odla
Förgro
På fr i l a n d
Förgro potatisen någon vecka inne på fönsterbrädet. Ljuset får knölarna att vakna och små groddar bildas. Lägg dem en och en i tomma äggkartonger, strö lite jord över och plantera ut så snart jorden håller minst 8 grader. Var försiktig med groddarna vid planteringen.
Se till att landet är i skick, jorden gödslad och uppluckrad och ogräset bortrensat. Dra upp fåror med cirka en halvmeters avstånd. Sätt potatisarna ganska glest, med cirka 30 cm mellanrum. Täck över med 8–10 cm jord. Kupa över mer jord vartefter blasten växer, knölarna måste hållas täckta och skyddade för solen så att de inte blir gröna. Vattna regelbundet.
I hink Välj en stor hink, gärna mörk, stadiga, svarta murarhinkar passar bra. Borra några dräneringshål någon centimeter upp på sidan. Häll i 15 cm jord och lägg i 2–3 sättpotatisar. Strö jord över. I takt med att blasten växer fyller du på med mer jord, ända tills hinken är full. Vattna regelbundet.
I pa l l k r ag e Potatis behöver djup så det kan vara bra att ställa två pallkragar ovanpå varann. Skydda dig från ogräs underifrån med täckduk eller ett par lager uppblötta dagstidningar i botten. Fyll på med planteringsjord, cirka 10 cm. Sätt potatisarna med 25 cm mellanrum och täck med 10 cm jord. Kupa över mer jord vartefter blasten växer, knölarna måste hållas täckta och skyddade för solen så att de inte blir gröna. Vattna regelbundet.
I halm Trampa undan växtligheten på det område där du vill halmodla potatisen. Lägg sättpotatisar ovanpå marken med cirka 30 cm mellanrum. Täck med minst 30 cm halm och vattna. Håll koll och fyll på med mer halm när blasten växer. Halmodlad potatis är ren och fin vid skörd.
I bl åstån g Bor du nära havet går det lika bra att odla i blåstång som i halm. Följ ovanstående anvisning för halmodling.
Skö rd När plantan blommar eller strax efter blomning är det dags att skörda. Gå in från sidan med handen i jorden under plantan, känns potatisarna för små väntar man en vecka till och testar igen.
O dlin gstips Odla inte potatis på samma ställe fler än 3–5 år. Risken för brunröta och bladmögel i jorden ökar för varje år. Gödsla med välbrunnen naturgödsel eller gräsklipp från det att blasten är cirka 10 cm hög. Odlingstiden varierar, förgrodd tidig potatis skördas cirka 8 veckor efter sättning. Sommarpotatis tar 10 veckor på sig och sena sorter behöver ytterligare någon vecka.
P otatisens ovän ner
Ak ta d ig för grö n p otatis Potatisar som utsätts för ljus kan bli gröna. I ljuset utvecklar potatisen nämligen klorofyll, det ämne som gröna växter använder för att fånga upp och nyttja solljuset under fotosyntesen. Samtidigt bildas även glykoalkaloider, bland annat solanin – giftiga och bittra ämnen som egentligen är till för att skydda potatisen mot att bli uppäten av djur. Glykoalkaloiderna är giftiga, orsakar kräkningar, koliksmärtor och diarré. I större doser är de till och med dödliga. Solaninhalten är hög även i tidig potatis och det rekommenderas därför att man inte serverar sådan till barn. Halten ökar även då potatisen sätter groddar, och man ska helst inte äta potatis med groddar som är längre än fem millimeter.
Ge p otatisen l än gre liv Potatisen är en tacksam och tålig knöl men behöver förvaras rätt för att stå sig länge. Den ska aktas för stötar och hållas mörkt, vid en temperatur på 4–6 grader. Förvaras den för varmt dunstar vattnet och potatisen skrumpnar. I värme kan potatisen även utveckla groddar. Blir den för kall börjar potatisen i stället omvandla stärkelsen till sockerarter, och den blir söt och vattnig. Potatis är även känslig för eten, en gas som avges då växter mognar. Tomater, avocado, äpplen och päron avger extra höga halter av eten och ska därför inte förvaras i närheten av potatis.
Dennis Grönroos är grönsaksrådgivare på Ålands landsbygdscentrum och även själv potatisodlare. Här listar han potatisens, och potatisodlarens, tio värsta fiender: • • • • • Dennis är potatisens vän.
Torka ger potatis av sämre kvalitet Väta • Opassliga lagerförhållanOgräs den, potatisen bör lagras i Bladmögel cirka 3–4 grader och mörkt Filtsjuka som ger oformliga • Kunskapsbrist, både hos knölar odlare och konsumenter • Varierande pris säsongsvis • Insekter, till exempel colora• Obalans i näringsupptaget som doskalbaggar och stritar m a r t h a s m at ku lt u r
13