Miljögifter i mjölk och mejeriprodukter I tidigare nummer av Medicinsk Access har jag redogjort för miljögifter i livsmedel och risker för vår hälsa – i synnerhet hälsan hos foster och små barn. Barn äter mycket i förhållande till sin kroppsvikt och blir särskilt utsatta.1
I och med att det är intagets storlek av ett miljögift som avgör risken för vår hälsa och inte halten i ett livsmedel är industrisamhället vilse när det gäller att skydda oss från miljögifter. Myndigheter varnar oss för livsmedel med höga halter av miljögifter, men säger inget om de livsmedel som ger de största intaget av miljögifter, dvs de som utgör det verkliga hotet mot vår hälsa. Inga åtgärder görs för att minska intaget av dessa stora leverantörer av miljögifter. Sådana livsmedel kan i stället i marknadsföringen beskrivas som nyttiga och lämpliga som föda för små barn.
kommer troligen ett okänt antal miljögifter och kemikalier av okänd storlek med mjölkfett. Detta är oacceptabelt och måste upphöra samt information delges föräldrar i likhet med information om miljögifter i ”fet Östersjöfisk”. Enligt en undersökning hos Livsmedelsverket3 bidrog mjölk med 33 procent av intaget av dioxiner hos gravida och ammande kvinnor, medan ”fet Östersjöfisk” bidrog med 7 procent. Orsaken till att kontrollen av ett stort antal befarade miljögifter i mjölken uteblir är enligt Livsmedelsverket att ”gränsvärden saknas”. Ekologisk mjölkproduktion nås på samma sätt av miljögifter i form av luftnedfall.
Mjölk är en av de största leverantörerna av miljögifter
En av de största leverantörerna av miljögifter till den svenska befolkningen och då i synnerhet till foster och små barn är vanlig mjölk och mejeriprodukter. Det beror dels på att ett mycket stort och icke överblickbart antal miljögifter faller ned på foderodlingar och framför allt på betesmark. Dels beror det på att vi konsumerar så mycket mjölkfett från mjölk, smör, grädde, ost osv. Genom att mjölkfett förs vidare till mamman och bröstmjölken, men också till modersmjölkersättning, som tillverkas av mjölkpulver, blir foster och barn drabbade av det stora antalet kända och framför allt okända miljögifter i mjölk. Mjölkens innehåll av miljögifter är på det hela taget okänd
Livsmedelsverket har en bristfällig kontroll av alla de miljögifter som finns i mjölkfett. Här följer en redovisning från det amerikanska folkhälsoinstitutet CDC2 av ett antal miljögifter och kemikalier som man påvisat i navelsträngsblod – substanser som i många fall drabbar foster och sannolikt små barn via bröstmjölk. Inget av dessa miljögifter och kemikalier analyseras regelbundet i svensk mjölk eller i mejeriprodukter (den årliga restsubstanskontrollen hos Livsmedelsverket). Eftersom de sannolikt finns i svenskt navelsträngsblod 32
#4/5 2017
Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 23/2012 Anm: Det bör nämnas att det då och då förekommer andra analysprojekt som innefattar fler substanser än restsubstanskontrollen, t ex hos Naturvårdsverket där man samlar in data från exempelvis Karolinska Institutet. Detta är närmast sparsamt förekommande forskningsprojekt och inte myndighetsutövning.
”Omöjligt att sätta gränsvärden”
Även om det skulle finnas ”gränsvärden” anses det idag inte meningsfullt att sträva efter att det stora antalet olika miljögifter och kemikalier ”ligger under gränsvärdet”, även om man visste vilka ämnen det är frågan om. Genom samverkanseffekter (cocktaileffekter) kan skador på vår hälsa uppkomma även om ett stort antal substanser är närvarande, men alla halter ligger ”under gränsvärdet”. Den internationellt erkände forskaren prof. Åke Bergman, Stockholm, säger i en Tv-intervju: ”Det här betyder att det inte finns några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden.” Vi måste i stället försöka begränsa både antalet substanser och halterna!