Vårt Luleå / Nr 3 / 2025

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 3 • 2025

Musiktradition firar 70 år Julkantaten lever vidare

Historia och nutid möts i Ersnäs

Kulturen viktig i framtidens Luleå

På gång i kommunen

A K T U E L LT

Det kan vara stökigt ibland och jag förstår att det prövar tålamodet. Men varje steg vi tar för oss närmare ett Luleå som står starkt i framtiden – där klimatpåverkan minskar, vardagen fungerar och möjligheterna växer.

Framtidens Luleå byggs inte över en natt. Det kräver tid, tålamod och samarbete. Men jag är övertygad om att vi kommer att klara det – för vi gör det tillsammans.

Vi bygger framtiden – tillsammans Det händer mycket i Luleå just nu, även om det inte alltid syns i form av byggkranar eller ny asfalt. Mycket av det som formar framtiden sker under ytan – i samtal, planering och samarbeten.

Vi står inför en historisk förändring. Luleå växer, regionen ställer om och de beslut som fattas i dag kommer att prägla hur kommunen ser ut i generationer framåt. Tempot kan ibland kännas långsamt och vägen dit är inte alltid spikrak, men vi rör oss i rätt riktning – mot ett hållbart, växande och livskraftigt Luleå.

Vår gemensamma vision är tydlig: År 2040 ska Luleå ha 100 000 invånare, 5 000 nya jobb, 0 procent klimatpåverkan – och en vardag som fungerar till 100 procent. Det är en djärv målbild, men också en nödvändig sådan.

För att nå dit planeras nya bostäder, fler verksamhetsområden och en infrastruktur som klarar framtidens behov. På Kronan fortsätter vi att förtäta området för att skapa en levande stadsdel med plats för fler Luleåbor. Samtidigt tar den nya stadsdelen Hertsöheden form med omkring 3 000 planerade bostäder, nära naturen och med hållbarhet i fokus.

Samtidigt pågår en enorm industriell omställning runt oss. I Boden byggs ett nytt fossilfritt stålverk och i Gällivare arbetar LKAB med att ställa om till produktion av fossilfritt järn. Det som händer i norr påverkar hela Sverige och Europa. Luleå är en viktig del i den utvecklingen.

För att klara detta behövs också satsningar på infrastrukturen. Luleå hamn byggs ut, farleden muddras för större fartyg och Trafikverket planerar för Norrbotniabanan och dubbelspår mot Boden. Det är investeringar som stärker hela regionens konkurrenskraft och binder oss närmare världen.

Vi arbetar samtidigt för att ge plats åt både etablerade och nya företag som vill växa här.

Och intresset för landsbygden växer – allt fler vill bo nära naturen och leva hållbart. Därför utvecklar vi även våra byar, från Råneå till Antnäs. I Antnäs planeras för nya lägenheter i samverkan med Lulebo – ett viktigt steg för att erbjuda fler boendeformer även utanför tätorten.

Samtidigt vet vi att allt detta arbete påverkar vardagen. Gator grävs upp, trafik leds om och byggarbetsplatser blir en del av stadsbilden.

Foto: Magnus Stenberg / Illustration: Joakim Höggren

2

Roger Tuomas Mark- och exploateringschef, Luleå kommun

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

VÄLKOMMEN ATT FÖLJA LULEÅ KOMMUNS NYA PODCASTSATSNING, LULEPODDEN. I Lulepodden samtalar

kommunmedarbetarna Josefin och Andreas om framtidens Luleå tillsammans med lokala gäster och profiler.

Kriminalitet, trygghet, självhushållning och Stålverk 80 är några av de ämnen som avhandlas – lyssna på första säsongen nu!

Läs mer och lyssna på podden här: lulea.se/lulepodden

Omslagsbilden Julkantaten är en viktig del av Luleå gymnasieskolas julfirande. Kören består av elever, tidigare elever och pensionerade lärare. Per-Arne Petersson Ronander dirigerar musikstycket.

Foto: Susanne Lindholm.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationskontor Redaktör: Linda Sundström Ansvarig utgivare: Elisabeth Ennefors Grafisk form: Joakim Höggren Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Så många invånare har Luleå kommun.

Läs mer:

66,5

procent

Det är andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen 2024 i Luleå, vilket innefattar både personbilar och lätta lastbilar. Källa: Kolada.se.

600 ton

Boka tid via lulea.se/aldresupporten eller via Kundcenter 0920-45 30 00.

uppgraderad biogas (biometan) producerades av Lumire år 2024.

Nytt i skärgården

Ungefär så lång är Luleås isbana, inklusive anslutningarna till Mjölkudden, Bergnäset och Gråsjälören.

Foto: Iida Larsson

2

Tystnadsplikt råder. Här kan man prata om fysisk aktivitet, matvanor, social gemenskap, trygghet i hemmet och vad som känns meningsfullt för dig. Du får också information om stöd och aktiviteter i kommunen. Samtalet kan också hållas på finska. Du kan höra av dig även om du känner dig fullt frisk.

Foto: Shutterstock

11

km

Vill du må bra, vara aktiv och känna dig trygg i vardagen? Äldresupporten erbjuder kostnadsfria hälsosamtal för dig som är 65 år eller äldre – oavsett hur din livssituation ser ut. Samtalet tar cirka 45 minuter och kan även bokas av anhöriga.

Foto: Pixabay

80 000

Främjande hälsosamtal för dig som är 65+ – boka med Äldresupporten

miljoner

Så mycket har kommunen årligen avsatt för Luleåförslaget, där kommuninvånare kan lämna förslag i syfte att förbättra sitt närområde.

Utdelningsdagar för Vårt Luleå På grund av avtal med vår distributör delas Vårt Luleå ut mellan lördag och tisdag.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Hjälp en medmänniska Bli god man eller förvaltare och hjälp en medmänniska att få ett fungerande liv. En god man eller förvaltare kan ge hjälp inom tre olika huvudområden: Bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

Läs mer om hur du kan anmäla ditt intresse på lulea.se/godman

Välkommen på jubileum i Gammelstads kyrkstad 2026 Nästa år firar Gammelstads kyrkstad 30 år som världsarv och det ska såklart firas med pompa och ståt.

Den 27–28 juni är datumet att lägga på minnet för då blir det massor av skoj för hela familjen i kyrkstaden. Lägg in datumen i kalendern redan nu.

Naturrummet på Kluntarna har byggts om till en stuga som kan hyras nästa säsong.

Miljöbryggan på Junkön har varit i gång hela sommaren – ett uppskattat inslag av besökarna.

En skärgårdsapp med information om öar som turbåtarna trafikerar, samt de kommunala gästhamnarna, är under konstruktion. Via appen nås användaren av nyheter, guidningar och frågesporter.

Inventering av föremålssamlingen på skärgårdsmuseet och båtmotormuseet på Junkön är klar. 350 föremål har dokumenterats under sommaren.

3

4

P O R T R ÄT T E T

”Det har varit en resa” Kommunal räddningstjänst är en viktig del av Sveriges civila beredskap. Daniel Mustajärvi, beredskapshandläggare vid Räddningstjänsten, arbetar med att stödja länets kommuner i arbetet med förberedelse inför höjd beredskap.

Text: Linda Sundström / Foto: Magnus Stenberg och Anders Alm

– Mitt arbete handlar om att förmedla en förståelse för vad hotbilden är och vilka förberedelser som krävs.

Sannolikheten att drabbas av cyberangrepp har ökat, vilket ställer högre krav på cyber- och informationssäkerhet.

Ett annat exempel som vi arbetar med

Daniel Mustajärvi, beredskapshandläggare vid räddningstjänsten, hjälper länets kommuner med beredskapsarbetet.

är hantering av ammunition och mineringar som inte har exploderat, säger Daniel Mustajärvi.

Han är uppvuxen i Knivsta med föräldrar från Haparanda. För sju år sedan, efter att ha bott i Stockholm en tid, gick flyttlasset norrut.

– Det känns rätt. Vissa söker storstadens sus och dus, men nordliga breddgrader ligger närmare hjärtat och lynnet för mig.

Betydelsen av att hjälpa människor går som en röd tråd genom hans yrkesliv.

Med en bakgrund som naprapat och operativ brandman kändes steget till beredskapshandläggare både meningsfullt och intressant.

– Det har varit en resa att sätta sig in i det här perspektivet. Jag har länge varit bekymrad över omvärldsutvecklingen och hösten 2022 fick jag tjänsten som avsåg räddningstjänstens förberedelser inför höjd beredskap, vilket kom att omfatta stöd till alla kommuner i länet via ett uppdrag från Myndigheten för skydd och beredskap. Det kändes som ett bra tillfälle att få arbeta konstruktivt och systematiskt med ett perspektiv som annars mest kom till uttryck som en vag oro.

Totalförsvaret består av militärt försvar och civil beredskap. I den civila beredskapen ingår räddningstjänstens fredstida uppgifter inom krisberedskap, exempelvis bränder, olyckor, höga flöden och skyfall. I fredstid ska totalförsvarets militära och civila resurser stödja krisberedskapen, men vid höjd beredskap är rollerna omvända och räddningstjänstens prioriterade uppgifter kan vara att stödja Försvarsmakten.

Hemberedskap hos allmänheten är viktig, menar han.

– Vid högre belastning kommer det mest trängande hjälpbehovet att prioriteras och att då kunna ta hand om sig själv och hjälpa sin granne underlättar för hela samhället, oavsett om det gäller att lägga ett förband eller att kunna släcka den övertända grillen som lämnats utan uppsikt för nära huset, säger Daniel Mustajärvi.

Läs mer om kommunens krisberedskap och civilt försvar:

Foto: Susanne Lindholm

A K T U E L LT

Landsbygdsnytt:

Vad händer i kommunen?

Läs mer om kommunens arbete med landsbygdsutveckling: Servicepunkt Avan.

Foto: Katja Güth Laitila

Landsbygderna har en självklar del i kommunens vision om 100 000 invånare till 2040. Luleås landsbygder attraherar inflyttare, bidrar till den lokala livsmedelsförsörjningen och inspirerar genom lokala evenemang och event. Här kommer ett litet axplock av vad som är på gång.

Text: Katja Güth Laitila

Kvarnåskolan i Niemisel

Foto: Alexandra Nyman

Under hösten har en marknadsundersökning gått ut till boende i Niemisel- och Gunnarsbyområdet för att undersöka behovet av hyresbostäder. Resultatet visar att intresse finns. Nu arbetar kommunen vidare med planeringen i samverkan med andra aktörer.

Foto: Pixabay

Foto: Hanna Jönsson

Plan för service ”Vi ser landsbygder som sjuder av liv, där människor trivs, företag växer och naturen värnas.” Det är inledningen till kommunens nya plan för service. Kommunens inriktning är att stärka landsbygderna genom samverkan som bidrar till likvärdig service och innovativa lösningar.

En bibehållen och utvecklad service är en viktig fråga. Planen innehåller mätbara mål kopplade till bostäder, infrastruktur och service och kommer upp till politiken i vinter.

Foto: Mikolaj Bielak

Mobila fritidsgården “On the go” Varje vecka reser fritidsledaren Vincent Rankila runt i kommunen med den rullande fritidsgården ”On the go”.

– Vi vill skapa en trygg plats för unga oavsett var de bor. On the go besöker sju bygdegårdar enligt ett schema, säger han. ”On the go” startade 2021, under pandemin, och har utvecklats till en modell som gör fritidsverksamheten mer likvärdig mellan stad och landsbygd.

Bygg- och bogemenskaper Luleå kommun jobbar med att främja bygg- och bogemenskaper inom ett projekt finansierat av Region Norrbotten. Nyligen deltog tjänstepersoner tillsammans med Coompanion Norrbotten på konferensen “Idéburet och socialt byggande” där bland annat landsbygdsutveckling och vikten av ett starkt civilsamhälle stod i fokus.

Läs mer på sidan 13.

5

6

A K T U E L LT

FRAMTIDENS LULEÅ

Kultur som bygger framtidens Luleå Hur bygger vi ett samhälle där människor vill leva, inte bara arbeta?

Luleå tar nu ett banbrytande steg för att göra kulturen till en självklar del av samhällsutvecklingen.

Text: Sarah Gotthold Foto: Sanna Kalla Illustration: Joakim Höggren

Med stöd från bland annat Vinnova, LKAB och SSAB startar Luleå kommun en ny kultur- och samhällsfond, KOSA. Syftet är att stärka gemenskap, kreativitet och livskvalitet i takt med industrins tillväxt. På uppstartsmötet samlades 25 aktörer från näringsliv, civilsamhälle, offentlig sektor och akademi som tillsammans ska arbeta fram en modell där företag investerar i kultur, inte bara i tillväxt.

– Vi vill skapa ett hållbart samhälle där människor känner tillhörighet och mening.

Det här är ett pionjärprojekt som ger kulturen en nyckelroll i samhällsbygget, säger Hanna Isaksson, projektledare vid Luleå kommun.

Medverkande aktörer vid uppstartsmötet för den nya kultur- och samhällsfonden i Luleå

Bakgrunden är den snabba omställningen i norra Sverige. För att möta framtiden behövs inte bara bostäder och jobb utan också levande platser där människor trivs.

KOSA är ett steg mot det. Pengarna i fonden kan sökas av kulturaktörer, föreningar och företag som vill göra kulturprojekt. Riktlinjerna tas fram i vinter och den första ansökningsomgången öppnar våren 2026.

Vi vill skapa ett hållbart samhälle där människor känner tillhörighet och mening. Det här är ett pionjärprojekt som ger kulturen en nyckelroll i samhällsbygget.

Hanna Isaksson, Projektledare Luleå kommun

Projektet pågår till 2028. Målet är att därefter lansera fonden i full skala med fler företag och organisationer som vill vara med och bygga framtidens Luleå – ett samhälle där kulturen är motorn i omställningen.

Projektet utförs med finansiellt stöd från Impact Innovation-programmet Swedish Metals & Minerals (ett initiativ av Energimyndigheten), Formas och Vinnova – samt Luleå kommun, Region Norrbotten och Länsstyrelsen.

Läs mer om KOSA Unikt kulturinitiativ tar form i Luleå – först ut i Sverige

A K T U E L LT

Ungdomarnas bild av ett utopiskt Luleå

Mellan vision och varning bjuder vi här in till reflektion. Framtiden är inte förutbestämd – den formas i varje beslut vi fattar, varje norm vi ifrågasätter och varje möjlighet vi väljer att se.

Tänk om unga fick vara med och forma det samhälle de ska leva i? Trots att unga påverkas direkt av framtidens beslut, ses deras perspektiv alltför ofta som kompletterande synpunkter – inte som centrala bidrag i samhällsutvecklingen.

Re:Think Youth Lab

Vi befinner oss i ett slags mellanrum.

Mellan det som varit och det som ännu inte tagit form. Det vi gör nu – de beslut vi fattar, de röster vi lyssnar till – kommer att påverka oss långt fram i tiden.

Re:Think Youth Lab är ett projekt och en utställning där unga har fått uttrycka sina drömmar och farhågor inför framtidens Luleå och den pågående samhällsomställningen.

Utställningen visar perspektiv som har vuxit fram genom samtal, skapande och gemensamt utforskande. Här samlas uttryck och spår från en process som inte söker enkla svar.

Text: Lena Hedberg / Foto: Josefin Högström

Besök utställningen Projektet har varit ett samarbete mellan Luleå kommun, Luleå tekniska universitet och kommunikationsbyrån Oh My och har finansierats av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Var: receptionen i Stadshuset, Rådstugatan 11 När: till och med 31 december, öppettider 08.00–17.00

7

8

FOKUS

Varför behövs ett Welcome House?

I Luleå finns gott om jobb, men brist på människor i arbetsför ålder. Welcome House Luleå vill göra det lättare för människor att flytta hit och stanna kvar, vilket gynnar arbetsmarknaden.

Text och foto: Maria Näslund / Illustration: Shutterstock

Nya företag, gröna investeringar och stora samhällsprojekt växer fram i och med samhällsomställningen och Luleå är en viktig knutpunkt. Trots det blomstrande näringslivet brottas staden med brist på arbetskraft. Många som kommer till Luleå lämnar staden efter en tid.

– Det kan bero på att de inte hittar jobb inom sitt yrkesområde eller att deras medföljande partner inte trivs eller kommer in i samhället. Här saknas en naturlig plats att vända sig till för stöd, information och sociala kontakter, säger Julia Hanson, projektledare för Welcome House Luleå.

Mellan februari och september 2025 har Kompetenslotsen Luleå kommun drivit pilotprojektet Welcome House Luleå. I projektet undersöks förutsättningar för att skapa en fysisk och social mötesplats för nyinflyttade.

Kompetenslotsens vision är att i framtiden skapa ett välkomstcenter

Julia Hanson, projektledare för Welcome House Luleå, och Eva Jonsson, chef för tillväxt- och integration på Luleå kommun.

som sammanför branschöverskridande aktörer och företag, och därmed kan erbjuda en social kontaktyta med expertkunskap, samhällskontakter och snabba vägar ut på arbetsmarknaden.

Satsningen blir också viktig för stadens framtid, menar Eva Jonsson, chef

för tillväxt- och integrationsenheten i Luleå kommun: – Vi står inför en enorm kompetensutmaning. Kommunens rapport (Målgruppsanalys kompetensförsörjning Luleå kommun, mars 2023) visar tydligt att vi har en åldrande befolkning, stora pensionsavgångar och att gruppen unga minskar. Samtidigt växer industrin snabbt med nya etableringar.

För att klara välfärden och ge våra företag möjlighet att växa måste vi helt enkelt bli fler och då behöver vi göra det enklare för människor att flytta hit och känna sig hemma.

Welcome House Luleå har bland annat bjudit in till event som ger stöd till arbetsgivare som vill rekrytera internationellt, men som saknar kunskap om hur det fungerar i praktiken.

En ambition är att genom samverkan med bland annat Arbets­förmedlingen EURES och Statens ser­vicecenter öka matchningen mellan arbetsgivare och kompetens. Satsningen bygger på lärdomar från liknande initiativ i andra städer. Mötesplatsen Luleå Meet-ups utvecklas vidare som en del av Welcome House Luleå med aktiviteter, samtal och sociala nätverk på engelska.

– Genom att stärka kontakten mellan människor, myndigheter, företag och föreningsliv ska Welcome House Luleå verka för att göra inflyttningen enklare – och staden mer inkluderande. Vi tjänar alla på att fler som flyttar till Luleå för studier eller jobb trivs här och väljer att stanna kvar, säger Julia Hanson.

Luleå Meet-ups är ett återkommande engelsktalande evenemang för både nyinflyttade och befintliga Luleåbor.

A K T U E L LT

Stöd för dig som driver eller vill starta företag i kommunen Att vara företagare innebär både möjligheter och utmaningar. Därför är det viktigt att ha tillgång till rätt stöd och resurser. I Luleå kommun finns ett brett stöd för företagare. Genom samarbete mellan kommunens näringslivskontor och företagsfrämjande aktörer skapas goda förutsättningar för ett starkt lokalt näringsliv.

Text: Sarah Gotthold / Foto: Viveka Österman

Luleå kommun arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för företag att växa och utvecklas. Genom insatser som exempelvis stöd vid nyetablering eller omlokalisering, nätverksträffar och rådgivning vill kommunen bidra till ett starkt och hållbart näringsliv.

– För oss är näringslivet nyckeln till tillväxt och utveckling av Luleå. Vi vill att företagare ska känna att det är enkelt att nå oss, att vi är tydliga och att vi gör vårt bästa för att underlätta i varje steg, säger Josefine Wihlzon, näringslivschef för Luleå kommun.

För att stärka stödet samarbetar kommunen med flera näringslivsfrämjare, exempelvis Nyföretagarcentrum Nord som erbjuder rådgivning till nya företagare och ALMI Nord som stöttar med lån och affärsutveckling. Arctic Business och Go Business hjälper företag att växa, Connect Norr kopplar samman företag med investerare och Coompanion vägleder inom kooperativt företagande. Företagarna och Luleå Näringsliv kan också agera stödstruktur.

Tillsammans stärker vi näringslivet!

Här hittar du allt och lite till om företagsstöd www.lulea.se/naringsliv/ foretagsservice Vill du hitta rätt support för dig? Börja med att kontakta Nyföretagarcentrum Nord som kan lotsa dig rätt eller gå in på Luleå kommuns hemsida, välj näringsliv och sedan företagsservice.

För oss är näringslivet nyckeln till tillväxt och utveckling av Luleå.

Josefine Wihlzon, Näringslivschef, Luleå kommun

9

10

M I N D E L AV L U L E Å

Jessica Rohdin skapar med sönerna Erik och Robin i huset som ligger ett stenkast från byskolan. I familjen finns även maken Edvin och dottern Viola, 3 år.

Öppen gemenskap i Ersnäs Text: Malin Svedjeholm Foto: Tomas Bergman

Jessica Rohdin flyttade tillsammans med sin man Edvin och deras barn till Ersnäs i december 2018. Familjen hittade sitt drömhus, ett charmigt 1930-talshus, när de letade efter mer plats och närhet till både natur och service.

M I N D E L AV L U L E Å

Robin, 7 år, tar det lugnt i sitt rum i hemmet där kreativitet är en viktig del.

L U L E Å

Ersnäs

K O M M U N

LULEÅ

– Vi blev helt förälskade i huset och byn. Här finns skola och förskola nära och det ger oss ett bra liv, säger Jessica Rohdin.

Till vardags är hon doktorand inom design vid Luleå tekniska universitet.

Hon har en bakgrund inom kognitionsvetenskap och hennes forskning handlar om hur design kan bidra till samhällsutveckling. I ett projekt på Hertsön fick exempelvis femteklassare utforska sina skolvägar genom så kallade ”sinnespromenader”, där de beskrev ljud, dofter och upplevelser. Det har bidragit till kommunens arbete för en tryggare och mer inbjudande skolväg.

Jessica Rohdin plockar tomater med sönerna Erik, 10, och Robin, 7. I växthuset ute på tomten kan familjen förlänga odlingssäsongen även inpå hösten.

När familjen kom till Ersnäs i december, mitt i småbarnsåren, kunde det ha varit svårt att hitta in i gemenskapen.

Men byaföreningen såg till att de kände sig välkomna.

– Vi fick reflexvästar och blev intervjuade i Ersnäsbladet. Det kändes väldigt fint, säger Jessica Rohdin.

Byaföreningen och idrottsföreningen är nav i byn och ordnar allt ifrån midsommarfirande och Ersnäsdagen till marknader och gemensamma aktiviteter. Under pandemin skapades en ny tradition: en spökvandring till Halloween som i dag lockar över hundra barn.

Skolan och förskolan får särskilt mycket beröm.

– Pedagogerna är otroliga. De är aktiva och hittar på roliga saker som ”kompisskuggan”. Många barn går också på fritids.

Byn har flera mötesplatser: torget där firanden hålls, Ralph Lundstengården med quiz och marknader, utegymmet i Gläntan, vandringsleden på Hemberget och byalokalen Ankaret. Här möts både unga och äldre.

Jessica Rohdin är sekreterare i byaföreningen och drivs av ett stort engagemang för hållbarhet och återbruk.

– Jag älskar återbruk och hållbarhet.

Därför har vi klädbytardagar och byaloppis. Det är bara att köra, byaföreningen är väldigt öppen, säger hon.

Familjen som ursprungligen är från Lycksele föll för det äldre huset i Ersnäs och flyttade till byn 2018.

Katten Diona, 15 år, trivs bra.

11

12

M I N D E L AV L U L E Å

Ersnäs hembygdsgrupp bevarar byns historia genom skrifter, bilder, släktforskning och träffar där det pratas lulebondska.

Från vänster: Erik Skoglund, Lars Åström, Asta Palmgren och Leif Lundström.

Ersnäs historia lever I Ersnäs möts dåtid och nutid runt kaffebordet i byalokalen Ankaret. Här delar hembygdsgruppen med sig av minnen, skrönor och släktforskning som knyter bybor i Norrbotten till amerikanska ättlingar – samtidigt som de vårdar den nästan bortglömda lulebondskan.

Text: Malin Svedjeholm / Foto: Tomas Bergman

På www.ersnas.se kan du läsa Leif Lundströms texter om byns historia.

Bondska ord Skrevlen – händer Välis de – så bra för dig Farkont – sällsynt Fanött – onödig, fåfäng Beknöoteli – sinnrik Jåka, neett – nyis endast på hösten Fålkeli – artig, väluppfostrad

Runt bordet i byalokalen sitter Asta Palmgren, Leif Lundström, Lars Åström, födda och uppvuxna i Ersnäs, samt Erik Skoglund från grannbyn Vallen.

Hembygdsgruppens gemensamma intresse är att bevara och utforska byns historia: gårdar, släkter och den bondska dialekten. När det gäller släkforskning är det nästan lättare att säga vilka som inte är släkt med varandra i Ersnäs än vilka som är det, enligt gruppen.

– Cykeln kom lite sent hit upp, säger Asta Palmgren och menar att det var enklast att träffa någon i samma område.

Historiskt var Ersnäs en bondby med verksamheter som såg, smed och mejeri. I dag är byn mer modern – de flesta har sina jobb i andra delar av kommunen.

– Ersnäs är en sovby, säger Lars Åström lite skämtsamt, och syftar på att pendlingen har ersatt det lokala arbetet.

Gruppen arbetar just nu med en ny bok om Ersnäs. Släktforskning är en viktig del. Erik Skoglund har kunnat spåra utvandrare från byn till amerikaner som fått se foton på sina anfäder.

Ett annat hjärteprojekt är att hålla liv i den gamla dialekten lulebondskan.

Asta Palmgren och Leif Lundström har ordnat bondskakvällar där man samlas för att minnas och tala på dialekt.

– Jag är lite nördig på det, säger Asta.

Lars Åström berättar att myndigheterna tidigare avrådde föräldrar från att prata bondska med sina barn, vilket bidragit till att dialekten nästan försvunnit i Luleå. Genom träffarna får den chans att leva vidare.

Ersnäs historia är fylld med både dramatik och skrönor. I Leif Lundströms släktled finns den mytomspunne ”Ersnäsbaronen” Claes Lybecker, en

Goorm – smutsa ner sig Tjåma – svammel/svamla Kreper – krevera, explodera

friherre och militär från södra Sverige som på 1800-talet blev jordbrukare i byn. Enligt ryktet bytte han bana på grund av kopplingar till mordet på Gustav III – men det är kanske mest hörsägen.

För Asta Palmgren blir kontrasten mellan dåtid och nutid tydlig. Hon minns sin barndom med kor och lantbruk, och småskrattar åt sitt barnbarns fråga: – Mormor, minns du dinosaurierna också?

Utvecklingen i byn, liksom i hela samhället, har varit hisnande bara under en eller två generationer.

INBLICKEN

Ragnar Nyman, Per Sigvardsson, William Ytterberg och Teodor Hedqvist har sin replokal i källaren i ett av byggemenskapen Järnets hus.

Isak Sidestam är en hemvändare som tillsammans med sin flickvän Stina Nilsson flyttar in i en av lägenheterna på Järnet. Bilden nedan: Några av medlemmarna i bygg- och bogemenskapen Järnet på Sandgatan i Svartöstaden.

Delade drömmar på nystartade Järnet Luleå kommun driver ett projekt för att främja boendeformen bygg- och bogemenskaper.

David Jordansson och hans grannar renoverar två 40-talshus och gör dem till gemensamt boende.

Text: Lena Hedberg / Foto: Sanna Kalla

Det var när kommunen ville riva de två husen på Sandgatan i Svartöstaden 2021 som ett antal engagerade Svartöstabor bildade en grupp som arbetade för att låta husen finnas kvar. Något som efter ett tag utvecklades till att försöka starta ett kooperativt boende.

Det tog några år men under våren 2025 köpte den nystartade föreningen fastigheterna av kommunen och påbörjade renoveringen.

förening där medlemmarna går in med en insats för att bli fullvärdiga bomedlemmar och sedan är man sin egen hyresvärd. Man är hyresgäst i en förening där man själv och alla andra boende sitter i styrelsen. Jag brukar säga att det är en hybrid mellan en bostadsrätt och en hyresrätt, förklarar David Jordansson, boende och initiativtagare till kooperativet.

Järnet består i dagsläget av två fastigheter med totalt sex lägenheter.

– Järnet är en kooperativ hyresrättsförening, vilket innebär en ideell

Gemensamma värden styr arbetet: Mänskliga rättigheter, vikten av återbruk och att gården ses som ett gemensamt vardagsrum. David Jordanssons ena dotter Selma Lo ropar att hon vill ha en airtrack.

Barnens röster är såklart med och formar visionen.

Byggemenskaper • Läs mer på lulea.se/

byggemenskaper

• Onsdag den 3 december kl. 18.00

bjuder Luleå kommun in intresserade till ett informationsmöte om bygg- och bogemenskaper i Stadshuset. Tjänstepersoner på Luleå kommun, Coompanion Norrbotten och startgruppen Folkhagen deltar.

Välkomna!

Vardagen är en blandning av byggarbetsplats och grannskap där alla bidrar efter förmåga. Husen kräver både varsamhet och omfattande insatser, men ideellt arbete minskar kostnaderna avsevärt.

– Enligt kommunens planer skulle renoveringen av husen på Sandgatan bli en kostsam satsning, men genom ett starkt engagemang och samarbete kan föreningen nu genomföra arbetet på ett betydligt mer hållbart sätt.

Gården fungerar som ett gemensamt vardagsrum, berättar David Jordansson som är en av initiativtagarna till bygg- och bogemenskapen Järnet i Svartöstaden.

Han har alltid varit lockad av att driva något tillsammans med andra människor: – Jag har ju bott i villa eller bostadsrätt förut, men känner att det här delade ansvaret och att dela på drömmar är värt väldigt mycket.

Nya medlemmar väljs genom intresseanmälan och samtal för att hitta de som delar intresset för byggnadsvård och gemenskap. David Jordansson uppmanar andra att våga prova: – Gör det! Det är jättenervöst i början, men jag ångrar inte för en sekund att vi har börjat jobba med det här. Det går givetvis bra att kontakta oss på Järnet, vi delar jättegärna med oss av våra erfarenheter, säger han.

13

14

A K T U E L LT

Den lilla skolan i den stora Stadsöskolan ska få en ny byggnad för låg- och mellanstadiet. Planeringen är i full gång. I den nya delen ska specialsalar för musik och slöjd finnas.

Kök, matsal och sporthall kommer också att byggas om och anpassas till verksamheten.

Visionsbilder på interiörer i den nya delen av skolan. Den övre bilden visar ett hemviste för en årskurs med rum för undervisning och sociala ytor. Bilden ovan är en visionsbild över den nya entrén på Stadsöskolan.

Den kommande utbyggnaden

Text: Camilla Hermansson / Foto: Jennie Lind / Arkitektbilder: Detail Group

Under hela processen har personal och elever på Mariebergskolan, Öhemsskolan och Stadsöskolan varit med och diskuterat lösningar med projektledare och arkitekter.

– Det känns som att hela skolan kommer bli skräddarsydd för våra elever och personal. Vi har en del elever som ska börja på Stadsöskolan som kommer från mindre skolor i området.

Därför är den konstruerad som ”den lilla skolan i den stora” med avgränsade hemvisten för olika årskurser, säger Carola Tornberg, rektor vid Mariebergsskolan och Öhemsskolan.

Personal från skolorna i Gammelstad är med i planeringen av skolan. Från vänster: Frida Holmlund, biträdande rektor på Stadsöskolan, Åsa Öystilä, fritidshemsuvecklare, Carola Thornberg, rektor på Mariebergsskolan och Öhemsskolan, Jan Vinroth, rektor för Stadsöskolan, och Helena Potila, enhetschef för skolmåltider.

Tanken är att skolan ska uppfattas som trygg, vilket är viktigt för eleverna och vårdnadshavare i området. Skolgården ska därför delas in i mindre zoner.

– Det kommer exempelvis bli fler grupprum, då det ger möjligheter för elever att vara i mindre sammanhang med färre intryck så de inte blir trötta, säger Frida Holmlund, biträdande rektor vid Stadsöskolan.

Sporthallens nya förrådsdel och omklädningsrum kommer bli färdig ett år tidigare än skolan och beräknas vara inflyttningsklar hösten 2027.

– I den nya delen av skolan kommer det också finnas två aktivitetsrum som är mindre sporthallar. Den blir större än de nuvarande idrottshallarna på de mindre skolorna i området, säger Göran Sackari, projektägare vid Infrastruktur- och serviceförvaltningen.

I projektet kommer även nuvarande kök och matsal att renoveras och byggas om. Under byggtiden kommer köket att vara i moduler och den nuvarande aulan kommer fungera som matsal.

– Det är roligt att samarbeta med skolan, fritidshemmet och Kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med idrottshallar och bibliotek. Biblioteket ska också flyttas tillbaka till lokaler i anslutning till skolan, säger Göran Sackari, projektägare.

Stadsöskolan: Stadsöskolan ska bli en F-9-skola och utökas med en tegelbyggnad som knyts ihop med den skolbyggnad som redan finns. I den nya byggnaden kommer det att bli en ny huvudentré.

Projekteringen beräknas vara klar till årsskiftet 2025 och upphandlingen innan sommaren 2026. Inflyttning beräknas ske hösten 2028. Öhemsskolan och Mariebergsskolan rivs och eleverna kommer gå på Stadsöskolan. www.lulea.se/ skolstruktur

Det är många frågor som uppkommer. Den gamla delen av skolan, från 1957, ska också fräschas upp så den harmoniserar med den nya byggnaden på skolan.

– Vi har fått många svåra frågor och det är svårt att visualisera hur allt kommer se ut när byggnationerna är i full gång. Det är några moduler här, sedan går det byggtrafik där och samtidigt ska man få upp skolgården.

Sedan river man en byggnad, säger Jan Vinroth, rektor vid Stadsöskolan.

FOKUS

Specialpedagog Lena Johansson och socialpedagog Camilla Elofsson är samtalsledare i de existentiella samtalen, men det är eleverna som leder diskussionerna.

Elever samtalar om livet Eleverna på den anpassade grundskolan har filosofiska samtal om livet, där de får prata om viktiga frågor såsom vänskap och rättvisa.

– Eleverna säger att de känner sig mer delaktiga och vågar uttrycka sig. De har fått en större trygghet med varandra i klassen och får leva sig in i andras perspektiv, säger Lena Johansson.

Text: Camilla Hermansson / Foto: Viveka Österman

Elever på den anpassade grundskolan, Tunaskolan, har samma funderingar som andra ungdomar. Det kan handla om allt ifrån vänskap och kärlek till rättvisa. Eleverna måste också hantera att de kanske inte har samma förutsättningar och många upplever att andra elever i den vanliga skolan växer ifrån dem. Det kan påverka skolmotivation och frågor om identitet, vilket kan skapa problem gällande livsval.

– En elev sade att det är skönt att för en gångs skull berätta vad de tycker och vad de har för tankar. Samhället är inte så bra på att lyssna på våra ungdomar, säger Rickard Nordberg, rektor för anpassad grundskola på Tunaskolan.

Lena Johansson, specialpedagog, och Camilla Elofsson, socialpedagog, har varit samtalsledare tillsammans med elevassistenterna i klassen.

– Vi har fått lära oss ett verktyg från ett forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet kring filosofiska samtal,

men det är eleverna som leder samtalet och vi lyssnar, säger Camilla Elofsson.

Metoden har tidigare använts i bland annat rehabilitering för människor som fått en hjärnskada exempelvis efter olyckor, men att använda det med elever på anpassad grundskola är helt nytt. Målet är att eleverna ska bli så självständiga som möjligt.

Lena Johansson, Richard Nordberg och Camilla Elofsson i klassrummet där samtalen hålls.

– Samtalen är ett bra sätt att se andras perspektiv, att man måste kunna ta in andras åsikter samt att hitta argument, säger Lena Johansson.

Inför samtalen berättar samtalsledarna först en kort historia med något dilemma, som inspiration till diskussionen. Det kan vara berättelser om vänskap och rättvisa. Sedan startar samtalet. De har varit givande för eleverna och det märks en tydlig skillnad efteråt.

– Eleverna säger att de känner sig mer delaktiga och vågar uttrycka sig. De har fått en större trygghet med varandra i klassen och får leva sig in i andras perspektiv.

Elevernas språk utvecklas snabbt under samtalen. Luleå tekniska universitet har gjort en undersökning om elevernas språkutveckling under de sex veckor som samtalen har pågått.

– Undersökningen visar att eleverna på sex veckor når samma språkutveckling som det vanligtvis tar två till tre år att uppnå. Språket är viktigt för att kunna undvika konflikter och uttrycka sig, säger Rickard Norberg.

15

16

B E R ÄT T E L S E R

OC + LINDA

H RONN

IE

Ronnie Andersson och Linda Petäjävaara trivs väldigt bra i Luleå.

Fjordhästen Kicki med sin ägare Linda Petäjävaara utanför stallet i Ersnäs.

Mindre stress, mer tid och närhet till naturen När Kompetenslotsen Luleå kommun deltog på Jobbfestivalen i Stockholm hösten 2024 mötte de Linda Petäjävaara och Ronnie Andersson – ett par som länge drömt om att lämna storstadslivet för en framtid i norr. Med i flytten fanns även deras häst Kicki. Text och foto: Maria Näslund I mars gick flyttlasset. Linda Petäjävaara och Ronnie Andersson lämnade Stockholm och flyttade till Malmudden i Luleå, samtidigt som Kicki fick nytt hem på Gunnaräng i Alvik. Drivkraften bakom flytten var både längtan efter närhet till familj och ett nytt sätt att leva.

– Jag ville komma närmare mina föräldrar. Mamma fick en stroke förra året och vi vill ta vara på tiden, säger Linda Petäjävaara.

Med stöd från Kompetenslotsen blev vägen in i arbetslivet i Luleå kortare än de först trott. I dag arbetar hon som assistent på ALS Scandinavia och trivs med både jobbet och sina kollegor. Ronnie Andersson har fortsatt inom transportbranschen och kör idag matvaror till Kiruna för Lindströms Transport.

– Det har gått förvånansvärt bra att hitta jobb, säger Linda Petäjävaara.

Flytten har också inneburit en helt ny vardag.

– Skillnaden är enorm. I Stockholm behövde vi extrajobb för att få ekonomin att gå ihop. Här räcker en heltids-

lön och vi får tid över för träning, skidåkning och andra intressen.

Ronnie Andersson fyller i: – Man blir lugnare här. Dessutom har vi fått möjlighet att oftare vara i vårt sommarhus i Pajala, vilket betyder mycket.

Malin Henriksson, driftansvarig på Lindströms Transport och Ronnies chef, beskriver rekrytering som en av transportbranschens stora utmaningar.

– Att hitta kompetenta chaufförer i norra Sverige är inte alltid lätt, särskilt med tanke på de långa avstånden och de speciella vinterförhållandena.

Hon betonar att utländsk arbetskraft varit avgörande för att möta behovet, även om språk och lokala förutsättningar utgör en längre startsträcka.

– Därför är vi extra tacksamma för att Ronnie valt att flytta hit och börja hos oss. Med sin långa erfarenhet som chaufför är han ett värdefullt tillskott till vår verksamhet.

Ronnie Andersson, lastbilschaufför och Malin Henriksson, driftansvarig på Lindströms Trafik.

Men för Linda och Ronnie handlar flytten till Luleå om mer än jobb och bostad – det handlar om livskvalitet.

Närheten till naturen, tillgången på aktiviteter och möjligheten att vara nära familjen har skapat en ny balans.

– Jag hade det bra i Stockholm, men jag har det ännu bättre här, säger Linda Petäjävaara med ett leende.

Vad är ert råd till andra som funderar på att ta steget norrut?

– Våga! Det är inte så besvärligt som man kan tro. Det ordnar sig med jobb, bostad och till och med stallplats för den som har häst, säger Linda Petäjävaara.

För Linda, Ronnie och Kicki blev flytten till Luleå början på ett nytt kapitel – med mer fritid, mer närhet och ett bättre liv.

A K T U E L LT

Fakta En kantat är en musikalisk komposition för solsång, kör och orkester. Den har ofta flera satser och en berättande text som kan vara profan eller kyrklig.

Julkantaten – en tradition i 70 år Sedan 1955 har ett annorlunda musikstycke blivit en självklar del av julfirandet på Luleå Gymnasieskola. Med bara tre avbrott genom tiderna firar traditionen nu 70 år.

Text: Marie Larsson / Foto: Susanne Lindholm

Det började med musikdirektören Hans Joelsson. Sedan dess har Julkantaten blivit en viktig del av skolans julfirande. Tre gånger har kantaten ställts in: en gång på grund av råttor i orgeln, en gång vid en lärarstrejk och senast under pandemin.

Per-Arne Petersson Ronander, musiklärare vid estetiska programmet, tog över dirigentpinnen 2023.

– Jag har varit med och sjungit sedan 2006 så när en ny dirigent behövdes var det bara att axla manteln. Det är långt utanför min komfortzon. Jag spelar egentligen rock och elbas, men nu dirigerar jag både orkester och kör, säger han.

Julkantaten är omkring 15 minuter lång och skildrar skolåret på medeltiden. Musiken är komponerad av Birger Anrep Nordin och texten är skriven av Oskar Levertin. Stycket inleds med att eleverna ger sig ut för att tigga pengar till lärarlöner och skolhus.

– Det är ett knasigt litet stycke med knasig text. Vi får förklara många gamla uttryck och historia för eleverna, säger Per-Arne Petersson Ronander.

Kantaten framförs klockan tio sista dagen före jullovet. Repetitionerna börjar så snart luciatåget är avklarat.

Övning i aulan på gymnasiet i Luleå. Fr. vänster: Gustav Fjellborg, Algot Hjelte Björkén, Maija Timonen och Hanna Breheim. Per-Arne Petersson Ronander dirigerar.

Kören består av elever från estetiska programmet samt tidigare elever och pensionerade lärare. Orkestern samlas för repetition för första gången bara en timme innan framförandet. Den är frivillig och befolkas framför allt av lärare från Kulturskolan.

– Björn Sjöö återvänder varje år för att spela piano. Han har varit med sedan han själv gick i realskolan. Även operasångaren Peter Mattei har medverkat som barytonsolist under sin tid som elev på skolan, säger Per-Arne Petersson Ronander.

Jag har varit med och sjungit sedan 2006 så när en ny dirigent behövdes var det bara att axla manteln.

Per-Arne Petersson Ronander, musiklärare vid estetiska programmet

17

18

A K T U E L LT

KE R AK LE ON MDMAERNI U DM E R AT

Alperna väntar i vinter

Text: Alexandra Nyman Foto: pressbild Illustration: Joakim Höggren

Vill du upptäcka Rehnfallen, besöka Lindts chokladmuseum eller FIFA:s fotbolls-dito? Shoppa och äta gott i en historisk stad belägen vid en vacker sjö?

Från den 19 december kan du resa direkt från Luleå till Zürich i Schweiz.

Det finns också möjligheter till mängder av dagsutflykter, exempelvis till kända Rehnfallen.

På tre timmar och tio minuter förflyttar du dig från Luleå till staden vid Alperna. Direktflyget, som avgår från Luleå Airport varje fredag under vintersäsongen fram till den 27 mars 2026, trafikeras av Edelweiss, en del av Lufthansa Group. Zürich, den största staden i Schweiz, är känd för läget vid den vackra Zürichsjön, märkesshopping, kultur, nattliv och konst. Här finns flera populära museer såsom Lindts chokladmuseum, världens enda jeansmuseum och ett måste för alla fotbollsälskare; FIFAs World Football Museum.

Stefan Sandberg Flygplatschef, Luleå Airport

Vad betyder den nya direktlinjen för Luleåborna?

– Det viktiga med att ha direktlinjer från Luleå är både att göra det möjligt för andra att komma hit och upptäcka vår fantastiska region samt att ge Luleåbor chansen att enklare resa till spännande platser.

Sedan tidigare har vi en direktlinje mellan Luleå och Paris och nu får vi ytterligare en till Schweiz, säger Stefan Sandberg, flygplatschef vid Luleå Airport.

Fakta Flyglinjen är en del av ett större samarbete mellan Swedavia, Luleå kommun, Swedish Lapland Visitors Board och regionala aktörer, med målet att stärka tillgängligheten till norra Sverige och skapa nya möjligheter för turism och exportintäkter. Det kan gynna hotell, restauranger och upplevelseaktörer.

Läs mer på swedishlaplandvisitorsboard.com

BOKTIPS

tarna Alla tre förfat ån Norrär bördiga fr r bott botten och ha å. le i Lu

Utan spår

Glashus

Våran pojke

Anders Sundkvist, Norstedts, 2025

Niklas Turner Olovzon, Polaris, 2025

Mikael Yvesand, Polaris, 2025

Det är juni i Luleå skärgård. Dagge och Branne hittar flera paket, ordentligt inlindade i plast, flytande i vattnet. Paketen visar sig innehålla kokain för många, många tusen kronor. Polisen Demian Vide har lämnat Stockholm efter en traumatisk händelse. Han är tillbaka i Luleå där han tänker att det är ett lugnare tempo. ”Utan spår” är den läsvärda första delen i en ny deckarserie som utspelar sig i Norrbotten.

Niklas Olofsson drar sig inte för att beskriva hur saker verkligen är. Gillar man inte det eller har hissfobi så kan man läsa på dagtid, för det här är bra. Micke på den flashiga reklambyrån väntar på någon samtidigt som Josefine flyr. Mot alla odds möts de i en hiss i ett midsommartomt Stockholm. ”Glashus” är tredje delen i Doldasviten som utspelar sig i Dalarna, Thailand, Luleå och Stockholm.

Efter ”Häng City” som utspelade sig på Björkskatan och Hertsön kommer ”Våran pojke”.

Det är lite samma känsla i språket, men här är en mycket ensam och förvirrad ung man, huvudpersonen Johan Lindkvist. När hans bästa kompis och roder i tillvaron flyttar hamnar Johan i fritt fall och gör något helt fruktansvärt. En perfekt bok för bokcirkeln.

Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie.

För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta

Brukar du lyssna på böcker eller läsa dem på skärm? Biblioteken i Norrbotten har en app som heter Biblio där ljudböcker och e-böcker erbjuds kostnadsfritt. Det enda du behöver är ett bibliotekskort och en pinkod. Det får du kostnadsfritt på alla bibliotek i regionen.

A K T U E L LT

19

Tipsa oss om evenemang! Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

Skyltsöndag & julmarknad Besök alla fantastiska butiker, strosa runt på julmarknaden längst efter Storgatan ner till Jultorget (Köpmantorget). Lämna din önskelista till tomten och spana efter hans renar. Njut av julstämningen med en värmande kopp glögg i din hand.

30 nov

Julmarknad på Hägnan En traditionell julmarknad i en stämningsfull miljö. Vandra bland historiska byggnader, lyssna på musik, träffa tomtefamiljen och deras renar, gå på sagovandring, lär dig mer om gamla jultraditioner, fynda julklappar av hög kvalité från våra hantverksförsäljare och mycket mer.

6–7 dec

Sea Ice Marathon Än en gång är det dags för löpare att inta isbanan. 42, 21, 10 och 5 kilometer långa lopp kommer att springas. I fjol deltog 600 löpare från 33 länder.

22 feb

Luleå on Ice Jultorget (på Köpmantorget)

Chris Kläfford

Sätt dig ner på en bänk med renfällar mellan de röda försäljningsstugorna med en kopp varm glögg, träffa tomten eller klappa några renar.

Chris Kläfford, känd för sin uttrycksfulla röst och känslosamma framträdanden, kommer till Kulturens hus den med sin nya turné The Kitchen Session Tour.

30 nov– 23 dec

31 jan

Evenemanget lockar varje år tusentals besökare. Med Södra hamnplan, isbanan och de nederländska skridskotävlingarna som samlingspunkt är det dags igen för dagar fyllda med underhållning, god mat och annat spännande.

27 feb– 1 mars

Foto: P

Under kulturhuvudstadsåret kommer Oulu att bjuda på tusentals evenemang, konstprojekt och upplevelser – från Arctic Food Lab som lyfter nordisk matkultur till konstprojektet

– Oulu är mysigt – en av mina personliga favoriter längs Bottenvikens kust. Ett besök i staden som kulturhuvudstad är nästintill ett måste. Under maj månad kommer vi att erbjuda Luleåborna ett färdigt resepaket som inkluderar både transport och boende, säger Sandra Bergström Wälimaa, vd för Via Luleå Resor.

nen

ne

Oulu2026 kan gynna Luleåbaserade kulturaktörer som kan delta i programmet, skapa gemensamma produktioner eller arrangera satellitevenemang på svensk sida. Luleå kommun har i över 20 år haft ett nära utbyte med Oulu. Samarbetet omfattar allt ifrån näringsliv och utbildning till kultur och hållbar utveckling.

I samband med Oulu2026 intensifieras denna samverkan med gemensamma ambitioner att

ild, Samuli Rin

Climate Clock som förenar vetenskap och natur.

Foto: Pressb

Oulu i norra Finland har utsetts till europeisk kulturhuvudstad år 2026. Under uppdraget med temat Cultural Climate Change ska Oulu2026 skapa en varaktig förändring i hur kultur används som drivkraft för samhällsutveckling, kreativitet och internationell samverkan.

Med bara tre timmars resa mellan Luleå och Oulu finns stor potential för paketresor, dagsutflykter och kulturturism.

Resebyrån Via Luleå nappade på näringslivsutvecklare Karin Åbergs idé att anordna paketresor till Uleåborg under kulturhuvudstadsåret.

ild, Harri Tar vai

Intresset för Oulu, Europas kulturhuvudstad 2026, växer långt utanför Finlands gränser. Under våren erbjuds Luleåborna paketresor från Luleå till kulturstaden tre timmar bort. Text: Alexandra Nyman

stärka den arktiska regionens attraktionskraft och kulturella profil.

Foto: Pressb

Uleåborg – Europas kulturhjärta 2026

ressbild

LÄS MER OM OULU2026:

oulu2026.eu/sv/nord

INBLICKEN

Säg hej till Gammelstads och Luleå skärgårds maskotar De här filurerna dyker ofta upp i närheten av barn, till exempel i utställningen på Visitor Center i Gammelstad, vid lovaktiviteter och i pysselböcker. Nu ska du få lära känna dem lite bättre.

Familjen Gammelstadsson De här fem kyrkmössen

håller till i Gammelstads kyrkstad och på friluftsmuseet Hägnan.

Pappa Man fre Gammelsta d dsson: Lite

Storasyster Maj ken Gam

tokig, det är jag allt. Och att uppfinna är faktiskt vä ldigt ballt. Att lyck as skapa nå gonting riktigt bra – det vore dröm men tycker jag.

Lillebror Musse Gammelstadsson:

Att läsa är nödvändigt tycker jag. Tänk att få skriva en egen bok, en vacker dag! Djur och natur gillar jag så klart.

Och att filosofera – det är underbart!

melstadsson: Jag har snabba ta nkar och kvicka fö tter.

Med lek och fant asi lär jag känna mina rötter.

Farmor Musilda Gammelstadsson:

igt att Det finns så mycket rol t länge lev r ha g Ja . berätta om tad els och kan allt om Gamm känns det som.

Mamma Matilda Gammelstadsson:

Jag älskar att dra på äventyr, både i solsken och i snö som yr!

I Gammelstad händer så mycket kul – sommar som vinter och påsk som jul.

Tvillingarna Ankarsson I en segelbåt i Luleå skärgård bor skeppsråttorna Ester och Manne Ankarsson. De är för övrigt barnen Gammelstadssons kusiner.

Tvillingsyster Ester Ankar sson – döpt efter Estersön:

Jag vill besöka alla öar, kob bar och skär – det finns alltid någonting att upptäcka där. Dra upp ankaret så åke r vi, innan tillfället går oss förbi!

Nu har du träffat hela gänget! Håll utkik efter dem när du besöker Gammelstads kyrkstad, Hägnan och Luleå skärgård.

10 år – döpt efter Mannön: Tvillingbror Manne Ankarsson, bok har och på att skriva logg Här har ni mig, en skepparkille – har koll på väder. Självklart jag dille. Jag spanar i kikaren och har jag alltid lämpliga kläder.

Text: Marina Wikberg Foto: Luleå kommun, Susanne Lindholm och Anna Lundgren Illustrationer: Lisa Wallin

Fler nyheter på vartlulea.se