Tyskland varav 400 redan inkluderats. De preliminära re sultatet grundar sig på en analys av 180 patienter där man i efterhand jämfört sedvanliga odlingar med DNA-testet. – Studien går mycket bra och vi tror att slutresultatet blir lika bra som det preliminära Vi kan inte se varför det inte skulle bli det. Testets känslighet går inte att få bättre och det kan ersätta odlingar, säger Francois Simon. Tiden livsviktig
Vid odling kommer 50 procent av odlingarna tillbaka negativa fast man misstänker att infektion är orsaken, enligt upphovsmannen doktor David J Ecker, vice vd för Ibis biosciences, som köptes upp av Abbott år 2009: – Med den här tekniken behöver man inte fråga efter Det som är ett stort kliv framåt är att DNA-testet, som bygger på blodprover, kroppsvätskor eller vävnadsprover, testar nästan alla bakterier, virus och svampar. en speciell bakterie. Med blod, vävnadsprov eller kropps vätska kan vi inom ett laboratoriepass få fram resultatet. Vid blodförgiftning minskar överlevnadschansen med åtta procent varje timme så läkarna behöver bättre verk tyg än vad de har idag. – Ofta kan falska negativa tester bero på att bakterierna inte växt på grund av att man redan behandlat med anti
biotika, inflikar vd:n Deepak Nath. Och att i vissa fall kunna vänta med att sätta in kanske onödig antibiotika är förstås mycket värdefullt med tanke på den ökande antibiotika resistensen. Med den nya tekniken kan man testa brett i stället för att direkt behand la brett med antibiotika och förhoppningsvis minska över användningen av antibiotika.
Upphovsmannen David J. Ecker. vice vd för Ibis biosciences.
Militären finansiär
Framtagandet av tekniken har skett under drygt 15 år och sponsrades ursprungligen av bland andra FBI och mili tären i USA i för att kunna kontrollera spridningen av infektioner och kunna försvara sig mot biologiska vapen. Priset för den nya tekniken undviker Abbott att svara på men läkarna vid presskonferensen intygade att den är enkel att använda och inte kräver mer utbildning än någon annan apparatur och att den dessutom spar in personal och tid. KATARINA MATTSSON Chefredaktör
Vässa behandling vid blodförgiftning
Helena Janols. Foto: Björn Martinsson.
Med bättre diagnostik och mer individanpassade behandlingar vid sepsis (blodförgiftning) skulle sannolikt fler personer kunna överleva än idag. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.
Det är befintliga läkemedel som används vid vissa typer av cancerbehandling men som har potential att hjälpa sepsispatienter att överleva och att bli friska snabbare än idag, berättar Helena Janols.
I avhandlingen testas diagnosmöjligheter och ett antal biomarkörer vid framför allt sepsis men även vid andra svåra infektioner. Syftet har varit att öka förståelsen för hur immunförsvaret reagerar vid sepsis och därigenom förhoppningsvis i framtiden kunna utveckla och förbättra både diagnos och behandling. – Diagnoskriterierna vid sepsis är vaga och behandlingen blir därför också ganska likartad oavsett patient, förklarar Helena Janols, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Immunförsvaret väldigt individuellt
Efterföljande infektion kan vara kritisk
Vårt immunförsvar reagerar olika beroende på vilken typ av mikroorganismer som vi utsätts för. Reaktionen påver kar i sin tur symtom och andra kliniska fynd utifrån vilka läkare ställer diagnos och beslutar om behandling. Dödligheten vid svår sepsis och septisk chock är fort farande hög och majoriteten av patienterna som avlider i sepsis gör det på grund av sekundära infektioner vilka uppkommer till följd av att sepsis hos dessa patienter undertrycker immunförsvaret. – Genom att hitta patienterna med nedsatt immun försvar med hjälp av utvalda biomarkörer skulle man kunna ge läkemedel som stimulerar immunförsvaret. 8
#4/5 2014
I sin avhandling har hon bland annat undersökt hur det aktiverande respektive hämmande immunförsvaret uppträder vid sepsis. Resultaten visar att värdefull information om infek tionen kan erhållas genom att studera specifika biomarkörer som kan visa om immunförsvaret är undertryckt eller stimu lerat. Uttrycket av de studerade biomarkörerna varierade dock kraftigt, både inom och mellan personerna. Avhandlingens studier visar därför mer på tendenser än entydiga resultat: – Den initiala målsättningen var att hitta markörer för olika infektionstyper och att ta fram en prototyp. Men det visade sig vara svårare än vi trodde eftersom immunförsvaret är väldigt individuellt utformat. Arvsanlag, ålder, tidpunkt för vårdsökandet, medicinering m.m. påverkar tillsammans med typen av virus eller bakterie hur immunförsvaret uppträder. Det behövs därför mer forskning, förklarar Helena Janols. Genom att kliniskt använda sådana biomarkörer skulle även befintlig behandling av sepsis (som sker med bland annat vätska, syrgas och antibiotika) kunna individanpas sas och på så vis fungera effektivare, menar Helena Janols. BJÖRN MARTINSSON Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet, 15 maj 2014.