Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på folkhalsasverige.se
Överaktiv blåsa är ett dolt besvär som påverkar vardag, sömn och självkänsla.
Medtronic. Analinkontinens skapar stort lidande men kan behandlas. 14
ILCO. Det tysta lidandet –Dags att bryta tabut kring kvinnlig inkontinens.
08
Annelie Holm Hynes
Annelie återfick livsglädjen när hon för 18 år sedan fick hjälp av behandlingsmetoden sakral nervmodulering. Nu inspirerar hon andra!
Leva med överaktiv blåsa Att leva med en överaktiv blåsa är något många drabbas av, men få pratar om. För Magnus Landqvist blev det tydligt först när han bytte jobb och började köra buss. 15
SUF
Överaktiv blåsa, med eller utan trängningsinkontinens, är ett vanligt problem som drabbar många, både män och kvinnor och blir vanligare ju äldre vi blir.
Projektledare: Celine Lindkvist (celine.lindkvist@ mediaplanet.com) & Josefin Olsson (josefin. olsson@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin 18-06-2025 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsillustration: Daniel Petersson Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.
Inkontinens –vanligare än vi tror!
Att kissa på sig är något många förknippar med småbarn. Ändå lever över 1,5 miljoner svenskar med urinläckage och/eller överaktiv blåsa i vuxen ålder.
T@Mediaplanetsweden
Återvinn gärna tidningen
KAMPANJENS
HUVUDSPONSORER:
rots att dessa problem är så vanligt är det lite av ett tabubelagt ämne, vi lägger locket på – även i våra nära relationer. Nu är det hög tid att öppna upp diskussionen. Även om urinläckage/ överaktiv blåsa är vanligt så är viljan att söka hjälp låg – och det finns hjälp att få. Urinläckage kan drabba vem som helst – kvinnor, män, unga, äldre. Orsaken kan variera: graviditet och förlossning, prostataoperation, neurologiska sjukdomar, övervikt och åldrande är några exempel. Men oavsett orsak är det aldrig något man ska behöva ”lära sig leva med” utan att få rätt stöd och behandling. För många går det att förbättra – ibland till och med bota –med relativt enkla insatser.
Fysiska och psykiska hälsan påverkas
Vi möter alltför ofta personer som levt med sin börda i åratal. Som slutat springa, skratta, träna – till och med lämna hemmet. Inte för att de inte vill, utan för att de är rädda för att läcka. När kroppens mest basala funktioner sviker, påverkas inte bara den fysiska hälsan –utan även självkänslan, det sociala livet och den psykiska hälsan.
Här har du som arbetar inom sjukvården ett stort ansvar. Att inte bara behandla det som är livshotande, utan även det som hotar livskvaliteten. Vi måste våga fråga. Vi måste våga lyssna. Och vi måste se till att vårdtagare får
När kroppens mest basala funktioner sviker påverkas inte bara den fysiska hälsan – utan även självkänslan, det sociala livet och den psykiska hälsan.
rätt information, utredning och insatser – allt från bäckenbottenträning till kirurgi, beroende på behov. Ingen ska behöva känna att det är ”för sent” eller att man är ”för gammal”.
Det finns hjälp att få Till dig som lever med urinläckage/ överaktiv blåsa: du är inte ensam och du behöver inte acceptera det som en del av åldrandet eller livet. Prata med din vårdcentral, det finns hjälp.
Till dig som jobbar inom vården: se dina patienter, ställ frågan. Det som kanske känns pinsamt för dem kan vara en naturlig sak för dig. Utfallet kan bli en enorm lättnad för dina patienter. Tillsammans kan vi lyfta frågan och minska skammen. Det är först när vi pratar om det som förändring blir möjlig.
Sinoba är en oberoende intresseförening som verkar för att sprida kunskap kring besvär relaterat till urinblåsan samt främja möjligheterna för individen att få bästa möjliga behandling och hjälpmedel.
Avföringsläckage — vanligare än du tror men lösningar finns
Avföringsläckage, även kallat analinkontinens, drabbar fler än vad statistiken visar. Många lider i det tysta och drar sig för att söka hjälp säger Sara Strandberg, legitimerad sjuksköterska och uroterapeut vid
Bäckenbottencentrum i Region Skåne. Hon understryker vikten av att våga ta första steget mot vård. Att söka hjälp innebär inte bara en chans till behandling utan också en möjlighet att återfå livskvalitén.
Ett dolt men utbrett problem Tystnaden kring avföringsläckage är stor och många lider i det dolda – av rädsla, skam eller okunskap om att det faktiskt finns e!ektiv hjälp att få.
– Många anpassar hela sin livsstil efter läckaget och vardagen blir fylld av begränsningar, berättar Sara Strandberg.
Det kan handla om att undvika resor, bastubad, simhallar och sociala aktiviteter – allt som inte garanterar snabb tillgång till en toalett. Rädslan för en olycka är allt för stor och kan leda till social isolering och ensamhet.
Men det behöver inte vara så. Det finns både behandling och hjälpmedel som kan göra stor skillnad.
Orsakerna varierar
Att förstå orsakerna bakom analinkontinens är avgörande för att kunna välja rätt behandling.
– Tillståndet drabbar ofta kvinnor efter menopaus men orsakerna kan vara många och varierande, förklarar Sara.
Exempelvis kan neurologiska sjukdomar, biverkningar efter cancerbehandling, förlossningsskada eller åldersrelaterade förändringar i bäckenbotten ligga bakom. Symtomen som följer kan variera från mindre gasläckage till fullständig förlust av tarmkontroll.
Första steget – att söka hjälp Att ta kontakt med vården kan kännas svårt men innebära en stor förändring. – Många upplever en lättnad när de äntligen får prata med någon om sina besvär, säger Sara. Den första kontakten med vårdcentralen är avgörande för att påbörja en behandlingsprocess. Hon betonar vikten av grundliga undersökningar som rektoskopi eller ultraljud för att kunna identifiera eventuella bakomliggande orsaker som polyper eller rektalprolaps. En korrekt diagnos underlättar inte bara behandlingen utan kan också ge patienten en djupare förståelse för sitt tillstånd och därmed en känsla av trygghet. I vissa fall kan kirurgisk behandling krävas, men de allra flesta
får goda resultat genom konservativ behandling.
En skräddarsydd vårdplan – Konservativ behandling innebär att vi tillsammans med patienten tar fram en individuell vårdplan. En lämplig behandling kan innefatta allt från kostråd, bäckenbottenträning, tömningstekniker och läkemedel, till analtamponger som hindrar att det läcker, berättar Sara. Uppemot 70 till 80 procent av patienterna upplever att de med hjälp av moderna diagnosmetoder och individuell vård kan återfå kontrollen över sitt liv. Sara betonar att många känner en stor trygghet i de olika hjälpmedlen som finns tillgängliga, som till exempel analtampongen. Med hjälp av rätt behandling kan många åter uppleva en glädje i vardagen, utan begränsningar. Det viktigaste budskapet är att söka vård, för det finns hjälp att få. Sara avslutar med att påminna om att det sker stor utveckling inom området hela tiden, vilket ger hopp och möjligheter för alla som drabbas.
RECAcare analtampong är det perfekta alternativet till traditionella hjälpmedel. Tampongen ersätter funktionen hos den inre sfinktern (slutmuskeln) och bidrar till en känsla av trygghet och frihet i alla situationer.
Olika former och storlekar garanterar en optimal passform för kroppen och ger dig en valfrihet som inte tidigare funnits.
RECAcare analtampong erbjuder säker användning i upp till 20 timmar. Tampongen binder lukt och är inte synlig utifrån – du ser inget, du luktar inget!
ÖNSKAR DU PROVA PRODUKTEN?
För att hitta den optimala tampongstorleken erbjuder vi ett provset som innehåller sju olika tamponger. Vänd dig till din vårdgivare för mer information.
Text Susanne de Mello
Denna artikel är i samarbete med Berner Medical.
”Det var för jobbigt för att inte ta hjälp”
Överaktiv blåsa är ett dolt men vanligt besvär som påverkar både vardag, sömn och självkänsla. Trots att hundratusentals människor i Sverige lever med liknande problem, är det få som vågar prata om det. Frida Hasselgren delar med sig av sin resa, från tyst kamp till öppenhet – och vad hon önskar att vårdpersonal förstod.
Jag har haft besvär med överaktiv blåsa så länge jag kan minnas. När jag var liten grät jag varje måndagskväll inför tisdagens utflykt till skogen med skolan, där fanns ju ingen toalett. Egentligen älskade jag skolan och var väldigt aktiv, men just skogsturer och bilresor var otroligt påfrestande. Den känslan har hängt med även senare i livet, berättar Frida.
Situationen har förändrats med åren, men inte till det bättre.
– Det har blivit värre ju äldre jag blivit. Sömnen påverkas, och det blir en ständig stress att alltid behöva ha koll på var närmaste toalett finns. Jag undviker vissa drycker och livsmedel, för jag vet att det kan förvärra symtomen. Jag har aldrig haft läckage, men trängningarna styr min vardag, säger Frida. Att söka hjälp tog lång tid. Redan som barn hade hennes mamma försökt få svar men utan framgång.
– Det fanns inget stöd. När jag sedan som vuxen insåg att det inte gick att stå ut längre, blev jag tvungen att ta hjälp. Det var inte en fråga om att “våga” utan det var för jobbigt för att låta bli. Men det tog flera år innan jag verkligen blev tagen på allvar. Jag fick tjata, vara envis och ställa samma frågor om och om igen. Det var som att jag hela tiden föll mellan
stolarna, var det en överaktiv blåsa, spänd bäckenbotten, förstoppning, inkontinens? Jag visste bara att något inte stämde, berättar Frida. Det som gjorde skillnad var när någon faktiskt lyssnade. – Jag behövde inte nödvändigtvis ett svar. Jag behövde att någon förstod att jag var desperat, att jag behövde fysisk hjälp. Att någon sa: “Vi ser inte allt, men vi hör dig.” Den förståelsen räckte långt. Till sist hittade de en behandling som passade mig. Det var först då det började vända, förklarar Frida.
”Det pratas för lite om blåsdysfunktion”
Frida känner knappt någon som berättat öppet om liknande problem, trots att enligt statistiken är det många i Sverige som lever med överaktiv blåsa enligt henne. Det säger ganska mycket om hur tabubelagt det är.
–Därför valde jag att engagera mig i en patientförening, där jag idag sitter i styrelsen. Med min egen erfarenhet och den långa resa jag gjort vill jag bidra till att andra får det stöd och den hjälp de behöver, säger Frida.
Till vårdpersonal har Frida ett tydligt budskap:
– Gå till botten med problemen. Bara för att undersökningarna inte visar något
Jag behövde inte nödvändigtvis ett svar. Jag behövde att någon förstod att jag var desperat, att jag behövde fysisk hjälp. Frida Hasselgren
tydligt, betyder det inte att patienten inte har besvär. Fråga hur patienten mår psykiskt, om hen vill ha samtalsstöd eller trä!a andra i samma situation. Och våga prova olika behandlingsmetoder, även om diagnosen inte är glasklar, påpekar Frida.
Men det viktigaste av allt, menar hon, är bemötandet. – Jag önskar att all vårdpersonal visar ödmjukhet. Det är inte lätt att prata om det här. Och man känner sig så liten.
Men det finns inget konstigt i att behöva hjälp, det är bara kroppen som fungerar annorlunda. Jag är inte min blåsa. Jag är Frida, avslutar hon.
Text Isabelle Ibérer
Frida Hasselgren
A DECADE OF CLINICAL EXPERIENCE WITH OAB PATIENTS1
BETMIGA™ (mirabegron) is a selective and potent beta 3-adrenoceptor agonist with more than a decade of clinical experience with patients su ering from overactive bladder (OAB).1 BETMIGA was approved by EMA in 2012.1
BETMIGA™ (mirabegron) 25 and 50 mg prolonged-release tablets
Therapeutic indications: Symptomatic treatment of urgency, increased micturition frequency and/or urgency incontinence as may occur in adult patients with overactive bladder (OAB) syndrome. Treatment of neurogenic detrusor overactivity (NDO) in paediatric patients aged 3 to less than 18 years.
*Posology and administration: For adults with OAB (≥ 18 years and elderly): 50 mg once daily, with or without food. For paediatric patients 3 to less than 18 years of age with NDO: Only for administration to patients weighing 35 kg or more. Starting dose is 25 mg once daily with food. The dose may be increased to a maximum dose of 50 mg once daily with food after 4 to 8 weeks if needed. For patients with severe renal impairment (GFR 15 to 29 mL/min/1.73 m2) or with moderate hepatic impairment (Child-Pugh Class B), a maximum dose of 25 mg is recommended. To be taken with liquids, swallowed whole and is not to be chewed, divided, or crushed.
Contraindications: Hypersensitivity to the active substance(s) or to any of the excipients. Severe uncontrolled hypertension defined as systolic blood pressure ≥ 180 mm Hg and/or diastolic blood pressure ≥ 110 mm Hg.
*Special warnings and precautions for use: Renal and hepatic impairment: Betmiga has not been studied in patients with end stage renal disease (GFR < 15 mL/min/1.73 m2), patients requiring haemodialysis or patients with severe hepatic impairment (Child-Pugh Class C) and it is therefore not recommended for use in these patient populations. Betmiga is not recommended for use in patients with severe renal impairment (GFR 15 to 29 mL/min/1.73 m2) or patients with moderate hepatic impairment (Child-Pugh B) concomitantly receiving strong CYP3A inhibitors. Hypertension: Can increase blood pressure in both adults and paediatric patients. Blood pressure increases may be larger in children (3 to less than 12 years of age) than in adolescents (12 to less than 18 years of age). Blood pressure should be measured at baseline and periodically during treatment, especially in hypertensive patients. Administer with caution to patients with congenital or acquired QT prolongation, patients with clinically significant bladder outlet obstruction and patients on antimuscarinic treatment of OAB Pregnancy, lactation and fertility:
Is not recommended in women of childbearing potential not using contraception, nor during pregnancy or breast feeding. The e ect of mirabegron on human fertility has not been established.
*Undesirable e ects: The most common (< 10 %) adverse drug reactions (ADRs) are tachycardia, urinary tract infection, headache, dizziness, nausea, constipation and diarrhoea. Insomnia and confusional state have been reported at an unknown frequency. Overall, the safety profile in children and adolescents is similar to that observed in adults. In the paediatric patients with NDO, no severe adverse reactions have been reported. The most commonly reported adverse reactions observed in the paediatric population are urinary tract infection, constipation, and nausea.
Marketing authorisation holder: Astellas Pharma Europe B.V., The Netherlands. Country specific information
Sweden: Status of the product: Rx. Reimbursement: Only reimbursed for patients that have tried but cannot tolerate antimuscarinic pharmaceuticals.
Local representative: Astellas Pharma AB, Tel: +46 (0)40 650 15 00. For more information, pack size and price see www.fass.se.
Based on the authorised summary of product characteristics (SmPC) dated 22 August 2024.
*The section has been rewritten and/or abbreviated compared to the authorised SmPC.
The SmPC can be ordered free of charge from the local representative.
References: 1. BETMIGA SmPC 08.2024.
Analinkontinens skapar stort lidande men kan ofta behandlas e!ektivt
Analinkontinens är ett vanligt problem som kan vara mycket besvärande i vardagen, inte minst socialt. Att inte kunna kontrollera sin avföring är ofta tabubelagt, men det finns medicinsk hjälp att få som stärker livskvaliteten för de allra flesta.
Text Annika Wihlborg
Till oss kommer patienter i alla åldrar med analinkontinensbesvär. Det finns flera undergupper av analinkontinens. En typ är urgeinkontinens, vilket innebär att patienten känner ett brådskande behov av att gå på toaletten, men inte hinner innan avföring läcker ut. Detta leder ofta till stora läckage. En andra typ är passiv inkontinens, som innebär att avföring läcker ut utan att man känner av det. Detta ger ofta mindre läckage och beror till stor del på att man inte lyckas tömma slutdelen av ändtarmen ordentligt. En tredje form av analinkontinens är ofrivilligt läckage av gas, säger Martin Lindsten, kirurg på Bäckenbottencentrum Kirurgi vid Skånes universitetssjukhus.
Samtliga former av analinkontinens har vanligtvis en negativ påverkan på vardagen men begränsningarna är ofta mest omfattande hos patienter med urgeinkontinens, som i många fall tvingas göra långtgående anpassningar i den dagliga tillvaron.
En resa till bättre hälsa
En mängd olika terapier finns tillgängliga för att behandla inkontinens.
Livskvalitet kan förbättras och återställas med rätt medicinsk behandling.
Om du har märkt förändringar i hur du tänker och känner som berör dig, prata med din vårdcentral om dem.
I första hand kan de rekommendera att du förändrar vad du äter och dricker. Andra livsstilsförändringar kan uppmuntras. Dessa inkluderar: viktminskning och att sluta röka. Du kan också hänvisas till andra informationskällor.
Skanna för kontroll av urinblåsan
Om de konservativa behandlingarna som nämns inte fungerar för dig, återvänd till din läkare för att hitta en alternativ behandling. Detta kan innefatta inkontinensmedicin.
Din läkare kan hänvisa dig till ett specialiserat team för ytterligare tester och behandlingsalternativ. Fortsätt att upprätthålla en hälsosam livsstil.
• Bäckenbottenträning
• PTNS: stimulering av en nerv i underbenet
• Sakral neuromodulering: nervstimulator/pacemaker för urinblåsa/tarm.
Ingen
ska behöva begränsa sitt liv i onödan på grund av analinkontinens. Sök vård och låt en läkare utreda vilka faktorer som orsakar din inkontinens.
Hjälp och stöd finns tillgängligt –Vid ett mottagningsbesök inleder vi med att kartlägga mönster i patientens besvär, exempelvis avföringsfrekvens och hur deras tarm fungerar. Vi utesluter även orsaker som kan behöva utredas vidare. Därefter får patienten hjälp av en uro- och tarmterapeut som lär ut tekniker för en e!ektivare tarmtömning. Patienterna ordineras i stort sett alltid dagligt intag av psyliumfrön som binder vätska i tarmen och ger avföringen rätt konsistens, vilket kan bidra till en e!ektivare tömning. Detta kräver även ökat vätskeintag, och det tar ofta tid att hitta rätt behandlingsstrategi för den enskilde patienten. För en betydande del av patienterna är dessa åtgärder tillräckliga för att få bukt med problematiken, säger Martin Lindsten. Sakral neuromodulering ger nytt hopp För patienter vars symtom inte lindras av första linjens behandling finns andra alternativ, bland annat sakral neuromodulering (SNM). Det är en behandlingsmetod där en elektrod implanteras mot nerverna som utgår från korsryggen och kopplas till en
pacemaker som opereras in under huden. Via detta system påverkas nervfunktioner relaterade till urinblåsa och tarm. SNM kan e!ektivt minska eller eliminera problem med urgeinkontinens.
– Behandlingen skapar små elektriska impulser som påverkar signalerna mellan hjärna och tarm, vilket kan minska trängningar och läckage och även göra att tiden från det att man känner en impuls att tömma tarmen tills man måste göra det förlängs. För patienter med analinkontinens utan annan påvisbar orsak har en studie visat att 90 procent av patienterna som genomgick en SNM-behandling svarade väl på behandlingen, säger Martin Lindsten. Hans budskap till individer med inkontinensbesvär är att söka hjälp om de upplever att besvären begränsar deras vardag.
– Ingen ska behöva begränsa sitt liv i onödan på grund av analinkontinens. Sök vård och låt en läkare utreda vilka faktorer som orsakar din inkontinens. Det finns behandling att få som ofta hjälper och dramatiskt förändrar många patienters vardag, säger Martin Lindsten avslutningsvis.
Det finns andra alternativ tillgängliga och du kanske kan diskutera dessa med ditt sjukhus.
• För fekal inkontinens: tarmsköljning en kolostomi
• För ansträngningsinkontinens: band gjorda av ett kirurgiskt nät som återställer urinblåsans normala anatomi
• För symtom på överaktiv blåsa: Botox-injektioner med några månaders mellanrum
Skanna för tarmkontroll
Fortsätt att söka hjälp från din läkare om du fortfarande inte har hittat rätt behandling för dig.
Denna artikel är i samarbete med Medtronic.
Anneli Holm Hynes återfick livsglädjen med sakral nervmodulering
För 18 år sedan fick Anneli Holm Hynes, även känd från Hotell Romantik, hjälp av behandlingsmetoden sakral nervmodulering (SNM). År av förslitningsskador i yrket som danspedagog och en graviditet hade satt sina spår. Idag lever hon livet fullt ut och inspirerar andra att göra detsamma.
Text Susanne de Mello | Foto Privat
Dans sliter på kroppen, påpekar
Anneli som under lång tid utsatt sin kropp för konstant belastning i yrket som danspedagog. De repetitiva rörelserna och den fysiskt krävande dansen ledde till förslitningsskador som successivt förvärrades. Graviditeten förde med sig ytterligare belastning och bidrog till kotförskjutningar och diskbråck, vilket resulterade i svår smärta och nedsatt rörelseförmåga. Hon tog hjälp av en naprapat som tillfälligt gjorde ryggen bättre. Efter en semesternatt på luftmadrass gick en disk sönder och diskmassa rann ut i kroppen, vilket påverkade nerverna. Hon fick opereras akut, nerverna skars av och hon vaknade upp utan känsla i underlivet.
Trauma och sociala utmaningar När vardagen infann sig kände Anneli inte när hon behövde gå på toaletten. Hon fick därför gå en gång i timmen för att pröva samt alltid ha nära till en. Hon led av analinkontinens. Samtidigt genomgick hon en skilsmässa, slutade med dansen, gick upp i vikt, blev deprimerad, ville inte lämna hemmet och ifrågasatte sin självbild. Det finns också ett stigma kring fula- och fina sjukdomar berättar Anneli.
–Mage och tarm det är hemskt! Det ska man inte prata om, säger hon. Själv var hon tvungen att berätta för kollegor
och vänner varför hon släppte gas i tid och otid.
Behandlingen med Sakral nervmodulering
Efter mycket lidande skickade Annelis gynekolog en remiss till Östra Sjukhuset i Göteborg. Hennes önskan var att hitta lösningar för att återfå sin livskvalitet. Hon erbjöds Sakral nervmodulering (SNM), en behandlingsmetod som visade lovande resultat för personer med liknande problem. Efter noggrann övervägning beslutade hon sig för att genomgå behandlingen. Sakral nervmodulering (SNM) är en medicinsk behandling som innebär att elektriska impulser skickas till nerverna i korsryggen. Impulserna hjälper till att kontrollera smärta och återställa normal nervfunktion, så väl som kontroll över bäckenbotten, blåsa och tarmbesvär vid inkontines. För Anneli innebar det att känseln kom tillbaka i underlivet och det vänstra benet – en vändpunkt i hennes kamp mot smärta och obehag.
Resan mot återhämtning
Anneli upplevde en betydande förbättring efter behandlingen. Smärtan minskade och hennes rörelseförmåga återställdes gradvis. –Varje människa har sin story. För mig har SNM hjälpt väldigt bra, menar Anneli som jämför apparaturen med en pacemaker, en term hon använder
speciellt i säkerhetskontrollen på flygplatser runt om i världen. Det kan även vara svårt att göra en magnetröntgen efter insättningen av SNM elektroderna (som sedan 2020 är MRI-säkra). Det är en kort läkande process men terapin kommer igång direkt, fortsätter hon. Trots det tog det fyra till fem år att sorgebearbeta skilsmässan, sörja förlusten av dansen och arbeta med det fysiska-och psykiska. Det tog tid innan hon vågade dejta igen och till stor del levde hon ensam under arton år. Tills hon sökte sig till tvprogrammet Hotell Romantik
Livet efter behandlingen
Då för 18 år sedan trodde Anneli att livet var slut, men det går alltid att resa på sig som hon själv säger. Hon har tagit sin erfarenhet och omvandlat den till en källa av styrka och positivitet.
–Olyckor drabbar oss alla, men vi får inte vara rädda för att prata om det. Vi är människor med olika skavanker som kan vara jobbiga att ha och prata om. Men bara för det är vi ju inte mer eller mindre värda, säger hon. Sök och ta hjälp för det finns oerhört bra utvecklade metoder och personer inom vården. Framförallt ska man inte gå runt med det som begränsar livet. Idag är hon lyckligt nygift med Tomas som hon vill åldras med, dansar Zumba och lever här och nu, för ingen vet vad som väntar runt om hörnet.
Kontinuerlig kontroll över blåsa och tarm skapar självförtroende
Sakral neuromodulering (SNM): för behandling av avföringsläckage, överaktiv blåsa (OAB), trängningsinkontinens och urinretention.
• Sakral neuromodulering (SNM) med Medtronic InterStim-system™ lindrar besvären för >425.000 patienter över hela världen.
• Ett test (provbehandling) visar om SNM ger dig god efekt.
SNM-kompetenscentrum
SNM för kontroll av blåsa och tarm
SNM för kontroll av tarmen
InterStim™ Xneurostimulator
Skanna QR-koden för att hitta en klinik i närheten
Följ Anneli på Instagram: @annelihotellromantikholm
”Det går att leva ett bra liv –även med överaktiv blåsa”
Att leva med en överaktiv blåsa är något många drabbas av, men få pratar om. För Magnus Landqvist blev det tydligt först när han bytte jobb och började köra buss. Då insåg han att vardagen plötsligt kretsade kring något han tidigare tagit för givet: att kunna kontrollera sina toalettbesök.
Text Isabelle
Jag hade jobbat hela mitt liv på kontor och rest mycket i jobbet. När det tog slut fick jag utbildning och började köra buss i Stockholm. Det var ett stort steg, men också då problemen började märkas, berättar han.
Att vara busschau!ör innebär tajta körscheman och begränsade möjligheter till pauser. För Magnus blev det snart en stressfylld vardag, där han tvingades planera varje minut för att undvika olyckor.
– Jag märkte att jag hade svårare att hålla mig. Och när man kör buss är det inte bara att stanna. Du är hänvisad till korta raster och då måste det gå fort. Det blev snabbt ohållbart, både fysiskt och psykiskt.
Tillståndet han drabbades av kallas överaktiv blåsa, och är betydligt vanligare än man kanske tror. Enligt Socialstyrelsen lider omkring 15–20 procent av befolkningen av olika former av trängningsinkontinens eller överaktiv blåsa, något som kan innebära plötsliga, svårkontrollerade urinträngningar, frekventa toalettbesök och i vissa fall urinläckage. Tillståndet kan påverka
både män och kvinnor i alla åldrar, men blir vanligare med stigande ålder. Trots att besvären kan vara mycket begränsande för livskvaliteten, är det många som inte söker hjälp, ofta på grund av skam eller okunskap om att tillståndet går att behandla eller lindras. – Det svåraste är känslan av att inte ha kontroll över sin egen kropp. Att kissa på sig, även om du bär skydd är oerhört förnedrande. Du känner dig skamsen, blöt, och du gör allt för att det inte ska märkas. Det påverkar hela ens självbild, säger Magnus. Trots skammen tog han det viktiga steget att söka hjälp via sin husläkare. Efter utredningar och samtal med specialister började han så småningom hitta olika behandlingar och sätt att hantera vardagen. I dag är han pensionär, 72 år gammal, och bor i Skåne. Även om besvären inte har försvunnit, har han lärt sig leva med dem. – Jag får planera mitt liv på ett annat sätt. Jag har alltid med mig skydd, jag vet var alla toaletter finns, och ibland händer det ändå att jag inte hinner fram i tid. Men jag har hittat ett lugn i att acceptera situationen. Det finns ett liv, även med överaktiv blåsa, säger Magnus.
Det svåraste är känslan av att inte ha kontroll över sin egen kropp. Att kissa på sig, även om du bär skydd är oerhört förnedrande.
För Magnus har stödet från vården varit avgörande men också mötet med andra i liknande situationer. – Man är inte ensam, även om det känns så. Jag har haft turen att möta underbara människor som hjälpt mig. Och jag pratar gärna om det här, för det behövs fler röster som vågar berätta. Jag vill verkligen säga till andra: vänta inte. Det är inte värt att lida i tysthet. Sök hjälp. Det finns stöd att få, och du behöver inte skämmas. Du kan leva ett gott liv, bara du vågar ta det första steget.
Ibérer
FOR THEM FOR HIM FOR HER
Select a treatment designed for your OAB patients
• Shown efficacy on key OAB symptoms1*
• No blood pressure warning1,2
• One dose, once daily. Crushable tablets1**
Obgemsa™ is indicated in symptomatic treatment of adult patients with overactive bladder (OAB) syndrome.1
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Obgemsa™ (vibegron), 75 mg filmdragerade tabletter, Rx, F. Farmakoterapeutisk grupp: Medel mot inkontinens och för kontroll av miktionsfrekvens. ATC-kod: G04BD15. Indikation: Symtomatisk behandling av överaktiv blåsa (OAB) hos vuxna. Varningar och försiktighet: Urinretention har rapporterats hos patienter som tar vibegron. Risken för urinretention kan öka hos patienter med obstruktion av de nedre urinvägarna och även hos patienter som tar muskarinantagonist-läkemedel samtidigt med behandling med vibegron. Tecken och symtom på urinretention bör övervakas före och under behandlingen med vibegron. Behandling med vibegron ska avbrytas hos patienter som utvecklar urinretention. Vibegron är ett substrat för P-glykoprotein (P-gp). Potentialen för interaktion med P-gp bör beaktas när vibegron ges i kombination med känsliga P-gp-substrat med smalt terapeutiskt index, t.ex. dabigatranetexilat, apixaban eller rivaroxaban. Vibegron rekommenderas inte till patienter med terminal njursjukdom eller patienter med gravt nedsatt leverfunktion. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varje filmdragerad tablett innehåller 1,5 mg laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption. Fertilitet, graviditet och amning: Vibegron rekommenderas inte till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel. Vibegron rekommenderas inte under graviditet. När graviditet planeras eller diagnostiseras ska behandlingen med vibegron avbrytas. Vibegron ska inte användas under amning. Kontakt: Pierre Fabre Pharma Norden AB, infonorden@pierre-fabre.com, www.pierrefabrepharma.se. Datum för översyn av produktresumén: 2025-02-17 För fullständig information och pris vänligen se www.fass.se. and Obgemsa™ are trademarks owned by Urovant Sciences GmbH.
* Increased day time frequency, Urge Urinary Incontinence (UUI) episodes, Urgency episodes. **Tablets may also be crushed, mixed with a tablespoon of soft food and taken immediately with a glass of water 1. Produktresumé Obgemsa™ (vibegron) 2. Weber MA et al. Effects of vibegron on ambulatory blood pressure in patients with overactive bladder: results from a double-blind, placebo controlled trial. Blood Pressure Monitoring 2022;27(2):128-134.
NYA TENA Silhouette ger upp till 100% skydd vid urinläckage och både ser ut och känns som dina vanliga underkläder.
Med en diskret, kroppsnära och bekväm passform ger produkten precis det skydd du behöver, så du kan klä dig som du önskar och leva livet på dina villkor.
TENA.nu
NEW
NYA TENA SILHOUETTE
KRÖNIKA
Det tysta lidandet — dags att bryta tabut kring kvinnlig inkontinens
Visst ser vi den där bilden av en äldre person som har svårt att hålla tätt? Men sanningen är att inkontinens sällan är ett isolerat ålderdomsproblem. Det drabbar kvinnor i alla åldrar, efter en förlossning som förändrat kroppen, i samband med vissa sjukdomar, eller till och med hos unga kvinnor.
Carina Alm
Förbundsordförande
ILCO Tarm- urooch stomiförbundet
Trots att det är så vanligt vilar det ett tungt stigma över detta tillstånd. Ett stigma som kan förstärkas av att vården historiskt sett inte alltid har prioriterat kvinnors besvär på samma sätt som mäns.
Att läcka urin eller avföring bryter mot vår bild av den rena, kontrollerade kroppen. Det är något man ska skämmas över och absolut inte prata om. Rädslan för omgivningens reaktion, för att bli sedd som ohygienisk, gör att många kvinnor lider i tysthet. Det upplevs som enormt pinsamt och kanske något som bagatelliseras eller ignoreras av vården. Konsekvenserna av denna tystnadskultur, och ibland brist på adekvat bemötande i vården, är allvarliga. Social isolering kryper på, man undviker situationer där en olycka kan ske. Psykisk ohälsa som nedstämdhet och skam blir följeslagare. Vardagen begränsas, spontaniteten försvinner. Sexuell hälsa påverkas negativt av rädsla och obehag. Jag har hört det så många gånger från kvinnor jag mött: ”Jag har problem med att hålla tätt när jag skrattar, tränar eller nyser – och det påverkar mitt liv!”
Kanske har hon sökt vård och fått höra att ”det är vanligt efter förlossning” utan att erbjudas vidare utredning eller behandling, medan en man med liknande problem troligen skulle utredas noggrant. Eller: ”Jag undviker vissa situationer på grund av rädslan för läckage.” Ett beteende och en rädsla som kan förstärkas om hon upplever att hennes besvär inte blir tagna på allvar. Men vet ni vad? Det är inte ”onormalt”, och det finns ofta hjälp att få! Inkontinens är ett medicinskt tillstånd, inte ett karaktärsfel. Och det finns e!ektiva behandlingar och hjälpmedel. Kvinnor förtjänar samma tillgång till utredning och behandling som män med liknande besvär. Vägen framåt stavas ökad kunskap och öppenhet, både i samhället och inom vården. Vi behöver prata mer om det här – hemma, i media och i vårdens korridorer. Vi behöver att vården ser och lyssnar på kvinnors erfarenheter. Vi behöver normalisera samtalet så att fler vågar söka hjälp tidigt och känner sig trygga i mötet med vården. Specialiserad vård som uroterapeuter och fysioterapeuter spelar en nyckelroll i att ge rätt stöd.
Inkontinens är ett medicinskt tillstånd, inte ett karaktärsfel. Och det finns e!ektiva behandlingar och hjälpmedel.
Låt oss tillsammans bryta tystnaden som omger kvinnlig inkontinens och syna de ojämlikheter som kan finnas i vården. Låt oss skapa ett samhälle och en hälso- och sjukvård där kvinnor känner sig trygga att söka hjälp och blir tagna på allvar. För inkontinens definierar inte dig, och din rätt till god vård ska inte ifrågasättas. Öppenhet, kunskap och en mer jämställd syn inom vården är första steget mot en bättre livskvalitet för så många. Vågar vi ta det steget tillsammans?
Text
Carina Alm
Överaktiv blåsa — ett vanligt problem som kan ge urinläckage
Överaktiv blåsa, med eller utan trängningsinkontinens, är ett vanligt problem som drabbar många, både män och kvinnor och blir vanligare ju äldre vi blir. Enligt Lotta Renström Koskela, ordförande i Svensk Urologisk Förening samt överläkare i urologi, är det möjligt att förbättra besvären med rätt åtgärder.
Symptom på överaktiv blåsa Överaktiv blåsa är ett tillstånd där den drabbade upplever trängningar och ökat antal urineringar. Personer med överaktiv blåsa kan även få urinläckage i samband med trängningarna. En överaktiv blåsa kan påverka bland annat nattsömn och social samvaro vilket sänker livskvalitén.
Det finns flera andra tillstånd som kan ge liknande besvär, så som urinvägsinfektion, men om man inte kan hitta någon bakomliggande uppenbar orsak till patientens besvär säger man att patienten har en överaktiv blåsa. Tillståndet är vanligt förekommande, ökar med stigande ålder och är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Dock är det vanligare för kvinnor än män att drabbas av urinläckage i samband med sina trängningar.
Om man upplever denna typ av besvär finns det hjälp att få och då är det viktigt att börja i rätt ände och se om det finns några bakomliggande orsaker till symtomen. Det är användbart att föra en dagbok över symtomen. Notera tidpunkter, mängden urin samt vätskeintag. Informationen är värdefull
vid första kontakten med primärvården för att identifiera mönster och orsaker bakom besvären.
Behandling och hantering Livsstilsförändringar brukar vara en första åtgärd att pröva, menar Lotta Renström Koskela. Man bör se över hur mycket och när man dricker på dygnet. Om man besväras av att gå upp och kissa nattetid kan en åtgärd vara att dra ned vätskeintaget på kvällen. Man bör även se till att man inte har problem med förstoppning då det kan ge ökade besvär med trängningar från blåsan. Träning av bäckenbottenmuskulaturen genom specifika övningar kan bidra till bättre kontroll över urinläckaget. Det går också att träna sig på att hålla sig från att kissa ofta, något som kallas för blåsträning. Bra uppsamlingsskydd är också viktigt, och man kan få hjälp att prova ut dessa via sin vårdcentral. Om ovanstående åtgärder inte är tillräckliga så finns det läkemedel som man kan pröva för att minska trängningar från blåsan och öka volymen urin som blåsan kan hålla.
Att söka hjälp och stöd –Om man besväras av symptom på en
En överaktiv blåsa kan påverka bland annat nattsömn och social samvaro vilket sänker livskvalitén.
Lotta Renström Koskela
överaktiv blåsa ska man söka hjälp och stöd. Vårdpersonal i primärvården kan ställa diagnosen samt erbjuda rådgivning och behandling. En överaktiv blåsa är ett hanterbart problem och med rätt hjälp och behandling kan individer återfå kontrollen över sin blåsa och därmed förbättra sin livskvalitet. Man ska heller inte känna sig ensam med sitt problem då det är många som är drabbade i Sverige, en si!ra som fortsätter öka i takt med att vi blir allt äldre i Sverige, avslutar Lotta Renström Koskela.
Lotta Renström Koskela
Ordförande i Svensk
Urologisk Förening
Håll tätt!
RECAcare analtampong är det perfekta alternativet till traditionella hjälpmedel. Tampongen ersätter funktionen hos den inre sfinktern (slutmuskeln) och bidrar till en känsla av trygghet och frihet i alla situationer.
Olika former och storlekar garanterar en optimal passform för kroppen och ger dig en valfrihet som inte tidigare funnits.
RECAcare analtampong erbjuder säker användning i upp till 20 timmar. Tampongen binder lukt och är inte synlig utifrån – du ser inget, du luktar inget!
ÖNSKAR DU PROVA PRODUKTEN?
För att hitta den optimala tampongstorleken erbjuder vi ett provset som innehåller sju olika tamponger. Vänd dig till din vårdgivare för mer information.
