Deltagarna delas slump mässigt in i två grupper
SMART-studien, som diabetesstudien kallas, finansieras i huvudsak av Vetenskapsrådet och beräknas pågå under fyra år. De första patienterna förväntas bli inkluderade under våren -sommaren 2019. Uppföljningen sker via det nationella kvalitetsregistret för diabetesvård, NDR, samt via Socialstyrelsens olika hälso- och sjukvårdsregister. Deltagarna delas slumpmässigt in i två grupper, där den ena får standardbehandling och den andra får den nyare läkemedelstypen. För att delta ska man ha fått diabetesdi-
agnosen för högst cirka tre år sedan. Man får heller inte ha insulinbehandling eller etablerad hjärtkärlsjukdom. – Om studien tydligt visar att läkemedel som ökar urinutsöndringen av socker (SGLT2-hämmare) är bättre på att förebygga komplikationer i framförallt hjärta, njurar, ögon eller förtida död än nuvarande standardläkemedel, så kan det sannolikt innebära ett paradigmskifte, det vill säga en förändring av hur denna stora patientgrupp behandlas, avrundar Jan Eriksson. Källa: Akademiska sjukhuset
Jan Eriksson, överläkare och professor. Foto: Privat
Antikroppar stabiliserar plack i blodkärlen Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att antikroppar av typen IgG spelar en oväntad roll vid åderförkalkning. En studie på möss visar att antikropparna gör plack i kärlväggen mer stabila, vilket innebär att risken för att placken spricker och orsakar blodproppar är lägre. Förhoppningen är att resultaten, som publiceras i tidskriften Circulation, på sikt kan leda till bättre behandlingar.
Ateroskleros, även kallat åderförkalkning, är den viktigaste bakomliggande orsaken till hjärtinfarkter och stroke och förväntas vara den främsta dödsorsaken i världen under lång tid framöver. Ungefär en tredjedel av alla patienter svarar inte på läkemedelsbehandling med statiner. Sjukdomen karakteriseras av att det lagras in fett i kärlväggarna så att det bildas förträngningar, så kallade aterosklerotiska plack. När placken spricker kan de ge upphov till blodproppar som begränsar blodtillförseln till vitala organ som hjärtat och hjärnan. För att minska dödligheten försöker forskare därför hitta sätt att förhindra att placken spricker. B-celler i immunsystemet producerar antikroppar som deltar i
bekämpningen av infektioner. Men antikropparna kan också hjälpa till att rensa upp skadad vävnad i form av till exempel aterosklerotiska plack. Man vet även att immunsystemet har betydelse för uppkomsten av plack, men exakt hur återstår till stora delar att utforska. Forskarna bakom den aktuella studien har studerat hur aterosklerotiska plack utvecklas hos möss som saknar antikroppar. – Vi fann att plack som bildades i antikroppsfri miljö var mindre än normala plack. Men när vi tittade närmare så upptäckte vi att placken såg annorlunda ut och innehöll mer fett och färre muskelceller än normalt. Det tyder på att placken är instabila och därmed lättare kan spricka, vilket också visade sig stämma, säger
Stephen Malin, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien. Det visade sig vara så kallade IgG-antikroppar, den vanligaste förekommande klassen av antikroppar i blod, som behövs för att placken ska bli stabila. Ytterligare analyser visade att glattmuskelcellerna i aorta, stora kroppspulsådern, behöver dessa antikroppar för att kunna klara av att dela sig på ett korrekt sätt. När glattmuskelcellerna inte kan dela sig korrekt verkar alltså placken bli mindre och instabilare. – Det kom som en stor överraskning för oss att antikroppar kan spela en så viktig roll vid plackbildning i blodkärlen. Nu vill vi ta reda på om det är någon särskild typ av IgGantikroppar som känner igen just komponenter i plack. Det skulle i så fall kunna bli ett nytt sätt att dämpa ateroskleros och förhoppningsvis minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, säger Stephen Malin.
Stephen Malin, forskare. Foto: Alessandro Gallina
Monica Centa, studiens försteför fattare, Foto: Alessandro Gallina
Källa: Karolinska Institutet
Publikation ”Germinal center-derived antibodies promote atherosclerosis plaque size and stability”. Monica Centa, Hong Jin, Lisa Hofste, Sanna Hellberg, Albert Busch, Roland Baumgartner, Nienke Verzaal, Sara Lind Enoksson, Ljubica Matic Perisic, Sanjaykumar Boddul, Dorothee Atzler, Daniel Li, Changyan Sun, Göran Hansson, Daniel Ketelhuth, Ulf Hedin, Fredrik Wermeling, Esther Lutgens, Christoph Binder, Lars Maegdefessel, Stephen Malin. Circulation, online 21 mars 2019. Forskningen finansierades med stöd från EU:s sjunde ramprogram, Vetenskapsrådet i Sverige, Stiftelsen Professor Nanna Svartz Fond, Vetenskapsrådet i Österrike (FWF), Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet i Tyskland (DFG), Tyska centret för hjärt-kärlforskning (DZHK), Europeiska forskningsrådet samt KID-medel från Karolinska Institutet.
#2 2019
19