Vårt Luleå / Nr 1 / 2025

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 1 • 2025

Utställning om omställningen

Framtidens utmaningar är här

Lokala råvaror i skolköket

Omvärldens blickar riktas mot Luleå

Så ska kommunens service förbättras

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

FRAMTIDENS LULEÅ I ett växande

Luleå behövs fler bostäder, levande kultur, nya vägar, bra vård och omsorg samt mycket mer.

Äntligen vårvinter!

Mars är vårvinterns tid. Ljuset har återvänt, energin återkommer och naturen lockar till fina upplevelser. Det är en tid att verkligen uppskatta allt det som gör vår kommun så unik.

I mitt arbete inom kulturarv, skärgård och turism, har jag förmånen att arbeta med några av Luleås mest uppskattade platser – skärgården, världsarvet Gammelstads kyrkstad och Friluftsmuseet Hägnan. Många kanske tänker på dessa som typiska sommarställen, men vårvintern har också sin charm.

Att promenera bland kyrkstugorna i Gammelstad och höra vattnet droppa från taken när solen värmer, eller att besöka Hägnan och uppleva den historiska miljön, är alltid lika trevligt.

Min treåring älskar att hälsa på fåren. De är hennes favoriter året om.

Passa även på att ta dig ut till Luleås fina skärgård. Via isvägarna kan du (i skrivande stund) åka till öarna och hyra en stuga för övernattning. Kom ihåg att alltid noga kontrollera isförhållanden och väderprognoser innan avresa. Även centrumnära upplevelser finns nära till hands och då tänker jag på Luleås fina isbana. Varför inte passa på att mysa vid en eldstad längs isbanan (öppen i skrivande stund) eller lyxa till det med en fika på något av stadens kaféer efteråt?

Snart är det påsk och många ser fram emot lite ledighet. I år infaller påsken sent, men det ger oss bara mer tid att njuta av vårvintern.

För barnen finns det mycket roligt att göra.

Gammelstad har blivit en lovdestination där både Gammelstads Visitor Center och Friluftsmuseet Hägnan arrangerar påsklovsaktiviteter mellan den 15–17 april. Det blir bland annat en påskkärringsparad som höjdpunkt på skärtorsdagen. Ett perfekt tillfälle att samlas och ha roligt tillsammans.

Oavsett om du är ledig eller inte i påsk så hoppas jag att du får njuta av vårvintern och påskens glädje. Dessutom önskar jag dig trevlig läsning i årets första nummer av Vårt Luleå. Här hittar du nyheter, reportage, evenemangstips och mycket mer.

Allt gott!

Jennifer Johansson Samordnare, Kulturarv, skärgård och turism, Luleå kommun

Läs mer här: lulea.se/framtidenslulea

EN UTSTÄLLNING OM OMSTÄLLNING Kommu-

nen har som mål att Luleå år 2040 ska ha plats för 100 000 invånare och att det ska finnas 5 000 nya jobb – utan någon negativ påverkan på klimatet. Välkommen till The Luleå Way i Shopping, en utställning om omställning. Under två år ska lokalen vara en central mötesplats för kunskap och dialog.

Läs mer på sidan 14.

Läs mer här: lulea.se/theluleaway

Omslagsbilden The Luleå Way slog upp portarna i början av året. Välkommen till utställningen om omställning i Shopping.

Foto: Ida Lund.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationskontor Redaktör: Linda Sundström Ansvarig utgivare: Elisabeth Ennefors Grafisk form: Joakim Höggren Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

96

procent av Luleå kommun består av landsbygder, varav en tiondel är öar i skärgården.

25

procent av Luleå kommuns befolkning bor på landsbygder.

5

Nya regler minskar textilavfall Från och med den 1 januari 2025 är det förbjudet för alla invånare och konsumenter inom EU att slänga textilier i restavfallet. Syftet är att minska mängden textilavfall som går till förbränning och att öka återanvändning och i förlängningen materialåtervinning. I Luleå ska hel och trasig textil lämnas på återvinningscentralerna Risslan, Antnäs, Sunderbyn och Råneå samt Returpunkt centrum. Hel textil som kan användas vidare kan fortsatt också skänkas till exempelvis Röda Korset, Rädda Barnen eller annan organisation som tar emot hel textil.

nya naturreservat införs 2025

Äldresupporten Äldresupporten erbjuder tidiga hälsofrämjande insatser till dig som är 65 år och äldre. Sociala och fysiska aktiviteter samt handledning i digital teknik, exempelvis grundfunktionerna i din mobil, surfplatta eller dator, erbjuds också. Alla insatser är avgiftsfria.

Mer information om Äldresupporten finns på lulea.se/aldresupporten

3000

så många måltider serverar skolköket Staren varje vecka till hungriga gymnasieelever.

96

procent av företagen i Luleå kommun är småföretag. Tillsammans skapar de ungefär 13 500 jobb och bidrar med ungefär en miljard kronor till kommunens skatteintäkter.

21

personer har flyttat till Luleå från Nederländerna sedan 2023 då Luleå kommun för första gången medverkade på mässan Emigration Expo i Houten.

Utdelningsdagar för Vårt Luleå På grund av avtalsändringar med vår distributör delas Vårt Luleå ut mellan lördag och tisdag.

Projekt stöttar människor som vill bygga tillsammans Luleå kommun har tillsammans med Coompanion fått medel från Region Norrbotten för att driva ett projekt kring byggemenskaper. En byggemenskap är en grupp människor som går ihop och bygger ett nytt hus eller bygger om ett hus, för att sedan också använda huset tillsammans. Det kan röra sig om bostadshus eller något helt annat. I projektet ska Luleå kommun öka kunskapen om byggemenskaper och arbeta för att få i gång grupper som vill bygga både på landsbygd och i stad. Ett startstöd på 400 000 kronor kan sökas från Boverket för att undersöka möjligheten till byggemenskaper för bostäder. Är du intresserad av att veta mer? Kontakta Matilda Eriksson, arkitekt vid Luleå kommun, matilda.eriksson@lulea.se

Välkommen till Luleå Meet ups

Spetsutbildningar

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Luleå Meet Ups är ett inkluderande engelsktalande event där alla är välkomna. Här kan man skapa nya bekantskaper och få spännande information. Dessutom bjuds det på plockmat. Företag i Luleå uppmuntras att delta för att nätverka och knyta kontakter med både nykomlingar och befintliga Luleåbor. Följande datum är spikade fram till sommaren: 26 mars, 23 april samt den 4 juni.

Från och med hösten 2025 erbjuder Luleå Gymnasieskola spetsutbildningar i fysik och matematik. Dessa program riktar sig till elever med starka förutsättningar i ämnena.

Eleverna söker till utbildningarna med antagningsprov och betyg.

Utbildningarna är riksrekryterande.

Läs mer om spetsutbildningarna här.

3

4

FOKUS

Arbetslaget i köket (fr v): Veronica Svarvare, måltidsbiträde, Maria Öhman, kock med samordningsansvar, Phailin Phromphong, måltidsbiträde, Elisabeth Pekkala Johansson, måltidsbiträde och Eva Lundström, dietkock.

I skolköket möts god mat och omtanke Dietkocken Eva Lundström lagar glutenfri pasta. Örtsaltet på brickan är gjord på franska örter som inte gått åt till andra rätter.

Maria Öhman och arbetslaget på skolköket Staren lagar mat som unga både gillar och mår bra av. Med närproducerade råvaror och elevinflytande utvecklar de sina menyer.

Text: Malin Svedjeholm / Foto: Ida Lund och Tomas Bergman

FOKUS

5

Mariah Johansson på Staffansgården i Brändön är en av kommunens leverantörer.

Nätverket Noah är en paraplyorganisation för små, lokala producenter. Bilden visar Malin Winsa från Noah, Ida Lundmark från Strömnäsgården och kocken Lisa Tingstad Solsona under en leverans till Avanskolan.

Klockan är åtta på morgonen, femtio kilo pasta kokar i grytan och formar fyllda med lax står redo att åka in i ugnen.

– Det blir svensk regnbågslax som är lite dyrare, men genom att blanda den med pastan så går det ihop, säger Maria Öhman, kock och arbetsledare i köket.

Hon har god koll på fisk efter många år som kock på restaurangen Ankaret.

När hon bildade familj sökte hon sig i stället till skolmåltiderna.

– Jag älskar att laga mat och här kan jag jobba dagtid, jag har arbetskamrater och det är så roligt att vara med ungdomar, säger hon.

Köket har löpande dialog med eleverna om maten. Menyn formas av personalen sex veckor i taget. Varje rätt utvärderas. Målet är att servera mat som blir omtyckt och uppäten, samtidigt som den är bra för kroppen och planeten.

Sedan hösten får köket en del av sina råvaror från småskaliga odlingar i Luleåområdet. Detta via ett avtal med återförsäljaren Noah, som samordnar försäljning från mindre gårdar.

– Det var jätteroligt när vi började få leveranser från Noah. Vi märker skillnad på grönsakerna som är odlade här. De är jättefina, säger Maria Öhman.

Kommunen ökar sina inköp av lokalproducerad mat för att bidra till att fler i Luleåtrakten kan starta jordbruk.

Syftet är att öka självförsörjningsgraden. Mariah Johansson på Staffansgården i Brändön är en av producenterna som börjat leverera till kommunen. Det märks att kommunen har blivit en av kunderna, menar hon.

– Det mesta av våra varor säljer vi via Noah. Det är ju även därifrån som skolorna nu kan beställa från oss, så det är en fantastisk kanal, säger hon.

Skolkökens inköp har gjort det möjligt att sälja större volymer än tidigare av potatis, betor, morötter och tomater.

Vintern är en lugnare tid på gården.

Mariah Johansson lägger upp en plan inför våren och sommaren, ser över och kompletterar fröer och börjar med försådder av tidiga grödor.

– Just nu odlar vi snö, skojar hon.

Skolköket utgår ifrån säsong genom att servera ärtor och morötter. Det blir svenskt havreris i stället för asiatiskt ris till dagens vegetariska rätt och laxen är fiskad i Sverige.

Köket strävar också efter att så lite mat som möjligt ska slängas bort.

– Det blir mer svinn ju godare maten är. Det slängs mest när vi serverar hamburgare eller fiskpinnar, berättar dietkocken Eva Lundström, som står och rör ihop ett örtsalt av färska kryddor som blivit över från andra rätter.

Att god mat leder till mer svinn beror på att eleverna tar större portioner och sedan inte orkar äta upp alltihop. Något som uppskattas är den buffé som köket brukar duka upp på fredagar, som är ett smörgåsbord av rester från veckan som gått. Den är också ett sätt att ta vara på mat som annars hade slängts.

Vill du också testa den populära laxpastan?

Här hittar du receptet:

Laxpasta

à la Staren

4 portioner past a, kokt 200 g laxtärning ar, färsk 2 msk rapsolja Ostsås

”Kropp” av selleri , palsternacka, lö k, vitlök 2 dl crème fraich e 150 g färskost Fiskfond Salt och peppar Garnering Grillade citroner 2 dl edamamebön

or

Så här gör du 1. Salta laxen oc h låt den ligga.

2. Koka ”kroppen ” och mixa den slä t, blanda i övriga in gredienser och smaka av.

3. Stek den salta de laxen.

4. Koka pastan en ligt förpackninge n.

5. Blanda försiktig t pastan med så se n och laxen.

6. Garnera med citroner och bö nor, dra några varv på pepparkvarnen.

6

INBLICKEN

”Jag lever min dröm bland renar och turister” I Karlsvik utanför Luleå skymtar renar i hagen intill en lávvu (samisk tältkåta). Här har den före detta gymnasieläraren Marita Sikku skapat en kulturell mötesplats.

– Tiden var inne att förverkliga min dröm om att ge människor en djupare inblick i det samiska livet, säger hon.

Text: Alexandra Nyman / Foto: Ida Lund

Den nya turistattraktionen Dálvvás har varit välbesökt sedan den öppnade i december. En lång rad reseoperatörer, turister, influensers och reseagenter har tagit sig till First Camps område.

– Jag har burit idén inom mig i säkert 20 år. Jag har tänkt att jag ska starta eget när barnen blir större, säger ägaren Marita Sikku, som tidigare arbetat inom turistbranschen och som lärare vid Luleå gymnasieskolas hotell- och turismprogram.

Möjligheten att bli entreprenör inom turismsektorn dök upp snarare än hon kunde ana.

– Min dotter bestämde sig för att gå gymnasiet i Luleå. När vi flyttade ner från Kiruna hösten 2023 såg jag potentialen för en marknad för en samisk upplevelse här.

Marita Sikku startade verksamheten lagom till årets vintersäsong drog i gång. Hon berättar att Dálvvás, som företaget heter, betyder ”över vintern” på samiska.

– Renarna som besökarna får träffa är vanligtvis på Kirunafjället, men över vintern samlar min särbo Per-Martin Kuhmunen ihop några och transporterar dem ner till First Camp för vinterbete.

Det första man ser i skogen vid Dálvvás är den klassiska tältkåtan och röken som stiger upp från öppningen mot himlen. Men det är i renhagen som upplevelsen börjar.

– Jag vill att besökarna får ett nära möte med djuren, kanske genom att mata dem från handen.

Vid den levande elden árran i tältkåtan får besökarna uppleva den samiska kulturen i form av berättelser, traditioner och smakupplevelser. Till kokkaffet får gästerna prova samiska delikatesser som lingonjuice, hjortron, torkat renkött och glödkakan med recept av Marita Sikkus mamma.

– För mig är det viktigt att synliggöra och sprida kunskap om det samiska livet. Jag delar mina erfarenheter om den samiska kulturen som jag är uppvuxen i. Det är tufft att välja att vara renskötare, inte minst för att naturen är mer oförutsägbar än tidigare, säger Marita Sikku.

Efter gästerna har lämnat Dálvvás avslutar Marita Sikku arbetsdagen hemmavid med arbete vid sin dator.

– Jag hoppas att besökarna fått uppleva ett möte som känns i hjärtat och som de bär med sig lång tid framöver. Det är ju ofta mötet med människor som man minns från sina resor, säger hon.

Fakta • Marita Sikku har vuxit upp i den samiska kulturen.

• Hon är bördig från Kiruna.

• Hon bodde i en lávvu när hon var liten med sina mor- och farföräldrar på somrarna när det var kalvmärkning. Kalvarna föddes i en lávvu.

• Hennes mor- och farföräldrar pratade alltid samiska med henne. Hon och hennes sambo pratar samiska med sina barn.

A K T U E L LT

Depression/Nedstämdhet

Oro

Hjärndimma

Ångest

Kuddkänsla i fötterna Trötthet

Viktuppgång

Mag/tarmproblem Avsaknat driv Klåda

Frozen shoulder

Torr hud

Försämrad hårkvalitet

Ögonvaglar

Led- och muskelvärk

Håravfall Migrän

Yrsel

Vallningar Sömnstörningar

Kognitiva symtom

Första kommunen i Norrbotten med klimakteriehälsa Många kvinnor önskar mer information och kunskap om klimakteriet för att förstå sin kropp och vad man kan göra för att må bättre. Luleå kommun är den första kommunen i Norrbotten som jobbar aktivt med klimakteriehälsa för medarbetare.

Text: Karin Kemi / Foto: Magnus Stenberg / Illustration: Shutterstock

Sara Turtola, sjuksköterska och klimakteriecoach vid Luleå kommun, driver ett projekt som så småningom ska leda till permanent verksamhet.

– Intresset för projektet är väldigt stort. Vi har flera grupper från olika arbetsplatser i gång samtidigt och många står i kö för att vara med, säger hon.

Syftet med projektet är att höja kunskapsnivån hos kommunens medarbetare och chefer, både kvinnor och män, men den huvudsakliga målgruppen är kvinnor mellan 40 och 60 år.

Sara Turtola sprider kunskap genom föreläsningar, klimakterieskola samt individuell rådgivning.

– Kvinnor som är bättre rustade med kunskap om klimakteriet och olika behandlingar kommer troligen

Hjärtklappning/ hjärtrusningar

”Alla kvinnor har rätt att må bra i sig själv och i sin kropp under denna tid. Vi ska leva, inte bara överleva”

Kroppsliga förändringar, nedstämdhet, hjärndimma och andra symptom kan göra tillvaron svår.

– Det finns hjälp att få och man är inte ensam om att känna så här. Ökad förståelse och respekt för vad klimakteriet kan innebära och vilka behandlingsval kvinnor gör har stor betydelse, säger hon.

I behandlingen av klimakteriebesvär är det viktigt att först och främst se över sin stress och sömn. Sedan kan man försöka motverka symptom med exempelvis kalla bad, akupunktur, vissa näringstillskott, hormonbehandling, träning och återhämtning.

– Man behöver bli sin egen detektiv och man måste lyssna på kroppen och jobba med den, inte mot den. Även om det är en kvinnorelaterad fråga kan också män bli berörda.

De flesta har en mor, syster, partner, arbetskamrat eller andra i sin närhet som kan drabbas av klimakteriebesvär.

– Jag ser positivt på att Luleå kommun gör den här satsningen och att min kompetens och erfarenhet kan bidra till ökad hälsa bland medarbetare, säger Sara Turtola.

Sara Turtola, sjuksköterska och klimakteriecoach

ha minskat antal sjukskrivningar. Det är värdefullt att frågan lyfts på arbetsplatsen, vilket kan leda till ett mer öppet samtalsklimat om klimakteriet.

Sara Turtola har lång erfarenhet inom klimakteriehälsa och menar att många känner sig ensamma i sin situation.

Ulrika Johansson (till vänster) och Pia-Marie Westerberg (till höger) värdesätter kommunens satsning på klimakteriehälsa. De har genomgått utbildning med Sara Turtola (mitten).

7

8

A K T U E L LT

”Vi ska möta människor innan problemen blir för stora” Den 1 juli 2025 planeras en ny socialtjänstlag att träda i kraft som är mer anpassad till dagens samhälle och utmaningar. Syftet är att socialtjänsten ska komma närmare invånarna genom att jobba förebyggande, jämställt och kunskapsbaserat samt bli mer lättillgänglig.

Text: Bo-Henry Pettersson / Illustration: Shutterstock och Joakim Höggren

Lagen gör det möjligt för Luleå kommun att erbjuda vissa insatser utan utredning eller formellt beslut. Alla områden omfattas, exempelvis barn och unga, funktionsnedsatta och äldre.

– Vi ska möta människor innan problemen blir för stora genom att erbjuda stöd och hjälp så tidigt som möjligt, säger Gabriella Sjöström, socialdirektör.

En del insatser är undantagna, exempelvis särskilt boende, kontaktperson, vård på behandlingshem för barn och unga samt ekonomiskt bistånd.

– Socialtjänsten erbjuder redan i dag råd- och stödinsatser som alla själva kan söka utan biståndsbeslut och nu blir det möjligt att utveckla fler insatser.

Den nya lagen innebär också att barns rättigheter blir tydligare, exempelvis ska hänsyn tas till vad barnet själv tycker vid olika bedömningar.

Samverkan krävs mellan skola, kulturoch fritidsverksamheter, polis, region och civilsamhälle inom samhällsplanering, brottsförebyggande arbete och frågor som berör barn och unga.

– Ett utökat samarbete är nödvändigt för att vi ska kunna erbjuda tidiga och förebyggande insatser till Luleåborna.

I Luleå har socialtjänsten förberett sig genom att identifiera de förändringar som blir nödvändiga så att den nya lagens mål och syfte kan uppfyllas.

– Under våren ska vi träffa invånare, brukarorganisationer och samverkansaktörer för att informera om vad den nya lagen kommer innebära, säger Gabriella Sjöström.

Ett utökat samarbete är nödvändigt för att vi ska kunna erbjuda tidiga och förebyggande insatser till Luleåborna.

Gabriella Sjöström, socialdirektör i Luleå kommun

A K T U E L LT

Flera förändringar genomförs för att förbättra kommunens service till och dialog med näringslivet.

– Det ska vara lätt att vara företagare i Luleå, säger Anna Lindh Wikblad, kommundirektör.

De digitala kanalerna ska utvecklas

Text: Alexandra Nyman / Foto: Alexandra Nyman

Processer i flera förvaltningar förbättras, bland annat inom plan, bygg och upphandling

Dialogen med kommunens kunder ska utvecklas

Tillgängligheten ska öka

Luleå kommun har inrättat ett näringslivsråd för att skapa goda relationer och samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet

Foto: pressbild

Luleå kommuns relation till näringslivet ska förbättras

Så ska kontakten med företagare förbättras

Röster från näringslivsrådet

VERONICA NORRBIN

vd för salong Gossip

”Jag brinner för frågan om hur vi tillsammans skapar ett än mer levande centrum här i Luleå. Jag vill inspirera från mitt håll som är cityhandeln så att vi kan få Luleåborna att vistas mer i centrum. Jag tänker också att näringslivsrådet ger en nära ingång och kontakt med politikerna och näringslivschefen.”

TOMAS HANSSON

Som ett led i förbättrad service har Luleå kommun under hösten 2024 omorganiserat sig, bland annat genom att bilda ett nytt näringslivskontor.

– Det nya näringslivskontoret med Josefine Wihlzon i spetsen och Luleå Business Regions medarbetare som en del av det nya teamet arbetar nu tillsammans i stadshuset. Hit har även avdelningarna detaljplan och mark- och exploatering flyttat för att vi ska få snabbare ledtider genom olika processer, säger Anna Lindh Wikblad.

Patrik Wallgren, chef för Miljö- och byggavdelningen, berättar att avdelningen kommer lägga fokus på två frågor.

– Den ena handlar om att vidareutveckla dialogen med våra kunder. Den andra handlar om att öka tillgängligheten.

Någon som tillsammans med sina kollegor ofta möter förfrågningar från företagare

är Susanne Sjölund, avdelningschefen för service och support.

– Vi jobbar för att utveckla de digitala kanalerna. De som vill ha personlig hjälp får det på Servicecenter på Timmermansgatan 25. Även på samhällsomställningsavdelningen pågår ett förändringsarbete.

– För en effektivare samhällsbyggnadsprocess arbetar vi i kortare sprintar och får en ökad framflyttning i våra projekt.

Vi vill göra mer avvägda prioriteringar för att snabbare komma framåt, säger Frida Berglund, samhällsomställningschef.

Josefine Wihlzon, näringslivschef, ser ett tillfälle att öka kontaktytorna för att möta många företag.

– Det är genom dialog med företagen som vi kan få en ökad förståelse för deras utmaningar och få kännedom om hur vi kan skapa så goda förutsättningar som möjligt för deras tillväxtresa.

Luleå kommun har också inrättat ett näringslivsråd för att skapa goda relationer och samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet. Här deltar sammanlagt 28 deltagare, varav fem är representanter från kommunstyrelsen, sex är tjänstepersoner från Luleå kommun och resterande 17 är företagare från olika branscher.

vd, Coop Norrbotten

”Bemötande och service från Luleå kommun upplever vi redan som bra. Utmaningen är att komma framåt i gemensamma frågor. Börja med målet och arbeta sedan utifrån att hitta lösningar som tar oss dit.”

Foto: pressbild

Ett starkt företagsklimat skapar tillväxt och utveckling som gynnar både ekonomin och invånarnas välbefinnande.

– Det ska vara lätt att vara företagare i Luleå och vi behöver förbättra relationen till näringslivet, säger Anna Lindh Wikblad, kommundirektör, och fortsätter: – Vi förbättrar processer i flera förvaltningar i snabb takt, bland annat inom plan-, bygg- och upphandlingsavdelningarna.

MAUD SPENCER

vd, Svalson AB

”Jag har som Luleåbo drivit företag i Piteå i 20 års tid och har nu flyttat delar av verksamheten till Luleå. Jag är väldigt glad att få vara med i Näringslivsrådet och speciellt intresserad av SME-företagens, det vill säga de små och medelstora företagens, situation.”

9

10

UPPSLAGET

Tyck till om Lul nya naturreser För att behålla fina rekreationsområden och naturvärden i ett växande Luleå har Luleå kommun tagit beslut om att bilda fem nya stadsnära naturreservat: Storsand, Grundet, Porsöberget, Mjölkuddsberget och Kalvholmen. De kommer att bildas formellt under våren och innan dess vill Luleå kommun samla in synpunkter om hur områdena används i dag.

Text: Lena Hedberg / Foto: Jennie Lind

Följande fem områden i Luleå ska bli naturreservat under våren 2025: STORSAND En populär badplats i

Gammelstad med lång sandstrand, långgrunt vatten och vacker vy över Luleälven.

GRUNDET En liten holme i Luleälven

i höjd med Södra Sunderbyn, ett populärt område för friluftsliv, bad, fiske med mera.

PORSÖBERGET Ett varierat skogs-

område med naturstigar som leder in mot sjön Gammelstadsviken.

MJÖLKUDDSBERGET Här växer fler-

hundraårig skog med knotiga tallar och i granskogen runt om berget finns fina motionsspår.

KALVHOLMEN En halvö på Hertsön där

bland annat Luleå Ridklubbs anläggning ligger. Här finns allt ifrån lövrika naturskogar och sumpiga barrskogar till strandängar och kulturmarker.

Genom att göra områdena till naturreservat ser kommunen till att de kommer att finnas kvar även för framtida generationer och att hänsyn tas till växter och djur på platsen.

I alla naturreservat finns förutom allemansrätten vissa regler och föreskrifter för att skydda naturvärdena i området.

– För att kunna utforma reservaten på ett så bra sätt som möjligt behöver vi hjälp av alla som brukar vistas i

områdena. De vet bäst hur området används i dag, vilka kvaliteter som finns och om det skulle gå att utveckla på något sätt. Detta underlag kommer hjälpa oss sedan när vi planerar skötseln av området och vilka regler som är lämpliga för respektive område, förklarar Örjan Spansk, kommunekolog på Luleå kommun som arbetar med bildandet av de nya reservaten.

Det har varit möjligt att tycka till om de nya reservaten sedan hösten och redan har många Luleåbor berättat vad de gärna gör i respektive område och om de har förslag på utveckling och förbättringar. Du kan lämna dina synpunkter till och med den 31 mars i vår.

– Engagemanget har hittills varit stort och många goda förslag har kommit in. Genomgående är att områdena uppskattas och nyttjas för olika friluftsaktiviteter och man vill att den möjligheten ska finnas kvar och utvecklas. Det bekräftar vår bild av hur viktiga de här områdena är för Luleåborna och att de behöver sparas för framtiden, avslutar Örjan Spansk.

”För att kunna utforma reservaten på ett så bra sätt som möjligt behöver vi hjälp av alla som brukar vistas i områdena”, säger Örjan Spansk.

UPPSLAGET

leå kommuns rvat

Tyck till!

Brukar du vistas i områdena? Svara gärna på en kort enkät på lulea.se om de nya naturreservaten. Din åsikt är viktig.

Grundet

lulea.se/grundet _naturreservat

STORSAND

En populär badplats på sommaren men även välbesökt vintertid för skoterturer och ispromenader. Det böljande landskapet är format av älven.

Här växer pampig tallskog över de gamla strandvallarna.

Storsand

lulea.se/storsand _naturreservat

Kalvholmen

lulea.se/kalvholmen _naturreservat

Porsöberget

lulea.se/porsoberget _naturreservat

Mjölkuddsberget

lulea.se/mjolkuddsberget _naturreservat

11

12

A K T U E L LT

På gång inom omställningen Det är många delar som ska falla på plats i den pågående samhällsomställningen.

Steg för steg läggs pusslet som ska bidra till industrins omställning och till hela samhällets utveckling. För att möta utmaningarna görs satsningar inom allt ifrån arbetskraft till utbyggnad och infrastruktur.

Text: Katja Güth Laitila, Hanna Jönsson, Monika Aunes och Lena Hedberg / Illustrationer: Malin Svedjeholm

Tillfälliga bostäder planeras I och med de stora satsningarna inom industrin kommer tillfällig arbetskraft behövas.

För att möta behovet av bostäder planerar

Det västra alternativet passerar Luleälven inom detta område. Foto: Trafikverket

Norrbotniabanan dras i väst

Luleå kommun att tillhandahålla kommunal

Norrbotniabanan kommer att ta

mark för entreprenörsbostäder.

den västliga vägen in till Luleå. Det

Många entreprenörer kommer till Luleå för att arbeta tillfälligt i olika projekt och har inte behov av permanenta bostäder. Allt tyder på att de bostäder som finns inte kommer räcka till och det finns inte tid att bygga riktiga bostäder på den korta tid som krävs. Därför är tillfälliga bostäder en förutsättning för den gröna omställningen. Om entreprenörsbostäder inte byggs och företag börjar köpa upp befintliga bostäder för placering av sina anställda riskerar bostadsmarknaden att komma i obalans, vilket kan leda till bostadsbrist och höga bostadspriser. Det är också lättare att upprätthålla bra och trygga boendemiljöer när boendena är samlade på ett antal platser.

Kriterier har tagits fram för hur de tillfälliga bostäderna ska vara utformade, bland annat ska det finnas bemannade receptioner och en pågående dialog med närboende, kommunen och polisen för att fånga upp synpunkter löpande.

Luleå kommun förbereder kommunal mark för entreprenörsbostäder framför allt på Storporsön och Hertsöheden.

På Storporsön planeras 2 000 och på Hertsöheden upp till 300 bostäder. Kommunen undersöker även andra lämpliga områden och fastigheter i kommunen.

Läs mer på lulea.se/entreprenorsbostader

beslutade Trafikverket i december.

Det betyder att Norrbotniabanan kommer att följa E4:an, via Notviken och den befintliga järnvägen.

Luleå kommun, som har förespråkat den östliga dragningen via Luleå Airport, ser ändå positivt på att Trafikverket nu har fattat ett beslut och att arbetet kan gå vidare.

– För Luleå kommun är det av största vikt att Norrbotniabanan byggs. Det är helt nödvändigt för såväl person- som godstrafiken och mycket viktigt för hela regionens utveckling. Det är också en förutsättning för att vi ska lyckas med samhällsomställningen, säger Frida Berglund, samhällsomställningschef vid Luleå kommun.

Under de kommande fyra till fem åren ska Trafikverket ta fram detaljerade beskrivningar av hur sträckningen av järnvägen ska se ut. Arbetet kommer att ske i dialog med kommunen, närboende, företag, organisationer och andra intressenter.

A K T U E L LT

Kommunalrådet Fredrik Hansson (S) på invigning i januari.

Foto: LKAB

Den nya bogserbåten Victoria har 10 000 hästkrafter.

Illustration: Damen Shipyards Group

Luleå Hamn ska byggas ut Spaden i backen på Svartön LKAB är nu i gång med byggandet av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den är den första i sitt slag i Europa.

Anläggningen planeras vara i drift 2026 och kommer att utökas stegvis med fler processanläggningar. Målet är att nå full drift under 2030-talet. Fullt utbyggd beräknas produktionen täcka sju gånger Sveriges behov och sex procent av EU:s behov av fosfor inom jordbruket.

För att möta kundernas behov och hantera en ökad mängd fartygstrafik byggs Luleå Hamn ut.

Hamnen ansöker nu om ett nytt verksamhetstillstånd för den utökade verksamheten, samtidigt som övriga förberedelser genomförs för den planerade utbyggnaden. Hamnen har i skrivande stund en dialog med de boende på Sandön som blir särskilt berörda av den utökade verksamheten samtidigt som Luleå kommun arbetar med de praktiska frågorna som rör servicen på ön, exempelvis avloppshantering och snöröjning.

I januari välkomnade Luleå Hamn Victoria en fjärde isbrytande bogserbåt. Förstärkningen innebär att hamnen effektivare kan bistå kunder med bogserbåtsassistans och möta industrins behov både i dag och i framtiden.

Läs mer på portlulea.com

SSAB:s nya stålverk Kommunfullmäktige har antagit detaljplanen för den del av Svartön där SSAB ska bygga sitt nya fossilfria stålverk. Området är på drygt 136 hektar och ligger i den norra delen av Svartön inom Luleå industripark.

Planen möjliggör för den tunga industrins omställning till fossilfri tillverkning av stål. Eftersom planen kan medföra en betydande miljöpåverkan har även en miljökonsekvensbeskrivning gjorts.

SSAB planerar att bygga ett nytt integrerat elektrostålverk som ska ersätta koksverk, masugn och befintligt stålverk. Detaljplanen beviljades i december.

Det nya stålverket beräknas vara i drift mot slutet av 2028.

Illustration: SSAB

13

14

A K T U E L LT

Utställning ska berätta om samhällsomställningen

Har du frågor om omställningen? Välkommen till en utställning på entréplan i Shopping. Framtidens utmaningar är här och lokalen ska fungera som en yta för både kunskap och dialog.

Läs mer om The Luleå Way lulea.se/theluleaway

Text: Josefin Högström / Foto: Ida Lund och Linda Sundström

Kommunen har som mål att Luleå år 2040 ska ha plats för 100 000 invånare och att det ska finnas 5 000 nya jobb – utan negativ påverkan på klimatet. Fler bostäder, levande kultur, nya vägar, bra vård och mycket mer behövs. Hur ska allt det här gå till? Varför måste vi bli 100 000 Luleåbor? Det, och mycket mer, ska den nya utställningen The Luleå Way besvara. Utställningen ska också

fungera som en yta för dialog som förändras i takt med kommunen.

– Syftet med utställningen är att skapa engagemang, delaktighet och öka kunskapen om samhällsomställningen i Luleå, säger Anna Lindh Wikblad, kommundirektör.

Besökarna får ta del av en informativ och engagerande upplevelse där de lär

sig om de olika aktörernas roll i omställningen och hur allt hänger ihop.

Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande, betonar att The Luleå Way är mer än bara en utställning: – Vår ambition är att lokalen under de kommande två åren ska vara en central mötesplats som möjliggör dialog om samhällsomställningen.

Så tyckte de första besökarna The Luleå Way invigdes i januari.

Några av de första besökarna uttryckte sina initiala reaktioner: Det är ett viktigt initiativ och en bra plats att bjuda in till dialog. Det är viktigt att möta medborgarna för att prata om förändring, eftersom förändring skapar oro även om den ibland kan vara obefogad, säger Magnus Carlborg, kommunpolis i Luleå.

Det är en fin utställning och det är roligt att så många hittat hit, säger Lars Teglund, LTU Business.

Det är ett bra sätt att samla all information på ett och samma ställe och på ett inspirerande sätt.

Jag hoppas att många tar sig tid att komma hit, säger Camilla Sehlin, VD Luleå Näringsliv.

A K T U E L LT

Hela Luleå ska växa Luleå kommun ska växa till 100 000 invånare till 2040, vilket betyder att landsbygderna* ska växa med 4 000 nya invånare.

– Luleå kommun främjar en hållbar landsbygdsutveckling på olika sätt. Bostäder, näringslivsutveckling och kommunal service är viktiga pusselbitar i målet, säger Ulrica Magnusson, utvecklare vid näringslivskontoret.

Text: Katja Güth Laitila / Foto: Hanna Jönsson / Illustration: Malin Svedjeholm

Kommunen träffade företrädare från näringslivet i Ersnäs under november.

Många byar saknar i dag mindre bostäder, vilket försvårar för både äldre och yngre att flytta till eller inom en bygd.

Det i sin tur påverkar underlaget för kommunal och kommersiell service.

Kommunen utreder även befintliga fastigheter, bland annat gamla skolan i Niemisel som skulle kunna byggas om till bostäder.

– Det ska finnas en variation av olika boendeformer inom kommunen och ett ökat bostadsbyggande även på landsbygderna. Därför har Lulebo i samverkan med kommunen tittat på möjligheterna att bygga flerbostadshus i bland annat Rutvik och Antnäs, säger Jenny Lindberg, strateg på samhällsomställningskontoret.

Ett annat spår är fler tomter för småhus. I Niemisel finns möjligheter att ansluta fler fastigheter till kommunalt VA. Kommunen utreder även fler tomter i Ängesbyn och Södra Sunderbyn.

Näringslivskontoret har som uppdrag att skapa en långsiktig och hållbar

näringslivsutveckling och landsbygder är en viktig del i det. Kontoret jobbar med en ökad närvaro i kommunens landsbygder, en bättre dialog och möjlighet att möta kommunen. Under hösten arrangerades en näringslivsträff i Ersnäs och i slutet av februari genomfördes en träff i Melderstein.

Sist, men inte minst, tar kommunen fram en plan för service på landsbygden.

– Målet med planen är att bibehålla och stärka förutsättningarna att bo och verka på landsbygderna. Det råder olika förutsättningar för utveckling i våra bygder. Därför har en kartläggning gjorts för att få en bättre förståelse för möjligheter och utmaningar, säger Jenny Lindberg.

Under hösten har kommunen träffat bland annat föreningsrepresentanter för att berätta om arbetet och att samla in synpunkter. Dialogerna visar på ett tydligt behov av en gemensam målbild för landsbygdsutveckling, tydligare

strategier, bättre och mer regelbunden dialog och mer ”verkstad”.

För att möta det behovet har en Landsbygdsgrupp bildats med syftet att samordna, samverka och ge stöd i olika frågor. Den består av tjänstepersoner från olika förvaltningar och agerar “en väg in” för föreningar, företagare och boende på landsbygderna.

Gruppen nås via landsbygd@lulea.se

*Varför skriver vi landsbygder?

För att det inte bara finns en landsbygd, precis som att det inte bara finns en stad. Det finns en variation av olika bygder. Luleå kommuns landsbygder delas in i Norrbyarna, Mittbyarna, Sörbyarna och skärgården.

15

16

INBLICKEN

André Åström, kommunvägledare, och Carola Lundgren, administratör, är två av de som hjälper besökare på Servicecenter.

En väg in till Luleå kommun Människor behöver komma i kontakt med kommunen under olika faser i livet. Det gör varje samtal och möte unikt. Upplevelsen av gott bemötande och god servi­ce är en utgångspunkt för utveckling av Luleå kommuns verksamhet och tjänster.

Text: Susanne Sjölund / Foto: Linda Sundström

Kommunens Kundcenter är en ingång till informa­tion och vägledning. Där arbetar kommunvägledare som har kunskap och kännedom om de flesta ärenden som medborgare kan ha.

– Vi svarar på frågor, ger information och vägleder i olika tjänster. De frågor som hanteras kan handla om omsorg, utbildning, trafik, samhällsfrågor och kultur. Till oss kan du även anmäla ett fel du upptäckt, lämna en synpunkt och ge beröm, säger chefen Sanna Ranneberg, och fortsätter: – En del vill ha hjälp med att fylla i en ansökan eller veta status på ett redan pågående ärende.

Oavsett vilken väg någon väljer in till Luleå kommun försöker vi svara på frågan vid första kontakt.

Det ska vara enkelt, smidigt och tryggt att vara i kontakt med kommunen.

Många frågor kan besvaras på lulea.se. Där kan e-tjänsterna användas dygnet runt

Kundcenter Här tas ditt ärende emot oavsett kontaktväg: e-tjänst, mejl, telefon eller fysiskt möte.

Personlig service erbjuds på Servicecenter och via telefon: 0920–45 30 00.

Besöksadress: Timmermans­gatan 25

DigidelCenter finns på biblioteket i Kulturens hus. Där kan du ställa frågor om hur du använder din mobil, surfplatta eller dator (exempelvis hur en app laddas ner eller hur ett säkert lösenord på internet ser ut).

Servicecenter Visste du att det är kommundirektörens röst du hör när du ringer till kommunen på 0920-45 30 00?

För att förenkla för dig har kommunen samlat flertalet verksamheter till det som benämns Servicecenter. Där tar Kundcenter emot i entrén.

Besöksadress: Timmermans­gatan 25

FOKUS

Luleå lyser internationellt Luleå hyllas av influencers och journalister från olika delar av världen för den vackra naturen och de aktiviteter som turismföretagen erbjuder. Det finns också ett stort intresse för Luleås historia och världsarvet Gammelstads kyrkstad.

Tania Ve la

sco

The Guardian

Text: Alexandra Nyman / Foto: Pressurklipp

Skate NL

Enligt Visit Swedens senaste trendrapport från januari söker resenärer äkta, minnesvärda och meningsfulla upplevelser som främjar glädje, förundran och reflektion. Det är också vad internationella journalister, bloggare och influencers efterfrågar inför sin resa till Luleå. Närheten till både stadsliv och den vackra naturen uppskattas och upplevelser med skoter, skridskor, snöskor, skidor och hundslädar som erbjuds av Luleås företagare betraktas som exotiska.

Den amerikanska nyhetskanalen CNN listade redan 2017 Luleås frusna hav, isvägar och isbana på sin ”bucket list” som en av de mest hänförande platserna i världen. Det brittiska magasinet The Guardian, som besökte Luleå år 2023, rapporterade om isvaksbad och den omtalade Hej-kampanjen.

För tv-teamet från Frankrikes största nyhetskanal TF1 och programmet Le 13H som under vintern 2023 mötte upp Robert Backlund från Luleå kommun vid Hindersöstallarna var det extraordinärt att kunna köra bil på isen.

– Det är ett universum av snö och is – och tystnad, inledde programledaren Anne-Claire Coudray inslaget som sågs av ungefär fem miljoner fransmän under våren 2024.

Schaats In si

de

Reportern Yannis Matisse talade varmt om ”en vacker öken av snö och is”.

Han förundrades över att minibussar färdades över isen till och från öarna i skärgården och intresserade sig för hur Luleå kommuns personal arbetar för att kontrollera isens tjocklek.

Det nederländska magasinet Skate NL hyllar möjligheten till naturupplevelser och inte minst norrsken. Även National Geographic Traveller beskriver turer på långfärdsskridskor på naturis ”med norrskenet som marmorerar himlen ovanför”. Nederländska Schaats Inside talar om Luleås ”rena råa skönhet” och upptäcktsfärder på snöskoter; ”att köra från ö till ö, rakt igenom vildmarken och över havsis ger en extra dimension”.

På den franska bloggaren Mélissa Monacos blogg mellovestravels.com är det isbanan nära stadens centrum som gjort störst intryck. ”Att se den enorma mängden människor njuta ute på isen genom att promenera med eller utan hundar, på skridskor eller med spark från hamnen till Gråsjälören var en ikonisk upplevelse.”

nal Natio

c raphi

Geog

Italienska Latitudeslife nämner Luleå som en stad ”som har direkt tillgång till skärgården med över 1 000 öar”.

Men det är inte bara Luleås natur som står högt i kurs. I de utländska artiklar­na nämns också de kulinariska höjd­punkterna, Gam­melstads kyrka och friluftsmuseet Hägnan. ”En höjdpunkt som räcker hela året är besöket till Gammelstads världsarv” skriver det tyska magasi­net Haz. Även The Reluctant Traveler, en brittisk resedokumentär, besökte Hägnan och lyfte midsommarfirandet.

Möten med den samiska kulturen är efterfrågat av både turister och reportrar. Efter sitt besök i januari skrev den mexikanska influensern Tania Velasco på sin blogg mexicanmomtravels.com: – Om du väljer mellan att besöka norra Finland eller norra Sverige borde Luleå vara högst upp på din lista. Jag kan inte nog rekommendera den här arktiska staden som erbjuder bland annat ett genuint möte med den samiska kulturen på Dálvvás.

17

18

A K T U E L LT

BOKTIPS

Påsklovsskoj i Gammelstad Den 15–17 april blir det påsklovsaktiviteter på Friluftsmuseet Hägnan och Visitor Center i Gammelstad.

På Friluftsmuseet Hägnan erbjuds bakning av mjukkaka, skapande verkstad med påsktema, en dramatiserad berättelse om påsktraditioner samt en klurig äggjakt på museiområdet. På skärtorsdagen är det dessutom påskkärringsparad. Då samlas små och stora påskkärringar vid Hägnans besöksparkering för att gemensamt tåga in till friluftsmuseet.

På Visitor Center vid Kyrktorget kan man få skapa egna påskdekorationer, nyckelringar eller armband. Barnen får leta efter kyrkmöss i Kyrkstaden under en guidning och gå på en visning av Gammelstads kyrkstad.

– De får veta varför man ser fängelsegluggar på den gamla Sockenstugan och varför det finns en potta under sängen i kyrkstugan. Det är en lekfull visning för barn mellan 7 och 11 år, säger Emelie Rubensson, turistinformatör vid Visitor Center Gammelstad.

Alla aktiviteter är kostnadsfria, förutom brödbaket på Hägnan.

Familjen Amarant flyttar in

Tjuvar i ispalatset

Elin Ruuth med illustrationer av Johanna Magoria, Bonnier Carlsén 2023

Sofia Rutbäck Eriksson med illustrationer av Katarina Vintrafors, Tukan förlag 2023

När familjen Amarant flyttar in känner Neo Andersson att hans dittills väldigt vanliga tillvaro kan komma att förändras. Elin Ruuth har skrivit en fin högläsningspärla om den något udda familjen. De fantastiska illustrationerna förstärker texten för den som läser på egen hand, men jag rekommenderar högläsning eftersom bilderna ger mycket att prata om och innehåller ledtrådar till att allting kanske inte är så bra i familjen Amarant.

Uma hamnar mot sin vilja i den norrbottniska staden Norrå där hennes mamma fått jobb på rymdcentret. Uma är egentligen detektiv men saknar en partner – kanske kommer det hjälp från oväntat håll? Här har vi en rolig och finurlig bok för 6–99-åringar. Den kan med fördel antingen högläsas eller vara egenläsning för unga deckarälskare.

Illustrationerna är härligt fartfyllda och förstärker texten mycket bra.

Aldrig förstå, aldrig förlåta

Kamera obskyra

Lina Stoltz Rabén & Sjögren förlag 2023

Elin Edberg JW förlag 2023

17-åriga Savanna får veta att den person hon hittills litat mest på i sitt liv begick ett fruktansvärt brott som ung. Hur kan de runt omkring bete sig som om det inte hänt? Vem kan hon prata med?

Vill hon prata med någon? Mest av allt vill hon bara gömma sig.

Otäck spänning för skräckälskaren. Efter en obehaglig prolog slukar jag snart törstigt vartenda ord i den här korsningen mellan realism, fantasy, science fiction och urgamla skrönor. Elin Edberg kan konsten att både invagga mig i (falsk) trygghet – bio med en kompis, doft av kaffe och rostat bröd, prat med föräldrar, ung kärlek, skola – och i det mest skräckfyllda och obehagliga.

Vilken bra bok det här skulle vara att läsa och diskutera från årskurs nio och uppåt. I mitt huvud försökte jag tänka på ett annat slut, men mitt 17-åriga jag tillät inte det (mitt äldre jag tvekar).

Läs mer på: www.visitgammelstad.se Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie. För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta

A K T U E L LT

KALENDARIUM

1 mars– 12 april

Fler tips på www.visitlulea.se

Omställningen

Brännande aktuell pjäs som bygger på verkliga berättelser om människor som berörs av den nya industrin i norra Sverige. En pjäs av Amanda Glans och Andreas Kundler.

Biljetter: 185–370 kr Plats: Norrbottensteatern

De’ e’ det här vi kallar kärlek Kärleken är evig, Främling, Bra vibrationer, Eloise och Diggiloo Diggiley är bara några av de 24 schlagerhits som tillsammans bygger den här feelgood-musikalen. Den hyllade succémusikalen tar nu sikte på Luleå.

Biljetter: 595–1 195 kr Plats: Kulturens hus 21 och 22 mars

GODA RÅD

Barnsöndag. Tema: Nationella minoriteter Vårens sista barnsöndag bjuder på berättelser, musik och kreativt skapande med fokus på Sveriges nationella minoriteter. En dag för hela familjen att uppleva och skapa tillsammans.

Fri entré, biljetter till föreställningen: 80–110 kr.

Plats: Kulturens hus 27 april

Walk Man Fyra män, Don Gnu, som utmanar vardagens tråkiga rutiner med humor, stunttricks och fysisk styrka.

Biljetter: 250–300 kr Plats: Kulturens hus 29 april

Visning av Norrbottens museums föremålssamlingar En visning om samisk kultur med utgångspunkt i museets föremålssamlingar.

Fri entré, men platsbok­ning krävs.

Plats: Arkivcentrum Norrbotten, Höstvägen 7 (samma byggnad som Björkskatans hälsocentral) 15 maj

Dansföreställning: Det rör på sig Publiken sveps in i en spännande match, utan tävlingsmomentet. En berättelse om vänskap, kamp och försoning. Två karaktärer, nr 11 och nr 99, möter varandra, sig själva och sin publik.

Biljetter: 100 –150 kr Plats: Dansinitiativet 29 mars

Tipsa oss om evenemang!

Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa

17 maj– 5 juni

Marken

En krogshow om livet i norr, med musik från länets rockpoeter. Av David Väyrynen. Dramatisering och regi av Rasmus Lindberg.

Biljetter: 160–320 kr Plats: Norrbottensteatern

Kompetenslotsen värvar nya Luleåbor Kompetenslotsen Luleå kommun arbetar för att attrahera människor att flytta till Luleå.

För att nykomlingar ska trivas i Luleå, hitta sociala nätverk och få kännedom om allt som händer och erbjuds, förutom arbete, har Kompetenslotsen under 2024 startat Luleå Meet-ups. Det inkluderande engelsktalande eventet har varierande teman där alla är välkomna och arrangeras cirka en gång i månaden.

Utöver meet-ups arrangeras även Jobbchansen samt rekryterings- och utbildningsmässor på hemmaplan, ofta tillsammans med Arbetsförmedlingen, Bodens kommun och Lulebo. Några gånger per år deltar man även på rekryteringsmässor i andra delar av Sverige, men även utanför landets gränser, för att rekrytera nya Luleåbor. Våren 2024 medverkade kommunen på Emigration Expo i Houten, Nederländerna, Europas största emigrationsmässa.

– Vi på Kompetenslotsen arbetar också med en rad nya initiativ tillsammans med externa aktörer, där man undersöker hur man ska få fler studenter att stanna i Luleå och från vilka länder i Europa människor kan attraheras, säger Eva Jonsson, chef för tillväxt- och integrationsenheten.

De människor som kommunen är i kontakt med och som är intresserade av Luleå hänvisas till flyttatilllulea.se. Där kan den som vill ställa frågor och ha dialog via den digitala brevlådan. De vanligaste frågorna handlar om jobb, boende, familj och livsstil.

LÄS MER OM KOMPETENSLOTSEN

lulea.se/naringsliv/ kompetenslotsen

19

HISTORIA

Tornet piffas till Byggställningar runt kyrktornet i Gammelstads kyrkstad skvallrar om en renovering. Kyrktornet ska få ny puts och förhoppningsvis är arbetet klart till sommaren 2025.

Kyrkan som byggdes av folket

I början av året påbörjades arbetet med att slå loss den nuvarande putsen som börjat spricka och falla ner. Steg två är att lägga på den nya putsen som därefter ska härdas.

Nederluleå kyrka är en mäktig syn. Den medeltida stenkyrkan, som reser sig över bygden, tillhör världsarvet Gammelstads kyrkstad och är väldigt detaljrik. Ingenting under byggnationen lämnades åt slumpen.

Den nuvarande putsen höll bara i cirka 15 år, men förhoppningen är att arbetet ska utföras bättre den här gången så att putsen ska hålla dubbelt så länge. Kyrkan har öppet som vanligt under renoveringen.

Text: Marina Wikberg / Foto: Susanne Lindholm

Nederluleå kyrka är byggd av natursten från trakten och bönderna från närområdet var i högsta grad involverade i bygget.

– När kyrkan invigdes enligt traditionen år 1492 var den troligen vitputsad, men i slutet av 1700-talet färgades den röd. Vid en restaurering 1954 knackades putsen bort och man behöll naturstenen som den var, säger Emelie Rubensson, turistinformatör vid Visitor Center i Gammelstad.

En del ytterfönster och ytterdörrar ramas in av tegel och den uppmärksamme noterar att fönstren ser lite olika ut. Det beror på att man kompletterade med ett antal nya fönster under 1700-talet. Yttertaket pryds av ett svart kors, med en kyrktupp längst upp.

Tuppen sattes dit 1801 och förgylldes senare. Den symboliserar vaksamhet för att leva ett kristet liv.

Kyrkan var från början katolsk och inuti finns därför inredning från både den katolska och den protestantiska tiden.

– Här finns även mer nutida inslag, såsom den maffiga kyrkorgeln som byggdes av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad och invigdes 1971, säger Emelie Rubensson.

Till kyrkans äldsta inredning hör korbänkarna, dopfunten och triumfkrucifixet som hänger i valvbågen till koret.

I koret finns målningar av Albertus Pictors skola. De kalkades över på 1700-talet, men i början av 1900-talet togs de fram igen. Därför har de förlorat en del pigment.

– Altarskåpet, med snidade figurer som visar scener ur Jesu liv, är iögonfallande. Det tillverkades i Antwerpen under 1520-talet. På 1700-talet var skåpets dörrar emellertid i dåligt skick

så nya tillverkades och det är dem vi ser i dag.

Nils Jacobsson Fluur snidade predikstolen 1712. Den målades i svart och vitt med vissa omålade träpartier.

Senare på 1700-talet tillkom de figurer av apostlarna som sitter runt predikstolens sidor och i samma veva målades den i de färger vi ser idag, det vill säga grönt, rött och guld.

Vid kyrkans västra gavel står ett vitputsat klocktorn från 1852. Högst upp på tornet finns inskriptionen Deo Gloria.

– Det betyder Åt Gud äran eller Äran åt Gud på latin. I tornet finns två klockor, storklockan och lillklockan. Slagklockan som hör till tornuret klämtar varje kvart, säger Emelie Rubensson.

Fler nyheter på vartlulea.se