Avhandlingens titel är ”Som plåster på såren. Om äldre män och musik som välbefinnanderesurs”, författare Katarina Lindblad9. Avhandlingen grundar sig på tre uppsatser. Den första10 bygger på grovstrukturerade intervjuer med 15 män i åldern 66-76 år med aktivt musikintresse av olika slag. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativa metoder, främst tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006). Resultaten visade att ett aktivt musikintresse stärker välbefinnandet på fyra teman: kroppsemotioner och kroppskontakt, uppehålla vänskap, anpassning till åldrande, upprätthålla kontakt med vårdgivare. Som helhet ger studien besked om att olika typer av musikintresse fyller djupa sociala, emotionella och psykologiska behov hos äldre män. Bättre humör, glädje och inspiration
Den andra artikeln avsåg att undersöka hur äldre män i ofrivillig ensamhet interagerar och kommunicerar med författaren, med musiken och sinsemellan i en musiklyssningsgrupp11. Gruppen bestod av åtta män i åldern 64-86 år från ett äldrecentrum för socialt utsatta äldre personer. Författaren ledde gruppen som träffades 16 gånger, varje gång 90 min. Deltagarna fick själva välja musik. Kvalitativ analys med beskrivna tolkningsinstrument användes. Efteråt följdes upp med individuella intervjuer och en enkät. Initialt togs för givet att träffarna skulle bidra till positiva upplevelser; detta blev i stort sett uppfyllt. Även om några önskade att umgänget hade blivit mer personligt, blev det de traditionellt maskulina interaktionsmönstren som dominerade de lättsamma stunderna. Deltagarnas interaktion med musiken bestod i att upplevd oro och stress under träffarna förändrades till bättre humör, glädje och inspiration. Detta tolkas som en transcendens vilket har kopplats till stressreduktion. En slutsats är också musikterapeuter och andra hälsoarbetare behöver lära sig hur maskulinitetsnormer påverkar äldre mäns kommunikation, och att inte alla män trivs med att underordna sig dessa normer. Den tredje artikeln12 bygger på samma empiriska
material som artikel 2. Syftet var att belysa hur musiklyssning kan möjliggöra olika former av identifikation i olika situationer, och vad det får för betydelse för välbefinnandet hos äldre män. Uppföljningsintervjuerna får en dominerande roll, och diskussionen bygger på tre teorier: symbolisk interaktionism enligt Erving Goffman (1959), affektintoning och vitalitetsaffekter enligt Daniel Stern (2000), samt kritiska teorier om män och maskuliniteter. Analysen ledde till slutsatsen att det skedde en affektintoning på tre sätt. Dels lånade deltagarna in musiken till ”sig själv”, dels representerade musiken i en del fall mänskliga relationer som de kände affektiv anknytning till via musiken, och slutligen knöt de an direkt till musiken på ”koral nivå”, där musiken fick rollen av den intonade ”andre” som erbjuder utvidgad möjlighet till identifikation, och därmed transformerad självupplevelse. En viktig erfarenhet av avhandlingsarbetet är att äldre män visar sig kunna längta efter vänskap samtidigt som de distanserar sig från det de kallar musikens sentimentalitet trots att musiken får dem ”att känna”. Det visade sig att de var nyfikna och öppna mot ny musik, ville lära sig mer och leva i nuet. De blir då inte passiva lyssnare, utan subjekt i skapandet av musikupplevelserna. De praktiska konsekvenserna av avhandlingens slutsatser är att man bör uppmuntra äldre män att engagera sig i musik på olika sätt: genom att träffas och lyssna, prata om den, lära sig mera om den, och utöva den i den mån man har förmågan. För musikterapeuter bör det vara tryggt att veta att vetenskap av denna typ, där metoderna inte grundar sig på statistik och matematik, också stöds av forskning som mer konkret visar på gynnsamma fysiologiska och hormonella effekter av musikutövning och lyssning. GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com
REFERENSER 1. Vickhoff B, Jörnsten R, Åström R, Nyberg GF, Teorell T, Nilsson M, Snygg J. Musical empathy: oxytocin correlates with musical emotion. Skickad för publicering. 2. Gamer M, Büchel C. Oxytocin specifically enhances valence-dependent parasympathetic responses. Psychoneuroendocrinology 2012;37:87-93. 3. C ardoso C, Ellenbogen MA, Linnen AM. The effect of intranasal oxytocinon perceiving and understanding emotion on the Mayer-Salovey-Caruso Emotional Intelligence Test (MSCEIT). Emotion 2014;14:43 4. Grape C, Sandgren M, Hansson LO, Ericson M, Teorell T. Does singing promote wellbeing? An empirical study of professional and amateur singers during a singing lesson. Integrative Physiological and Behavioral Science 2002;38:65-74. 5. Kreutz G. Does singing facilitate social bonding? Music and Medicine 2014;6:51-60. 6. Fancourt D, Williamon A, Carvalho LA, Steptoe A, Dow R, Lewis I. Singing modulates mood, stress, cortisol, cytokine and neuropeptide activity in cancer patients and carers. E Cancer Medical Science 2016:10. 7. Nilsson U. Soothing music can increase oxytocin levels during bed rest after open heart surgery: a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing 2009;18:2153-2161. 8. Vickhoff B, Malmgren H, Åström R, Nyberg G, Engwall M, Snygg J, Nilsson M, Jörnsten R. Music determines heart rate variability of singers. Frontiers in Psychology 2013;4:334 ff och 2013;4:599 erratum. DOI: 3389/fpsyg.2013.00334 och 3389/ fpsyg.2013.00599 9. Lindblad K. ”Som plåster på själen”. Om äldre män och musik som välbefinnanderesurs. Örebro Studies in Musicology 5, Örebro 2021. 10. Lindblad K, de Boise S. Musical engagement and subjective wellbeing amongst men in the third age. Nordic J Music Ther 2020;29:20-38. 11. Lindblad K. ”No, I guess it’s kind of Sensitive” – Communication patterns in a music listening group with older men. Nordic J Music Ther 2021. DOI.org/10.1080/08098131.2020.1856171 12. Lindblad K & Volgsten U. ”Medicine for the Soul” – Older men’s identity performance and affect attunement through music listening. Manuscript. Tidigare artiklar i Medicinsk Access: Nyberg G. Hur påverkar musik cirkulationen? Med Acc 2012 nr 2, sid 28-31. Nyberg G, Vickhoff B, Jörnsten R. Musikens helande kraft – något om musikterapi och musikforskning. Med Acc 2013 nr 1, sid. 9-17.
22
#6 2021
