trötthet, svimningar, andfåddhet och yrsel. Risken blir då att man inte alls uppsöker läkare för sina symtom, utan nöjer sig med att det är normalt för åldern. Sjukdomen kan inte botas med läkemedel utan det är bara ett hjärtklaffsbyte som gäller (ESC guidelines3). Klaffbytet sker antingen genom öppen hjärtkirurgi, så kallad SAVR, eller genom kateterburen aortaklaffimplan tation, TAVI. TAVI är ett lindrigare ingrepp som görs via kateter exempelvis genom ljumsken. Andreas Rück, överläkare och kardiolog på Karolinska sjukhuset i Stockholm, berättar att operation genom öppen hjärtkirurgi kräver oftare lång återhämtning för patient, upp till mellan tre och sex månader. TAVI ger en kortare återhämtning både mentalt och psykiskt. Patienten brukar vara tillbaka till normalt liv efter två veckor. Idag får två tredjedelar, av de som ska opereras för aortastenos i Sve rige, öppen hjärtkirurgi och en tredjedel får TAVI. – Processen går snabbare i Tyskland och Frankrike. Och man räknar per individ, säger Andreas. Hur ser behandling ut – the Patient pathway?
– Patienter behöver idag få bättre information om vilka behandlingsmöjligheter som finns för aortastenos. De behöver även bättre få veta hur behandlingsprocessen ser ut och få en behandlingsplan, säger Andreas. Diagnosen är inte så komplicerad. För att upptäcka aortastenos gör läkaren en undersökning med stetoskop, där han/hon lyssnar efter blåsljud på hjärtat. Efter det utför kardiolog på hjärtklinik en ultraljudsundersökning av hjärtat, så kallad ECHO.
Figur 1. Antal TAVI-behandlingar per center och år, 2008–2018. Det totala antalet TAVI-behandlingar ökade med 31 % till 1 102 stycken år 2018. Information om antalet behandlingar hittas också i tabell 2. Karolinska genom förde 300 behandlingar, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Sahlgrenska hade över 100 fall vardera, Örebro och Karlskrona hade mindre än 100 fall vardera. Om trenden fortsätter kommer alla center utom Karlskrona att överstiga 100 fall per år under 2019. Källa: SWEDEHEART
Långa köer - patienter med aortastenos behöver få snabbare vård
Andreas anser att information om aortastenos tycks vis serligen ha börjat nå ut till sjukvård och drabbade men tyvärr kvarstår problemet att resurserna inom sjukvården för aortastenos inte räcker till i Sverige. Sjukhussängarna, antalet vårdplatser, är få och dyra. För aortastenos hjälper ju inte läkemedel utan endast byte av hjärtklaff är möjligt. – Sverige har alldeles för långa vårdköer. Ofta får jag ringa fem samtal för att försöka få in en patient för operation, men sen blir det nej i slutändan ändå, för då finns inte någon narkosläkare tillgänglig, detta bara ett exempel. Det tar alldeles för lång tid för dödssjuka patien ter som får vänta i månader i kö för hjärtoperation. Under tiden riskerar människor att dö, säger Andreas. Förslag på modell för kortare köer till hjärtsjukvården
Regeringen har nyligen givit ett uppdrag till SKL (Sve riges kommuner och landsting) att ta fram en modell för hur vi i Sverige kan strukturera hjärtsjukvården mer ef fektivt. Andreas samt en arbetsgrupp inom Thoraxkirur giska föreningen och Kardiologiföreningen har tidigare påbörjat arbetet med förslag på en modell som
Figur 2. Antal TAVI-behandlingar per 100 000 invånare, 2018. Antalet TAVI-behandlingar per 100 000 invånare i de olika regionerna i Sverige visar fortfarande markanta skillnader. För de mindre befolkade regionerna kan vissa av skillnaderna vara slumpmässiga variationer på grund av ett lågt antal fall. Regionerna Stockholm (Karolinska), Göteborg (Sahlgrenska) och Skåne (Lund) har över 1 miljon invånare vardera. Bland dessa tre har Göteborgsre gionen fortfarande ett lägre TAVI-antal än de andra två, trots att antalet fall på Sahlgrenska ökade med 37 %. Uppgifterna är beräknade på patientens folkbokfö ringsort, inte på sjukhuset som slutför behandlingen. Källa: SWEDEHEART
#6 2019
15