nitratrika grönsaker pågår också en intensiv forskning med nitrit/nitratbaserade läkemedel [11, 12]. Den nyttiga Medelhavskosten: Nitratets stora betydelse! Det finns en rad studier som bekräftar Medelhavskostens många hälsoeffekter [13, 14]. Detta gäller såväl skydd mot hjärtkärlsjukdom, cancer och demens som ökad livskvalitet och ökad livslängd. En hörnpelare i Medelhavskosten är ett rikligt intag av grönsaker. Många menar nu att nitratrika grönsaker är den viktigaste faktorn bakom den hälsosamma kosten. Nitratrika grönsaker. Rucola nr 1! Cirka 85 procent av nitrat i kosten kommer från grönsaker, det mesta av det resterande från dricksvattnet. Nitrit i kosten kommer framför allt från behandlade köttprodukter där det ingår som matberedning/konserveringsmedel, bland annat hindrande av bakterieväxt, bildning av botulinumtoxin, och för att ge köttet en mer aptitlig färg. I nedanstående tabell framgår de rikaste källorna i grönsaker till nitrat [5]. Man har delat in innehållet i högt (1213-2650 mg/kg), medelhögt (168-518 mg/kg) och lågt (25-203 mg/kg). Det har tidigare talats om rödbetor, rödbetsjuice och spenat som de rikaste källorna. I den senaste översiktsartikeln [5] är intressant nog rucola (se bild) genomsnittligt den rikaste källan. Rucola är känd i Sverige
Nitratinnehåll i växter: Högt nitratinnehåll (mg/kg)
Rucola 2597 (2597-2597) Spenat 2137 (965-4259) Bladsallad 1893 (965-2782) Rädisa 1868 (1060-2600 Rödbeta 1459 (644-1800) Kinesiskt kål 1388 (1040-1859) Medelhögt nitratinnehåll
Rova 624 (307-908) Vitkål 513 (333-725) Gröna bönor 496 (449-585) Purjolök 398 (56-841) Vårlök 353 (145-477) Gurka 240 (151-384) Morot 222 (121-316) Potatis 220 (81-713) Vitlök 183 (34-455) Sötpeppar 117 (93-140) Grönpeppar 111 (76-159) Lågt nitratinnehåll
Lök 87 (23-235) Tomater 69 (27-170) Ledningsvatten 26 (22.8-30.3)
från 1400-talet då den kallades senapskål. En period förbjöds konsumtion av rucola eftersom den ansågs vara ett afrodiasikum och ”kåtmedel”. Detta är mycket intressant med tanke på nuvarande kunskap om betydelsen av nitrat/nitrit/kväveoxid-systemet för erektionsförmågan [7]. Nitratinnehållet varierar i grönsaken, med det högsta värdet i bladen,
Rucola (Eruca sativa).
www.medicinskaccess.se
följt av stammen och roten. Nitratinnehållet påverkas av miljömässiga, jordbruksmässiga och ärftliga faktorer. Ny bok: ”Riktiga män äter sallad” Helt nyligen kom professor Mai-Lis Hellénius tillsammans med kocken KC Wallberg ut med boken ”Riktiga män äter sallad. Mat som får dig att må bra och leva längre [15]. I boken ges mycket god information om mat och hälsa inklusive spännande recept och vackra foton. Innehållet i grön sallad, spenat och rödbetor av nitrat och dess positiva effekter berörs liksom många andra nyttiga ämnen. Som tidigare råder hon, liksom Livsmedelsverket, om ett lågt intag av mättat fett. Idag föreligger en djup klyfta mellan denna uppfattning och förespråkarna för LCHF-kosten. Det finns idag stöd för många positiva effekter av mättade fettsyror. Samtidigt måste jag betona att långtidseffekterna av mycket högt intag av mättade fetter fortfarande är dåligt utredda. Här behövs mycket mer forskning! Den viktiga tarm-spottkörtel-slingan (figur 2) Kroppen har tre stora pariga salivbildande spottkörtlar: öronspottkörteln (Parotis), undertungsspottkörteln och underkäksspottkörteln. Salivkörtlarna hos vuxna koncentrerar nitrat från blodplasma. Intresset för nitrit och nitrat i saliven var dock länge lågt eftersom man inte kunde se någon funktion av dessa ämnen i kroppen. Cirka en fjärdedel av all cirkulerande nitrat kommer från kosten eller från oxidering av kroppseget NO. Koncentrationen av nitrat i spottkörtlarna är hela 10-20 gånger högre än i blodet [16]. Hur denna koncentrering går till var länge okänt. Helt nyligen rapporterades att proteinet sialin fungerar som en effektiv nitrattransporterare [16, 17]. Sialin fungerar som en elektrogen NO3-/H+-transportör i plasmamembranet i spottkörtlarnas celler. Utslagning (knockdown) av uttrycket för sialin leder till stark minskning av nitratupptaget. Det finns ett par ovanliga sjukdomar som beror på mutationer
» 25