vårt
Följ med till familjen Takino Sundström
Från storstadsliv till drömvillan i Råneå
100 000 invånare –målet och utmaningarna
Luleåbon om sin roll i ny film
Historieäventyr på Hägnan
En tidning från Luleå kommun. Nr 3 • 2024
Upplev en färgsprakande höst i Luleå
På Luleå turistcenter möter vi en verklig mix av människor. Vi stöter på resvana internationella besökare som vill bocka av något på sin ”bucket list”, Malmfältsbor med nöje i blicken, sörlänningar på jakt efter midnattsljuset och norrsken, européer och hemvändare som funderar på att flytta hit och Luleåbor som nyfiket tittar in i våra lokaler i Kulturens hus. Något vi noterat genom åren är att långväga besökare många gånger vet mer om vad som är värt att se och göra i och kring Luleå än vad många Luleåbor gör. Nyfikenheten hos besökarna är stor och ofta är de mycket pålästa. De har kommit hit av en anledning och de gillar vad som erbjuds.
De ser en plats omsluten av vatten där allt är nära, med mängder av sol, ett världsarv, sju museer, en skärgård med 1312 öar, över 40 naturreservat, vackra och fiskrika älvar och sjöar, den fantastiska isbanan, stadsnära rekreationsområden, vandringsleder, vintersportanläggningar samt berg med urskog och utsikt. Som grädde på moset en stad med ett stort utbud av kultur, restauranger, boende och shopping.
FÖLJ VISIT LULEÅ
PÅ INSTAGRAM för inspiration och tips om besöksmål, upplevelser och sevärdheter.
@visitlulea
Många besökare vittnar om en otroligt trevlig och omhändertagande lokalbefolkning som höjer deras upplevelse. En eloge till alla Luleåbor! Å andra sidan hör vi ofta från gästerna att de inte kan förstå varför det är så få från lokalbefolkningen på dessa fina platser. Från Luleåbor får vi på Turistcenter relativt ofta höra att ”man är ju så hemmablind”. Låt oss råda bot på hemmablindheten. Luleåbor, lyft blicken och lär känna mer av er hemkommun och närmiljö. Deppa inte för att hösten och mörkret är här. Med höstens intåg kommer också teaterpremiärer på Norrbottensteatern, underhållning av alla dess slag på Kulturens hus, seriespel för våra elitlag inom basket och hockey och fantastiska, färgsprakande norrskensskådespel på himlen. Passa på att uppleva det du har på hemmaplan.
FÖLJ LULEÅ KOMMUN PÅ INSTAGRAM OCH FACEBOOK för nyheter och information om kommunens verksamheter, aktiviteter och evenemang.
@luleakommun
Sanna Makslahti Luleå turistcenter
vårt
Omslagsbilden
Gabriella Maria Takino Sundström flyttade från Brasilien till Sverige. I dag bor hon med sin familj i Råneå. Foto: Ida Lund.
ges ut av Luleå kommuns kommunikationskontor
Redaktör: Linda Sundström
Ansvarig utgivare: Elisabeth Ennefors
Grafisk form: Joakim Höggren
Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete
Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå
Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se
av LLT:S 81 bussar drivs i dag på biogas. Målet är en fossilfri drift 2030.
17 852
studenter går på Luleå tekniska universitet.
290 av kommuner
Den platsen hamnade Luleå kommun på i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Sverige. Läs om kommunens arbete på sidan 8.
Kusligt i kyrkstaden
Den som är nyfiken på folktro, väsen, döden och andra kusligheter som hört kyrkstaden till genom tiderna kan hålla utkik efter höstens nya temavandring ”Gammelstads mörka historia” på www.visitgammelstad.se
utpekade tysta områden finns i Luleå kommun
Läs om projekten på sidan 9.
Nya utdelningsdagar
för Vårt Luleå
På grund av avtalsändringar med vår distributör delas Vårt Luleå numera ut mellan lördag och tisdag.
Följ Luleås kanaler!
facebook.com/luleakommun
instagram.com/luleakommun
youtube.com/luleasweden
Höstsäsong och skärgårdsnyheter på gång!
Den nya, 20 meter långa bryggan på Altappen
Barnsligt roligt på Visitor Center
Vem gillar inte att klä ut sig? I utställningen ”Gammelstad – kyrkstad i världsarvsklass”, på Visitor Center, finns sedan en tid tillbaka en barnhörna som blivit populär.
Utställningen, som delvis har interaktiva inslag, är underhållande för både barn och vuxna. Dessutom dyker musfamiljen Gammelstadsson upp här och var, bland annat i form av tovade, små dockor. Fri entré!
Hjälp ett barn
Ute bland Luleås 1312 öar råder det aktivitet året om. Här är tre av de senaste projekten.
Installation av en flytande miljöbrygga med tunnor på Junkön. Björkögärdsviken på Hindersön ska muddras så att turbåtarna även i fortsättningen kan ta Luleåbor och turister till ön.
I slutet av sommaren kom en ny gästbrygga på plats på Altappen. Perfekt för båtfolk som vill upptäcka ön med sin spännande industrihistoria.
Har du plats i ditt hjärta och hem för en till? Flera barn väntar på att få komma till en ny familj som kan ta emot dem på heltid som familjehem eller vissa helger eller lovdagar som kontaktfamilj.
Läs mer på lulea.se/familjehem eller kontakta familjehemsenheten via Luleå kommuns kundcenter: 0920-45 30 00.
Årets julmarknad i Gammelstad
Den 7–8 december är det dags för friluftsmuseet Hägnans julmarknad, där ett 90-tal knallar säljer sina hantverksprodukter. Marknaden är också en julupplevelse. Här finns tomtefar och tomtemor, chans att lära sig mer om jultraditioner från förr och en spännande sagovandring. Program kommer under hösten på visitgammelstad.se/julmarknad. Biljettförsäljningen startar den 11 november.
Låna bibliotekets lokaler
Föreningar och organisationer som vill bedriva verksamhet på Porsön kan låna Porsöns biblioteks möteslokaler med kök och möjlighet till olika typer av möblering. Lokalerna lånas torsdagar klockan 9.00–14.00 och 17.00–22.00.
För bokning av introduktionssamtal: sjalvservice.lulea.se/ motesplatsPorsonIntro
För mer information: motesplatsporson@lulea.se
Barnen Måns Nilsson och Malva Hagenlöf tillsammans med Ida-Sofia Rova (Muminmamman), Outi Drugge (Muminpappan) och Mia-Mari Hagenlöf (Lilla My).
Lustfyllt lärande på
förskola
Barnen samlas på gården till Älvens förskola i Råneå och sätter sig ner i sina färgglada reflexvästar.
Det är en livlig publik som ser Mumin badar bastu, en i raden av teaterföreställningar på förskolan. Dagens teater handlar om minoritetsspråken finska och meänkieli.
Text: Camilla Hermansson / Foto: Tomas Bergman
I föreställningen vävs ord in på meänkieli och finska – vasta, sauna, kuuma, kylmä – för att barnen ska få ta del av nationella minoriteters språk och kultur. Barnen får också vara med och dansa till musik samt fortsätta leka och bearbeta sin upplevelse.
– Vi har hittat fler metoder i undervisningen, där teater är en del. Barnen lär genom lek när den är kopplad till sammanhang. I dag uppmärksammar vi finska och meänkieli i teatern och visar att man ska vara stolt över sitt ursprung, säger Mia-Mari Hagenlöv,
förskolläraren som spelar Lilla My i föreställningen.
Älvens förskola har ungefär en föreställning i veckan, om allt ifrån matematik med karaktärerna Plus, Minus och Likamed (likhetstecken) till fjällsemester för att visa det samiska kulturarvet. Teatern kan också blandas in spontant i undervisningen. En gång kom Hooja och Mårdis på besök med skoter.
– Då trodde några av föräldrarna att det verkligen var Hooja som varit på besök och frågade om det var sant.
Mia-Mari Hagenlöv har ända sedan hon var liten velat bli lärare och utbildade sig efter gymnasiet till förskollärare. Hon bor i Smedsbyn och jobbar nu på Älvens förskola i Råneå.
– Det är ett spännande jobb att få vara med och se när ett lärande uppstår. Jag har härliga kollegor och vi arbetar i team. Vi har lätt till skratt, har olika erfarenheter och kan bolla saker med varandra i projekt. Arbetslaget är en guldgruva av erfarenheter, säger hon.
Förskolan har haft ett förbättringsarbete under läsåret och delat upp barnen på avdelningarna i olika åldrar,
Barnen får ta del av de nationella minoriteternas kulturarv.
Lilla My tycker det är kallt i bastun och Muminpappan slänger vatten på aggregatet.
1–3 år och 4–6 år. Det har inneburit ett bättre teamarbete hos personalen och möjliggjort fler undervisningstillfällen.
I föreställningen om Mumin har Mia-Mari Hagenlöv med sig förskollärarna Ida-Sofia Rova, som spelar Muminmamman, och Outi Drugge, som spelar Muminpappan.
– Efter förställningarna får vi ibland frågor av föräldrar som är nyfikna på att få andra ord översatta till något av minoritetsspråken. Barnen har då tillsammans med föräldrarna pratat hemma och intresse att ta reda på mer har uppstått utifrån teater och musik, berättar Mia-Mari Hagenlöv.
Fakta Förskolan har hjälp av språkstödjare från Kompetenscenter i arbetet och de har även kommit med ”språkväskor” till barnen. Dessutom kan förskolan låna utbildningsmaterial på minoritetsspråk från kompetenscenter. Även biblioteket i Råneå har varit till stor hjälp.
Mia-Mari Hagenlöv tycker arbetslaget är en guldgruva av erfarenheter.
Betalar du rätt
avgift för ditt barn?
Alla vårdnadshavare med barn i förskola eller på fritidshem betalar en avgift för sin plats. Hur stor avgiften är beror bland annat på hushållets inkomst. För att säkerställa att alla betalar en rättvis avgift genomför kommunen nu en årlig inkomstjämförelse.
Text: Marie Larsson / Illustrationer: Joakim Höggren / Foto: Marie Larsson
Avgiften grundar sig på hushållens inkomst som vårdnadshavarna rapporterar till kommunen. De som inte meddelar något hamnar automatiskt på maxtaxa. Under våren jämför kommunen inkomstuppgifter för skatteåret 2023 med den uppgift som hushållen meddelat. För de allra flesta blir det inte någon skillnad, men en del personer kommer få tillbaka pengar och en del andra blir skyldiga.
– Den vanligaste orsaken till att det blir fel är att inkomstuppgifterna inte stämmer. Man kanske har fått en ny sammanboende och glömt meddela att hushållets inkomst förändrats, säger Christina Sandström, projektledare för införandet på Luleå kommun.
Anledningen till att kommunen gör en inkomstjämförelse är för att kommunen
ska vara säker på att hushållen betalat rätt avgift. Hushåll med lägre inkomst ska betala mindre i avgift än hushåll med högre inkomst.
– Om något förändras är det viktigt att meddela oss så att vi har korrekta uppgifter. Det är vårdnadshavarens ansvar, säger Helena Jensen, biträdande arbetsmarknads- och utbildningsdirektör vid Luleå kommun.
Den årliga kontrollen sker i efterhand då det tar tid innan den slutliga taxeringen är klar hos Skatteverket.
– Genom att göra den här inkomstjämförelsen följer vi upp att alla betalar rätt avgift. Det är en rättvise- och trygghetsfråga att familjer betalar avgift enligt den taxa som gäller, säger Helena Jensen.
Fakta
Inlämnade inkomstuppgifter till kommunen jämförs mot inkomst hos Skatteverket
Stämmer inte uppgifterna innebär det att Luleå kommun fakturerar eller betalar tillbaka för att justera tidigare avgifter
Fakturor skickas ut i mars 2025
Återbetalning påbörjas i september 2025
”Det ska vara rättvist, hushåll ska betala avgift i förhållande till sin inkomst”, säger Helena Jensen och Christina Sandström.
Från São Paulo till Råneå: ”Jag känner mig trygg här”
Gabriella Maria Takino Sundström flyttade från ett pulsande São Paolo med elva miljoner invånare till drömvillan i Råneå. I dag lever hon nära naturen med sin make John och sonen Daniel som är tio månader.
Text: Ida Lund / Foto: Ida Lund
Det är en solig eftermiddag i Råneå. Solstrålarna letar sig fram mellan träden vid Råneträsket och på gårdarna runt omkring hörs barn som hoppar på studsmatta och ljudet av gräsklippare.
Vid ett rött hus med vita knutar, där Gabriella Maria Takino Sundström och hennes familj bor, möts man av en välskött trädgård med blommande rabatter och grönsaksodlingar.
– Vi har haft fullt upp de senaste somrarna. Vi har nyligen målat bron och räckena, säger hon och visar stolt upp gårdens senaste projekt.
Hennes mamma kommer från Japan och hennes pappa är från Sverige. Hon är född och uppvuxen i Brasilien, men har alltid längtat bort.
– Brasilien har blivit så farligt.
Det är mycket korruption och orättvisa. Jag kände mig aldrig trygg där. Det var en fantastisk känsla att flytta hit och kunna gå ut ensam mitt i natten utan att känna sig rädd.
Efter att ha lämnat Brasilien flyttade hon först till Uppsala. Där studerade hon svenska och arbetade som kock. Planen var att flytta till Umeå för att gå en kockutbildning och samtidigt uppleva den norrländska vintern, men ödet ville annorlunda. I Uppsala träffade
Gabriella, John och sonen Daniel lever sitt drömliv i Råneå.
Familjen fikar i glasverandan en solig höstdag. Väggen på bilden till höger har Gabriella själv målat.
hon John genom gemensamma vänner. Han är uppvuxen i Luleå kommun och har bott i Råneå, Sävast och centrala Luleå. Familjen valde att bosätta sig i Råneå, ett val de är mycket nöjda med. – Vi tittade på hus inne i Luleå, men det går inte att jämföra med vad vi fick här i Råneå. Vi har en stor tomt och bara 100 meter till badstranden. Det är svårt att slå, säger Gabriella Maria Takino Sundström.
Första gången hon besökte Råneå tog svärmor med henne på en rundtur för
att visa vad samhället hade att erbjuda. När de passerade det hus de nu bor i skojade Gabriella om att hon skulle flytta hit ifall de någonsin fick möjlighet att köpa det. Två år senare dök huset upp på försäljning och de vann budgivningen.
– Min närmaste släkting är min tvillingsyster i Uppsala, så jag är väldigt tacksam att vi har Johns föräldrar här.
I familjens trädgård växer zucchini, bönor, vitlök, majs och örter på sommaren. Att vistas i naturen är någonting
Råneå – redaktionen tipsar
• Under mars anordnas Råneälvdalsloppet, ett längdskidlopp med start i Gunnarsbyn, Niemisel och Böle och målgång på idrottsplatsen i Råneå.
• Brottningsföreningen, Råneå BK och basket- och fotbollsföreningen IFK Råneå är Råneås lokala föreningar som erbjuder sport för ungdomar.
• Råneå konsthall startades av konstnären Mats Wikström. Varje år sedan 2018 anordnas Råneåbiennalen där konstnärer ställer ut sin konst.
• Under augusti månad är det folkfest när det fiskas kräftor längs Råneälven.
• I Råneå finns Rånekölen, en slalombacke som drivs av ideella krafter.
de vill att Daniel ska få med sig från tidig ålder.
– Vi har valt den privata förskolan som ligger närmast. Inte bara för att det är praktiskt utan även för fokuset på utomhusaktiviteter, vilket vi tycker är viktigt, säger John Takino Sundström.
Gabriella arbetar ofta hemifrån. Att slippa pendla gör att hon kan lägga mer tid på sitt intresse för trädgården.
Johanna Fjällblad, etableringsansvarig, och Josefine Wihlzon arbetar för ett bättre näringslivsklimat i Luleå.
”Ett
gott näringslivsklimat gagnar Luleåborna”
Det råder full aktivitet på det nya näringslivskontoret i Stadshuset. Det nya teamet har i uppdrag att utveckla och driva kommunens näringslivsarbete, omvärldsrelationer och destinationsutveckling.
Text: Alexandra Nyman / Foto: Alexandra Nyman
Att förbättra näringslivsklimatet i kommunen och även stärka relationerna med omvärlden är prioriterat när Luleå kommun behöver ta större kliv för att den gröna omställningen i norr ska bli möjlig. Det nya teamet, som består av 19 personer i olika roller, samverkar med näringsliv, samhällsaktörer och internationella samarbetspartners för en hållbar tillväxt och för Luleå kommuns attraktionskraft.
– Ett gott näringslivsklimat gagnar Luleåborna. Känslan av att driva företag i Luleå ska vara positiv. Vi vill få fler ambassadörer för att nå upp till visionen om 5 000 nya jobb, säger Josefine Wihlzon, näringslivschef, och fortsätter:
– Det känns otroligt fint att vi äntligen är samlade och att vi fått välkomna de anställda från Luleå Business Region
till kommunen. Nu jobbar vi på att bli sammansvetsade.
Ett av de snabba målen som Josefine Wihlzon beskriver är en tydligare och tajtare kommunikation med aktörer inom näringslivet.
– Jag är en relationsbyggare och tycker det är viktigt med ambassadörskap. Därför ser jag fram emot att möta näringslivet i Luleå i flera olika sammanhang. Det behöver även ske en förflyttning i våra arbetssätt och i Luleå kommuns kultur, där näringslivet behöver vara en naturlig part att föra dialog med för att ta in deras perspektiv i våra processer, säger hon och tillägger att kommunen har mycket på gång för att främja näringslivet.
– Luleå kommun har till exempel gått med i Svenskt Näringslivs utvecklings-
Möt näringslivskontoret och politiker
På Frukost med näringslivet i Vetenskapens hus den 29 november (och sista fredagen i varje månad) kan du ställa frågor till tjänstemän från förvaltningar och politiker.
Läs mer på: www.lulea.se/naringsliv
program där jag tillsammans med kommundirektören och kommunalråd kommer att delta och utbilda oss i framgångsfaktorer för ett förbättrat företagsklimat. Vi kommer även få möjlighet att utbyta erfarenheter med andra kommuner.
Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, Anna Lindh Wikblad, kommundirektör, och Emma Breheim, chef för kommunstyrelseförvaltningen, hälsade medarbetarna på det nya kontoret välkomna till Stadshuset i september.
– Nu kan vi effektivisera arbetet genom kompetensgivande samarbetsformer och ha uppdragets bästa för våra ögon. Inte minst vad gäller den gröna omställningen men även utökad service till befintliga företag, säger Emma Breheim.
– Jag har stora förhoppningar om att denna omstart i näringslivsarbetet kommer ge energi och fart i arbetet med ett starkare och mer diversifierat näringsliv i Luleå, säger Carina Sammeli.
Läs mer om Näringsliv, omvärld och destination
Personalen från Luleå Business Region ingår i det nya näringslivskontoret.
Josefine Wihlzon, näringslivschef.
När tystnaden får tala
Naturområden utan störande ljud
är lika attraktivt som norrsken, skärgård och isvägar. Det menar Pontus Wikström som i två projekt inventerat tystnaden, vilket har resulterat i nio utpekade tysta naturområden inom Luleå kommun.
Pontus Wikström upplevde redan för många år sedan att naturupplevelser försämras av ljud från exempelvis motorfordon.
– Av den anledningen drog jag i gång ett projekt 2023 med Luleås och Piteås kommuner för att lokalisera och beskriva besöksvärda naturområden där tystnaden är en kvalitet. Projektet hade ett särskilt fokus på tätortsnära och skyddade naturområden, säger Pontus Wikström och fortsätter:
– De nio tysta naturområdena finns utmärkta på kommunkartan, vilket underlättar för både invånare och turister att hitta platser utan eller med väldigt lite samhällsbrus.
Vissa av de utpekade områdena är fria från störande ljud endast under delar av året, veckan eller dagen. Gültzauudden till exempel innehåller en park, ett skogsområde och en fin sandstrand bara några minuters promenad från
Storgatan i Luleå. Mitt i området är det ofta riktigt tyst, trots närheten till stadens typiska ljud.
Naturens egna ljud, såsom lövsus, porlande vattendrag och fågelkvitter, ingår i naturupplevelsen, i motsats till konstgjorda ljud. Pontus Wikström vill skicka med ett råd.
– Försök att låta bli mobilen när du lyssnar. Det är lätt att frestas att kolla upp ett fågelläte. Testa i stället att bara vara och låt tankarna flyga fritt.
Det finns goda förutsättningar att uppleva tystnad i den här delen av världen, vilket lockar turister från när och fjärran.
– Jag tror att intresset för tystnad i kombination med vacker natur kommer att öka. Kravlös vistelse i det fria, utan aktiviteter eller prestationer, blir allt viktigare, säger Pontus Wikström.
Att vistelse i skog och mark har en välgörande effekt på människan är väl belagt.
Örjan Spansk, kommunekolog
Örjan Spansk, kommunekolog, representerar Luleå Kommun i projektet. Han tror att resultatet av projektet kan användas som underlag vid planering av mark- och vattenanvändning gentemot utpekade tysta naturområden.
– Det finns även en folkhälsoaspekt i det här. Vi vill synliggöra olika typer av natur i kommunen för att locka ut Luleåbor och turister. Att vistelse i skog och mark har en välgörande effekt på människan är väl belagt, säger Örjan Spansk.
Pontus Wikström njuter av naturen vid Hertsöträsk, bara några kilometer från Luleå centrum. Här finns natur med blandskog och bekvämligheter i form av spångar, eldstäder och raststugor. Ljudbilden påverkas av stålverket som hörs som ett svagt brus i bakgrunden de flesta dagarna. Det finns ändå gott om fina naturljud, inte minst de talrika grodorna som dyker upp i början på sommaren.
Med tysta områden menas främst naturområden med lågt bakgrundsljud av samhällsbuller. Vissa tysta områden kan ha sådana kvaliteter bara under delar av året, veckan eller dagen.
Projekten, i samarbete med Luleås och Piteås kommuner, pågick under 2023 och finansierades av statliga LONA-bidrag, Luleå kommun och Piteå kommun, Svenska Naturskyddsföreningen samt genom samarbete med ideella föreningar såsom Svenska naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet.
Läs mer och hitta platserna på Kommunkartan
Fakta
Text: Karin Kemi Foto: Jennie Lind
Bilden visar visionen av hur Luleå kommun ser ut 2040. Då är Luleå en välmående kommun med noll klimatpåverkan. En kommun som har visat vägen och skapat en hållbar framtid tillsammans med andra aktörer.
framtidens Luleå
börjar här och nu
År 2040 ska Luleå ha minst 100 000 invånare, 5 000 nya jobb, noll klimatpåverkan och en fungerande vardag. Det är höga mål och på vägen dit behöver Luleåborna stå ut med en del byggstök. I slutet av året öppnar utställningen som illustrerar resan mot framtidens Luleå, tillsammans med olika aktörer, i köpcentret Shopping. Här kommer ett litet smakprov.
Text: Lena Hedberg och Josefin Högström / Illustration: Malin Svedjeholm
Luleå Hamn rustas för framtiden
Luleå Hamn är logistiknavet i industrins gröna omställning. I sommar startade projektet Malmporten. Världens största mudderverk har muddrat i farleden så att större och fullt lastade fartyg ska kunna anlöpa hamnen. Av muddermassorna skapas nya landytor på 750 000 kvadratmeter, en ny djuphamn anläggs och hamnområdet får en ny järnväg. En stor allvädersterminal planeras att byggas där fartygen kan lasta bland annat det fossilfria stålet under tak.
3
Hertsöheden – Luleås nästa stora bostadsområde
Hertsöheden heter nästa större bostadsområde som Luleå kommun planerar att bygga med olika typer av boende för upp till 4 000 Luleåbor. Bostadsområdet planeras strax nordost om Hertsö centrum och tanken är att det ska bli en modern och hållbar stadsdel. Här ska det vara lätt att resa och leva hållbart och tryggt och här ska naturen få plats mellan husen. Både friluftsliv och stadsliv ska finnas nära. Just nu pågår arbetet med att ta fram den första detaljplanen.
5
Skola på engelska
För att klara samhällsomställningen behöver kommunen bli hem till fler Luleåbor, från andra delar av Sverige och världen. Under hösten öppnade kommunen dörrarna till två viktiga skolsatsningar, både en engelskspråkig grundskola och en engelskspråkig gymnasieutbildning. En möjlighet för unga att utveckla sina engelska-kunskaper tidigt och en förutsättning för att locka hit familjer från andra delar av världen.
6
2
Läs mer på lulea.se/framtidenslulea
LLT:s resa mot fossilfria bussar
Att åka kollektivt är betydligt bättre för klimatet än att köra egen bil. En dryg tredjedel av alla Luleå Lokaltrafiks bussar drivs av antingen biogas eller el. Till år 2030 ska trafiken vara helt fossilfri. Då kommer det vara möjligt att resa kollektivt och utan klimatutsläpp på alla LLT:s busslinjer i Luleå.
4
Energi
i framtidens Luleå
I framtidens Luleå kommer det finnas ett stort behov av energi. Nya ledningar som transporterar både förnybar el och vätgas kommer att ha vuxit fram runt om i kommunen. Företag, organisationer och Luleåbor kommer se till att använda energin på effektivaste sätt. Restenergier från industrierna som finns i Luleå kommer tas tillvara och användas i fjärrvärmenätet som värmer bostäder. El kommer produceras med hjälp av solen på både offentliga och privata byggnader och i solcellsparker. Företag, myndigheter och medborgare samverkar för ett fossilfritt Luleå senast år 2040.
Luleå Industripark
År 2040 är Luleå Industripark hem till industrier som fokuserar på grön teknik och omställning. Här producerar SSAB fossilfritt stål och Talga klimatsmarta batterianoder. Uniper tillverkar vätgas och Power 2 Earth Sveriges första fossilfria mineralgödsel. LKAB förädlar sällsynta jordartsmetaller. Resultatet blir inte bara fossilfria produkter som skeppas ut via Luleå Hamn, utan också fler spännande jobb och ökade möjligheter för de som verkar och bor i framtidens Luleå.
Panelen
100 000 invånare – ett mål med utmaningar
Undersökningar visar att Luleå kommun har goda förutsättningar för framtida tillväxt, över 95 procent av invånarna tycker att kommunen är en bra plats att bo på och 76 procent är positivt inställda till samhällsomställningen. Under första halvåret 2024 minskade Luleås befolkning ändå med 224 personer.
Anna Lindh Wikblad kommundirektör
Vad är den största utmaningen för att Luleå ska växa?
– Det finns några rejäla utmaningar. Bostadsbyggandet är lågt i hela landet. I Luleå har vi sedan 2015 arbetat medvetet för att motverka bostadsbristen.
Luleå kommun försöker stimulera marknaden genom nära dialog med de bostadsaktörer som har eller söker markanvisning, genom att i samverkan försöka påverka nationella regelverk samt genom att bygga själva via Lulebo AB.
– En annan utmaning, även den nationell, är att det föds färre barn än vanligt samtidigt som invandringen minskar. Även om vi ser en lägre utflyttning från Luleå än tidigare så ger den trenden snabbt konsekvenser då arbetslösheten är låg i Luleå. De insatser Luleå kommun gör för att öka inflyttningen har hittills haft en större effekt på människor från andra länder än från södra Sverige, men platsmarknadsföring är fortfarande viktig.
Hur kan utmaningen lösas?
– Det viktigaste som kommunen kan göra är att driva samhällsbygget i riktning mot en mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling och att se till att Luleåborna upplever att de har en fungerande vardag och kan fylla sin fritid med aktiviteter. Om Luleåborna är stolta ambassadörer för livet i Luleå så slår det den mest påkostade reklamkampanjen med hästlängder.
Sehlin vd för Luleå Näringsliv
Vad är den största utmaningen för att Luleå ska växa?
– Vi har haft en befolkningstillväxt som legat på en relativt konstant nivå. Utmaningen nu är att vi behöver öka inflyttningen till Luleå och länet drastiskt. Denna utmaning är inte enbart upp till Luleå kommun att lösa. För att lyckas behöver vi alla göra och tänka på nya sätt.
Hur kan utmaningen lösas?
– Det är jättebra att kommunen har ett tydligt mål för invånarantalet, men målet behöver brytas ner i delmål, strategier och konkreta actions. Tydliga arbetssätt ska genomsyra hela kommunens arbete, men behöver även finnas hos oss andra, alltså hos företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Luleå. Vi behöver vara fler som har mål och actions kopplat till att vi ska bli fler Luleåbor. – Många företag är duktiga på att sätta mål för försäljning, produktion, kvalitet, hållbarhet och liknande, men kanske kan de också ha mål kopplade till inflyttning. Fler av företagens nyrekryteringar skulle kunna utgöras av personer som inte är Luleåbor i dag, studenter från LTU eller elever från yrkesutbildningar.
Varför ska Luleå växa?
Vision Luleå 2040 antogs 2008 och handlar om att skapa ett attraktivt Luleå som är hållbart över tid. Hållbar utveckling delas in i ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Befolkningsmålet är 100 000 invånare till 2040.
– Det brukar pratas om 100 000 som gränsen för en större stad, då samhället börjar växa mer dynamiskt och det finns jobb inom fler branscher, vilket innebär mer lokal service för de som lever här. Vi har därför siktat på att bli 100 000 för att Luleåborna ska få bättre möjligheter till ett bra liv här, säger Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, och fortsätter: – Samtidigt har Luleå, precis som de flesta kommuner i Sverige, en åldrande befolkning. För att klara välfärden i framtiden behöver fler människor flytta till Luleå så att vi har fler i arbetsför ålder som kan jobba här.
Läs mer om Vision Luleå 2040
Tim Foster biträdande professor i marknadsföring vid Luleå tekniska universitet
Vad är den största utmaningen för att Luleå ska växa?
– En bättre förståelse för vad en hållbar stad är. Hållbarhet handlar inte endast om miljön (gröna initiativ).
– En annan utmaning är att vara bättre på att lyssna och fokusera på unga personer, som är Luleås framtid. Vår studie ”Luleå som ett varumärke” visar att unga personer inte vill stanna eller rekommendera Luleå. Det påminner om resultatet i en studie vi gjorde för Luleå kommun för 12 år sedan.
– Jag tycker att 100 000 invånare är ett bra mål, men det kommer ta längre tid än till år 2040.
Hur kan utmaningen lösas?
– En kommun måste vara hållbar över fyra områden, enligt forskning på LTU: Social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, kulturell hållbarhet och hållbarhet inom miljö.
– Fokusera mer på unga personer och hur de uppfattar och upplever Luleå. Vi har tusentals studenter. Ändå ser de mest Porsöområdet? Unga personer är de som ärver Luleå i framtiden, de är fyllda med idéer för en växande stad.
– Glöm inte att attrahera personer till Luleå i era kampanjer, få företag att investera och starta upp här samt få turister att besöka Luleå. Turism är en nyckel till att Luleå ska växa.
Camilla
Text: Linda Sundström / Illustration: Joakim Höggren / Källa: SCB, Novus och Dun & Bradstreet
Immigranter anländer till Ellis Island, cirka 1907. Foto: Shutterstock
Arkivbild på Emma och Valter. Foto: museumsNorrbottens arkiv
Höstlov på Hägnan –Dags för historieäventyr
Under Hägnans höstlov emigrerar vi till Amerika. Följ med friluftsmuseet på det spännande historieäventyret om Emma från Tornedalen som står i valet och kvalet att emigrera.
Text: Therese Hedman / Foto: Therese Hedman, Norrbottens museums arkiv och Shutterstock
Under höstlovet bjuder friluftsmuseet Hägnan lovlediga barn på ett historieäventyr.
– Barnen får träffa Emma år 1903. Hennes bror Johan har emigrerat och nu måste Emma göra ett val. Ska hon emigrera till Amerika till sin bror eller ska hon stanna kvar i sin tornedalska by? Tur att hon har barnen som kan hjälpa henne, säger Ida Renlund, museipedagog vid Hägnan.
Historieäventyret är löst baserat på brev som skrevs omkring år 1900 mellan en kvinna i Kuivakangas och hennes bror. Då, efter den stora svälten i slutet av 1800-talet, utvandrade många svenskar för att hitta lyckan i Amerika.
– Det är en stor del av Sveriges historia. Många blev kvar i det nya landet medan andra fick åka hem med
skammen efter en kontroll vid immigrationen på Ellis Island. Hade man exempelvis för dålig rygg ansågs man inte arbetsduglig, säger Ida Renlund.
Under historieäventyret ska barnen söka upp olika personer på Hägnan för att bilda sig en uppfattning om Emma borde åka eller inte. De träffar exempelvis sockenprästen som ger ett flyttningsbetyg. Barnen får sedan rösta om Emma ska emigrera.
– Det blir stora frågor, men anpassade för barn. Hur tror de att man känner om man flyttar till ett land långt bort utan att kunna språket? Vad hade de själva valt att packa? säger Ida Renlund.
Hägnans höstlov 2024
• Museet är öppet den 29–31 oktober klockan 12.00–15.00. Historieäventyret går två gånger per dag, klockan 12.00 och 13.30.
• Aktiviteterna är gratis och utan föranmälan.
• Förutom äventyret får barnen vara med på skapande verkstad och rita vykort till eller från en emigrant, samt göra sin egen packlista inför resan.
• Hägnan håller även en loppmarknad i långlogen. Museet säljer ut husgeråd och möbler för en billig peng.
• Lanthandeln och kafé Fägnan håller öppet.
”Vi är väldigt dåligt rustade”
I takt med globaliseringen och samhällsutvecklingen har beredskapen minskat – samtidigt är vi mer beroende av varandra än någonsin. Det menar Patrick Sellman som föreläste under Beredskapsveckan om varför det är viktigt att hushållen förbereder sig inför en potentiell kris.
skap och ett större individansvar, tycker Patrick Sellman.
– De flesta privatpersoner gör väldigt lite för att förbereda sig. Hemberedskap, hushållens förmåga att stå emot besvärliga situationer, handlar inte endast om att sätta sig i källaren med en vevradio och pannlampa. Hemberedskap är grunden för hela samhällets beredskap och syftar till att vi ska kunna fortsätta lösa våra uppgifter. Det är ingen annan än vi här. Ändå är det alltid någon annan som ska lösa allting, säger han och fortsätter:
– Det är sorgligt att politikerna, som förstört en av världshistoriens bästa beredskaper, inte förstår att hushållen måste ta ett större ansvar. Det är tacksamt för staten att lägga det på kommunerna som redan är dåligt förberedda och samtidigt ska ta hand om de mest utsatta i samhället.
Patrick Sellman, som tillsammans med Kalle Zackari Wahlström har podcasten I väntan på katastrofen, var officer under Kalla kriget och har utbildat värnpliktiga. Under coronapandemin började han föreläsa om beredskap.
Text: Linda Sundström / Foto: MSB / Illustrationer: MSB
Han gör ofta jämförelser med 1900talets beredskap.
– Tidigare fanns beredskapslager, avtal med företag om att upprätthålla produktioner och lagerhållning samt gigantiska olje- och spannmålslager i bergrum. Skolor kunde fungera som beredskapssjukhus. I dag är vi så specialiserade att vi nästan inte kan någonting. Vi är otroligt beroende av varandra i en tid när alla ska gå sina egna vägar och satsa på sig själva. Ytterst få har någon som helst tanke på hemberedskap. Vi är väldigt dåligt rustade om man tittar generellt, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen, säger han och tillägger att många tänker på mat, men det finns annat som är viktigt också.
– Att ha möjlighet att koka vatten utan el och ha rent vatten lagrat, att ha kraftiga sopsäckar så man kan göra om toaletten till torrdass när avlopp inte fungerar och att veta hur man rengör sår är nödvändigt.
Regeringen har beslutat att Sverige ska ha en beredskap på tre månader, berättar Patrick Sellman. Han tycker att hushållen kan underlätta samhällsarbe-
tet vid en kris genom en hemberedskap på minst en vecka.
– Om alla kunde förbereda sig för att kunna hålla i gång och fortsätta lösa sina arbetsuppgifter under en vecka, gärna flera veckor, så blir det inte lika akut på samhällsnivå och de små resurserna som samhället har kan gå till de mest utsatta. I dag är det vanligare att inte förbereda sig än att förbereda sig. Det är osolidariskt att inte ha en grundläggande beredskap inför en kris, säger han.
Patrick Sellman var en av talarna under Beredskapsveckan i Luleå. Veckan arrangerades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samarbete med regionala och lokala aktörer och genomfördes i slutet av september.
Pressbild:patricksellman se
Hemskt vis
Patrick Sellmans minnesramsa ska hjälpa
privatpersoner att förbereda sig för en potentiell kris.
Hälsa Första hjälpen, mental beredskap, sanitet, sårvård och städning
Energi Batterier, solceller, ved och gasol
Mat Skafferi, torrvaror och konservburkar
Skydd Att hålla sig varm och torr
Kommunikation Hur ska vi kommunicera?
Transport Hur man transporterar sig själv, vattendunkar och liknande
Vatten Kokmöjlighet, möjlighet till att rena och lagra vattnet
Information Hur får man veta någonting?
Säkerhet Exempelvis brandsäkerhet.
MSB:s checklista för hemberedskap
Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en checklista, fylld av saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället. Kan du checka av alla?
Läs mer på msb.se/hemberedskap
Text: Linda Sundström och Josefin Högström
Luleå kommun har ett samhällsuppdrag inom beredskap.
– Vi genomför exempelvis kontinuitetshantering – planering av hur verksamheten ska kunna drivas under störning och att viktiga varor och liknande köps in och lagerhålls. Vi säkerställer att det finns en organisation som fungerar i krig, vilket innebär att kommunens medarbetare kommer till jobbet och att verksamheterna har planerat för hur de ska klara sig utan personer som eventuellt i stället behöver arbeta för
Försvarsmakten eller Räddningstjänsten via krigsplacering eller civilplikt. Någonting annat vi gör är att planera för ”trygghetspunkter” som kan ställas i ordning runt om i kommunen för att tillhandahålla exempelvis vatten, tillgång på el eller information i en större kris eller krig, säger Anna Lindh Wikblad, kommundirektör och den tjänsteperson som är ytterst ansvarig för den kommunala verksamheten och hur den fungerar under en kris.
Hon understryker också betydelsen att varje enskild person har en hemberedskap.
– Om vi säger att vi har 80 000 Luleåbor som alla i en krissituation behöver hjälp av någon annan, då kan jag säga att samhällets resurser inte
kommer att räcka länge. Vi som kommun måste alltid hjälpa de som kanske inte kan hjälpa sig själva i första hand, så som våra äldre inom hemtjänst och på särskilt boende. Sedan har det visat sig i krig och kriser, att ju mer normalt livet kan snurra på desto lättare är det att hålla hoppet uppe om att en hemsk situation kan vända till det bättre.
Läs mer på vartlulea.se
Anna Lindh Wikblad, kommundirektör
”En film om stora känslor”
Filmen om Bert spelades in i Luleå under hösten. Luleåbon Antonia Nyman spelar rollen som Filippa. ”Det var roligt att se hur allt fungerar när man har en liten talroll”, säger hon.
Text: Linda Sundström / Foto: Viveka Österman
Petra Cabbe, makeup-artist och ansvarig för maskdesign, tillsammans med Antonia Nyman.
Under hösten förvandlades Luleå till Berts ”Öreskoga”, en blandning av Örebro och Karlskoga. Manuel Concha, regissören för filmen om Bert, tycker att Luleå var en bra inspelningsplats.
– Luleå har alla element vi behöver, säger han och berättar om en av inspelningsdagarna.
– Vi gjorde en inspelning på Köpmantorget med 120 statister som alla skötte sig exemplariskt. Det är unikt.
Filmen, som produceras av FLX i samproduktion med Filmpool Nord och SF Studios, har premiär hösten 2025. Den är en ny version av böckerna och tv-serien från 90-talet.
– Det är en film om stora känslor och prao. Bästa vännerna Bert och Åke har praoveckor. Samtidigt händer något
som kommer att förändra allting. Åke har nämligen blivit kär, för första gången i sitt liv, säger Manuel Concha och fortsätter:
– Jag har alltid dragits till Berts universum. Det unga, nyfikna och naiva som möter vuxenvärlden för första gången och alla känslor som kommer med det. Det är känslor som är samma nu som då, men settingen och förutsättningarna är nya.
Inför tagning förvandlas skådespelarna till sina karaktärer.
– Regissören, kostymavdelningen och maskdesignavdelningen pratar ihop sig om vilken look skådespelarna ska ha i den aktuella filmen. I Bert försökte vi hålla ungdomarna helt naturliga, säger Petra Cabbe, makeup-artist och ansvarig för maskdesign.
En av skådespelarna är Luleåbon Antonia Nyman.
– Det känns så klart jättekul. Det var roligt att se hur allt fungerar när man har en liten talroll. Jag fick veta i augusti att jag fått rollen. Det var spännande att se hur det var i kulisserna, att få prova kostym och att få veta hur min rollfigur såg ut, säger hon och berättar om sin karaktär Filippa.
– Hon är en 14-årig tjej som är både nördig och cool, lite småflirtig.
Replikerna var inte så svåra att lära sig, berättar hon.
– Det är lättare att lära sig repliker än att plugga in en läxa. Man kan läsa mot
Det krävs massor av plagg för att klä skådespelare och statister i en film. ”De flesta kläderna har vi köpt på second hand”, säger Clara Jängnemyr, ansvarig för kostym.
en kompis eller förälder. Den som är castingperson och som hittade skådespelare till rollerna heter Maggie Widstrand och hon har coachat mig också.
Antonia Nyman skulle vilja satsa på skådespeleri.
– Ja, det skulle jag vilja. Det var roligt att få testa att ha en talroll, fast den är liten, för jag har bara varit statist tidigare, säger hon.
Filmen om Bert har premiär hösten 2025
Manuel Concha, regissör, Elvis Karlsson (Lill-Erik), Sigge Dorsin (Klimpen), Isabella Pessoa Fernandes (Thora), Viggo Rapo (Åke), Matilda Gross (Molly) och Axel Adelöw (Bert). Foto: Carl Nilsson
organiserad brottslighet välfärdsbrott,
brott i
skadegörelseparrelation inbrott
arbetskraftskriminalitet
områden med ordningsstörningar
Om det brottsförebyggande arbetet:
”Vi är fortfarande en trygg kommun”
Luleå kommun ska vara en trygg och säker plats. Därför har en åtgärdsplan tagits fram för det brottsförebyggande arbetet. Ett av målen är att skapa kontakt med ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet.
våldsbejakande extremism
i riskzon
Socialnämnden har ansvaret för ledning av kommunens brottsförebyggande arbete. Inom det uppdraget har socialförvaltningen tillsammans med kommunstyrelseförvaltningen tagit fram en lägesbild och åtgärdsplan för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Luleå kommun, inte minst med tanke på samhällsomvandlingen.
– Från politikens sida har vi tagit fram tydliga riktlinjer tillsammans med industriaktörerna för att säkerställa en trygg miljö när entreprenörsbostäderna etableras. Det är viktigt att ha ordning och reda, med reception och patrullerande väktare på plats, säger Fredrik Hansson (S), vice ordförande för kommunstyrelsen.
Sammantaget visar lägesbilden att risk- och problemområden som bör följas är bland annat arbetskraftskriminalitet, organiserad brottslighet, välfärdsbrott, våldsbejakande extremism, brott i parrelation, skadegörelse, inbrott, områden med ordningsstörningar eller otrygghetsskapande beteenden samt unga i riskzon.
Socialförvaltningen har en nystartad verksamhet riktad till unga.
– Fältverksamheten är ett exempel på en trygghetsskapande verksamhet för att bygga relationer med unga genom att aktivt söka upp och befinna sig på platser där unga vistas dagtid, kvällar och helger, säger Bodil Wennerbrandt Sevastik, socialnämndens ordförande.
Marcus Junkka Bideke arbetar sedan i våras med kommunens brottsförebyggande samordning och har tillsammans med kollegor och andra myndigheter tagit fram den lägesbild som ska göra det möjligt att löpande följa utvecklingen.
– Vi är fortfarande en trygg kommun och för att Luleå fortsatt ska upplevas på det sättet behöver vi bibehålla vårt goda samarbete mellan polis, skola och socialtjänst samt övriga kommunala verksamheter, säger han.
Den samlade lägesbilden visar att det brottsförebyggande arbetet i Luleå kommun behöver vara proaktivt och förebyggande så tidigt som möjligt,
både med problem som uppstår under samhällsomvandlingen och samhällsutvecklingen i övrigt.
Marcus Junkka Bideke, Bodil Wennerbrandt Sevastik och Fredrik Hansson leder och samordnar kommunens brottsförebyggande arbete.
Text: Bo-Henry Pettersson / Foto: Shutterstock och Ida Lund
isbanan hamn vackert trygghet friluftsliv lugn industri naturen sjöstad isvägen basket
fina ssab blåsigt
skärgård va en natur stad hockey närhet centrum hemma skärgården universitet vacker sommar sport staden vänner restauranger människor universitetet familj vinter hav hus snö
Ordmolnet visar de ord som associeras med Luleå. Starkast association har ord såsom skärgård, natur och hockey.
Luleå förknippas med natur, sport och skärgård
Enligt en undersökning av LTU förknippas Luleå med natur, sport och skärgård. Sedan förra undersökningen 2012 är en miljövänlig aspekt någonting som många också associerar med kommunen.
För lite mer än ett år sedan gick Luleå kommun, i samarbete med Luleå tekniska universitet, ut med en enkät för att undersöka vad invånare och besökare tycker om Luleå. Syftet var att undersöka hur bilden har förändrats de senaste tolv åren, då undersökningen genomförde senast.
– Vi har fått väldigt bra respons på enkäten. Förra gången hade vi lite över 1 500 svar, den här gången hade vi lite över 3 000. Det är väldigt roligt att se, berättar Tim Foster, biträdande professor med fokus på platsvarumärke vid LTU.
Forskningsgruppen består, förutom honom, av Maria Ek Styvén, professor i marknadsföring, Jeandri Robertson, universitetslektor, och Caitlin Ferreira, universitetslektor.
Nyckelresultatet från undersökningen är att Luleås varumärke har förändrats väldigt lite sedan den senaste undersökningen. Platsen förknippas fortfa-
rande starkt med natur, sport och skärgård. Nytt för den här omgången är att ord förknippade med miljö har inkluderats.
– Vi lade till miljö-adjektiv såsom grönt, rent och miljövänligt. Dessa tre ord visade sig förknippas starkt med Luleå, berättar Tim Foster.
Ungdomar är den målgrupp som är minst nöjda med Luleås varumärke och de är även mindre benägna att rekommendera Luleå som en plats att bo på eller besöka.
– Luleå ses inte som charmig, spännande eller ungdomlig. Det förklarar varför inte ungdomar rekommenderar Luleå till andra. Vi hoppades att utvecklingen av staden med projekt såsom Kulturens hus och Norra hamn skulle förändrat bilden mer än den gjort, berättar Tim Foster och fortsätter:
– Gemensamma projekt mellan LTU och Luleå kommun är viktiga. Speciellt projekt och aktiviteter som tillåter studenter att engagera sig i staden och upptäcka dess möjligheter.
Från LTU:s sida ska undersökningen resultera i artiklar i akademiska journaler, men även presentationer för intressenter. Luleå kommun kommer använda resultatet i sitt fortsatta arbete i kommunens utveckling.
– Det är riktigt kul att så många responderat och engagerat sig i enkäten, det känns mycket bra. Det är också fint att se att värdeorden grönt, rent och miljövänligt är starka och förknippas med Luleå. Det stärker oss i arbetet mot framtidens Luleå som en attraktiv och hållbar kommun. Vi har en del utmaningar att fortsatt jobba med, vad gäller den unga målgruppen, så där kommer vi att se över och analysera vad vi kan göra bättre framöver. Vi är också stolta och glada att kunna göra detta samarbete mellan Luleå kommun och LTU, säger Elisabeth Ennefors, kommunikationschef vid Luleå kommun.
Grafen visar att yngre människor inte tycker att Luleå är en spännande stad, något som emellertid ändras med åldern.
Text: Rebecca Hansson / Foto: Burban Studios
BOKTIPS
Nån som han
Moa Rönnbäck, Vox by Opal, 2024
Jag bara älskar den här boken – inte för att den utspelar sig i Luleå utan för att den näst intill outhärdligt känsligt och perfekt fångar den första kärlekens steg på vingliga ben. Dessutom ger den mig hjärtklappning av obehag på grund av Robin, pojkvän till huvudpersonen Mejas kompis Jonna. Hans charmiga yttre döljer något riktigt farligt. Mejas frustration går nästan att ta på. Samtidigt bubblar det som sockerdricka i henne vid tanken på Adnan, men varför är allt så svårt?
Fyra grodor i Paris
Elisabet Linna Persson, Anki Edlund och Anne-Li Engström, Visto förlag, 2024
En läcker bilderbok om tre svenska aupairer vid namn Rosa Röd, Britta Blå och Greta Grön. De ska ta hand om humlebarn, grodbarn och kattungar samtidigt som de på varsitt håll saknar att prata svenska –ända tills de en dag träffas i en park. Det finns mycket att upptäcka i de fantastiska bilderna och det märks att författarna haft roligt vid tillkomsten. Efter första genomläsningen vill jag genast läsa den igen och studera bilderna med min närmaste treåring. Elisabet bor i Luleå.
Skytten
Anne-Marie Schjetlein, Bokförlaget Forum 2024
Sjuksköterskan Regina Starck blir ögonvittne till en dödsskjutning i entréhallen på sjukhuset där hon arbetar. Utan att tänka stoppar hon den flyende skytten så att polisen får tag i honom. Nästa gång de ses måste Regina ta ett beslut. Skytten skulle fungera mycket bra som bokcirkelbok – här har vi nämligen (minst) ett stort dilemma att diskutera. Författaren är uppvuxen i Luleå.
Flera av böckerna finns att läsa och lyssna på i bibliotekets gratisapp Biblio.
Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie. För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta
KALENDARIUM
Fler tips på www.visitlulea.se
Tipsa oss om evenemang! Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa
Onkel Vanja
Anton Tjechovs klassiska mästerverk om kärlek, svek och förlorade drömmar ses på Norrbottensteatern.
Plats: Norrbottensteatern
Pris: Ordinarie pris 380 kr
Höstlovsaktiviteter på Friluftsmuseet Hägnan
Ta del av ”Historieäventyret – vi emigrerar?!” när den tornedalska pigan Emma ställs inför ett dilemma: ska hon emigrera till Amerika eller inte? Barnen får i uppdrag att hjälpa Emma att ta reda på vad som krävs för att kunna resa och att hjälpa henne att bestämma hur hon ska göra.
Plats: Friluftsmuseet Hägnan
Pris: Fri entré
Mysteriet i Teknikens Hus
28 okt–3 nov
Något förskräckligt har hänt i Teknikens Hus och vi behöver din hjälp att lösa mysteriet. Plocka fram din analytiska förmåga, kreativitet och en gnutta tålamod och hjälp oss att avslöja sanningen. Vad är det egentligen som hänt?
Plats: Teknikens Hus Pris: Prisinformation på teknikenshus.se
Kulturkraft
För andra året samlas Norrbottens näringsliv, kulturliv och offentlig sektor i Kulturens hus och på Norrbottensteatern för att kraftsamla mot ett gemensamt mål: Att skapa ett län där människor vill bo kvar och dit folk vill flytta.
Plats: Kulturens hus och Norrbottensteatern
Pris: Biljetter på kulturkraft.nu
Herreys – Diggi-loo 40 år
40 år har gått sedan vinsten i Eurovision Song Contest med Diggi-loo Diggi-ley. Nu är det dags för jubileumsshow i Kulturens hus. Det blir en sprakande kväll fylld av nostalgi, glädje, anekdoter och musik från en händelserik karriär som startade med blixtar och dunder en februarikväll i Göteborg 1984.
Plats: Kulturens hus Pris: 695 kr
Barnsöndag på Kulturens
hus. Tema: Energifyllt kalas Årets sista barnsöndag bjuder
Luleå Energi och Kulturens hus på ett energifyllt kalas. Det blir skapande aktiviteter i Stadsbiblioteket och i Konsthallens konstlabb. I Lilla salen får vi besök av Britta Persson med barnföreställningen ”Alla är barn”.
Plats: Kulturens hus
Pris: Fri entré
