Upptäck Östersjön!

Upptäck Östersjön

Upptäck

Östersjön!

1

Upptäck Östersjön

FINLAND RYSSLAND NORGE

ESTLAND

SvERIGE

LETTLAND

N SJÖ R E ÖST

DANmARK

TYSKLAND

2

POLEN

LITAUEN

Upptäck Östersjön

TILLSAmmANS TAR vI HAND Om ÖSTERSJÖN Östersjön är ett vackert och färggrant hav, som vi kan njuta av året runt. Vi kan simma i havet, fiska, ro, skrinna, pilka, promenera längs med stranden och leka i vattenbrynet.

Men Östersjön mår dåligt. Vattnet har blivit grumligt, vilket hindrar solljus från att nå havsbottnen. I brist på solljus försvåras livet för alger och växter. Om växter och alger försvinner från havsbottnen, försvinner också många organismers födo- och boplatser.

Nästan alla finländare påverkar Östersjön genom sina vardagsliv. Tänk dig Östersjön som ett badkar du tvättar dig i, men aldrig byter vatten i. Vattnet i badkaret blir smutsigare och smutsigare för varje gång du tvättar dig. Östersjön smutsas ner på liknande sätt, men till skillnad från ett badkar kan man inte dra ur proppen och fylla på med rent vatten. Det som hamnar i eller rinner ut i Östersjön, exempelvis skräp och gifter, blir kvar i havet. Och det som tas från havet, såsom sand och för mycket fisk, kan inte återställas.

Det är lätt att göra en insats för Östersjön i din vardag. Det är vårt gemensamma ansvar att göra medvetna val i vardagen som främjar havet, så att det mår bra i framtiden.

Dyk med oss under ytan och bekanta dig med spännande djur, färggranna naturtyper och konkreta tips på vad du kan göra för att Östersjön ska bli ett välmående hav igen. Vi kan alla hjälpas åt!

Projektet Östersjön 2.0

DE STÖRSTA HOTEN

y y y y y y y y

Minskad biologisk mångfald Klimatförändring Övergödning Giftiga ämnen och skräp Främmande arter Ohållbart fiske Undervattensbuller Störningar på havsbottnen

3

Upptäck Östersjön

INNEHÅLL ETT HAv - FLERA LIvSmILJÖER OCH NATURTYPER 6 DET ÖPPNA HAvET OCH DJUPA BOTTNAR 8 TRÅDALGSBOTTNAR 12 TÅNGSAmHÄLLEN 14 RÖDALGER 16 BLÅmUSSELSAmHÄLLEN 18 ÅLGRÄSÄNGAR OCH KÄRLvÄXTSAmHÄLLEN 20 HAvSvIKAR, LAGUNER OCH ÅmYNNINGAR 22 UPPTÄCK HAvET! 24 ÄT ÖSTERSJÖN REN 28

4

Upptäck Östersjön

ÖSTERSJÖN Östersjön är ett bräckt hav, det vill säga en blandning av salt- och sötvatten. Arterna som bor här har sitt ursprung från sjö eller hav.

Havet är mycket ungt och började bildas för cirka 9 000 år sedan när inlandsisen smälte bort. Atlanten har däremot funnits redan i 180–300 miljoner år.

Den djupaste punkten i Östersjön är 459 meter, medeldjupet är endast 54 meter. Östersjön är mycket avsnörd. Havet har ett smalt och grunt inlopp, vilket leder till att vattnet byts ut väldigt långsamt. Uppskattningsvis tar det cirka 30 år för allt vatten i Östersjön att bytas ut. Nytt färskt havsvatten kommer in endast från de grunda smala danska sunden. Östersjön är omringad av många länder: Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Lettland, Estland och Ryssland. Sammanlagt påverkar över 85 miljoner människor Östersjön.

5

Upptäck Östersjön

ETT HAv – FLERA LIvSmILJÖER OCH NATU RTYPER VASS

ÅLNATE

GRÖNALGER TÅNGSAmHÄLLEN

BORSTNATE

RÖDALGER mJUKBOTTEN

Finlands kust är över 1 000 kilometer lång. Livet under ytan är mycket varierande från öst till väst och norr till söder. Varför? Det beror främst på att salthalten i havet varierar. Vissa arter är anpassade till sött vatten, andra till salt vatten. Även mängden solljus, som når bottnen, och bottentypen, som sand, sten eller gyttja, avgör vilka arter som förekommer var.

Havet delas upp i olika livsmiljöer. På land finns skogar, myrar och våtmarker. I havet finns tångbälten, ålgräsängar och musselbankar. I havet växer alger på hårda ytor, medan växter med rötter behöver en mjuk botten för rötterna att förankras i. En del arter är mycket tåliga och kan förekomma i flera livsmiljöer, medan andra kräver specifika omständigheter för att överleva. Tillsammans med livsmiljöerna bildar arterna naturtyper.

6

BLÅmUSSELSAmHÄLLE

LIvET PÅ BOTTNEN Många av alla livsformer i vårt hav tillbringar största delen av sin tid fast förankrade i bottnen eller i sakta rörelse på bottnen.

Upptäck Östersjön

vIKTIGA ORD Biologisk mångfald – Variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung.

Brackvatten eller bräckt vatten – En blandning av salt- och sötvatten med lägre salthalt än i världshaven.

Främmande art – En växt, ett djur eller annan organism som människan avsiktligt eller oavsiktligt fört in i ett område utanför artens naturliga utbredningsområde.

Invasiv främmande art – En främmande art som hotar de andra organismerna i omgivningen.

Naturtyp – Sammansättningen av arter och miljön de lever i.

Nyckelart – En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad.

Ohållbart fiske – Då man fiskar mer fisk än vad som produceras, vilket leder till att fiskpopulationen minskar.

Störningar på havsbottnen – Aktiviteter som förstör havsbottnen, till exempel muddring eller fiske med bottenredskap.

Undervattensbuller – Oljud under vattnet förorsakat av människor, exempelvis båttrafik, explosioner och byggen. Övergödning – Överskott av växtnäringsämnen, som orsakar algblomning och syrebrist i havet.

7

Upptäck Östersjön

DET ÖPPNA HAvET OCH DJ UPA BOTTNAR Vatten, vatten, bara vanligt vatten? Nej, i havet förekommer organismer i alla storlekar. Från mikroskopiskt små organismer i miljontal, via strömming i stora stim, till maffiga gråsälar. Växt- och djurplankton svävar omkring i vattnet, och det öppna havet är uppväxtmiljö för bottenlevande djurs larvstadier. Här bor också växtplankton och cyanobakterier, som producerar syre och tar upp koldioxid och näringsämnen. De bildar material som sjunker till bottnen och blir mat för de organismer som lever där. När man kommer tillräckligt djupt ner i havet, oftast cirka 20 meter, når dagsljuset inte längre ner och livet för växter och alger blir omöjligt. Här börjar ett rike som ser livlöst ut, men som kryllar av liv. Artsammansättningen på havsbottnen varierar mycket beroende på var du befinner dig och vid vilken årstid. Här finns olika musslor och maskar, men också större kryp som ishavsgråsuggan.

ISHAvSGRÅSUGGA KALLAS OCKSÅ SPÅNAKÄRRING

8

Upptäck Östersjön

vISSTE DU ATT …

TUmLARE

… det finns en val i Östersjön? Den lilla tandvalen kallas tumlare och kunde tidigare siktas längs hela finska kusten. Tyvärr har antalet tumlare minskat till endast 500– 600 i hela Östersjön. Orsaken är antagligen det storskaliga fisket som gör att valarna blir bifångst, det vill säga fångas av misstag i stora nät och drunknar.

9

Upptäck Östersjön

BLÅGRÖNA ALGER Blågröna alger är egentligen inte alger, utan cyanobakterier.

Cyanobakterierna driver omkring lösa i vattnet eller sitter fast på exempelvis stenar. De har funnits på jorden i 2,7 miljarder år, och är till stor nytta eftersom de producerar syre. Om det finns mycket näring i havet kan cyanobakterierna om somrarna bilda stora täcken till havs, vilket kallas för algblomning. Vissa av de arter som blommar är giftiga, och blåa blir de först när de har dött. Simma inte i havet då det finns cyanobakterier i vattnet, deras gifter kan skada din lever och dina nerver. Låt inte heller din hund simma i vattnet, den slickar sin päls och utsätts då för giftet.

20 000 vRAK!

CYANOBAKTERIER

ÄR DET CYANOBAKTERIER? Hur vet jag om den gulgröna mattan i vattnet är cyanobakterier? Testa med en käpp! Om du kan lyfta upp det du ser ur vattnet och det hänger kvar på käppen är det ofarliga alger. Om det däremot inte hänger kvar på käppen är det cyanobakterier.

10

Östersjön är fylld av båtvrak, nästan lite som ett undervattensmuseum med olika båtar och skepp. Det finns cirka 20 000 kända vrak i Östersjön, men det hittas ständigt flera. Det finns ingen skeppsmask under ytan som äter upp virket i vraken, därför är de flesta vrak i utmärk kondition. Lagen skyddar alla vrak som är minst 100 år gamla.

Upptäck Östersjön

TÅNGLAKE Tånglake är den enda fisken i Finland som föder levande ungar, resten av fiskarna i vårt land lägger rom.

Ungarna föds på vintern. Fisken har ett grönt skelett och det blir ännu grönare om du kokar fisken. Tånglaken förekommer på mörka bottnar, men också i algzonerna vid stranden.

TÅNGLAKE

SJURYGG mED SUGKOPP Sjurygg är en konstig liten rund fettklump till fisk vars bukfenor bildar en sugkopp. Ögonvittnen har sett den tjuvåka på en simmande flundra, tryggt förankrad med sin sugkopp! På tyska kallas den för sjöhare – för det är just så den ser ut.

HAvSBORSTmASK Havsborstmasken Marenzelleria kan bli upp till 10 centimeter lång, ungefär lika lång som en daggmask. Masken lever nergrävd i djupa bottnar där den gräver djupa gångar. Den är en främmande art i Östersjön och forskare är oense om den är till nytta eller skada.

mA R E NZ E

LLERIA

SJURYGG

11

e LGSBOTTNAR TRÅDA Precis under vattenytan på klippor och sten växer gröna och ibland gulaktiga alger – grönalger. Flera av dem heter slick. Varför tror du att de har fått det namnet?

Arter som förekommer på trådalgsbottnar är mycket snabbväxta och kan bilda breda mattor ända ner till de områden som solljuset ännu kan nå. Bäst trivs de i grunda vatten. Som namnet antyder handlar det om tunna enskilda trådaktiga alger. Arterna gynnas speciellt av näringsämnen som fosfor och kväve och kan snabbt ta över fria ytor på stenar och klippor. De kan lätt skuffa bort andra viktiga fleråriga arter. Om havsytan sjunker mycket är det grönalgerna du ser på stenarna, men på vintern skrapar isen ofta loss dem. Akta dig då du rör dig vid vattenbrynet, det kan vara riktigt halt av algerna!

Om du tittar noggrannare på grönalgerna kan du kanske se något som ser ut som små gröna tarmar med gasbubblor. Om du håller dem mellan fingrarna och rullar dem kan du känna de olika skikten som rör sig mot varann.

Dessa är tarmalger.

Upptäck Östersjön

SLEmmIGA ALGER Känn på algerna. Känns de slemmiga?

Då handlar det antagligen om brunslick. Känns det strävt är det sannolikt grönslick.

ÖRONmANET SLEMMIGA ALGER

KISSA INTE I HAvET!

Ö RO N

m A N ET

ER

Denna geléskiva har korta tentakler med giftceller som förlamar dess byten såsom kräftdjur och till och med fisk! Giftet är dock så svagt att människan inte känner av det. På sensommaren i södra Finland kan du träffa på öronmaneter vid vattenbrynet – och det kan finnas massor av dem!

Om du kissar två gånger i havet betyder det ett kilogram oönskade trådalger. Fyra kiss betyder två kilo trådalger, sex kiss betyder tre kilo alger … Trådalgerna växer mycket snabbt och tar över utrymme av andra viktiga arter, såsom blåstång.

FISKmAT

TRÅDALGER PÅ BLÅSTÅNG

På trådalgsbottnar finns massor av mat för olika havsdjur! Fjädermygglarver och märlor betar på alger och annat material som de hittar på trådalgsbottnar. Märlor är som små kräftor med ögon som ser ut som njurar. Fjädermygglarverna är, som namnet säger, larver av små myggor, och är älsklingsmat för många fiskar.

13

Upptäck Östersjön

TÅNGSAmHÄLLEN Där grönalgzonen slutar, börjar på hårda havsbottnar en miniatyrskog som kallas tångsamhället. Här finns de största algerna i Östersjön, men bara söder om Kvarken, eftersom salthalten blir för låg norr om Kvarken. Eftersom tångsamhället förekommer i grunda områden kan du enkelt betrakta det med vattenkikare eller simglasögon. Flytta undan tångruskan lite och titta efter vad som växer under den. Snart märker du att det kryllar av små djur under tången.

Lyft en tångruska som sitter fast på en sten ur vattnet och undersök på nära håll. Kom ihåg att lägga tillbaka tången.

Blåstång är en brunalg som förekommer på ungefär en halv till fem meters djup på berghällar och stenar där det finns tillräckligt med solljus och salt i vattnet. Du känner igen blåstången på gasbubblorna som håller den upprätt, men på öppna ställen kan bubblorna helt fattas. Blåstång är en av Östersjöns nyckelarter. Du kan även äta tången! Samla de unga skotten, det vill säga spetsarna, och låt resten av ruskan fortsätta sitt liv under ytan. Tången passar bra exempelvis i en gryta.

14

Upptäck Östersjön

KÄR I mÅNSKENET! Det finns hon- och hanindivider av blåstång. De förökar sig vid fullmåne i maj och juni. Tången släpper sina ägg och spermier i vattnet på grund av månens dragningskraft. Äggen landar på havsbottnen och de små spermierna simmar till dem. Sedan förenas de och söker sig till en lämplig hård yta att fästa sig i och växer sedan till en tångruska.

Tångruskan kan bli upp till 50 år gammal om den får växa i fred.

TÅNGGRÅSUGGA

STO RSPIGG

STORSPIGG Storspiggen är väldigt liten, men ändå Östersjöns tuffaste fisk. Efter lektiden, det vill säga tiden då fiskarna förökar sig, skyddar storspiggen noggrant boet, och är inte rädd för något eller någon. Oberoende om det är en fisk eller en människa som närmar sig storspiggens bo, försöker hanen som vaktar boet jaga bort inkräktaren. Om du gör den arg låser den sina piggar utåt. Akta fingrarna!

Den vanliga tånggråsuggan är ett roligt kräftdjur som förekommer i just den färgen som passar den bäst – den kan vara svart, grönrandig eller röd. Tånggråsuggan har specialiserat sig på att äta blåstång, vilket man kan se på bilden ovanför, där de tunna grenarna har blivit ätna av tånggråsuggor. Den kan förekomma i enorma mängder och är antagligen därför uppskattad föda hos över tjugo fiskarter. Den blir ungefär 1–3 cm lång och byter sitt skal i takt med tillväxten, såsom alla kräftdjur.

TÅN GG RÅSU G

GA

15

Upptäck Östersjön

A

RÖDALGER Rödalgsbältet börjar strax efter tångsamhället. Rödalgssamhällen består oftast av en mångfaldig blandning av flera arter som svajar lätt i vattnet som små och större röda moln. De finns oftast på ungefär två meters djup på hårda bottnar och kan fortsätta ner till tio meters djup där solljuset redan börjar vara mycket knappt.

Rödalgerna förekommer på ett djup som du inte riktigt kan se utan att ta ett ordentligt dopp under ytan, men ofta kan du hitta dem uppsköljda på stranden. Ta en titt på vad som finns i vallarna på stranden, kan du hitta olika slags röda alger? Har du kanske ett förstoringsglas? Rödalger kan se riktigt häftiga ut när de förstoras.

Arten ullsläke (på bilden) ser ut som randig polkagris i mikroskop.

16

Upptäck Östersjön

KRÄKEL Rödalgen kräkel liknar en liten boll av små kvistar. Den kallas också gaffeltång. Den används inom industrin exempelvis i godis och efterrätter för att ge geléaktig konsistens.

SNÄCKO R

PÅ U LLSL Ä

KE

TUSEN SNÄCKOR – TUSENSNÄCKOR

K R ÄK E L

HAvSTULPAN Denna främling i Östersjön kräver en hård yta att fästa sig på, såsom sten, båtar eller musslor. Havstulpanen kan vid första anblicken se ut som en slags mussla, men den är egentligen en kräfta som filtrerar plankton med hjälp av sina långa ben. Var försiktig om du skrapar bort havstulpan från en yta – de är vassa!

Namnet säger allt, de förekommer i tusental. I Finland har man som mest räknat till 27 000 snäckor på en kvadratmeter! För att så många djur i tornlika skal ska få plats på ett litet utrymme, måste de själva också vara riktigt små, högst en halv centimeter! På sensommaren producerar de ett bubbligt slem som får dem att flyta på ytan och transporteras till nya områden med hjälp av havsströmmar.

SKRÄPA INTE! Släng inte skräp i naturen, det hamnar nästan alltid slutligen i havet via regnvatten. Skräp kan färdas flera kilometer längs åar och bäckar, och når sedan havet.

Det du orkar bära med dig ut i naturen, orkar du också ta med dig hem och sortera.

N HAvSTU LPA

17

Upptäck Östersjön

BLÅmUSSELSAmHÄLLEN Blåmusslan är en av Östersjöns nyckelarter. Blåmusselsamhällen förekommer på hårda bottnar och blandbotten, men inte norr om Kvarken. De bildar breda mattor på bottnen och växer till och med på varann. En yta lika stor som en tvårumslägenhet kan rymma lika mycket blåmusslor som det finns invånare i Finland, det vill säga 5,5 miljoner blåmusslor.

Blåmusslorna i Atlanten kan vara relativt stora jämfört med dem i Östersjön, som blir bara en till fyra centimeter långa på grund av den lägre salthalten. Man har uppskattat att blåmusslorna årligen filtrerar en vattenmängd som motsvarar hela Östersjöns volym genom sig. Blåmusslan tar upp syre ur vattnet med hjälp av sina gälar och filtrerar på detta sätt vattnet. En vuxen blåmussla kan filtrera upp till tre liter vatten på en timme. I samband med att vattnet filtreras genom gälarna tas även små partiklar såsom näringsämnen och föroreningar upp ur havet. Blåmusselskal hittar man ofta på stranden. Du känner igen dem på den blåsvarta färgen.

18

Upptäck Östersjön

EJDER Ejdern är en dykande and som älskar blåmusslor.

Den dyker lätt ner till 20 meters djup. Som typiskt för så många fåglar är det hanen som klär sig festligt medan honan nöjer sig med vardaglig klädsel. Ejdern har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och är tyvärr utrotningshotad i dag.

EJ DER

B L Å m U S S LA

FLUNDRA Då flundran föds är dess ögon på vardera sidan av huvudet. När den blir äldre vandrar det ena ögat över nosen, så att flundran som vuxen har två ögon på en och samma kind! Flundran är en mästare på kamouflage, och kan byta färg beroende på omgivningen. Dessutom gräver den gärna ner sig i sand, men för att hålla koll på vad som sker runtomkring förblir ögonen utanför sanden.

HAvSSPETS Det här lilla djuret heter egentligen brackvattenstångbark, men det ser ut som vit spets. Brackvattenstångbark är små mossdjur som bildar stenhårda hinnor på det de växer på, ofta musselskal eller alger. I varje litet fack finns ett pyttelitet djur, som är en kopia av den allra första brackvattenstångbarken som satte sig fast just där!

HAvSSPETS

FLUN DRA

19

Upptäck Östersjön

ÅLGRÄSÄNGAR OCH KÄRLvÄXTSAmHÄLLEN Denna höga gräsmatta på sandbotten har tur nog förblivit oklippt. Sandbottnar med mycket solljus är hem för många växter och djur. Simma under ytan och ta en titt. Ser allt grönt exakt likadant ut? Ser du en växt som växer i sicksackform? En som växer som enstaka långa grässtrån? Och en som växer som ljusgröna knutar?

På ålgräsängar och i kärlväxtsamhällen kan det ofta vara lite skumpigt i sanden på grund av vågor och vind. Smådjuren i sanden är tacksamma för att växternas rötter håller för att växternas rötter håller sanden, och därmed också djuren, på plats.

ÅLGRÄS

SKUM PIG SAN D

20

Upptäck Östersjön

SJÖHÄSTAR

TÅNGSNÄLLA

Det finns två olika sjöhästar i Finland, tångsnällor och mindre havsnålar! Deras avlånga smala kropp slingras lätt runt växtlighet och fisknät så att de hålls på plats. De små fenorna är till nästan ingen nytta alls för att ta sig fram, dessutom har den mindre havsnålen bara en enda liten fena på ryggen. Jämställdhet i havet är att tångsnällpappan föder, eller egentligen kläcker, yngel ur sin yngelpåse.

RÄKOR Jajamän! Visst finns det räkor i vårt hav, de går till och med att äta. De lever bland alger, tång och växter på grunda bottnar. I Östersjön finns två räkor, och därtill en främmande art, den eleganta tångräkan, som också kallas för kortfingrad tångräka. De tävlar om samma mat, och det finns en liten risk att den eleganta tångräkan i längden kan stöta bort Östersjöns egna räkarter – inte så elegant.

IN KRÄKTAREN

INGEN TvÅL I HAvET! Tvätta dig på land. Gör du det i havet förorsakar du övergödning. Använd fasta miljö- och Svanenmärkta tvålar, de innehåller färre skadliga ämnen för dig och vattenorganismerna.

SANDRÄKA OCH KN UTEN HAvSRU FSE

21

Upptäck Östersjön

HAvSvIKAR, LAGUNER OCH ÅmYN NINGAR Havsvikar, laguner och åmynningar är paradiset för växter och djur under och ovanför ytan och påminner om en djungel! Här finns mjuka bottnar med massor av solljus och skydd mot vågor som gör det lätt att leva för växter med rötter.

Rötterna kan till och med bli längre än människor.

Ju mer växter det finns i dessa miljöer, desto klarare är vattnet, eftersom växtligheten, speciellt kransalger såsom rödsträfse, binder bottnen och partiklar som svävar fritt i vattnet.

Havsvikar och laguner är speciellt viktiga på våren. De värms upp snabbare än det omkringliggande havet och fisk som leker på våren, såsom abborre, mört och gädda, vill hit. Då vikarna får vara i lugn och ro har de en yppig växtlighet som erbjuder mat och gömställe för de miljontals fiskyngel som föds här. Vikarna producerar även näring för vuxen fisk, fåglar, fladdermöss och groddjur. Åmynningar är alla de områden som påverkas av det rinnande vattnet, där sött möter salt. De här områdena är i ständig förändring. Här viner vinden i vassen.

KRANSALGEN RÖDSTRÄFSE

22

Upptäck Östersjön

vATTENSPINDEL Vattenspindeln är Finlands giftigaste spindel. Men ingen fara, den biter så gott som aldrig en människa, och giftet motsvarar det från ett bi. Vattenspindeln är den enda spindeln i Finland som anpassat sig till ett liv under ytan. Man kan hitta den i havsvikar, laguner och åmynningar.

SvAmP I vATTNET? Jovisst! Den heter sötvattenssvamp, men lämpar sig inte att äta. Egentligen är svampen en koloni av tusentals små djur som bildar något som ser ut som dynor på ytan av stenar och växter.

SVAM P

BLÅSÖRT

LÄmNA FÅGLARNA I FRED! KÖTTÄTANDE mONSTER UNDER YTAN Blåsörten kan ha hundratals fångstblåsor som bara öppnas inåt. Om du är ett pyttelitet vattenkryp och fastnar i en blåsörts blåsa kommer du inte längre ut och förvandlas till en mörk massa på bara tio minuter.

Våren och sommaren är häckningstid för fåglar. Undvik att röra dig vid häckningsområden! Ett häckningsområde är en plats där fåglar utför sin parningslek, bygger bon och stannar tills ungarna lämnar boet. Om fåglarna blir störda under den här tiden kan de bli stressade och lämna området och parningsakten kan utebli.

Eller så kan de lämna boet med ägg eller ungar, som då kan utsättas för faror.

VISSTE DU ATT … … abborren älskar varma avsnörda vikar? Hit kommer den för att leka på våren. Dess rom är ett långt brett band och påminner om toalettpapper. Ett litet område kan producera miljontals yngel!

23

Upptäck Östersjön

U PPTÄCK HAvET! Instruktioner på följande uppslag.

vASSKÅTA

HAvSTULPANvARNARE

24

vAD FINNS UNDER YTAN? TITTA mED EN vATTENKIKARE

Upptäck Östersjön

vEm vAR DET? vI HÅvAR IN DEN!

25

Upptäck Östersjön

Du behöver inte en båt för att upptäcka Östersjön! Det räcker med simglasögon eller en egenbyggd vattenkikare. Eller bara en promenad på stranden – en stor del av det som växer i havet kan du även hitta på stranden.

Besök olika slags stränder, såsom sandeller klippstränder eller en grund vik, och lägg märke till att det du hittar kan vara ganska olika! Fastän du inte alltid ser vad som finns under ytan kan du få tag på det med hjälp av en håv!

vAD FINNS UNDER YTAN? TITTA mED EN vATTENKIKARE Du behöver: y y y y y

Hink eller stor konservburk Sax, kniv eller konservburksöppnare Tjock genomskinlig plast Sax Isoleringstejp

Gör så här: Klipp eller skär bort bottnen av hinken eller konservburken. Tejpa de vassa kanterna. Lägg plasten på burken och klipp den i samma storlek som hålet du gjorde.

Tejpa fast plasten i burken runt hela den klippta kanten, så att det inte kommer in vatten i burken via plasten. Lägg burken i strandvattnet med plastdelen nertill och kolla efter spännande smådjur!

26

vEm vAR DET? vI HÅvAR IN DEN! Du behöver: y y y y

Kökssil Sax Buntband eller tejp Kvastskaft eller längre käpp

Gör så här: Fäst silens handtag i käppen med tejp eller buntband. Nu har du en håv. Vattendjuren är små och sköra, så lägg din fångst direkt i en balja så att djuren kan simma ur håven.

Studera dem, känner du igen något av djuren? Kom ihåg att släppa tillbaka djuren i vattnet när du är färdig!

vASSKÅTA Bygg dig en vasskoja, hur enkelt som helst! Härifrån kan du observera djur utan att störa dem.

Du behöver: y Trädgårdssax eller dylikt y Vass y Snöre Gör så här: 1. Klipp av riktigt långa vasstrån, ju mer desto bättre.

2. Bunta ihop vassen, knyt två snören runt varje knippe. Gör elva knippen.

3. Luta topparna på varje knippe mot varann, så att de bildar en kåta.

Upptäck Östersjön

Havstulpanens larver svävar fritt i havet. Under ett par veckors tid i juli och augusti fäster de sig på släta ytor för att växa till vuxna kräftdjur.

De fäster sig gärna på båtskrov, som då kan bli fulla av havstulpaner.

Med en havstulpanvarnare får du information om när de fäster sig, och vet då när det lönar sig att dra upp båten ur vattnet.

vUXNA PLASKAR OCKSÅ I vATTNET – HAvSFORSKNING I FINLAND Alf Norkko

HAvSTULPANvARNARE

Du behöver: y En glatt plastskiva y Band y Något att göra hål med Gör så här: 1. Borra ett hål i varje hörn på plattan, cirka en cm från kanten.

2. Klipp en cirka fyra meter lång lina och dela den sedan i två lika långa bitar.

3. Trä den första linan genom de två hålen på enda sidan av plattan, upprepa detta med den andra linan för den andra sidan av plattan. Du ska nu ha fyra lika långa lösa ändar.

4. Knyt ihop alla fyra ändar på linorna så att det blir en knop och så att plattan kan hänga horisontellt.

5. Klart! Häng ut din havstulpanvarnare på cirka en meters djup. Ibland kan det behövas en tyngd för att plattan inte ska flyta vid ytan.

Marinbiologer är forskare som undersöker havet och hur det fungerar. Inom marinbiologin är man intresserad av att lära sig om de organismer som lever i saltvatten, från de minsta varelserna i havet, bakterier och plankton, till frågor som berör jordklotets största levande djur, valarna.

På Tvärminne zoologiska station ligger fokus i forskningen på havets mångfald, vilka processer som styr mångfalden och hur människan påverkar denna. I takt med att Östersjön förändras allt snabbare på grund av klimatförändringen, fokuserar forskningen alltmer på frågor som försöker svara på hur klimatförändringen påverkar mångfalden och processerna i havet.

27

Upptäck Östersjön

ÄT ÖSTERSJÖN REN Ät mindre kött och mera vild inhemsk fisk, då hjälper du till att få bort näring från Östersjön. När det finns för stora mängder näringsämnen i havet, såsom fosfor och kväve, leder det till en större mängd växtplankton och förändringar i näringskedjorna. Det gör vattnet grumligt. Dessutom har fisk hälsosamma fettsyror som är bra för oss människor att äta.

28

Upptäck Östersjön

SmARTHA TORTILLAS y 1 paket tortillas (8 st.), eller hela rödkålsblad y 400 g Särvin Tex-mex fiskfärs (S-kedjan, i kylavdelningen) y 1 gurka y 1 gul paprika y grönsallad y 1 påse frysta gröna bönor y texmexsås eller tomatsås enligt recept på martha.fi/recept 1. Bryn fiskfärsen i en stekpanna, 6–8 minuter.

2. Koka upp bönorna.

3. Skär grönsakerna och riv salladen i små bitar.

4. Värm tortillas enligt anvisningar på förpackningen.

5. Lägg fyllning i din tortilla tillsammans med sås, njut!

INGET mATSvINN! Ät upp allt på tallriken och hjälp Östersjön! Allt matsvinn bidrar till övergödning av havet. Maten som produceras kräver vatten, en yta att växa på, energi och i vissa fall näringsämnen. Allt detta har använts i onödan om mat slängs bort.

SmARTFISK Ät smartfisk som braxen, mört och strömming. Då avlägsnar du näring ur havet och vattnet blir klarare. Överflödiga näringsämnen förbättrar tillväxten av växtplankton, men de här mikroskopiskt små algerna gör också vattnet grumligt när de finns i alltför stora mängder.

29

Upptäck Östersjön

mÖRTPASTA y y y y y y y y

1 lök 2 vitlöksklyftor olja att steka i 1 burk tomatkross 2 dl grädde 1 burk Järki Särki pasta 1 tärning ekologisk grönsaksbuljong y salt, peppar y färsk basilika

30

1. Finhacka löken.

2. Stek löken i olja i ett par minuter, tills den är mjuk. Tillsätt tomatkross, grädde och buljong. Rör om och lägg lock på.

3. Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen.

4. Finhacka vitlöken.

5. Låt oljan rinna av fisken. Tillsätt fisk och vitlök i tomatsåsen. Smaka av med salt, peppar och basilika. Servera pastan med tomatsåsen.

Upptäck Östersjön

UNGMARTHA 2021 Broschyren har producerats i samarbete mellan Ungmartha, Finlands svenska Marthaförbunds Östersjöprojekt Östersjön 2.0 (finansierat av Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder och August Ludwig Hartwalls Stiftelse) och Tvärminne zoologiska station och projektet Baltic Window (finansierat av Svenska kulturfonden och Brita Maria Renlunds stiftelse).

Text: Roosa Mikkola Foto: Mats Westerbom, Tvärminne zoologiska station Illustrationer: Erik Lindroos Formgivning: Magnus Lindström Receptfoto: Karin Lindroos

31

Upptäck Östersjön

32