andra övergripande barnen utvecklar känslo medför att de saknar infallsvinklar för den ökande mässiga eller psykiska tillfällen att stressa av psykiska ohälsan bland unga problem som depression är individualiseringen i sameller posttraumatisk stress och återhämta sig. hället och de allt högre krav samt beteende- och reladetta ställer på individen. tionsproblem (Källström Många gånger kan ungas självupplevda psykiska Cater 2015). ohälsa, och de svårigheter som blir följden, ha sin Många unga kopplar sitt dåliga mående till grund i sociala normer eller samhällsideal. skolan. Om vissa förutsättningar upplevs som Vi har noterat att orsaker, uttryck och eventusvåra, till exempel höga krav i skolan, och detta ella konsekvenser av ungas psykiska ohälsa överlapsammanfaller med brister i den stödjande struktupar varandra. Till exempel kan ensamhet leda till ren kring en ung person, så finns en grogrund för psykiska besvär, samtidigt som psykisk ohälsa i psykisk ohälsa. Det finns skillnad i skolrelaterad många fall leder till social isolering. På liknande stress utifrån ambitionsnivån för skolarbetet.

Tema: Ungas psykiska hälsa

Svag självkänsla är mycket vanligt bland unga sätt kan man resonera kring goda skolresultat. med psykosomatiska besvär, framför allt bland Barn och unga med psykisk ohälsa presterar inte tjejerna, närmare hälften oroar sig för att inte på samma nivå som friska barn, och omvänt, att duga. Bland killarna med besvär är det nästan inte lyckas uppnå skolans krav ökar individens en tredjedel som oroar sig för att inte duga. Att sårbarhet, vilket i sin tur ökar risken för psykisk det handlar om mycket höga ohälsa. Det är därför generellt nivåer blir uppenbart när vi sett svårt att slå fast en kausal ordning mellan att må dåligt Det finns också en jämför med unga som mår bra. I den gruppen oroar sig endast och att ha en problematisk tendens att unga 16 procent av tjejerna och livssituation. Ett rimligt som mår dåligt 6 procent av killarna för att antagande är dock att probleinte duga. matiska villkor ger upphov till psykiskt i mindre Det är mycket vanligt att psykisk ohälsa, vilket i sin tur omfattning än oroa sig för det egna utseenkan göra det svårt att klara av det bland tjejer med psykovardagens utmaningar. Det unga generellt somatiska besvär, andelen handlar med andra ord om en pratar med sin är 41 procent jämfört med negativ spiral. Det vi kan visa mamma och 15 procent bland tjejer utan utifrån de olika delstudierna frekventa besvär. Bland killar är att gruppen unga som lider pappa om det med besvär är nivån lägre, 24 av psykisk ohälsa avviker från som oroar dem. procent. Bland killar utan gruppen unga som mår bra besvär är det bara 3 procent genom att mycket oftare ha som oroar sig för sitt utseen betydligt mer problemaende. Bilden ser ungefär likadan ut för oron över tisk livssituation. den egna vikten. Vi kan också se att det oftare finns problem inom familjen eller i andra nära relationer bland MER BESVÄRLIG LIVSSITUATION unga som inte mår bra. Andelen som vänt sig Vår analys av befintliga enkätdata visar att unga till en professionell utanför familjen för att få som lider av psykosomatiska besvär i högre grad hjälp och stöd på grund av familje- eller relations har en besvärlig livssituation än andra unga. En problem är ungefär dubbelt så stor jämfört med betydligt större andel i den gruppen oroar sig för att bland unga generellt. inte duga jämfört med andra unga. Att inte duga Det finns också en tendens att unga som mår kan innebära att man bekymrar sig för sådant som dåligt psykiskt i mindre omfattning än unga genehar att göra med utseende eller vikt, men också rellt pratar med sin mamma och pappa om det som med möjligheten att få ett jobb. Den ekonomiska oroar dem. Vi kan dock inte säga om unga isolerar situationen är en ytterligare dimension som vållar sig från de som står dem närmast på grund av det mycket problem. Nästan en tredjedel (31 procent) av dåliga måendet, eller om det är på grund av att de dem som har psykosomatiska besvär oroar sig för sin närstående vuxna inte förmår att stötta de unga på eller familjens ekonomi, vilket är en mycket högre ett adekvat sätt. andel jämfört med för unga utan besvär (10 procent).

Tiina Ekman

Det är tydligt att det är specifika normer som NORMERNA FÖRÄNDRAS STÄNDIGT styr de unga kvinnorna. Till exempel har det Det finns även anledning att uppmärksamma hur visats att tjejer i gymnasieåldern upplever höga normer samspelar med ungas psykiska ohälsa. prestationskrav och har lägre självkänsla jämfört Normer är styrande utifrån vad som anses rätt och med jämnåriga killar. Tjejer förväntas också att riktigt i förhållande till rådande värderingar, ideal ta ett stort ansvar för kamratrelationer i skolan. och samhällstrender. Normer och normativitet Dessutom verkar det som om föräldrar har högre fungerar därför som sociala regelsystem, och styr förväntningar på sina döttrar och att döttrarna vilka egenskaper och handlingar som anses som anstränger sig mer för att uppfylla föräldrarnas ”normala” och ger social status i en given kontext. krav jämfört med sönerna. Det ställs helt enkelt Normerna synliggörs bäst när någon bryter mot olika krav och förväntningar på tjejer och killar dem. Relationen mellan vad som uppfattas som utifrån de rådande samhällsnormerna (Strömbäck normalt och vad so uppfattas som onormalt är et al. 2015). något som därför ständigt förändras. Ungdomstiden är den period i livet då unga börjar ifrågasätta de rådande normerna och utforska var de själva befinner sig i relation till dessa. Därför INÅT- OCH UTÅTRIKTADE SYMTOM beskriver Maria Wiklund, Ulla Danielsson, Maria Unga som mår dåligt visar det antingen genom Strömbäck och Carita Bengs att rikta problemet utåt, till att de faktiskt överraskades exempel genom aggressivt av den starka strävan ”att eller normbrytande betevara normala” och att passa ende eller genom att rikta Samtidigt är den in i rådande normsystem inåt, till exempel som lider av psykisk problemet som fanns hos de nedstämda genom att känna sig nere, ha ohälsa som regel och deprimerade unga ont i magen eller i huvudet. kvinnorna och männen. Ätstörningar, social isoledåligt rustad för att ”Drömmen om att vara ring och självskadebeteende själv ta upp ämnet, normal” och att ”passa in” är ytterligare symtom för går enligt artikelförfattarna inåtriktat dåligt mående. En det hör oftast till som en röd tråd genom de individ kan också visa både symtombilden att ungas berättelser. Unga inåt- och utåtriktade symtom självkänslan och kvinnor som lider av ångest för psykisk ohälsa, vilket ökar eller depression berättar risken för att den psykiska självförtroendet hur de ständigt brottas ohälsan blir långvarig. sviktar. med sin dåliga självkänsla, Henrik och Anna-Karin känslan av att ”inte duga”, Andershed har studerat att ”inte hålla måttet” eller att inte kunna leva upp ungas psykiska hälsa utifrån olika kombinationer till ”höga normer”. De unga kvinnorna anstränger av inåt- och utåtriktade beteenden. Deras analys sig till det yttersta för att skapa ett existensberättar fram en betydligt mer komplex och detaljetigande genom självdisciplinering och oklanderliga rad bild av ungas psykiska ohälsa jämfört med prestationer (Wiklund et al. 2015). tidigare forskning och med en tydlig koppling till

Tema: Ungas psykiska hälsa

stress och dåligt mående påverkar möjligheten att hur stödet till unga bäst kan utformas. Psykiska göra saker som de vill eller måste göra i vardagen, problem och beteendeproblem undersöks ofta som vilket gör att de hamnar efter och därmed blir helt separata fenomen som om de inte skulle ha ännu mer stressade eller ångestfyllda. samband med varandra och som om flera problem Psykisk ohälsa i dess olika inte skulle förekomma hos en uttryck upplevs också ofta och samma person. I själva som skamligt för den drabverket verkar det vara relativt Det kräver mod bade individen. Skamkänslan vanligt att en och samma och tillit att är hopkopplad med att avvika person har flera olika psykiska berätta, och själva från det som upplevs som problem och beteendeproblem. berättandet är ofta normalt. Det kan till exempel handla om föreställningar hos En viktig slutsats i deras ansträngande. individen själv, att inte klara av studie är att det finns ett vissa prestationer (fysiska eller behov av att fokusera på kunskapsbaserade), att inte fixa sociala spelregler individer med både internaliserade problem som eller att avvika utseendemässigt, som kan ligga ångest- och depressionssymtom och externaliserabakom känslan av ångest eller deppighet. de problem som frekvent riskbruk av alkohol och Skamkänslan, oron och ångesten kan också kriminellt beteende. De med fler än ett problem vara förenade med svåra levnadsförhållanden som har generellt också mer av andra typer av proindividen själv inte rår för, till exempel föräldrars blem, av helt annan art. Exempelvis är förekommissbruk eller psykiska ohälsa. Den kan också ha sten av självskadebeteende och självmordsförsök sin grund i våld i hemmet eller kriminalitet hos mycket hög bland unga med multipla problem en familjemedlem, olika saker som det är svårt att generellt, men också specifikt bland unga kvinnor prata om för en ung person. med multipla problem. Av dem uppger drygt 80 Ett mycket tydligt resultat från vår studie är procent ett självskadebeteende (Andershed & att unga i första hand hanterar sitt dåliga mående Andershed 2015). själva – de upplever inte att det stöd som samhället erbjuder är tillgängligt eller anpassat efter deras behov. HUR PÅVERKAR DÅLIGT MÅENDE DE UNGAS LIV? Ett annat resultat är att unga på olika sätt sigDen som mår psykiskt dåligt upplever ofta att de nalerar att de mår dåligt. Vissa vänder problemen är ensamma om att må dåligt – det pratas så lite inåt och får besvär som kan relateras till stress, om det som är svårt i livet. Samtidigt är den som ångest och oro. Andra vänder problemen utåt och lider av psykisk ohälsa som regel dåligt rustad för blir ofta mer aggressiva och svåra att samarbeta att själv ta upp ämnet, det hör oftast till symtommed. De som arbetar nära de unga måste bli bättre bilden att självkänslan och självförtroendet sviktar. på att tolka signalerna rätt och erbjuda alla stöd Unga tycker att det är svårt för dem att själva och vård, oavsett hur de unga signalerar. hitta en balans i tillvaron. Kraven utifrån upplevs som allt för höga, samtidigt som de egna ambitionerna blir till malande krav på prestation. Unga beskriver på olika sätt hur deras erfarenheter av

Tiina Ekman

HUR VILL DE UNGA FÅ STÖD?

REFERENSER

Enligt vår studie önskar de unga få stöd av en vuxen som är kompetent, har tid att lyssna och som inte har förutfattade meningar. Det är viktigt att ge gott om tid för de unga att beskriva sina svårigheter. Utifrån dessa beskrivningar kan stödet sedan utvecklas i samråd med den unga personen. Den som ger stödet bör visa empati och genuint bry sig om personen – unga som mår dåligt kan ha svåra erfarenheter bakom sig och behöver uppmuntran för att orka och våga berätta. För de flesta är psykiska problem sammankopplade med skam och känsla av ett personligt tillkortakommande. Det kräver mod och tillit att berätta, och själva berättandet är ofta ansträngande. De unga känner ofta skuld för att de mår dåligt som om det var de själva som bar ansvaret för sin psykiska ohälsa. Det är därför viktigt att inte ytterligare förstärka den skuldkänslan. Så i stället för att fråga vad den unga personen själv kan göra för att må bättre kan man fråga vad till exempel skolan kan göra tillsammans med den unga för att det ska bli bättre. Det är inte enbart kön och de könsrelaterade normerna och erfarenheterna som skiljer unga åt. Man bör uppmärksamma samtliga diskrimineringsgrunder när man möter unga och vara medveten om och reflektera över sina fördomar och förutfattade meningar som kan påverka bemötandet. Ungas tankar och erfarenheter kan ge vägledning för hur modeller för bemötande och behandlingsinsatser kan utvecklas och anpassas till deras specifika behov och livsvillkor. Det civila samhällets professionaliserade organisationer som möter unga med olika bakgrund, identitet och behov har oftast en specialistkompetens som andra kan lära av.

Andershed, H. & Andershed, A.-K. (2015). Internaliserade och externaliserade problem bland unga vuxna. I Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (red.) När livets känns fel. Stockholm: Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor.

Bremberg, S. & Dahlman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Forte, Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova.

Hiltunen, L. (2015). Psykisk ohälsa i skolan. I Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (red.) När livet känns fel. Stockholm: Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor.

Källström Cater, Å. (2015). Samtal som behandling av unga som upplevt våld i föräldrarnas parrelation. I Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (red.) När livet känns fel. Stockholm: Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor.

Mörk, E., Sjögren, A. & Svaleryd, H. (2014). Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa. Stockholm: SNS.

Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.

Strömbäck, M., Wiklund, M., Bengs, C. & Danielsson, U. (2015). ”Jag skakar” tjejers uttryck för psykisk ohälsa. I Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (red.) När livet känns fel. Stockholm: Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor.

Ungdomsstyrelsen (2013). Unga med attityd 2013. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Wiklund, M., Danielsson, U., Strömbäck, M. & Bengs, C. (2015). Dissonanser och möjligheter ‒ i ljuset av genus, normativitet och samhällets individualisering I Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (red.) När livet känns fel. Stockholm: Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor.

Youth Aware of Mental Health – YAM – medvetandeprogram för skolan

Inga-Lill Ramberg, Marie-Louise Söderberg, Carin Bokedal & Danuta Wasserman.

program för psykisk hälsa, Youth Aware of Mental I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken Health, YAM, haft en signifikant effekt på antalet bland unga pojkar och den näst vanligaste bland självmordsförsök, som var hälften så vanligt bland flickor. År 2014 tog 170 ungdomar (15–24 år) sina elever som deltagit i programmet jämfört med en liv i Sverige och 2 432 vårdades på sjukhus efter ett kontrollgrupp (ref 4). Prelimisjälvmordsförsök under 2013 nära resultat visar också att (ref 1). nyinsjuknande i depression var Många fler kommer inte Youth Aware of i interventionsgruppen. till sjukvårdens kännedom, Mental Health, YAM, lägreStatens beredning för då de inte gör somatiskt haft en signifikant medicinsk och social utvärlivshotande självmords dering (SBU) konstaterar i en försök (ref 2). Oberoende effekt på antalet genomgång av skolprogram, av den somatiska svårigsjälvmordsförsök, som syftar till att förebygga hetsgraden, banar dock alla självskadebeteenden, att YAM självmordsförsök väg för som var hälften så har den bästa evidensen av alla framtida suicidala handvanligt bland publicerade program (ref 5). lingar, inklusive fullborNationellt centrum för dade självmord. I en stor elever som deltagit suicidforskning och preveneuropeisk undersökning i programmet tion av psykisk ohälsa, NASP visade resultaten att drygt jämfört med en (www.ki.se/nasp), som lett 4 procent av 15-åringarna i den europeiska studien, studien hade försökt ta sina kontrollgrupp. planerar nu tillsammans med liv (ref 3). Motsvarande siffStockholms läns landstings ror har tidigare rapporterats Hälso- och sjukvårdsförvaltning att genomföra en i svenska undersökningar. RCT-studie i Stockholms läns skolor. 10 000 elever Under de senaste åren har en omfattande i årskurs 7 och 8 ska utbildas med början hösten studie gjorts i tio europeiska länder där tre olika 2016. Programmet är universell som i den europeinterventionsprogram testats bland 11 110 elever iska studien och riktar sig till alla elever och inte i 168 skolor (ref 4). Utvärderingen visar att en av enbart till någon riskgrupp. metoderna – ett hälsofrämjande och preventivt

Tema: Ungas psykiska hälsa

1. Medvetenhet om olika valmöjligheter PROGRAMMET YAM (lära sig att tackla konflikter och dilemman) Youth Aware of Mental Health, YAM, www.y-a-m. 2. Medvetenhet om känslor och hur man org, som utvecklades för Seyle projektet (ref 6) hanterar stress och krissituationer (känna består både av kognitiv och erfarenhetsbaserad igen stress, kroppsspråk och icke-verbala inlärning och omfattar sammanlagt fem lektionsbeteenden samt hantera stressiga situationer) timmar utspridda på tre veckor. 3. Medvetenhet om depression och självmords Den kognitiva inlärningen består av ett 25-sidigt intankar (lära sig att lyssna på sig själv och andra formationshäfte ”Påverka och förbättra hur du mår”, och att känna igen/tala om/hantera depression affischer och interaktiva föreläsningar. Informationsoch självmordstankar och suicidal kommunikahäftet, som delas ut till samtliga elever, innehåller tion hos sig själv och andra) olika teman alltifrån vad psykisk hälsa innebär och hur man ska slå vakt om För varje tema ingår ett positiva livsstilar, handla strukturerat rollspel. Roll vid stress, depression samt spelen äger rum i klasssuicidalitet till strategier för För att underlätta rummet och leds av två självhjälp och hur man kan möjligheterna instruktörer, varav minst den hjälpa sin kompis. ena genomgått YAM-utbildI det skriftliga materialet till öppenhet ningen. För att underlätta ingår också sex affischer som hos eleverna är möjligheterna till öppenhet sätts upp i klassrummet instruktörerna inte hos eleverna är instruk eller annan lokal i skolan där törerna inte knutna till den eleverna vistas. Affischerna knutna till den aktuella skolan. sammanfattar i punktform aktuella skolan. Huvudansvarig för proinnehållet i de ovanstående jektet är Professor Danuta temana. Wasserman, Karolinska instiI informationshäftet tutet, Nationellt centrum för suicidforskning och och på en av affischerna finns hänvisning till var prevention av psykisk ohälsa, NASP. råd och stöd finns, adresser, inklusive web- och MSc Carin Bokedal, Stockholms läns landsting, mejladresser och telefonnummer till elevvården, SLL, är ansvarig för SLLs insatser i projektet. Konstödverksamheter och nätstöd, såväl nationellt taktpersoner på NASP är Med dr Inga-Lill Ramsom lokalt. berg, inga-lill.ramberg@ki.se och beteendevetare Den erfarenhetsbaserade, emotionella inlärningen och projektsamordnare Marie-Louise Söderberg, syftar till att integrera de kunskaper, som förmedmarie-louise.soderberg@ki.se. las under den kognitiva delen av projektet, med känslor genom att eleverna aktivt får identifiera Vill du veta mer så besök: psykiska problem/olika svårigheter/dilemman www.y-a-m.org samtidigt som de lär sig, bland annat från sina www.ki.se/nasp kompisar, hur de ska hantera dessa (ref 6). De www.sll.se/yam huvudteman man arbetar med är:

Inga-Lill Ramberg, Marie-Louise Söderberg, Carin Bokedal & Danuta Wasserman

REFERENSER

http://ki.se/nasp/statistikrapporter-0

Ramberg I-L, Wasserman D. (2000). Prevalence of

vention for youth--a mental health awareness program:

reported suicidal behaviour in the general popula¬tion

lessons learned from the Saving and Empowering

and mental health-care staff. Psychological Medicine

Young Lives in Europe (SEYLE) intervention study. BMC

2000 30, 1189–1196.

Public Health. 2012 Sep 12;12:776. doi: 10.1186/1471-2458-

Carli V, Sarchiapone M, Al-Halabí S m fl. A newly iden-

12-776.

Statens beredning för medicinsk och social utvädering, (SBU ), rapport 241, 2015 http://www.sbu.se/241

tified group of adolescents at “invisible” risk for psychopathology and suicidal behavior: findings from the SEYLE study. World Psychiatry 2014 Feb; 13(1): 78–86. 4.

Wasserman D, Hoven CW, Wasserman C m fl. School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Lancet. 2015 Apr 18;385(9977):1536–1544. doi: 10.1016/S01406736(14)61213-7. Epub 2015 Jan 9.

Hjälp oss rädda liv Dina gåvor ger oss möjlighet att driva våra stödlinjer: Självmordslinjen, Äldretelefonen och Föräldratelefonen. Vi lyssnar och stödjer människor i psykisk kris. Bli månadsgivare via SMS. Då skänker du 50 kr den 28:e varje månad via din telefonräkning. Skicka ett SMS till 72 980 med texten M50. Du kan stoppa din gåva när du vill. Ett stort tack för ditt stöd!

Wasserman C1, Hoven CW, Wasserman D. Suicide pre-

Krรถnikor Ann Lantzourakis & Pia Eresund Charlie Eriksson Selene Cortes

Tidiga störningar bakom ungas våldsdåd

har utvecklats brukar sällan diskuteras. Fokus läggs på sådant som hänt i deras liv den senaste tiden. Uten den dårlige barndommen han hadde, så vil jeg hevde at det ikke hadde vært mulig ågjennomføre terroraksjonen som han gjorde. Det er mange ting som førte mot Utøya. Det er noe som er ødelagt i ham. Jeg tror det ligger traumatiske opplevelser i bakgrunnen til alle som gjør alvorlige voldshandlinger, sier Seierstad, som mener Breivik aldri fant tilhørighet i et miljø i barne- og ungdomstida.

Upprördheten efter den otäcka skolattacken i Trollhättan har lagt sig och medias uppmärksamhet riktas åt andra håll. Men nu har det alltså hänt även här, en ensam ung man har tagit sig in i en skola och dödat flera personer. Om det varit lika lätt att få tag i skjutvapen som i USA hade säkert många fler dött. Mycket tyder på ett rasistiskt terrordåd, men i skrivande stund är detta ännu ej helt klarlagt. I försök att förstå orsakerna bakom våldsdåd av den här typen pekas olika faktorer ut: rasism, islamofobi, näthat, mobbning och socialt utanförskap. Men det krävs mer för att någon ska ge sig till att mörda främmande personer på detta kallblodiga sätt. Gärningsmännen har ofta även uppvisat tecken på tidigt grundade psykiska störningar redan i förskoleåldern. Psykopatisk personlighetsstörning nämns ibland, men varför en sådan

Så säger Åsne Seierstad i en intervju i norska Dagbladet den 9 november 2013, med anledning av den då nyutkomna boken En av oss. En berättelse om Norge. Under arbetet med boken hade hon fått tillgång till den barnpsykiatriska utredningen och även intervjuat personal som på Statens barn- och ungdomspsykiatriska center hade utrett Anders Behring Breivik som fyraåring. Där framkom att Anders hade svårt att leka, vare sig ensam eller tillsammans med andra barn, att han saknade spontanitet, aktivitetslust, fantasi och inlevelseförmåga, samt språk för att uttrycka

Krönikor

känslor. Han beskrevs som försiktig, kontrollerad, extremt ordentlig och renlig. Han tog inte själv initiativ till kontakt och deltog endast mekaniskt i aktiviteter, utan att visa glädje eller lust. Han hade svårt att uttrycka sig känslomässigt, ”men när det väl kommer en reaktion är den påfallande stark” (s.38). Under veckorna på dagbehandlingsavdelningen började han dock förändras och visa mer glädje och tillit. ”Man bedömde att han hade stora resurser och att hans skador skulle kunna avhjälpas om han kom i en ny och bra omsorgssituation (s.40). Mamman hade sökt hjälp för att hon inte orkade med Anders. Hon beskrev honom som klängig, besvärlig, krävande och ”aggressiv på ett infamt sätt”. Men när barnpsykiatrin förordade familjehemsplacering med motiveringen ” Anders vårdnadssituation är så bristfällig att han löper risk att utveckla en allvarligare psykopatologi” (s.42) backade hon. Med hjälp av advokat lyckades hon få ärendet nedlagt. Anders fick bo kvar hos henne och familjen hade inte fortsatt kontakt med BUP. Om det inte rådde tystnadsplikt skulle nog alla som är eller har varit verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri och social barnavård kunna berätta liknande historier. Det kommer signaler – från förskola, grannar och inte sällan även från föräldrarna själva – om att ett litet barn uppvisar beteendeproblem och att relationerna i familjen verkar konfliktfyllda. Man gör en psykosocial utredning och bedömer att det finns stora risker för psykopatologisk utveckling. Några av dessa barn har vi, som tidigare arbetade som barnpsykoterapeuter, kunnat hjälpa. Det har ofta krävts stora insatser, som barnpsykoterapi och miljöterapi, insatser i skolan, täta föräldrakontakter, ibland även placering i familjehem. I samtliga fall har de olika hjälpande personerna måst samarbeta vilket givetvis också tagit en hel del tid. Långtifrån alla barn fick dock den här hjälpen, och i dagens läge

är det än värre. Såväl barn- och ungdomspsykiatrin som socialtjänsten är gravt överbelastade och resurserna till såväl familjehemsplacering som behandling är minimala. Naturligtvis utvecklar inte alla de här barnen grava personlighetsstörningar. Familjerelationer kan förändras i positiv riktning och barn kan även hitta kompenserande relationer med vuxna utanför familjen. Alla med svåra personlighetsstörningar blir inte heller mördare, olika omständigheter och så kallade triggande faktorer har stor betydelse. Men vi menar att människor som begått kallblodiga massmord i så gott som samtliga fall har haft allvarligt störda tidiga relationer och som barn uppvisat grava avvikelser i sin känslomässiga utveckling. Och därför är det i dagens allt hårdare samhällsklimat viktigare än någonsin att i tid upptäcka dessa barn och ge dem adekvat hjälp. Barn behöver nära och normbildande relationer till sina vårdnadshavare. Rytm, regelbundenhet och kontinuitet är grundstenar för en positiv personlighetsutveckling. Att ändra på en inre upplevelse av att vara dålig och oälskad är möjligt, men det tar tid och kan kräva professionella kunskaper. Sådana kunskaper finns i dagens läge. Många olika behandlingsmetoder har vuxit fram under de senaste årtiondena. De mest tidskrävande metoderna är givetvis de för samhället dyraste. Men detta bör vägas in mot hur mycket en plats i fängelse eller på institution kostar. Det är viktigt att tänka lång siktigt. Kompetens finns men resurser saknas. Det är bråttom. Barn blir fort unga vuxna. Ann Lantzourakis, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, psykoanalytiker. Pia Eresund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, filosofie doctor.

Den 28 september 2013 – Fasaden föll och mitt liv gick inte att rädda Studenterna diskuterade hur senaste tentan hade gått, hur svåra vissa frågor var och att de skulle ha förberett sig bättre. Innan den här tentan gick av stapeln fördes det samtal kring olika övningar på gymmet, vilket maträtt som var godast i matlådan, vilken nattklubb som skulle gästas kommande helg och liknande. Vad gör han? Ska han inte med på tentaslasket? Vet han inte att det är obligatoriskt att kröka skallen av sig när tentan är skriven. Han är alltid med där det händer roliga grejer. Men den här kvällen var jag inte med på festen. Jag skulle vara hemma för jag var sjuk, allvarligt sjuk i hemlighet. Ingen visste att jag led av en svår depression och panikångestattacker. Sedan slutet av maj samma år hade jag dagligen kämpat mot min svåra ångest, sömnsvårigheter, försöka få tillbaka motivationen till att träna och lusten att äta, släppa den tunga stenen som dag ligen satt i mitt bröst samt hålla uppe fasaden utåt. Ingen fick veta att jag var svårt sjuk, psykisk ohälsa är det sista jag vill förknippas med. Jag är inget psykfall, ingen förlorare. Jag sviker mitt eget ideal, jag är misslyckad och

full av skam. Det är pinsamt att jag drabbats av psykisk ohälsa. Svagheten övertar både min fysiska och psykiska hälsa. Till mina vänner säger jag att allting är bra. Inom mig plågas jag av min ångest, de negativa tankarna och all skuld/skam som äter upp mig inifrån. Sociala medier är det nya fikarummet. Här delar vi med oss av vår vardag, en image målas upp och vi försöker skapa en konsensus mellan våra verkliga liv och den bilden som förmedlas av oss i de sociala flödena. Det är svårt att leva upp till de krav och ideal som förmedlas via bloggar, sociala medier och media. Hög press leder till svår stress. Vi lyssnar på poddar, läser kändisarnas böcker, följer bloggar, likear bilder på Instagram och hoppas att vi ska lyckas lika bra. Jag var vilsen och drunknade i alla intryck från sociala flöden. Ville göra raketkarriär, tjäna pengar, bli känd och leva ett liv i lyx. Allt skulle gå att ordna, ingenting var omöjligt när klivet ut i vuxenlivet var taget. De höga kraven och en enorm stress ledde mig rakt in i ett krig mot den psykiska ohälsan, ett krig som jag slutade med att mitt liv hängde på en skör tråd på en bår inne på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Kalmar. Hellre dö med en värdig image än att leva som ett psykfall. Hur kunde det gå så här långt? Varför överlevde jag? Vem är jag nu när alla vet?

Krönikor

Att prata om psykisk ohälsa är livsviktigt. En öppen dialog kring ämnet minskar den skam/tabu som råder vilket leder till en ökad acceptans. Det vill säga att vi förbättrar kunskaperna, reducerar fördomarna och på lång sikt blir detta tunga ämne mer vardagligt och hanterbart. För två år sedan försökte jag avsluta mitt liv, i mina ögon var jag ett psykfall, en förlorare, men jag överlevde mirakulöst nog tack vare fantastisk sjukvård och en envis skyddsängel. Idag vet alla att jag har erfarenheter av psykisk ohälsa, en vetskap som inte har ändrat hur mina vänner ser på mig som person. Jag har inte blivit en diagnos eller en vandrande katastrof. Livet består av otroligt många fina ögonblick, dagligen sker det storartade saker i våra liv, ögonblick som vi lätt missar eller glömmer av att uppskatta i takt med att vi är slavar åt dagens teknik. Lägg undan telefonen, stäng igen datorn och umgås med nära och kära. Vi vet aldrig vad som händer imorgon, det enda vi kan påverka är nuet. Världen är full av framgångsrika människor, alla har de olika historier om hur de tagit sig till toppen. Icke att förglömma är att vi alla har olika

förutsättningar, bakgrunder och andra påverkande faktorer som skiljer oss åt. Förra året avslutade 43 stycken ungdomar sitt liv i förtid. Det räcker nu. Det behöver inte skördas fler människoliv för att vi ska förstå vikten av att lyfta ämnet psykisk ohälsa. Jag har själv lidit av psykisk ohälsa sedan 2013, äter fortfarande mediciner och kriget pågår ständigt samtidigt som jag hittat en balans i livet. Att jaga idealen är att springa rakt in i en fälla. Jag delar med mig av min historia för att inspirera och motivera andra ungdomar till att prata om deras psykiska ohälsa. Din delning kan rädda ett syskon, en släkting, en lagkamrat, en klasskompis, en arbetskamrat, en partner eller annan underbar och viktig person. Mitt liv gick att rädda, nu hjälps vi åt för att få fler unga människor att välja livet! Charlie Eriksson Grundare av informationsprojektet Aldrig Ensam om sprider kunskap och bryter tystnaden kring det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa bland unga vuxna. Läs mer på www.aldrigensam.com

Ett perspektiv på döden Jag har flera vänner som avsiktligt valt att inte skaffa barn. Orsak: Det är för svårt att leva i den här världen. Det kan diskuteras om det har med deras eget personliga mående att göra, om de haft särskilt svåra livsvillkor, eller om det handlar om ideologisk övertygelse, jag kan inte svära på något av alternativen. Men jag kan svära på en sak. Det ÄR svårt att leva i den här världen. Särskilt om man är ung och i början av att skapa sitt liv och välja livsbana. För det gör man i den åldern. Man väljer sin framtid, bland ett myller av alternativ. Du kan göra vad som helst, världen ligger öppen framför dig, och du har teoretiskt sett alla möjligheter att bli precis vad du vill. Eller, vad du tror att du vill. Bland alla miljoner alternativ finns det en tydlig rangordning. Vissa saker premieras och accepteras mer än andra. Det är lätt för vem som helst att sälla sig till det som är accepterat och flyta med strömmen. Det är oftast mindre motstånd då. För du skall ha en hel del is i magen och ett gäng nerver av stål om du väljer en ovanlig bana i nörd träsket. Och det är bara accepterat om du lyckas.

Att lyckas är svårt. Särskilt idag, eftersom vi mäter hur någon lyckats i antal likes på sociala medier eller visningar på YouTube. Pressen har hårdnat. Det handlar inte om huruvida vi är lyckliga, utan huruvida vi är lyckade eller inte. Och det är toppen om du är lyckad innan du fyllt sjutton. Och skall du vara lyckad innan du hunnit fylla sjutton är det bråttom. Det är ju inte bara likesen som måste styras upp, utan även skola, vänner, relationer och fritidsintressen, samtidigt som man behöver förhålla sig till ett gäng hormoner som härjar i kroppen. Då är det lätt att tappa perspektiven, och gå vilse bland alla krav. Och när kraven blir så stora att de kväver en är det nära att man tappar livslusten. Det stora problemet är att det är precis det som alldelens för många gör. I Sverige tar en ung människa i veckan sitt liv. En. Ungdom. I. Veckan. Självmord är den främsta dödsorsaken bland ung domar i Sverige. Idag, år 2015. I ett av världens rikaste länder. Ett land dit människor från krigshärjade

Krönikor

områden gärna flyr eftersom det är ett så bra land att leva i. Den här krönikan kommer dock inte att handla om politiska ansatser eller moraliska och ekonomiska argument för välfärd eller flyktingmottagande. Just nu är jag bara ute efter att presentera fakta. Och efter att ge ett annat perspektiv. Och perspektiv är väl det som saknas när man är ungdom. Det som SKA saknas. En växande hjärna skall vara fylld med tankar och spår, med tvivel och ambition och allt annat man kan tänka sig, men den ska inte, eller snarare, KAN inte vara fylld med perspektiv. Det hör den åldern och utvecklingen till. Det är normalt att man saknar perspektiv på livets omfång och konsekvenser när man står precis i början av det, det är bland annat därför det är viktigt att det finns kloka vuxna runt de växande individerna som kan stå för just det där – perspektivet. Problemet idag är dock att många vuxna också går vilse i kravdjungeln och dras med i kampen om den som på ytan verkar ha det bäst. Vi ska så mycket. Vi ska göra karriär på jobbet, ha en harmonisk relation, vara vältränade, sexgudar, mata surdegen och laga ekologisk mat från grunden. Barnen skall vara snygga och kreativa med breda och många fritidsintressen. Vi skall hinna läsa svår litteratur och hinna med avslappnade middagar med våra vänner. OCH så skall allihop noga dokumenteras på sociala medier. Och hinner man inte med allt får man rigga bilderna snyggt och låtsas. För att sedan lägga upp på sociala medier. Och föräldragenerationen (som för övrigt aldrig, generellt sett, varit sjukare än idag i psykisk ohälsa) är medskapare till de krav som de inte själva orkar fylla, och som unga dukar under för. De kan inte längre bistå med något perspektiv för de behöver själva ett. Det här blir en ond spiral där psykisk ohälsa och självmord är de yttersta konsekvenserna. Våra nya folksjukdomar. Vårt samhälles största utmaning.

Jag har inte svårt att förstå resonemanget i att man väljer bort att skaffa barn när man ser samhället utvecklas så här, och när man ser det enorma lidande en del går igenom. För de flesta har sett det. Hos sig själv eller hos någon närstående. Tre av fyra är drabbade av egen eller närståendes psykiska ohälsa. Det är alltså mer normalt att vara drabbad, direkt, eller indirekt, än att inte vara det. Ändå lyser proportionerna av nyanserade statusuppdateringar kring hur liver ter sig IRL med sin frånvaro på sociala medier. Och det skapar risker. Risker att just unga människor som behöver vuxna i närheten som kan ta udden av det svarta, eller diskutera rimligheten i livskraven, inte har någon att vända sig till, eftersom alldeles för många vuxna är upptagna med att polera sin egen yta. Därför behöver vi prata om hur livet kan vara. Och hur livet är. Vi behöver prata om depressioner, diagnoser, livsvillkor och funktionsvariationer. Vi behöver också prata om självmord. För finns det bara krav och potentiella möjligheter och ingen verklig förankring i hur svårt livet kan vara, och vilket hårt jobb med toppar och dalar som krävs för att nå sina mål, tenderar vi att ge helt fel perspektiv på själva livet. Och så också på döden. Och har vi otillräckliga perspektiv på livet, och vi känner att vi inte alls är där vi vill vara, eller där ”alla andra” ser ut att befinna sig, kan döden bli ett rimligt alternativ. Vi måste prata om döden som alltför många ungdomar väljer. Vi har inga andra alternativ. Vi måste prata om självmord, och visa att det finns möjliga, åtkomliga, enklare alternativ till att döden är den enda utvägen om man inte klarar av samhällets krav. Vi MÅSTE ge ett annat perspektiv på livet. Och på döden. Selene Cortes Koordinator Mind

MIND är en ideell förening som främjar den psykiska hälsan. Vi erbjuder medmänskligt stöd, sprider kunskap och bildar opinion. Wollmar Yxkullsgatan 14 ∙ 118 50 Stockholm www.mind.se ∙ info@mind.se Tel 08-34 70 65

VÅGA PRATA OM DET SOM DÖLJER SIG UNDER YTAN. Om du, eller någon du känner, mår dåligt och går i tankar på att begå självmord finns det hjälp att få. Ring vår självmordslinje på 90101 eller chatta anonymt med våra volontärer på mind.se. Vi har öppet dygnet runt.