Omslaget 4/2019 by Omslaget

KÅRKULLA SAMKOMMUN 4 | 2019

God Jul!

h t r e g e D a i l Ju övänlig jul j l i m om en

ÅRGÅNG 41

Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 4/2019 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Malin Johansson redaktionssekreterare 0247 431 215

Anita Norrdahl redaktionsmedlem 0247 431 235

Tryck: Grano 2019 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Malin Johansson Pärmbild: Julia Degerth

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Linda Juslin

redaktionsmedlem 0247 431 318

Följ oss på Instagram: www.instagram.com/karkullasamkommun Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till malin. johansson@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.

Omslaget

4/2019 | ÅRGÅNG 41

LEDAREN | Tankar inför julen om det gångna året

AKTUELLT | Lugnet, trivseln och hälsan prioriteras högt på den nya enheten

JULHÄLSNING | Den bästa julklapen - tid och omsorg

INTERVJU MED KITA WESTERLUND | “Alla männiksor borde få studera juridik”

LÄTTLÄSTA SIDOR | Vad gör Kårkullas styrelse?

VÅRDARENS VARDAG | “Jag älskar själv julen”

EKOLOGI | Skala av - slappna av

NEKROLOG | Socialrådet Lasse Weckroth

BRUKARE MED SPECIALINTRESSE | Ljudet av klockor

CHRISTOPH TREIER | Ge nyårslöften - men inte för många!

GÄSTKOLUMN | Sasha Linder: att komma ut

INTERVJU MED JESSICA KAKKO | “Jag har fått växa som människa”

STAFF MATTERS! | Utan personal - ingen service

SENIORRUTAN

ARBETSGLÄDJE-KAMPANJ! | Kårkulla 60 år som tema

LEDAREN

Tankar inför julen om det gångna året

årkulla

vi tidvis har haft svårt att rekrytera

samkommun

både personal och brukare att det

har ett händelserikt och

finns kompetent personal tillgänglig

intressant

och alert även nattetid.

ödmjuk och tacksam. Personalen

utveck-

Eftersom Kårkulla har haft många

att brukarna ska få kontinuerlig och

ling har skett på samtliga enheter.

järn i elden under året har också ar-

Att utveckla verksamhet tillsammans

betstidsplaneringen Numeron imple-

med experterna och personalen på

menterats i Nyland och i Österbotten.

enheterna är både intressant och ut-

Åboland har redan i två år fått arbeta i

manande. De allra flesta i personalen

systemet och ser fördelarna med det.

har ett stort intresse och kapacitet

Flera fortbildningar och videomöten

att lära sig nya saker och utveckla

har förts i regionerna och personalen

sig själva och verksamheten för att

fortbildas i hur de själva kan önska

motsvara samhällets ständigt förän-

sina ledigheter och skift i program-

drade krav.

met. Resursplanerarna får sedan läg-

sig.

år

Mycket

tenshöjande

bakom kompe-

ga detta sudoku-pussel utifrån verkTrots en stor förståelse från per-

samhetens och brukarnas behov.

sonalen varför organisationen och

Lite växtverk har det upplevts också

verksamheten

utvecklas

här, men det mesta har vi löst med lite

kan verksamhetsförändringar vara

Panadol och videomöten. Smärtfriast

utmanande. Kårkullas personal har

har det gått för enheter som vågat lita

under det gångna året gått igenom

och lyssnat på sin resursplanerare.

behöver

flera verksamhetsförändringar. Flitigt har omsorgspersonalen läst läkeme-

Själv har jag rest land och rike runt

delshantering, gått på föreläsningar

under det gångna året och fått fördel-

och tenterat LOVE. Administrativ per-

en att träffa en hel del av Kårkullas

sonal har dokumenterat kunnande

personal på boenden, dagverksam-

och läkemedelstillstånd i alla olika

heten samt på omsorgsbyråerna

bokstavskombinationer har skrivits

utan att glömma de givande möten

ut. Ny läkemedelsplan har godkänts

jag har haft med anhöriga och spon-

av styrelsen och läkemedelsförvarin-

tana träffarna med brukarna. Det ger

gen har kontrollerats att den mots-

meningsfullhet för ens eget arbete att

varar Valviras anvisningar.

kämpa vidare. Min ledtråd i det dagli-

kompetent personal gör mig ytterst som svänger ut och in på sig för kompetent omsorg förtjänar mera än mitt tack. Och det jag kan lova är att rekryteringen fortsätter, Kårkulla fortsätter att fortbilda, stöda och tro på vår personal så att vi tillsammans kan utvecklas att motsvara samhällets ständigt förändrade krav. Men innan vi tar tag i nästa utmaning och den nya arbetstidlagen som träder i kraft från och med januari 2020 hoppas jag, trots mörkret ute, att både personal, brukare och anhöriga hinner tända ljus och njuta av juletiden och får behövlig vila. Med dessa tankar vill jag önska alla en

God Jul och Gott Nytt År 2020!

ga arbetet är att en välmående perVidare har personalen på boenden

sonal ger den bästa möjliga omsorg

gått igenom en stor verksamhets-

och service till våra brukare. Jag vet

förändring genom att gå från sovnätter

hur oerhört duktig och fin personal

till vaknätter enligt Valviras anvisnin-

Kårkulla samkommun har. Vi strävar

gar. Detta har mottagits mestadels

alla mot samma mål. Den lojaliteten

positivt. Det är en stor trygghet för

jag har sett bland personalen när

Jeanette Gripenberg personalchef på Kårkulla

AKTUELLT

Lugnet, trivseln och hälsan prioriteras högt på den nya enheten Kårkullavägens serviceenhet öppnade sina dörrar i september 2019 och erbjuder nu boende för 12 brukare med olika grad av funktionsnedsättning. Majoriteten av de som bor på enheten är seniorer och

har bott på Kårkullabacken i Kirjala i många år, en del rentav från första början då Kårkulla startade sin verksamhet. Seniorboendet består av sammanlagt tre vingar eller moduler och har en personalstyrka på 12 personer. Enhetschef Mia Karlsson-Sabie berättar att flytten i det stora hela har gått bra, men att det är klart att det är en stor omställning för både brukarna och personalen. – Det är ett helt nytt hem, men som tur finns vi på Kårkullabacken nära det gamla hemmet. Vi hade möjlighet att bekanta oss med huset innan vi flyttade, vilket var bra. Dessutom kunde vi hämta brukarnas saker under en längre period. Karlsson-Sabie jobbade tidigare som enhetschef på Fyrväpplingens serviceenhet, men sökte sedan tjänsten som enhetschef för Kårkullavägens serviceenhet. Verksamhetspunkten Snäckan flyttade över från Fyrväpplingen till Kårkullavägens serviceenhet och hör från och med september till öppna vården. Mia berättar att det just nu handlar mycket om att få rutiner på enheten. Bara tre av brukarna deltar i någon form av dagverksamhet, resten är seniorer och tillbringar dagarna hemma. Medelåldern är också hög, närmare 70 år. – Det hör till vår uppgift att ordna seniorverksamheten i hemmet, säger Karlsson-Sabie. Hon säger också att det finns en del utmaningar som har att göra med flytten från institutionsvård till öppen vård. Det är ett annat tankesätt man måste ha och dessutom är jag själv ny på posten. Seniorverksamheten

på

Kårkulla

vägens serviceenhet är något som väger tungt och därmed ständigt beaktas och utvecklas. Personal finns

en! Välkomm

på plats dygnet runt för att se till att en god omsorg och kvalitet efterföljs. Boendet är trots allt ett seniorboende där man betonar lugnet, trivseln, den omkringliggande naturen och hälsan. Målet är att brukarna ska kunna bo hemma så länge som möjligt, samt själva påverka sitt innehåll i livet så långt som möjligt.

JULHÄLSNING

Text och bild | Bo-Göran Åstrand

Den bästa julklappen - tid och omsorg

ulen närmar sig för var-

cket mat vi hann fixa fram eller hur

föddes till jorden kunde man ha

je dag nu! Tar man en

många juldekorationer vi lyckades

hängt upp den stora banderollen

kvälls promenad

få att lysa i år.

över julkrubban: ”Av kärlek till hela

sky-

mningen kan man se hur

världen, till varje människa”. Jesus

allt fler juldekorationer och vackra

Större än allt det här är att vi har

berättade att Guds kärlek är så

belysningar kommer upp i fön-

varandra! Den största rikedomen

stor att i den ryms vi alla in. Vi har

stren. Det ser vackert ut! Vi be-

består inte i saker och ting. Den

vår egen plats. Vi är lika mycket

höver ljus i mörkret för att komma

största rikedomen som vi männ-

värda varenda en. Och vi är alla

igenom den här mörka perioden.

iskor kan få ha i våra liv är kärle-

mycket älskade i Guds ögon. Av

Samtidigt ökar takten i butiker-

ken, vänskapen och gemenskap-

hela hjärtat.

na och allt oftare hör man någon

en. Och det är också det som vårt

säga: ”Oj, hur ska vi hinna få allt

hjärta vet. Vi vill få känna att vi är

klart till jul?”

älskade, sedda och behövda.

Vi vill att det ska vara bra, fint,

Jag tror att julens värme kommer

färdigt, städat och klart. Många

när vi visar det här åt dem vi har

gånger känns det riktigt bra att få

i vår närhet och åt dem vi möter.

ordna och ställa. Ändå finns det

Den finaste julklappen vi kan ge är

ibland en risk att det blir så myck-

tid, att visa omsorg, att finnas där

et att alltihop börjar stressa oss.

för någon som behöver oss. Det behöver inte alls vara märkvärdi-

Lyssnar vi inåt, till hjärtat, är det

ga saker. En julhälsning, ett tele-

nog andra saker som blir vikti-

fonsamtal, ett besök och en prat-

ga. Det viktiga är väl att vi har

stund över en kaffekopp. Sådant

varandra! Familjen, släktingarna,

kan göra så gott inuti. Enkla, vard-

vännerna

agliga saker som vi alla kan göra.

och

arbetskamrater-

na är mycket mera värda än alla

När som helst på året.

förberedelser och traditioner. Det vet ju vårt hjärta. Därför mäts ju-

En glad julhälsning kommer till

lens verkliga innehåll trots allt inte

oss från det som hände en vin-

i hur välstädat vi har det, hur my-

ternatt i Betlehem. Då Jesus

Bo-Göran Åstrand, Biskop i Borgå stift

INTERVJU MED KITA WESTERLUND

Text och bild | Malin Johansson

”Alla människor borde få studera juridik” Efter många år inom den privata sektorn sökte Kita Westerlund sig tillbaka till sin ursprungsidentitet och till Kårkulla. Den värdegrund som samkommunen står för tilltalar henne och hon uppskattar mjuka värden gentemot den hårda miljön inom privata världen.

årkulla är bekant för Kita från tidigare då hon under åren 2002 -2006 jobbade som enhetschef för Molpe industricentral i Molpe/Korsnäs. Som regionchef för södra- och mellersta

Österbotten tillträdde hon i april detta år och säger att den första tiden har varit utmanande. Då Kita tillträdde som regionchef saknades två av åtta enhetschefer, 13 vårdarbefattningar var lediganslagna och ingen regionchef fanns för södra- och mellersta Österbotten. Westerlund ansvarar för sammanlagt 17 adresser och omsättningen i södra- och mellersta Österbotten närmar sig 10 miljoner. – Den första tiden har varit utmanande, jag har ar-

betat hårdare än på den privata sidan, säger Kita. Westerlund berättar att det i slutet av 90-talet då hon tog sin examen fanns många jobb att välja och vraka mellan som behörig socialarbetare. Kita fick direkt tjänst som socialarbetare i Vasa stad, där hon hade gjort sin praktikperiod. Hon berättar att det var den gamla goda tiden då social- och hälsovården lydde under ett och samma tak och den lokala polisen drack kaffe tillsammans med dem. – Vi utbytte information och vi visste precis vad

som hände inom området. Samarbetet var gott till att det idag har utvecklats till fem olika våningar och mellan våningarna råder det sekretess. I värsta fall kan en klient springa på alla våningar utan att någon vet om det. Så har vi utvecklat det idag, så invecklat och byråkratiskt, konstaterar Kita. Kita trivdes bra som socialarbetare, men blev under vägen uppringd av en familjebekant som drev ett ungdomshem i Lillkyro, 30 kilometer från Vasa. Ungdomshemmet var ett boendehem för finskspråkiga ungdomar som var placerade utanför hemmet, men det fanns ett stort behov av svenskspråkig ungdomsvård. Kita blev ombedd att starta upp svenskspråkig ungdomsvård och tackade till sist ja till jobbet. Det kom att bli sammanlagt sex år på ungdomshemmet. Efter tiden på ungdomshemmet studerade Kita juridik under ett års tid och säger att det är något som hon nu i sitt jobb som regionchef har haft direkt nytta av. – Jag anser att alla människor borde få studera

juridik. Man kan förebygga mycket med hjälp av juridiska kunskaper. Jag var speciellt intresserad av avtalsrätt och arbetsrätt och det har jag haft nytta av nu på Kårkulla, understryker Kita.

Kita Westerlund Ålder: 45

Bor: i Vasa

Född och uppvuxen: i Lappfjärd

Familj: två barn, Sara 14 år och Nico 10 år

Utbildning: socialarbetare, utexaminerad från Umeå universitet, men läst den finska behörigheten på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors

Jobbar som: regionchef i södra- och mellersta Österbotten

Intressen: mitt stora intresse är musik. Min lillebror Jimmy Westerlund är bland annat musikproducent och

gitarrist och bor i Sibbo med sin familj. Mina egna barn, mina båda bröder och båda mina föräldrar är väldigt förtjusta i bra musik. På sommaren och under advent brukar det bli mycket konserter. Bra musik är den bästa terapin som finns och en timmes promenad i skogen! Gillar: att träffa nya människor, blir inspirerad av det. Man lär sig någonting nytt i varje möte. Ogillar: då folk inte tar ansvar

Vad betyder julen för dig: förr började jag spela julmusik i oktober, idag nöjer jag mig med god choklad och en kaffekopp till och att få vara tillsammans med familjen.

INTERVJU MED KITA WESTERLUND

Text och bild | Malin Johansson

Efter juridikstudierna var det egentligen Kårkullas

Som ledare är Westerlund den som hela tiden ser

värdegrund som gjorde att hon sökte sig tillbaka till

framåt och försöker hitta nya lösningar. Hon ser

samkommunen, efter att ha jobbat sex år inom den

varje dag som en ny början med nya möjligheter

privata sektorn.

och ältar inte det som har varit. Om det gick dåligt igår, måste vi göra det bättre idag. I besvärliga situ-

– Då jag arbetade på den privata sidan tyckte jag

ationer försöker hon hålla sig lugn med alla medel.

att det var en ganska hård miljö, eller som Antti Tuisku sjunger ”tulos tai ulos”. Det var så resultatin-

– Som ledare måste man kunna behärska sig och

riktat, påpekar Westerlund.

låta en natt gå, till och med tre om det är riktigt stora problem, innan man uttalar sig. Ju äldre jag blir

Arbetet som regionchef handlar idag mycket om att

tänker jag också att tiden sköter mycket, funderar

upprätthålla en god kontakt till kommunerna och

Kita.

Kita har tillsammans med samkommunsdirektören och österbottniska nämndens ordförande redan

Hon poängterar att det är viktigt att hålla sak- och

hunnit med många kommunrundor i södra- och

känslofrågor åtskilda och påpekar att det i den

mellersta Österbotten. Två månader efter att Kita

här branschen är mycket känslor inblandade. Man

tillträtt som regionchef kom också diskussionerna

måste våga prata om känslor också och försöka

igång om eventuella övertagningar av Kårkullas

förstå varandra helt enkelt. Kita lyfter fram hur vik-

verksamhet. Personalfrågorna tar också mycket tid

tigt det är att vi nu stärker ledarskapet inom Kårkul-

och anhöriga tar kontakt och vill diskutera. Kita sät-

la och att alla borde ges möjlighet att delta i ledar-

ter en hel del tid på att introducera enhetscheferna

skapsutbildningar.

i sitt nya jobb. Verksamhetschefen fungerar som Kitas förman.

– Jag har själv gått två olika ledarskapsutbildningar

och de fungerar som handledning för mig, summerar Westerlund.

Kita Westerlund tillträdde som regionchef för södra- och mellersta Österbotten i april 2019.

LÄTTLÄST

Text och bild | Journalistgruppen

Vad gör Kårkullas styrelse? Välkomna till Omslagets lättlästa sidor. Här skriver journalistgruppen på Mocca serviceenhet lättlästa artiklar. Journalister i det här numret är: Annika Backman, Daniel Holmström, René Karlsson, Eva Koivisto och Mia Rönnholm. Fotograf är Jesper Cederlöf. Texten är skriven av Linda Juslin.

LÄTTLÄST

Text och bild | Journalistgruppen

Vi får ofta höra att det är styrelsen som bestämmer på Kårkulla. Men vem är med i styrelsen och vad bestämmer dom om? Det ville journalistgruppen ta reda på, så vi intervjuade Camilla Sandell, som är en av styrelsemedlemmarna. Camilla sitter också med i regionala nämnden för Åboland.

Då får cheferna samla ihop mera information. Sedan kan styrelsen prata om ärendet igen på nästa möte. Ibland händer det också att de inte godkänner chefernas förslag för att styrelsen själv har ett annat förslag. Om alla i styrelsen är överens om att deras egna förslag är bättre kan de godkänna det nya förslaget istället.

I Kårkullas styrelse finns 11 medlemmar. Styrelsemedlemmarna väljs i samband med kommunalvalet. Man blir vald för 4 år i taget. Camilla är nu med i styrelsen för andra gången. Styrelsen har möten en gång per månad. Oftast har de möten i Helsingfors, men nuförtiden kan de också ha videomöten.

Journalistgruppen hade några frågor om saker som direkt påverkar brukarnas liv. Vi ville veta varför brukarna inte får åka med i personalens privata bilar. Camilla berättade att det är för att styrelsen vill att brukarna ska vara så trygga som möjligt. Styrelsen kan ju inte veta om personalens egna bilar är trygga.

Till vardags jobbar styrelsemedlemmarna inom många olika yrkesgrupper, t.ex. som lärare och på busstationen. En del är pensionärer. Camilla har jobbat som skolkurator och barntillsyningsman. Styrelsen hittar inte själva på allt som de ska prata om på sina möten, utan cheferna på centralförvaltningen kommer med ärenden som styrelsen får besluta om. Styrelsen bestämmer om saker som t.ex. Kårkullas ekonomi, byggnader, och vem som ska få jobba som chefer. Oftast godkänner styrelsen chefernas förslag, men ibland kan de inte godkänna förslagen. Det beror vanligtvis på att styrelsen vill ha mera information. 12

Journalistgruppen ville också veta Om styrelsen bestämmer om brukarnas löner, eller arbetsersättning som det heter på riktigt. Camilla berättade att de inte gör det. Styrelsen bestämmer om cheferna ska få löneförhöjning, men de har inget att göra med resten av personalens eller brukarnas löner. Brukarna är inte med på styrelsens möten, men Camilla berättade att de regionala nämnderna ibland träffar brukarråden. Hon säger att hon gärna vill höra brukarnas åsikter och idéer. Vem som helst kan ta kontakt med brukarrådet i sin egen region och berätta om det är något man vill att nämnden ska veta.

Sedan kontaktar brukarrådet nämnden. Man kan be om hjälp med det här av sina egna handledare eller vårdare. Vi frågade Camilla hur det kändes att bli intervjuad av journalistgruppen. Hon svarade att det var jätteroligt och att hon var glad över att få träffa brukarna.

Camilla Sandell sitter i Kårkullas styrelse. Hon sitter också med i regionala nämnden för Åboland.

”Jag älskar själv julen” VÅRDARENS VARDAG

Text och bild | Malin Johansson

I 40-års åldern sadlade Maria Bergström om och utbildade sig till närvårdare. Redan under praktikperioden blev hon erbjuden ett deltidsjobb som vårdare på Smålands boendet i Kimito. Att hon tackade ja till jobbet har hon inte ångrat en sekund.

”Nu har jag fått erbjudandet om drömjobbet” var det första Maria sa då hon ringde sina föräldrar, efter att ha blivit erbjuden jobbet som vårdare på Smålands boendet i Kimito. Det var under hennes praktikperiod på boendet i Kimito som den dåvarande enhetschefen erbjöd henne en deltidsbefattning som vårdare. Maria beslöt sig för att kombinera studier och jobb och i praktiken jobbade hon betydligt mer än de 60 arbetstimmar som befattningen omfattade. Då hon blev färdig närvårdare år 2014 fanns det en hel

lugna och morgonturen börjar kl. nio. Det är drömtider vad gäller vården, säger Maria. Morgonskiftet varar från klockan 9-16, kvällsskiftet från 14-21 och nattskiftet från 19-10. Under morgonskiftet är det vanliga hemsysslor som gäller. Personalen handlar själva i huvudsak två gånger i veckan och sköter också städningen själva, förutom sanitetsutrymmena. Lunchmaten kommer färdigt från Kårkullas Café Sågbacken, vilket är ren lyx, säger Maria, då maten är både god och näringsrik.

tidsbefattning ledig på Smålands boendet och Maria sökte givetvis jobbet och fick det. Idag jobbar hon som vårdare och ställföreträdare på Smålands boendet och trivs som fisken i vattnet.

Seniorboende

Smålands boendet består av två skilda hus. I det huset där Maria jobbar är brukarna självgående och deltar aktivt i vardagen och sysslorna, trots att

Vårdare och ställföreträdare

Största delen av arbetstiden jobbar Maria som vårdare, men har då och då även ställföreträdartimmar då hon gör administrativa uppgifter. Det kan handla om att göra arbetslistor, ordna med vikarier eller rekrytera personal. På Smålands serviceenhet finns det två ställföreträdare, eftersom det är fråga om en rätt så stor enhet med både boende- och dagverksamhet. Som vårdare har Maria skiftesarbete. – Vi jobbar i skifte, det passar mig. Nätterna är ofta

de flesta uppnått en mogen ålder och den äldsta i huset hunnit fylla 83. Till exempel har man ett system med matdejourer där brukarna är med och dukar och hjälper till med att laga mat. I andra huset är brukarna i sämre skick rent fysiskt och några av brukarna är rullstolsbundna. Maria gör också arbetsturer där, men har sin bas och den brukare hon är kontaktperson för i det andra huset. Personalstyrkan uppgår till 12, där den äldsta är 67 och den yngsta 23. – Den yngsta i personalen hjälper oss med tekniken,

Namn: Maria Bergström Ålder: 49 år

Född: i Kimito

Utbildning: närvårdare, yrkesexamen i omsorgsarbete

Jobbar som: vårdare och ställföreträdare på Smålands boende i Kimito

Intressen: djur, natur, långa promenader, handarbete, läser mycket och är med i en litteraturcirkel, teater, konserter, umgås med vänner, zumba och konditionscirkel Vad betyder julen för dig: stämning, gemenskap, ljus, musik, traditioner, trygghet

den äldsta bidrar med sin erfarenhet, det blir en bra variation, förklarar Maria. Alla i personalen får utnyttja sina egna intressen och styrkor så långt det går. Maria berättar att det finns de som är mycket kreativa och gärna handarbetar och bakar tillsammans med brukarna. Brukarna har också sina egna individuella intressen och stödpersonerna tar ut dem på till exempel konserter och biobesök. Dessutom har man ett bra samarbete med ortens DUV-förening och danserna som har ordnats i DUV:s regi har varit mycket omtyckta av

brukarna. Från arbetscentralen kommer en vårdare två gånger i veckan och handarbetar och pysslar tillsammans med brukarna. – Det är guldvärt, konstaterar Maria.

Några av brukarna har anhöriga som regelbundet kommer och hälsar på, det är en guldkant i vardagen. På fredagskvällen spelas alltid Tongåvan på hög volym och både personal och brukare tar sig gärna en sväng om på golvet. Fredagsmyset är en viktig rutin. 15

VÅRDARENS VARDAG

Text och bild | Malin Johansson

På lördagkvällar är det vegadansen som gäller och

Gemenskapen och traditionen är viktigast på boen-

på torsdagen är det förstås torsdagshälsningen

det. En vecka före julafton kommer julgranen fram.

som hör till dagens program.

Alla brukare har sina egna julpynt och julmaten är förtsås viktig. Det råder klara åsikter om lutfisken – en del anser att den har en given plats på julbordet,

Det bästa med jobbet

andra inte. Till traditionerna hör att på julaftonsda-

med sitt jobb.

16-snåret. Mera sällan kommer anhöriga på besök,

– Det är utan vidare brukarna och deras ärlighet

kningsgäst till eftermiddagskaffet. Tomas Lundins

För Maria är det helt klart vad som gör att hon trivs

och rättsamhet. Det är så okonstlat. Brukarna är äkta och ärliga och det finns alltid mycket att lära sig. Det som också är roligt i det här jobbet är att man får lyssna. Brukarna här pratar bra och har ett stort behov av att berätta. Ju äldre de blir, desto mera vill de berätta om hur det var förr, förklarar Maria. Maria lyfter fram det fina samarbetet i personalgruppen och berättar att man diskuterar mycket. Hon sticker inte heller under stol med att hon ibland kan känna sig otillräcklig, hon vill mera än vad hon kan ge. Hon förklarar att då det är en liten grupp med personal och brukare blir man lätt fäst vid varandra och det kan vara svårt att dra gränsen. – Man blir lätt för engagerad, man måste komma

ihåg att vi är vårdare och ska ha en viss distans, understryker Maria.

Ett riktigt julhem

På Smålands boendet är både brukare och personal riktiga julmänniskor och förberedelserna börjar i god tid. Julen firas hemma på boendet och nästan alla brukare är samlade. Julfirandet börjar vid lillajul, då man plockar fram julpynt och sätter upp julgardinerna. På Sågbackens Café serveras julmat och de första pepparkakorna och jultårtorna gräddas i ugnen. Man pratar om adventstiden och läser böcker med julsagor. 16

gen äta tomtegröt och julmat på eftermiddagen vid men ibland dyker det upp en och annan överrasjulskiva snurrar på från morgon till kväll. – Jag älskar själv julen. Ska man jobba inom vård-

“

branschen ska man jobba här. Det är självklart att det är stressigt många gånger, men känn efter, är det faktiskt så, undrar Maria. Hennes hälsning till personalen är att ta tillvara de vardagliga glädjestunderna och se glädjen i jobbet.

Ska man jobba inom vårdbranschen ska man jobba här

Maria lyfter fram det fina samarbetet i personalgruppen och ber채ttar att man diskuterar mycket. Hon sticker inte heller under stol med att hon ibland kan k채nna sig otillr채cklig, hon vill mera 채n vad hon kan ge.

Text | Malin Johansson Bild | Julia Degerth

EKOLOGI

Julia Degerth Aktuell som: bloggare

(http://www.groniabo.fi/), föreläsare, grundare och ägare av företaget J.degerth Ålder: 26

Utbildning: samhällspedagog Bor och född: i Åbo

Familj: pojkvän och hund

Intressen: blogga, fotografering, skriva, matlagning

Vad betyder julen för dig: Jag älskar julen. En mysig högtid, som tyvärr har blivit stressig för många.

“

Jag vill inte uppmuntra till konsumtion, istället vill jag visa att det finns alternativ

SKALA AV -SLAPPNA AV För många är miljökämpen Julia Degerth känd som förespråkaren av zero waste metoden eller noll avfall som den också kallas. I höstas tog hon avstamp från metoden för att hon inte längre ansåg den vara en miljögärning, allt fokus hamnade på skräpet. Men Julia fortsätter göra gröna val och delar med sig av sina bästa tips för en miljövänlig jul.

ör att försäkra sin löneinkomst jobbar Julia Degerth på sin familjs café i Åbo en till två dagar i veckan. Utöver det så livnär hon sig på bloggen ”Grön i Åbo” och

gör betalda samarbeten, till exempel för företaget

agen och konstaterar att hon lyckades få familjens avfall att minska med över hälften. – Jag försökte tidigt manipulera min familj, säger

Julia med ett skratt i rösten.

Globe Hope som återanvänder gamla textiler från bland annat armén och sjukhus. – Jag vill inte uppmuntra till konsumtion, istället vill

jag visa att det finns alternativ. Jag måste hela tiden tänka efter om produkten passar dem som läser min blogg och jag har också tackat nej till vissa erbjudanden, berättar Julia. Degerth driver också det egna företaget J.degerth sedan några år tillbaka och erbjuder olika föreläsningar kring miljötänkandet. För Julia är det inte bara viktigt att leva grönt, hon vill också prata om det och uppmuntra andra till en mer ekologisk vardag. Därav utkom nyligen hennes första bok ”Min lilla Gröna” som innehåller mycket inspirerande bilder och tips för ett grönare liv, det ska vara så enkelt och roligt som möjligt att leva grönt. Degerth skriver även kolumner för tidskriften Finlands natur. Hon kommer inte från en ”grön familj”, men intresset för miljön väcktes så tidigt som i 11-års åldern. Som 13-åring önskade hon sig en kompost till födelsed-

Hur fira en miljövänlig jul?

Julia har de senaste åren tillsammans med sin familj firat en presentfri jul. Hon beskriver det som oerhört skönt för både henne och familjen och poängterar att hennes lön inte är någon höjdare som tillåter exklusiva gåvor. För Julia betyder julen väldigt mycket positivt, men känslorna har tagit en smäll, som hon själv uttrycker det, och hon önskar att hon kunde gå tillbaka i tiden och bara se julen som något skönt. – I min familj har vi ofta pepparkakor kvar från

föregående jul. Man kunde kanske tänka att maten ska räcka till julaftonen och juldagen, den behöver inte räcka en månad framöver, för det gör den åtminstone hos oss. Då riskerar man inte att en massa mat blir dålig, man sparar pengar liksom tid och stress och julen blir mera skön och avslappnad, funderar Julia. 19

EKOLOGI

Text | Malin Johansson Bild | Julia Degerth

Julgranen har Julia tänkt mycket kring. Är det nöd-

nat och något som man inte själv längre behöver.

vändigt att ha en julgran hemma, hugga ner ett träd

Varför anses det vara dåligt att ge bort begagnat?

bara för denna högtid? Hon påpekar att det finns

Rensa hemma och få själsro, betonar Julia.

alternativ och berättar om en kompis som driver ett café i Jakobstad där hon har dekorerat med ett dött träd som hon har ställt i ett hörn och byggt ett bord runtomkring. – Det är jättefint och runt jul dekorerar hon trädet.

Det är en evig julgran, understryker Julia. Överlag anser Julia att vi ska utnyttja mera långvariga produkter. Det är inte världens synd att köpa en julkalender per år, men om man har tid är det bättre att göra en återanvändbar julkalender. Det är så mycket som är köp och släng med tanke på julen. Vi hamnar in på diskussionen kring huruvida man kan återvinna presentpapper och Julia konstarerar att presentpapper inte får återvinnas bland vanligt papper, det har för mycket färg i sig. Hon säger att ett alternativ är att inte alls paketera in gåvorna, kanske man istället kan gömma paketen hemma? Tidningspapper är ett bra och miljövänligt alternativ. Överlag förespråkar Julia upplevelser framom fysiska gåvor, men konstaterar att det förstås finns upplevelser som inte är miljövänliga, som en flygresa. Själv gav hon nyligen i gåva en hemgjord Room Escape där hon själv skapade hela rummet. Kanske ett tips för julklappssäcken i år? Gåvor kan också vara det att man ger tid. En ensam person kunde vara otroligt tacksam över att få tillbringa en dag tillsammans med dig. Någon som har det svårt ekonomiskt kunde få en veckas mat eller städhjälp som gåva. Julias tips är att utgå från den personen som ska få gåvan. Vad behöver just den personen allra mest? Det finns också så mycket tabubelagt vad gäller gåvor. – Jag tycker det är helt okej att ge bort något begag-

Hur äta ekologisk julmat?

– Jag tänker inte säga att vi inte ska äta något kött

alls, men vi borde äta mindre kött och mera etiskt producerat. Köp från en liten ekologisk gård, om pengarna räcker till för det, säger Julia. Julia rekommenderar varmt rekoringarna, där man kan köpa råvaror från lokala producenter, ifall ekonomin tillåter. Mera vegetariskt skulle hon också gärna se på julbordet liksom mindre mängd mat och färre sorter att välja och vraka emellan. Hon berättar om Martaförbundet som erbjuder tips hur man ska räkna för att få den rätta mängden mat per person. På familjens julbord finns det mycket hemgjort, men skinkan är fortfarande alltför stor påpekar Julia. Köttet ska behandlas som en lyxvara, det är ingen vardagsmat, anser hon. Mycket handlar om attityder. Varför anser vi att vi behöver så mycket? Se inte bara på de fysiska sakerna uppmanar Julia – utan tänk också på vad som händer i vår hjärna. Hon lyfter fram att hon själv tidvis har varit den människa som överkonsumerat och erkänner att det har funnits tider då hon har köpt alltför mycket. Efteråt har jag funderat vad som egentligen låg bakom mitt beteende, det kan till exempel handla om en bristande självkänsla. Man tror att man kommer att känns sig snygg i den där klänningen. Förväntningarna är stora och julen är en orättvis högtid. Ta det helt enkelt lugnare, summerar Julia tankarna kring julen.

JULKALENDER DIY

Julia har gjort en underbar julkalender som hänger hemma på hennes vägg. Kalendern är så stor att den också kan fungera som en väggdekoration. Julkalendern är enbart gjord av sådant som hon har hittat hemma som pappersrullar,

tidningspapper,

gamla snören, klädnypor och granris. De går att skapa juldekorationer nästan helt gratis.

NEKROLOG

SOCIALRÅDET LASSE WECKROTH

NEKROLOG

Lasse inledde psykologistudier i Helsingfors 1954 men dimitterades från Åbo Akademi, där han också senare gjorde sin licensiatavhandling. Efter några

Lasse Weckroth föddes i Borgå 12.8.1932. Han växte upp i Forsby som äldsta son i en familj som tolv år senare utökades med systern Kristina. Lasse fick tidigt lära sig att ta ansvar, hans far var chef för skyddskåren under fortsättningskriget och Lasse blev ”soldatgosse”, höll nattligt utkik efter flygplan och sprang med meddelanden. Senare under tonåren arbetade han som stockflottare för sågverket, och skötte en sommar jordbruket vid ett torp som tillhört mormodern. Systern Stina kommer ihåg honom som ett stöd och en trygghet, i synnerhet sedan deras pappa dött relativt ung, och också senare under livet. Som tjugoåring träffade Lasse sin blivande fru, Harriet Lindfors (Haje), på ”Drombom danslavan”, och 1958 gifte de sig i Åbo.

år i arbetslivet, hos Kesko Oy med personalfrågor och sedan som föreståndare vid Jakobstads yrkesvägledningsbyrå, fick Lasse tjänst som föreståndare för Kårkulla centralanstalt i Pargas 1962. Här startade han ett långsiktigt arbete som skulle komma att pågå under mer än trettio år och innefattade både uppbyggnad, utveckling och avveckling av institutionsvården. Kännetecknande för Lasses insatser var hans benägenhet att alltid vara före sin tid. Han odlade kontakter och vänskaper runtom i Norden, senare också inom och utanför Europa. Den svenske omsorgsgurun Karl Grünewald hörde till Lasses mentorer och nära vänner. Lasse var orädd och prövade de juridiska gränserna för olika beslut, med klienternas mänskliga rättigheter som främsta rättesnöre. Han ingick som sakkunnig bl.a. i Kehitysvammaliittos styrelse och i hälsovårdsnämnden, och startade öppenvårdsinsatser på Kårkullas finlandssvenska område, innan lagstiftningen ens hunnit med. På olika håll kom man att tveksamt skaka på huvudet inför ”vad Weckroth höll på med där i Pargas”. År 1978 utnämndes Lasse till Kårkullas första omsorgsdirektör. Inom Nordiska förbundet för psykisk utvecklingshämning valdes Lasse till ordförande (1983-1991) och blev en tongivande röst inom finsk, nordisk och internationell omsorg om personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under denna period hölls talrika seminarier och konferenser som lyfte fram forskning, utbildning och utveckling kring omsorgsideologierna. Lasse höll alltid fingret i luften och märkte vilka vindar som blåste, och Kårkulla blev en finländsk föregångare när det gällde vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Busslaster med besökare kom på studiebesök till

Kårkulla för att lära sig det nyaste nya om normal-

spelade kort, schack, tennis och golf. Han hade en

isering, integrering och den lilla gruppens princip.

filosofisk sida och var alltid en stimulerande samtal-

För den vanlige anställde var Lasse Weckroth nog

spartner. Lasse blickade framåt under hela sitt liv

en något reserverad, skäggprydd man som häl-

och drevs ständigt av visioner, men kunde samti-

sade kortfattat men vänligt brummade då man

digt njuta av vardagen och vara närvarande i nuet.

mötte honom i korridoren, på hans färd till pentryt

Trots att benen inte längre bar och minnet sviktade

för att fylla sin kaffemugg. För de närmaste me-

närde Lasse ända till livets slut planer på att ordna

darbetarna utgjorde Lasse prototypen för gott le-

en båt som skulle kunna ta honom ut för att ännu

darskap. Han var fokuserad, hade ett väldefinierat

en gång få se sin kära Holmen.

mål, tog helhetsansvaret men delade ut uppgifter och befogenheter och visade tillit till andra. Lasse

En omsorgens kapten av hög rang avslutade sitt

motiverade och inspirerade, och utan att direkt

livs seglats 20.10.2019.

berömma fick han folk att vilja göra sitt allra bästa. Hans dörr var alltid öppen om medarbetarna behövde konkret vägledning eller bara ville dela med sig av sina tankar, han satsade på kompetensutveckling och sände personalen på utbildningar,

Ylva Weckroth, dotter

Bodil Lindfors, svägerska

Anita Norrdahl och Martin Nordman, Kårkulla samkommun

seminarier och studiebesök runt om i Norden eller längre bort. Lasse avgick som omsorgsdirektör med ålderspension 1995 och har för sitt livsverk fått ta emot Riddartecknet Finlands vita ros samt titeln socialråd. Sedan sextiotalet bodde Haje och Lasse i Pargas, först i Kårkullas personalbostad, där dottern Ylva (f. 1966) såg dagens ljus, och senare i Timmerkärr, där Lasse skötte blomrabatterna och odlade tomater och gurkor i sitt växthus och kunde glädja vännerna med en och annan basilikaört. Från sextiotalet tillbringade också Haje och Lasse somrarna på Holmen med släkt och vänner. Med båten Hajlajf utforskade de skärgården, och med husbilen Kulusuk reste de runt i Europa. Trots sitt yrkesmässigt respektingivande sätt var Lasse till sitt privata jag en social, uppsluppen och gästfri person med glimten i ögat, och resorna, vännerna, och framför allt familjen betydde mycket för honom. Lasse Weckroth hade många strängar på sin lyra. Han läste mycket, gärna på engelska, från klassiker till deckare, samlade frimärken och mynt samt 23

BRUKARE MED SPECIALINTRESSE

Ljudet av

Text och bild | Malin Johansson

klockor

Det är ingen tvekan om att jag har kommit rätt - ute på gården ljuder tonerna av Stormskärs Maja så vackert att håren reser sig och jag får gåshud. Här bor en av de mest musikaliska människor jag någonsin träffat. Mats Björklund har aldrig behövt några noter eller tagit pianolektioner, han spelar allt från Pink Floyd till psalmer på sitt piano i vardagsrummet, ofta flera gånger per dag, och är helt och hållet självlärd. I sitt rum har Mats även ett keyboard, en gitarr, en mandolin och ett dragspel, det är ingen skillnad vilket instrument Mats tar, han gör musik av allt.

tt vara musikalisk är en sak, men att känna igen klangen på otaliga kyrkklockor är näst intill ofattbart. Mats har besökt alla kyrkorna

i trakten och i barndomen bilade familjen till Sverige och Norge och besökte förstås alla kyrkor de åkte förbi. Med sitt musikaliska sinne lärde sig Mats direkt känna igen klangen på de olika klockorna. Han nynnar några olika klanger för mig och försäkrar sig om att jag hör skillnaden mellan de olika klockorna. Mats pappa berättar om när de en gång satt i bilen och lyssnade på radio då Mats plötsligt säger ”Det

fylld med tavlor av olika kyrkor, förstår man snabbt att detta är ett kärt intresse. Varje vecka besöker han Pedersöre kyrka och har till och med fungerat som guide i kyrkan - Mats har ett oerhört bra minne och kan otaliga namn och årtal utantill. Julen är en viktig högtid för hela familjen och Mats ser förstås framemot att få gå i kyrkan, men också att få träffa sina bröder med familjer och deras barn. Hela familjen samlas ofta hemma i Bonäs på juldagen och då är det ståhej med både barn,

är kyrkklockorna från Kemijärvi”. Och så var det.

barnbarn och barnbarnsbarn i huset, säger Mats

Mats föräldrar berättar hur han redan som sju-åring

för höga ljud och drar sig ofta undan om det blir

rymde flera gånger från gårdsplanen hemma för att ta sig till Pedersöre kyrka, som ligger cirka en och en halv kilometer från deras hem. – Det tog en tid innan vi förstod var vi skulle söka

honom, småler Mats mamma Helvi. Mats tog varje tillfälle i akt att besöka kyrkan i Pedersöre och speciellt ville han träffa vaktmästaren för att få en pratstund med honom. Som en liten petitess kan nämnas av Mats kan namnet på över 80 vaktmästare i Finland. Han använder sig av både sin telefon och kyrkböcker för att lära sig namnen på dem. Då man ser väggen i Mats rum som är 24

mamma. Med åren har Mats blivit alltmer känslig för mycket oljud. Det finns ingen lugnare och snällare människa än Mats, intygar hans mamma, men säger med glimten i ögat: ”Men minns ni den där gången då Mats som fyra-åring tömde luften ur ringarna på alla rullstolar på undersökningsavdelningen i Pargas”. Kaffet står dukat i familjens kök och det är dags för eftermiddagsfika. Det hör till familjen Björklunds rutiner att dricka kaffe då Mats kommer hem från jobbet vid 15-tiden. Men innan det blir det en låt eller två på keyboardet.

Namn: Mats Björklund Ålder: 49 år

Bor: i Jakobstad

Jobbar på: Intek serviceenhet Familj: mamma, pappa och tre bröder

Gillar: musik, kyrkor och

“

ambulanser

Ogillar: ishockey

Specialintresse: känner igen klangen på olika kyrkklockor Vad betyder julen för dig: en skön och lugn stund

Men minns ni den där gången då Mats som fyra-åring tömde luften ur ringarna på alla rullstolar...

CHRISTOPH TREIER

Text och bild | Malin Johansson

Ge nyårslöften - men inte för många! Christoph Treier är mental tränare, coach och föreläsare. Han är en av de mest efterfrågade föreläsarna och främsta coacherna i hela Europa. Nu delar han med sig av sina bästa tips till Omslagets läsare hur just Du ska lyckas uppnå dina nyårslöften och förändra dina livsvanor.

en typiska historien: Du ger ett

ra flesta, upp till 80 % enligt studier, ger upp sina

nyårslöfte och bryter mot löftet redan

nyårslöften. Vi har en förmåga att fokusera på allt

andra veckan i januari. Du ger upp

det vi inte vill göra under året som till exempel: ”un-

nyårslöftet och återgår till dina gamla

der det här året vill jag inte ha så mycket stress, jag

vanor. Men ska det behöva vara så

vill inte komma i konflikt med min förman, jag vill

svårt? Lönar det sig överhuvudtaget att avge några

inte äta godis....”

nyårslöften? Hur ska vi ändra våra livsvanor varaktigt?

– Jämför gärna med en taxichaufför. Då man sti-

ger in i en taxi säger man alltid vart man vill åka, du – December är en bra tid att fundera på vad man

skulle inte komma på idén att säga ”jag vill inte till

kan förändra i sitt liv. Problemet är bara att man blir

Åbo” då du ska åka till Nagu, förklarar Treier.

så ambitiös och sätter upp alltför många löften och då blir det till ingenting, konstaterar Treier.

Hjärnan tar bara emot saker där den får en klar adress. Det här är en sak som många missar då

Treier uppmanar oss att sätta upp en till två mål,

de sätter upp ett nyårslöfte - de formulerar det

istället för fyra, fem mål som många av oss lätt gör.

som de vill undvika. Treier uppmuntrar oss att sätta

Absolut max tre mål. Vi bör fokusera på vad vi vill

upp långsiktiga mål, men vi får inte glömma de vik-

uppnå, och inte på det vi vill undvika. För de all-

tiga delmålen. Han anser det vara bäst om man var

“

December är en bra tid att fundera på vad man kan förändra i sitt liv. Problemet är bara att man blir så ambitiös

CHRISTOPH TREIER

Text och bild | Malin Johansson

sjätte vecka har ett litet delmål - sex veckor är en så pass kort tid att man då upplever att man måste sätta igång genast. Man får inte heller glömma att fira då man uppnår ett delmål. Treier betonar att självdisciplin inte har något att göra med en persons karaktär. Så länge ett mål är tillräckligt viktigt för en har man självdisciplin, det är därför vi till exempel går på jobb varje dag. När det

2020

gäller en livsstilsförändring är man ofta ivrig i början, sedan når man ett resultat och då börjar man

an ger i veck • Tre gån d. promena gå ut på s sova min • Jag ska me varje en halv tim

fuska. Börjar man fuska, måste man göra en ”reality-check” – hur viktigt är målet för mig? Lika viktigt är det att målen som man sätter upp är mätbara. – ”Nu ska jag leva så hälsosamt som möjligt”. Vad

betyder det? Du kan leva extremt hälsosamt, men ändå kunde du göra det bättre. Sätt upp konkreta mål: tre gånger i veckan ska jag gå ut på promenad. Definera vad som är hälsosamt för dig, då finns alla chanser att lyckas, poängterar Treier.

Bästa tipset för hälsan?

Treier anser det överlägset bästa tipset för vår hälsa vara det att vi sover tillräckligt. Minst sju och en halv timme borde vi sova varje natt. Ingenting annat som motion, kost eller avslappning kommer ens i närheten av sömn. Men man sover kvalitativt bättre om man rör på sig. – Väldigt få klarar sig med mindre än sju timmars

sömn, även om sömnbehovet är individuellt. I 20 års tid sov jag fyra till fem timmar per natt och tyckte att det gick hur bra som helst, men skillnaden är enorm om du sover fyra eller åtta timmar per natt. Du blir mycket mera stresstålig och kognitivmässigt fungerar du också mycket bättre i vardagen, understryker Treier.

Hur spara energi?

Ett bra nyårslöfte är att rensa bort energitjuvar ur din vardag. Det går enkelt att se energitjuven i form av människor, enligt Treier. – När din telefon ringer och du tänker ”oj nej”, då

är det med största sannolikhet en energitjuv. Blir du tvärtom leende när en person ringer, är det med stor sannolikhet någon som ger dig energi. Direkt kontakt med människor ger också energi, förklarar Treier. Men alla förtjänar inte din tid och energi. Ett annat bra nyårslöfte kunde vara att sätta upp en tidsgräns för sig själv gällande sociala medier. – De är riktiga energi- och tidstjuvar. Men förb-

jud inte helt och hållet, sätt upp ett realistiskt mål, säger Treier. 28 28

Christoph

Treier

är

mental

tränare,

föreläsare och valdes till Årets Tränare år 2015. Han har en förmåga att få varje individ att prestera på sin toppnivå och har blivit en av de mest efterfrågade föreläsarna och främsta coacherna i hela Europa. CT Coaching & Training drivs av Christoph Treier. Företaget erbjuder mental träning och

jag ckan ska ad. och minst sju arje natt.

idrottspsykologisk rådgivning för både topp idrottare och motionärer. Andra produkter som företaget erbjuder är motivations- och ledarskapskurser, handledning för vård- och utbildningspersonal, böcker och kursmaterial samt ljudfiler för mentalträning. (Källa: www.treier.fi)

“

Hur tanka energi?

– Själv älskar jag skidåkning. Jag har mycket mera

energi på vintern än på sommaren. De flesta finländare är tvärtom, avslutar Treier.

Ett annat bra nyårslöfte kunde vara att sätta upp en tidsgräns för sig själv gällande soc iala medier 29

GÄSTKOLUMN

Text och bild | Sasha Linder

Att komma

en 11:e oktober firas på många ställen

Transgender Day of Remembrance, ofta förkortat

internationella komma ut-dagen. Dagen

TdoR, dagen då vi minns transpersoner världen

har sina rötter hos åttiotalets H(omosex-

över som mist sina liv på grund av transfobiskt våld.

uella)B(isexuella)T(transpersoner)I(nter-

Detta år uppgick siffran till 331 personer, nästan ett

sex)Q(ueer)-aktivister som tänkte sig att tystnad

mord per dag. Att komma ut kan vara en fråga om

och okunskap är den bästa grogrunden för homo-

liv och död.

fobi, transfobi och negativa stereotyper. De tänkte sig att man då man kommer ut för nära och kära,

Även i dagens Finland möter vi negativa attityder,

vänner och bekanta, omintetgör den vanligaste or-

fördomar, mobbning, juridisk orättvisa och våld.

saken till negativa attityder, nämligen att folk tror att

Samkönade par fick nyligen samma juridiska rätt

de inte känner någon som hör till en sexuell eller

till äktenskap och familj som alla andra, men för att

könsminoritet. ”Det här angår inte oss” är ett lätt ar-

transpersoner i Finland ska få korrigera sitt juridis-

gument att ta till då man känner sig obekväm inför

ka kön så att det som står i passet motsvarar vårt

något främmande.

egentliga kön, hur vi ser ut och känner oss, krävs fortfarande att vi ska göras sterila. Ingen annan

Ändå angår dessa frågor ungefär var tionde finlän-

grupp tvingas välja mellan att kunna få barn eller

dare på ett ytterst personligt plan, då man räknar

sin grundläggande rätt att vara sig själv.

med att 5-15% av befolkningen hör till någon regnbågsminoritet. Man kan själv räkna ut hur mån-

Att komma ut i en värld som fortfarande ofta ser

ga det då angår indirekt, hur många som har nära

på oss med oblida ögon avbildas ofta som en stor

vänner och familjemedlemmar som påverkas av

känsloladdad dramatisk gest som, visst, kräver

omvärldens likgiltighet.

mod men sedan är avklarad för all framtid. Så är det ju inte. Som bisexuell transperson hamnar jag

På komma ut-dagen brukar folk som redan kommit

inför flera potentiella komma ut-situationer varje

ut skriva inlägg om hur det gick till på den stora da-

dag, varje gång jag träffar en människa för första

gen, och kanske uppmana andra som fortfarande

gången. Ska jag berätta? Är det värt det? Kommer

tvekar att ta steget ut ur skåpet och låta sina nära

den vänliga främlingen att förvandlas till en hotfull

och kära lära känna dem på riktigt. Och visst, skå-

figur? Kommer jag få opassande frågor om inne-

pet är en trång och ensam plats att leva, något som

hållet i mina byxor? Nuförtiden är det inte mera

syns i HBTIQ-personers dystra självmordsstatistik.

någon som stannar och stirrar eller viskar och un-

Ändå kan det finnas berättigade orsaker att hållas

drar om jag är han eller hon. Ingen som lärt känna

kvar där inne en stund – det är inte alltid tryggt att

mig under de senaste 5-6 åren använder fel namn

komma ut. Den 20:e november är International

eller pronomen. Vägen var lång, men lättnaden och

“

Ska jag berätta? Är det värt det? Kommer jag få opassande frågor om innehållet i mina byxor?

friheten då jag inte längre ständigt påminns om att andra ser mig som något jag inte är, är enorm och värt vartenda steg.

Det kan verka som en petitess, det här med namn och pronomen, efter att ha talat om mord och tvångssterilisering, men ingens liv handlar bara om de stora dramatiska rubrikerna. Det mesta sker i vardagen och i de små stunderna. Det är också de små vardagliga valen vi mest kan påverka själva. Vissa måste välja om det är värt att komma ut (idag, igen), men alla väljer dagligen hur de bemöter

versation blir till en väntan på knipet. Man kanske börjar undvika människor som visat sig knipglada, kanske man undviker sociala situationer helt och hållet, då valet mellan att stå kvar och bli knipt gång på gång eller ta risken, rätta till namn och pronomen och därmed blotta sig helt och hållet känns omöjligt svårt. Det kan kännas klumpigt och ovant att lära sig nya namn och nya pronomen för någon man kännt länge. Att av misstag säga fel är inte hela världen. Blir du rättad, säg tack (då det är ett stort förtro-

sina medmänniskor.

ende och dessutom nyttig information) och gå vi-

Att bli bemött med fel namn eller fel pronomen gör

göra det till en situation som bara handlar om att

ont, även om det är av misstag eller okunskap. Stiger du någon på tårna gör det ont även om det var ett misstag, eller för att du inte såg att foten var just där. Det är inte samma sak som att se någon rakt i ögonen, le, och sparka den på smalbenet med flit, men ont gör det ändå. Speciellt om du inte var den första den dagen, utan den sjunde. Att få höra fel namn eller fel kön är att bli påmind

dare, försök att inte göra en stor grej av det eller personen du felkönade ska förlåta dig. Om någon du känner kommer ut åt dig, fråga hur du bäst kan stöda och hjälpa. Om allt detta känns svårt och obekvämt och främmande men du inte vill såra folk omkring dig finns det många bra ställen att söka information och råd och ställa frågor du kanske inte vill (eller ska) ställa någon du känner – du kan börja på www.regnbagsankan.fi.

om att andra tycker att ditt inre inte passar ditt yttre, och att det yttre är viktigare. Det är som att bli knipt. Vem som helst klarar av ett knip, eller två, eller tre. Ingen vill bli knipt varje dag, av främmande människor och bekanta och familj. Blir man knipt många gånger på samma ställe lämnar det märk-

Sasha Linder är informatör och utbildare

en. Det värsta är att man börjar förvänta sig att det ska göra ont att ha med andra människor att göra, även om de andra inte menar något illa. Varje kon31

INTERVJU MED JESSICA KAKKO

Jessica Kakko Ålder: 49 år Bor: i Åbo

Familj: man och två vuxna söner, en hund

Utbildning: vårdare av utvecklingshämmade, socionom YH Intressen: stugliv, trädgård, resor, naturen och inredning

Aktuell som: pedagogisk handledare på omsorgsbyrån i Pargas

Vad betyder julen för dig: julen är en tid som jag helst vill spen-

dera tillsammans med min familj i lugn och ro. Jag njuter av mysig samvaro, julen har ändrat form efter det att barnen blev vuxna.

Text och bild | Malin Johansson

Jessica Kakko:

“JAG HAR FÅTT VÄXA SOM MÄNNISKA” Jessica Kakko jobbar som pedagogisk handledare på omsorgsbyrån i Pargas sedan några månader tillbaka. Vägen dit har tidvis varit lång och tung med skiftesjobb och studier vid sidan om samtidigt som resan gjort att Jessica vuxit som människa och nu ser pusselbitarna falla på plats.

ret var 1995 då Jessica Kakko blev färdig vårdare av utvecklingshämmade och avlade sin praktik på Kårkullabacken i Par-

gas. Ett år senare blev hon erbjuden ett längre vikariat på Riddarsporren där hon kom att stanna i ett och ett halvt års tid tills Tuvan öppnade, ett boende för personer inom autismspektrum, och som hon fick vara med och starta upp från första början. Där hann Jessica stanna ett år innan hon blev moderskapsledig. Efter sin moderskapsledighet ville Jessica inte återvända till jobbet på Tuvan, eftersom det innebar tre skiftesarbete och det var svårt att få arbets- och familjeliv att gå ihop. Då hade hon turen att bli erbjuden ett vikariat på Passet, en dag-

konpar en gång i månaden som behövde tillfällig vård. Barnen var då fyra och sex år gamla och blev naturligt en del av familjen. – De blev en del av vår familj och våra söner kom

bra överens med dem. Vi har fortfarande kontakt idag och har bland annat blivit bjudna till pojkarnas konfirmation och dimission och via Facebook håller jag kontakt med pojkarnas mamma, inflikar Jessica.

Studerade till socionom YH

Efter tio år på daghem, blev det fysiskt tungt för Jessica och hon beslöt sig för att lämna in en öp-

verksamhet för personer inom autismspektrum.

pen ansökan till Bäckåkergårdens serviceenhet i

– Av en slump blev jag sedan tipsad om ett daghem

senare även fast tjänst. Hon trivdes bra och hade

i Åbo med en grupp barn med särskilda behov. Jag kom att jobba nästan tio år på daghem, sammanlagt på tre olika platser. Men under hela den tiden som jag jobbade på daghem jobbade jag också på

Åbo och fick ett vikariat som vårdare år 2013 och ett jobb som hon långt själv kunde påverka. Efter några år på Bäckåkergårdens serviceenhet beslöt hon sig för att söka in till vuxenutbildningen på Novia för att studera till socionom YH.

Kårkulla som familjevårdare, berättar Jessica. –

Som familjevårdare tog Jessica hand om ett sys-

Jag tänkte att jag söker bara en gång – och

så kom jag in. Det var en tung period med både 33

INTERVJU MED JESSICA KAKKO

Text och bild | Malin Johansson

skiftesjobb och studier vid sidan om. I samband

uppföljning av färdigheter och individuella behov.

med studierna förverkligade jag sedan en långtids-

– Jag åker ut på fältet och har nu satt mycket tid

dröm om att få arbeta i Danmark där jag gjorde min

på att besöka enheterna, vilket jag tycker är viktigt,

praktik. Jag hade läst mycket om specialomsorg i

för att göra mig synlig så att brukare och personal

Danmark och kom att få en praktikplats på centret

blir vana med att jag kommer och går, poängterar

för autism och specialpedagogik, ett gruppboende

Jessica.

för personer inom autismspektrum, där jag stannade i tre månader, säger Jessica.

Jessica samarbetar mycket med personalen och anser det viktigt att dela med sig av sin expertis. Hon utgår ifrån det som är bäst för brukaren och

Att jobba som pedagogisk handledare

Officiellt började Jessica Kakko jobba som peda

strävar till att se brukaren som en helhet. Hon vill fokusera på möjligheterna, inte begränsningarna.

gogisk handledare i september på omsorgsbyrån i Pargas. Jessica berättar att hon hade jobbat en hel del tillsammans med Dorrit Mattsson, den dåvarande pedagogiska handledaren i Åboland,

–

Jag hoppas att jag med min mångsidiga erfar-

enhet kan vara den som inspirerar och ger verktyg åt hela gruppen, konstaterar Jessica.

och sett på nära håll vad Dorrits jobb gick ut på. Jessica ansåg att Dorrit var mycket inspirerande i sitt jobb, så när tjänsten som pedagogisk handledare lediganslogs på våren sökte hon det direkt. Även Jessicas förman var mycket uppmuntrande och sa ”självklart ska du ha ett jobb som motsvarar din utbildning”. Jessica sökte alltså jobbet och fick det, men beskriver tiden med både skiftesjobb och studier som tung: – Jag har kämpat mycket för det här, det var tunga

år att både jobba och studera, reflekterar Jessica.

Viktiga nätverk och rutiner

Som pedagogisk handledare jobbar Jessica i ett mångprofessionellt team på omsorgsbyrån som består av socialkurator, psykolog och regionchef. Ibland deltar Jessica också på enhetschefsmötena för att veta vad som pågår och är aktuellt på enheterna. Hittills har Jessica bland annat deltagit i 12 IP-möten (möten där man gör upp en individuell plan för brukaren). De pedagogiska handledarna inom Kårkulla har också en egen e-postgrupp där man delar mycket information, artiklar och kan rådfråga varandra på ett allmänt plan. Dessutom håller man videomöten cirka en gång i månaden.

Hur ser arbetsbilden ut idag?

Över en kopp kaffe diskuterar man ofta på mor-

sammans med den dåvarande pedagogiska han-

vad var och en ska göra under dagen och vad som

Jessica hade fördelen att första veckan få jobba tilldledaren och fick således en bild av det pedago-

gonen på omsorgsbyrån tillsammans med teamet är på tapeten.

giska arbetet. Mycket handlar om kommunikation eller AKK (Alternativ kompletterande kommunikation), kognitivt stöd, stimulering och handledning vid utmanande beteende. Den pedagogiska handledaren ska skapa en välfungerande vardag för brukaren och brukarens nätverk. Det kan till exempel innebära kartläggning av brukarens olika behov, 34

–

Jag försöker vara aktiv i den pedagogiskt ans-

variga gruppen – där delar jag med mig av aktuellt material, de har önskat få lite mera kött på benen. Om jag har en handledning och ska besöka någon brukare så försöker jag förbereda mig så bra som möjligt så att jag vet vad Dorrit har gjort tidigare och

PEDAGOGISKA HANDLEDARNAS ARBETE Pedagogiska handledarna inom Kårkulla samkommun arbetar vid omsorgsbyråerna och vid Expertoch utvecklingscentret och Vårdhemmet i Pargas. Pedagogisk handledare vid Expert- och utvecklingscentret är Annika Lahtinen. Tfn 0247 431 234 fornamn.efternamn@karkulla.fi Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala Familje- och nätverkscentrerat arbete Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat och pedagogiska handledaren besöker brukaren i hens naturliga omgivning enligt brukarens och omgivningens behov. Arbete med barn

“

hur det har varit, säger Jessica. Jobben inom Kårkulla har gett Jessica mycket och hon säger att hon har fått växa som människa. Hon lyfter fram alla de fina människor hon har fått jobba tillsammans med och är tacksam för de utbildningar hon har getts möjlighet att delta i. Hon avslutar med orden ”det finns så många möjligheter i det här arbetet”.

Det finns så många möjligheter i det här arbetet

Barnet och personer i dess näromgivning kan få pedagogisk handledning redan från babyåldern. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är tidig stimulering och kommunikation. Arbete med ungdomar Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med ungdomar består av att stöda den unga och dennes nätverk i tonåren och vid övergångskeden från livet i barndomshemmet till vuxenlivet. Arbete med vuxna Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och upp följa brukarens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla hens färdigheter med hjälp av pedagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Samarbete med talterapeuten Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation.

HÖSTGALLUP STAFF MATTERS! DISABILITY WORKFORCE OF TOMORROW

Text och bild | Malin Johansson

UTAN PERSONAL – ingen service Den 3-4 oktober arrangerades en internationell konferens i Helsingfors med drygt 300 deltagare där man diskuterade utsikterna för den personal som arbetar inom socialservicebranschen. Vilken kompetens och ett hurudant ledarskap behövs idag och i framtiden för att möta servicetagarnas samt deras familjers behov? Under den tvådagar långa konferensen lyfte man fram intressanta aspekter såväl från Finland som från övriga Europa.

onferensen ordnades i samarbete med

kreativa strategier som garanterar den sociala sek-

EASPD (European Association of Ser-

torns status som en respekterad arbetsgivare med

vice Providers for Persons with Disabil-

motiverad arbetskraft som kan erbjuda kvalitativ-

ities) som är den europeiska organisa-

och personlig service. Eller som Crowe uttryckte

tionen för leverantörer av tjänster till personer med

det – utan personal finns det ingen service.

funktionsnedsättning. Som arrangörer i Finland fungerade Kehitysvammaisten Palvelusäätiö, Ke-

En intressant föreläsning kring empati och IT pre-

hitysvammaliitto, Eteva kuntayhtymä, Rinneko-

senterades av Katri Saarikivi från Helsingfors uni-

ti-Säätiö, Kehitysvammaisten Tukiliitto ry, Savon

versitet. Hennes föreläsning gick under rubriken

Vammaisasuntosäätiö (Savas), Aspa-säätiö och

”Empathy, leadership and interaction in creating a

Kårkulla samkommun. På konferensen lyfte man

human-centric work culture”. Saarikivi lyfte fram da-

fram det människoinriktade arbetet i positivt ljus

gens IT-samhälle och hur det fungerar tillsammans

och många inspirerande presentationer framfördes

med individerna. IT kan idag erbjuda snabb infor-

av både finländska och internationella experter.

mation och nästan intill ett oändligt arbetsminne,

I sitt öppningstal framförde James Crowe, Presi-

men saknar förmåga till empati, moral, flexibilitet

dent of EASPD, vikten av att värna om sin personal

och etiskt ifrågasättande. I dagens samhälle borde

och betydelsen av hur vi pratar om den.

ledarna vara experter på hur vi skapar arenor där personalen kan vara kreativ och empatisk. Förmå-

– Vi är alla ambassadörer för arbetet inom den so-

ga till empati ökar förtroendet, förklarade Saarikivi,

ciala sektorn, påpekade Crowe.

men kan också användas för att manipulera, i till exempel tävlingar.

James Crowe lyfte fram att man kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med sina medlemmar

För att öka empatin kan man förmänskliga, vara

för att uppnå gemensamma mål även i farmtiden.

närvarande, visa hänsyn och bry sig om samt an-

Bland annat lyfte han fram mål som att utveckla

passa sig till andra individer. Idag då de flesta av

oss kommunicerar via e-post och skype får vi yt-

de är på jobb, fortsätter han.

terst lite information om andra människor, vilket medför att förmågan till empati minskar.

Idag ger Buurtzorg service till 80 000 patienter i året och anställer 50-100 nya sjukskötare per månad.

En annan föreläsning som väckte stort intresse

Jos de Blocks berättade om olika innovationer

bland publiken var holländaren Jos de Blocks

inom företaget och lyfte bland annat fram den årli-

framförande om företaget Buurtzorg, som ett flertal

ga rollatorstävlingen som ordnas i september. Täv-

gånger vunnit priset för bästa arbetsgivare i Hol-

lingen fick sin början då en äldre dam med rollator

land. Buurtzorgs företag bygger på små team med

ifrågasatte då det inte fanns några idrottstävlingar

legitimerade sjukskötare som har stor frihet att själv

för henne. Med orden ”Use your ideas”, avslutar

styra och planera vården. Idag har Buurtzorg om-

Jos de Blocks sin föreläsning.

kring 10 000 anställda och är det största och mest framgångsrika företaget inom äldrevård och hems-

Konferensen erbjöd, förutom presentationer av

jukvård i Holland.

både finländska och internationella föreläsare, på en mängd olika workshops där deltagarna hade

Buurtzorg betyder grannvård på holländska och

möjlighet att fördjupa sig i olika frågor kring per-

konceptet går ut på att det inte finns några chefer.

sonal, mänskliga rättigheter, kompetens och utbil

En viktig tanke i Buurtzorgs filosofi är att all person-

dning. Ett mycket lyckat evenemang som bidrog

al ska känna patienterna väl, inte ens timvikarier får

till eftertanke och nya aspekter på dagens arbete

gå över tröskeln till någons hem utan att först ha

inom den sociala sektorn.

gått bredvid en ordinarie. – Spendera tid på människan, istället för adminis-

trationen, understrykte Jos de Blocks. Vi vill att vår personal ska njuta av sitt arbete och vara glada då 37

SENIORRUTAN

Text | Zusine Degerlund-Mattsson | ClaraDegerlund-Mattsson Portin, Tettan Lindqvist TextBild | Zusine

Seniorrutan Kårkulla seniorer r.f.

n regnig dag i november bänkade vi oss i bussen från Pargas för att fara till Helsingfors och Svenska Teatern, vi skulle se föreställnin-

Medlemsmötet i november började med en tyst minut för vår före detta chef och Kårkulla senior Lasse Weckroth som lämnat oss. Vila i frid.

gen ”I det stora landskapet”. En sagolik familjekrönika uppförd av DuvTeatern som firar sitt 20 års jubileum med denna föreställning i samarbete med Svenska Teatern, orkestern Wegelius Kammarstråkar och musikgruppen Resonaarigroup.

tänk att du lämnat oss nu.

Lasse, Lasse, TACK kära Lasse, finaste snigeln var du.”

Text Siv Fagerlund ”Sången till Lasse”. Melodi Lju-

På deras hemsida står bland annat: DuvTeatern

va Karl-Gustaf

grundades år 1999 och är en teater för egensin-

Kårkulla Seniorer önskar Omslagets läsare en Fridfull Jul och ett Gott Nytt År!

niga och unika scenkonstnärer och teaterarbetare. Teatern har som mål att skapa konstnärligt utmanande scenkonst. Produktionen bygger alltid på arbetsgruppens egna erfarenheter, intressen och idéer. Föreställningen gav allt man kan önska: teater, dans, livemusik, sång och humor som blandats med smärta, längtan, sorg och glädje. Det handlar också om makt, vanmakt och konflikter. Som gammal omsorgsarbetare är jag mycket tacksam för att fått uppleva något så fint.

”Men vår Lasse käraste Lasse,

ARBETSGLÄDJE-KAMPANJ

Text | Eva Isaksson-Holmberg Bild | Malin Johansson

Arbetsglädje!-kampanj Höstens arbetsglädje!-kampanj, inom ramen för UUA verksamheten, hade Kårkulla samkommuns 60-årsjubileum nästa år som tema. Alla kunde delta i kampanjen genom att göra ett bidrag för att hylla 60-åriga Kårkulla samkommun. Formen för bidragen var fri exempelvis bilder, dikter, sånger, konstverk, videor, slogans med mera. De bidrag som vi fick var mycket fina! Personal och brukare har tillsammans jobbat med att ta fram bidragen på enheterna. Konstverken kommer att ställas ut på centralförvaltningen så att man kan ta del av dem. De bidrag som finns i elektronisk form kommer vi att publicera på webbsidan och i våra kanaler för social media. Det vinnande bidraget kom från FIXtv! Se videon på fixtv.fi

Kårkulla 60 år som tema

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

4041

Trycksak

0955