vårt
Upplev Luleå i sommar
Liv och rörelse på
Södra hamnplan
Utflykter i skärgården
Kranen – från industri till sjöminne
Festivaler och aktiviteter i sommar
En tidning från Luleå kommun. Nr 2 • 2025
En sommarpärla värd att upptäcka
Under sommaren förvandlas Luleå skärgård till ett av Sveriges mest särpräglade och oförglömliga sommarlandskap. Denna vidsträckta skärgård, med sina över 1 300 öar och skär, bjuder på något utöver det vanliga. Här möts stillheten i naturen med livlig sommaraktivitet och det är lätt att förstå varför både lokalbefolkning och besökare kommer hit gång på gång. Det som gör Luleå skärgård unik är inte bara den storslagna naturen. De pittoreska fiskelägena med sina knarrande bryggor förmedlar en tidlös atmosfär, medan den karga och vilda naturen skapar en känsla av frihet. På sommaren lyser midnattsljuset upp landskapet och det är nästan som om tiden stannar för att ge plats åt det unika ljuset och den sällsynta stillheten. Varje ö erbjuder något nytt att upptäcka – om det så är en stilla vik för bad, en stenig topp för att fånga den vackraste solnedgången eller en plats för att bara andas och njuta av det vidsträckta, öppna havet.
Här finns också plats för aktivitet och liv. Under sommarmånaderna är det lätt att hitta liv och rörelse i form av glada båtresor mellan öarna, folk som samlas på kaféet i Junköns hamn eller vid stranden för att njuta av ett friskt bad. Fiske, båtliv och segling är ständigt närvarande och ger området en speciell energi. Här lever traditioner vidare, samtidigt som nya idéer och upplevelser växer fram. I Luleå skärgård möter naturen människan på ett sätt som känns både naturligt och lättillgängligt. Det är just detta möte mellan det orörda och det levande som gör skärgården så speciell. Här känns det som om naturen och människan har funnit balans. Här är det lätt att känna sig som en del av något större – en plats där tid och rum förlorar sin betydelse. Skärgården bjuder in till upptäcktsresor på eget bevåg, men erbjuder också utrymme för stillhet och reflektion. En miljö där man kan hämta kraft inför vardagens krav.
Denna sommarpärla har en självklar plats i många människors hjärtan, inte bara för avkoppling, utan också som en spegel för vårt förhållande till naturen. Här hittar vi något bortom det hektiska där vi kan återknyta till det enkla, det vackra och det verkliga.
Därför är det också viktigt att vi som besökare tar ett gemensamt ansvar för att bevara detta oersättliga landskap. Luleå skärgård är en plats som förtjänar vårt respektfulla engagemang. Genom att värna om skärgårdens natur, historia
och lokala traditioner kan vi alla hjälpa till att bevara denna pärla så att kommande generationer också får möjlighet att uppleva den på samma sätt som vi gör i dag. Luleå skärgård på sommaren är inget mindre än en naturskön oas som erbjuder både en fristad och ett äventyr. Bege dig ut i skärgården i sommar – där varje ö, varje vik och varje vindpust är ett löfte om nya upplevelser.
Lars Mandahl arbetsledare vid
Luleå Turistcenter
FRÅN VÅRA KANALER
LULEÅ KOMMUN FINNS PÅ PLATS I ALMEDALEN även i år med politiker och tjänstepersoner för att föra samtal kring samhällsomställningen i Norra Sverige med Luleå som nav. Missa inte uppdateringar om veckan på Linkedin och i sociala medier.
Omslagsbilden
Skönt sommarhäng, konserter och sporter. Södra hamn sjuder av liv under sommaren.
Foto: Burban Studios.
vårt
ges ut av Luleå kommuns kommunikationskontor
Redaktör: Linda Sundström
Ansvarig utgivare: Elisabeth Ennefors
Grafisk form: Joakim Höggren
Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete
Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå
Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se
Målet är
100 000
invånare år 2040
Varför 100 000? Större kommuner erbjuder en rikare blandning av människor, närhet till kommunikationer, service och infrastruktur samt ett större utbud av kultur, restauranger och upplevelser.
Befolkningsstatistik för Luleå kommun 2024 (Statistiska centralbyrån, SCB):
Befolkning 79 645
MÄN 40 569
KVINNOR 38 783
Ökning från 2023: +293
Födda: 613
Döda: 774
Medelålder: 42,6
Medelålder för både inflyttare och utflyttare:
Läs mer om framtidens Luleå: www.lulea.se/framtidenslulea
Hjälp oss skapa en tryggare kommun
Genom verktyget Trygg i Luleå kan du som bor och lever här fylla i var du känner dig trygg eller otrygg, samt vad som får dig att känna så. Under sommaren rör vi oss mer utomhus och dina svar hjälper kommunen skapa en ännu tydligare bild av vilka insatser som behövs göras. Bilden delas sedan med viktiga samhällsaktörer såsom polisen, Räddningstjänsten, Lulebo och skolan. Genom att besöka webbsidan, fylla i dina upplevelser och placera ut vart du upplevt dem kan du bidra till att göra Luleå till en ännu tryggare kommun. Läs mer på: www.lulea.se/tryggilulea
Här lär du dig appsolut mer om Gammelstad
Sedan i våras finns det en skojig app som handlar om både Friluftsmuseet Hägnan och världsarvet Gammelstads kyrkstad. Den passar perfekt både för nyfikna Luleåbor och turister.
Luleå skärgård finns på sociala medier
Nu är det enklare att hålla koll på vad som händer ute bland öar, kobbar och skär. Under våren lanserade Luleå kommun en egen Facebooksida och ett Instagramkonto för Luleå skärgård.
De digitala kanalerna riktar sig till alla som efterfrågar uppdateringar om vad som händer i skärgården.
På grund av avtal med vår distributör delas Vårt Luleå ut mellan lördag och tisdag. Utdelningsdagar för Vårt Luleå
Följ Luleås kanaler!
facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden
Appen, som heter Visit Gammelstad, innehåller allt ifrån temavandringar och ljudguider till barnquiz och en karta över området. Du laddar ner den helt gratis från App Store eller Google Play
– Satsningen på sociala medier är en viktig service för alla som på något sätt har en relation till Luleå skärgård. Kanalerna kommer att fylla ett stort behov när det gäller färska uppgifter om stort och smått som är på gång i området, säger Iida Larsson, samordnare på Kulturoch fritidsförvaltningen.
facebook.com/lulea.skargard instagram.com/lulea.skargard
Jättejobbig jättebalsamin
Bli en miljöhjälte – hjälp till att hindra den jättejobbiga jättebalsaminens framfart och rädda andra blommors möjlighet att överleva. Du hittar den ofta kring komposthögar nära bebyggelse eller vid strandkanterna. Plocka hela växten och lägg i en plastsäck. Helst innan den bildar frökapslar. Lämna in säcken på närmaste återvinningscentral i avsedd container för invasiva växter. Tillsammans kan vi göra skillnad! Läs mer på www.lulea.se/invasivaväxter
Foto: Peter Rosén
Satsade allt –i dag är hon på väg mot drömjobbet
Även fast förutsättningarna saknades bestämde sig Livia Sundgren för att satsa allt. I dag är hon elev på hantverksprogrammet med frisörinriktning trots att hon har en mild form av Symbrakydaktyli, ett medfött tillstånd där fingrarna är korta eller saknas helt. Med hjälp av fingerproteser har hon övervunnit utmaningarna och fortsätter vägen mot sitt drömjobb.
Text: Alexandra Nyman / Foto: Tomas Bergman
Frisöryrket var ett självklart val helt utan betänkligheter för 18-åriga Livia Sundgren. Trots att hon insåg att hennes hand kanske skulle påverka hennes kapacitet var hon fast besluten att testa.
– Kämpa tills du vet motsatsen. Det tänkte jag när jag sökte in, säger hon.
Men ganska snart stötte hon på hinder. – Vi skulle göra den första klippningen på en docka. Då fick jag en riktig verklighetscheck, bröt ihop och ringde min mamma. Vad har jag gett mig in på, det tänkte jag och tvivlade rejält. Men med stort stöd från mina föräldrar och mina lärare vände det och jag bestämde mig att fortsätta.
Livia, som precis avslutat årskurs två, har under läsåret använt sig av fingerproteser, utformade av en protestillverkare i Umeå. Hon använder alla verktyg hon lärt sig i skolan, precis som sina klasskamrater, men håller hårpassér, saxar och material som behövs för att klippa, färga och styla frisyrer på andra sätt. Hennes lärare har hjälpt henne att hitta lösningar som fungerar.
– Lärarna är så viktiga. Min första mentor Irene Granberg var en stor inspirationskälla och peppade mig mycket. Mina nuvarande lärare… med deras hjälp och stöd går allt! Även handledaren på den praktikplats jag har, Veronica Norrbin på salong Gossip, har varit otrolig och fått mig att utvecklas.
Livia Sundgren ser ljust på framtiden men hoppas att branschen kan bli mer anpassningsbar och att utbildningen får förutsättningar att utbilda elever med flera olika utmaningar och funktionsvariationer.
Hon menar att om man vill något så kan man klara det. – Döm inte dig själv för hårt. Kör ditt race och tro på dig själv!
Läs mer om Hantverksprogrammet frisör på Luleå gymnasieskola
Sundgren
Utbildning: Hantverksprogrammet
Ålder: 18 i sommar
Intressen: Vara ute
i naturen med familjen och träna.
Bästa med Luleå: Luleå skärgård
Livia
LIvia Sundgren ska bli frisör. Med fingerproteser har hon övervunnit utmaningarna.
Projektgruppen består av (från vänster) Alexander Morell, Mariana Vnuk, Jenny Ekerljung, Åsa Wikberg-Nilsson, Olivia Nilsson, Viktor Wäppling och Åsa Koski.
Ett forum där ungdomars röster får höras
Projektet Re:Think Youth Lab erbjuder en plattform för ungas röster i den pågående samhällsomställningen.
Genom metoderna spekulativ design och framsyn skapas dystopiska och utopiska framtidsscenarier.
Text och foto: Rebecca Hansson
Inom Framsynslabbet, som är en del av ShiftSwedens utlysning Framtidens platser, utforskar man hur samhällen kan se ut och fungera på 2040-talet. Luleå kommuns bidrag är Re: Think Youth Lab som är ett antal workshops där unga skapar två olika scenarier, ett utopiskt och ett dystopiskt. – Det känns otroligt viktigt att involvera unga i samhällsomställningen. De är del av kommunen och deras perspektiv måste få höras. Målet är att ge unga en konkret möjlighet att bidra till en hållbar och inkluderande framtid, säger Olivia Nilsson, arkitekt och kreatör på Oh My.
Luleå tekniska universitet bidrar med att utveckla en metod för att involvera unga i samhällsutveckling. Metoden som används i det här projektet är strategisk framsyn och spekulativ design. Strategisk framsyn är en metod för att utforska möjliga framtidsscenarier för att fatta bättre beslut i nutiden, medan spekulativ design använder fiktiva framtider för att väcka reflektion och diskussion om teknologiska och samhälleliga utvecklingar.
– Genom att ge unga möjlighet att skapa och forma platsen känner de också ett ägandeskap och ett större ansvar. Detta har även en positiv inverkan på samhället, förklarar Åsa Wikberg-Nilsson, professor i design vid LTU, och fortsätter:
– Men det är också viktigt att förstå att detta projekt handlar om spekulativ design, det är inte säkert att det är framtidsdrömmar som kommer fram utan tanken är att utmana och provocera. Ungdomarna ska utforska framtidsscenarier som speglar både deras drömmar och förhoppningar såväl som deras farhågor inför framtiden. Vad behöver vi göra idag för att forma den framtid vi vill ha?
Åsa Koski, strateg för social hållbarhet och barns rättigheter:
– Det är spännande att få jobba med strategisk framsyn och spekulativ design. Vi vet inte exakt var vi landar. Genom att inkludera unga och ge dem en aktiv roll i samhällsomställningen får vi inte bara synliggöra röster från dagens unga utan vi får även en metod som vi kan använda för att involvera fler grupper.
Deltagarna i Re:Think Youth Lab, tycker att det har varit intressant att reflektera över framtiden och har många tankar om hur de vill att Luleå ska utvecklas. I ett antal workshops har de diskuterat de olika scenarierna.
– Den största punkten som de flesta håller med om är att man vill ha mer för ungdomar att göra. Detta för att det ska vara bättre för de som bor här och att fler ska vilja stanna. Man vill ha ett blandat community, att alla inte är exakt likadana. Det är också många som har kommit fram till att man enkelt vill kunna resa ut ur Luleå, både till andra ställen i Sverige, men även världen, berättar Amber Mäki och fortsätter:
– Jag skulle vilja ha bättre studieoch arbetsmöjligheter för unga. Vi har ju ett jättefint och stort universitet med många olika inriktningar, men jag skulle vilja ha fler valmöjligheter som gör att fler vill stanna och kunna plugga till det man vill bli i framtiden.
Projektet är inte helt klart ännu, men projektgruppen har kunnat dra några slutsatser.
– Vi ser en del signaler från de ungas röster och om vi ska dra några generella slutsatser så är det att de unga vill ha en inkluderande framtid där man får utrymme att vara sig själv, där alla får möjlighet att leva ett gott liv i ett grönskande och välmående samhälle, berättar Åsa Koski.
Fakta
Re:Think Youth Lab är ett samarbete mellan Luleå kommun, Luleå tekniska universitet och Oh My. Projektet är ett av 23 projekt inom programmet ShiftSwedens utlysning Framtidens platser.
Amber Mäki är en av deltagarna i Re:Think Yout Lab. Hennes grupp har kommit fram till att de vill ha mer för ungdomar att göra i Luleå.
Från folktom yta till livlig mötesplats
En tom yta fylldes med liv och har i dag flera tusen besökare varje år.
– När Hooja fyllde Södra hamnplan med 7 000 personer förra sommaren, och med 15 000 under Luleå hockeys guldfirande, visade området sin verkliga potential, säger Örjan Esensjö, evenemangslots vid Luleå kommun.
För 12 år sedan fick Södra hamnplan en rejäl uppfräschning. Området intill Luleås djuphamn berikades med upplysta gångstråk, en torgyta och trappavsatser ner mot vattnet. Nytt ljus sattes på Luleås landmärke –vipparmskranen från 1950 – som målades om och lystes upp.
År 2013 steg Kronprinsessan Victoria i land från Ostindienfararen Götheborg för att, med pompa och ståt, inviga Luleås nya evenemangsyta. Sedan dess har mycket hänt. Från början var området en jättestor, tom yta som med tiden har utvecklats till en mötesplats både sommar- och vintertid. På somrarna fylls området med sanddyner, basketplan och volleybollnät.
– Området har vuxit upp till en samlingsplats för alla generationer. Här finns möjlighet att låna sportoch fritidsprylar av Fritidsbanken och möjlighet att köpa en glass i kiosken, där Luleås skolungdomar erbjuds sommarjobb, säger Örjan Esensjö när han berättar om Södra hamnplan sommar som blivit ett årligen återkommande evenemang.
Han berättar också om allt ifrån vattenlek för barnen till testköring av elbilar som är ett inslag som troligen återkommer i sommar.
I år är det premiär för musikfestivalen Splash med artister som Victor Leksell, Movits! och Veronica Maggio.
– Vi har nya, duktiga arrangörer som till en början ska köra festivalen i tre år. Redan från start har vi sett ett rekordstort intresse för Splash och vi hoppas att det ska bli en uppskattad festival.
På området arrangeras också olika fristående arrangemang. Den första augusti ger Hov1 exempelvis en stor avskedskonsert, Hov1 dansar vidare, just här. Läs mer om konserter på sidorna 8–9.
Från Södra hamnplan avgår turbåtar till skärgården. Turbåtstrafiken som drar i gång den 6 juni angör Klubbviken på Sandön, Hindersön, Brändöskär, Småskär, Kluntarna och Junkön.
För den skärgårdssugne arrangeras även Skärgårdens dag här vartannat år, nästa gång sommaren 2026. Besökarna
får inspiration gällande skärgårdssommaren i Luleå.
Många har säkert noterat att stora kryssningsfartyg lägger till vid hamnplanen ibland. Läs mer om fartyg och turbåtar på sidorna 10–11.
Även vintern bjuder in till festligheter på Södra hamnplan. Luleå on Ice med skridskotävlingar i världsklass, snöskulpturer och eldshower är ett välbesökt evenemang där även mat och dryck erbjuds. Isbanan tar sin början, eller sitt slut, här. Från Södra hamn är det populärt att promenera, åka skridskor eller sparka till den lilla ön Gråsjälören där Lions vinterservering lockar med våfflor och korv.
När det gäller mat och dryck ser Örjan Esensjö en utvecklingspotential för Södra hamnplan.
– Det vore uppskattat med fler foodtrucks och en sommarbistro på området. Det är något vi jobbar för och hoppas på framöver, säger han.
Text: Birgitta Lindvall Wiik / Foto: Frank Rizo, Burban Studios, Josefin Högström
1965, då bilden till vänster togs, var tvillingkranarna fortfarande i full drift. Bilden till höger visar en betydligt nyare bild på den idag kvarvarande kranen.
Ett gammalt sjöminne som består
Ända sedan 1950-talet har hamnkranen vid Södra hamns djupkaj varit ett inslag i Luleås stadsbild. Men visste du att kranen är skyddad som byggnadsminne och att den till en början hade en likadan tvilling?
Text: Marina Wikberg / Foto: Göte Sehlberg och Svante Green, Luleå kommuns stadsarkiv samt Daniel Holmgren
Hamnkranen, som majestätiskt tornar upp sig över Södra hamnplan, är en del av historien om Luleå som sjöstad och industrialiseringen som tog fart efter andra världskriget. Monteringen av kranen och dess identiska tvilling var ett omfattande arbete som tog åtta månader. Det första uppdraget som tvillingkranarna och kranskötaren Agnar Persson fick var att lossa armeringsjärn och räls från båten Lille Mathiessen.
När och varför försvann då den andra kranen från Södra hamnplan?
– I Hamnstyrelsens arkiv står det att kranen blev påseglad av fartyget Windrover den 28 december 1980. Skadorna undersöktes och i april året därpå beslutade Hamnstyrelsen att kranen inte skulle återuppföras vid Södra hamn, säger Tomas Carlsson, arkivarie vid Luleå kommuns stadsarkiv.
Enligt en artikel i Malmbanans vänners medlemstidning Karven nummer 3/1994 bevarades vissa delar av kranen
som reservdelar och restende material såldes som skrot 1986.
Men tvillingkranarna var inte först på plats vid Södra hamnplan. Redan i början av 1900-talet fick området sin första kran. Mestadels användes den till att lyfta gods från båtar, men också för att ta upp och lägga ner mindre båtar.
Därefter, från och med 1940-talet när Norrbottens Järnverk drev sin verksamhet framåt, var sjöfarten och hamnverksamheten av största betydelse för stadens utveckling. Under kriget byggdes djuphamnen för att kunna förse järnverket med koks och kalk. När freden kom var Luleå en av de städer som växte allra snabbast i Sverige.
Tvillingkranarna tappade dock sin betydelse under 1980-talet när godshanteringen började skötas med hjälp av containrar och nya lyftanordningar behövdes för att lossa och lasta gods. Fartygen blev dessutom större och hamnen flyttades ut från centrum.
Beslutet om att kranen skulle rivas togs 2009, men en proteststorm bland Luleåborna ledde till att ärendet hamnade hos Länsstyrelsen. ”Efter ett rådslag med Statens maritima museer fattade länsstyrelsen i juli 2009 beslutet att byggnadsminnesmärka kranen. I stället för rivning blev det renovering och nu står den där, lika stolt som när den byggdes på 50-talet”, skriver Norrbottens-Kuriren i en artikel om kranens historia från 8 maj 2020.
Den kvarvarande kranen, som är av modellen vipparmsportalkran, är en av ett fåtal som finns kvar i landet. Den användes för sista gången 1985. Säkert har den jobbat hårt i sin ungdom och nu får den på sin ålders höst både vila och representera Luleå med sin unika silhuett.
Källor: Lulea.se, Luleå kommuns stadsarkiv och Lansstyrelsen.se
Tvillingkranarna med småbåtshamnen i förgrunden, år 1975.
Festivalsommar
Passa på att uppleva Luleå i sommar. Ta en smakbit av allt som bjuds och njut av livet under sommarsolen.
Örjan Esensjö, evenemangslots Luleå kommun
Under solen, Splash, Thaifestival, Pride, Skurstock, RIX FM, matmarknad och LÅ Vibe. 2025 bjuder på ett fullmatat smörgåsbord av stadsfester, varav två är helt nya.
– I sommar är Luleå platsen man åker till, säger Örjan Esensjö, evenemangslots.
Text: Birgitta Lindvall Wiik / Foto: pressbilder och Luleå kommun
Det blir ett pärlband av musikfester under 2025. RIX FM-festivalen tar täten torsdagen den 10 juli och dagen efter dundrar den nya stadsfesten Under solen in. Den kommer att märkas i stora delar av stan. Förutom den nya och nydöpta Störstscenen på trekantens parkering medverkar flera krogar med scener och underhållning. Holy cow,
Bryggan, Bistron och Hemmagastronomis uteservering är några ställen med musik under helgen.
– Under solen bjuder på något för alla åldersgrupper. Vi har tivoli och barnakter på dagtid och allt ifrån Markus Krunegård och Huggorm till en jazzscen och blues på kvällstid, säger Örjan Esensjö.
VERONICA MAGGIO
Nytt för i år är en scen som tar plats på Köpmantorget. Den är fristående och uteslutande till för lokal musik. – Vi planerar också för fasta platser för gatumusikanter längs Storgatan. Det kommer att finnas ett urval av foodtrucks i stan och den gamla brandstationstomten blir arena för ett skateboardevent med både uppvisning och möjlighet att prova på, berättar Örjan Esensjö och säger att Under solen blir mer lik Hamnfestivalen än Putte i parken.
Det är bara början på festivalsommaren. Två nya festivaler har premiär. – Splash är den nya ungdomsfestivalen på Södra hamnplan. Den 8–9 augusti uppträder artister som Veronica Maggio, Movits! och Victor Leksell. På området finns också matserveringar och en spektakulär tävling med SM i dödshopp.
Sommarens festivaler
UNDER SOLEN
Fredag-lördag 10–12 juli. Störstscenen
bjuder på artisterna Seinabo Sey, Daniela Rathana, Dina ögon och Markus Krunegård. Festivalen pågår på flera krogar och i stora delar av centrala Luleå.
RIX FM FESTIVAL
(Del av Under Solens program). Torsdag 10 juli, Störstscenen.
THAIFESTIVAL
Lördag 26 juli. Sång, dans och thaikultur i Stadsparken.
HOV1:S AVSKEDSTURNÉ
Fredag 1 augusti, Södra hamnplan.
SKURSTOCKSFESTIVALEN
Lördag 2 augusti, Gräsplanen på Västra Skurholmen.
SPLASH
Fredag–lördag 8–9 augusti, Södra hamnplan. Artister som Victor Leksell och Veronica Maggio samt aktiviteter, mat och dryck. Officiell efterfest på O´Learys.
LÅ VIBE
Råneå 16 augusti och Antnäs 30 augusti. Festivalen som kommer dit du bor riktar sig till unga från högstadieålder och uppåt. Gratis bussar till spelplatserna.
PRIDEFESTIVALEN
18–24 augusti. Under dagtid den 22–23 augusti erbjuds en rad aktiviteter för barn och unga i Stadsparken.
Samtidigt förvandlas Bergströmska gårdens innergård till Luleå Pride Night Sessions och fylls av underhållning, livekonserter och klubb. Vad sägs om huvudnumret med Silvana Imam?
INTERNATIONAL FOOD FESTIVAL
29 augusti–2 september. Mat från världens alla hörn längs gågatan i Luleå.
Innan dess arrangeras dessutom en Thaifestival i Stadsparken. Den årligen återkommande festligheten bjuder bland annat på dans, mat, kultur och en uppvisning i thaiboxning.
Augusti månad inleds med Hov1s avskedsturné på Södra hamnplan och dagen efter förvandlas gräsplanen på Västra Skurholmen till stans egen Woodstockfestival. Skurstocksfestivalen femårsjubilerar med lokala band. Senare under månaden följer LÅ Vibe som äger rum i Råneå och Antnäs.
– Jag vill också lyfta fram Pridefestivalen med Silvana Imam och den internationella matmarknaden som avslutar sommarens festligheter, säger Örjan Esensjö och skickar med en hälsning till både Luleåbor och besökare: – Passa på att uppleva Luleå i sommar. Ta en smakbit av allt som bjuds och njut av livet under sommarsolen.
SEINABO SEY
DINA ÖGON
HOV1 SILVANA IMAM
VICTOR LEKSELL
MOVITS!
Foto: Isak Berglund Mattsson-Mårn
Foto: pressbild Splashlulea.se
Foto: pressbild Splashlulea.se Foto:
Foto: pressbild Mynewsdesk.com Hov1 och Axel Liljefors dotter
Foto:
Upplev skärgården
Äntligen sommar och högsäsong i skärgården. Här finns mycket att se och göra, vare sig du vill slappa på en skön strand eller uppleva ett äventyr.
Text: Marina Wikberg och Birgitta Lindvall Wiik / Foto: Foto: Viveka Österman Tomas Bergman, Alf-Arne Harjo och Luleå kommun
Nytt i skärgården
I sommar pågår renoveringen av Naturum på Kluntarna. Efterfrågan på stugor att hyra är stor och därför byggs Naturum om till en fyrbäddstuga med kök, hall och en större altan. Stugan kommer att stå klar för uthyrning sommaren 2026. Utställningsmaterialet från Naturum flyttas till skärgårdsmuseet på Junkön.
Bastun i Kråkskärsviken på Kluntarna fräschas upp och får utsikt mot havet. Bastun, som har ett avskilt läge ungefär 20 minuters promenad från hamnen, brukar uppskattas av öns tältande besökare. Uppdateringen av bastun kommer under hösten.
Dolda pärlor
Biblioteket på Brändöskär gömmer sig i en gammal telefonhytt. Här kan besökare både låna böcker och lämna in litteratur de läst klart. Biblioteket fyller på med läsning under sommaren.
Utkikstornet på Kluntarna. Ungefär en kvarts promenad från hamnen finns ett utkikstorn. Den som vill kan klättra upp i det och låta sig hänföras av den vidsträckta utsikten. Härifrån ser man ända till Junkön.
Till hösten påbörjas muddring av hamnen på Hindersön, där turbåtarna lägger till. I pipen ligger också muddring av gästhamnen i Degerö-Börstskär, men här väntar man fortfarande på tillstånd för dumpning av muddermassorna.
Sensommaren i skärgården kan, utöver bärplockning och mys vid brasan, bjuda på spektakulära norrsken. Norrskenssäsongen brukar börja i augusti och turbåtstrafiken är i gång ända in i september.
Är du nyfiken på industrihistoria är ett strandhugg på Altappen en bra idé. Från den nya flytbryggan går strövstigar bland annat till ruinerna av sågverket som brann ner 1908.
Turbåtarna tar dig enkelt och smidigt ut i skärgården.
När, var och hur om turbåtstrafiken
Under sommaren och hösten går turbåtar till sex öar i Luleå skärgård; Klubbvikens havsbad på Sandön, Hindersön, Brändöskär, Småskär, Kluntarna och Junkön. Turbåtarna, M/S Stella Marina och M/S Symfoni, avgår för Södra hamnplan.
Mer information om turbåtarna, turlistan och biljettköp hittar du här: www.lulea.se/skargard
Biljett kan bokas via rederiernas hemsidor eller köpas direkt på båten med Swish, kort eller kontanter.
I den norra delen av Luleå skärgård finns den lilla holmen Jonkgrundet som är ett lämpligt utflyktsmål med exempelvis kajak. Här finns både badstrand och en mindre flytbrygga som kan angöras även med båt.
Basta gratis i någon av kommunens skärgårdsbastur.
Bada bastu och därmed basta
Gör som KAJ och satsa på ett bastubad. Luleå kommun har tio bastuanläggningar på sex olika öar i Luleå skärgård; Kluntarna, Brändöskär, AntnäsBörstskär, Småskär, Hindersön och Junkön. Bastuanläggningarna är endast bokningsbara på plats på respektive ö och du lånar dem alldeles gratis.
Läs mer här:
Luleå skärgård har över 1 300 öar.
Naturen är vacker och varierad.
Arbetsbåten Nord uträttar många sysslor i Luleå skärgård.
Skepp ohoj –många fartyg
i sikte
Det är inte bara turbåtar och privata båtar som syns i skärgården. Har du koll på de här båtarna och vad de har för uppdrag?
KRYSSNINGSFARTYG
Det är en mäktig syn när de stora kryssningsfartygen lägger till i Luleå.
Först ut är M/S Sirena, som ankommer 23 juni. Fartyget avgår från Köpenhamn och hinner med stopp i Berlin, Karlskrona, Visby, Mariehamn, Vasa och Kemi innan fartyget lägger till i Luleå. Här erbjuds guidade bussturer till Gammelstad och Storforsen.
Den 30 juli är det dags för nästa stora kryssningsfartyg att angöra hamnen i Luleå. M/S Deutschland, som avgår från Bremen i norra Tyskland, kommer närmast från Härnösand när fartyget når Luleå. Då har resenärerna hunnit med stopp i bland annat Köpenhamn, Stockholm och Rauma.
ARBETSBÅTAR
Kommunens arbetsbåtar spelar en viktig roll för underhåll av allt ifrån farleder till bryggor och stugor.
Luleå kommuns arbetsbåtar, Slit och Nord, sjösätts under våren och då påbörjas arbetet med att pricka ut farleder och sätta ut bryggor och sopkärl. Under hela sommaren ser besättningen till att underhålla bastur, stugor, dass och bryggor. De tömmer sopkärl och fyller vedförråden. Båtarna bemannas av tre årstidanställda och ett par sommarvikarier.
ISBRYTARE
Under sommaren underhålls isbrytarna för att klara nästa säsong. Det är mycket som ska ses över, repareras och åtgärdas. Isbrytaren Oden är byggd både för att bryta is och
för att fungera som forskningsplattform i arktiska förhållanden. Oden kan därför chartras för forskningsuppdrag och åker emellanåt på expeditioner under sommaren.
Sjöfartsverket har sex egna isbrytare; Ale (1973), Atle (1974), Frej (1975), Ymer (1977), Oden (1989) och Idun (2006). De ser till att alla svenska hamnar kan ha öppet året runt genom att bryta is till havs och assisterar fartyg som har problem att komma fram.
Isbrytarna är en välkänd silhuett i Luleå.
Hyr stuga med utsikt över sjö och ö
Unna dig en hemester i somrig skärgårdsnatur. Luleå kommun har 13 skärgårdsstugor för övernattning på fyra öar; fem på Brändöskär, två på Småskär, tre på Kluntarna och tre på Junkön.
Läs mer och boka stuga här: www.lulea.se/skargard
Du kan boka Luleå kommuns skärgårdsstugor året om.
Vad betyder orden?
Här är några ord som du stöter på i öarnas namn i Bottenvikens skärgård.
BASTA
Enkel fiskestuga.
BÅDAN
Varslar om fara för grund genom att bränningar syns.
GRÅSJÄL, SJÄL
Gråsäl.
HARE, HARUN
Grund i vattenbrynet, stenig holme.
KUNO
Kvinna.
VARP
Plats för notfiske (notvarp). Ett stort nät dras genom vattnet och tas ihop vid stranden eller i en båt.
Vill du lära dig fler ord och veta var öarnas namn kommer ifrån? Läs mer här: bottenviken.se/050205-onamn
Besök Junkön i sommar
Redan på 1400-talet nämndes Junkön i skrift för första gången och i dag är ön en av Luleå skärgårds allra största. I år har kajen fått fler trevliga sittplatser och båtplatser. En renovering av skärgårdsmuseet från 1998 är också på gång.
Luleå kommun har påbörjat en förstudie om museet och siktar på att dra i gång det praktiska arbetet under vintern 2026, men tidsplanen är inte skriven i sten.
– Museet har potential att utvecklas för att bättre spegla Luleå skärgård. Förstudien ska visa hur vi kan skapa en mer levande och interaktiv upplevelse. Vi tänker oss spännande personporträtt, roligheter för barn, berättelser från förr och nu samt digitala lösningar i den mån det är möjligt i skärgårdsklimatet som är kallt på vintern och fuktigt under sommaren, säger Iida Larsson, samordnare för Luleå skärgård.
Intill skärgårdmuseet ligger i dag en sjöbod som visar olika modeller av båtmotorer.
– Tanken är att detta ska vara kvar och fokus ska ligga på sortering och rensning.
Under vintern fick kajen på Junkön en uppfräschning. En glugg intill bastuanläggningen har byggts igen och bryggan har byggts ut med fler sittplatser. Utbyggnaden medför också att ytterligare en till två båtar får plats att lägga till.
låna gratis lek- och sportgrejer från Fritidsbanken här, säger Iida Larsson.
På Junkön finns grusvägar och stigar där du kan utforska terrängen, men tänk på att delar av ön är ett militärt övningsfält. Därför är det viktigt att hålla sig innanför avspärrningarna.
Junkön nås enkelt och smidigt med turbåtstrafiken. Här finns en del bofasta personer, ett levande yrkesfiske och en vacker gammal väderkvarn. Missa inte heller det sommaröppna hamncaféet. – Det sköts av feriearbetande ungdomar och har öppet under högsäsong, från den 17 juni till den 10 augusti. Under samma period kan den som vill
Vet du att Junkön sägs ha fått sitt namn av en samisk man vid namn Junker? Han ska ha bott under en gran och haft sina renar på ön.
Mer att göra på Junkön
Bada och basta, grilla (gratis ved finns på plats), besöka Galleri Agda & Valborg samt övernatta i skärgårdsstuga.
Text: Marina Wikberg / Foto: Ida Lund, Helena Holm och Therese Hedman
Interiörer från skärgårdsmuseet. Stora bilden ovan visar byggnaden där museet ligger, med en gästbrygga i direkt anslutning.
Iida Larsson, samordnare för
Luleå skärgård.
Så här ser miljöbryggan ut. I sommar kommer den att vara placerad på en annan plats, men fortfarande i närheten av gästhamnen.
Ny miljöbrygga – bra för miljön, bra för människan
Nu är den på plats. Den flytande miljöbryggan med
avfallstunnor i Junköns gästhamn. Här kan den som besöker skärgården lämna sitt sorterade avfall.
Text: Marina Wikberg / Foto: Göran Nilsson och Helena Holm
Luleå kommun jobbar målmedvetet med att göra skärgården mer tillgänglig och attraktiv. Ju fler som besöker öarna, desto viktigare blir det att se till att områdets känsliga ekosystem inte skadas. – Avfallshanteringen är en del i detta, vi vill ju inte få ut skräp i naturen. Som en service till våra gäster vid Luleå kommuns uthyrningsstugor och båtbryggor i skärgården tillhandahåller kommunen redan i dag avfallskärl på dessa anläggningar. Men att hantera tunnorna som står på land innebär många tunga lyft för kommunens medarbetare i skärgården, säger Ove Forsberg, avdelningschef för Kulturarv, skärgård och turism vid Luleå kommun.
Det är här miljöbryggan på Junkön kommer in i bilden. Luleå kommun vill testa en metod för avfallshantering som är mer hållbar, inte bara för naturen utan även för människorna. Bryggan,
som nås från både land och direkt via båt, har kärl för sortering av glas, restavfall, metall samt papper.
– På miljöbryggan kan man lämna sitt sorterade skräp samtidigt som skötseln av avfallsanläggningen blir lättare för våra kollegor som jobbar i skärgården. I och med att tömningen kan skötas med en kran direkt från arbetsbåten minskar de tunga lyften. Bryggans tålighet för vinterns isförhållanden ska samtidigt testas.
Miljöbryggan ingår i ett projekt som drivs av Bottenvikens skärgård kommunsamverkan och som finansieras med medel från LONA (Lokala naturvårdssatsningen), Bygdemedel, Luleå kommun och Bottenvikens skärgård.
– Vår utveckling av Bottenvikens skärgård bygger på inspiration och kunskap från omvärlden samtidigt som vi gärna delar med oss av våra
erfarenheter till andra, säger Lisa Lundstedt, samordnare vid Bottenvikens skärgård kommunsamverkan.
Om det visar sig fungera bra kan denna typ av flytande mottagningsanordning komma att användas på fler ställen i Luleå skärgård och eventuellt även i andra kustkommuner.
– Liksom i alla våra projekt kommer vunna erfarenheter att vara utgångspunkt för framtida satsningar i kust och skärgård, avslutar Lisa Lundstedt.
Att satsa på hållbara lösningar, för både miljön och människorna, är extra viktigt i den känsliga skärgårdsnaturen.
Sand, sand och åter sand –besök en exotisk
Luleåstrand
På Sandögrönnorna–Skvalpen kan du njuta av kilometerlånga sandstränder som för tankarna till avlägsna resmål. De båda sammanväxta öarna kallas ibland för Luleås Maldiverna.
Text: Marina Wikberg / Foto: Helena Holm och Viveka Österman / Karta: Lisa Wallin
Sandögrönnorna-Skvalpen lockar båtar och badentusiaster.
Luleå skärgårds yta förändras hela tiden. Det beror på landhöjningen som gör att landet stiger. – Vi får nya öar, större öar och öar som växer samman till en enda ö. Ett exempel på detta är Sandögrönnorna–Skvalpen, två öar som stigit upp ur havet under de senaste århundradena. Öarnas namn skvallrar om grund som täcktes med sand och skvalpande vågor som sköljde över sandrevet när området låg precis vid vattenytan, säger Ove Forsberg, skärgårdschef vid Luleå kommun.
Labbar, silvertärnor, strandpipare och andra fåglar häckar här. På grund av det unika fågellivet råder landstignings-
förbud på stora delar av ön under perioden 1/5 till och med 31/7. Nordvästra spetsen av Sandögrönnorna är dock tillgänglig året om. – I augusti när det är fritt fram att besöka hela ön lockar de härliga stränderna och det erkänt varma vattnet till sol och bad, säger Ove Forsberg.
Till Sandögrönnorna-Skvalpen tar du dig med båttaxi eller egen båt. Rederiet Laponia erbjuder också en eller några turer till platsen per säsong.
Ön ligger ett par sjömil nordost om Rödkallen. När det råder sydlig vind och lä går det utmärkt att stiga i land
vid den vidsträckta viken som ligger på öns östra sida.
– Du kan behöva vandra ett tiotal meter för att komma i land, men det är det verkligen värt, avslutar Ove Forsberg.
Ove Forsberg skärgårdschef, Luleå kommun
Så använder du AI ansvarsfullt
I och med att artificiell intelligens får en allt större roll i samhället blir det ännu viktigare med ansvarsfullt användande. Eija Salmi Rutfors, informationssäkerhetssamordnare vid Luleå kommun, berättar vad man ska tänka på vid användning av AI.
Text och foto: Linda Sundström / Illustration: Chat GPT och Shutterstock
Luleå kommun har sedan förra året intensifierat arbetet med AI för att stärka effektivitet, innovation och hållbarhet i sina verksamheter. Ett projekt är Microsoft 365 Copilot, en integrerad AI-assistent. Kommunen deltar också i ett nationellt samarbete, lett av AI Sweden, för att utveckla en gemensam AI-assistent, Svea. – Förhoppningen är att det kommer att vara ett stort stöd för medarbetare inom offentlig sektor. Det handlar exempelvis om att sammanfatta och analysera stora textmassor, skapa rapporter och utföra uppgifter baserat på instruktioner, så kallad prompt, säger Eija Salmi Rutfors, informationssäkerhetssamordnare vid Luleå kommun.
En risk- och konsekvensbedömning är avgörande när en kommun överväger att införa AI-verktyg, menar hon. – Syftet är att i förväg kunna vidta lämpliga säkerhetsåtgärder för att undvika eller minska riskerna. Säkerhetsåtgärder kan vara av både teknisk och administrativ natur.
AI får en allt större roll i samhället och i olika verksamheter, men också i hemmen. Eija Salmi Rutfors berättar vad alla kan tänka på.
– Var försiktig med att dela känslig eller personlig information. Även om AI-verktyg kan ha säkerhetsåtgärder så är det alltid bra att vara vaksam. Tänk också på att inte inkräkta på någons upphovsrätt, exempelvis när det gäller AI-genererade bilder, texter eller musik. Sist men inte minst bör man alltid dubbelkolla resultatet, eftersom AI kan hallucinera, det vill säga hitta på fakta som inte stämmer.
Hur kan man avgöra om bilder är AI-genererade?
– Ibland kan de vara så välgjorda att det är svårt att se om de är äkta eller inte, men AI-genererade bilder har ofta en viss glans eller glöd och kroppsdelar kan vara oproportionerliga. De har ibland problem med att skapa händer och andra kroppsdetaljer, men utvecklingen går fort. Man kan testa att göra en omvänd bildsökning via en sökmotor och se om källan är AI-märkt, säger hon och fortsätter:
– Luleå kommun är restriktiv med att använda AI-genererade bilder i den externa kommunikationen eftersom det är en förtroendefråga. AI-bilder kan emellertid användas för att visualisera idéer som annars vore svåra eller omöjliga med traditionell fotografering och illustrationer eller i artiklar om
är AI-genererad med DALL·E, OpenAI:s tidigare bildgenereringsmodell.
ämnet. Då är det viktigt att vara tydlig med att bilden är AI-genererad.
Vilka är utmaningarna i framtiden?
– Beroende på den data AI har tillgång till eller har tränats på så kan befintliga fördomar och ojämlikhet förstärkas, så kallad algoritmisk bias. Det finns också etiska och juridiska utmaningar samt utmaningar när det gäller informationssäkerhet. AI kan användas för att skapa falska bilder och information, såsom deepfakes och desinformation. Men det finns också möjligheter. AI kan användas för att bemöta många av dessa utmaningar för att identifiera potentiella säkerhetsrisker.
Hur tänker Luleå kommun om framtiden?
– De flesta kommuner, inklusive Luleå kommun, står inför flera betydande utmaningar i framtiden, som exempelvis ekonomiska och demografiska förändringar samt personalbrist. Det kräver innovativa lösningar för att säkerställa att kommunen kan fortsätta erbjuda högkvalitativa tjänster till sina invånare. Här kan AI hjälpa till att effektivisera administrativa och repetitiva uppgifter, vilket frigör tid och resurser för personalen att fokusera på mer komplexa och värdeskapande aktiviteter. AI kan också bidra till att förbättra säkerheten genom att analysera data från loggar och sensorer för att upptäcka brott eller förebygga olyckor, säger Eija Salmi Rutfors.
Läs mer om Luleå kommuns arbete med AI:
Bilden
Eija Salmi Rutfors
Luleåborna tycker till om
En industri som ställer om till fossilfritt och ett
Luleå med målet att vara ett hållbart och levande samhälle även för framtida generationer. Det är i korta drag vad samhällsomställningen handlar om.
Luleå är mitt i händelsernas centrum. I gallerian Shopping finns en utställning som beskriver den här resan – The Luleå Way. Luleå kommun vill gärna veta vad du som besöker utställningen tycker. Lokalen är öppen samma dagar som Shopping.
Läs mer om Luleås resa på www.lulea.se/framtidenslulea
VALTER:
Ska ni bygga något nytt? Vad och varför?
ANTON, 8 ÅR:
Kommer det finnas EPA-traktorer i Luleå i framtiden?
Kommunalråden svarar på barnens frågor
I The Luleå Way finns en brevlåda där barn och unga kan lämna sina frågor. Nedan kan du läsa några frågor som har kommit in – och vad kommunalråden Carina Sammeli (S) och Fredrik Hansson (S) svarat.
Carina: Vi bygger ut Luleå för att fler ska kunna bo och leva här i framtiden. Vi har också många gamla hus och vi måste byta ut dem och bygga nytt. Hertsö Badhus är färdigställt, vi bygger en ny skola på Hertsön och sedan ska vi bygga en ny skola på Stadsön. Det ska även byggas nytt i centrum. På tomten för gamla brandstationen ska det byggas hotell och kontor. Vi behöver även bygga många bostäder så att nya Luleåbor har någonstans att bo.
LIV:
Hjälper Luleå länder som har det svårt?
Fredrik: Luleå har startat ett samarbete med en stad i Ukraina, för att hjälpa dem och få deras kommun att fungera trots att det är krig. Vi tror också att vi kan lära oss från dem, exempelvis hur man behöver jobba med säkerhet och beredskap.
Carina: Ja, det tror jag. EU har bestämt att reglerna för EPA-traktorer kommer förändras. Bland annat blir det tuffare regler för att skaffa körkort för EPA och man kommer även få köra snabbare, 45 i stället för 30 kilometer i timmen.
Du kan rösta i olika frågor om samhällsomställningen. Välkommen till lokalen The Luleå Way.
Text: Monika Aunes, Lena Hedberg, Katja Güth Laitila, Josefin Högström / Foto: Luleå kommun
samhällsomställningen
Fritid, matval och framtida boende
I utställningslokalen har besökare fått möjlighet att svara på frågor om deras fritid, matval och framtida boende.
Många av besökarna älskar att åka skidor, spela fotboll och gå på teater på sin fritid.
Fotboll skidor teater ridning promenera hockey gym cykla dansa fotografera konståkning
Vad tycker du om att göra på fritiden? Lämna ditt svar i lokalen.
Många av besökarna föredrar att köpa billig och lokalproducerad mat.
När besökarna får välja mellan lokal, ekologisk, vegetarisk och billig mat så föredrar de flesta lokalt och billigt.
Vad tycker du är viktigast? Lämna din åsikt och se vad andra har svarat.
Många av besökarna drömmer om att bo i Vallen, Skurholmen och Bergnäset i framtiden.
Var skulle du helst vilja bo? Märk ut ditt drömområde på kartan i lokalen. Se bild ovan.
Luleåborna fortsatt positiva till samhällsomställningen
För tredje året i rad visar mätningar att Luleåborna är positivt inställda till samhällsomställningen och tycker att industrins omställning är bra för Luleå. Det befarade stöket verkar inte påverka vardagslivet i någon större utsträckning än så länge.
För att få en uppfattning om vad invånarna i Luleå känner kring samhällsomställningen gör Luleå kommun årligen en undersökning tillsammans med Novus där drygt 300 slumpmässigt utvalda Luleåbor i olika åldrar deltar. Den första undersökningen genomfördes 2023 och var en så kallad nollmätning. Årets uppföljande mätning visar inga större förändringar i inställningen.
TRE AV FYRA Luleåbor är fortsatt positivt inställda till samhällsomställningen. Åtta av tio anser att den industriella omställningen som sker nu är positiv för Luleå.
67 PROCENT av de tillfrågade påverkas varken positivt eller negativt av det samhällsomställningen för med sig såsom ombyggnation, ökad tung trafik med mera.
NÄSTAN ALLA, 92 PROCENT , förstår anledningarna till att samhällsomställningen behöver göras och 88 procent förstår också konsekvenserna om den inte genomförs. Drygt en tredjedel av de tillfrågade har stort förtroende för kommunens förmåga att ta ansvar för sin del av samhällsomställningen. 35 procent svarar att de har varken stort eller litet förtroende.
En tydlig statistisk förändring är medvetenheten om vad man som privatperson själv kan göra för att bidra till samhällsomställningen, exempelvis genom att göra hållbara val i vardagen. Vid förra mätningen svarade 69 procent av de tillfrågade att man visste hur man kunde bidra. Den siffran har i årets mätning sjunkit till 57 PROCENT
Tre exempel på hur du kan bidra till ett hållbart Luleå
Spara värme i villan eller bostadsrätten genom att tilläggsisolera, byta fönster och dörrar samt sänka inomhustemperaturen.
Sänk hastigheten när du kör bil. Bränsleförbrukningen minskar med 10 procent om du sänker hastigheten från 100 till 90 kilometer i timmen. En tiomilsresa tar då enbart ungefär 6–7 minuter längre tid.
Reparera dina saker i stället för att slänga och köpa nytt.
Vill du veta mer om samhällsomställningen?
Läs mer på www.lulea.se/framtidenslulea
KALENDARIUM REKOMMENDERAT
En chans till gemensamt drömboende
Drömmer du om att bo tillsammans med andra i ett flerbostadshus som är precis som ni önskar? En byggoch bogemenskap kan vara nyckeln till att förverkliga den drömmen.
En byggemenskap innebär att de boende själva driver byggprojektet, från idé till färdig bostad. Det ger friheten att skapa ett hem som speglar deras unika behov och visioner – en modell som visat sig vara framgångsrik i flera länder, exempelvis Tyskland. – Fördelarna är många. Genom att de som är med i byggemenskapen själva är byggherrar styr de över kostnaderna, vad de vill göra själva, vad som ska upphandlas i bygget och vilka kvaliteter i bostaden de vill prioritera. Det leder ofta till en hållbar och engagerande livsstil där återbruk och miljömedvetenhet står i fokus, berättar Matilda Eriksson, arkitekt och projektledare vid Luleå kommun.
Dessutom skapar byggemenskaper liv från dag ett, med stark social gemenskap och ökade möjligheter för grannar att umgås över generationsgränser och att stödja varandra i vardagen.
Vill du veta mer om hur det fungerar att bygga och bo tillsammans kan du besöka sidan lulea.se/byggemenskaper
Syskongatan 5
Lina Stoltz
Illustrationer av Martina Lundgren Barents publisher, 2024
När friheten bakom cykelstyret blir för stor och man cyklar så långt att man inte längre vet var man är – då kan det nog känns väldigt hemskt, men eftersom Coralie kan läsa blir hon inte orolig. Hon ser ett gult hus där det står Noras och en skylt där det står Välkommen in. Inifrån huset hör Coralie en vacker sång, så hon går in. Mångsidiga Lina Stoltz har skrivit en spännande berättelse för högläsning och för den som knäckt läskoden. Martina Lundgrens teckningar förstärker texten.
Glaciären
Anna-Karin och Björn Olofsson
Bazar förlag, 2024
En skoterförare som kör över glaciären Kårsajökeln ser en hand sticka upp ur snön och larmar. Det visar sig vara den försvunna Ingrid Holma från Tärendö. Hon sågs senast i Riksgränsen 2018. Gruppen för kalla fall kopplas in och vi får återigen följa den skickliga fyrklövern av poliser, rättsläkare och it-tekniker ledda av kriminalkommissarie Britta Lindén från Kiruna. Första boken, Fjällsjön, finns att läsa som e-bok. Jag rekommenderar att man börjar med den för att lära känna personerna bakom gruppen för kalla fall.
Den 25 april
Mia Söderberg
Bokförlaget Polaris, 2024 och 2025
En härligt rolig, dråplig, spännande och lagom allvarsam roman om 60-åriga advokaten Isabell som får nog av sin chef och säger upp sig. Tillsammans med sin väninna Renée gör hon en bucketlist som ska gälla ett år. Isabells viktigaste uppgift blir att försöka försonas med sin son Kalle som hon inte träffat på mycket länge. Jag som själv är 60+ älskar sättet de här båda kvinnorna vågar börja ta mer plats på. Lyssna gärna. Den första romanen är inläst av ingen mindre än Lena Endre, den andra av Gabriella Boris.
Gränsen
Majvor Müller
PUF-förlag, 2024
Nadja Ramov ska till Sverige och plocka bär och under resan dit ska hon få bo på hotell för första gången i sitt 16-åriga liv. I stället blir hon inlåst i ett rum med galler för fönstret. Var har hon hamnat och vad hände med hennes vän Olga? Gränsen är en spänningsroman om tunga ämnen och dessutom innehåller den otäcka händelser, så jag rekommenderar läsning på dagtid. Som läsare krävs en viss uppmärksamhet eftersom ordentlig kapitelindelning saknas och författaren växlar mellan karaktärerna. Inläst av Fredde Granberg.
Brukar du lyssna på böcker eller läsa dem på skärm? Biblioteken i Norrbotten har en app som heter Biblio där ljudböcker och e-böcker erbjuds kostnadsfritt. Det enda du behöver är ett bibliotekskort och en pinkod. Det får du kostnadsfritt på alla bibliotek i regionen.
Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie. För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta
KALENDARIUM
Fler tips på www.visitlulea.se
Tipsa oss om evenemang! Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa
Midsommarfirande på Hägnan
20 juni
Traditionsenligt midsommarfirande där midsommarstången kläs. Självklart bjuds det upp till dans till levande musik.
Entré: Förköp 40 kr, vid entrén 60 kr Gratis inträde för barn.
Plats: Friluftsmuseet Hägnan
Veteranbilsutställning i Södra hamn
GODA RÅD
Under Solen
10–12 juli
Fri entré
Luleås nya, egna sommarfestival är en festival för alla. Det bjuds på musik, tivoli och härlig stämning.
Plats: Centrala Luleå
Fuzed Trophy
29–31 juli
Gamingevent med fokus på gaming i kombination med rörelse. Tävla i gaming, LEGO och fotboll och kvala till Fuzed Trophy slutspel 2025.
Fri entré
Plats: Gymnasiebyn
Splash Luleå
8–9 aug
Hela Norrbottens nya musikfestival på Södra Hamnplan. Festivalen är en hyllning till den norrbottniska sommaren vid vattnet med Luleå skärgård som fond.
Biljetter: Från 499 kr
Plats: Södra Hamnplan
En veteranbilsutställning och en kortege i centrum. Ett samarbete mellan Norrlands motorhistoriker och Ung i Luleås verksamhet på Södra hamnplan.
Fri entré
Plats: Centrala Luleå 16 aug
LÅ Vibe i Råneå och Antnäs
16 & 30 aug
Fri entré
Ett kärt återseende med gratisfestivalen LÅ Vibe i Råneå och Antnäs.
Plats: Råneå 16 aug och Antnäs 30 aug
Luleå Pride 2025
Var rädd om skärgårdsnaturen
Allemansrätten är en rättighet, men också en skyldighet. Tänk på det när du är ute i skärgården där naturen är extra känslig. Här ingår många miljöer i exempelvis naturreservat, fågelskydds- och Natura 2000-områden.
Viktigt att veta inför skärgårdsbesöket:
• Var rädd om växt-, djuroch fågellivet.
• Håll koll på lokala regler såsom eventuella tillträdesförbud och andra ordningsregler.
• Om du har hund i ett skyddat område så ska den vara kopplad.
Ett färgglatt firande med mötesplatser, fest och föreläsningar. Night Sessions kommer tillbaka och självklart blir det aktiviteter för barn och unga i Stadsparken.
Fri entré
Plats: Centrala Luleå
Vitå Rockfest
18–24 aug 23 aug
Den kallas för länets enda riktiga rockfestival och bjuder på 12 timmar med 8 liveband.
Entré: 450 kr
Plats: Vitå Rock Arena
• Kolla gärna in gamla fornminnen, men behandla dem med stor försiktighet. Flytta inte på något som tillhör ett fornminne, till exempel stenar i gamla labyrinter.
• Visa hänsyn till de som bor i skärgården samt andra personer som befinner sig på ön eller ute på vattnet.
• Stapla inte stenhögar vid klapperstensfälten. Naturen ska i möjligaste mån lämnas utan mänsklig påverkan.
• Eld ska enbart göras upp på utmärkta platser. Tänk på brandfaran och släck ordentligt efter dig.
• Ta med ditt eget skräp hem eller släng det i avsett sopkärl om det finns där du befinner dig.
Bilden till vänster: Tre badsugna män på Stora skuggan. Foto: Martin Nilsson/Luleå kommuns stadsarkiv. Bilden nedan: Gültzaubadet med tillhörande hopptorn var en stor sim- och badanläggning. Foto: AB Almqvist & Cöster/Luleå kommuns stadsarkiv.
Kallbadhuset Stora skuggan byggdes vid sekelskiftet av snickarmästaren N P Boman. Foto: Arvid Moberg/Luleå kommuns stadsarkiv.
Tio öre doppet
Luleås gamla kallbadhus
Vinterbadning är populärt och frågan om att bygga ett kallbadhus i Luleå har åter aktualiserats. Men hur har det sett ut på badhusfronten ur ett historiskt perspektiv?
Flytande kallbadhus på gång
Ett kallbadhus på en flytande betongbrygga i Luleälven kan bli verklighet innan året är slut. – Vi är mitt uppe i tillståndsprocessen med kommunen och länsstyrelsen, säger Pontus Wikström, ordförande för föreningen Kallis.
Planen är att betongbryggan gjuts i sommar och att bygget är i gång till hösten.
Det har funnits två kallbadhus på Gültzauudden. Det första kallbadhuset hette Stora skuggan och ett dopp kostade 10 öre. Kallbadhuset byggdes 1906 på Gültzauuddens östra sida, åt samma håll som Norrbottensteatern, intill den mindre badplatsen. På Stora skuggan gällde skilda badtider för damer och herrar och under det första året fick omkring 50 barn gratis simundervisning här.
Kallbadhuset främjade såväl simkunnigheten som de sociala kontakterna. Simsporten i Luleå kom dessutom att blomstra under 1930-talet.
– Stora skuggan stängdes emellertid 1938 då vattnet i området, på grund av utsläpp från fartyg, inte ansågs hälsosamt, säger Lars Mandahl på Luleå turistcenter.
Redan året innan hade Luleå simsällskap fått en summa på 10 000 kronor för att anlägga ett nytt kallbadhus på udden. Det skulle byggas på andra sidan av den stora badplatsen, mot Bergnäset, där vattnet skulle vara strömmande och rent.
Anläggningen invigdes 1938 under namnet Gültzaubadet inför 2000 gäster och det var i bruk till slutet av 1950-talet.
– Inget av de två gamla kallbadhusen har bevarats, men stenpiren som ledde ut till Stora skuggan finns fortfarande kvar.
Varmbadhusen har också sin historia. Redan 1885 fick Luleå sitt första varmbadhus i kvarteret Ripan. Det byggdes på privat initiativ och via
bidrag från kommunen bedrevs simskola för barn. Från 1920-talet och framåt gick diskussionerna varma om huruvida staden borde satsa på ett nytt varmbadhus eller inte.
Efter andra världskriget, vid den dåvarande ekonomiska uppgången, beslutade stadsfullmäktige äntligen att bygga ett nytt varmbadhus då det gamla sedan länge var otjänligt. – 1957, samma år som Gültzaubadet lades ner, invigdes det nya varmbadhuset Pontusbadet i Luleå centrum. Det är som bekant fortfarande i bruk. Fokuset har genom tiderna gått från hygien och disciplin mot tillgång till idrott, folkhälsa och en meningsfull fritid, avslutar Lars Mandahl.
Text: Marina Wikberg och Birgitta Lindvall Wiik / Foto: Luleå kommuns stadsarkiv