Hur skall patienten lättast bedöma sin kardiovaskulära risk? I Sverige (och även i många andra europeiska länder) har läkarkåren länge använt risk algoritmen SCORE (ofta kallad HEARTSCORE). Olika versioner för låg- och högriskländer utarbetades ursprungligen med bas i 12 europeiska kohorter och över 7000 kardiovaskulära dödsfall.1 Även nationella versioner, bl.a. för Sverige, utarbetades. Den tar hänsyn till kön, ålder, blodtryck och totalkolesterol och gäller för åldersgruppen 40 – 65 år (se figur 1). Den skall endast användas för personer som inte har diabetes eller haft manifest kardiovaskulär sjukdom – för dessa finns specifika rekommendationer utarbetade. 14
HJÄRTA-KÄRL 2019
Hur bör då denna algoritm användas i patientmötet? Socialstyrelsen menar att över 5 % risk bör läkemedelsbehandling mot förhöjt blodtryck och kolesterol övervägas. Men hur mycket minskar risken egentligen med t.ex. statinbehandling. Vanligtvis anges i placebokontrollerade statinstudier den relativa riskreduktionen. Vad är det? Om vi ser på en 65-årig man, icke-rökare med blodtryck 140 och total kolesterol 7, så ser vi att om hans kolesterol sänks till 4 mmol/L med oförändrat blodtryck sänks risken för död inom 10 år från 5 till 3 procentenheter. Detta är en relativ riskreduktion av 40 procent (100*(5-3)/5). Detta låter ju strålande, och missförstås ofta som att risken är 40 procent i stället för 100 procent. Om man istället betraktar risktabellen på omvänt sätt, och för in siffror för hur stor chansen är att få SLIPPA dö