Hur skall patienten lĂ€ttast bedöma sin kardiovaskulĂ€ra risk? I Sverige (och Ă€ven i mĂ„nga andra europeiska lĂ€nder) har lĂ€karkĂ„ren lĂ€nge anvĂ€nt risk algoritmen SCORE (ofta kallad HEARTÂSCORE). Olika versioner för lĂ„g- och högrisklĂ€nder utarbetades ursprungligen med bas i 12 europeiska kohorter och över 7000 kardiovaskulĂ€ra dödsfall.1 Ăven nationella versioner, bl.a. för Sverige, utarbetades. Den tar hĂ€nsyn till kön, Ă„lder, blodtryck och totalkolesterol och gĂ€ller för Ă„ldersgruppen 40 â 65 Ă„r (se figur 1). Den skall endast anvĂ€ndas för personer som inte har diabetes eller haft manifest kardiovaskulĂ€r sjukdom â för dessa finns specifika rekommendationer utarbetade. 14
HJĂRTA-KĂRL 2019
Hur bör dÄ denna algoritm anvÀndas i patientmötet? Socialstyrelsen menar att över 5 % risk bör lÀkemedelsbehandling mot förhöjt blodtryck och kolesterol övervÀgas. Men hur mycket minskar risken egentligen med t.ex. statinbehandling. Vanligtvis anges i placebokontrollerade statinstudier den relativa riskreduktionen. Vad Àr det? Om vi ser pÄ en 65-Ärig man, icke-rökare med blodtryck 140 och total kolesterol 7, sÄ ser vi att om hans kolesterol sÀnks till 4 mmol/L med oförÀndrat blodtryck sÀnks risken för död inom 10 Är frÄn 5 till 3 procentenheter. Detta Àr en relativ riskreduktion av 40 procent (100*(5-3)/5). Detta lÄter ju strÄlande, och missförstÄs ofta som att risken Àr 40 procent i stÀllet för 100 procent. Om man istÀllet betraktar risktabellen pÄ omvÀnt sÀtt, och för in siffror för hur stor chansen Àr att fÄ SLIPPA dö