Page 1

Psykisk Hälsa 2015:3 / Årgång 56 / 99 kr

Mind öppnar stödlinje för självmordsnära dygnet runt

Tema: Tillit


Innehåll Inledning.............................................................................................................................................4 Självmordslinjen öppnar – dygnet runt.................................................................................5 Aktuell litteratur............................................................................................................................... 7 Tema: Tillit Hög mellanmänsklig tillit i Sverige – men inte bland alla.............................................12 Sören Holmberg & Bo Rothstein Tillit......................................................................................................................................................22 Gunnar Aronsson Erfarenheters betydelse för tilliten.......................................................................................32 Julia Grosse Att tolka tillit – några grundfrågor........................................................................................ 38 Erik Blennberg Tillit skapar vi tillsammans......................................................................................................... 56 Magdalena Bluhme Den bräckliga tilliten................................................................................................................... 64 Sten Widmalm När regelverket tar över – om bristen på tillit till vårdarbetarna..............................74 Lars Jacobsson Tillit är vägen, medmänsklighet målet.................................................................................78 Stina Balkfors


Tillit måste ständigt erövras Tilliten måste ständigt erövras och förtjänas och den bygger på människors erfarenheter. Den höga tilliten gäller inte alla grupper i samhället. Forskningen visar att skillnaden i mellanmänsklig tillit mellan olika grupper i samhället ökar. Det är oroande och viktigt att uppmärksamma. Mellanmänsklig tillit är central inte bara för samhällets effektivitet utan också för enskilda människors psykisk hälsa: ”Att uppleva tillit bety­ der att världen blir mera förutsägbar vilket redu­ cerar osäkerhet och därmed minskar stress. Den psykologiska kärnan i tillit är att människor och ting är pålitliga. Därmed stabiliseras mänsklig iden­ titet och den sociala världen blir mera förutsägbar och hanterbar”, skriver Gunnar Aronsson. I detta nummer analyseras och diskuteras det mångfacetterade begreppet tillit från olika ut­ gångspunkter. Förhoppningsvis kommer det att ge näring till det viktiga samtalet om hur medmänsk­ lig tillit kan försvaras och utvecklas.

”Människor i Sverige är tillitsfulla.” skriver Sören Holmberg och Bo Rothstein i en artikel i detta temanum­ mer om tillit. Mellanmänsk­ lig tillit är ett socialt kapital som gör samhället tryggare, effektivare och lättare att leva i. 80 procent av invånarna i Sverige och Dan­ mark anser att man i allmänhet kan lita på andra människor. I Frankrike, Ungern och Grekland är motsvarande siffra 20 procent. I Serbien och Slovakien 8 procent. Betyder det att vi tillitsfullt kan luta oss tillbaka i förvissningen att allt är bra som det är? Nej, så är det förstås inte. Bara i förljugna diktaturer med väloljade propagandaapparater skapar man illusio­ nen av det perfekta samhället där medborgarna i alla lägen kan lita på sina ledare. I en levande demokrati ingår yttrandefrihet, rätt att kritiskt granska makten, överklaga myndighetsbeslut och en öppen samhällsdebatt. Inget land är vaccinerat mot korruption och maktmissbruk.

Cecilia Modig Ordförande, Mind

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA / Organ för föreningen Mind / Utkommer med 4 nr/år. Årgång 56 / ISSN: 0033-3212 / Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2015 / Adress: Mind, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, www.mind.se Chefredaktör & ansv. utgivare: Cecilia Modig / Redaktör: Merja Metell Suomalainen, Comma / Redaktionskommitté: Sven Bremberg, docent i socialmedicin; Siv Fischbein, professor emerita, special­pedagog; Cecilia Modig, socionom och författare; Lovisa Sandberg, Insamlingsansvarig, Mind; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi; Marie-Louise Söderberg, verksamhetsansvarig, Mind och Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri. Manus till Psykisk Hälsa: info@mind.se / Form & Produktion: Pelle Isaksson / Tryck: Edita. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

4


Självmordslinjen öppnar – dygnet runt

Bilden på Nour El-Refai, komiker och skådespelare, är från Minds kortfilm. Filmen ska hjälpa till att marknadsföra Självmordslinjen via sociala medier. Foto Jose Figueroa

Mind bedriver sedan flera år stödverksamhet till människor i kris genom tjänsterna Självmords­ upplysningen, Äldretelefonen och Föräldratele­ fonen. Verksamheterna bemannas redan idag av cirka 80 volontärer som har fått specialutbildning i att hantera samtal från bland annat suicidala personer. Den nya tjänsten kommer att vara Sveriges första suicidpreventiva stödlinje som har öppet dygnet runt. Under 2015 har Mind aktivt sökt volontärer för att bemanna chatten och telefonen under olika pass hela dygnet. Enligt Marie-Louise Söder­ berg, verksamhetsansvarig på Mind, har intresset varit stort. – Det är över 300 personer som har anmält sig och det tycker vi förstås är fantastiskt. Jag tror att ämnet är något som berör nästan alla, oavsett om

MIND ÖPPNAR UNIK SJÄLVMORDSLINJE DYGNET RUNT

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor idag. Det är fem gånger fler som dör i självmord än som dör i trafiken. Eftersom det hittills har saknats en dygnet-runt-linje för personer som mår psykiskt dåligt och kan vara självmordsnära, kommer Mind att öppna en sådan stödverksamhet i oktober. Målet är att erbjuda 20 000 stödsamtal första året. – Många av de som söker vår hjälp har intygat att vårt stöd har varit livsavgörande. Därför är det ett naturligt steg för oss att bygga upp den nya självmordslinjen fullt ut. Genom att erbjuda stöd både via chatt och telefon kan vi nå både yngre och äldre målgrupper, säger Carl von Essen, general­ sekreterare för Mind.

5


Självmordslinjen öppnar – dygnet runt självmordspreventiva jourlinjer, men inte Sverige. Flera aktörer har påtalat behovet av en nationell suicidpreventiv dygnet-runt-linje, bland annat Folkhälsomyndigheten i sitt förslag till struk­ tur för kunskapsbaserad suicidprevention från februari 2015. För att lansera ett nationellt journummer krävs förstås samarbete med flera aktörer, både för att marknadsföra tjänsten och för att säkerställa olika former av stöd. Flera större givare har redan för­ klarat sig villiga att stödja projektet, bland annat Ester Bomans stiftelse och Kavlifonden. Reklam­ byrån TBWA bidrar med stöd i marknadsföringen. – Vi söker finansiering från våra existerande och nya supportrar – företag, stiftelser, offentliga bidragsgivare och privatpersoner. Ett viktigt bisyfte med den nya jourlinjen är att minska tabut och underlätta samtal om självmord och psykisk ohälsa och hur hela samhället kan bli bättre på att före­ bygga självmord, säger Carl von Essen.

man har mått dåligt själv, har erfarenhet som an­ hörig eller har ett yrkesmässigt intresse, säger hon. Hittills har Mind samlat 150 antal volontärer som får utbildning och stöd av Mind. För att arbeta som volontär för Självmordslinjen har Mind satt en åldersgräns på minst 25 år. De första två månaderna som volontär är en provperiod. – Vi erbjuder en möjlighet att göra en mycket uppskattad och livsviktig medmänsklig insats. Det är personlig lämplighet och mognad som är avgö­ rande. Sen är det önskvärt, men inte nödvändigt, att ha erfarenhet från vård- och omsorgsarbete. Alla volontärer djupintervjuas, vi tar referenser, de måste uppvisa registerutdrag från polisens belast­ ningsregister, gå en tre dagars introduktionsutbild­ ning under helg och kvällstid, samt följa våra rikt­ linjer för stödverksamheten, säger Marie-Louise. Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare, håller i en del av utbildningen. Hennes forskning handlar om föräldrar och syskon som har mist ett barn respektive ett syskon i självmord. År 2014 var det 1531 personer som tog sitt liv. Bland män upp till 44 år är det den vanligaste dödsorsaken – vanligare än till exexmpel cancer. Personer i socialt utsatta miljöer är särskilt drab­ bade. På senare år har antalet självmord ökat, inte minst bland unga personer, vilket är särskilt alarmerande. År 2013 var det 176 ungdomar i åldern 15–24 år som tog livet av sig i Sverige, vilket är den högsta siffran under 2000-talet. Det finns i Sverige vissa stödverksamheter för människor i kris, men de har olika tider och olika telefonnummer. De enda jourverksamheterna är 112 (SOS Alarm) samt 1177 (Sjukvårdsupplysningen). Ingen av dessa är avsedda för medmänskligt stöd vid kris. De flesta europeiska länder har egna

Suicidforskaren Ullakarin Nyberg håller i en del av Minds utbildningar för de volontärer som ska bemanna Självmordslinjen. Hon har även skrivit boken Konsten att rädda liv – om att förebygga självmord, Natur & Kultur.

6


Aktuell litteratur PSYKOTERAPI SOM HJÄLPER. METODER FÖR VÅRDEN. Anna Gerge (red). Insidan, 2014. Recension av Björn Wrangsjö.

Mind – Självmordslinjen erbjuder stöd via chatt, telefon och mail, dygnet runt på telefonnummer 90 101 från och med den 7 oktober. Självmords­linjen kommer att vara stationerad på Södermalm i Stockholm i Minds egna lokaler. Mind har 90-konto och är medlemmar i insamlingsorganisationernas branschorgan FRII.

Nödvändig trygghet

Ur psykoterapi med trauma­ tiserade klienter har utkris­ talliserat sig erfarenheten att bearbetning av traumat går via en fas av stabilisering och etablering av en arbetsallians. Detta behövs för att klienten ska kunna arbeta utifrån en trygghet som underlättar att upplevelseintensi­ teterna under bearbetningsfasen kan hållas inom klientens toleransfönster. Denna erfarenhet förefaller vara giltig för psykoterapeutiskt arbete i allmänhet och är en av de grundläggande utgångspunkterna i Psykoterapi som hjälper. Metoder för vården med Anna Gerge som redaktör. Hon har samlat ett drygt tiotal medför­ fattare, alla erfarna kliniker, de flesta legitimerade psykoterapeuter liksom hon själv med fortbild­ ningar bland annat i EMDR, hypnoterapi, kropps­ orienterad psykoterapi, gestaltterapi, ego-state terapi och bild- eller musikterapi. Boken riktar sig först och främst till kliniker i primärvård eller kliniker med egen mottagning. Författarna vill dels förmedla en metod att hjälpa patienter att lugna och stabilisera sig på såväl kroppslig som emotionell nivå, dels ett flertal me­ toder som når djupare än enbart kognitivt reflekte­ rande och möjliggör upplevelsebaserad bearbetning och integration. Djupgående förändring är ofta en implicit process, dvs utom räckhåll för medveten kognition.

För att garantera en god kvalité i stödet till de hjälpsökande har Mind följande riktlinjer: • Mind är noga vid rekryteringen. Volontärerna ska tillhandahålla utdrag ur polisens belastnings­register, de djup-intervjuas och startar med en prövoperiod som volontärer i två månader. • Volontärerna får en utbildning på totalt 20 timmar, av bland andra Liria Ortiz i Motiverande Samtal (MI). Utbildningen innehåller vidare moment om samtalsmetodik, suicidprevention och kunskap om psykisk ohälsa. • Volontärerna ska få löpande handledning av extern handledare fyra gånger per år. • Volontärerna ska arbeta i pass om två till tre personer, på Minds kontor i centrala Stockholm. • Medlyssning och inspelning av samtal används med jämna mellanrum i utbildningssyfte och för att säkra kvaliteten i stödet. • Det ska alltid finnas tillgång till avlastande samtal med en erfaren psykiater eller psykolog som kan ge handledning efter komplicerade samtal.

7


Aktuell litteratur psykoterapin som övervägande bygger på ”bottom up” processer. Terapeuten väljer metodik och tek­ nik under arbetsprocessens gång. Påfallande ofta sker det terapeutiska arbetet genom aktivering av mentala processer i ändrade medvetandetillstånd och/eller genom transformation av kroppsliga för­ nimmelser till emotionella/relationella. Gerge beto­ nar upprepade gånger vikten av att om terapeuter tillämpar de i boken beskrivna teknikerna i eget behandlingsarbete ska de ha en adekvat utbild­ ningsbakgrund samt att dessa metoder är avsedda för klienter som i sig kan ha ett stort lidande men som inte har en djupgående psykiatrisk störning och heller inte ett alltför problematiskt anknyt­ ningsmönster. Framställningen är överlag lättläst, illustrativ, engagerande och inspirerande. En randanmärkning dock: Så vitt jag kunde finna har endast en förfat­ tare uppgett att hon fått tillstånd av sin klient att publicera material från terapin. Det väcker frågan om de kliniska exemplen är ”autentiska” eller konstruerade utifrån erfarenheten av flera terapier. Det senare behöver inte alls vara något problem men skulle vara av värde för läsaren att veta.

Tre delar

I första delen av boken står Anna Gerge för inle­ dande teoretiska kapitel. I dessa avhandlas bland annat vad som hjälper i psykoterapi med fokus på ”common factors” samt förändringsprocesser i psykoterapi. Vikten av empatiskt relaterande, medkänsla, förmåga att reglera emotionell och kroppslig spänning betonas. I del 2, metoddelen, redogör Gerge för klinisk hypnos, EMDR, ego-state terapi samt fokusering enligt Gendlin. Hon berör också affektfokuserad terapi och konstnärliga terapiformer dock utan att gå in på hur dessa metoder ter sig i praktiken. I del 3 presenterar hon och medförfattarna utförliga fallbeskrivningar som illustrerar hur dessa metoder tillämpas i praktiken ofta inom ramen för korta terapier. Här delar författarna generöst med sig av modeller, tekniker och tillvägagångssätt som de funnit verksamma i sin kliniska praktik. Skildring­ arna ligger på olika abstraktionsnivå, men ofta är det möjligt för läsaren att ”hänga över axeln” på terapeuten och få en närbild av behandlingspro­ cessen – i ett exempel från en gestaltterapeutiskt behandling, skildras arbetet på verbatim nivå, replik för replik vilket tydliggör i vilken utsträck­ ning terapeuten i realiteten verkligen ”lever” sin teori och improviserar tekniskt inom dess ramar. Denna fallbeskrivning är speciell också därför att ”hen” används genomgående och för att klientens kön inte framgår.

Hjälper den psykoterapi som beskrivs

Lever boken upp till sin titel ”Psykoterapi som hjälper”? De metoder och tekniker som presenteras har visserligen kliniskt erfarenhetsstöd och är van­ ligen förankrade i väl utvecklade metodrationaler, men de har ytterst begränsad vetenskaplig evidens. Redaktören ”rundar” i viss utsträckning den traditionella evidensdebatten genom att hänvisa till metodövergripande metastudier som visar att psykoterapi i allmänhet god effekt. Jag tycker att detta är en viktig bok. Varför det

Manualstyrning eller individualiserad processtyrning

I motsats till manualiserade psykoterapiers mer eller mindre förformade ”top-down” inriktning får vi här möta den individualiserade, ”skräddarsydda”

8


Aktuell litteratur – de metoder som beskrivs är ju inte genomgående evidensbaserade? Behövs andra metoder? Alla kli­ enter och patienter blir inte kvitt sina symtom bara för att de behandlas med en metod som har god ve­ tenskaplig evidens, avspeglat i statistiskt signifikanta skillnader, effektstorlekar runt 1.0 eller reducerat antal kriterier för en viss diagnos. Även om många blir bättre behöver det inte innebära att de upplever sig ”tillräckligt bra”. Det är därför värdefullt med en bred palett av psykoterapeutiska tillvägagångssätt att välja på. De metoder som beskrivs i boken är som jag ser det dock inte enbart komplement till de traditionella evidensbaserade utan är behandlings­ alternativ i sin egen rätt.

ta avstånd från denna förälder, det som kallas för­ äldraalienation, inte ännu accepterats i vårt land. En ny bok till vägledning för kliniskt verk­ samma, redigerad av de amerikanska psykologerna Amy Baker och Richard Sauber, är boken som på svenska har titeln ”Att arbeta med alienerade barn och familjer”. För att särskilja föräldraalienation, här be­ nämnt PA (Parental Alienation) från ett grundat avståndstagande från en förälder, måste de faktiska förhållandena i varje enskilt fall utredas. Sauber & Worenklein hänvisar till fyra saker att vara upp­ märksam på – när man skall ta reda på om det är fråga om PA, eller om det är fråga om ett avvisande av en förälder som har en saklig grund.

WORKING WITH ALIENATED CHILDREN AND FAMILIES. A CLINICAL GUIDEBOOK. Baker, A. J. L., Sauber, S. R. (red). Routledge, 2014. Recension av Lena Hellblom Sjögren.

1. Om barnet innan avvisandet av en förälder haft en positiv relation till denna förälder. 2. Om denna förälder vanvårdat eller utsatt barnet för övergrepp. 3. Om den förälder barnet säger att barnet vill vara hos använder sig av olika strategier för att få barnet att ta avstånd från den andra föräldern ( alienationsstrategier, se nedan). 4. Om barnet beter sig så som det iakttagits att alienerade barn gör (se sammanfattning av olika kriterier nedan).

I de flesta fall då föräldrarna skiljer sig normaliseras förhål­ landena efter en tid så att barnet kan ha en naturlig vardaglig kontakt med båda sina föräldrar. Då barnet inte har en vardaglig, regelbunden och nära kontakt med den ena föräldern är det viktigt att ta reda på varför det är så. I den allt ymnigare facklitteraturen, internationellt sett, om föräld­ raalienation, finns mycket att lära för svenska yrkesverksamma för att hjälpa barn och familjer i vårdnadskonflikter. Ett problem är emellertid att den globalt observerade företeelsen att barn grundlöst avskiljs från en förälder och påverkas att

För att på ett mer tillförlitligt sätt kunna särskilja alienation, undandragande (estrangement) och övergrepp (bona fide abuse) som grund för barnets avvisande av en förälder håller Richard Sauber och Abe Worenklein nu på att utarbeta ett standardi­ serat instrument att används i detta syfte. Baker och Fine identifierar minst 17 olika stra­ tegier som kan användas för att skapa ett psykolo­

9


Aktuell litteratur

Alienationskriterier för bedömning av ett starkt alienerat barn Kriterium

Beskrivning

C1

Barnet ger uttryck för orimliga negativa uppfattningar, känslor, och/eller beteenden om den bortstötta föräldern, så som ilska, fientlighet, hat och/eller rädsla, som är signifikant oproportionerligt i förhållande till barnets aktuella upplevelse med denna förälder och det finns ett konsistent (sammanhängande) mönster av nedsvärtande för vilket barnet ger bara svaga, triviala, bagatellartade, och/eller absurda förklaringar.

C2

Barnet ger uttryck för synpunkter om föräldrarna som påminner om en patologisk kluvenhet, så som en markerad brist på ambivalens och/eller ett reflexartat stöd till den favoriserade föräldern i nästan vilken konflikt eller diskussion som helst.

C3

Barnet deltar i grym eller elak behandling av den bortstötta föräldern och det finns litet eller inget uttryck för skuld eller samvetskval gällande denna dåliga behandling.

C4

Barnets sätt att tala låter förstå att barnets uppfattningar har otillbörligt påverkats av den favoriserade föräldern, så som detta visas i valet av ord, syntax eller andra parametrar. Antingen C4-4 Barnet uttrycker meningar, återger händelser, eller kritiserar på andra sätt den icke favoriserade föräldern på ett sätt som är antingen åldersinadekvat eller osannolikt och som nära överensstämmer med uppfattningar och attityder hos den favoriserade föräldern. Eller I tillägg till överensstämmelse med C4-4, barnet, utan att bli hjälpt på traven av en utredare eller någon annan, försäkrar frivilligt eller spontant att han eller hon uttrycker sina egna negativa uppfattningar eller känslor om den bortstötta föräldern och inte har blivit påverkad av någon annan.

C5

Barnet uttrycker genom handlingar eller ord antingen fientlighet mot, eller stöter bort vänner och/eller familj till den icke favoriserade föräldern och barnet hade tidigare en god relation till dessa individer.”

giskt avstånd mellan barnet och den andra avskilda föräldern. Det inkluderar att tala illa om denna, inte tillåta barnet att träffa denna förälder, och att övertyga barnet om att denna förälder inte bryr sig om barnet. André och Baker har utarbetat ett program för mellanstadiebarn för att hjälpa och stärka barnen

att stå emot olika alienationsstrategier som deras mamma eller pappa utsätter dem för. Materialet som fått titeln ”Jag vill inte välja” (IDWTC – I Do Not Want To Choose) som presenteras handlar om hur barn med föräldrar som ska skiljas, eller har skilts och inte är överens, kan få hjälp. Barnen uppmuntras att hitta egna lösningar genom att

10


Aktuell litteratur Författarna i denna grundbok betonar vikten av att den förälder som barnen avskiljs från och som baktalas ändå fortsätter att försöka förmedla sin kärlek till, och empati för barnet. Det är många fäl­ lor, provokationer och prövningar som den avskilda och baktalade föräldern utsätts för. Att svara med ilska eller passivitet kan bidra till att förstärka alienationen. William och Lorna Goldberg skriver om att terapeuten som hjälper en utsatt förälder måste vara både pedagog och kliniker. Kunskaper om vad föräldra­alienation är behöver förmedlas samt olika sätt att hantera den mycket stressande livssituatio­ nen som föräldraalienation innebär för både föräld­ rar och barn . Pågår alienationen under lång tid är det viktigt att terapeuten uppmuntrar den utsatta föräldern att försöka skapa ett liv utanför det som domineras av föräldraalienationen. Detta kan vara oerhört svårt, vet jag som i en pedagogiskt stödjande roll följt utsatta mammor och pappor över många år. I andra kapitlet behandlas hur utsatta familjer kan stödja varandra (The International Support Network for Alienated Families), hur man kan hjälpa barn i de mest allvarliga fallen som fått en monsterbild av den avskilda föräldern genom att få se denna genom en s.k. one way-screen, eller genom att denna förälder tar med sig foton, videofilmer eller saker från tiden då barnen hade kontakt med henne/honom till återföreningsmöten med en tera­ peut, hur man kan arbeta med terapi då det är en domstol som beordrat den, och hur man i frivilliga former kan hjälpa barn som vuxna som söker hjälp utifrån alienationserfarenheter som skadat dem. Detta är en vägledande bok som jag varmt rekom­ menderar för alla som vill hjälpa alienerade barn, och familjerna som tvingas leva med föräldraalienation.

1. tänka själva, 2. fundera över sina valmöjligheter, 3. lyssna till sitt hjärta, och 4. använda sin egen förmåga. Till sin hjälp får barnen i studiematerialet 17 olika familjesituationer att arbeta med, vilka återspeglar de olika alienationsstrategierna, enligt vad jag kan se. Exempel på sådana familjesituationer är: • En förälder ser ledsen, arg eller sårad ut när du ger dig iväg för att vara med den andra föräldern, • En förälder låter dig välja om du vill vara med den andra föräldern, • En förälder hänvisar till den andra föräldern med förnamnet och inte genom att säga ”mamma” eller ”pappa”, • En förälder kallar din styvförälder för ”mamma” eller ”pappa” och föreslår att du ska göra det också, • En av dina föräldrar säger till dig att den andra föräldern inte älskar dig längre, • En förälder blir irriterad eller arg om du visar den andra föräldern uppmärksamhet. Psykologen Garber ger i sitt kapitel om barnfokuse­ rad psykoterapi för skilsmässobarn ett råd: tala inte i barnets närvaro om orsaker till skilsmässan, eller fråga om det förekommit våld. Sådana saker ska de vuxna tala om i separata möten. Tyvärr har jag många gånger sett hur detta goda råd, för att undvika oroande och otillbörlig påverkan på barnet, inte följts. Barnet behöver nära och regelbunden kontakt med båda sina föräldrar om dessa inte bevisligen tidigare skadat barnet, utan stress, skuld och rädsla, för att kunna må bra och utvecklas väl.

11


Hög mellanmänsklig tillit i Sverige – men inte bland alla

12


Sören Holmberg är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning behandlar opinionsbildning, väljarbeteende, representativ demokrati och kvaliteten i politiska styrsystem. Bo Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning behandlar socialt kapital, korruption och tillit.

gare, mer effektiva och går fortare. Den operativa Människor i Sverige är tillitsfulla. Vi uppfattar i mekanismen är att en hög mellanmänsklig tillit hög grad att andra människor ”i allmänhet” är att sänker vad ekonomer benämner som ”transaktions­ lita på. Uttryckt med forskarjargong visar alla till­ kostnader” i ett samhälle. Om de flesta människor gängliga undersökningar att den mellanmänskliga är pålitliga går det mesta bättre. Då behövs färre tilliten (eller med en annan term, sociala tilliten) låsta dörrar, mindre kostnader för säkerhets­ i Sverige är bland den allra högsta i hela världen. arrangemang och inte så många En nyligen utförd undersökning advokater och skiljedomare. inom ramen för QoG-Institutet För människor fördelaktiga vid Göteborgs universitet visar En hög mellan­ utbyten, vare sig dessa är ekono­ att variationerna är mycket stora, mänsklig tillit miska eller sociala, kommer lättare också inom Europa. sänker vad och oftare till stånd om parterna Medan nästan 80 procent av uppfattar varandra som pålitliga. invånarna i länder som Sverige ekonomer En andra positiv effekt av hög och Danmark uppger att de anser benämner som social tillit gäller samhällens att man i allmänhet kan lita på förmåga att producera tillräckligt andra människor är siffrorna ”transaktions­ kollektiva nyttigheter, såsom för länder som Slovakien och kostnader” i ett med en god infrastruktur, ett fung­ Serbien 8 procent, dvs en tiofaldig erande rättssamhälle och generella samhälle. skillnad. I länder som Frankrike, socialförsäkringar. Dessa måste Ungern och Grekland ligger den som regel betalas via skattsedeln sociala tilliten nere på 20 procent och om merparten av medborgarna inte litar på (Charron & Rothstein 2015). att de flesta andra betalar sina skatter eller om Betydelsen av ett dylikt resultat är svår att man uppfattar att de flesta andra missbrukar eller överskatta. Många studier visar att en hög mellan­ överutnyttjar dessa kollektiva nyttigheter kommer mänsklig tillit kan ses som ett slags socialt kapital det inte gå att finansiera dessa system i tillräcklig (Svendsen & Svendsen 2009, Castiglione mfl 2010) grad (Dahlström mfl 2013, Fehr & Fischbacher vilket är ett helt centralt smörjmedel i ett välfung­ 2005, Rothstein 2003). erande samhälle. Men välsignelsen med en genomsnittligt hög Det gör för det första att alla beslut blir smidi­

13


Tema: Tillit

allt är gott och väl i Sverige när det gäller mellan­ mellanmänsklig tillit minskar om det i samhället mänsklig tillit. finns olika mindre grupper med en klart lägre tillit. Om olika socialt och politiskt viktiga grupper ut­ märks av påtagligt lägre tillitsnivåer kan det på sikt skapa problem inte bara för de aktuella grupperna VERKLIGHETEN ÄR INTE SÅ SKINANDE VIT men för hela samhället. Låg tillit blir som ett grus – DEN HAR KLARA NYANSER AV GRÅTT i maskineriet. Även om resultaten går i hypotesens riktning, Verksamhet som involverar de låglitande grup­ har empiriska utfall ofta en tendens att inte vara perna riskerar att ta längre tid, bli mer kostsamma hundra­procentigt vita eller svarta. Det vanliga är och mindre effektiva. Detta kan i sin tur utvecklas att verkligheten är mer grå. Den avgörande frågan till en negativ spiral som leder till en fortsatt sänk­ är då – hur grå? I vårt fall kommer vi att fastslå ning av den mellanmänskliga detta genom att studera till­ tilliten. ståndet för den mellanmänsk­ Det bästa är således om liga tilliten i Sverige under en gruppskillnader i graden av mel­ period på nästan tjugo år och Men om vi skall lanmänsklig tillit är så liten som nedbrutet i ett trettiotal demo­ tala om någon möjligt i ett samhälle. Kvin­ grafiska och sociala gruppering­ trend är det i nor och män, unga och äldre, ar, och i ett femtontal politiskt/ arbetare och högre tjänstemän, ideologiska dimensioner. riktning av en inrikes och utrikes födda, Vi börjar dock med att visa något förstärkt sjuka och friska, arbetslösa och hur den mellanmänskliga til�­ arbetande, olika partiers sym­ liten ser ut och har förändrats mellanmänsklig patisörer, personer ideologiskt i Sverige under åren 1996–2014. tillit. till vänster eller till höger – alla Den enkätfråga som används i bör de normativt sett och i SOM-undersökningarna för att den bästa av världar ha en hög, och en någorlunda mäta mellanmänsklig tillit har följande lydelse: lika hög grad av mellanmänsklig tillit. Och över ”Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det tid skall den höga tilliten bestå och de eventuella att lita på människor i allmänhet?” Svaren avges på gruppskillnader som finns skall inte bli större. en elvagradig skala mellan 0 (det går inte att lita på En socialt och politiskt jämn, stabil och hög människor i allmänhet) till 10 (det går att lita på mellanmänsklig tillit är vad vi normativt vill ha. människor i allmänhet). Frågan är om den önskan/förhoppningen är upp­ I enlighet med en klassificering lanserad av Bo fylld i Sverige. Vi skall undersöka det med hjälp av Rothstein delar vi in svarspersonerna i tre grupper SOM-institutets mätningar av mellanmänsklig tillit – låglitare (som svarar 0–3 på skalan), mellanlitare som går tillbaka till 1996. Vår hypotes är att graden (4–6) och höglitare (7–10). Resultaten i figur 1 visar av mellanmänsklig tillit inte bara är hög i Sverige. att en majoritet av svenska folket hela tiden varit Den utmärks också av små skillnader mellan olika höglitare med andelar kring 55 procent. Andelen samhällsgrupper, och dessa mindre skillnader mellanlitare har hållit sig kring 30 procent medan förstoras inte över tid. låglitarna har varit relativt få med andelar kring Frågan är då om vår hypotes stämmer, dvs om 11–12 procent.

14


Sören Holmberg & Bo Rothstein

FIGUR 1: MELLANMÄNSKLIG TILLIT 1996–2014 (PROCENT) Kommentar: De som inte svarat (2–6 procent) ingår i procentbasen. Frågan besvaras på en 11-gradig skala mellan 0 (Det går inte att lita på människor i allmänhet) och 10 (Det går att lita på människor i allmänhet). 80 % Höglitare (7–10)

Medellitare (4–6)

Låglitare (0–3)

70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Huvuduppgiften vi förelagt oss är att kartlägga eventuella skillnader i graden av mellanmänsklig tillit mellan olika samhällsgrupper. Av framställ­ ningsmässiga skäl koncentrerar vi oss på andelen höglitare i olika grupper. Det hade inte gjort någon skillnad om vi istället hade valt att redovisa medel­ tal eller balansmått. Slutsatserna blir desamma. Resultaten i tabell 1 visar andelen höglitare i ett stort antal demografiska och socioekonomiska grupper. Bland grupperna finns flera med en utsatt position i samhället och därmed extra beroende av välfärdssamhället – arbetslösa, personer med dålig hälsa, personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer födda utomlands. Normativt vill vi inte att människor med olika ”problem” också skall ha problem med en relativt låg mellanmänsklig tillit.

Över tid har mycket lite hänt. Stabiliteten är stor. Men om vi skall tala om någon trend är det i riktning av en något förstärkt mellanmänsklig tillit. Andelen höglitare i SOM-undersökningen 2014 är den högsta som uppmätts (61 procent).1 Mellanlitarna är 27 procent. Låglitarna hamnar på låga 10 procent. Ökning av den sociala tilliten är ingalunda någon generell trend. Andra under­ sökningar byggda på den internationella survey­ studien ”World Value Study” visar att i länder som Danmark och Sverige har den sociala tilliten ökat sedan man gjorde den första undersökningen 1981 medan den i länder som Frankrike, Storbritannien och USA har sjunkit avsevärt under denna period (Sønderskov & Dinesen 2015) Men vår huvuduppgift i detta kapitel är inte att studera nivån på den mellanmänskliga tilliten.

15


Tema: Tillit

ner vi när det gäller graden av mellanmänsklig tillit I tabell 2 redovisas andelen höglitare bland per­ bland några av de ”utsatta” grupper vi har med i soner med olika ideologisk tillhörighet respektive undersökningen. Andelen höglitare kan ibland vara med sympatier för olika partier. En intressant fråga under 40 procent bland arbetslösa, är om anhängare till de nya bland personer med dålig hälsa, partierna Sverigedemokraterna bland personer med sjuk- eller och Feministiskt Initiativ skiljer Detta beror i eller bland ut sig från övriga mer etablerade de flesta fall på aktivitetsersättning, personer födda utanför Sverige. partiers väljare. En annan fråga att de utsatta När det gäller utlandsfödda med ett visst nyhetsvärde även är andelen höglitare speciellt låg utanför forskarvärlden är om grupperna bland personer uppväxta i Eu­ människor med vänster- respek­ har tappat i ropa utanför Norden och bland tive högerideologi litar på sina medmänniskor i olika grad. mellanmänsklig personer uppväxta utanför Europa. Det vill säga att graden av mel­ Huvudresultatet när det tillit. lanmänsklig tillit är extra låg bland gäller de sociala och demogra­ personer som vuxit upp i länder fiska grupperna är att stabili­ där den mellanmänskliga tilliten oftast är klart teten över tid i andelen höglitare i de flesta fall lägre än i Sverige. är stor. Och att skillnaderna i andelen höglitare Studier av danska data om detta visar emel­ mellan olika samhällsgrupper är förhållandevis lertid på en positiv trend i det att invandrare från liten. låglitarländer tenderar att öka sin sociala tillit Exempelvis litar kvinnor och män lika mycket efter ett antal år i Danmark. Det avgörande för på människor i allmänhet. Detsamma gäller perso­ att denna ökning skall inträffa visar sig intressant ner som bor på landsbygden eller i någon storstad. nog vara hur de uppfattar kvalitén i de offentliga När det gäller ålder finns dock en mindre skillnad institutionerna. Ju mer de uppfattar att institutio­ mellan unga under trettio år och äldre väljare över ner som polisen, rättsväsendet och den offentliga trettio år. Yngre har under alla år haft en något förvaltningen behandlar invandrare och etniska lägre mellanmänsklig tillit. Mycket talar för att danskar jämbördigt, desto högre blir deras tillit till detta är en sk. kohorteffekt, dvs att den relativt andra människor (Nannestad mfl 2014, jfr Kumlin låga sociala tilliten bland unga är ett övergående & Rothstein 2010). fenomen. Detta betyder att mellanmänsklig tillit inte är Yrkesvariabeln uppvisar också en systematisk så starkt kulturellt bestämt som många tidigare skillnad i andelen höglitare mellan tjänstemän, forskare hävdat utan att den i högre grad bestäms med en högre andel, och arbetare och företa­ av kvalitén i samhällets institutioner. gare, med en något lägre andel. En klassrelaterad När det gäller de helt centrala gruppskillna­ skillnad kan också noteras när det gäller graden av derna i mellanmänsklig tillit mellan olika poli­ utbildning. Och här är skillnaderna i andelen hög­ tiska grupper – helt centrala eftersom det vore litare större. Bland universitetsutbildade svenskar smått förödande om flera större ideologiska eller är andelen höglitare kring 70 procent mot endast partipolitiska grupper verkade i samhället med cirka 45–50 procent bland lågutbildade personer. en låg eller ingen tillit till sina medmänniskor, så Stora skillnader av detta slag – och större – fin­

16


Sören Holmberg & Bo Rothstein

TABELL 1. ANDEL PERSONER MED HÖG MELLANMÄNSKLIG TILLIT I OLIKA DEMOGRAFISKA GRUPPER 1996–2014 (PROCENT HÖGLITARE) Kommentar: Resultaten visar andel höglitare i SOM-undersökningarna. Se figur 1. 1996

1998

2002

2004

2008

2010

2014

Samtliga

58

57

56

Kvinnor

60

57

55

53

54

57

61

52

56

57

Män

57

56

57

61

55

51

57

61

16–29 år

51

51

49

47

43

47

47

30–49 år

64

59

57

58

60

61

63

50–64 år

59

58

59

55

56

61

65

65+

57

56

57

49

50

54

61

Lågutbildad

51

48

48

46

41

45

47

Medllåg

59

54

58

51

47

54

57

Medelhög

53

57

56

54

60

59

62

Högutbildad

72

73

69

69

72

73

74

Arbetarhem

53

49

50

44

47

48

52

Tjänstemannahem

67

64

66

63

69

68

70

Högre tj mannahem

77

72

69

68

70

73

78

Företagarhem

50

57

57

56

46

55

61

Landsbygd

56

57

53

53

45

55

61

Tätort

58

54

54

52

51

54

59

Stad

61

58

60

55

57

60

62

Storstad

62

56

58

55

58

58

62

Uppväxt i Sverige

60

58

59

56

55

59

63

51

53

46

46

51

55

57

i Norden i Europa

51

38

40

32

46

44

41

utanför Europa

39

48

43

37

39

44

45

Förvärvsarbetande

65

61

60

60

61

64

67

Arbetslösa

47

45

46

41

42

36

39

Sjuk-/aktivitetsersättn

56

46

47

38

41

40

37

Dålig (0–4)

-

44

43

28

33

34

35

Mellan (5–8)

-

57

56

53

52

56

61

Bra (9–10)

-

57

66

67

66

70

73

Subjektiv hälsa:

17


Tema: Tillit

TABELL 2. ANDEL PERSONER MED HÖG MELLANMÄNSKLIG TILLIT I OLIKA IDEOLOGISKA GRUPPER (PROCENT HÖGLITARE) Kommentar: Resultaten visar andel höglitare i ett urval SOM-undersökningar. Se figur 1. Svarspersonernas vänster-högerposition bygger på en självklassificeringsfråga. Partitillhörigheten gäller partisympati (= bästa parti). 1996

1998

2002

2004

2008

2010

2014

58

57

56

53

54

57

61

Klart vänster

67

59

61

51

55

57

62

Något vänster

63

59

60

63

60

61

65

Varken eller

52

48

49

44

48

48

52

Något höger

62

65

62

62

57

64

66

Klart höger

63

59

55

53

55

57

63

V

61

51

54

50

51

63

62

S

61

56

57

55

53

52

59

MP

53

55

49

53

67

65

70

C

60

67

58

55

54

59

72

Samtliga

FP

70

78

66

60

64

67

73

KD

66

59

56

56

55

63

66

M

62

60

57

57

59

62

66

SD

-

-

-

-

28

34

40

FI

-

-

-

-

-

-

68

Övriga partier

51

42

43

42

39

47

41

Inget parti

38

40

40

41

39

38

45

litare än övriga partiers anhängare. Under åren 1996–2008 tenderar MP- och/eller V-väljare ha en något lägre grad av mellanmänsklig tillit än genomsnittet. En tendens som inte finns kvar i mätningarna 2010 och 2014. De två stora parti­ ernas sympatisörer har mycket snarlika resultat åren 1996–2004, det vill säga under de år när Social­demokraterna styr Sverige. Under åren 2008–2014, när Alliansen innehar regeringsmak­ ten, uppvisar M-sympatisörer en något högre andel höglitare än S-sympatisörer.

visar våra resultat följande: Politiskt betingade gruppskillnaderna i mellanmänsklig tillit är i de flesta fall små. Andelen höglitare är i allt väsentligt desamma bland personer ideologiskt till vänster eller till höger. Så har det också sett ut under hela undersökningsperioden, dvs sedan 1996. Samma lugnande slutsats kan också i huvudsak dras när det gäller de etablerade partiernas olika väljargrupper. Dock kan vissa smärre skillnader konstateras. Folkpartiets sympatisörer uppvisar t ex genomgående en något högre andel hög­

18


Sören Holmberg & Bo Rothstein

litare bland SD:s anhängare har resultatet varit 28 procent 2008, 34 procent 2010 och 40 procent 2014, klart under snittet för hela väljarkåren, men dock något uppåtgående. Andra mindre utanförgrupper där vi finner låga andelar höglitare är bland personer utan ideologisk hemvist, bland personer som stödjer mindre, ”övriga” partier och bland personer helt utan någon form av partisympati. Här är det fråga om en minoritet svenskar om cirka tjugo procent som är ideologiskt och partipolitiskt hemlösa; inte mobiliserade av de dominerande ideologierna eller av något ”tyngre” parti.

Huvudresultatet är dock att skillnaden i gra­ den av mellanmänsklig tillit är måttlig mellan de olika etablerade partiernas väljare. I denna gemen­ skap ingår också sympatisörer till Feministiskt Initiativ. FI-anhängare i valet 2014 har en hög mellanmänsklig tillit, till och med något högre än genomsnittet. De större politiska gruppskillnader som finns återfinns inte bland etablerade grupper. De återfinns bland mindre grupper som på olika sätt är utanför det etablerade systemet. Mest tydligt gäller det Sverigedemokraternas sympatisörer som har klart lägre andelar höglitare än övriga partiers väljare. De tre gånger vi har mätt andelen hög­

TABELL 3. GRUPPSKILLNADER I ANDEL HÖGLITARE – ÖKANDE, STABILA ELLER MINSKANDE ÖVER TID? (PROCENT HÖGLITARE) Kommentar: Resultaten visar andel höglitare med högst respektive lägst andel i olika sociala/ politiska grupper. Ju högre positiv (+) differens desto större skillnad i andel höglitare mellan de aktuella grupperna. Data från SOM-undersökningarna.

Kvinna – Man

1996

1998

2002

2004

2008

2010

2014

+3

+1

-2

-3

+5

±0

±0

50/64 – 16/29

+8

+7

+10

+8

+13

+14

+18

Högutb – Lågutb

+21

+25

+21

+23

+31

+28

+27

Högre tj.m.hem – Arbetarhem

+24

+23

+19

+24

+23

+25

+26

Storstad – Landsbygd

+6

-1

+5

+2

+13

+3

+1

Uppväxt i Sv – Utanför Europa

+21

+10

+16

+19

+16

+15

+18

Förvärvsarb – Arbetslös

+18

+16

+14

+19

+19

+28

+28

Förvärsvarb – Sjuk-/aktiv.ersättn

+9

+15

+13

+22

+20

+24

+27

Bra hälsa – Dålig hälsa

-

+13

+23

+39

+33

+36

+38

Något höger – Något vänster

-1

+6

+2

-1

-3

+3

+1

Något höger – Varken eller

+10

+17

+13

+18

+9

+16

+14

FP – V

+9

+27

+12

+10

+13

+4

+11

-

-

-

-

+36

+33

+33

+32

+38

+26

+19

+25

+29

+28

FP – SD FP – Inget parti

19


Tema: Tillit

STABILA ELLER ÖKANDE GRUPPSKILLNADER ÖVER TID

Hypotesen/förhoppningen att skillnaderna i graden av mellanmänsklig tillit inte skall ha ökat över tid mellan olika samhällsgrupper prövas i tabell 3. Utfallet är något dystert. För flera av de känsliga, utsatta grupperna kan vi iaktta en ökad skillnad visavi mer etablerade grupper. Detta beror i de flesta fall på att de utsatta grupperna har tap­ pat i mellanmänsklig tillit. Det gäller exempelvis arbetslösa, personer med dålig hälsa och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Dock gäller det inte utrikes födda. Andelen höglitare bland dem har inte minskat. Skillnaderna i social tillit mellan olika politiska grupper – som vi nyss såg är otillfredställande stor mellan vissa utanförgrupper och mer etablerade grupper – ökar inte över tid. Men de minskar heller inte. Den stora skillnaden i graden av mellanmänsklig tillit mellan väljare som har funnit ett etablerat parti att sympatisera med och väljare som inte har någon partipolitisk hemvist är fortfarande stor 2014, även om den är något mindre än 1996 och 1998. Den oroande kausala mekanismen här skulle kunna vara att människor med lägre tilltro till sina medmänniskor också har svårt att finna något parti att lita tillräckligt på för att kunna stödja det. Det drabbar i så fall funktionaliteten i den representativa demokratin. Mellanmänsklig tillit spelar således också roll för hur väl det demokra­ tiska maskineriet fungerar. Framväxten av Sverigedemokraterna till riks­ dagens tredje största parti är också en faktor här. Det betyder att det i dagens Sverige finns en stor väljargrupp med en klart lägre tilltro till männ­ iskor i allmänhet, men som trots det har funnit en partipolitisk hemvist. Någon motsvarande politisk väljargrupp av den storleken fanns inte för

tio-femton år sedan. Sverigedemokraterna har mo­ biliserat/rekryterat väljare bland personer utanför det ”normala” höglitar-Sverige. Det kan ses som något positivt ur den elektorala demokratins syn­ punkt, men samtidigt som något bekymmersamt med tanke på det politiska systemets stabilitet och styrbarhet.

ALLT ÄR INTE GOTT OCH VÄL I SVERIGE NÄR DET GÄLLER MELLANMÄNSKLIG TILLIT

Vår normativt inspirerade hypotes att allt skulle vara gott och väl i Sverige när det gäller mellan­ mänsklig tillit har inte rönt ett odelat positivt stöd. Graden av mellanmänsklig tillit är förvisso internationellt sett mycket hög i Sverige. Den har inte heller försvagats över tid. Snarare har den förstärkts något om vi kan lita på de senaste resultaten. Så långt är allt väl. Men när det gäller det som vi speciellt studerat här, nämligen skillnaderna i graden av mellan­ mänsklig tillit mellan olika samhällsgrupper, är bilden mer blandad. I de flesta fall är relevanta gruppskillnader i graden av mellanmänsklig tillit små i Sverige och de har inte blivit större över tid. Dock för flera mindre, men samtidigt välfärds­ politiskt utsatta grupper som arbetslösa, personer med dålig hälsa och utrikes födda, avviker graden av mellanmänsklig tillit klart åt det lägre hållet. Och i vissa fall ökar avvikelsen över tid. En motsvarande avvikelse från majoritetsresul­ tatet återfinns också när det gäller vissa mindre politiska grupper. ”Utanförgrupper” som personer utan partisympatier, eller med sympatier för ”övriga partier”, eller utan ideologisk hemvist till vänster eller till höger, eller med sympatier med Sverigedemokraternas väljare uppvisar en klart lägre grad av mellanmänsklig tillit än genomsnitts­ svensken. Med tanke på att dessa mindre grupper tillsam­

20


Sören Holmberg & Bo Rothstein

mans utgör cirka en tredjedel av valmanskåren talar vi inte om en liten minoritet. Istället kan vi konstatera att vi i Sverige nu har en relativt stor minoritet som förenas av att de inte har samma tilltro till människor i allmänhet som de flesta svenskar och som politiskt förenas av att de inte finner sig till rätta med de etablerade partierna eller ideologierna i Sverige. De är lite för många för att vi med gott samvete skall kunna säga att allt är gott och väl när det gäller den social tilliten, och de positiva utfall som enligt forskningen följer med hög mellanmänsklig tillit för utvecklingen av det svenska samhället.

LITTERATUR 1.

Castiglione, Dario, Jan W. Van Deth,& Guglielmo Wolleb. 2008. The handbook of social capital. Oxford: Oxford University Press.

2.

Charron, Nicholas & Bo Rothstein. 2015. "Social tillit i Europas regioner." In Välfärdsgapet – EU:s sociala utmaning, ed. U. Bernitz, L. Oxelheim and T. Persson. Stockholm: Santërus förlag.

3.

Dahlström, Carl, Johannes Lindvall & Bo Rothstein. 2013. "Corruption, Bureaucratic Failure and Social Policy Priorities." Political Studies 61 (3):523–42.

4.

Fehr, Ernst, & Urs Fischbacher. 2005. "The Economics of Strong Reciprocity." In Moral Sentiments and Material Interests. The Foundations for Cooperation in Eco-

FOTNOTER

nomic Life, ed. H. Gintis, S. Bowles, R. Boyd and E. Fehr. Cambridge, Mass.: The MIT Press.

1.

En brasklapp i sammanhanget är att svarsbortfallet

5.

Kumlin, Staffan, & Bo Rothstein. 2010. "Questioning the

i SOM-undersökningarna har ökat under senare år.

New Liberal Dilemma: Immigrants, Social Networks

Vilket ökar osäkerheten kring hur tillförlitliga resultaten

and Institutional Fairness." Comparative Politics 41

är. I undersökningen 2014 är bortfallet 46 procent,

(1):63–87.

något bättre än 2013 då bortfallet var 47 procent. Dock

6.

Nannestad, Peter, Gert T. Svendsen, Peter T. Dinesen

när den första mätningen av den mellanmänskliga

& Kim. M. Sonderskov. 2014. "Do Institutions or Culture

tilliten gjordes av SOM-institutet år 1996 var bort­

Determine the Level of Social Trust? The Natural

fallet enbart 31 procent. Men skillnaden i resultaten

Experiment of Migration from Non-western to Western

mellan 1996 med 31 procents bortfall och 2014 med

Countries." Journal of Ethnic and Migration Studies

46 procents bortfall är inte speciellt stor. Andelen

40 (4):544–65.

höglitare var 58 procent 1996 mot 61 procent 2014.

7.

Rothstein, Bo. 2003. Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag.

Men, naturligtvis, en del (eller hela) ökningen i andelen höglitare kan ha ”orsakats” av det tilltagande bortfallet.

8.

Sønderskov, Kim M & Peter T. Dinesen. 2014. "Danish

En sådan pessimistisk slutsats förutsätter dock att en

Exceptionalism: Explaining the Unique Increase in

mycket stor andel av det ökande bortfallet består av

Social Trust Over the Past 30 Years." European Sociological Review 30 (6):782–95.

låg- och mellanlitare. Hur det är med det vet vi inte. Den försiktiga huvudslutsatsen att den svenska gra-

9.

Svendsen, Gert T & Gunnar L. H. Svendsen. 2009.

den av mellanmänsklig tillit är mycket stabil påverkas

Handbook of social capital: the troika of sociology,

inte. Andelen höglitare är i allt väsentligt densamma

political science and economics. Cheltenham:

idag som för aderton år sedan.

Edward Elgar.

21


Tillit Tilliten är en vild planta som bara blommar spontant JosÊ Luiz Ramirez (2001)

22


Gunnar Aronsson är professor i arbets- och organisations­ psykologi och verksam vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskningsområde är arbetsorganisation, stress och hälsa.

reducerar komplexitet och är ett sätt att handskas Vad är tillit? Börjar vi i vår egen vardag så vet vi med det sociala livets osäkerhet och risker. Tillit rent intuitivt att känslan av tillit är något efter­ reducerar risken för upplevelser av kaos. strävansvärt. Tillit kan upprätta oss som aktörer Därmed är också sagt att tillit inte bara är i våra egna liv – när vi känner tillit vågar vi göra ett psykologiskt fenomen utan också ett sam­ saker vi vill, önskar och drömmer om. En känsla hällsfenomen. Den engelske sociologen Anthony av tillit gör att vi kan koncentrera oss och vara Giddens som undersökt tillit, gör en uppdelning närvarande i stunden – oro dämpas och tankarna i förmoderna och moderna fladdrar inte iväg till annat. tillitsmiljöer (Giddens, 1996). I vardagligt språkbruk har I korthet menar Giddens att i tillit nästan uteslutande en Man behöver inte det förmoderna samhället var positiv klang. Tillit ses som känna tillit till en det inte nödvändigt att hysa något bra och önskvärt men människa vars fullt förtroende för andra än det är inte hela sanningen. för familj och närmaste gran­ Tillit har också en mörk sida. handlingar är nar. Riskerna fanns men de Ett sätt att förstå tillit är ständigt synliga och hade annan karaktär än idag, att relatera tillit till språkliga och begreppsliga släktingar vars tankeprocesser naturen, våld från härjande arméer risken för att mista – till tillitens begreppsfamilj. är genomskinliga. den religiösa nåden, etc. Tillit Två begrepp i den familjen är har alltså att göra med från­ förutsägbarhet och osäker­ varo i tid och rum. Man behöver inte känna tillit het. Andra släktingar som vi skall återkomma till till en människa vars handlingar är ständigt synliga är förtroende, trygghet, hopp, kärlek, men också och vars tankeprocesser är genomskinliga eller till tvivel och misstillit (se figur 1). Att uppleva tillit system vars funktionssätt är fullständigt känt. betyder att världen blir mera förutsägbar vilket I så kallade moderna samhällen är nästan alla in­ reducerar osäkerhet och därmed minskar upple­ flätade i ekonomiska, politiska och sociala system. velsen av stress. Den psykologiska kärnan i tillit Det är nästan en förutsättning för ett fungerande är att människor och ting är pålitliga. Därigenom vardagsliv – och nästan allt bygger på tillit och stabiliseras mänsklig identitet och den sociala förtroende – det handlar om att hysa förtroende världen blir mera förutsägbar och hanterbar. Tillit

23


Tema: Tillit

FIGUR 2. NÅGRA AV TILLITENS SPRÅKLIGA OCH BEGREPPSLIGA SLÄKTINGAR (BYGGD PÅ TANKAR FRÅN RAMIREZ, 2001)

Trygghet

Förtroende

Hopp

God­ trogenhet

Kärlek

Kontroll

Förutsäg­ barhet

Tvivel

Tillit Handling

Skepsis

Bedrägeri Paranoia

Svek

för fenomen, som vi omöjligt kan genomskåda: kärnkraft, expertis inom vården som handgripligt kan ha vårt liv i sina händer, det politiska syste­ met, beslut i den verksamhet vi arbetar inom, att privata och allmänna försäkringssystem uppfyller sina löften och garantier och så vidare. För att skapa förtroende och tillit skapas nu mer och mer så kallade kvalitetssäkringssystem – men kan vi lita på att dessa fungerar? Med denna introduktion hoppas jag ha visat att tillit är ett fenomen som förtjänar uppmärksamhet och som kan vara en källa till förståelse inte bara för hur enskilda människor upplever sin värld och

Misstillit

Misstänksamhet

har det utan även för hur ett samhälle fungerar och det starka beroendet mellan individer och sam­ hällsinstitutioner.

BEGREPPET TILLIT

Tillit är ett mycket gammalt begrepp som tycks utmana filosofer och som har fått en renässans under de senaste decennierna. Tillit har tagit plats i andra discipliner än filosofi och psykologi: det gäller ekonomiska vetenskaper och inte minst inom statsvetenskap (se t ex Rothstein, (2011) När olika vetenskaper, utan korsreferenser, samtidigt

24


Gunnar Aronsson

börjar intressera sig för ett fenomen tyder det på att behovet genereras utifrån – det finns frågor utanför vetenskapens avskärmade rum, i män­ niskors vardag och i samhället, som tränger fram och är i behov av förklaringar och analys. Tillit och tillitsbrist verkar vara begrepp som har förklarings­ värde i olika sammanhang. Tillit framträder i olika former. Inom forskningen finns en slags specialise­ ring som handlar om individ och organisation.

Individuellt, dvs självtillit, mellan människor, (mellanmänsklig tillit) mellan människor och företag, mellan människor och politikens sfär, i transaktioner inom organisationer och mellan organisationer.

Tillit är ett undflyende begrepp som inte lätt låter sig naglas fast i en definition och kanske just därför har det attraherat filosofiskt lagda personer. Den norske arbetslivsforskaren och socialantropologen Tian Sörhaug, som skrivit en bok om makt och tillit och ledning, kallar med hänvisning till LéviStrauss tillit för ett flytande uttryck. Det är begrepp som rymmer en mängd mening men meningsinne­ hållet är tvetydigt, rörligt och i vissa sammanhang löses det nästan upp (Sörhaug sid 22–23). Det kan också uttryckas. Flytande uttryck är tecken som i sig själv är tomma men som blir meningstäta när de används i konkreta situationer. Tillit menar han, har kvaliteter som liknar energi genom att tilliten skapar betingelser för och mobiliserar till handling och samhandling. Tillit är, för att citera Sörhaug, en osynlig icke materiell storhet och förutsätter en ”värld bakom världen” av händelser, upplevelser, känslor, avsikter och möjligheter som inte är direkt empiriskt observerbara. Det här kan ju också uttryckas som att tillit är ett mycket kontextberoende begrepp. Tillit är ett element i kulturen – det är invävt i kulturen.

ANTAGANDEN OM TILLIT I DET DEMOKRATISKA SAMHÄLLET

Ett ytterligare sätt att närma sig tillit är att under­ söka vilka antaganden vi har om tillit. Engelsman­ nen Peter Herriot som skrivit boken ”Trust and transition” (1998) har formulerat några outtalade antaganden han menar finns i ett demokratiskt samhälle. Det är grundläggande antaganden om mellanmänskliga förhållanden, som mer eller min­ dre medvetet styr våra beteenden, vår vardag och våra liv. I ett demokratiskt samhälle menar han att följande antaganden dominerar: 1. andra kommer att uppfylla uttalade eller out­ talade förpliktelser 2. andra kommer inte att försöka bedra dig genom att – låtsas veta något de inte vet – utesluta viktiga fakta, vara selektiva informa­ törer – aktivt bedra eller ljuga 3. människor gör vad de kan utifrån position, kunskaper, erfarenheter; vi kontrollerar inte hela tiden eller gör saken själv för att vi tycker att de är inkapabla 4. människor försöker inte skada oss, vi tror t o m att de tänker på vår välfärd

HUR FÖRVÄRVAS ELLER SKAPAS TILLIT?

En ytterligare infallsvinkel på tillit handlar om hur olika slag av tillit förvärvas eller skapas. I psykoanalytisk teoribildning är tillit ett centralt begrepp. Erik-Homburger Eriksson, som periodi­ serat människans liv i 8 socialpsykologiska stadier eller åldrar, menar att det kännetecknande för den första åldern är spänningen mellan grundläg­ gande tillit och grundläggande misstro. Under den första åldern lär sig barnet att särskilja det inre och det yttre, det skapas en inre visshet och

25


Tema: Tillit

därmed oförutsägbarhet. Olika faktorer ligger ut­ en tillit till att människor och ting som står för anför vår påverkan och vi upplever oss inte kunna behovstillfredsställelse, inte försvinner eller slutar påverka den andra aktören/de andra aktörerna. existera för att de försvinner ur synfältet – de Många handlingar måste före­ finns kvar och existerar som tas med begränsade kunskaper inre bilder. Ser vi till hur tillit om andra aktörers intentioner. skapas och förvärvas bland I sönderfallande Människor måste handla trots vuxna i ett samhälle brukar tre samhällen tycks osäkerhet om utfall eller resul­ processer nämnas (Kramer and släktskap vara de tat av handlingen. Olika makt­ Tyler, 1995): sista tillitsbanden förhållanden innebär att den starkare parten kan förlägga Kunskapsbaserad tillit som brister. risker och oförutsägbarhet hos förutsägbarhet genom sam­ den svagare parten. Ojämlik­ spel över tid het i makt och kompetens är oundvikligt men det betyder inte automatiskt att Tillit genom identifikation tilliten faller sönder. I demokratiska samhällen när man både känner till och kan förutsäga den finns etiska värderingar som innebär sociala och andres behov, preferenser och val och även delar andra kostnader för den som utnyttjar andra eller dessa. sviker givna löften. Genom tillit skapas och bibehålls sociala Kalkylerad tillit relationer och handlingar kan genomföras som konsekvens i beteendet, individer gör vad de annars skulle vara omöjliga utan mycket stora säger därför att de fruktar konsekvenserna av transaktionskostnader. Utan tillit minskar män­ att inte göra vad de säger niskors förmåga att ge handlandet en inriktning och viljan att ta risker. Finns inte tilliten blir världen riskfylld och oförutsägbar. Människor FÖRHÅLLANDET MELLAN TILLIT OCH drar sig undan socialt och sluter sig till den grupp HANDLING där de eventuellt fortfarande upplever tillit. I I tingens och teknikens värld är kontroll och sönderfallande samhällen tycks släktskap vara de styrning okontroversiellt och mestadels önskvärt. sista tillitsbanden som brister. Tillit är förutsätt­ Kontroll och styrning skapar förutsägbarhet ningen för samarbete och fungerande samarbete och i tingens värld är i regel inte den enes ökade föder tillit. Tillit är ett bryggbegrepp som förbin­ kontroll den andres kontrollförlust utan ökar der djuppsykologi och mänsklig identitet med förutsägbarhet för båda. I den sociala världen samhällsförhållanden. finns en annan komplexitet och maktförhållan­ den, som bestämmer relationer – makten fördelar makt och förutsägbarhet. När vi ingår i relationer och utbytesförhållanden med andra aktörer kan TILLIT ÄR EN SATSNING PÅ ANDRAS FRAMTIDA vi således inte vara säkra på utfallet på längre sikt MÖJLIGA HANDLINGAR (Borell & Johansson 1996:77). Sociala relationer Ett grundläggande drag i mänskliga handlingar är och överenskommelser kan rubbas och innehåller att de är inriktade mot framtiden. Våra hand­

26


Gunnar Aronsson

tillbaka. Tillit skapar ytterligare tillit i en växande lingar har alltid en tidsdimension, de bygger på spiral. det förgångna men de är inriktade mot framtiden, effekten av handlingen kommer först efter att den utförts. Men framtiden är alltid en obekant stor­ het – just för att den inte inträffat än. De finns en MISSTILLIT OCH FÖRLORAD TILLIT evig kunskapsklyfta – vi kommer inte längre än till Tillit men också misstro reducerar social kom­ antaganden. gissningar, önskningar, kalkyler och plexitet och förenklar ställningstaganden. Världen strävanden. blir mindre osäker, mindre kaotisk och säkrare att Vi försöker förutse framtiden med viss grad leva i. Tillitens kaosreducerande funktion finns av sannolikhet. Men när sannolikheten är så hög såväl i de positiva som i de negativa förväntning­ att vi är säkra – då behövs ingen tillit. Det blir arna men inte i brist på tillit. Misstillit kan ses nonsens att säga ”Jag har tillit till tyngdkraften” som en form av negativ tillit. Är man övertygad eller ”Jag har tillit till att solen går upp även i om att en person är ond och elak och vill en illa, morgon. Men i nästan alla sociala sammanhang så har man en hög grad av tillit, dvs världen är är sannolikheten i våra förutsägelser inte lika stor. förutsägbar om än ond. Det finns en större osäkerhet, en större möjlighet Misstillit kan alltså vara av godo under förut­ att våra förutsägelser sättning att individen slår fel. I många fall har en bedömnings­ kan vi över huvud taget förmåga, som förmår Den som visar tillit inte veta någonting om att ta hänsyn till en av hur andra människor individen oberoende i mellanmänskliga kommer att handla. Vi verklighet. Det kan relationer får i regel kan inte se in i skallen vara helt rationellt att tillit tillbaka. Tillit skapar på andra och få reda hysa misstro även i ett på hur de tänker eller samhälle som bygger på ytterligare tillit i en vad de tänker göra. Det hederlighet och demo­ växande spiral. hör till den mänskliga kratiska värderingar. existensen att framti­ Gränslös och naiv tillit den är osäker. Vi lever i är en invitation till ma­ en grundläggande osäkerhet. Andras handlingar nipulation och bedrägeri. Tillit och förtroende är är i huvudsak inte möjliga att förutsäga och inte själva förutsättningen för utnyttjande och svek. heller att kontrollera. Det är därför vi behöver Att tillit kan ses som ett flytande begrepp bety­ mellanmänsklig tillit och därför ett tillitsfullt der att dess motsats eller komplementära begrepp samhälle lättare kan bygga upp gemensamma bestäms av sammanhanget (Misztal, 1996). Den välfärdssystem. Människor litar på att det ge­ vanegrundande tillitens motsats kan sägas vara mensamt ägda och offentligt förvaltade inte skall kaos. När det vi tar för givet och som utvecklats förskingras eller att de av medborgarna bekostade i samspel över tid eller genom identifikation inte institutionerna inte är korrupta. Tillit är en sats­ längre fungerar upplever människor kaos. Mot ning på andras möjliga handlingar. Den som visar den förlorade tilliten, som kärlek och passion, sva­ tillit i mellanmänskliga relationer får i regel tillit rar förräderiet. När viktiga människor framstår

27


Tema: Tillit

som omoraliska och otillförlitliga är känslomäs­ siga chocker inte långt borta.

TILLIT OCH PSYKLOGISKA KONTRAKT I MODERNA ARBETSLIVET.

ende i tillit. Det förefaller som om det inte går att åstadkomma tillit genom en uttänkt strategi. Tillit är en sidoeffekt av andra handlingar och aktiviteter (Stevrin, 1998). Alltför uttalade syften att skapa tillit med olika försäkringar gör våra intentioner suspekta och tillitsskapande uppfattas då som att det är något skumt här. Strategiskt tänkande kan undergräva tilliten. Ett exempel på detta är hur svårt det är att åstadkomma inbördes fred mellan parterna i ett inbördeskrig. Alla medlingsförsök blir förgäves, ty när den svurne fienden ändrar attityd och visar vänlighet uppfattas detta som beräknande och inte som ärlighet. José Luiz Ramirez (2001) har uttryckt det und­ flyende i en vacker metafor.

Om tillit är ett viktigt kitt i mellanmänskliga relationer så finns det goda motiv att utforska tillitsskapande och tillitsförstörande. Utifrån den insikten har det vuxit fram forskning om vad som kallas osynliga eller psykologiska kontrakt. Psyko­ logiska kontrakt står för icke-utsagda ömsesidiga förväntningar eller förpliktelser som finns mellan olika parter, t ex mellan arbetsgivare och arbetsta­ gare men gäller också mellanmänskliga relationer utanför arbetslivet. Upplevelse av kontraktsföränd­ Tilliten är en vild planta ringar och kontraktsbrott kan betyda att grund­ som bara blommar spontant läggande tillit ersätts av grundläggande misstro, minskad framtidstro och arbetsmotivation. Detta Även om tillit har denna paradoxala karaktär kan torde inte minst gälla inom offentlig sektor. Den vi ändå analysera gemenskaper och organisationer har historiskt haft ett mycket stabilt kontrakt ur ett tillitsperspektiv. Det som nu på djupet verkar handlar då om organisatio­ eroderas: den svenska ners utformning, styrning modellens kärnvärden – Alltför uttalade syften ledarskap, övervakning anställningstrygghet mot att skapa tillit med olika och och värdering. Tillit är en lojalitet. Nedmonteringen försäkringar gör våra fråga för organisationer och som sker mot ena partens samhällsbyggande men inte intressen pekar också mot intentioner suspekta på något teknokratiskt sätt att den modellen snarast och tillitsskapande eller en social ingenjörs­ byggde på enkelriktad til�­ fråga. lit uppåt: arbetarklassens uppfattas då som att Den japanske forskaren tillit till överklassen. det är något skumt här. Francis Fukuyama har skri­ vit en bok som heter Trust och som är en både historisk och länderkomparativ INGENJÖRSKONST FÖR ATT SKAPA TILLIT analys av olika samhällen ur ett tillitsperspektiv. Så långt komna i vetande om tillitens betydelse Om en kultur innehåller starka normer om tillit vaknar vår teknokratiska mentalitet och som så medför det ett tryck på människor som lever i de goda sociala ingenjörer vi är vill vi tillämpa den kulturen att tänka och handla på ett tillitsfullt kunskapen för att förbättra världen genom ökad sätt. I en kultur präglad av misstillit utformas det tillit. Men återigen kommer vi att se det undfly­

28


Gunnar Aronsson

finns en intuitiv förståelse i sammanhanget. Det omvända trycket. Tillitsnormerna gäller ömsesi­ besläktade begreppet – individens kontroll i och digt. Man skall leva upp till att ha tillit till andra, över sin arbetssituation – har däremot genererat men också handla på ett sådant sätt att man är mycket forskning. En arbetssituation karakte­ värdig andras tillit. riserad av kombinationen låg kontroll och höga Fukuyama kategoriserar samhällen och organi­ krav har i en mängd studier kunnat identifieras sationer i grad av tillit och talar också om högtil­ som stressframkallande och lits- och lågtillitskulturer ha samband med symtom och om högtillits- och på depression och utbränd­ lågtillitsorganisationer. Här handlar det inte (SBU, 2014; Theorell, Ur det perspektivet kan bara om självtillit utan het Hammarström, Aronsson olika ekonomiska system, osäkerhet har byggts m fl 2015) och även med så managementsystem och produktionstekniska in och permanentats hårda hälsoutfall som hjärtkärlsjukdom (SBU, 2015). lösningar betraktas och i människors Kontroll i arbetssituationen analyseras. Detaljerade har också samband med styr- och kontrollsystem livssituation. lärande och deltagande i signalerar misstroende samhälleliga sociala gemen­ eller brist på tillit. Ju mera skaper (Karasek & Theorell 1990), vilket skulle detaljerade, desto mindre kontroll överlämnas kunna förväntas utifrån hypoteserna om samband till den enskilde och/eller kollektivet. Tillit och mellan tillit och handling. misstro finns sålunda inbyggda i en organisations Tillitperspektivet hör dock mycket tydligt belönings-, informations- och kontrollsystem och samman med tre klassiska psykologiska aspekter: i systemen för beslutsfattande (Stevrin 1998:252). kognition, motivation och emotion. Att hysa tillit Om dessa kontrollsystem tar stora resurser i innebär kognitiva begränsningar – vi bestäm­ anspråk undergrävs tilliten och misstron främjas mer oss för att lita på någon trots att vi saknar och får fäste. I spåren av misstro växer mängden information. I motivationstermer innebär tillit att avtal och lagstiftning. Det gamla handslaget vi vågar handla. Den emotionella aspekten finns som handlade om en människas heder ersätts av i känslan av trygghet och säkerhet. Intressant är juridik. här den starka ökningen av oro som rapporteras i olika folkhälsostudier sedan 1980-talet. Oro hör samman med oförutsägbarhet och framtid och TILLIT OCH HÄLSA oron har särskilt växt bland gruppen unga kvinnor. Tillit ur ett hälsoperspektiv har haft svårt att få De materiella förhållanden och den samhälleliga genomslag inom psykologisk och medicinsk forsk­ ideologi som detta sinnestillstånd är svar på tycks ning. Kanske har det just att göra med begreppets handla om att allt större delar av människors livsmångtydighet. Forskning baserad på naturveten­ och vardagsbeslut har förts in i marknadsformer skapliga ideal och med reduktionistiska strävan­ och därmed också i utbytbarhetens värld. I en den har problem med ett så svårfångat begrepp sekulariserad kultur ska allt större delar av livet och det undviks snarast. I vardaglivet spelar och riskerna man möter betraktas som möjliga att mångtydigheten mindre roll eftersom det alltid

29


Tema: Tillit

hantera och styra utifrån en rationell kalkyl. Här handlar det inte bara om självtillit utan osäker­ het har byggts in och permanentats i människors livssituation – några förlorar makt och blir mera beroende av andra som har ökat sin makt att för­ dela risker, oförutsägbarhet och stabilitet. Till det mest intressanta med tillitsbegrep­ pet hör att det så tydligt knyter samman det individuella och samhället och därigenom ger ett helhetsperspektiv. Tillit i samhället och djupspsy­ kologiska aspekter hör nära samman. Brist på tillit begränsar människors handlingar, skapar anspän­ ning, oro och stressreaktioner som kan utvecklas till ohälsa. Statsvetare ser tillit som det kitt som håller ihop ett samhälle och välfärdssystem, som i sin tur skapar tillit och välfärd (Rothstein, 2011). Om tillit inte är ett begrepp för att förklara enskilda sjukdomar är det kanske ett begrepp som kan bidra till ökad förståelse av de långa trenderna i förändringar i ohälsa. Vi har under de senaste 100 åren och särskilt under de senaste decennierna sett hur sjukdoms- och sjukskrivningspanoramat i Sverige och liknande länder ändrar karaktär. In­ fektions- och hjärt-kärlsjukdomar som var de stora sjukdomsgrupperna backar medan den psykiska ohälsan i form av depressioner, utmattningssyn­ drom och andra destruktiva psykiska tillstånd ökar. Borgenhammar (1994) förde redan på 1990-talet fram begreppen tillitsbristsjukdom och tillitso­ hälsa. Han menade att ökningen av psykologiska, emotionella, sociala och somatiska lidanden i så hög grad hängde samman med tillitsbrist, att dessa skulle kunna samlas under den gemensamma beteckningen tillitsbristsjukdomar. Man kan hysa skepsis mot värdet i begrepp med sådana globala ambitioner men det kan förtjäna en tanke i ett tidevarv där helhetsyn har svårt att hävda sig mot specialisering både inom och mellan vetenskaper.

REFERENSER 1.

Aronsson, G & Karlsson J Ch (2000) Tillitens ansikten. Lund: Studentlitteratur.

2.

Borgenhammar, E (1994): Att vårda liv. Organisation, etik och kvalitet. Stockholm: SNS.

3.

Fukuyama, F (1995): Trust. The Social Virtues and the Creation of Prosperity. London: Hamish Hamilton.

4.

Giddens, A (1996): Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.

5.

Karasek, R A & Theorell, T (1990): Healthy Work. Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.

6.

Kramer, R M. & Tyler T R (red.) (1996): Trust in Organizations. Frontiers of Theory and Research. London: Sage.

7.

Misztal, B A. (1996): Trust in Modern Societies. Cambridge: Polity Press.

8.

Ramirez, J L (2000). Den mänskliga existensens grund – en undersökning om tillitens fenomenologi. Ingår i G Aronsson & J Ch Karlsson (red.) Tillitens ansikten. Lund: Studentlitteratur, sid 129–151.

9.

Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat. Ingår i S Holmberg, L Weibull & H Oscarsson, (Red.) Lycksalighetens ö. SOM-institutet. Göteborgs universitet. SOM-rapport, sid 565–84.

10.

SBU (2014) Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering, rapport nr 223.

11.

SBU (2015) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering, rapport nr 240

12.

Stevrin, P (1998): Tillitskrisen – om tillit, misstro och kontroll i det framväxande informationssamhället: Institutionen för datavetenskap och ekonomi, Högskolan. i Karlskrona/Ronneby.

13.

30

Sørhaug, T (1996): Om ledelse. Makt og tillit i den moderne organisering. Oslo: Universitetsforlaget.


Vill du göra verklig nytta? Bli volontär hos oss! Vi ska bygga ut vårt stöd till personer som mår psykiskt dåligt. Vi kommer att ha ett stort behov av volontärer, både yngre och äldre. Du arbetar c:a 2 pass i månaden och får utbildning av oss. Du får löpande handledning och fortbildning. Att vara volontär är berikande och en utvecklande erfarenhet. Läs mer om uppdraget och anmäl dig på www.mind.se. Varmt välkommen till oss på Mind!

För psykisk hälsa

31


Erfarenheters betydelse fรถr tilliten

32


Julia Grosse är utredare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Hon disputerade 2012 på en avhandling om tillit. Avhandlingen är resultatet av ett samarbete mellan Avdelningen för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola och Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

aktualiseras på många livsområden som i sin tur ”Tycker du på det hela taget att man kan lita på de påverkar varandra. Att lita på sin familj, granne flesta människor eller tycker du att man inte kan eller någon okänd på gatan återspeglas till exempel vara nog försiktig i umgänget med andra människ­ också i ens förtroende or?” Den frågan har forskare för institutioner (se t ex ställt människor i omfat­ Putnam, 2000; Rothstein, tande befolkningsundersök­ Unga personer har 2003). Med andra ord är ningar sedan tidigt 1980-tal. tillit i betydligt lägre tillit avgörande för att skapa Sverige tillhör då ett av de utsträckning än och upprätthålla sociala länder där de flesta männ­ iskor menar att de har sådan andra vuxna vid varje relationer och i förläng­ ningen även för fungerande tillit. Men räcker denna fråga given tidpunkt och samhällen. till för att ringa in tillitens Sverige, i likhet med de hela essens och uttryck? det är ett tämligen nordiska länderna överlag, Lägger man vidare sam­ stabilt mönster. betraktas som högtillitsland man dessa tvärsnittsunder­ baserat på internationella sökningar, över tid och från komparativa värderingsstudier (Rothstein, 2003, olika länder, blir det tydligt att unga personer har 148, Wollebæk 2011). Den svenska tilliten har be­ tillit i betydligt lägre utsträckning än andra vuxna skrivits som sval där det grundar sig i svenskarnas vid varje given tidpunkt och att det är ett tämligen positiva syn på staten, lagen och de gemensamma stabilt mönster. Vad kan det bero på och vilken roll institutionerna vid sidan om den nordiska familjespelar de erfarenheter man samlar under livets gång? och äktenskapsmodellen, synen på jämlikhet Denna artikel återger några av resultaten från en och individens autonomi (Trägårdh 2013). Likväl avhandling med titeln ”Kommer tid kommer tillit? innehåller dessa enkäter ofta enbart ett fåtal frågor – Unga vuxnas och medelålders erfarenheter.” som direkt har med tillit att göra och kan därför enbart ge en fragmentarisk bild. I studien har jag försökt ge en mer nyanserad bild av människors OLIKA SÄTT ATT FÖRSTÅ OCH FÖRKLARA TILLIT tillit och en mångdimensionell förståelse av tillit i Tillit eller brist på tillit kan betraktas som något en svensk kontext. som utmärker allt mänskligt samspel och som

33


Tema: Tillit

Tillit framställs ofta som kontrasterande former såsom generaliserad och partikulariserad tillit (t.ex. Uslaner 2002, Freitag & Traunmüller 2009), social tillit och förtroende för institutioner (t.ex. Offe 1999, Norén Bretzer 2005), moralisk och rationell eller strategisk tillit (t.ex. Uslaner 2002, Sztompka 1999) eller som antingen värdering eller beteende (t.ex. Lewis & Weigert 1985), även om det även förekommer ett fåtal exempel på flerdimensionella tillitsbegrepp (se t.ex. Trägårdh m.fl. 2013). I den empiriska tillitsforskningen relateras de höga tillitsnivåerna bland den svenska befolkning­ en ofta till specifika institutionella förutsättningar som ett välutbyggt välfärdssystem eller en utbredd tillitskultur (Rothstein 2003, Trägårdh 2009). Sett till variationer mellan individer pekas ofta förklaringsfaktorer som socioekonomisk bakgrund, barndomserfarenheter, erfarenheter i vuxenlivet, attributionsstil och känslan av kontroll ut.

Patterson 1999). Ser man till stabiliteten i detta åldersmönster kan dock enbart generationsbeting­ ande effekter, kohort- eller periodeffekter inte vara tillfredsställande förklaringar för den svenska kontexten. Ålder skulle även kunna vara ett ut­ tryck för andra saker såsom ekonomiska, kulturella och sociala resurser. Otrygga anställningar och svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden drabbar exempelvis unga i större utsträckning än personer i medelåldern, även om detta inte är något jag undersökt. Jag finner det rimligt att söka förklaringar i det att ålder också hänger samman med livsfaser som i sin tur hänger ihop med skill­ nader i omfattning och innehåll av erfarenheter människor samlar under livets gång.

ÅLDERSMÖNSTER GÄLLER OLIKA TILLITSDIMENSIONER

Den här beskrivna studien har en mixed methodsansats som använder sig av både kvalitativa och kvantitativa material. Närmare bestämt bestod TILLITEN ÖKAR MED ÅREN datainsamlingen i följande ordning av explorativa Även om tillit bland svenskar påstås generellt vara intervjuer, en postal enkät till ett representativt hög är den inte jämt fördelad mellan olika delar urval av den svenska befolkningen av befolkningen. Etnisk och och kvalitativa uppföljande inter­ utbildningsmässig bakgrund, vjuer med både unga vuxna och till exempel, varierar vanligtvis De är mer personer i medelåldern. mellan dem som säger sig lita benägna att De dimensioner av tillit som på människor i allmänhet och träffa människor framträder i studien är social tillit de som inte gör det. Men även ålder spelar roll; yngre personer de enbart hade som omfattar tillit till kända, tillit till okända och förtroende för har generellt tillit och förtro­ haft kontakt via institutioner, normativa tillitsföre­ ende i mindre utsträckning än ställningar, trygghet och tillits­ personer i medelåldern, i alla fall Internet med. handlingar. när frågan gäller den typen av Det gick att se statistiska generaliserad tillit som ryms i en skillnader i nästan samtliga tillitsdimensioner mel­ enda fråga (Glaeser, Laibson, Scheinkman, & Sout­ lan unga vuxna och personer i medelåldern enligt ter, 2000; Putnam, 2000; Uslaner, 2002). mönstret avvaktande eller försiktiga yngre och Dessa åldersrelaterade variationer har ofta för­ tillitsfulla äldre. Likväl finns det skillnader där en knippats med generationsskillnader (Uslaner 2002,

34


Julia Grosse

institutioner såsom den lokala polisen eller lägre andel medelålders personer uppger sig ha tillit vårdcentralen. jämfört med de unga vuxnas svar. Dessa undantag Vissa faktorer har stor betydelse för nästan avser främst områden som unga kan antas vara samtliga tillitsdimensioner utifrån den kvantitativa mer förtrogna med eller har mer tidsnära minnen analysen. Dessa är högre utbildning, att som barn än de äldre respondenterna. Till exempel menar ha blivit varnad att vara försiktig i umgänget med en större andel unga vuxna att de har förtroende nya människor, informellt för skolan och de är mer be­ umgänge med grannar och nägna att träffa människor de känslan av kontroll. Analysen enbart hade haft kontakt via Men även andra visade också att ålder ofta Internet med. erfarenheter från inte längre var signifikant när Ju mer konkret, nära och vuxenlivet, såsom jag tog hänsyn till erfaren­ personlig tillitsobjektet i fråga hetsvariabler. är, desto vanligare är det att svek från familjens Men vad kan dessa erfa­ en individ har tillit. Omvänt, sida och utsatthet renheter bestå av och på vil­ ju mer abstrakt, perifert och ket sätt kan de ha betydelse? opersonligt något uppfat­ för brott är viktiga. Inte oväntat visade det sig tas desto lägre är andelen att det rör sig om en mängd olika erfarenhe­ som säger sig ha tillit. På samma sätt uppger fler ter som intervjupersonerna relaterar till olika människor tillit i situationer där de ofta har kon­ dimensioner av sin tillit. Särskilt fokus lägger takt eller umgås, exempelvis i mötet med grannar. många på barndomserfarenheter som föräldrar­ Detta mönster beskriver jag i avhandlingen som nas separation, umgänget med andra och mobb­ närhetsprincip. Jag la också märke till att de yngre ning. Men även andra erfarenheter från vuxenli­ respondenterna tenderar oftare till den privata vet, såsom svek från familjens sida och utsatthet sfären medan personer i medelåldern oftare även för brott är viktiga. Det flesta erfarenheter som är bekväma med att referera till exempel från den de intervjuade explicitit menar har påverkat offentliga sfären. deras tillit är negativa. Likväl finns även några erfarenheter som tillskrivs positiva konsekvenser för vissa tillitsdimensioner; personlig utveckling VISSA ERFARENHETER SPELAR ROLL eller mognad relateras till exempel till en känsla Olika dimensioner av tillit visar vidare samband av inre trygghet eller självtillit. med olika bakgrundsfaktorer. Både personliga egenskaper och erfarenheter verkar spela roll. Här har jag sett vad jag kallar för sfärlogik (jfr. Freitag & Traunmüller 2009). Med det menar jag att SELEKTIVA ÖVERFÖRINGAR erfarenheter från den privata respektive offentliga Utöver själva innehållet tycks tajmningen av en sfären också är relaterade till i vilken grad de är erfarenhet och tolkningen eller värderingen av tillitsfulla inom den privata respektive offentliga densamma verkar ha minst lika stor betydelse som sfären. Att ha blivit bra bemött av tjänstemän i erfarenheten i sig. Om händelsen inträffade i en ens kommun tenderar exempelvis att samman­ särskild formativ period eller vid en tidpunkt då falla med högt förtroende för implementerande individen känt sig särskilt sårbar, tycks den påverka

35


Tema: Tillit

Känslan av kontroll och olika former av oberoende tilliten mycket mer än om den hänt vid andra verkar främja tillit, vilket kan tänkas hänga sam­ tillfällen, även i vuxen ålder. Att betrakta en erfa­ man med det som har beskrivits som den svenska renhet som kritisk händelse eller vändpunkt i ens statsindividualismen (Berggren & Trägårdh 2006). liv generellt verkar också spela roll. Den tidigare Sådant handlingsutrymme kan handla om tillgång nämnda sfärlogiken framträder här ännu tydli­ eller brist på materiella och immateriella resurser, gare i bemärkelsen att olika former av svek eller men även begränsningar i form av funktionsned­ negativa erfarenheter på ett livsområde eller av en sättningar. särskild person tycks inverka enbart på förlusten av tillit på detta område eller person eller andra mycket snarlika situationer. Jag betecknar denna mekanism som selektiva överföringar, som också ERFARENHETSKAPITAL har starka paralleller till den ovan nämnda sfärlo­ I studien använder jag mig av termen erfarenhets­ giken. Ett exempel på en negativ erfarenhet skulle kapital som jag menar kan betraktas som en resurs kunna vara att ens plånbok i sig själv och också bidra till har blivit stulen under en tillit. Med erfarenhetskapital utlandsresa. Följaktligen avses en form av immateriell Båda materialen är den drabbade personen resurs som ackumuleras med tyder på att det efter det försiktig med sina stigande ålder och fler olika okända, det vill tillhörigheter på utlandsre­ genomgångna livsfaser. Att ha sor, men inte nödvändigtvis konfronterats med ett antal säga frånvaron i andra situationer, till situationer innebär vanligtvis av erfarenheter exempel på sin hemort. också att man har lärt sig att Analysen av intervjuerna fungerar hämmande hantera dem och innebär då tyder också på vikten av antagligen att man är bättre för tilliten. attributionsstil i relation förberedd inför nya utma­ till tillit. Med det menas ningar. Detta tillåter en att ha att personer som tenderar att uttrycka sig i opti­ tillit till skillnad från misstro som utgångspunkt i mistiska termer när de återger olika situationer okända situationer. Båda materialen tyder på att som involverar tillit verkar vara mer tillitsfulla det okända, det vill säga frånvaron av erfarenheter än personer som ofta uttrycker sig i pessimistiska fungerar hämmande för tilliten. ordalag. Till exempel betraktar majoriteten av Följaktligen är det inte enbart negativa erfaren­ de intervjuade negativa erfarenheter med olika heter, som man skulle kunna anta, som resulterar i typer av institutioner såsom Arbetsförmedlingen försiktighet, misstänksamhet eller misstro. Snarare som undantag och något tillfälligt. De skyller på tycks att inte känna till något särskilt väl bidra till enskilda representanter för den aktuella organi­ att människor blir – om inte misstänksamma eller sationen som antingen ibland gör fel. I vilket fall misstroende – reserverade, avvaktande och försikti­ betraktar de sina goda, eller åtminstone acceptabla ga. Annorlunda uttryckt, att ha erfarenhetskapital erfarenheter, direkt eller indirekt, som regeln. innebär att nya situationer inte framstår som helt Slutligen har jag också tittat på tillit i rela­ obekanta som de annars skulle göra och följaktli­ tion till verkligt och upplevt handlingsutrymme. gen framstår det som mer naturligt att närma sig

36


Julia Grosse

dem med tillit än med misstro. Utöver det innebär erfarenhetskapital också att människor genom att lösa problem och hantera svårigheter är medvetna om sin egen förmåga, vilket underlättar att närma sig okända situationer eller nya utmaningar med tillit snarare än försiktighet, misstänksamhet eller misstro.

3.

Glaeser, Edward L.; Laibson, David I.; Scheinkman, Jose A. & Soutter, Christine L. (2000). Measuring Trust. The Quarterly Journal of Economics, 115(3), s. 811–846.

4.

Lewis, J. David & Weigert, Andrew (1985). Trust as a Social Reality. Social Forces, 63(4), s. 967–985.

5.

Norén Bretzer, Ylva (2005). Att förklara politiskt förtroende: betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. (Avhandling för doktorsexamen). Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet.

SLUTSATSER

6.

Det är alltså motiverat med en bred förståelse av tillit innehållande många dimensioner. Ingen enskild faktor förmår förklara tillit generellt, utan det rör sig om en ganska komplex bild om vad som potentiellt inverkar på människors tillit. Vidare tyder resultaten från denna studie på att ålder, först och främst i bemärkelsen livsfas spelar roll för tilliten. Genom livet förändras både några av de faktorer som beskrivs som personliga egenskaper och sätt att tänka, vilket i sin tur tycks påverka tilliten. Att befinna sig i olika faser i livet innebär också olika typer av och antal erfarenheter. Men inte enbart att ha en erfarenhet påverkar til�­ liten, utan också hur denna händelse tolkas och värderas. Jag föreslår termen erfarenhetskapital för att lyfta ut den resurs som jag menar är en partiell förklaring i de övergripande skillnaderna vi ser mellan individer i olika livsfaser, vilket skulle kunna beskrivas som livscykeleffekter.

Offe, Claus (1999). How can we trust our fellow citizens? I Warren, Mark E. (Red.), Democracy and trust. Cambridge: Cambridge University Press.

7.

Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster.

8.

Rothstein, Bo (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag.

9.

Seligman, Martin E. P. (1991). Learned optimism. New York: Knopf.

10.

Sztompka, Piotr (1999). Trust: a sociological theory. Cambridge: Cambridge University Press.

11.

Trägårdh, Lars (Red.) (2009). Tillit i det moderna Sverige: den dumme svensken och andra mysterier. Stockholm: SNS Förlag.

12.

Trägårdh, Lars (2013). Högtillitssamhället Sverige. I Trägårdh, Lars; Wallman Lundåsen, Susanne; Wollebæk, Dag; Svedberg, Lars. Den svala svenska tilliten: förutsättningar och utmaningar. (1. uppl.) Stockholm: SNS.

13.

Trägårdh, Lars; Wallman Lundåsen, Susanne; Wollebæk, Dag; Svedberg, Lars (2013). Den svala svenska tilliten: förutsättningar och utmaningar. (1. uppl.) Stockholm:

REFERENSER

SNS. 14.

1.

Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2006). Är svensken människa?: gemenskap och oberoende i det moderna

2.

Uslaner, Eric M. (2002). The moral foundations of trust. New York: Cambridge University Press.

15.

Wollebæk, Dag (2011). Norges sosiale kapital i nordisk

Sverige. Stockholm: Norstedts.

og europeisk kontekst. I Wollebæk, Dag & Segaard,

Freitag, Markus & Traunmüller, Richard (2009). Spheres

Signe B. (Red.), Sosial kapital i Norge. Oslo: Cappelen

of trust: An empirical analysis of the foundations of

Damm.

particularised and generalised trust. European Journal of Political Research, 48(6), s. 782–803.

37


Att tolka tillit N책gra grundfr책gor

38


Erik Blennberger är professor och teol dr, och forskningsledare vid Institutet för organisationsoch arbetslivsetik (IOA), Ersta Sköndal högskola.

Den till synes enkla, genuint mänskliga känsla och erfarenhet som vi kallar tillit har blivit ett viktigt område för forskning och teoribildning. Det har nog främst sin bakgrund i en kombination av två bedöm­ ningar: Dels att tillit är en nödvändig förutsättning för ett väl fungerande samhälle och ett gott liv, dels att medborgarnas tillit till varandra och till samhäl­ lets institutioner tycks minska i många länder. Vad menar vi då med tillit och vilka uttryck tar den sig? En grundbestämning av tillit som fått stor betydelse har formulerats av den polske sociologen Sztompka: Tillit är en förväntansfull inställning till andra människors framtida handlingar” (min översättning). Enligt den definitionen har tillit ett moment av risktagande. Tillit har karaktär av att utlämna sig åt andras handlande – den har en aspekt av osäker­ het och sårbarhet. Denna definition svarar mot en standardfråga som används för att mäta tillit. Frågan handlar om man bör lita på främlingar, på ”folk i allmänhet”: Tycker du på det hela taget att man kan lita på de flesta människor eller tycker du att man inte kan vara nog försiktig i umgänget med andra människor.

Men fångar denna fråga allt vad tillit innebär? Hur mycket av en persons tillit kan mätas utifrån svaret på frågan? I den här artikeln ger jag ge en skissartad beskrivning av viktiga analysfrågor om tillit och ger också exempel på positioner och konflikter inom tillitsforskningen. Artikeln är ett försök att klargöra olika aspekter av begreppet tillit och att aktualisera några andra viktiga begrepp där tillits­ temat ingår. Analysfrågor om tillit

En första strukturering av tillitstemat kan göras utifrån frågan om vem, vilka eller vad man kan säga att de har tillit: (1) Vad är tillitens subjekt? En annan viktig fråga är vem eller vad tilliten riktas mot och i vilka situationer: (2) Vad är tillitens objekt och kontext? Ytterligare en analysfråga som differentierar be­ greppet och även antyder hur man kan mäta tillit är hur tillit erfars eller manifesterar sig. (3) Tillitens uttryck och förekomst – hur erfars eller yttrar sig tillit och i vilken utsträckning finns den? Jag kommer sedan in på ett centralt område för tillitsforskningen – och för samhällsdebatten – under rubriken: (4) Tillitens roll – dess orsaker, effekter och parallellfenomen. Det finns betydande oenigheter inom tillitsforskningen i dessa centrala frågor om hur olika tillitsrelaterade fenomen ska tolkas

39


Tema: Tillit

Den femte frågan handlar om (5) Tillitens värde. Det är varken en begreppslig eller empirisk fråga utan handlar om etiska värderingar som har en direkt ideologisk betydelse. Men värderingsfrågan är relaterad till den empiriska frågan om tillitens effekter. En fråga som både har en etisk och empirisk karaktär är frågan om tillitens rationalitet, alltså vilka (6) Skäl för tillit man bör ge för att ha eller inte ha tillit i relation till ett visst objekt i en viss situa­ tion. Frågan är empirisk i den betydelsen att man rimligtvis bör hänvisa till objektets tillitsvärdighet (trustworthiness) och kanske även till tillitens – eller misstrons – effekter.

skapar ofrihet och distans i relation till andra. Liknande tolkningar av tillit varieras i olika psykologiska personlighetsteorier och har blivit ett närmast självklart inslag i vår bild av det mänskliga livet och i olika psykoterapeutiska program för ökad psykisk hälsa. Tillit hos ett kollektiv och en kultur

Även en relation kan utmärkas av tillit, när två personer har tillit till varandra. En sådan ömsesidig tillit utgör en särskild kategori. Dessutom kan en grupp och ett kollektiv av något slag ha tillit – eller dess motsats. En familj, en släkt, ett informellt nätverk, en organisation, en arbetsplats, ett lokal­ samhälle och en stat kan utmärkas av tillit. Med kollektiv menar jag alltså sociala formationer av varierande omfattning och karaktär. 1. TILLITENS SUBJEKT – VILKA OCH VAD HAR Ett kollektiv kan ha tillit i en statistisk mening. TILLIT? Det betyder att kollektivet i stor utsträckning Talar vi om grundläggande tillit (basic trust) avses ett består av personer med hög grad av tillit. Tilliten centralt personlighetsdrag, en del av personlighe­ i ett kollektiv kan också ges en tens kärna. En sådan tillit är institutionell precisering. Det främst en mental och psyko­ innebär att det finns kulturella logisk kategori och kan även Att i stället förväntningar, vanor och regler utgöra en del av en persons välja misstro som präglas av tillit. Tillitens livsåskådning. leder till att livet subjekt är då främst strukturer En tolkning av tillit med den och – kanske främst oskrivna – innebörden kommer till ut­ begränsas, det regler. tryck i Lögstrups människosyn. skapar ofrihet Ett exempel: En trave kvälls­ Lögstrup betecknar tillit som tidningar med åtföljande låda en ”spontan livsyttring” – ett och distans i betalning på trappan till en grundläggande sätt att tolka relation till andra. för söndagsstängd affär kan uttrycka och förhålla sig till tillvaron. ett slags institutionaliserad til�­ Denna spontana livsyttring litspraxis. Denna tillitsfulla försäljningsmetod be­ är för Lögstrup en slags förhandsinställning som höver inte uttrycka en statistisk bedömning av den människan är disponerad för – men som kan samlade ärligheten i grannskapet – eller bland de skadas om den möts av en omvärld av svek och förbipasserade. Det är en institutionellt uttryckt misstro. I olika sociala situationer med inslag av tillit som lika gärna kan ses som en smart affärsidé: osäkerhet i fråga om tillit är vår spontana livsytt­ Försäljningen kommer att ge en viss förtjänst av ring att ändå söka välja tillitens hållning. Att i det enkla skälet att det ligger i tidningsläsarnas stället välja misstro leder till att livet begränsas, det

40


Erik Blennberger

uppfattas som en del av vår livsåskådning, men intresse att också framöver få en kvällstidning denna tillit behöver inte nödvändigtvis ha en social på söndagar – och det förutsätter att tillräckligt karaktär och grundas i en bedömning av hur andra många lägger sin slant i lådan och att lådan får stå personer kommer att handla mot mig. Det finns kvar på trappan. andra objekt för tillit än personer. En variant av kollektiv tillit är att en hel kultur utgör ett subjekt för tillit. Enskilda personers age­ rande uppfattas främst som uttryck för kulturellt och strukturellt grundade betingelser och vanor. 2. TILLITENS OBJEKT OCH KONTEXT – VEM Det är kulturen eller ”systemet” som ”har” tillit. ELLER VAD RIKTAS TILLITEN MOT OCH I VILKA På motsvarande sätt kan man säga att ett SITUATIONER? samhälleligt system uttrycker misstro. Exempel på Tillit har inte en bara ett subjekt. Den har också sådan strukturell misstro är kontroll av inkomst­ en riktning mot någon eller något, mot olika typer uppgifter vid ett banklån, kameraövervakning på av objekt. En person eller organisation kan ha tillit offentliga platser och säker­ till (A) sig själv. En sådan tillit hetskontroller på en flygplats. kan uttrycka en självbild om den En sådan misstrons praxis är egna förmågans och karaktärens Ett synsätt inom inte direkt riktad mot konkreta i allmänhet eller vara tillitsforskningen pålitlighet personer. Det är en statis­ knuten till ett självförtroende i är att det tiskt grundad misstro utifrån en särskild roll eller situation. riskbedömningen att det finns sker ett slags tillräckligt många personer Social tillit – närhetstillit och tillitsexpansion som inte talar sanning eller kan avståndstillit åstadkomma skada för andra. från de kända till Vi kan också ha tillit till (B) andra personer som vi känner. de okända. En sådan social tillit uttrycker Livsåskådning och tillit någon form av optimistisk I det livsåskådningsbegrepp bedömning av andra – för oss kända – personers som utformats av Jeffner utgörs en livsåskådning av tillitsvärdighet eller åtminstone av deras pålitliga våra övergripande teoretiska uppfattningar av männis­ handlande mot oss. Den tillit som – i idealfallet – kan och världen liksom av våra centrala värderingar ett barn har till en förälder och en förälder till sitt om vad som är gott och ont, rätt och orätt. Sådana barn är en innerlig variant av denna kategori. övertygelser ger uttryck för eller kombineras med Social tillit kan relateras till ett slags kontinuum en grundhållning och även denna grundhållning är mellan närhetstillit och avståndstillit, från tillit en del av livsåskådningen. Med en grundhållning till de personer vi känner och som står oss nära, till avses då ett slags stämningsläge eller en mentalitet dem som geografiskt, kulturellt eller värderings­ som en person har eller en idériktning utvecklar. mässigt står långt ifrån oss. Just avståndstilliten Tillit kan vara en del av en sådan grundhåll­ uppfattas ofta som den avgörande komponenten ning – liksom naturligtvis tillitens motsats. I linje i social tillit och handlar om vår tillit till den med Jeffners livsåskådningsbegrepp kan alltså okända, till (C) ”folk i allmänhet”. Denna tillit till en livsåskådning vara ett tillitens subjekt, något främlingar kallas allmän social tillit. som utmärks av tillit. I den betydelsen kan tillit

41


Tema: Tillit

mellan intern och extern tillit bör kompliceras Vår ”sociala konstruktion” av den främmandes något. Vi kan skilja mellan den tillitsintention som tillförlitlighet i olika situationer kan ses som en ett visst kollektiv (ett nätverk, en förening, ett kärnfråga för vår tillit. Tillit till de välkända och företag, etcetera) ger uttryck för i sin självförståelse förtroliga kan räknas till en egen och annan kate­ eller policy och den tillit som gori, även om denna närtillit kollektivet ger uttryck för i sin kan uppfattas som en förut­ funktion, vilken tillit som blir en sättning för avståndstillit. Ett Till begreppet effekt av den samvaro och det synsätt inom tillitsforskningen socialt kapital agerande som (ledande aktörer är att det sker ett slags til�­ hör deltagande inom) kollektivet har. litsexpansion från de kända till Det är möjligt att en social de okända. Det förnekas dock och aktivism. formation som främst avser att av bland andra den amerikan­ ta tillvara den egna gruppens ske sociologen Uslaner som i intressen också får en stark bridging-funktion. På stället ser dessa olika sociala tillitsobjekt som skilda motsvarande sätt är det möjligt att en grupp som kategorier som inte direkt behöver relateras till programmatiskt vill skapa bättre villkor för och varandra. fler sociala relationer med andra utanför gruppen Den ömsesidiga tillit två personer har till i praktiken främst har en bonding-funktion. Ofta varandra och den tillit en person har till okända finns det för övrigt i en bridging-inriktad gruppe­ personer är två särskilt uppmärksammade typer ring någon slags identifierad fiendegrupp, en social av tillit. Putnam kallar den första formen av til�­ motståndare som bör hållas utanför lägret. lit för massiv tillit och den andra formen för tunn tillit. ”Tunn” är här ingen negativt värdeomdöme, Putnam ser denna tunna tillit som avgörande för Socialt kapital ett vitalt samhällsliv där medborgarna är öppna för Social tillit kan relateras till begreppet socialt kapi­ att samarbeta och sluta avtal med varandra utan tal. I den betydelse Putnam gett begreppet är gene­ omfattande kontrollinslag. raliserad ömsesidighet av central betydelse. Denna form att ömsesidighet bygger enligt Putnam på följande resonemang: Bonding och bridging En distinktion som Putnam gjort beträffande Jag gör detta för dig nu, utan att vänta mig social tillit är om den är inriktad på att stärka att genast få något i gengäld och kanske till sammanhållningen i den mindre och överblickbara och med utan att känna dig, i fast förtröstan gruppen eller om den i stället ger en social förvän­ på att du eller någon annan kommer att göra tan och generositet mot andra grupper eller mot mig en gentjänst någon gång längre fram. människor i allmänhet. Handlar det om närhetstil­ lit eller avståndstillit? Både en enskild person och Till en persons, grupps eller kulturs sociala kapital en grupp kan ha en social förväntan eller en social hör enligt Putnam denna kärnkomponent av tillit funktion som utmärks av ökad gruppsammanhåll­ till och förväntan inför den anonyma andra. Men ning och slutenhet (bonding) eller av samverkan det räcker inte med tillit som en sval och passiv och nya nätverksbildningar (bridging). prognos om andras agerande. Till begreppet socialt Distinktionen mellan bonding och bridging,

42


Erik Blennberger

inom civilsamhällets organisationer och sociala kapital hör deltagande och aktivism. Socialt kapital nätverk, dels har en social öppenhet och tillit. På förutsätts också per definition ha en karaktär av samhällsnivå krävs också att det finns strukturer bridging. Social kapital är något som utmärker ett och organisationer som ger civiliteten utrymme väl fungerande samhälle och till det sociala kapita­ och betydelse. Om ett samhälle har hög grad let räknar han också att en person uppfattas som av civilitet har det med andra ord personer och tillitsvärdig (trustworthy) av sin omgivning. organisationer med en stark dimension av social Rothstein ger i stället ett begreppsförslag som aktivism och tillit. bygger på olika betydelser av de två orden social och kapital. Det handlar alltså om relationer mellan människor och på individuell nivå är frågan om hur Tillit till organisationer, institutioner och system många personer man har en relation till – en socialt Människors tillit kan också riktas mot (D) en kvantitativ aspekt. Ordet kapital anger att det är organisation, en institution eller profession – och fråga om en tillgång i dessa relationer – en kvalitativ mot det samhällssystem där de ingår. Här finns aspekt. Den tillgång det är fråga om är just öm­ många olika objekt för en tillitsundersökning. sesidig tillit. En persons sociala kapital blir alltså En huvudkategori kan utgöras av organisationer, i Rothsteins begrepp ett slags summa som bildas verksamheter och professioner som främst tillhör av antalet relationer multiplicerat med graden av den offentliga sektorn och står under olika former ömsesidig tillit i dessa relationer. av politisk styrning och juridisk reglering. Jag finner Rothsteins begreppsförslag poängfullt Vi kan också särskilja politiken och den politiska och man kan utveckla det begreppet ytterligare demokratins institutioner (där också de politiska genom att denna summa i sin tur multipliceras partierna ingår) som en särskild kategori. Vidare är med ett slags mått på den det rimligt att räkna medier sociala tillitens spridning (press, TV och radio) som en genom relationer med olika särskild kategori av kulturellt typer av personer eller med Civilsamhällets olika formande krafter och ytterli­ personer från olika samman­ gare en kategori är det privata organisationer är hang. Just om det är en hög näringslivet. Civilsamhällets också en särskild grad av spridning skulle det olika organisationer är också sociala kapitalet ha bättre en särskild kategori som ett kategori som ett förutsättningar att utgöra tillitens objekt. tillitens objekt. eller skapa en effekt av socialt Det finns många olika ”til�­ brobryggande. litsprofiler” med avseende på organisationer och institutio­ ner. En inte ovanlig variant är hög tillit till den of­ Medborgaranda och civilitet fentliga sektorns institutioner men en viss misstro Två andra uttryck som ofta används med samma mot politiker och det politiska agerandet. innebörd som socialt kapitel är medborgaranda och Tillit till ett samhällssystem kan möjligtvis ses civilitet. Båda uttrycken kan användas om enskilda som en summa av tilliten till samhällets olika personer, liksom om grupper, samhällen och organisationer, institutioner och ledande aktörer. kulturer. Påståendet att en person har hög grad Men det är inte självklart. Det är logiskt och av civilitet kan tolkas så att personen dels är aktiv

43


Tema: Tillit

psykologiskt möjligt att ha en ganska låg grad av tillit till flertalet institutioner och organisationer, och dess ledande företrädare – men ändå en gan­ ska hög grad av systemtillit. Systemtilliten bygger då på en skattning av systemets potential. En motsatt fördelning: låg systemtillit men hög tillit till flertalet institutioner och dess företrädare ver­ kar dock inte riktigt sammanhängande.

Tillit till teknik och civilisation

Ytterligare ett viktigt objekt för tillit kan utgöras av (E) teknik och civilisation. Det är ett svårfångat område som är föremål för stor uppmärksamhet, entusiasm och oro. Den tekniska sidan av vår civilisation står bara delvis under politisk reglering. Teknik och teknisk utveckling är ett kärnområde för konsumtion och regleras i hög grad av markna­ dens villkor och logik. Inom detta område kan vi urskilja en tillit eller Politisk tillit och politiskt kapital misstro mot ny teknik Tillit till det politiska som ett tema. Utifrån en systemet och till offent­ misstrons betraktelse ses liga institutioner brukar Det är logiskt och ofta nya apparater och ny betecknas som politisk psykologiskt möjligt teknik som farliga för män­ tillit, ett begrepp som bör att ha tillit till vårt niskan. De kan vara farliga skiljas från begreppet i sig själva eller riskabla politiskt kapital. Till själva samhällssystem genom att de stör en social begreppet politiskt kapital men misstro mot vår ordning eller leder till en hör knappast en politisk mänsklig förflackning. tillit – och inte heller en tekniska civilisation Historien ger en mängd politisk misstro. Begrep­ – och vice versa. exempel på sådan oro och pet handlar inte direkt motstånd mot ny teknik. om tillit till olika institu­ Förflackningstemat innebär att den aktuella tioner och organisationer i samhället, knappast tekniken och civilisationen står i motsats till heller om tillit till ett system. Främst betecknar mänsklig autenticitet och konstruktiva sociala begreppet en kunskap om hur man kan agera i relationer: Vi blir teknikens fångar och förlorar för­ relation till olika samhällsinstanser i en viss fråga mågan till nära mänskliga relationer. Men det finns samt förmåga och energi att faktiskt också vara också en civilisationsmisstro som mer handlar om en aktiv part. den nya teknikens risker genom den sårbarhet ett Personer med sådan kunskap och förmåga har högteknologiskt samhälle har eller genom de hälsosannolikt ofta en betydande politisk tillit till och miljörisker som vissa sidor av den samlade olika institutioner och aktörer i samhället liksom tekniska civilisationen medför. till systemet som sådant. Men en sådan politisk En persons attityd av tillit eller misstro mot tillit är inte en del av själva begreppet politiskt teknik och civilisation kan tänkas samvariera med kapital. I så fall skulle en person med revolutionär bedömningen av institutioner, organisationer och inriktning sakna politiskt kapital – vilket vore vårt samhällssystem som helhet. Men det är inte en märklig begreppsbildning. Politiskt kapital är säkert. Det är logiskt och psykologiskt möjligt med andra ord förenligt med en grundläggande att ha tillit till vårt samhällssystem men misstro misstro med det aktuella samhällets institutioner mot vår tekniska civilisation – och vice versa. En och struktur.

44


Erik Blennberger

pessimistisk uppfattning om historiens utveckling – en förfallsteori – brukar dock ha en misstrons inställning i båda fallen: Samhällssystemet krack­ elerar och den tekniska civilisationen för oss mot undergången. Tillit till naturen

Om vi vantrivs i och misstror den tekniska kultu­ ren kan vi i stället rikta vår tillit mot (F) naturen. Naturen betecknar då ofta ett slags ideal harmo­ niskt tillstånd, orört av människans kultur och artificiella ingrepp. Det är en tillit till det biolo­ giska livets potential och till naturens funktioner som förebild för människan. Men en tillit till naturen kan också uttryckas som en direkt samhörighetskänsla med natur­ landskapet, dess arter och olika slags individer. En särskild känsla för djuren hör till denna tillit. Mot detta står en misstänksamhet och kanske direkt ett främlingskap eller rädsla för naturen. Vi kan erinra oss att det är en drygt 100-årig nyhet för den moderna kulturen att naturen inte är befolkad med olika slags personliga väsen som kan ställa till förtret för människan och som vi har all anledning att misstro.

döden – samt vad som avgör denna destination. Tilliten till – och rädslan för – Gud är naturligt­ vis en mycket betydelsefull faktor i den mänskliga historien. Denna tillit och rädsla kan innehålla olika föreställningar och stämningslägen. Den kan utgöras av ett slags ödestro om att Gud bestämt världens gång och det egna livets händelser med den tilldelning av smärta och lycka som Gud fun­ nit bäst för oss – även om vi inte själva omedelbart förstår poängen. Men tilliten till Gud kan också ha en mer obestämd innebörd och avse att Gud vill människans väl utan att fastställa hennes öde. Det är en intressant empirisk fråga om existen­ tiell tillit samvarierar med social tillit och på vilket sätt det sker i så fall.

3. TILLITENS UTTRYCK OCH FÖREKOMST – HUR ERFARS ELLER YTTRAR SIG TILLIT OCH I VILKEN UTSTRÄCKNING FINNS DEN?

I samband med att jag berört frågan om att en per­ son är tillitens subjekt har jag betecknat tillit som en mental kategori, som både har emotionell och kognitiv karaktär. Tillit erfars då som en mental hållning inför någon och något. Tillit kan också visa sig som en attityd – en handlingsberedskap Existentiell tillit och – och som en aspekt av helhetstillit Tillit kan också visa sig handlingar. Vi behöver också ett be­ som en attityd – en Också vissa strukturer grepp för en tillit som rik­ handlingsberedskap – och regelverk – eller avsak­ tar sig mot storheter som nad av regler – kan vara inte är empiriskt påvisbara och som en aspekt av uttryck för och visa tillit. och en tillit som riktar sig handlingar. Det finns också en serie mot en bild av tillvaron olika samhällsförhållanden som helhet. Det är en tillit som anses vara tecken – eller misstro – inför (G) på att det finns en hög grad av tillit: Ett vitalt Gud och olika bilder av människans kosmiska ram. föreningsliv, ett blomstrande näringsliv, politisk Med en kosmisk ram avser jag frågor om gudstro demokrati och en välfungerande och icke-korrum­ och gudsbild, liksom föreställningar om männis­ perad offentlig förvaltning är centrala exempel på kans tillvaro före födelsen och destination efter

45


Tema: Tillit

vad som anses ge uttryck för att det finns tillit i ett samhälle. Frågan om tillitens uttryck har naturligtvis av­ görande betydelse när vi ska mäta tillit. Ett sätt är att vi intresserar oss för att möta tillitens effekter i olika former och grader av social interaktion samt i hur denna interaktion visar sig i olika samhällsför­ hållanden. Minskande, konstant eller ökande tillit?

dardbilden av tillit i olika länder ligger Sverige i det absoluta toppskiktet, tillsammans med länder som Danmark, Norge, Holland och Nya Zeeland. I en svensk forskningsmiljö är det dock klädsamt att ha en viss självkritisk skepsis inför sådana uppfatt­ ningar: Finns det verkligen klara belägg för detta och vilka förändringar kan vi se? Å andra sidan får man se upp med riskabla former av dystopi i akademins sammanhang: Skulle det vara så svårut­ härdligt om just Sverige tillhör de länder i världen där tilliten är högst?

Hur stark är den allmänna sociala tilliten i en kultur, en generation eller i en viss historisk epok? Är tilliten i avtagande, är den konstant eller ökar den? Kanske ökar tilliten i vissa grupper eller 4. TILLITENS ROLL – DESS ORSAKER, EFFEKTER sociala kategorier medan den avtar i andra. Det är OCH PARALLELLFENOMEN avgörande empiriska frågor där själva intresset för Ett centralt område för tillitsforskningen – och för tillit som forskningsområde ofta tycks utgå från samhällsdebatten – handlar om tillitens roll: Vad bedömningen att tilliten är avtagande – kanske till som (a) skapar och orsakar tillit, vilka (b) effekter och och med på ett dramatiskt sätt. konsekvenser tillit får samt om det finns (c) paral­ Den undersökning av det sociala livet i USA lellfenomen till tillit som varken bör förstås som som Putnam presenterade år 2000 i boken Bowling direkta orsaker till tillit eller som direkta effekter Alone har haft ett avgörande inflytande för att av tillit. etablera en föreställning om att tilliten och den därmed samhöriga medborgarandan håller på att Vad skapar tillit? erodera i den västerländska kulturen. Boken kom En kontroversiell nyckelfråga inom tillitsforsk­ ut på svenska året därpå och har citerats flitigt på ningen är hur tillit – hos en viss typ av subjekt ledarsidor och inom poli­ inför en viss typ av objekt tisk journalistik. Men är – skapas, utvecklas och Putnams bild av utveck­ upprätthålls samt hur den Man kan tänka sig att lingen i USA helt korrekt och raseras. De det finns en lägre grad äventyras och är det självklart att objekt för tillit som utgörs av tillit i grupper och utvecklingen i ett land av mänskliga aktörer har som Sverige följer samma kulturer där fysiskt våld rimligtvis en orsaksroll mönster som i USA? Och för att skapa eller rasera är ett vanligt inslag i hur kan man mäta detta tillit. Vår erfarenhet av för att kunna göra en människor vi känner och barnens uppfostran. välgrundad bedömning? träffar ofta, av främlingar Det finns en del som vi möter flyktigt och etablerade påståenden om tillitens förekomst i av personer som vi möter i deras professionella roll olika länder och i olika politiska system. I stan­ i offentliga institutioner av olika slag formar – eller

46


Erik Blennberger

deformerar – vår tillit. Dessa olika ”objekt” och vår erfarenhet av dem tycks vara en avgörande faktor som bestämmer om tillit utvecklas, upprätthålls eller eroderar. En särställning bland orsaksförklaringar har re­ lationen till föräldrarna eller andra vårdnadshavare under den första tiden i livet. Det råder knappast någon oenighet om att förutsättningar för tillit grundläggs mycket tidigt i livet just i dessa nära relationer. Tillit till främlingar kan då ses som en naturlig överspridning av denna första tillit. En följd av denna huvudförklaring skulle kunna vara att man sökte förklara olikheter i tillit mellan olika grupper, länder och kulturer utifrån hur barn behandlas i dessa grupper och hur de nära relatio­ nerna ser ut mellan barn och föräldrar (inklusive ”bonusföräldrar”) samt mellan barn och andra signifikata vuxna – till exempel personal i förskolan och skolan. Hur ser med andra ord socialisations­ processen och socialisationsmiljöerna ut i olika avseenden? Man kan tänka sig att det finns en lägre grad av tillit i grupper och kulturer där fysiskt våld är ett vanligt inslag i barnens uppfostran. En annan faktor i sammanhanget skulle kunna bestå av tids­ omfattning – hur mycket tid barn tillbringar med föräldrar och med andra signifikanta vuxna. Barn som har relativt liten tid i nära förtroligt samspel med föräldrar eller andra vuxna skulle möjligen få svårt att utveckla tillit. Samband mellan tre företeelser – och två övergripande förklaringsmodeller

Utvecklingspsykologiska förklaringsfaktorer av det slaget är dock inte i fokus för tillitsforsk­ ningen. Det är vanligtvis andra kausalsamband och överspridningseffekter man intresserar sig för. Med en renodling handlar huvudfrågan om hur vi bör uppfatta sambanden mellan följande tre företeelser:

• Allmän social tillit – tillit till främlingar, • politisk tillit – tillit till offentlig förvaltning och den politiska demokratin samt • civilsamhällesaktivitet – aktivt deltagande i det civila samhällets organisationer och informella nätverk. Mycket av diskussionen handlar om vilken av två alternativa huvudförklaringar som har mest empiriskt stöd. Den ena modellen med Rothstein som framträdande företrädare hävdar att det är den politiska tilliten som skapar en allmän social tillit. En sådan statscentrerad förklaring innebär att tillförlitligheten i offentlig förvaltning – rättvä­ sendet, skolan, sjukvården, äldreomsorgen etcetera och i politikens samlade agerande skapar en allmän social tillit. Det sker en överspridning av tillit, från institutioner till personer. Civilsamhällesaktivitet kan möjligtvis i vissa avseenden ses som ett uttryck för allmän social tillit, men det är inte självklart att det organiserade civilsamhället just har tillit som ett viktigt inslag – det kan lika gärna handla om disciplinering och underordning. Den andra huvudmodellen med Putnam som mest namnkunnig företrädare ser i stället aktivitet i civilsamhället – oavsett vilken typ av verksamhet det handlar om – som huvudförklaringen till att det skapas politisk tillit och allmän social tillit. Det blir då aktivitetsgraden i civilsamhället som för­ klarar i vilken mån medborgarna har tillit till den offentliga förvaltningen och politiken, och även att de är beredda att syssla med näringsverksamhet och driva företag. Social tillit beskrivs ibland så att den har en expansiv och generativ dimension, den förmeras av sig själv. Där tillräckligt många har tillräckligt mycket social tillit utvecklas gynnsamma sociala interaktioner och institutioner. Det skapas en allmän social tillit som är gynnsam för att till exempel utveckla vitala föreningar, kreativa och

47


Tema: Tillit

också uppfattas som en följd av mer eller mindre renhåriga företag, en opartisk och respektfull medvetna individuella val – låt vara att vi na­ offentlig förvaltning och demokratiskt sinnade po­ turligtvis gör dessa val i sociala litiska partier. Organisationer sammanhang. En så kallad spel­ och verksamheter med denna inriktning fortsätter sedan att Summan av den teoretisk tolkning av tillit innebär korthet att tillit kommer till förmera den allmänna sociala sociala tilliten är iuttryck som ett rationellt val tilliten. Summan av den sociala med andra ord utifrån det välinformerade egen­ tilliten är med andra ord inte intresset. Vi inser – medvetet eller konstant. Detta framstår som inte konstant. omedvetet – att bristande tillit en rimlig iakttagelse, men det medför besvärande extrainsatser är ingen direkt förklaring. Hur – transaktionskostnader – som belastar livet och kommer så att säga det hela igång – vad är tillitens även leder till andra människors distansering till genes? oss. Tillit utvecklas för att den så att säga – liksom ärlighet – ”varar längst”. Spelteoretiska förklaringar Sociala miljöer och arenor för tillit och misstro av olika slag förutsätter vissa antaganden inom Det är möjligt att söka mer specifika förklarings­ ramen för en människosyn i fråga om vad som yt­ faktorer för att förstå utvecklingen av tillit genom terst motiverar mänskligt handlande. att aktualisera olika sociala sammanhang eller olika En uppfattning om tillit som genererad utifrån sociala formationer för människors liv. Med ett an­ en rationell kalkylerande egoism behöver inte stå nat språkbruk handlar det om olika sociala ”rum” i en logisk motsättning till förklaringar utifrån de eller ”arenor” där tillit kan skapas och utvecklas – sociala sammanhangens formande betydelse. De eller raseras. En sådan strukturering av olika arenor kan kombineras i ett slags sekvens av förklaringar kan användas för att göra fruktbara empiriska eller utgöra tolkningar med olika räckvidd som närstudier. inte behöver stå i konflikt med varandra. Vi har tillgång till olika sociala arenor av kol­ Men möjligen har en uppfattning av tillit som lektiva och ibland organiserade sammanhang. uttryck för en kalkylerande egoism en kontrapro­ Inom ramen för dessa arenor gestaltas olika sociala duktiv effekt på själva tillitens utveckling. Om vi roller och samspel. Varje sådan arena har sin egen skulle se andras tillit till oss som enbart ett uttryck praktik och sin egen självförståelse. På dessa arenor för en sådan kalkyl tycks en del av tillitens sociala finns det sociala samspelsformer som kan vara värde gå förlorat. Vi blir alla ”instängda” i våra inkluderande och exkluderande och ha betydelse beräkningar, tilliten blir rent instrumentell utifrån för utveckling av tillit respektive misstro. Det dess individuella nyttovärde. sociala livet på dessa olika arenor kan i varierande grad präglas av tillit och ha avgörande betydelse att utveckla tillit. Olika förklaringsfaktorer och förklaringsplan Det finns alltså ett flertal typer av förklaringar till uppkomsten av olika former av tillit. Jag har Människan som rationell aktör för tillit nämnt en förklaring utifrån en statscentrerad Men det är inte självklart att vi ska söka tillitens ansats, som ser statens agerande och institutioner uppkomst och villkor främst utifrån de sociala som avgörande för att skapa allmän social tillit. sammanhangens präglande betydelse. Tillit kan

48


Erik Blennberger

Inte heller spelteoretiska förklaringar behöver En konkurrerande förklaring hänvisar i stället till stå i motsats till sociokulturella och socioekono­ ett aktivt civilsamhälle som skapare av social tillit. miska förklaringar. En spelteoretisk förklaring kan Deltagandet i sådana organisationer och förenings­ knyta an till och komplettera en socioekonomisk. väsendet generellt kan ge en förklaring till att det Spelteoretiska förklaringar ger främst uttryck för finns en hög grad av social tillit. en grundsyn på vad som ytterst motiverar mänsk­ En tillitsskapande betydelse tillmäts också ligt handlande. Vi styrs av en beräkningsmentalitet sådant som hög utbildningsnivå, välfärdsresurser, där vi i normalfallet söker maximera det positiva hög grad av jämlikhet (inklusive jämställdhet mel­ utfallet för oss själva. I den mån en allmän social lan kvinnor och män), politisk demokrati, rättssä­ tillit kan förväntas maximera detta utfall kommer kerhet, hög grad av individualism (kontra lojalitet också en sådan tillit att utvecklas. Under vissa med en klan eller en patriarkalisk kultur), etnisk socioekonomiska villkor får man det bästa utfallet homogenitet, social rörlighet i olika avseenden, op­ med en sådan tillit – och då kommer tillitens timism/framstegstro, protestantisk religiositet och process igång. För att den rationella kalkylen – sekularism. Kombinationer av sådana förhållanden som kan vara omedveten – ska leda till en hållning kan då forma övergripande kulturer som präglas av av tillit bör det alltså finnas tillit – cultures of trust. vissa gynnsamma omstän­ Hur ska vi då förstå för­ digheter. klaringar med utvecklings­ I den mån en allmän Det en spelteoretisk för­ psykologisk inriktning, som social tillit kan klaring negerar är främst att främst intresserar sig för förväntas maximera vi människor i en betydande (den tidiga) socialisations­ statistisk omfattning kan processens karaktär? Och detta utfall kommer utveckla sådant som altru­ hur förhåller sig spelteore­ också en sådan tillit ism och ett genuint intresse tiska förklaringsmodeller för andra – utan att detta till förklaringar utifrån att utvecklas. ingår i en övergripande ovanstående sociokultu­ kalkyl om egen favör. I den rella villkor? betydelsen kan det finnas motsättningar mellan Utvecklingspsykologiska förklaringar står natur­ spelteoretiska och – kanske flertalet – utvecklings­ ligtvis inte i motsats till kulturella förklaringar, de psykologiska förklaringar. I en utvecklingspsykolo­ kan kombineras på olika sätt. De sociokulturella gisk förklaring finns det underförstått eller uttalat omständigheter som kan ha förklaringsvärde en bild av vad psykisk hälsa och ett gott mänskligt i fråga om allmän social tillit på samhälls- och liv består av. Sådana idealbilder handlar knappast kulturnivå har rimligtvis också betydelse för om att det fulländade mänskliga livet utgörs av en socialisationsprocessens karaktär på individnivå. klarsynt kalkylerande egoism. Det handlar snarare Om det finns gynnsamma förhållanden för en god om vår förmåga till närhet och kärlek, livsglädje socialisationsprocess med en viss statistisk omfatt­ och frihet. ning i en kultur leder det till intresse för kunskap Dessa olika förklaringskategorier ger oss alltså och bildning, strävan efter jämlikhet, individualis­ olika kombinationsmöjligheter och i synnerhet tisk orientering, social rörlighet och så vidare – och spelteoretiska förklaringar ställer oss inför ett prin­ därmed är tillitsprocessen igång.

49


Tema: Tillit

cipiellt val i fråga om hur vi ska se på mänskligt handlande – vårt eget och andras. Min preliminära ståndpunkt är att hänvisningar till spelteoretiska överväganden kan ge (del)förkla­ ringar till många handlingar, vanor och strukturer som ger uttryck för tillit. Däremot finner jag det mycket äventyrligt om sådana förklaringar får ett slags självklar monopolställning och om allt mänskligt handlande tolkas som uttryck för kalky­ ler styrda av egenintresset. Tillitens parallellfenomen

och historieforskning att försöka påvisa samband, skildra processer och visa perspektiv utan att fastställa orsakskedjor.

5. TILLITENS VÄRDE

Det tycks självklart att tillit är värdefullt. Be­ greppet har en given positiv valör. Men man kan komplicera den bedömningen genom att dels fråga om det kan bli för mycket tillit eller om det finns riskabla former av tillit, dels på vilket sätt tillit har ett värde – varför tillit bör uppskattas?

Frågor om tillitens orsaker och effekter kan kom­ pliceras utifrån en tredje möjlighet som innebär Reflekterande tillit och blind tro att tillit samvarierar med andra parallella fenomen Bör man inte skilja mellan olika former av och i en svårfångad process. Flera av de förhållanden grunder för tillit? Om tillit blir naiv godtrogen­ som anges som orsaker till eller effekter av tillit är het eller blind tilltro finns det anledning att vara kanske i stället beroende av andra faktorer. De är oroad. Tillit till olika offentliga institutioner eller då främst att uppfatta till ett politiskt system kan som fenomen som är leda till en loj support, tyst­ parallella med tillit, de nad och lydnad. Men är det Vilka person­ uppträder ofta tillsam­ inte misstänksamhet, miss­ egenskaper eller mans och har en gemen­ tro och protest som driver samhälls­förhållanden sam orsaksbakgrund. historien framåt? Å andra Vilka personegenskaper sidan förutsätter också pro­ uppträder vanligtvis i eller samhällsförhållan­ testen en tillit – till andra kombi­nation med tillit? samhällsaktörer och andra den uppträder vanligtvis i kombination med tillit, (potentiella) makthavare. utan att de vare sig bör Det behövs kriterier för ses som orsaker till eller effekter av tillit? Svårighe­ att skilja mellan välgrundad och reflekterande terna med att bestämma olika påverkansrelationer tillit å ena sidan och blind tro å den andra. Dessa beskriver Putnam på följande sätt: kriterier blir olika beroende på om det handlar om tillit till främlingar, till ett politiskt system, till le­ Orsakspilarna mellan samhällsengagemang, dande aktörer inom detta system, till en viss typ av ömsesidighet, hederlighet och social tillit är offentlig institution eller till en samhällssektor, till lika insnodda i varandra som en väl omrörd exempel näringslivet eller en religiös organisation. spagetti … I samtliga fall bör det finnas en kritisk beredskap i vår egen tillitsorientering. Frågor om kausalitet kan alltså vara ytterst svåra En annan tillit som kan tänkas vara riskabel att avgöra. Det är vanligt inom samhällsvetenskap gäller teknik och teknisk utveckling. Det kan möj­

50


Erik Blennberger

ligen leda till en aningslöshet inför faror med den Tillit som en del av frihet och kärlek tekniska civilisationen. Beredskapen att acceptera Frågan om tillit kan ses som ett egenvärde är hotbilder mot klimatets utveckling har sannolikt beroende av hur vi besvarar frågan om vad som ett samband med graden utgör egenvärde i ett gott av tekniktilltro. liv – vad livskvalitet ytterst Även tillit till Gud eller innebär. Med en hedonis­ Med en hedonistisk en ”kosmisk helhet” kan tisk uppfattning om ett uppfattning om ett ha risker. Om en sådan gott liv får tilliten enbart gott liv får tilliten tillit kombineras med ett värde utifrån dess sam­ föreställningen att Gud lade livsglädjeeffekt. enbart ett värde arrangerar människors Om vi i stället föredrar utifrån dess samlade liv tycks det leda till en en pluralistisk uppfattning reduktion av det egna om livskvalitet kan vi – livsglädjeeffekt. subjektet och till vår rätt utöver (a) livsglädje – också till egna bedömningar och kan ge andra förslag på möjlighet till handlingsfrihet. egenvärden. Tillstånd och relationer som (b) kärlek I religionens sammanhang förekommer inte (inklusive vänskap och social samhörighet), (c) sällan en auktoritetstro riktad mot personer, frihet (som känsla och förmåga), (d) kunskap (i olika institutioner, texter eller dogmer. Tillit till sådana avseenden) och (e) existentiell identitet (till exempel auktoriteter kan ha en personreducerande karaktär en känsla av sammanhang och/eller varianter av av förlorad frihet och individualitet. tro och skepsis) är starka kandidater till att vara egenvärden för ett gott liv. Vi kan uppfatta tillit som ett instrumentellt värde Tillit som egenvärde och instrumentellt värde för en del av dessa egenvärden på ett närliggande Vad är det som gör tillit så värdefullt? En värde­ personligt plan. Det betyder att vår allmänna bedömning av tillit bör differentieras utifrån dess sociala tillit har direkt positivt betydelse för vår olika objekt. I det här sammanhanget tänker jag förmåga till livsglädje, kärlek och frihet. främst på tillit till främlingar – allmän social tillit. Dessutom kan man uppfatta tillit som ett Inom etiken skiljer man mellan att ett tillstånd egenvärde genom att det är en aspekt av personlig har egenvärde och att det har instrumentellt värde. frihet (som känsla och förmåga) – friheten har i sig Om tillit har ett egenvärde är det alltså en del av en dimension av tillit. ett gott liv att ha tillit – oavsett om denna tillit har några andra betydande effekter och leder till något annan gott. Det går också att uppfatta tillit Tillit som dygd som ett instrumentellt värde. Tillit blir ett viktigt I Uslaners tillitsanalys har tillit ett etiskt värde i medel för något annat som kan uppfattas som ett den betydelsen att den utgör en slags dygd. Det egenvärde för ett gott liv. Det kan vara fråga om en gäller tillit till främlingar – de oss obekanta – som kedja av värden. utgör ett etiskt val och betecknas som moralisk Allmän social tillit uppfattas ofta som en tillit (moralistic trust), till skillnad från tillit till dem viktig instrumentell faktor för ett väl fungerande vi känner, som utgör en strategisk tillit (strategic samhällsliv. trust). Dessa två former av tillit har enligt Uslaner

51


Tema: Tillit

helt olika karaktär och de har ingen direkt påver­ 6. TILLITENS RATIONALITET – VILKA SKÄL KAN kan på varandra. GES FÖR TILLIT? Begreppet moralisk tillit har en ganska svårbe­ Vi bör skilja mellan de orsaker som kan förklara stämd karaktär hos Uslaner och innefattar också varför tillit utvecklas hos en person, i en grupp eller annat än direkt etiska ståndpunkter. Det etiskt en kultur och de skäl som kan ges för att en person uppfordrande moment jag kan se i Uslaners mora­ eller en grupp bör ha tillit. När man söker orsaker liska tillit är att vi har förpliktelser och ett ansvar betraktar man inte sig själv eller andra utifrån en inför andra personer – också inför främlingar. aktörsroll där det finns möjlighet till val av olika Dessutom har tillit ett attityder och handlingar. moment av ”språng”, När man söker skäl ett val i ovisshet: för tillit befinner man sig Det är alltså enligt i stället i livets direkt­ Något slags statistiskt Uslaner en dygd att där ens egen sannolikhets­bedömning sändning identifiera sitt ansvar eller andras subjektivitet har relevans i fråga om för andra och att göra träder fram. Här blir på detta optimistiska val nytt Uslaners distinktion vissa former av tillit. av tillit. Ett val av tillit mellan strategisk och är inte grundat i en moralisk tillit relevant. rationell kalkyl om den Både dessa former av tillit egna framtida nyttan eller i en psykologisk bedöm­ förutsätter att man ger skäl för sitt tillitsval, men ning av andras tillitsvärdighet – det är en moralisk det kan vara olika typer av skäl. handling bestämd av den egna etiska integriteten. I fråga om strategisk tillit grundas den på en Om man identifierar kärlek som egenvärde för ett empirisk bedömning som ger en viss kognitiv gott liv och om allmän social tillit är en aspekt säkerhet om att man bör ha tillit. Vid moralisk av kärleken kommer man därmed nära Uslaners tillit aktualiseras i stället etiska argument som ståndpunkt. hänvisar till etisk integritet och mognad samt till Med ett annat resonemang som också kommer en förpliktelse inför andra. Jag har dock svårt att nära Uslaners ståndpunkt vill jag påminna om att helt följa Uslaner i denna distinktion och menar vi kan hamna i situationer då vi måste gör kogni­ i stället att det ofta finns både empiriska bedöm­ tivt osäkra tillitsval av attityd och handling. Valen ningar och etiska överväganden i olika tillitsval. är kognitivt osäkra i den betydelsen att vi knap­ Etiska överväganden kan dock få ökad betydelse past kan veta vilken tillitsvärdighet en viss (okänd) vid kognitivt osäkra val. person har i en viss situation. En hög värdering av tillit kan innebära att vi ibland väljer och strävar Tillitens generativa karaktär efter en inställning av tillit, även om det är osäkert Man kan ge skäl för tillit som främst utgår från om det objekt vi riktar tilliten mot verkligen är att tillit är ett risktagande i förening med sociala värd vårt förtroende. Sådana tillitsval är dock bara förpliktelser och värnande om en social samman­ berättigade om den risk vi därmed tar är begränsad hållning. Dessutom kan man hävda att tillit kan och om inte andra människor riskerar att drabbas ha en gynnsam generativ karaktär och därför bör av vårt val av tillit. eftersträvas också i en osäker situation. Den som

52


Erik Blennberger

som förutsättning. Det innebär väl att frågan om rationella skäl i fråga om tillit främst handlar om när man inte bör ge uttryck för tillit, när det finns så välgrundade skäl för misstro att man bör vara reserverad och hindra den tillit som är en ”spon­ tan” förstahandsinställning. Distinktionen mellan orsaker och skäl blir inte relevant i en spelteoretisk modell. Spelteoretiska förklaringar av tillit ger skäl för tillit som också anger orsaken till tillit. Tillitens skäl och tillitens orsaker sammanfaller, tilliten orsakas av de skäl man – medvetet eller omedvetet – funnit relevanta för att handla tillitsfullt. Jag har angett att spelteoriska förklaringar kan vara relevanta i olika tillitssituationer – utan att Fria aktörer? bli den övergripande förklaringen. Ett exem­ Frågan om tillitens rationalitet blir bara en intres­ pel som verkar vara en variant av spelteoretisk sant kategori om vi människor uppfattas som bedömning: Om jag är ensam hemma och lämnar agenter med ett utrymme för fria val. Om tillit dörren till vår bostad olåst bara är en social respons blir vid en joggingtur gör jag ett resonemang om til�­ ingen etisk reflektion om litens rationalitet irrelevant. Spelteoretiska någon förpliktelse mot andra, Det resonemanget kan ändå förklaringar av tillit inte heller gör jag ett överslag inte påverka vår handlande. ger skäl för tillit över grannskapets pålitlighet. Möjligen kan man motivera Det handlar snarare om att uppmärksamhet på rationali­ som också anger väga den mikroskopiska san­ tetsfrågan utifrån antagandet orsaken till tillit. nolikheten av ett ovälkom­ att själva (den falska) föreställ­ met besök just under jogging ningen om tillitens rationalitet – och den egendomsförlust det skulle kunna kan generera tillit. medföra – mot obehaget att ha en nyckelknippa Men i vilken utsträckning kan vi grunda tillit i fickan under löpningen och med viss risk att i rationella överväganden? Kan vi ge skäl för tillit tappa nycklarna i joggingspåret. och sedan också bli tillitsfulla? Kan en grundläg­ gande tillit etableras på det sättet? Det förutsätter i så fall ett slags beteendeterapeutisk förståelse av Att tolka tillit – en summering att människor kan välja handlingar och vanor för I den här artikeln har jag resonerat om tillitsbe­ att ändra en mental status. greppet och närliggande begrepp utifrån sex olika Rimligtvis kan rationella val påverka ens analysfrågor: personlighet, men kanske är det ofta mer relevant att tänka sig att den rationella bedömningen om 1. Vad är tillitens subjekt? Vem eller vad utmärks när tillit är relevant har en grundläggande tillit av tillit? visar tillit, möts vanligtvis på samma sätt – förr eller senare. Denna generativa karaktär hos tilliten är ett skäl för att åtminstone i sina attityder och handlingar försöka visa tillit – även om denna tillit har en svag mental representation. Med andra ord kan det ibland vara svårt att känna tillit men vi bör handla som om vi har denna känsla. Det innebär också att man utsätter sig för en risk. Något slags statistiskt sannolikhetsbedömning har relevans i fråga om vissa former av tillit. Men det finns inslag i tillitens rationalitet som går utöver en kunskapsbedömning.

53


Tema: Tillit

2. Vad är tillitens objekt och kontext? Vem eller vad riktas tilliten mot och i vilka situationer? 3. Tillitens uttryck och förekomst? Hur erfars eller yttrar sig tillit och i vilken utsträckning finns den? 4. Tillitens roll? Vad är orsaker till, effekter av respektive parallellfenomen till tillit? 5. Tillitens värde? Har tillit egenvärde eller bara instrumentellt värde för ett gott liv och hur uppfattas denna instrumentalitet i så fall? 6. Skäl för tillit? Vilka typer av skäl bör användas för att ha tillit? Jag har också gett exempel på möjliga ståndpunk­ ter i dessa frågor och illustrerat en del av dessa positioner med exempel från tillitsforskningen. Förhoppningsvis kan dessa analysfrågor bidra till en nyansrik förståelse av tillitens fenomen och till en noggrannhet i diskussionen om tillit. Tillit är avgörande för ett gott liv och ett vitalt samhälle. Det finns därför all anledning att studera tillit, dess innebörd, villkor och förändring – och att vara en aktör för tillit.

8.

Uslaner 2002.

9.

Putnam 2001.

10.

Putnam 2001.

11.

Putnam 2001, s. 141.

12.

Putnam 1996 och 2001.

13.

Rothstein 2003.

14.

Bourdieu 1986.

15.

Blennberger 2004.

16.

Kurtén 1995.

17.

Kurtén 1995.

18.

Jeffner 1989.

19.

Bokens svenska titel är Den ensamme bowlaren.

20.

Rothstein 2003.

21.

Rothstein 2003; Putnam 1996 och 2001.

22.

För en differentiering av olika marknadsarenor, se Brytting 2004.

23.

Putnam 2001.

24.

Putnam 2001, s. 144.

25.

Blennberger 2005.

26.

Uslaner 2002.

27.

Uslaner 2002, s. 250. Översättning av: “Such trust involves a leap of faith, as well as a heavy dose of optimism that other people are, in fact, trustworthy. The “safe” path is to assume the contrary – that people are guilty until

FOTNOTER

proven innocent.” 28.

1.

Skjervheim 1968. 

Sztompka 1999, s. 25. Översättning av: “Trust is a bet about the future contingent actions of others.”

2.

En standardöversättning av: “Generally speaking, would

REFERENSLISTA

you say that most people can be trusted or that you can`t be too careful in dealing with others?” 3.

1.

Blennberger, Erik (2004), ”Genusfrågor och civilt sam-

Denna artikel är en förkortat och förenklad version av

hälle”, i Blennberger, Erik, Habermann, Ulla och Jeppsson

mitt inledande kapitel Att tolka tillit – begrepp och

Grassman, Eva: Genus och civilt samhälle. Stockholm:

grundfrågor, i antologin Tillit i det moderna Sverige (red. Trägårdh) 2009. 4.

Lögstrup 1971.

5.

En särställning här har Homburger Eriksons utvecklings­

Sköndalsinstitutets skriftserie. 2.

Blennberger, Erik (2005), Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

3.

Blennberger, Erik (2009), ”Att tolka tillit – begrepp och

teori, se Erikson 1993.

grundfrågor”, i Trägårdh, Lars (red), Tillit i det moderna

6.

Jeffner 1981.

Sverige. Den dumme svensken och andra mysterier.

7.

Kurtén 1995.

Stockholm: SNS Förlag.

54


Erik Blennberger

4.

Bourdieu, Pierre (1986), “The Forms of Capital”, i Richard-

11.

son, John G (red.), Handbook of Theory and Research

Nya Doxa.

for the Sociology of Education. Westport: Greenwood

12.

Brytting, Tomas (2004), ”Förtroendebegreppet i företagsekonomin”, i SOU 2004:47 Näringslivet och förtro-

Gleerup. 13.

endet. Betänkande från Förtroendekommissionen.

rimental Research. New York: Russel Sage Foundation.

Cook, Karen S (2001), Trust in Society. New York: Russel

14.

Erikson, Erik H (1993), Barnet och samhället. Stockholm: Natur och Kultur.

8.

Förlag. 15.

Russel Sage Foundation.

förnyelse. Stockholm: SNS Förlag. 16. 17.

ningar. Del 1. Nora: Doxa. 10.

Rothstein, Bo (2003), Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag.

Jeffner, Anders (1981), ”Att studera livsåskådningar”, i Bråkenhielm, Carl Reinhold m. fl. (red.), Aktuella livsåskåd-

Putnam, Robert D. (2001), Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och

Hardin, Russel (2001), ”Conceptions and Explanations of Trust”, i Cook, Karen S. (red.), Trust in Society. New York:

9.

Putnam, Robert D. (1996), Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS

Sage Foundation. 7.

Ostrom, Elinor och Walker, James (red.), (2003), Trust and Reciprocity: Interdisciplinary Lessons from Expe-

Stockholm: Fritzes förlag. 6.

Lögstrup, K. E. (1971), ”Etiske begreber og problemer”, i Wingren, Gustaf (red.), Etik och kristen tro. Lund: CWK

Press. 5.

Kurtén, Tage (1995), Tillit, verklighet och värde. Nora:

Skjervheim, Hans (1968), Deltagare och åskådare. Stockholm: Prisma.

Jeffner, Anders (1989), Att studera människosyn. En

18.

översiktlig problemanalys. Tema T Rapport 21. Linköping: Universitetet i Linköping, Tema Teknik och social

Sztompka, Piotr (1999), Trust: A Sociological Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

19.

Uslaner, Eric M. (2002), The Moral Foundations of Thrust. Cambridge: Cambridge University Press.

förändring.

Får du vårt nyhetsbrev? Minds elektroniska nyhetsbrev kommer ut en gång i veckan. Det ger dig aktuell information inom forskning, litteratur, politiska beslut m m inom psykisk hälsa. Nyhetsbrevet är gratis och ett bra komplement till de fördjupande artiklarna i Psykisk Hälsa. Bli prenumerant genom att anmäla dig på www.mind.se

55


Tillit skapar vi tillsammans

56


Magdalena Bluhme är privatpraktiserande legitimerad psykoterapeut, socionom och förskollärare med egen mottagning i centrala Stockholm. Medförfattare till boken: Psykoterapi som hjälper – metoder för vården. Anna Gerge (red.).

mande land och stundtals har du varit rädd för att Tillit handlar om att ha förtroende för någon och råka illa ut eller komma vilse. Du är på väg till en är nära förknippat med en förväntan om ett empa­ släkting eller en avlägsen bekant som du aldrig har tiskt bemötande. När någon ger oss ett empatiskt träffat. Du är skärrad, rädd och fruktansvärt trött bemötande så finns det en vilja hos den andre att och i desperat behov av en säng att sova i. Du är dela vårt perspektiv och att känna känslor tillsam­ hungrig, så hungrig att du mans med oss. I mitt arbete nästan känner dig svimfär­ som psykoterapeut har de dig. Du känner dig smutsig hjälpsökande lärt mig att Att inte äga tillit och i ett förtvivlat behov av bristande tillit finns i alla till andra får stora en dusch och en ren toalett. former av psykisk ohälsa. konsekvenser för hur Fortsätt att föreställa dig Att inte äga tillit till andra att du kommer fram till en får stora konsekvenser för man handlar och person som inte har väntat hur man handlar och agerar agerar men också dig. Personen är upptagen, men också för det egna psykiska välbefinnandet. för det egna psykiska ointresserad och besvärad av din närvaro och du har Sambandet mellan välbefinnandet. mycket svårt att nå fram förlorad tillit till andra och med dina egna behov. Hur tappad tilltro till det egna tror du att det skulle kännas i din kropp att bli självet, det vill säga vår självkänsla, är starkt. Vår mött på detta sätt? Hur kulle det kännas i magen, självkänsla behöver kontinuerlig bekräftelse och bröstet, armarna eller benen? Kan du komma i spegling på det vi känner och upplever för att byg­ kontakt med en obehagskänsla, kanske en molande gas upp och bli hållbar. En förlorad tillit kan vinnas känsla i bröstet? Försök att komma ihåg den här tillbaka genom en anknytnings- och affektfokuse­ känslan av obehag när vi nu byter sida. rad psykoterapi. Föreställ dig nu det motsatta. Du är väntad. Per­ Följ med mig på följande experiment: Föreställ sonen som möter dig är lugn och trygg. Sängen är dig att du har varit ute på en längre resa. Det har bäddad med rena lakan och det finns duschmöjlig­ varit svårt att hitta eftersom du reser i ett främ­

57


Tema: Tillit

heter och en ren toalett. När du vill äta är bordet dukad med omsorgsfullt tillagad mat. Du blir bemött med gästfrihet och personen som möter dig har även ansträngt sig för att ta reda på vilken mat och dryck som du särskilt mycket tycker om. Det finns blommor på bordet och musik som du bara har drömt om tidigare. Lägg nu märke till hur detta känns i din kropp? Hur känns det i magen och i bålen? Kan du komma i kontakt med en lite pirrande skön känsla som öppnar upp i bröstet? Båda dessa olika scenarier handlar om hur oerhört beroende vi är av att få ett empatiskt be­ mötande när det gäller våra grundläggande behov för att få en god känsla i kroppen. Obehagskänslan förvandlas till en skön känsla som öppnar upp om någon annan förstår oss, visar empati och är beredd att dela vårt perspektiv. Kommer någon oss till mötes så kan vi ganska snabbt återhämta oss men vi är väldigt beroende av att bli mötta för den inre psykiska balansens skull. Får vi inget möte till stånd så stannar obehags­ känslan kvar mycket länge. Det ett väldigt stort steg att kunna återfå balansen inom oss själva obe­ roende av andra. Får vi många goda upplevelser där vi blir empatiskt mötta så lär vi oss att förvänta oss detta vilket leder till ökad tillit. Att kunna känna tillit till och empati för andra men även för oss själva är en av det mest grundläg­ gande förmågor som vi människor behöver för att kunna ta oss fram här i livet. Ändå har vi inget självklart språk eller kanske ens tillgång till en begreppsvärld för att berätta när tilliten eller em­ patin för andra och självmedkänslan (vår förmåga att känna empati för oss själva) har berövats oss. Vi går mycket sällan till husläkaren eller till psykiatrikern och säger: ”Jag mår så dåligt för jag har blivit av med min förmåga att lita på andra och känna med andra” eller ” Jag känner mig så deprimerad för jag kan inte längre känna med mig själv eller läsa av mina egna kroppsliga reaktioner”.

Det säger ju sig självt att vi inte längre kommer att vända oss utåt till andra för att berätta om vårt lidande om vi har förlorat vår förmåga att kunna lita på andra. Vi kommer att bära det själva ofta tillsammans med skammen över att vi inte längre fungerar optimalt. Vi har ofta fått lära oss att ensam är stark. Vi kopplar inte ihop att överdriven självkritik, självförakt och självdestruktivitet hör ihop med att vår förmåga att känna tilltro till och med våra medmänniskor men också oss själva har gått förlo­ rad. Mer om detta senare. Att kunna känna tillit är en ömsesidig process. Det är i våra allra tidigaste relationer som vi övar upp vår förmåga till tillit och det fortsätter genom hela livet. Den känsla som vi får tillbaka genom våra närståendes bemötande av oss ger oss en inre bild av den vi är. Blir vi bemötta med nyfikenhet, lekfullhet och kärlek så förstår vi att vi är betydel­ sefulla och föremål för andras empati. Vi lär oss att vända oss till andra för att åter­ upprätta en god känsla inom oss när vi har blivit rädda, skam- eller ångestfyllda. Vi tränar oss också att lita på våra egna känslor och låta dem vara en kompass för vårt agerande. Tillit skapas när vi får många erfarenheter av att andra kan vara oss till hjälp för att ändra ångest- eller rädslokänslan till en skön känsla i magen. Tillit byggs genom att vi blir empatiskt bemötta och lär oss att förvänta oss just det när vi hamnar i svårigheter. Precis som i övningen som vi just gjorde tillsammans där någon kommer oss till mötes. Fungerar det ofta så lär vi oss också så småningom att visa oss själva självmedkänsla när vi är känslomässigt nedtyngda. Vi lägger inte ytterligare sten på bördan genom att anklaga oss själva. Istället kan den vuxna delen i oss då vända sig till det inre barnet och exempelvis säga: Det är väl inte så konstigt att du är ledsen och besviken idag. Ingen såg dig ju fast du försökte

58


Magdalena Bluhme

tänker istället för att känna) och projektion (vi berätta hur rädd du har varit! Ingen försökte förlägger våra känslor hos andra). komma dig tillmötes när du skämdes så över att du Andra mer övergripande försvarsstrukturer sa fel och inte kunde svaret! är exempelvis: missbruk, självskadebeteenden, Om vi inte blir empatiskt bemötta eller sedda självkritik, ätstörningsproblem, depression, tvång, när vi hamnar i svårigheter (som exempelvis när vi medberoende och somatisering. blir rädda eller skamsna) så lär vi oss att förlita oss Försvaren är det som sedermera leder till pro­ på egna försvarsstrukturer. Låt mig förklara: När blem eftersom vi förlorar kontakten med orsaken våra närstående inte kan bemöta oss på det sätt till behovet av försvarsbyggandet. Det vill säga de som vi skulle behöva för att få känna oss betydel­ känslor som finns där och som behöver processas. sefulla och föremål för andras omsorg och kärlek Vi känner inte längre när vi är arga, ledsna, glada, så gör det psykiskt ont. Vi får ont i själen. Precis rädda, fulla av skam, skuld eller förakt. Vi har lärt som i övningen vi just gjorde. Kan du komma ihåg oss att dölja dessa känslor inför andra eftersom obehaget i bröstet när du inte blev bemött med vi ändå inte förväntar oss att någon annan skall empati när du var trött, hungrig och rädd? Kan du kunna hjälpa oss i dessa lägen eller möta oss med komma ihåg den obehagliga känslan? empati. Psykisk smärta går att hantera om vi har någon Här finns grunden för utvecklad misstro och nära oss som vi kan förlita oss på, men om vi inte tillitsbrist. Istället kämpar vi på i vår ensamhet har det, utan tidigt i livet får lära oss att vi måste och försvaren är det som klara oss själva psykiskt, så blir våra karaktärsdrag. finns ett annat men sämre Vi tvingas handskas med alternativ. Vi kan stänga av Tillit byggs genom tvång, fobier, depression, den psykiska smärtan ge­ att vi blir empatiskt känslomässig avstängdhet, nom att tillsätta ett försvar bemötta och lär oss egna fantasivärldar eller pa­ som gör att vi inte längre nikångest istället eftersom känner av det onda. att förvänta oss just grundorsaken inte längre Försvaren som utvecklas det när vi hamnar i går att komma åt. är barnets bästa försök På det här sättet så blir att självständigt klara av svårigheter. det dubbelt kännbart för överväldigande känslor när oss när vi berövas tilliten till ingen empatiskt sinnad andra eftersom vi då också förlorar vår förmåga att människa finns att tillgå. Det är enkelt uttryckt känna våra grundläggande känslor, som i förläng­ en överlevnadsstrategi för att inte gå sönder av ningen ger oss tilltro till oss själva, det vill säga psykisk smärta. självkänsla. Vi har olika typer av försvar som vi tar till men Låt oss nu gå tillbaka till övningen för att i min erfarenhet som psykoterapeut har lärt mig handling visa hur tillitsbrist utvecklas. Det är en att vi ofta har ”favoritförsvar” och olika typer av ganska plågsam övning men samtidigt så är det försvar för olika känslor. mitt bästa försök att visa dig hur det går till i Vanliga försvar är exempelvis: kontroll, distan­ praktiken. sering (vi drar oss emotionellt undan), självkritik, Föreställ dig att du är tillbaka på resande fot prestation, ilskeutbrott, intellektualisering (vi

59


Tema: Tillit

Får vi inte ett empatiskt bemötande här så tvingas i ett främmande land och att du är rädd. För att vi att förlita oss helt på oss själva och vår egen göra övningen ännu mer verklighetstrogen så förmåga att upprätta försvar. behöver jag försätta dig i ett ännu mera sårbart Här finns tillitsbristens källa eftersom ingen läge. Det gör jag genom att ta ifrån dig en hel del bemöter oss empatiskt och är beredd att dela vårt verktyg och egenskaper som man har som vuxen perspektiv. Vi måste helt enkelt klara oss själva. men inte äger som barn. Låt oss nu gå därifrån och visa dig så konkret Föreställ dig nu att du inte har några pengar, som möjligt hur den inre psykiska balansen kan ingen mobiltelefon och ingen karta. Du är helt återupprättas med hjälp av ett empatiskt bemö­ beroende av den person som möter dig. Kanske kan tande från en medmänniska. du inte ens prata samma språk som din avlägsne Föreställ dig nu att någon som du litar på släkting. Fortsätt att föreställa dig att du får kommer dig till mötes. Den här personen tar sig samma icke empatiska bemötande och ointresse verkligen tid att höra efter hur du känner dig. Du som i första övningen. Hur känns det i dig nu? kan se att den personen verkligen vill möta dig och Börjar obehaget kännas i bröstet? känna tillsammans med dig, dela ditt perspektiv. För att verkligen försätta dig i en ångestfull Inte enbart höra själva berättelsen utan verkligen situation som ju behövs för att du skall få känna dela dina känslor med dig och hjälpa dig om du på hur mycket psykisk smärta vi klarar av innan vi riskerar att hamna i för mycket skam, skuld eller behöver tillsätta ett försvar för att återfå en inre rädsla. Med hjälp av att den psykisk balans, kommer andre personen möter dig lättar jag att ta ifrån dig ditt ångestkänslan så småningom tidsperspektiv. Du kommer Därför hänger och du kommer i kontakt med från och med nu inte veta förlorad tillit till adaptiva känslor såsom vrede, när detta hemska kommer andra intimt ihop sorg och självmedkänsla. att ta slut. Det som är läkande är att Nu är du i samma läge med tappad tillit känslorna får uttryckas fullt ut som du var när du var till det egna självet. och att någon annan är beredd riktigt liten och inte kunde att ge oss ett empatiskt bemö­ vare sig prata eller ha något tande och vilja dela vårt perspektiv med oss. Om vi begrepp om tid. Det är under denna period i vårt får det stödet kan vi få kontakt med hela vidden av liv som vi främst utvecklar försvar som sedermera vårt känsloregister och på så sätt landa i oss själva. kommer att följa oss under livet. Nu borde du ha en Efter detta skeende har självrannsakan sin givna rejäl ångestkänsla i bröstet om du inte har försvar plats. Kanske lovar du dig själv att aldrig mer som kickar in som gör att du inte känner obehaget. hamna i en likartad situation genom att bli mer Förslag på försvar som kan komma till använd­ omsorgsfull inför kommande resor. I framtiden ning här är att du inte orkar göra övningen eller kommer du också att kunna säga ifrån om du blir genom att du tappar tråden hela tiden. Då är detta illa behandlad och vägra att gå med på att andra ett utmärkt exempel på hur just du ”tar bort” inte tar in ditt perspektiv. obehagskänslor genom att glömma, trycka undan Om vi nu vänder på steken och föreställer oss eller försvinna bort. Det här är ett rejält obehagligt att ingen möter dig trots att du har varit med om läge och här kan vi inte vara länge utan att få hjälp.

60


Magdalena Bluhme

denna hemska upplevelse. Du går därifrån men blir inte bemött av en förstående person utan får fortsätta ditt liv som om ingenting har hänt. Då kommer det också bli svårt för dig att bearbeta och förstå vad du har varit med om. Vi människor är oerhört beroende av andra för att kunna förstå oss själva. Det är genom speg­ lingen från andra som vi kan begripa vilka vi är. Uteblir bekräftelsen så blir vi främmande inför oss själva, vi får inte tillgång till våra sanna känslor helt enkelt. Därför hänger förlorad tillit till andra intimt ihop med tappad tillit till det egna självet. Får vi inte det vi behöver på denna nivå väcks ett slags ”biologiskt raseri” (mitt eget uttryck) som vi inte har någonstans att ta vägen med. Ett biologiskt raseri är som ett slags energi i kroppen som strävar efter någon form utav uttryck. Tänk dig själv att någon tar ifrån dig någonting mycket viktigt för dig. Kanske ditt barn eller din partner eller någon annan som står dig nära. Då är naturen så funtad att vi skall bli arga och hotfulla så att vi kan ta tillbaka det som har berövats oss. Men när vi blir fråntagna vår tillit så är det inte säkert att vi kan reagera med vrede eftersom det sker gradvist och vi är oerhört beroende av support från andra för att kunna visa just vrede. Vi vet inte vad som fattas oss och har ingen att vända vreden mot. Då ligger det nära tillhands att vi antingen vänder vreden mot oss själva genom att bli överdri­ vet självkritiska, självföraktande eller självdestruk­ tiva eller så håller vi andra på avstånd genom att bli aggressiva och samarbetsovilliga. Den återhållna vreden kan uttryckas exem­ pelvis som depression, alkoholmissbruk, ofrivillig ensamhet eller ångestproblematik. I detta läge är det betydligt vanligare att man söker husläkaren eller en psykoterapeut eller att någon närstående uppmanar oss att göra det. En övervägande del av de människor som besö­ ker mig kommer med dessa symtom. De känner sig

ensamma och vänder sig inte längre till andra för att be om hjälp när de känner psykisk smärta. De lider av tillitsbrist. Mitt arbete som psykoterapeut består främst av att bygga upp tilliten igen så att de kan sträcka ut sina armar och be om hjälp. Och börja tycka om sig själva. Det är så vi människor är byggda. När vi har en förväntan om empatiskt bemötande från andra så får vi ett bättre och troligtvis också ett längre liv. Istället för att främst fokusera på det som inte fungerar använder jag tiden för att lyfta upp de anknytningssträvanden (förväntan om empatiskt be­ mötande) som ändå faktiskt fungerar trots alla svåra uppväxtförhållanden som de flesta av de människor som besöker min mottagning har varit med om. Vi behöver andra för att äga och återupprätta en inre psykisk balans. För mina hjälpsökande blir jag den empatiska medmänniskan som är beredd att verkligen känna tillsammans med dem och dela deras perspektiv. På det sättet försöker vi tillsam­ mans göra om och göra rätt, det vill säga återskapa den förlorade tilliten.

REFERENSER 1.

Bowlby, J. (1980). Attachment and loss, Vol.3, Loss: Sadness and depression. New York, NY: Basic Books.

2.

Bowlby, J. (1998). A Secure Base. London: Routledge.

3.

Cozolino, L. (2006). The neuroscience of human relationships: Attachment and the developing social brain. New York, NY: Norton.

4.

Cullberg Weston, M. (2012). Tröst och reparation. Finn din egen tröstfunktion. Stockholm: Natur & Kultur.

5.

Darwin, C. (1872). The expression of the emotions in man and animals. New York, NY:St. Martin’s Press.

6.

Fosha, D. (2000). The transforming power of affect: A model of accelerated change. New York. Basic Books.

7.

Fosha, D. (2009). Emotions and recognition at work: Energy, vitality, pleasure, truth, desire & and the emergent

61


Tema: Tillit

of Short-Term Dynamic Psychotherapy – Practice and

phenomenology of transformational experience. In D. Fosha; D.J. Siegel; & M. F. Solomon (Eds.),. The healing power of emotion: Affective neuroscience, development

Theory, 11(1), 35–48. 20.

Neff, K. (2011). Stop beating yourself up and leave

21.

Neff, K., Rude, S. & Kirkpatrick, K. (2007). An examination

and clinical practice. New York, NY: W.W.Norton & Co. 8.

9.

insecurity behind. USA: Morrow.

Frederickson, J. (2013). Co-creating change. Effective dynamic therapy techniques. Kansas City, MO: Seven

of self-compassion in relation to positive psychological

Leaves Press.

functioning and personality traits. Journal of Research in

Fredrick, R. (2009). Living like you mean it- Use the

Personality, 41 908–916.

wisdom and power of your emotions to get the life

22.

you really want. San Francisco: Jossey-Bass. 10.

dation of human and animal emotions. New York, NY:

Freud, S. (1917). Mourning and melancholia. Standard

Oxford University Press.

edition of the complete psychological work of Sig-

23.

mund Freud, 14 (pp.237–260). London:Hogarth Press. 11.

nication, and self-regulation. New York, NY: Norton. 24.

der: A Handbook of Science & Practice, pp. 99–142. 25.

passion – An empirical investigation of hypothesized

tions, Research and Use in Psychotherapy. London:

change process in the Affect Phobia Treatment Model

Routledge.

of short-term dynamic psychotherapy for patients

Gilbert, P. (2007a).Psychotherapy and Counseling for

with Cluste C personality disorder. Norway: Universitetet i Bergen.

Gilbert, P. (2010a). The Compassionate Mind. Constable:

26.

Gilbert, P. (2010b). Compassion Focused Therapy.

Hillsdale, NJ:Erlbaum.

Routledge: London. 16.

27. 28.

terapy: Theory, Research and Practice. 84, 239–255.

NY: Guilford Press.

McCullough-Valliant, L. (1997). Changing character:

29.

Short-term anxiety-regulating psychotherapy for

psychology. New York, NY: Basic Books.

York: Basic Books.

30.

Wachtel, P.L. (2008). Relational theory and the practice of psychotherapy. New York, NY: Guilford Press.

McCullough, L., Kuhn, N., Andrews, S., Kaplan, A., Wolf, J. & Hurley, D.L. (2003). Treating affect phobia- A manual for

31.

Welford, M. (2012). Building your self-confidence using Compassion Focused Therapy. London: Robinson.

short-term dynamic psychotherapy. New York: Guilford 19.

Stern, D. N. (1985). The interpersonal world of the infant – A view from psychoanalysis and developmental

restructuring defenses, affects, and attachment. New

Press.

Siegel, D. J. (1999). The developing mind. Toward a neurobiology of interpersonal experience. New York,

The British Psychological Society.

18.

Schore, A. (2003). Affect Dysregulation and the Disorder of the Self. New York: Norton & Company.

Gilbert, P. (2011) Fears of compassion: Development of three self-report measures. Psychology and Psycho­

17.

Schore, A. (1994). Affect regulation and the origion of the self: The neurobiology of emotional development.

London. 15.

Schanche, E. (2011). From self-criticism to self-com-

Gilbert, P. (Ed.) (2005) Compassion: Conceptualisa-

Depression. 3rd ed. London. Sage. 14.

Russell. E. (2015). Restoring resilience: Discovering Your capacity for healing. N.Y.: W.W. Norton & Company.

Chichester: Wiley.

13.

Porges, S. W. (2011). The polyvagal theory: Neurophysiological foundation of emotions, attachment, commu-

Gilbert, P. (2004). Depression: A biosocial, integrative and evolutionary approach. In M. Power (ed.), Mood Disor-

12.

Panksepp, J. (1998). Affective neuroscience: The foun-

32.

Wennerberg, Tor (2010). Vi är våra relationer – om

McCullough, L., Thornes, K. (2011). Self Compassion: An

anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur

important key to emotional well-being, Ad Hoc Bulletin

& Kultur.

62


Vi behöver din hjälp Under hösten kommer vi att starta en stödlinje som är öppen dygnet-runt för personer med självmordstankar. Stödlinjen kommer att kräva utbild­ ning och handledning av ytterligare 200 volontärer. För att kunna göra det, behöver vi din hjälp. Bli månadsgivare i Mind och hjälp oss att ge fler människor stöd när livet är som tuffast. Skicka ett SMS med texten “M25” till 72980. Då skänker du 25 kronor i månaden till Minds arbete. Ett stort tack för ditt stöd!

För psykisk hälsa

63


Den br채ckliga tilliten

64


Sten Widmalm är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och forskar bl.a. om socialt kapital i den offentliga förvaltningen. Han ingår i Samverkansgruppen för God Forskningsmiljö (GFM) (http://gfm.statsvet.uu.se/) och är aktiv i den svenska debatten om New Public Management.

litens underminering – särskilt i arbetslivet, men Människan är en social varelse och en av de även mer generellt i samhället. I den ena, om man viktigaste komponenterna i de mänskliga sociala får förenkla det hela något, leddes vi i teknikens kontakterna är tilliten. Tillit är mer än att bara koppel, i den andra av byråkrater, politiker, och en kunna förutsäga en motparts reaktioner och brokig skara högt betalda konsulter.2 Den totala ageranden. Den handlar om att vi kan räkna med att andra är beredda att värna om gemensamma effekten av detta låter sig inte sammanfattas så intressen. Tillitens betydelse lätt. Emellertid står det mellan människor sträcker klart att vi är på väg att sig emellertid långt bortom tappa väsentliga delar av Det handlar där om de enskilda relationerna. tilliten till varandra – i olika ett slags tillit som är Den bygger kontakter och grad i sociala relationer nödvändig för att kan bana väg för samarbete och i betydelsefulla delar och effektiva lösningar på av arbetslivet. Det handlar göra arbetsplatser stora samhällsutvecklings­ där om ett slags tillit som är människovänliga och nödvändig för att göra ar­ problem. Det här är något som särskilt fascinerat betsplatser människovänliga kreativa. forskare, filosofer, politiker och kreativa. Dessa föränd­ och militärer. Den som ringar är så omfattande att lyckas skapa tillit kan också erhålla makt. Tilliten de kan jämföras med industrialiseringens betydelse kan också skapa sammanhållning mellan individer för mänskliga relationer. För drygt hundra år sedan som kan göra att de kan stå emot envåldshärskare ledde moderniseringen till rotlöshet, identitets­ eller hushålla med knappa resurser.1 Inte undra på löshet och utanförskap. Samhällen där tilliten varit stark bröts upp. Gamla normer, traditioner att tillit i dag beskriv som ett slags kapital – socialt och tillit försvann. Moderniseringsprocessen var kapital. oerhört smärtsam – framför allt för arbetarklassen. Men här är en rejäl paradox: 1990-talet var Men ett slags motverkande faktor till maktlöshe­ det årtionde då framför allt samhällsvetare kom ten uppstod när partier, fackföreningar, suffragett­ att betona betydelsen av tillit mer än någonsin. rörelser, nykterhetsrörelser, föreningsliv, frivilligor­ Däremot, under precis samma period, kom framför ganisationer, religiösa samfund mobiliserade och allt två nya ”utvecklingsspår” att leda till til�­

65


Tema: Tillit

ekonomiska drivkrafterna. Under åttiotalet bröts engagerade medborgarna Alla dessa rörelser byggde den marxistiska dominansen och perspektiven på tillit. vidgades. Staten ansågs i många fall Nu befinner vi oss i en ny kunna driva utvecklingen auto­ utvecklingsfas. Åter­igen är delar nomt. Och i början av nittiotalet av bindväven i de mänskliga rela­ presenterade den amerikanska fors­ tionerna, särskilt i arbetslivet, på Tillit är något karen Robert Putnam två studier väg att undermineras – och det forskarna är som vände på steken helt genom är tilliten som tycks råka mest mer balanserat att tillägga att socialt kapital, och illa ut. För att förstå vad denna utveckling innebär, låt oss först insiktsfulla om i synnerhet graden av tillit mellan människor, var nyckeln till en god kort betrakta tilliten från ett i dag. samhällsutveckling.4 Den kunde samhällsvetenskapligt perspektiv; dess ”uppgång” nyligen då nya skapa förutsättningar för ekono­ insikter om tillitens betydelse misk tillväxt, en regelstyrd och insågs av forskarna. Därefter pålitligt stat, och kanske viktigast betraktar vi några av de nya ”hoten” mot tilliten av allt – en väl fungerande demokrati. – social interaktion via elektroniska medier samt Under mer än ett decennium producerades förvaltnings- och managementreformer. Slutligen mängder av studier om tillitens betydelse. De diskuteras vad som kan skapa alternativ eller mot­ flesta stämde in i lovsången, medan andra tillade vikter till de förändringar som pågår. Även om inte att även socialt kapital kan betyda mycket för en klockan kan vridas tillbaka så finns det utan tvivel god samhällsutveckling så är tilliten något som utrymme för att styra utvecklingen mot en mer mindre demokratiska strukturer och aktörer kan människovänlig tillvaro. dra nytta av – maffian och motorcykelgäng som ett par exempel.5 Vad som i ett fall kan betraktas som god solidaritet och god sammanhållning, kan i ett annat ses som flockbeteende, kåranda, och ÅTERUPPTÄCKTEN AV TILLITEN sammangaddningar. Tillit är något forskarna är Under 1990-talet spred sig bland forskarna intres­ mer balanserat insiktsfulla om i dag. Den kan vara set om ”socialt kapital” som en löpeld. Till skillnad nödvändig för god samhällsutveckling, men dess från andra former av kapital reglerar det sociala kraft kan även användas för nedbrytande syften. relationer mellan människor – som James Coleman Det sociala kapitalet har fortfarande en mycket uttryckte det.3 Främst handlar det om gemen­ central plats på kartan över vår förståelse om vad samma normer, nätverk och, kanske viktigast som kan krävas för att skapa ett mänskligt, jämlikt av allt, tillit. Det var lyckligtvis inte så illa att och mer demokratiskt samhälle. Få tjänstemän i den samhällsvetenskapliga forskningen tidigare statsförvaltningen, politiker, journalister och före­ inte förstått att dessa faktorer varit viktiga för tagsledare kan under nittiotalet ha undgått den samhällsutvecklingen. Men på sjuttiotalet, och i poängen. Emellertid fick två samhällsförändringar vart fall i Europa, trängdes sådana insikter ut av sina genombrott precis samtidigt, och dessa skulle teorier som mest fokuserade på klass, produktions­ komma att påverka förutsättningarna för tillit i former, och ett övergripande synsätt på samhället samhället på ett fundamentalt sätt. som ett slags produkt av statens karaktär och de

66


Sten Widmalm

virtuella världen.7 En del ersätter de mänskliga kon­ TVÅ FÖRÄNDRINGAR SOM HOTAR TILLITEN takterna med kommunikation med tekniken i sig. Den första förändringen som ska nämnas är den Andra får bara en ytlig värld av kontakter. Några revolutionerade användningen av elektronisk kom­ av dem tillhör “generation stuck” – unga som inte munikation och användningen av elektroniska me­ vill flytta, som faller ur utbildningsprogram, och dier för informations- och nyhetsinhämtning. På som blir långtidsarbetslösa. Samtidigt som många pluskontot har dessa givit oss en fantastisk tillgång kopplade upp sig och kopplade ihop sig och därför till nätverk och kontakter. Vi kan kommunicera blev mer företagsamma, så blev det uppenbarligen med fler och snabbare än tidigare. Fördelarna av annorlunda för vissa. De virtuella världarna och de det är enorma. Den medger samordning och sam­ allt mer extensiva och intensiva kontakterna var arbeten som tidigare helt enkelt inte varit möjliga. långt ifrån trivsamma för alla. De projicerade uto­ Bilden här blir lätt lite klichéartad, när tankarna pier om personlig framgång som få kunde leva upp går till alla Twitteruppror, Instagramhändelser, till. De skapade föreställda gemenskaper som var Facebookrevolutioner, etc. Emellertid har föränd­ engagerande för vissa, men som skapade panikång­ ringen baksida. Åtminstone delar av den digitala est för andra. Dessa världar som var så bekväma revolutionen har medfört att de starka banden och lätta att ta sig in i, kunde vara svåra att delta mellan människor tycks allt mer ersättas av svaga. ”lagom” i. För vissa individer var det lätt att ta sig Istället för att gå ut och plocka upp ett plakat in i de nya gemenskaperna, men de kunde snabbt fyller många sin samveteskvot genom ett klick i leda till förlust av självförtroendet och tilliten till veckan på någon Avaaz-kampanj. Individer får möj­ andra. Till slut blev de allt fler som inte vågade lighet att tycka till sig i mängder av frågor. Men eller orkade rå på sin livsutveckling. Återigen det innebär inte alltid ett engagemang på djupet – uppenbarade sig ett nytt slags utanförskap. Några vilket verklig politisk förändring ofta kräver. Det är som hamnade där kom sedan att fångas upp av bekymrande hur föreningsengagemanget och med­ olika intoleranta grupper som ständigt trålar efter lemskap i politiska partier i västvärlden minskar nya anhängare. dramatiskt.6 En jämförelse av de två senaste World Values Survey undersökning­ Den andra utvecklingstrenden arna ger vid handen att även i Sverige, som länge toppat Dessa världar som stavas New Public Manage­ ment (NPM). NPM är en sam­ alla mätningar på tillit mellan var så bekväma lingsterm för en rad förvalt­ medborgare, ser en nedåtgå­ och lätta att ta sig ningsreformer som genomförts ende trend. Det tycks vara så sedan 1980-talet, men framför att medan de svaga banden in i, kunde vara allt under 1990-talet. Jag talar i sociala nätverk blir fler, så svåra att delta här mest om utvecklingen i blir många av de traditionella Sverige, men NPM-revolutio­ starka färre. Vissa individer ”lagom” i. nen har haft global räckvidd. lyckas dock kombinera Emellertid fick den starkare direkta och starka kontakter genomslag här än i många andra länder. Kanske med ett intensivt nätumgänge som består av både berodde det på att den förvaltning vi tidigare haft starka och svaga kontakter. Andra tycks hamna uppfattas som särskilt problematisk. helt utanför nätverken i de verkliga såväl som den

67


Tema: Tillit

på och värna om välfärden. Emellertid skapade Under 1970-talet tilltog kritiken mot den regel­ NPM-komponenterna när de sattes ihop till en styrda statsförvaltningen. Den ansågs vara alltför helhet, flera mycket negativa sidoeffekter. Det stel, dess fokus på allmännytta ansågs köra över blev snabbt nödvändigt att kunna redovisa alla alltför många individuella intressen och behov, prislappar på tjänster och decentraliserade budget­ eller så ansågs den skapa en kår av byråkrater som system. Alla verksamheter delades upp i presta­ främst satte sina egna intressen före den all­ tionsenheter med eget budgetansvar. Hur skulle männa välfärden. Lösningen blev att låta jurister annars verksamheter i konkur­ och ekonomer plocka ihop en rens kunna bedömas? Detta fick rad komponenter som man då i sin tur två effekter som var nära ansåg styrde marknaden (som sammankopplade: För det första: alltid antogs vara rationell De statliga statliga verksamheterna kom och effektiv) och att försöka verksam­heterna De att uppleva en utvärderingsexplo­ replikera dessa i förvaltnings­ kom att uppleva sion. På mycket kort tid uppstod systemen. NPM har alltså inte en exakt definition, men några en utvärderings­ en mängd nya myndigheter eller avdelningar inom eller utanför huvudsakliga komponenter är explosion. delar av förvaltningen som enbart decentralisering, införandet skulle ha till uppgift att utvärde­ av så kallade voucher-system ra. För det andra: Endast det som (t.ex. som dagens skolpeng), gick att mäta kom att få betydelse för verksamhe­ prestationsbaserad tilldelning av resurser, priva­ ter. Det som inte gick att mäta på ett enkelt sätt tisering och konkurrens. Decentralisering skulle kom alltmer att tappas bort och gå förlorat.8 göra att förvaltningen lättare skulle kunna läsa av generella behov, utan även individernas behov. Vrider vi fram klockan till i dag så befinner vi Beslutprocesser skulle snabbas på och vouchersys­ oss i ett mycket problematiskt läge. En nästan temet skulle skapa mer legitimitet eftersom ingen enad forskarkår har konstaterat att NPM har skulle behöva betala mer än vad de själva ”fick ut” nått vägs ände. I internationella sammanhang av systemet. Den centrala styrningsmekanismen säger Michael Power samma sak som t.ex. Shirin man ville premiera här var konkurrens. Utgångs­ Ahlbäck Öberg och Sverker Gustavsson i Sverige: punkten var att de förvaltningssystem som aldrig NPM skadar de offentliga välfärdstjänsterna. De utsattes för konkurrens blev ineffektiva och missar medborgarnas verkliga behov och skapar mycket dyra i längden. Konkurrens, privatisering särdeles omänskliga arbetsmiljöer.9 Under NPMoch prestationsbaserad tilldelning av resurser, revolutionen genomfördes i Sverige en omfat­ anknöt däremot till ”rätt” incitamentsstrukturer tande marknadifiering av, och kvantifiering i, hos människan och kunde bara leda till ständiga verksamheterna. Elever, patienter och äldre med förbättringar. vårdbehov kom att betecknas som ”kunder”. Hur Utan tvekan var kritiken mot de gamla de tjänster, ”varor”, service, och all den omsorg de systemen mycket relevant och tanken bakom skulle eventuellt få tillgång till kom att kvanti­ delkomponenterna som kom att utgöra NPM fieras. Detta trots att mycket av det som varit var i dess enskildheter i de flesta fall vällovliga kärnan i verksamheter som t.ex. äldreomsorgen och byggde på ett genuint intresse av att bättra inte gick att översätta till några enkla kvanti­

68


Sten Widmalm

teter uttryckta i siffor. Men trots det spred sig Merparten av tiden ägnas och dokumentation, användandet av ”kvasikvantifieringar” som idé­ utvärderingar, rapporteringar i olika former historikern Sven-Erik Liedman kallat fenomenet. samt engagemang i ett slags politisk kamp om Liedman är en av de som skarpast kritiserat NPM att skjuta över kostnader till andra enheter i reformer i skolan.10 Han varnade tidigt för att det förvaltningen. Det gäller ju att hela tiden konkur­ rera med minskade kostnader. Ett exempel är den som är mest värdefullt i skolundervisningen inte med tvillingar gravida kvinnan som i slutet av juli kan uttryckas som enkla siffermått och att det i år skjutsades runt i ambulans och nekades att riskerar att utplånas när man ska låtsas kunna komma in på sex sjukhus – trots att vattnet gått. ”räkna” på kvalitetsmått. Tron på att kunna Så fungerar de decentraliserade budgetprinciper­ översätta ”insikt”, ”förståelse” eller ”nyfikenhet” na. När pengarna är slut stängs dörrarna. Ingen till siffror leder snarast till att dessa kvaliteter tar på sig ansvar för den eller det som inte ligger riskerar att sorteras bort. Men trots det kom inom budgeten eller som skulle kunna bli en nota kvasikvantifieringen att sprida sig till mängder av för en annan enhet. Det som verksamheter. en gång i tiden ansågs vara Naturligtvis betyder detta huvudpoängen med verksam­ inte att aktiviteter i förvalt­ Säger inte appen heten – att ge vård åt de be­ ningens verksamheter inte att en individ på hövande – har man i särskilda går att mäta eller utvärdera. hemmet för äldre situationer fått starka skäl att Vissa saker lämpar sig bäst bortse från. att mätas med siffror, t.ex. en ska ha ett glas Tyvärr är det alltför enkelt verksamhets omsättning eller vatten – så får den att hitta exempel på hur kostnader. Och utvärderingar NPM-reformerna snedvridit behövs – i rimlig omfattning. ”kunden” inget eller förstört verksamheter. Problemet med tillämningen glas vatten. Ett annat exempel på detta är av NPM var att i princip allt hemtjänsten där personalen skulle kvantifieras och allt regelmässigt tvingas rapportera in sin tidsanvänd­ skulle utvärderas – hela tiden, av en mängd olika ning i extrem detalj och på ett sätt som närmast inte alls samordnade aktörer. I den processen ser ter sig dystopistiskt. I något skede formulerades vi hur de anställda i förvaltningsverksamheterna i rätten till en dusch för den som behövde hem­ tilltagande omfattning upplevt att de inte litas på. tjänst. Via kvantifieringstänkandet blev effekten När utvärderingarna blev fler kände de anställda att ingen äldre med hemtjänst kom att få mer än att värdet av deras profession och yrkeskunnande 15 duschminuter vid ett besök – och skulle någon minskade.11 efterfråga en dusch så blir det allt för ofta ingen Idag är läget kritiskt. Misstroendet mellan tid kvar till något annat.13 De anställda tvingas anställda, mellan anställda och chefer, och mellan ”beställare” och tjänsteproducenter, har rotat fokusera på att fylla i antalet minuter som ägnats sig djup i förvaltningen. I sjukvården, skolorna åt att tvätta och mata de äldre i en särskild app och äldreomsorgen ägnar personalen ofta mer i mobiltelefonen. Alla data rapporteras sedan till än hälften av sin arbetstid till annat än att träffa kommunen eller det privata vårdbolaget. Och patienter, elever, och hjälpbehövande äldre.12 det som inte kan klickas in i appen faller nästan

69


Tema: Tillit

där hans humankapital värderades högre. De som direkt utanför och ”glöms” bort. Säger inte appen inte kanske var lika kompetenta eller hade samma att en individ på hemmet för äldre ska ha ett glas tillgång till jobbalternativ blev kvar på sitt gamla, vatten – så får den ”kunden” inget glas vatten.14 och nu mycket sämre, jobb. Samtidigt kliar sig Den som behöver vård och omtanke känner sig vissa aktörer i skolpolitiken i huvudet och undrar nedvärderad och tappar livsmotivationen. Den vad de fallande skolresultaten kan bero på. som vårdar blir stressad och frustrerad över att Det är uppenbart att NPM och dess tillämp­ aldrig kunna räcka. ning via en utvärderingsexplosion har lett till Skolan har upplevt liknande problem. Elev­ omfattande regelsystem, erna känner att inte övervakningsstrukturer och lärarna har tid att ägna incitamentsstrukturer som sig åt undervisning och inte gagnar den allmänna tillgodose allas olika Det är helt enkelt nyttan. Tvärtom motverkar behov. Och lärarna har viktigt att mötas och de ansvarstagande med en inte det. Det är upptagna. utsätta sig för andras helhetssyn för ögonen. Den Det ska sammanställa motverkar den individuella individuella utvärderingar perspektiv och ansvarskänslan och initia­ och rätta vanliga prov och åsikter i verkligheten. tivförmågan. Tilliten står nationella prov. Betygen i centrum här. Ett alltför sätts i ett kvasikvanti­ rigoröst övervaknings- och fieringssytem med så utvärderingssystem signalerar nämligen med komplicerade strukturer att inte två lärare kan emfas att chefen eller systemet inte litar på indi­ ge samma beskrivning av hur det ska tillämpas. viden som ska genomföra en arbetsuppgift. Att Trots fallande skolresultat är det uppenbart att hela tiden ha någon som kikar över axeln och att kommuner runt om i landet inte intresserar sig ständigt avkrävas redogörelser och rapporter, tol­ för att skapa en bättre skola. De satsar hellre kas som misstro. Det tragiska är att tillämpningen på arenabyggen istället för att ge våra unga en av ett sådant system visar att man glömt bort är hållbar inlärningssituation och motiverade lärare. att det är just tilliten som gör att människor gör I en medelstor stad i mellansverige berättar en rätt saker – i synnerhet när ingen ser på. Tillit är en lärare i naturvetenskapliga ämnen för mig om viktig komponent i en mänsklig förvaltning – en hur det gick till i våras då hans skola utsattes för verksamhet där de flesta inte bara vet vad de ska besparingsåtgärder. Skolledningen lät omdefiniera göra utan även vill göra det, utan övervakning. antalet timmar i katedern som heltidsanställning­ Det bör sägas i sammanhanget att NPM-revo­ en omfattade. Det skulle förbättra konkurrensen. lutionen har slagit igenom på ett rätt ojämnt sätt Med ens fick han och hans kolleger i realiteten en i den statliga förvaltningen. Handlar det t.ex. om sjuprocentig lönesänkning. Han, en uppskattad satsningar på infrastuktur så är det oftast andra lärare och kollega med forskarutbildning i baga­ spelregler som gäller. Ska ett sjukhus, en motor­ get och en verksamhet som läroboksförfattare, väg, eller en tunnel byggas så är det, som Riskre­ gav upp. Han kände sig ouppskattad, misstrodd visionen ofta påpekar, snarast en regel snarare än och nedvärderad. Tilliten försvann. Som tur var, undantag att budgetar överskrids och kostna­ för honom, kunde han gå vidare till verksamheter

70


Sten Widmalm

mötas och interagera i verkligheten. Där byggs en form av tillit som vi alla tjänar på. Det är helt enkelt viktigt att mötas och utsätta sig för andras perspektiv och åsikter i verkligheten. Vad gäller de negativa effekterna av NPM så är det lätt att som individ bli uppgiven. Hur ska en­ skilda individer kunna ställa sig upp i protest mot ett system som spelar ut alla mot varandra genom konkurrens, marknadifiering och individuella belö­ ningsstrukturer? Hur kan förändring förväntas när t.o.m. fackföreningarna tycks vara så ”samspelta” med arbetsgivarna att de inte protesterar när de anställda far illa? När tilliten urholkas försvinner en viktig förutsättning för protester och samord­ nade handlingsstrategier. Men här finns det få alternativ till att ändå försöka sig på mobilisering och protest. Man kan dessutom vända NPM-effek­ terna mot systemet självt. Den som t.ex. avkrävs en rapport eller utvärderingar får inte glömma att ”debitera” för den. Utöver detta bör påpekas att chefer har ett ansvar att säga ifrån och visa att de står på de anställdas sida, även de i de lägre hie­ rarkierna, när vantrivseln på arbetsplatserna ökar p.g.a. ständiga ”effektivitetsreformer”. Hög lön och titel är en belöning för representationsförmågan för professionen.

derna blir minst dubbelt så höga mot vad som angivits vid upphandlingen. Och kan det handla om kostnader som motsvarar en försvarsbudget för ett år. Där NPM-modellen skulle kunna gör nytta saknas det ofta kostnadskontroll.15 NPM har däremot fått störst genomslag där den minst är lämplig – i de välfärdsinstitutioner som är svårast att kvantifiera eller inte alls låter sig göra det. Där samarbete borde var ledmotivet istället för konkurrens. Där de anställda ofta är lågavlö­ nade och snabbt kan räknas bort i den politiska debatten. NPM-reformer har i störst omfattning genomförts i kvinnodominerade yrken, och minst i de mansdominerade. Där NPM genomförts tycks utbrändheten bland anställda vara hög.

EPILOG

Beskrivningen här är såklart nedslående. Vi kastar bort välfärdsmiljarder på sådant som gör att de anställda såväl som ”kunderna” far illa, samtidigt som en hel del individer isoleras i den digitala revolutionen. I denna utveckling är det tilliten som undermineras, och den stat som inte har medbor­ gare som litar på någon får det svårt att försvara sin demokrati. Så vilken är vägen framåt? Att stoppa fragmentiseringen av personliga relationer som nu sker p.g.a. de digitala kommuni­ kationskanalernas snabba utveckling är självfallet en utmaning i sig. Föreningslivet, de politiska partierna, och de opolitiska organisationer får inte tillåtas förtvina. Sådana aktiviteter kan vara helt centrala för att fånga upp individer som annars skulle hamna i isolering och utanförskap eller i extremistiska rörelser. En uppenbar strategi för detta är att vi värnar om utbildningssystem och arbetsmiljöer där människor inte bara umgås i virtuella miljöer, via e-post, genom onlineföreläsningar, genom internetkonferenser osv. Det finns ett stort egenvärde i att låta människor

FOTNOTER 1.

Sten Widmalm, Decentralisation, Corruption and Social Capital – from India to the West (Los Angeles, London, New Delhi, Singapore.: SAGE Publications, 2008); Elinor Ostrom, Governing the Commons the Evolution of Institutions for Collective Action, Political Economy of Institutions and Decisions (Cambridge: Cambridge University Press, 1990).

2.

Christina Garsten, Bo Rothstein, and Stefan Svallfors, Makt Utan Mandat – De Policyprofessionala I Svensk Politik (Stockholm: Dialogos, 2015).

71


Tema: Tillit

3.

James Coleman, S., Foundations of Social Theory

Studentlitteratur, 2014). Forssell and Ivarsson Westerberg, Administrationssamhället.

(Cambridge: Harvard University Press, 1990). 4.

Robert D. Putnam, Making Democracy Work – Civic

13.

Traditions in Modern Italy (Princeton, N.J: Princeton

Den Svenska Sjukvården Och Marknaden (Stock-

University Press, 1992); "Bowling Alone: Democracy in

5.

6.

Maciej Zaremba, Patientens Pris – Ett Reportage Om holm: Svante Weyler Bokförlag AB, 2013).

America at the End of the Twentieth Century" (paper

14.

Ibid.

presented at the Nobel Symposium, Uppsala, August

15.

Frida Widmalm, Shirin Ahlbäck Öberg, and Sten

27–30 1994).

Widmalm, "Vårdens Kontrollsystem Bättre För Andra

Widmalm, Decentralisation, Corruption and Social

Områden," Dagens Nyheter, 2013-04-17 2013; Sten

Capital – from India to the West; Sheri Berman, "Civil

Widmalm, Frida Widmalm, and Thomas Persson, ""Väl-

Society and the Collapse of the Weimar Republic,"

färden Undermineras Av Vårt Fokus På Utvärderingar","

World Politics 49, no. 3 (1997).

ibid., 2014-04-19 2014; ""Konkurrens Är Ingen Universal-

Detta är kärnan i beskrivningen av Putnam’s Bowling

lösning"," Dagens Nyheter, 2014-04-29 2014.

Alone. Samma trender observeras i Sverige – se senast: Kristoffer Örstadius, "Håller Vi På Att Bli Ett Mindre Engagerat Folk?," Dagens Nyheter 2015. Emel-

LITTERATURLISTA

lertid har flera forskare visat att det det vore fel att porträttera utvecklingen som en där så gott som allt

16.

401–29.

väg ned. Traditionella engagemangsformer har också ersatts av nya. Se t.ex. Theda Skocpol and Morris P.

17.

Fiorina, eds., Civic Engagement in American Democracy (Washington, D.C. and New York: Brookings Ian Buruma, Murder in Amsterdam (New York: PenMichael Power, The Audit Society – Rituals of Verifi-

Svensk Politik. Stockholm: Dialogos, 2015. 21.

Sven-Eric Liedman, Hets!: – En Bok Om Skolan

22.

Studentlitteratur, 2014.

Shirin Ahlbäck Öberg and Sten Widmalm, "Professionalism Nedvärderas I Den Marknadsstyrda Staten,"

23.

12.

Power, Michael. The Audit Society – Rituals of Verification [in English]. Oxford University Press, 1997.

Dagens Nyheter, 2012-10-26 2012; "Npm På Svenska," in Patientens Pris, ed. Maciej Zaremba (Stockholm:

Lindgren, Lena. Nya Utvärderingsmonstret – Om Kvalitetsmätning I Den Offentliga Sektorn Lund:

(Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2012). 11.

Liedman, Sven-Eric. Hets!: – En Bok Om Skolan. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2012.

teratur, 2014). 10.

Garsten, Christina, Bo Rothstein, and Stefan Svallfors. Makt Utan Mandat – De Policyprofessionala I

Se även Anders Forssell and Anders Ivarsson Westerberg, Administrationssamhället (Lund: Studentlit-

Forssell, Anders, and Anders Ivarsson Westerberg. Administrationssamhället. Lund: Studentlitteratur, 2014.

20.

cation (Oxford University Press, 1997). 9.

Coleman, James, S. Foundations of Social Theory. Cambridge: Harvard University Press, 1990.

19.

guin Books, 2006). 8.

Buruma, Ian. Murder in Amsterdam. New York: Penguin Books, 2006.

18.

Institution Press and Russel Sage Foundation, 1999). 7.

Berman, Sheri. "Civil Society and the Collapse of the Weimar Republic." World Politics 49, no. 3 (1997):

engagemang för t.ex. politik och sociala rörelser är på

24.

Putnam, Robert D. "Bowling Alone: Democracy in

Weyler förlag, 2013).

America at the End of the Twentieth Century." Paper

Lena Lindgren, Nya Utvärderingsmonstret – Om

presented at the Nobel Symposium, Uppsala, August

Kvalitetsmätning I Den Offentliga Sektorn (Lund:

27–30 1994.

72


Sten Widmalm

25.

Putnam, Robert D. Making Democracy Work – Civic

30.

Traditions in Modern Italy. Princeton, N.J: Princeton

"Välfärden Undermineras Av Vårt Fokus På Utvärderingar." Dagens Nyheter, 2014-04-19 2014.

University Press, 1992. 26.

Skocpol, Theda, and Morris P. Fiorina, eds. Civic Enga-

31.

gement in American Democracy. Washington, D.C.

27.

holm: Svante Weyler Bokförlag AB, 2013. 32.

Svenska." In Patientens Pris, edited by Maciej Zar-

Widmalm. "Vårdens Kontrollsystem Bättre För Andra

emba. Stockholm: Weyler förlag, 2013. 33.

Widmalm, Sten. Decentralisation, Corruption and London, New Delhi, Singapore.: SAGE Publications,

Öberg, Shirin Ahlbäck, and Sten Widmalm. "Professionalism Nedvärderas I Den Marknadsstyrda Staten."

Social Capital – from India to the West. Los Angeles,

Dagens Nyheter, 2012-10-26 2012. 34.

Örstadius, Kristoffer. "Håller Vi På Att Bli Ett Mindre Engagerat Folk?" Dagens Nyheter, 2015.

2008. 29.

Öberg, Shirin Ahlbäck, and Sten Widmalm. "Npm På

Widmalm, Frida, Shirin Ahlbäck Öberg, and Sten Områden." Dagens Nyheter, 2013-04-17 2013.

28.

Zaremba, Maciej. Patientens Pris – Ett Reportage Om Den Svenska Sjukvården Och Marknaden. Stock-

and New York: Brookings Institution Press and Russel Sage Foundation, 1999.

Widmalm, Sten, Frida Widmalm, and Thomas Persson.

Widmalm, Sten, Frida Widmalm, and Thomas Persson. ""Konkurrens Är Ingen Universallösning"." Dagens Nyheter, 2014-04-29 2014.

73


När regelverket tar över – om bristen på tillit till vårdarbetarna

74


Lars Jacobsson är professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet och har bland annat studerat självmordet i ett transkulturellt pespektiv.

mera pengar om man gör de rätta sakerna – och Vården styrs mer och mer av vårdprogram, vad är de rätta sakerna att göra i vården?. riktlinjer och en alltmer detaljerad lagstiftning. Detta innebär att det finns en informations­ Datajournalsystemen ser också till att de krav som mängd som vårdpersonal av olika kategorier, dessa anvisningar ställer i form av åtgärder och och då särskilt läkarna, måste sätta sig in i och dokumentation blir uppfyllda. För man inte in framför allt hålla sig uppdaterad på. Datajournal­ uppgifter som förväntas kan man inte gå vidare i systemet uppdateras fortlöpande och missar man systemet så länge datorn inte fått sitt. något i den senaste uppdate­ Inom den psykiatriska ringen kan man återigen bli vården är detta mest uttalat utestängd ifrån att använda vad gäller tvångsvård enligt För att ytter­ LPT/LRV. Ett annat exempel ligare under­stryka datajournalen. Det gäller alltså att hela är suicidriskbedömning som regel­verkets tiden hålla sig uppdaterad. måste göras oupphörligt enligt Att som pensionär gå in och särskilda anvisningar. En avse­ betydelse har hjälpa till är förenat med stora värd tid av läkares och annans man byggt upp problem eftersom man inte är vårdpersonals arbete tas upp av denna typ av dokumenta­ kontroll­apparaten så uppdaterad som systemet kräver. För egen del har detta tion. Ronder och enskilda allt mer. blivit ett allt större problem patientmöten styrs i hög grad eftersom jag då blir väldigt av regelverken. Utgångspunk­ beroende av klinikens datajournalexpert och ten för lagstiftare och regelmakare är ju att öka andra kollegor för att klara informations- och vårdkvalitén och på senare år särskilt ”rättssäker­ dokumentationskraven. heten”. Men det kan också ses som en bristande För att ytterligare understryka regelverkets tillit till att vården klarar av sitt uppdrag utan betydelse har man byggt upp kontrollapparaten alla dessa detaljerade instruktioner och åläg­ allt mer. På landstingssidan finns sedan länge för­ ganden. Och vad händer när kravlistorna blir allt troendenämnden som patienterna kan vända sig längre? Ersättningssystemen har också byggts upp till. Den gamla HSAN har kompletterats med en för att uppmuntra vissa typer av beteenden med särskilt myndighet – Inspektionen för Vård och särskild ersättning. Kliniken/arbetsenheten får

75


Tema: Tillit

att man gör när man dokumenterar exempelvis Omsorg (IVO). Till detta kommer att rättsappara­ all den information som man förväntas ge till en ten också börjat intressera sig för att granska och tvångsvårdad nyintagen patient, som kanske är så åtala framför allt läkare för sådant som fram tills psykotisk och bortom kontakt att vad som sägs är nu ansetts höra till vården och vårdens organisa­ fullkomligt meningslöst just då. tion att hantera. När det gäller tvångsvård har man som Jasenko Selimovic, tidigare statssekreterare i ansvarig läkare att välja mellan ett 30–40-tal den borgerliga regeringen och samhällsdebattör, olika typer av insatser för att dokumentera allt skrev i Axcess magasinet i juni 2015 på tal om ifrån given information till förutsättningarna för public service situationen i Sverige: ”Problemet patienten att få gå ut och röka på egen hand. Och är att ju mer medier, politiska partier, facket eller vad betyder det att man noterar i journalen att någon annan tänker och väljer för oss – desto man gjort en suicidriskbedömning enligt Social­ mindre gör vi det själva, och tvärtom. Ju mer man styrelsens anvisningar? Risken är inte obetydlig litar på oss, ger oss en chans att som individer bli att dokumentationen i journalen blir ett tomt mogna ansvaret, desto klokare medborgare blir utanverk. vi …”. Rättssäker vård har blivit ett mål i sig – och Jag tänker när jag läser detta att det lika gärna vad menas med det? Att man följt regelverket! kunde gälla vården och vårdens personal. Ju mer Detta behöver nödvändigtvis inte innebära en regelstyrda vi blir desto större är risken är att vi god vård vilket rimligtvis måste vara målet – en blir osjälvständiga, osäkra i vår professionella roll, vård som på bästa sätt tillgodoser en enskild måna om att göra rätt, d v s följa regelverket. patients behov. Den som arbetar i vården vet att det ständigt Aftonbladet rapporterade nyligen om hem­ uppkommer situationer som inte täcks av ett hur tjänstens schablontider: femton minuter för detaljerat regelverk som helst, utan som kräver dusch, fem minuter för erfarenhet, personlig ombyte av kläder. ”Vi mognad och medmänsklig trodde att det skulle vara uppfinningsrikedom. Inget Och vad betyder rättssäkert med exakta patientmöte är helt likt det att man tidsbeslut” förklarade che­ det andra. Det är mogna, noterar i journalen fen för omsorgsförvalt­ trygga, professionella ningen i Landskrona som läkare, sjuksköterskor och att man gjort en nu lagt om systemet till psykologer som patienten suicidriskbedömning ett mera flexibelt där per­ behöver och inte regel­ styrda, förprogrammerade enligt Socialstyrelsens sonal kan lägga tid på det som behövs för tillfället personer. anvisningar? och inte enligt schablonen. Rutiner och regler är Konsekvensen – personal nödvändiga i så kompli­ och äldre mera nöjda och en bättre ekonomi för cerade organisationer som psykiatrisk vård, men kommunen. om det blir för mycket riskerar det hela systemets Det poängteras gång på gång att ”det är viktigt legitimitet. Vad är det som garanterar att man att IVO får in anmälningar om patientsäkerhe­ som personal faktiskt har gjort det man säger

76


Lars Jacobsson

Det är lättare för enskilda kliniker att förändra ten hotas” – som om en anmälan till IVO skulle sina rutiner och regelverk, men de styrs ju ofta av lösa bristen på sjuksköterskor eller vårdplatser. överordnade myndighe­ I bästa fall gör IVO en ters anvisningar. inspektion på plats som Det viktigaste som jag säkert bidrar till att ser det, är att utveckla den arbetsplatsen ökar Till professionaliteten professionaliteten i de sin medvetenhet och så hör att se på regelverk olika vårdyrkesgrupperna. småningom kommer en och rutiner med skepsis Kanske viktigast är att rapport/beslut från IVO främja den så kallade ”vär­ som inte får någon yt­ utan att förlora de degrunden” för vården. terligare konsekvens i de etiska/humanistiska Detta görs ju bäst i det flesta fall. Oftast blir det fortlöpande arbetet inom ett påpekande om att värden som ligger teamen. Återkommande dokumentationen inte bakom regelverkan. möten och seminarier varit tillräcklig. med hela personalgrup­ Det är också lätt pen för att diskuterar just att fokus hamnar på värdefrågor skulle kunna vara ett bidrag. Till pro­ en enskild medarbetares eventuella misstag eller fessionaliteten hör att se på regelverk och rutiner felbedömning medan de stora systemfelen lämnas med skepsis utan att förlora de etiska/humanis­ åt sitt öde – det vill säga vårdpolitikerna på natio­ tiska värden som ligger bakom regelverkan. nell nivå och/eller landsting och kommun. Risken Öppenhet, självkritik och framför allt en med denna politik är att formalia blir viktigare än fortlöpande utbildning/vidareutbildning i den det faktiska vårdinnehållet. evidensbaserade psykiatriska vården med allt vad Så, vad göra? Det är svårt att reducera redan det innebär av osäkerhet och kritisk prövning beslutade, framför allt lagregler, men också olika torde vara det bästa botemedlet mot en alltför myndigheters anvisningar och regelverk. Politi­ regelstyrd verksamhet. ker och myndigheter borde undvika att införa nya regler utan mycket starka skäl och i så fall ta bort några gamla för varje ny regel man inför.

77


Tillit 채r v채gen, medm채nsklighet m책let

78


Stina Balkfors är en av Tillitsverkets initiativtagare och driver verksamheten Hönan och ägget, ett vedugnsbakeri där ungdomar som hamnat i kläm kan träffas och baka tillsammans. Tidigare har Stina även startat och drivit ungdomsmediehuset Fanzingo, i Botkyrka.

verksamma praktiker i en gemensam strävan att Vår föränderliga värld medför nya utmaningar. söka förstå vad som krävs av samhället och av Globalisering, rörliga gränser, avsatta ledare. Vi oss som verkar i det. Nya gränsöverskridande byter partners och yrken oftare. Naturens resur­ konstellationer samar­ ser är pressade och rubbar betar på otraditionella våra liv genom askmoln sätt i tvärvetenskapliga, och tsunamis. Det vi Det finns ingen traditionellt förknippar annan plats där det är tvärkonstvetenskapliga, sektorsövergripande, inter­ med trygghet finns det bättre att öva tillit, än disciplinära forskningspro­ allt mindre av. Dagliga jekt och pilotverksamheter rapporter beskriver hur i den fria lekens och Tillitsverket är en sådan barn och unga mår sämre skapandets värld. verksamhet. Tillit är vägen, och har mindre tillit till medmänsklighet målet. sig själva, samhället och Tillit kan egentligen bara övas på okänd mark. framtiden. Insikten om att vår stolta samhälls­ När vi vågar vara gränsöverskridande. Tillit är struktur har börjat krackelera och inte fungerar något som uppstår utur erfarenhet. I det nya. I optimalt för de utmaningar vi står inför idag går skapande. Mellan människor. Positiv och hållbar inte att undvika. samhällsutveckling och tillit hänger samman. En Åsikterna om hur vi ska attackera proble­ människa som har förtroende till sig själv och men skiljer sig åt. Den enklaste reaktionen är omvärlden vill vara en positiv del av framtiden, ser att försöka återfå kontroll genom mer kontroll; att olikheter berikar och värnar omgivningen. Hon ordningsbetyg, straff, tydliga och stängda gränser. har också förmågan att hitta en väg framåt, hur Många vill återta ordningen och få kontroll genom svårt livet än ter sig. att titta bakåt med målsättning att återskapa den Tillit till den egna förmågan, empati och möj­ ordning som var. Andra anar att nya utmaningar lighetstänkande är egenskaper som grundläggs hos måste hanteras med nya metoder. Att vi måste barnen genom leken. Det finns ingen annan plats söka nya sätt och vägar. där det är bättre att öva tillit, än i den fria lekens Forskare från vitt skilda kunskapsområden har och skapandets värld. börjat gå samman med konstnärer och yrkes­

79


Tema: Tillit

TILLIT KAN BARA ÖVAS PÅ OKÄND MARK Tillitsverket är ett fritt initiativ som samlar, sprider och erbjuder erfarenheter, kunskap och inspiration om leken, skapandets betydelse för positiv samhällsutveckling. Vi som initiativtagare har olika bakgrund och arbeten; pedagoger, läkare, terapeuter, konstnärer, hantverkare, entreprenörer och en cirkusdirektör. Tillitsverket består av Verkstan där barn, unga och vuxna tillsammans kan få möjlighet att komma i kontakt med sin skapande förmåga och öka tilliten till sig själv genom lek och skapande. Verkstan bjuder in till lekdagar, lekläger, naturlek, kurs i att växa tillsammans, föräldrarkurs om lekens betydelse. För unga utanför systemet finns bakeriet Hönan&Ägget. I Labbet vill vi skapa en tillitsrörelse genom samtal, fördjupning och labbande tillsammans med forskare, experter och konstnärer. Processerna och kunskaperna kring fri lek och skapande görs genom samtalsserier, podcasts, transferlab, upplevelseutställningar, föredrag. Kunskapsportalen är vårt sätt att nätverka, samla och sprida kunskapandet och inspiration, se www.tillitsverket.se.

VAR TOG TILLITEN VÄGEN?

Bo Rothstein, professor i stadsvetenskap, larmar om att ”det svenska samhället håller på att långsamt försnilla en av sina viktigaste tillgångar, nämligen dess jämförelsevis höga sociala tillit. Materiellt sett har Sverige aldrig varit så rikt som nu, men vi skapar samtidigt alltfler unga människor som anser att man i allmänhet inte kan lita på andra människor. Det kan, om man följer forskningens resultat, bero på att en ökande andel av den unga generationen uppfattar samhällets institutioner, inte minst skolan och arbetsmarknadens institutioner, som orättfärdiga. Problemet är att med tillit är det nämligen också så att när den väl har krackelerat har den ofta visat sig synnerligen svår att lappa ihop”.1 Individens grundläggande tillit till sig själv och andra utvecklas i mycket tidig ålder. Pedagogikpro­ fessorn Anne Bamford menar att kulturell, kreativ undervisning och konstformer som musik, dans och drama har stor inverkan på barns kunskapande och är ett viktigt element i barnens uppväxt för att främja tilliten till sig själva. Men möjligheterna för barnen att idag bibehålla och stärka sin tillit till sig själva och sina förmågor minskar i takt med att de

estetiska ämnena lyfts ur läroplanen och utrymmet för fri lek och skapande minskar.2

KREATIVITETEN NÖDVÄNDIG FÖR FRAMTIDEN

Pedagogikprofessorn Sir Ken Robinson påmin­ ner oss om att vi utbildar våra barn för framtiden utan att egentligen ha en aning om hur världen kommer att se ut om bara några årtionden. De barn som i höst med spänd förväntan börjar första klass kommer att gå i pension runt år 2080. En till det närmaste total osäkerhet kring hur världen kommer se ut då och vilka förutsättningar och färdigheter som krävs av människan och samhället så långt in i framtiden. Men ändå är det meningen att dagens skolsys­ tem ska utbilda barnen för just denna framtid. Ur ett sådant långsiktigt perspektiv är det livsviktigt att vuxensamhället fokuserar all kraft åt att upp­ märksamma och stärka barnens förmåga till krea­ tivitet, empati och helhetstänkande. Lösningarna på framtida samhällsproblem kommer troligtvis endast kunna skapas av orädda innovativa männ­

80


Stina Balkfors

Det utrymme ett barn får för fri lek under sin uppväxt har stor betydelse för hur det som ungdom och vuxen har kapacitet att leva sin fulla potential som människa och möta livets upp- och nedgångar. Barnets föräldrar och andra vuxna runtomkring spelar därför en alldeles avgörande roll för att främja och stimulera till fri lek som ska­ par förutsättningar för både personlig utveckling och växande i gemenskap med andra. Genom att barnens känslor och inre impulser tas emot i lek och skapande verksamhet får de en DEN FRIA LEKENS KRAFT upplevelse av att de har fina kvalitéer inombords Lek är inte bara lek. Lek är barnets sätt att lära sig klara som kan vara till glädje för både dem själva och livet och förstå världen. Så sammanfattar Sveriges andra, de blir självklara och främsta lekforskare Birgitta starka i vem de är. Barnen Knutsdotter Olofsson le­ får också en tydlig upple­ kens kraft. I den fria leken velse av hur samarbete och skapar barnens drömmar Vi måste hela tiden samspel kan vara roligt och och inre värld bilder och märka av det som lustfyllt och att samarbete sammanhang. Det stärker sker i oss själva och i leder till mer än vad man fantasin, kreativiteten och själv kan skapa. den skapande förmågan. vår relation till andra. Att som vuxen vilja Fri lek innebär inte att gå in i leken är att vilja ta barn leker helt fritt utan barnens värld på allvar. vuxnas närvaro och utan Här finns också stora möjligheter att bygga upp ramar. Till skillnad från regellekar som kull och tillitsfulla mellanmänskliga relationer och att själv kurragömma där det finns regler att förhålla sig återknyta till sin skapande förmåga. till, går man i den fria leken själv in och hittar förhållningsreglerna och skapar förutsättningarna. Det finns inga givna rätt och fel. Vi måste hela tiden märka av det som sker i oss själva och i vår REFERENSER relation till andra. Tycker du och jag olika måste vi i leken hitta en lösning för att föra leken vidare. 1. ”Den sociala tilliten – håller vi på att tappa de unga?”, Bo I leken övar barn inlevelse, empati, möjlighets­ Rothstein och Maria Oskarson tänkande och självkännedom. När ett barn leker 2. Anne Bamford i artikeln ”Anne Bamford tar hit The Wow hämtar det kraft och inspiration från en oändlig Factor”, Lärarnas Nyheter. källa av fantasi, inlevelse och upptäckarglädje. I 3. http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_ leken utvecklar barnet sin person och sin uppfatt­ kill_creativity?language=en ning om hur livet och världen hänger samman – här lägger barnet grunden för sitt eget mänskliga växande.

iskor som fått växa upp i miljöer som ger utrymme för den fria individens nyfikna skaparkraft.3 Kreativitet och skapande är i det sammanhang­ et lika viktigt att främja som läs- och skrivkunnig­ het. Dagens komplexa samhälle förutsätter att hela människans skapande kapacitet får utvecklas fritt så att hela vår potential kommer till nytta – både på individnivå och samhällsnivå.

81


MIND är en ideell förening som främjar den psykiska hälsan. Vi erbjuder medmänskligt stöd, sprider kunskap och bildar opinion. Wollmar Yxkullsgatan 14 ∙ 118 50 Stockholm www.mind.se ∙ info@mind.se Tel 08-34 70 65


MIND ÖPPNAR SJÄLVMORDSLINJEN Den 7 oktober öppnar Mind Självmordslinjen – Sveriges första suicidpreventiva stödlinje som är öppen dygnet runt. Linjen nås på tel 90101 och via chatt på mind.se. 160 volontärer har utbildats för att stödja personer som mår psykiskt dåligt" som kan vara självmordsnära. Läs mer om självmordslinjen på sid 5. TILLIT Huvudtema för detta nummer är tillit – detta mellanmänskliga kitt som gör samhället tryggare, effektivare och lättare att leva i. Sören Holmberg, Bo Rothstein, Gunnar Aronsson, Julia Grosse m.fl. granskar tillit utifrån olika infallsvinklar. De konstaterar att tilliten i Sverige är på en hög nivå men bland vissa grupper har den sjunkit på ett oroväckande sätt.

Psykisk Hälsa #3 2015. Tillit.  

Psykisk Hälsa är en tidskrift om psykisk hälsa som ges ut av den ideella föreningen Mind.

Psykisk Hälsa #3 2015. Tillit.  

Psykisk Hälsa är en tidskrift om psykisk hälsa som ges ut av den ideella föreningen Mind.

Advertisement