âStudien visar Ă€ven att neandertalproteinet har kommit över till nu levande mĂ€nniskor i lĂ„g frekvens nĂ€r vĂ„ra föregĂ„ngare blandade sig med dem för ungefĂ€r 60.000 Ă„r sedan. Forskarna fann att varianten Ă€r förknippad med högre risk att drabbas av kĂ€rlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, bĂ„da sjukdomar som kopplats till oxidativ stressâ Foto: Canstock, arkiv.
Moderna mÀnniskan utvecklade ett effektivare skydd mot oxidativ stress Endast en brÄkdel av kroppens proteiner har en förÀndring som gör dem unika jÀmfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och mÀnniskoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för EvolutionÀr Antropologi i Tyskland studerat ett sÄdant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. De fann att personer som bÀr pÄ neandertalvarianten av proteinet har en flerfaldigt ökad risk att drabbas av kÀrlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.
Vad som gör den moderna mÀnniskan unik Àr en frÄga som lÀnge gÀckat forskare. Ett sÀtt att angripa frÄgan Àr att studera de proteiner, eller byggstenar, i kroppen som har en förÀndring jÀmfört med vÄra föregÄngare och som bÀrs av nÀstan alla nu levande mÀnniskor. Det finns runt 100 proteiner som har en sÄdan unik förÀndring. Ett av dessa Àr proteinet glutationreduktas som Àr en del av kroppens försvar mot oxidativ stress. Studien som Àr publicerad i tidskriften Science Advances har undersökt förÀndringen av glutationreduktas i detalj och har letts av Hugo Zeberg vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för EvolutionÀr Antropologi och Svante PÀÀbo vid Max Planck Institutet. De kunde visa att neandertalproteinet skapade fler reaktiva
syreradikaler som Àr orsaken bakom oxidativ stress. Det Àr den tredje unika förÀndringen hos mÀnniskan som studerats hittills. BÀr pÄ neandertalproteinet
Studien visar Ă€ven att neandertalproteinet har kommit över till nu levande mĂ€nniskor i lĂ„g frekvens nĂ€r vĂ„ra föregĂ„ngare blandade sig med dem för ungefĂ€r 60.000 Ă„r sedan. Idag förekommer det frĂ€mst hos personer pĂ„ den indiska subkontinenten dĂ€r 1â2 procent berĂ€knas bĂ€ra pĂ„ neandertalproteinet. Forskarna fann att varianten Ă€r förknippad med högre risk att drabbas av kĂ€rlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, bĂ„da sjukdomar som kopplats till oxidativ stress. â Riskökningarna vi ser Ă€r stora med flerfaldigt ökad risk för bĂ„de inflammatorisk tarmsjukdom och kĂ€rlsjukdom, sĂ€ger Hugo Zeberg. Varför just den hĂ€r förĂ€ndring kom att bli en av de unika förĂ€ndringarna som nĂ€stan alla moderna mĂ€nniskor bĂ€r pĂ„ har forskarna bara teorier om. â Att bromsa oxidativ stress Ă€r lite som att hindra nĂ„got frĂ„n att rosta sĂ„ mycket. Kanske Ă€r det faktum att vi lever lĂ€ngre nĂ„got som drivit den hĂ€r förĂ€ndringen, spekulerar Svante PÀÀbo. KĂ€lla: Karolinska Institutet
Hugo Zeberg, bitrÀdande lektor. Institutionen för neurovetenskap. KI. Max Planck Institutet. Foto: Privat.
Svante PÀÀbo. Max Planck Institutet. Foto: Privat.
Publikation: âA substitution in the glutathione reductase lowers electron leakage and inflammation in modern humansâ. Lucia Coppo, Pradeep Mishra, Nora Siefert, Arne Holmgren, Svante PÀÀbo och Hugo Zeberg. Science Advances, online 5 januari, 2022, doi: 10.1126/ sciadv.abm1148 Forskningen finansierades av NOMIS Foundation, Max Planck Society, Jeanssons Stiftelser och Magnus Bergvalls Stiftelse. Författarna uppger att det inte finns nĂ„gra intressekonflikter.
#1 2022
33
