Ett lås eller beslag är visserligen en liten detalj i ett stort pro jekt. Men utan rätt produkt på plats, precis när du behöver den, är det en detalj som kan växa till ett stort problem. Vi på Göthes Industribeslag AB erbjuder ett heltäckande sor timent inom lås och beslag och vet hur viktigt det är med snabba leveranser och pålitlig service.
Vi har ett lika brett som djupt sortiment av lås och beslag från alla ledande varumärken. Allt hittar du i vår kompletta E-handel som sparar dig tid och är snäll mot miljön i samlade leveranser.
Allt är dock inte bara knapptryckningar, utan affärer görs mellan människor. Behöver du prata med oss, ring gärna. Vid tillfälle kommer vi gärna ut och besöker er på plats.
Vi tillhandahåller alla typer av; dörr-, fönsterbeslag, mekaniskaautomatiska dörrstängarfunktioner, utrymningsbeslag, mekanis ka - elektroniska lås samt byggnadsbeslag. Vårt omfattande ma terialcentrum i Falun har mer än 10 000 olika lås- & beslagsartiklar i lager.
Huvudkontor: Box 1928, 791 19 Falun (Roxnäsvägen 14, 791 44 Falun) Försäljningskontor: Falun | Stockholm | Göteborg | Malmö | Huskvarna Lager: Falun & Stockholm • Telefon: 010 - 483 40 00 • 010 - 483 40 25 order@gothes.se • gothes.se
Hej!Trä & Möbelforum är TMF:s medlemstidning där vi vill tillföra värde till dig som medlem genom att bidra med verktyg och inspiration. Vad tycker du att vi ska skriva om? Mejla redaktionen och berätta! tomf@tmf.se
Trä & Möbelforum ges ut av
TMF – en del av Arbio AB tel: 08-762 72 50
Storgatan 19, 102 04 Stockholm
Ansvarig utgivare: David Johnsson david.johnsson@tmf.se
Projektledare: Cecilia Uhler (CU) cecilia.uhler@tmf.se
Produktion: Lovstrom Content AB Redaktör: Håkan Lövström tel: 070-77 33 999
hakan.lovstrom@lovstromcontent
AD: Louise Bååth
Adressregister: Ingela Hult tel: 08-762 72 47 ingela.hult@arbio.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80
Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Jonas Ljungdahl
Med flexibelt tänkande kring produktionen har Vimmerbyhus kunnat växa rekordartat. Nu krävs nya tankar när kunderna skalar ner sina husdrömmar.
4 Aktuellt Branschnyheter med inledning från TMF:s vd.
7 Hallå där… Peter Mossbrant från Derome som fått utmärkelsen Årets Företagare.
8 Perspektiv Trenden kring förtätning av stadskärnorna
… och var alltid transparent. Lobbyisten Håkan Tenelius förklarar hur man som företagsledare ska agera för att få bättre relationer till beslutsfattarna.
är på väg att brytas av landets mest expansiva kommuner. Men TMF vill nå längre med sina småhusambitioner.
22 Inblick – nytt från TMF Möt nya förhandlingschefen Anna Freij i MEDARBETAREN och läs en lång intervju med
TMF:s vd David Johnsson om branschens utsikter i ett tufft omvärldsläge.
29 Profilen Mats Kinnwall är den erfarne prognosmakaren som i ungdomen drömde om att bli meteorolog.
TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige och företräder cirka 700 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta ska TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri. Visionen är att TMF ska vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.
Kontakta oss. Vi hjälper dig.
svenssonsbeslag.se
Svenssons.
Den enkla vägen till rätt beslag för företag.
Tiderna är turbulenta och utma ningarna väldigt många. Många av dem har dessutom kommit mycket fort. När pandemin var över, i vart fall den akuta fasen, kändes det som att fram tidsoptimismen saknade gränser. Allt skulle bli bra, eller i vart fall bättre. Många av våra medlemmar, framför allt de byggande eller byggnära, hade visserligen gått bra under pandemin, men nu skulle ju landet återstar tas. Vad kunde gå fel?
Mycket visade det sig.
Det blodiga ryska angreppskriget på Ukraina, hög inflation, höga räntor och därpå följande begränsat konsumtionsutrymme. Mycket har gått snett och vi befinner oss på många sätt i en perfekt storm där det mesta pekar åt fel håll. Som grädde på moset ska vi dessutom förhandla nya kollektivavtal till våren i en situation där många företag redan varslat om, och i förekommande fall genomfört, uppsäg ningar och där företagens medarbetare sett inflationen äta upp lönerna. Systemet kom mer att prövas.
Lyckligtvis är vi överens med våra fackliga motparter om att vi inte ska gå tillbaka till situationen under 70- och 80-talen med en lönedriven inflation och en ständigt nedåt gående spiral av inflation samt reallönesänk ningar. Mer uppmuntrande är det också att fundera på hur våra medlemsföretag över tid är svaret på många av samtidens utma ningar när det gäller klimat, sysselsättning och exporttillväxt. Det är företag som har en fantastisk innovationsförmåga och som likt vatten anpassar sig och hittar vägar runt vilka hinder de än må stöta på.
I det här numet av Trä- och Möbelforum kan ni läsa om möbelföretag som letar nya och större exportmarknader och hus tillverkare som expanderar och lever och tänker nytt. Läs gärna också några spännande person porträtt med nyckelmedarbe tare på TMF.
David Johnsson Vd, TMF
Nyhet Samlarna, arkitekterna och formgivarna Kerstin Sandin Bülow och Lars Bülow driver sedan fem år ett möbel- och designmuseum i Frihamnen i Stockholm. Deras samling är ett personligt urval möbler, som är skapade av cirka 300 framstående nordiska och internationella formgivare från 1800-talet fram till i dag. Nu stänger det fysiska museet. – Det är framför allt lokalkostnaderna som knäcker oss och vår verksamhet, säger Lars Bülow.
Nyhet Elitfönster kopplar nu även individuellt anpassade fönster till GTIN, en internationell standard för digital spårbarhet. Därmed är den småländska tillverkaren en av dem som går i bräschen för digitali seringen av branschen.
Från och med den 15 augusti kan alla Elitfönsters produkter identi fieras och spåras enligt den globala standarden GTIN. För byggentre prenörer och fastighetsförvaltare innebär det bättre kontroll och tyd ligare överblick både vid installatio nen och det framtida underhållet. Med hjälp av GTIN kan produk terna spåras genom hela logistik flödet vilket även ger möjlighet till att optimera planeringen ute på
byggarbetsplatsen.
– Nu kopplar vi en unik identifierare till varje produkt, något som gäller även de fönster som konfigureras särskilt för enskilda byggnader. Det gör att beställare och förvaltare får en helt annan möj lighet att spåra fönstrets alla delar och produktinformation i en sär skild produktdatabas, samt snabbt få tillgång till hela miljövarudekla rationen, säger Jörgen Hansson, Solution Architect på Elitfönster.
– Vi tillverkar enorma mängder fönster varje år och många av dem anpassas direkt efter varje enskilt bygge. Tidigare har det inte varit praktiskt möjligt att ge varje konfi guration en egen identifierare.
FOTO: ELITFÖNSTERNyhet Minimilöner EU:s direktiv om minimilöner är nu i hamn sedan ministerrådet på antagit sluttexten i oktober. Enbart Sverige och Danmark röstade emot.
Nyhet Patent- och marknadsdomsto len förbjuder Mio att tillverka, marknadsföra och sälja matbordet Cord, eftersom modellen gör intrång i Galleri Mikael & Thomas Asplund Aktiebolags upphovs rätt till matbordet Palais Royal. Det står klart efter en dom den 19 oktober.
Asplund har hävdat att Mio plagierat deras prisbelönta designerbord Palais Royal och domstolen går på Asplunds linje. Det utgår ett vite om 1 000 000 kro nor och Mio ska även ersätta Asplund på olika sätt.
– Det här är en dom som är väldigt vik tig för den svenska möbelbranschen, säger Sandra Adrian Asplund, Creative Direc tor och delägare på Asplund, till TMF. Att David kan stå upp emot Goliat. Nu träder inte domen i kraft förrän den 9 november men det här är ett första steg som visar att man kan stå upp för sina rättigheter och att vår samlade kompetens vinner mark.
Även TMF lyfter fram vikten av domen från Patent- och marknadsdomstolen:
– Det är bra att domstolen bekräftar rättsläget; piratkopiering är förbjudet och intrång i upphovsrätten är ett allvar ligt brott med dyra påföljder för den som plagierar. Immaterialrätt är också en av de frågor som vi på TMF driver närings politiskt och bevakar kontinuerligt, säger David Johnsson, vd på TMF.
Upphovsrättstvisten mellan Mio och Asplunds handlar om matborden Palais Royal, från Asplund, respektive Cord, från Mio; två pelarbord med en rund bords skiva i massiv ek och ekfanér samt rund stavar på underredet. Det första lansera des 2018 och har sedan dess vunnit flera designpriser, det andra 2020.
Förutom ett vite på 1 000 000 kronor ska Mio enligt domen förstöra alla sina Cord-matbord, ersätta Asplund för kost naden att sprida information om domen i annonser, betala rättegångskostnader på 2,3 miljoner kronor samt kompensera Asplund för ”utnyttjande av verk” och ”utebliven vinst”.
Nyhet Det är vanligt att det uppstår olika frågor om för äldraledighet på ett företag. Med anledning av detta har parterna inom industrin gemensamt tagit fram en handledning om föräldra ledighet.
>> Ladda ner handledningen på tmf.se.
Nyhet Swedese, tillverkare av den klassiska Laminostolen, ska på bara några år fördubbla produktionen av mängden stolar jämfört med i dag. ”Nu siktar vi på 30 000 exemplar om året”, säger Sonnie Byrling, vd för Swedese.
Nyhet I samband med Stockholm Design Week i september presenterades en rad stora nyheter inför Stockholm Furniture Fair 2023 (7–11 februari), däribland en ny grafisk identitet, en ny plattform för experimentell design och ett nytt skandi naviskt designpris. Dessutom är nästa års Guest of Honour för första gången svensk.
– Vi tar nya grepp både på Stockholm Fur niture Fair och Stockholm Design Week. Vissa saker kommer märkas direkt, medan andra implementeras mer långsiktigt, säger Hanna Nova Beatrice, projektchef för Stockholm Furniture Fair.
För första gången i mässans historia går nu hedersuppdraget Guest of Honour till en svensk aktör – designstudion Front. Front
ställde ut på Greenhouse i början av sin karriär och har i dag en stark relation till både den svenska och internationella design- och gallerivärlden.
I februari 2023 lanseras även den nya utmärkelsen Scandinavian Design Award som Stockholm Furniture Fair stiftat tillsammans med förlaget It is Media.
Inramningen med en interaktiv app och ett större engagemang i huvudstaden kommer också fortsätta.
– Stockholm Design Week och Stockholm Furniture Fair är världens största mötes plats för skandinavisk design. Vi erbjuder en etablerad mässa med över 70 års erfarenhet, samtidigt som vi ansvarar för en snabbfotad designvecka i staden. Det är en stark kombination, säger Hanna Nova Beatrice.
Nyhet Anna Ryberg Ågren, i dag vd för Byggmaterialindustri erna, tillträder den 1 december som direktör för branschorga nisationen Svenskt Trä. Hon tar över ledarskapet med en gedi gen bakgrund inom miljö, hållbarhet och samhällsbyggande.
– Det ska bli fantastiskt roligt att få fortsätta att utveckla Svenskt Trä tillsammans med medarbetarna och branschen. Svenskt Trä spelar en viktig roll i att säkerställa att trä och trä byggandets potential tillvaratas, säger hon i en kommentar.
Nyhet ELLE Deco Design Awards arrangeras varje år i syfte att sammanfatta det gångna designåret och hylla ledande svenska form givare och inspiratörer. Årets hederspris 2022 förärades 90-årige formgivaren Åke Axelsson.
– Det känns fantastiskt! Samtidigt har jag bara varit en del av en helhet under en period som kännetecknats av kreativitet och samhällsnytta. Allt jag gjort har varit en del av samhällsbygge.
FOTO: STOCKHOLMSMÄSSAN Vinterns mässa startar den 7 februari. FOTO: LENNART DUREHEDFörsta frågan är ganska given. Hur kändes det att stå i Blå Hallen och ta emot priset som Årets Företagare?
– Det var väldigt stort. Jag kände både glädje och skräck när vi gick fram för att ta emot priset. Samtidigt var det tack samhet till medarbetarna. Det är de som gör jobbet.
Vad är det du gör i din roll på Derome som ger denna uppmärksamhet? I motive ringen nämns bland annat satsningar på hållbarhet och innovation.
– I hela vår kultur på Derome finns det att vi inte ska förvalta eller titta bakåt.Vi bottnar hela tiden i tillväxt och hållbarhetsfrågor. Vi har hela tiden varit före vår tid när det gäller hållbarhet.
– 2021 var vi först med att bygga en fossilfri förskola exempelvis. Vi jobbar hela
tiden med en öppenhet där vi plockar in omvärlden och de idéer som finns runt oss.
Det pratas om en speciell företagskultur på Derome.
Hur skulle du beskriva den lite kort?
– Det börjar i medarbetar nas engagemang. Alla känner att de är viktiga. Det är i hant verket allting börjar. Samtidigt finns det alltid ett kundfokus där vi kan följa med kunderna i nya utvecklingsprojekt. Nu går vi in i tuffare tider med svängningar i konjunkturen.
Hur tacklar ni detta på Derome?
– Självklart blir det så att vi kan få möjlighet att använda resurser för nya projekt som vi tidigare inte hunnit med.
Det gäller att stå rustade när den här svackan är över. Vi som är lite äldre har ju varit med under några svängningar genom åren. Oftast brukar det gå i 5-årscykler. Men den här gången tror vi att det kan
gå snabbare innan det vänder upp. Då gäller det att ha nya projekt på gång.
Juryns vinnarmotivering ”Med en företagskultur utö ver det vanliga har man haft modet och styrkan att trans formera ett litet familjeföretag till ett mångmiljardbolag. Våra vinnare drivs av att hela tiden tänka nytt och hållbart. Före taget vågar vara innovativt genom att bredda sitt verksam hetsområde. Dessa samhälls byggare räds inga utmaningar. De går i bräschen både vad gäl ler hållbarhet och jämställdhet i branschen. Med ett stort soci alt ansvar och med långsiktiga relationer gör detta företag skillnad både för landsbygd och stad. En svårslagen före bild som investerar i framti den.”
Om Årets Företagare Utmärkelsen Årets Företa gare, som årligen delas ut
av branschorganisationen Företagarna,har gamla anor. Redan för flera decennier sedan delades föregångare till dagens utmärkelse ut. Från mitten av 1980-talet har Årets Företagare korats lokalt och sedan 2007 väljs även en vin nare för hela landet.
Årets Företagare delas ut till en företagare som utfört en prestation i sin kommun och som genom sitt sätt att vara fungerar som en före bild för andra företagare. Alla branscher kan premieras samt företagande inom olika tjänstesektorer.
Ålder: 55
Titel: Vd på Derome Hus AB och vice vd i Dero me AB.
Aktuell: Nyligen utsedd till Årets Företagare 2022.
Är Jönköping och Uppsala representanter för en trend som går emot förtätning av stadskärnor? Städerna har i alla fall initierat regler för en ökning av småhusbyggandet.
”Jag är ute varannan helg och placerar hus med den framtida husägaren”, säger Anders Samuelsson, ordförande i Jönköpings stadsbyggnadsnämnd. Ändå menar TMF att det finns mycket mer att göra på småhusfronten – något man bland annat adresserat till nye bostadsministern Andreas Carlson.
HÅKAN LÖVSTRÖM ILLUSTRATION GETTY IMAGES TEXTet har under en lång tid funnits en övertro bland lan dets kommuner att bostadskrisen enbart kan lösas med hjälp av ökat byggande av hyres hus. Tidigare i år skickade Trä- och Möbelföretagen ut en enkät till 4 000 kommunpolitiker där svaren visade att det är svårt att få ige nom byggande av småhus även om viljan finns.
– Kommunerna har länge överlåtit makten över exploateringen till fastig hetsutvecklare. Dessa har dels inte sett byggande av småhus som tillräckligt kommersiellt gångbart, dels lever kom muner med flera i tron om att småhus är mindre klimatsmarta alternativ än höghus och förtätning, förklarar Gustaf Edgren, som är projektledare för trähus samt bostadspolitisk expert på TMF.
Samtidigt finns det flera undersök ningar som visar att de allra flesta hushåll skulle vilja bo i ett eget hus om det var möjligt.
– I våra undersökningar är det sju av tio hushåll som säger att de skulle vilja bo i ett eget hus. Detta resultat borde räcka för att kommunpolitikerna ska planera för ökat småhusbyggande, konstaterar Gustaf Edgren.
Trenden under senare år har dock sna rare varit att städerna ska förtätas med höga flerbostadshus. Här framhålls bland annat klimatargument för att göra stä derna mer kompakta och tillgängliga för bland annat kollektivtrafik.
– Vi har i flera utredningar kunnat visa att småhusbebyggelse ger ett mycket lägre klimatavtryck, säger Gustaf Edgren.
Det är något som till viss del anam mats av Jönköpings kommun och Anders Samuelsson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
– För oss här i Jönköping är det själv klart med mycket trä i våra nybyggnatio ner. Vi har ju flera husfabrikanter i när området och har ett mycket samarbete när vi markansvisar, säger Anders, som i sin roll ofta åker ut till den som vill bygga ett hus på en viss plats i kommunen.
Anders Samuelsson säger att det finns
två konkreta anledningar till ett ökat byggande av småhus i Jön köpings kommun. Men också något som han själv betecknar som en grön våg.
– Vi är väldigt glada över att det är många unga familjer som väljer att flytta ut på lands bygden, men inom kommunen. Ofta är det så kallade hemvän dare som bland annat lockas av bra bredband och att vi bygger ut förskolor även i de mindre orterna.
Men förutom denna trend finns det numera en plan för hur Jönköping ska fortsätta växa – en utbygg nadsstrategi på upp till 200 000 invånare.
– I våra tidigare detaljplaner var inte målen för småhusbyggandet så höga. Går man tillbaka till perioden 2010 till 2021 har andelen småhus ökat från 14 pro cent till 19 av totala antalet nya bostäder. Men nu är det fastslaget att vi ska ligga på 20 procent småhus, förklarar Anders Samuelsson.
Det är alltsåi de kommuner som växer kraftigt som man nu har fått upp ögonen för småhus. På dessa orter där befolk ningen väntas öka kraftigt görs utred ningar och långsiktig markplanering. En av dessa expansiva kommuner är Uppsala.
– I vår långsiktiga plan har vi en mål nivå på 25–30 procent småhus. Det är en relativt stor andel. Vi måste då också vara observanta på vad marknaden kan absor bera, säger Christian Blom berg, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Tidigare fanns det ingen målnivå kring andelen småhus när det gäller nybyggnation i Uppsala. Men utifrån kommu nens snabba tillväxt har utred ningar och planer gjorts kring byggandet.
– Historiskt sett har vi åsi dosatt småhusbebyggelse i vår planering. Det är väl sna rare så att vi har byggt in seg regation genom att det inte blivit en tillräckligt blandad bebyggelse. Med en bättre blandad bebyggelse stärker
vi kommunen, säger Christian Blomberg.
Han är medveten om de siff ror som TMF presenterat om att sju av tio vill bo i eget hus. Men menar samtidigt att det är svårt att planera efter dessa siffror.
– Det är inte realistiskt att alla de som drömmer om eget hus har råd att flytta till eget hus. Vi kan inte heller subventionera markpriser för att det ska bli småhusbebyggelse. Pengarna behövs för samhällsservice, vägar och skolor.
Gustaf Edgren välkomnar initiativen och målsättningarna från Jönköping och Uppsala – med viss reservation.
– Visst är det glädjande att den låga nivå som småhusbyggandet befunnit sig på under så många år nu kanske är över. Men att, som i Jönköping, gå från 10 till landets låga genomsnitt om 20 procent är fortfarande ett gravt under betyg. Trendskiftet som behövs är att det som byggs överensstämmer med hur folk vill bo och att det vi bygger dessutom är det bästa för klimatet.
I sin ambition att öka småhusbyggan det har också TMF adresserat Sveriges nye bostadsminister med en uppma ning. med en uppmaning och presen tation av ett bostadspolitiskt program, ”Politik för ett ökat småhusbyggande”.
bostads politiska program innehåller konkre ta förslag för att sänka kostnaderna, förbättra den kom munala planeringen och effektivisera det statliga regelverket.
– Det handlar inte om att subventio nera mark för småhusbyggande utan att se till att den konkurrens som småhusindustrin har att erbjuda också erbjuds den möjligheten genom en till räcklig generös planläggning av småhustomter som mark nadsmässigt pressar ner tomt priserna – något som inte bra möjliggör för fler att bygga sitt eget hus, utan också gör det möjligt för fler att efterfråga ett eget ägt hus. Det finns småhusprodukter på mark naden i dag som vida över stiger den livskvalitet som en trång lägenhet kan och som dessutom är ekonomiskt åtkomliga.
Christian Blomberg Anders Samuelsson
Stämningen är nästintill uppsluppen när de tre ägarna tar emot i Vimmer byhus lokaler.
– De har säkert redan satt rubriken: ”Pojkarna som blev män på tre år”, säger Joakim Ivarsson med glimten i ögat.
Linus Blom och Albin Aronsson skrattar åt kol legan och själv drar Joakim också på smilbanden åt den fiktiva löpsedeln – även om det ligger ett visst mått av sanning i rubrikförslaget.
– Det känns faktiskt lite så, förklarar Joakim Ivarsson. Vi kastade oss in i det här utan att ha så stor erfarenhet av att driva företag och utan att känna varandra så väl.
– Men vad skönt det är att vara tre ändå. Man har alltid någon att bolla med, säger Albin Aronsson.
Linus Blom konstaterar:
– Vi har så olika egenskaper. Jag sålde mycket hus, du var byggnadsingenjören.
Han nickar mot Albin Aronsson.
– Och du var inte så gråhårig för tre år sedan, fortsätter Linus med ett garv, vänd mot Joakim Ivarsson.
Jo, visst ligger det en styrka i att tre personlighe ter, med olika kompetenser, samarbetar när man får möjlighet att ta över ett anrikt familjeföretag som småländska Vimmerbyhus. Historien börjar redan på 1930-talet då grundaren Runar Carlen skog inleder sin verksamhet med handel av tim mer och skogsråvaror. För att själv kunna förädla trävarorna startar Runar ett sågverk på 1940talet. Själva grunden till det som i dag är Vimmer byhus läggs 1955 genom förvärvet av en lådfabrik som tillverkar ölbackar, potatislådor och sock erlådor. Här påbörjas resan med hustillverkning och en verksamhet som utvecklas till att stå på tre ben: takstolstillverkning, en en byggvaruhan del och, med hjälp av alltmer moderna metoder och tekniker, så småningom tillverkning av lös virkeshus till prefabricerade huselement och för säljning av monteringsfärdiga trähus. Sonen Ove
Carlenskog fortsätter att utveckla varumärket Vim merbyhus men när det närmar sig generationsskifte saknas arvingar. 2017 beslutar sig Ove för att sälja bygghandeln.
– Och två år senare sålde han Vimmerbyhus till oss. Ove värnade om varumärket och ville att det skulle fortsätta att drivas här i Vimmerby, men hela verksamheten gick in i något slags pausläge under försäljningen när inget hände. Under den tiden gick vi alla tre och funderade på att kanske ta över, och när vi pratade med varandra insåg vi att vi alla tänkt samma sak, berättar Linus Blom.
Joakim, Linus och Albin hade då inte arbetat i före taget mer än ett par år och Joakim Ivarsson var nytillträdd vd. Men den unga trion kände starkt att Vimmerbyhus hade en inneboende potential. Man var också överens om behovet att skruva både
VÄGGBLOCKEN i fabriken kan variera i höjd utan att produktionstakten behöver sänkas.
på kundlöfte och strategi för att nå ut på markna den med full kraft.
– På husmarknaden har det varit en tydlig trend att jobba mer och mer mot kataloghus. De stora hustillverkarna standardiserar mer och mer, kon staterar Joakim Ivarsson.
Och även Vimmerbyhus hade kataloghus.
– Men vi sålde dem inte och därför utvecklade vi dem inte heller, säger Linus Blom.
Krutet de senaste åren hade mest lagts på större projekt med bostadsrättsföreningar och före tag som kunder. Bara cirka 20 procent av försälj ningen låg på privatmarknaden.
– Men vi lade om strategin helt och valde att göra tvärtom. Vi ville utgå från kundens önskemål, så att kunden i princip ska kunna komma hit med en skiss på en servett och vi kan rita och designa utifrån det. I dag har vi omvända förhållanden där 80 procent av försäljningen av villor, parhus och sommarstugor går till privatmarknaden, säger Joakim Ivarsson.
När det gäller dotterbolaget, varumärket Car lenskogs takstolar, som trion också tog över, har man även där valt en omvänd strategi.
– 2019 gick försäljningen av takstolar framför allt till privatpersoner, men här jobbar vi i dag med flera av landets större aktörer och projekt som ger oss större volymer.
Försäljningen av takstolar har mer än fördubb lats sedan man valde att rikta in sig på större pro jekt och färre kunder. Därför har produktionen taktat upp och går i dag i tvåskift. Dessutom har man precis startat en ny fabrik där tillverkning kommit igång under oktober.
Valet att låta Vimmerbyhus satsa mer på kund unika byggnationer visade sig vara helt rätt drag på en privatmarknad där coronapandemin bidrog till att flyttlassen gick från storstad till lands bygd. Dessutom, förklarar Albin Aronsson, är själva husfabriken perfekt anpassad för att bygga kundanpassat:
– Produktionen är skräddarsydd för att vara flexibel. Vi är väldigt duktiga på att ställa om. Detta var något vi ärvde när vi tog över – en extremt bra produktion – och därifrån har vi kun nat utveckla vår försäljning.
Där andra husfabriker jobbar med spikpor taler och produktionslinor som maximerar
VIMMERBYHUS succérecept med stor flexibilitet bygger mycket på kompetent personal. ”När vi rekryterar är det yrkeskompetens vi framför allt söker. För här byg ger vi olika varje dag”, säger vd:n Joakim Ivarsson
produktionen utifrån fasta modulmått så har Vimmerbyhus valt att göra special till standard.
– Vi kan göra väggblock som är upp till 3,2 meter höga utan att det påverkar produktiviteten negativt. Det är en småländsk inställning, man spottar i näven och löser problemen – och man hjälps åt. Det är en inställning som sitter i väg garna, säger Albin Aronsson.
Här i husfabriken produceras i genomsnitt mellan 50 och 60 enheter, det vill säga ungefär en standard villa, per år – med kapacitet att gå upp till 80–85 enheter. Sedan semestern har man gått upp i två skift för att möta efterfrågan på kundunika hus.
– Vår stora styrka är personalens kompetens och yrkesstolthet. När vi rekryterar är det yrkes kompetensen vi söker, för här bygger vi olika varje dag, säger Joakim.
Och rekryterar gör man kontinuerligt. Sedan ägarskiftet för 3,5 år sedan har man gått från 37 till 66 anställda.
– Men uniciteten i vårt sätt att jobba gör att vi inte kan takta upp för snabbt, då knakar det i organisationen. Vi siktar på en sund tillväxt när det gäller omsättning med cirka 10 procent per år, säger Linus Blom.
Omsättningsökning är för närvarande också ett dåligt mått på tillväxt, konstaterar Linus, eftersom en stor del ligger i ökade material priser. Och här kommer vi in på utmaningarna som Vimmerbyhus har att hantera, liksom alla andra kollegor i branschen. Försenade leve ranser och skenande materialpriser skapar problem för alla. Ingen är starkare än sin sva gaste länk.
– Ett hus är ganska produktkrävande. Vår inköpsavdelning har fått ställa om vad gäller ledtider och leveranstider, men vår fram gångsfaktor har legat i att vi är små och ganska snabbfotade, förklarar Albin Aronsson.
Osäkerheten i leverantörsledet är fortfarande en stor utmaning, liksom energipriserna som gör att vissa leverantörer tvingas pausa verk samheten när man inte längre har råd att köra maskinerna – vilket i sin tur förstärker leve
” När vi rekryterar är det yrkeskompetensen vi söker, för här bygger vi olika varje dag.”
ransproblematiken. Lägg därtill Rysslands inva sion av Ukraina.
Så hur hanterar man hög efterfrågan men bris tande tillgång? Joakim Ivarsson svarar: – Vi har lösningsorienterade leverantörer och även våra kunder är öppna för andra alternativ. Det finns en stor förståelse för att tänka andra lös ningar än det där ek-golvet man så gärna ville ha.
– Samtidigt, fortsätter Joakim, är det ju inte roligt att behöva ringa och säga till kunden att du inte kan få exakt det där du vill ha. Det är ju ändå livets största investering.
Att köpkraften står inför rejäla utmaningar framåt är ändå ett faktum. Konjunkturen vänder neråt, inflationen skenar och räntorna stiger.
– Allt det som händer i omvärlden avgör vilka strategiska steg vi måste ta framåt, men vi måste hålla i vårt engagemang, ta det till nästa steg och fortsätta att utveckla Vimmerbyhus så att vi inte blir passiva ägare. Konjunkturen kommer att gå ner, men det kommer fortfarande att byggas hus och här gäller det för oss att hitta rätt nisch, kon staterar vd Joakim Ivarsson.
Till exempel ökar efterfrågan på energieffektiva
hus. För några år sedan försökte Vimmerbyhus att lägga till solceller som standard vid nybyg gen. Då var marknaden inte mogen för det.
– I dag är det ett helt annat läge, förklarar Albin Aronsson.
Det stora problemet, menar Linus, är att det under lång tid varit allt för billigt att köpa hus. En ”orimligt låg ränta” har gjort att drömmen om 180 kvadratmeter boyta med dubbelgarage och pool har blivit verklighet för många.
– I dag får du tänka om, kanske köpa 150 kva drat, enkelgarage och vänta med att bygga den där poolen. Man får helt enkelt krympa sin dröm litegrann, säger Linus Blom.
Framför allt märker han och de två andra ägarna av Vimmerbyhus att kunden utvärderar boende kostnad på ett nytt sätt.
– Förr var frågan bara – vad kostar huset? I dag tittar våra kunder mer och mer på den totala boendekostnaden. Vi ser att med fokus områden som materialpriser, ränta och ener gipriser kommer att behöva förändra våra produkter.
Hur ska man som företagsledare agera för att få bättre relationer till beslutsfattarna? ”Våga ta direktkontakt, var inte rädd för att synas och var alltid transparent med avsikter.
Då gör du också politikerna till bättre politiker”, menar lobbyisten Håkan Tenelius.
TEXT PETER WILLEBRAND FOTO GETTY IMAGESDen svenska närings livsfamiljen Wal lenberg brukar beskrivas som en svensk maktfaktor som arbetar utifrån devisen ”verka utan att synas”. Men i dag ställs helt andra krav på transpa rens och öppenhet i relationen mellan näringsliv och beslutsfat tare. Och oavsett vilken verksamhet man bedriver kan man hamna i en position där allmänintresset är överordnat, som till exempel i miljö- eller säkerhetsfrågor.
– Ett företag som deltar i offentliga upphandlingar riskerar alltid att i något led hamna i mediernas intresse eller dras in i sammanhang som man själv inte all tid kan förutse eller råda över, som till exempel anklagelser om jäv eller kor ruption, säger Håkan Tenelius, konsult inom opinionsbildning som bland annat
är specialiserad på offentliga upphand lingar.
Han arbetade själv för Vård företagarna när den så kallade Caremaskandalen briserade 2011. Erfa renheter från den utmyn nade några år senare i boken Välfärds lobbyisten där han beskriver sina erfarenheter av att befinna sig mitt i ett drev.
viktigt det är med just transparens, att vara är öppen med samarbeten och lik nande för att undvika att bli anklagad för att ha en dold agenda.
I den svenska självbilden är just öppenhet en grundpelare. Många tror också att Sverige är ett land som är för skonat från till exempel korruption.
– Den bilden stämmer dessvärre inte. När internationella oberoende organisa tioner granskar oss noterar man ofta att vi är lite väl blåögda i sådana frågor. Just därför är transparensen så viktig, säger Håkan Tenelius.
En öppenhet med sina relationer är en sak. Verkligheten för de flesta företag är att man saknar kanaler till de beslutfat tare som man vill komma i kontakt med. Ett medelstort företag på en mindre ort har sällan en kommunikationsavdelning eller rutiner för påverkansarbete.
Men Håkan Tenelius tycker att man inte ska överdriva hindren.
”I den svenska självbilden är just öppenhet en grundpelare. Många tror också att Sverige är ett land som är förskonat från till exempel korruption. Den bilden stämmer dessvärre inte.”
Samtidigt beskriver boken en ny tid där politikens och maktens spelregler förändrats – och lobbyisterna fått större inflytande.
– För oss blev det väldigt tydligt hur
Bäst är alltid att ta en direkt personlig kontakt och formulera det konkreta pro blemet, till exempel en logistikfråga som står i vägen för företagets tillväxt i kom munen. Tänk ut en lösning på problemet som politikern kan använda. Om företaget behö ver en lastzon i centrum som medför att platser för väntande taxi bilar försvinner –föreslå en alterna tiv plats för taxi bilarna. Då ökar chansen radikalt att politikern verkligen agerar.
Ta reda på vem som har ansvaret, så man inte skickar frågan till kommun fullmäktiges ordförande i tron att den
Håkan Teneliuspersonen fattar alla beslut. Gör också en analys om frågan har en mer poli tisk tyngd eller rör ett praktiskt pro blem som i första hand ska hanteras av till exempel en tjänsteman, på en nivå där politikern kanske inte ens får blanda sig i.
– En direktkontakt är betydligt effek tivare än till exempel ett inlägg eller upprop på sociala medier, även om många tror att det är så man ska gå tillväga.
Ett av de mest effektiva sätten att nå en politiker i ett första skede är att skicka ett välformulerat mejl eller brev, understry ker Håkan Tenelius. Då blir det också en offentlig handling som till exempel kan uppmärksammas av en journalist om det finns ett nyhets värde i ämnet. Omvänt kan det vara bättre att ringa om man inte vill ge frå gan lika stor uppmärksamhet.
– Samtidigt har det under senare år blivit allt svårare hitta kontaktuppgifter på kommunernas hemsida. Jag brukar rekommendera att vända sig till direkt till partiet som politikern företräder, via partiernas hemsidor är det ofta lättare att få kontakt med en viss politiker.
– Kom också ihåg att politiker är människor. Det finns ingen anledning att uttrycka sig på ett tillgjort myndig hetsspråk eller vara konfrontativ i den ton som man möter i sociala medier. Var välformulerad och koncis, på samma sätt som när du möter dina kun der. Tänk att du hjälper politikern att bli en bättre politiker. Vill man ge en fråga ett större understöd kan det också
vara effektivt att göra en analys av vilken politisk laddning den har. – Visar det sig att till exempel opposi tionen i kommunen plockar upp frågan kan det ge extra tyngd i debatten.
Sociala medier har under senare år för flyttat bilden av hur vi kommunicerar och vilka frågor som får genomslag. Beslutsfat tarna har själva blivit en del av spelet, ofta i form av snabba utspel och drastiska formuleringar som får spridning. Vissa utnyttjar det mer effek tivt än andra.
– Men det finns ingen anledning att tro att man måste starta ett Facebook-uppror för att få gehör. Det finns i dag stora Facebookgrupper med 20 000 medlemmar som ändå saknar relevans. Jag brukar jämföra med när jag själv jobbade med folkvalda politiker i Stock holm för 20 år sedan, om vi då fick tio brev som rörde samma ärende så visste vi att det fanns minst 100 000 andra som tyckte samma sak.
– Sociala medier funkar bra när man snabbt vill sprida sin uppfattning, till exempel fakta i en viss fråga. Samtidigt får man då vara beredd på att mötas av många av de emotionella motargument som lätt tar överhanden i sociala medier.
– Jag skulle gå så långt att säga att sociala medier för en företagare nästan alltid är en omväg jämfört med att ta en direkt kontakt med beslutsfattarna.
Historiskt har Sverige haft en stark tradition med en närvarande lokal press, som ofta haft bra koll på det lokala
näringslivet, men den traditionen har kraftigt urholkas under de senaste decennierna.
– På många orter i dag finns inte längre en lokaltidning, det är en kanal som försvunnit. Vilka frågor är det då som uppfattas som relevanta i dag?
– Utgår man från valrörelsen är det väldigt konkreta frågor i korta perspek tiv, som till exempel bensinpriset.
– Ett annat exempel är kärnkrafts frågan. I dag pratar vi om elpriset i vin ter men i valdebatterna för 30 år sedan handlade om slutförvaring för 100 000tals år framåt.
– Som företagare bör man inte tänka lika kortsiktigt för att få politikerna att lyssna, även om de skenade energipri serna förstås är mycket viktiga just nu. Då handlar det snarare om att förmedla bilden av företaget 4-5 år framåt, och vad som krävs för att man ska nå dit! Man brukar i debattsammanhang tala om vikten av att äga frågan, hur ska man tänka i det fallet?
– Många företagare är ju specialis ter i kraft av sitt företagande. Man har en inbyggd trovärdighet eftersom man redan visat vad som fungerar. Därför kan man också bli kontaktad av både poli tiker och journalister som vill veta mer om saker och ting verkligen förhåller sig när det till exempel handlar om eventu ella gifter i möbeltyger.
– Det höga elpriset är ett aktuellt exempel som satt fokus på många före tags verksamhet, där risken är att man försätts i konkurs eller tvingas stänga. Även om sakfrågan alltså handlar om priset får folk samtidigt en djupare för ståelse vad som krävs för att till exempel driva ett glasbruk eller ett bageri.
”Visar det sig att till exempel oppositionen i kommunen plockar upp frågan kan det ge extra tyngd i debatten. ”
– Jag tycker inte heller att man som företagsledare ska vara rädd för att synas. Det finns snarare ett sug i medi erna efter att få ta del den typen av erfa renheter och synpunkter, just för att det finns en trovärdighet i vad man uträttar. På en mindre ort har ju en framgångsrik företagare också en väldigt stark social position som arbetsgivare med mera. Vi tar ett konkret exempel. Ett företag har precis investerat i en ny produk tionslinje och skickat ett pressmedde lande till lokaltidningen som ska skriva
en artikel. Samtidigt vet ledningen att man måste lägga några varsel senare i höst på grund av det ekonomiska läget. Hur ska de tänka?
– När man går ut med den goda nyhe ten måste man också våga prata om den dåliga, annars riskerar man en väldig backlash senare. Spela med öppna kort, alla vet att det är skakiga tider. Det är inte konstigt att man vill satsa framåt samti digt som tiderna blir sämre. Ett sådant budskap kommer också att landa positivt hos mottagaren.
Ta direktkontakt, till exempel via mejl. Sociala medier är en omväg.
2 Ta reda på vem som ansvarar för området du vill påverka. Gäller det en trafik fråga är det ordföranden i trafik nämnden du ska prata med, inte kommunstyrelsens ordförande eller statsministern.
3 Har politikern själv något att vinna på ditt förslag? Berätta om det, att det kan ge fler jobb i framtiden och därmed fler skattebetalare i kommunen
4 Återkoppla. Mejla och fråga hur det går med ditt förslag, det kanske finns nya fakta att berätta om
5 Undvik gnäll och konfron tation. Agera som när du talar med en potentiell kund. Politiker är också människor!
– så förbättrar du dina relationer till beslutsfattarna
Trä- och Möbelföretagens vd, David Johns son, menar att läget ser allvarligt ut för trä- och möbelindustrin framöver. Det som framför allt drabbar medlemsföretagen är den ökande infla tionen, stigande räntor samt de höga energi priserna. David Johnsson befarar varsel bland medlemmarna, men han är också övertygad om att företagen är väl rustade för att komma till baka när konjunkturen vänder upp.
Trä- och Möbelforum har talat med David om några av höstens mest aktuella och angelägna frågor.
– Jag är ganska pessimistisk och jag tror det blir en rejäl sättning i byg gandet. Det anser egentligen alla bedömare redan nu. När jag pratar med de byggande företagen säger de att de får in väldigt få ordrar för när varande. De har mycket att göra men de betar fortfa rande av en gammal order stock. Framåt årsskiftet kommer det inte att finnas något att göra för många bolag och vi får nog räkna med konsekvenser som varsel och neddragningar, tyvärr.
– Vi ser redan i dag att det varslas i branscherna. Om människors konsumtions utrymme minskar ordent ligt, då drar man sig för att göra sitt livs största affär –
att köpa sin bostad. Det här är en affär som redan nu är ganska svår eftersom ban kerna genom Finansinspek tionens krav ställer hårda krav på köparna. Det gäller amortering, kontantinsat ser och skuldkvotstak bland annat. Redan där exklude ras en ganska stor grupp normalinkomsttagare.
– I kombination med att allt nu blir dyrare så för svåras köpet av bostad för människor. Nu sitter Finansinspektionen och tittar på reglerna kring amorteringskrav vilket vi gillar. Men vi är samtidigt inte lika förtjusta över att det är Finansinspektionen som infört reglerna som ska utreda sig själva.
– Det är en mycket märklig situation. Det finns en övertro inom politiken att det ska gå att bygga bil liga hyresrätter och att människor ska bo billigt den vägen. Men det gör man inte av flera anledningar. Dels går det inte att bygga den typen av produkter billigt i Sverige. Dels är det så att 7 av 10 vill bo i eget hus. Det visar alla undersökningar över tid. Det är oftast även billigare eftersom månads kostnaden blir lägre när man kommit över kontant insatsen. En annan ekono misk fördel blir att husäga ren får möjlighet att bygga upp sin egen förmögenhet då man amorterar och spa rar till sig själv. Man skapar ett värde tills man flyttar,
vilket man inte får i hyreslä genheten. Från TMF:s håll har vi givetvis inget emot att man bygger hyresbostäder. Men det är konstigt att man från politikens sida så ensi digt rekommenderar det boendealternativet.
– Jag tror även att man behöver titta på att gynna bosparande. Underlätta och stimulera unga män niskors sparande samti digt som man underlät tar deras inträdande på bostadsmarknaden.
– Vårt problem i Sve rige är att vi byggt för lite över tid och utifrån utbud och efterfrå gan blir då bostads priserna för höga. Genom att öka utbudet av bostä der, gärna de som människor vill ha, så kommer priset att sjunka.
Ska man öka utbudet av små hus så handlar det också om att kommu nerna måste bli mycket bättre på att förmedla byggbar mark. I Stockholm, som jag tror är den mest bebyggda staden i lan det, är det ändå bara en procent som är utbyggd. Det är nästan ingenting. Det enklaste är att öka utbudet av tillgänglig
mark. Det är en kran som kommunalpolitikerna sitter på och kan öppna.
– Däremot tror jag inte på subventioner. Att ösa pengar över vissa sek torer leder oftast till marknadsmisslyckanden.
NYTT OCH NYTTIGT FRÅN TMFInflationen
– Vi är en arbets givarorganisation och vi förhandlar kollektivavtal. Det system som vi har sedan 1997 innebär att det är indu strin som sätter det så kallade kostnadsmärket. Konsekven sen av det har över tid blivit en mycket lägre inflation, i kombination med reallöne ökningar på en nivå som värl den inte skådat – vare sig före eller efter. Ingen glömmer väl hur det var på 1980-talet –med löneökningar på 10 pro cent från ett år till ett annat och inflationen lika hög. Nu har Industriavtalet, där TMF är en viktig del, lyckats bryta den spiralen. Och det systemet ligger kvar.
– Det är med dessa förutsätt ningar vi kommer att förhandla nya kollektiv avtal till våren. Vårt ansvar är att skapa konkurrenskraftiga företag och vi ska säkerställa att medarbetarna får en bra och stabil löneutveckling.
konkurrenskraft.
– Annars vill jag inte säga alltför mycket om den kom mande avtalsrörelsen. Den ligger några månader bort och då kan världen se helt annorlunda ut. Fundamen tet hos våra företag är dock väldigt positiv – det är väl skötta bolag som oftast ligger långt framme när det gäller till exempel hållbarhet och omställning.
– 84 procent av våra medlemmar befinner sig i elprisområde 3 eller 4. Det innebär att det är jättetufft för tillfället.
”84 procent av våra medlemmar befinner sig i elprisområde 3 eller 4. Det innebär att det är jättetufft för tillfället”.
att kunna leverera kompletta värmepumpar. konsekven sen blir att man sätter in vär mepumpar med elpatron för att de överhuvudtaget ska fungera.
många kan uppfatta EU som en belastning.
Sedan kommer inflationen att slå hårt mot våra företag, inte minst de som jobbar mot konsumentmarknaden. En hel del av våra företag kom mer att klämmas från två håll nu. De stora byggprojekten kommer att avta. Och det som man tjänat mycket pengar på under coronapandemin, den så kallade hemmafixar-mark naden, lär också minska.
Avtalsrörelsen
– Det vi kan göra är att se till att vi inte jagar på inflationen. Vi ska hålla kost nadsökningarna på en nivå som inte förstör företagens
De har inga stora margina ler eller kassa kistor. El- och energifrågan har seglat upp som en akut överlevnads aspekt för flera företag. Jag vet flera medlemmar som har varslat personal redan i dag av den här anledningen. Här behövs både kortsiktiga och långsik tiga lösningar på plats från regeringen. Man kan öka effektuttaget på kärnkraften som finns kvar och se över de lokala värmeverken och se hur de kan bidra.
– Vissa företag har också varit föredömligt tidiga med att investera i egen kraftproduktion.
– Priserna på trä rusade tidigare i år och det rådde en stor efterfrå gan. De globala fraktkedjorna har ännu inte återhämtat sig och containers befinner sig på fel ställe. Vi ser till exem pel hur småhusföretagen har svårt att få fram alla delar för
EU:s tuffa branschkrav – Vi har för närva rande en mycket aktiv euro pisk kommission som trycker ut lagstiftning i expressfart. Det gör de inom områden som traditionellt hanterats av medlemsstaterna själva, till exempel minimilöner. Man är lika intresserad av hållbar hetsfrågan. TMF ligger också långt framme när det gäller detta och tycker det är positivt med håll barhetskrav i exempel vis offentlig upphandling. Men de krav som ställs måste vara förståeliga och tillämp bara även för små och medelstora företag. Vår medianme dlem har tio anställda. De har ingen möjlighet att ha en speciell hållbarhetsansvarig anställd. Det som i grunden är en positiv utveckling blir där med väldigt komplicerad för våra medlemmar..
– I det här läget, när många företag har det mycket tufft, ifrågasätts naturligtvis nya krav som kan göra tillverk ningen dyrare. Dessutom är det stor risk att viktig kompe tens försvinner från företag när det läggs nya varsel eller andra besparingar.
Företagens utgångsläge
– Grundförutsätt ningarna ser väldigt bra ut för våra företag. De ligger i fram kant när det gäller hållbarhets frågorna. Och vi vet också att det byggts alldeles för få bostä der under i vart fall 40 år.
”Inom vår bransch har vi också en stor klimatfördel gentemot andra som stål och betong. De ska minska sina utsläpp och bli fossilfria inom ett antal år. Vi är redan där.”
När det gäller möbel industrin exporteras i dag drygt 70 procent av det som till verkas. Men nästan all export stan nar i Europa, i stället för enorma, potentiella markna der längre bort. I USA finns till exempel ett mycket stort intresse för skandinavisk design som våra företag kan dra nytta av.
– Jag vill dock inte låta som om det är en utveckling som är dålig. Jag tror att det är bra med hållbarhetskrav av alla anledningar, bland annat för TMF:s medlemmars konkur renskraft. Vi kommer att gå stärkta ur det här. Men omfatt ningen av dessa regler är nu så stor att många företag inte riktigt förstår hur de ska klara av alla krav. Jag är orolig att
– Inom vår bransch har vi också en stor klimatfördel gentemot andra, som stål och betong. De ska minska sina utsläpp och bli fossilfria inom ett antal år. Vi är redan där.
– När vi ser branschens utveckling över tid så har det gått stadigt uppåt. Finanskrisen 2008 och pandemin blev bara mindre hack i kurvan. Även om det här också skulle utvecklas till ett större hack så kommer det sedan att vända upp igen.
Välkommen
I mitten av oktober gick TMF live med en uppdaterad tmf.se med tydligare struktur, ny design samt förbättrad sök och navigering.
TMF:s medlemsföretag kommer bl a att mötas av en arbetsgivarguide där det blir lättare att ta del av guider och checklistor i alfabetisk ordning samt att kunna filtrera fram inne håll baserat på ämnen. Som medlem kan du bokmärka sidor för att enkelt återkomma till dina vanligaste sökningar.
Delen för bransch- och närings politisk har också utvecklats, bland annat för att lyfta fram vår bransch statistik och våra olika näringspolitis ka frågor. Via din branschgrupp kan du även få överblick över statistik, guider, blanketter samt senaste branschnytt – relaterat och anpassat för just dig och ditt område. Medlemsföretag med befintliga medlemskonton kommer att kunna logga in med sina tidigare inlogg ningsuppgifter precis som vanligt.
– två möbelentreprenörer möts för första gången på scen
Eventet Möbeldagen gör comeback efter några års uppehåll och den 15 november samlas branschen igen – denna gång på Moderna Museet i Stockholm. Deltagarna får ta del av ett exklusivt program med spännande entreprenörer, livsverk och inspiration samt en dag fylld med nätverkande. Bland talarna finns Bank Bergström, vd på Nordic Nest, och Axel Söderberg, vd på Nordiska Galleriet, som för för sta gången möts i en diskussion kring branschens framtid, såväl potential som utmaningar. Bank har en ambi tion att bygga en global destination för skandinavisk design och livsstil, medan Axel är investeraren som vill förnya möbelindustrin – med sikte mot Europa.
En annan spännande föreläsare den 15 november är Massproductions. Det drygt tio år gamla företaget startades av två designers – Magnus Elebäck och britten Chris Martin, som delade en nymodernistisk vision om funktionell, elegant design. För att förverkliga sin vision tog de kontroll över hela pro duktionskedjan – tillverkning, försälj ning och marknadsföring. Massproduction brukar dock inte föreläsa om sin verksamhet alltför ofta
men nu ges Möbeldagens besökare ett spännande tillfälle.
Så här säger vd:n Magnus Elebäck: – Vi har länge velat skapa en mer intressant föreläsning, där vi dels talar om vad som driver oss, vår passion för möbler, vad vi tycker är galet med branschen (från ett designperspektiv) men också hur vi tycker den ska för ändras. Vi väver in designhistoria, pra tar om processer och vad som skapar långsiktiga kulturella värden.
Talarna på Möbeldagen 2022:
• Emma Blom, vd och grundare, Social Industries
• Bank Bergström, vd Nordic Nest
• Axel Söderberg, vd Nordiska Galleriet
•Trio från Vestre, inklusive vd:n Stefan Tjust
• Magnus Elebäck och Chris Martin, vd/designer Massproductions
• Marcus Westdahl, vd på EFG, Martin Johansson, vd på Stolab, samt Johanna Hedström, Country Manager Sweden på Flokk, samt Cecilia Ask Engström, chef för bransch- och näringspolitik på TMF.
Läs mer på >> tmf.se/mobeldagen2022
Möbeldagen 2022, Moderna Muséet STHOLM, 15 NOVEMBER
”Råvaruprisutvecklingen i en turbulent omvärld” WEBBINARIUM, 21 NOVEMBER
Grundutbildning Arbetsmiljö, Arbetsrätt & Kollektivavtal STHLM, 22–24 NOVEMBER
Från den 15 augusti, är Alexandra Hernadi ny kommunikationschef på TMF. Hon kommer närmast från en tjänst som politisk strateg på Företagarna.
Prisad, grävande journalist, kommuni kationserfarenhet på olika sätt samt mycket jobb med politisk påverkan – du har en del på din palett. Berätta lite om din bakgrund.
– Jag är konstvetare, skrev C-uppsats om funktionalismen och blev sedan pr-konsult för att till slut komma in på Journalisthögskolan. Jobbade på DN Kultur och sedan på Svenska Dagbla det i ett tiotal år, främst som nyhetsre porter men också med flera grävupp drag – har bland annat wallraffat som barnflicka och avslöjat rut-företag som fifflat. (2009 vann Alexandra Hernadi Guldspaden i kategorin webb för real tidsgrävet "Kommunala biståndspro jekt". Hon har även varit nominerad till Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare 2010 för samma grävreportage – reds anm.)
– Det ledde till Almega, där började jag sedan jobba med opinionsbildning
och kommunikation. Efter några år som kommunikationsansvarig på handels myndigheten Kommerskollegium, har jag de senaste åren jobbat som politisk
strateg på Företagarna, med allt från policyutveckling och kampanjer till teamutveckling.
Hur ska du se till att TMF:s omfattande och breda trä- och möbelindustri når ut med sina viktiga frågor och att de kommuniceras på bästa sätt?
– Jag tror att det handlar mycket om att visa på den bredd, innovation och samhällsnytta branschen bidrar med och med hjälp av konkreta exempel för klara vilka förutsättningar som krävs. Det förutsätter att man förenar kom munikationsexpertis med sakexpertis och jobbar mot gemensamma mål med gemensamma strategier och det ser jag verkligen fram emot att utveckla ihop med alla brighta kollegor. Roligt att änt ligen vara på plats!
Och – vem är Alexandra Hernadi om du skulle beskriva dig själv?
– Jag är en nyhetsjunkie som gillar när det händer saker och ofta frågar varför. Jag gillar att förändra och utveckla till sammans med folk, är ingen solospelare. Jag har en man som är pensionsexpert och två Djurgårdsspelande söner. Och så älskar jag att simma och skulle vilja lära mig fäkta riktigt bra.
From den 22 augusti är Åsa Samuelson ny arbetsmiljöexpert på TMF. Åsa kommer närmast från Crane AB där hon varit ansvarig för arbetsmiljöarbetet, och har därutöver mångårig erfarenhet av frågorna på Scania respektive Volvo.
Hur vill du prägla arbetsmiljöarbetet för TMF:s medlemmar? Det har ju varit händelserika år i och med pandemin; något som påverkat t.ex. hybridarbetet och arbetsgivarens roll i fråga om ledarskap och arbets miljö.
– När det gäller trivsel, hälsa och säkerhet på en arbetsplats så vill både
arbetsgivare och arbetstagare samma sak: pigga, friska och olycksfria med arbetare. Jag hoppas att jag kan hjälpa och stötta arbetsgivarna till att få energi och glädje i att leda detta arbete och att vara en förebild inom arbetsmiljöområdet. Att arbeta med arbetsmiljön är en konkurrensfördel som ofta förbättrar både produktivi tet och kvalitet för företagen. Och – vem är Åsa Samuelson om du skulle beskriva dig själv?
– Glad och positiv som person – jag fokuserar på det positiva i olika situa tioner. Men också intresserad av fri luftsliv, både på vinter och sommar.
Nu är det högtryck på arbets rättens område. I juni antog TMF och tjänstemanna facken det nya Huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd och den 1 oktober började de nya reglerna i LAS och Huvudavtalet att gälla. Dessutom ligger arbetsmarknadens parter i startgroparna inför avtalsrörelsen. En nyckelperson på TMF är relativt färska förhandlingschefen Anna Freij.
TEXT: SÖREN KARLSSON”Jag tillträdde som förhand lingschef vid årsskiftet och är alltså ganska ny i den rollen, men har arbetat många år på TMF med arbetsrätt och för
handlingsfrågor”, förtydligar hon.
När det gäller Huvudavta let finns det fortfarande hin der på vägen. Motparten, GSfacket, har meddelat att man i nuläget inte ansluter sig till Huvudavtalet utan tills vidare valt att ansluta sig till Kollek tivavtalet om omställningsför säkring för arbetare.
– Det blir en utmaning för våra medlemsföretag att behöva tillämpa olika regel verk framöver i samband med exempelvis omstrukture ringar och neddragningar där de nya turordningsreglerna om att undanta arbetstagare skiljer sig åt. En viktig uppgift för oss är att hålla företagen informe rade, menar Anna Freij.
Till bilden hör att GSfacket inte har slagit igen dör ren helt och hållet. Det kan bli aktuellt med en anslutning till Huvudavtalet lite senare.
Precis före jul, den 21 december, ska parterna lägga fram sina krav inför avtalsrö relsen, men innan dess måste en rad punkter bockas av på att göra-listan. På TMF har förberedelserna kommit långt med insamling av medlem marnas synpunkter via enkä ter till företagen, två digitala avtalskonferenser och med en bred avstämning bland med lemsföretagen i Norrland.
– Ett övergripande mål för oss är att nå avtal som tillgo doser behoven av flexibilitet. Det handlar om att skapa vill kor som gör företagen kon kurrenskraftiga. Arbetsrätten är givetvis central, men även frågor om kompetensför sörjning och arbetsmiljö är mycket viktiga för medlems företagen och sådant som TMF prioriterar, förklarar Anna Freij.
Några handfasta tips för att lyckas i förhandlingar vill hon inte avslöja.
–För att nå framgång krävs upparbetade relationer med motparten. Då är mycket vun net även om man har olika uppfattningar.
Anna Freij är jur. kand. från Stockholms universitet. Redan under studietiden spe cialiserade hon sig på arbets rätt. Det första jobbet efter examen var att ansvara för frågor kring upphovsrätt på Sveriges Dramatikerförbund. Efter en tid som tingsnotarie i Solna tingsrätt kom Anna Freij 2013 som förhandlare till TMF och fick full använd ning för sina arbetsrättsliga kunskaper.
– Jag gillar kombinationen mellan förhandlingar och
juridik och tycker om när det händer saker. Arbetsrätten är ständigt föränderlig, menar Anna Freij.
Livet utanför TMF kretsar i mångt och mycket kring fot boll, antingen som tränare åt den 12-åriga dotterns lag eller som påhejande förälder när sonen, 17 år, åker på matcher med sitt lag ute i landet.
– Jag tar mig gladeligen 30 mil eller mer för att få vara med. Ösregn är inget problem, säger Anna, och erkänner något motvilligt att hon själv spelat basket på hög nivå.
Redan som 6-åring började hon med fotboll för att så små ningom växla över till basket. Hennes lag i Solna Vikings tog guld både i JSM och U20.
– Det är inte så mycket att prata om, tycker Anna Freij. Inte heller att hon talar flytande spanska efter ett år på Universidad de Alcalá i Madrid och att supporthjär tat brinner för ”Los Blancos” (huvudstadens lag). Att lyssna på musik i alla tapp ningar, utom hårdrock, är ett annat stort intresse.
ANNAFREIJ Förhandlingschef på TMF
Började på TMF: 2013.
Bakgrund: Jur. kand. från Stockholms universi tet, upphovsrättsjurist på Dramatikerförbundet, förhandlare på TMF.
Vilka tre kända personer skulle du vilja ha som säll skap på en tågresa?
”Jag vill sitta på tåget på väg till södra Frankrike och luta mig tillbaka och lyssna på och prata med musikerna Bill Withers, Ann Peebles och reaggaelegendaren Dennis Brown.”
Ragnars Inredningar samt Zilenzio var två av de tolv företag som var med i London den 20–22 september – första resan av två, som en del av TMF:s långsiktiga exportsatsning för möbelindustrin. Dagarna i den brittiska huvudstaden, kopplat till London Design Festival, hade ett intensivt upplägg med besök, möten, utställ ningar, nätverkande och matchmaking, kopplat.
– Det var härligt att se hur snabbt alla deltagare fann varandra och utbytte erfa renheter, säger Linda Löf, projektledare för exportsatsningen samt möbler på TMF. Det är tydligt att man blir starkare tillsammans, inte minst när det gäller exportfrågor. och här ska TMF fortsätta skapa forum för samarbete framåt.
Christine Kahrs och Dennis Wiren borg, exportansvariga på Ragnars res pektive Zilenzio, är samtidigt tydliga med att alla aspekter inte föll på plats och framförallt var det matchmakingen och antalet möten som inte levde upp till förväntningarna.
– Jag hade sett fram emot ett bättre utfall under nätverksdelen med Business Sweden, erkänner Dennis, den del som kunde ha inneburit kontakter, projekt, offerter & affärer, och som var en avgö rande del bakom vårt beslut att delta. Jag har även kontaktat de som fick förhinder att komma till matchmakingen och har en förhoppning om framtida möten med dem.
Christine är för sin del optimistisk efter ett matchmaking-möte med en
arkitekt – ”som öppnar för spännande och konkret projektsamarbete”.
För Ragnars Inredningar blev också den utställning de hade på Material Matters i Bargehouse/OXO Tower, till sammans med sitt norska systerföretag Fora Form, en oerhört positiv upplevelse. Christine Kahrs utvecklar:
– Det är första gången som Grant Gibson, som är känd för sina podcasts om nya material, skapar en utställning där material fick stå i fokus. Material Matters var ett helt nytt koncept under London Design Festival och många nyfikna hittade förbi.
– Vi träffade en rad nya potentiella affärskontakter och arkitekter och fram för allt var det många besökare från Kanada, Asien och Mellanöstern.
TMF:s skräddarsydda exportresor
Genom finansiering från Tillväxtverket, regeringsinitiativet Swedish Design Movement samt regionerna Skåne, Västra Götaland, Kronoberg och Jönköping har företagsanpassade resor till London och Köln under hösten 2022 möjliggjorts. Dessa resor (tolv personer på varje) är en del av TMF:s långsiktiga exportsatsning för svensk möbelindustri – Londonre san skedde den 20–22 september – i samband med London Design Festival –medan resan till Köln den 25–27 oktober sammanföll med mässan Orgatec (efter detta nummers utgivning).
Läs mer om Export & Marknad. >> tmf.se/export--marknad/
En av många bostadspolitis ka frågor som TMF driver, att begränsa kommunala särkrav, har nått ett genombrott. Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) har i prövningen av placeringen av en elcentral – i ett fall mellan två husköpare och Nässjö kommun – avgjort frågan till husköparnas fördel; kommunen har alltså inte rätt att bestämma placering av elcentralen.
– Det här är en väldigt viktig prejudice rande dom, säger Gustaf Edgren, TMF:s bostadspolitiske expert. Utifrån ett skat tebetalarperspektiv är det oförlåtligt att en kommun med hjälp av en advokatbyrå driver frågan så här långt, men det är ändå bra att särkravsfrågan och lagen prövas och att det därmed finns ett prejudikat som rimligen inte bara gäller elskåp utan samtliga liknande krav.
30 augusti–2 september genomförde Trä & Teknik sin 20:e upplaga på Svenska Mässan i Göteborg – en mässa som skjutits upp såväl 2020 som 2021 p.g.a. coronas konsekvenser.
2022 fokuserade TMF på hållbarhet med Agenda 2030, digitalisering samt kompetensförsörjning. Mässbesökarna engagerades även med en quiz.
Under veckan talade Robin Ljungar, TMF:s hållbarhetschef, om ”Den cirkulära resan” (se bild) samt Cecilia Ask Engström, TMF:s branschchef, om ”Supply chain i förändring”.
”Viktig, prejudicerande dom” – genombrott i kampen mot kommunala särkrav
Branschorganisationerna Svenskt Trä, Trä- och Möbelföretagen och Skogs industrierna har tillsammans med den svenska möbel- och inredningssektorn tagit initiativ till en gemensam färdplan för ökad förädling och användning av lokala, biobaserade material. Minskat klimatavtryck, fördjupad kunskap samt utveckling av produkter och affärsmo deller som stödjer cirkulära flöden är målsättningen.
Målsättningen är att till år 2030 ha lagt grunden för en hållbar möbeloch inredningsbransch med en ökad andel lokala biobaserade material. Färdplanen är den första i sitt slag och ett viktigt steg på vägen för att utveckla branschen.
– Ökat användande av lokal trärå vara i svensk möbelproduktion stärker svensk möbelindustris fortsatta håll barhetsutveckling och ökar konkur renskraften med nya förutsättningar för nya affärsmodeller. Det är ett vik tigt bidrag till den nödvändiga gröna omställningen av svensk industri, säger David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen.
FOTO: STOBLAB
Drygt 70 procent av svensk möbelproduktion exporteras, de regionala företagen står för en stark inhemsk näring, och med ledord som kvalitet, innovation, inkludering, och – inte minst – hållbarhet fortsätter svensk de sign ligga i täten. Den digitala plattformen ”Boundless Swedish Design”, som lanse rades i samband med Stockholm Design Week av TMF, visar hur svenska företag fortsätter att ständigt utmana.
– Vi vill visa hur svensk design ger avtryck och flyttar gränserna på allt fler sätt – från hur man jobbar med hållbarhet och kvalitet till inklude ring; det vill säga genom arbetade inredningsmil jöer som ska fungera för alla. Svensk möbelde sign tar täten och nu är
vi redo att visa upp våra varumärken och deras framgångsrika och inspi rerande projekt för en bredare internationell publik, säger Cecilia Ask Engström, bransch- och näringspolitisk chef på TMF.
Boundless Swedish Design utgår från föl jande manifest med fokus på ett antal värdeord.
”Wood,stone,glassand metal. Leather and tex tile.Simplerawmaterials that in the mind of a visio narydesignertakenew shapesandinthehands ofaskilledproducerare transformedintoatable, a sofa or a chair.
Gooddesigncontribu testomakingtheworld alittlebetter.Itislonglastingandfulfillsapur poseinpeople'severyday lives. It is aesthetic and innovative,challenging shapesandboundariesas well as our mindset.
From the crude to the refined.Fromdisposable to sustainable. From tra ditionaltocutting edge. FromthejoineryinMar karydorTranåstothe hotels in Manhattan or the suburbs of Berlin. From local hero to world citizen.Fromourgene rationforgenerationsto come.”
Den digitala plattfor men ”Boundless Swedish Design” har fokus på mål grupperna inredningsar kitekter, arkitekter, desig ners och beställare av möbler till privat/offent lig miljö. Förutom exem pel på gränslös design på en ny webbplats samt Instagram, lyfts temat ”Boundless Swedish Design” i samband med olika designevents, bland annat Stockholm Design Week, Stockholm Furni ture & Light Fair, London Design Festival, Orgatec i Köln och designveckan i Milano.
ska stärka möbel- och
Vad är likheterna mellan meteorologen i tv-rutan och chefekonomen som ska berätta om morgondagens konjunktur? ”Båda ska ju säga något om en morgondag som vi inte vet något om. Då är det enklast att säga att det blir ungefär som i dag. För det vet vi hur det är”, berättar Mats Kinnwall som är en av Sveriges mest erfarna ekonomiska prognosmakare. Men det är få som vet han tänkte sig just en karriär som meteorolog i sin ungdom.
TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM FOTO TEKNIKFÖRETAGENMats Kinnwall är chefekonom på Teknikföretagen. Han är också en av de mest inflytelserika inom svensk lönesättning eftersom hans ekonomiska prognoser är viktiga för det så kallade Industriavtalet, som fortfarande utgör basen för svensk avtalsrörelse.
En karriär som ekonom var dock inte på tapeten under uppväxtåren i Borlänge.
– Min första tanke kring yrkesval var att bli upp täcktsresande. Men redan där på 70-talet stod det klart att de flesta länder redan var upptäckta, berättar Mats Kinnwall.
Där fanns dock den vetgirighet som sedan präglat Mats Kinnwall genom livet. Om man inte kunde ta reda på mer kring världens länder kunde man kanske utforska rymden tänkte den unge Mats.
– Astronomi var tidigt ett stort intresse som kanske också kunnat bli en yrkesbana.
1980 blev det ändå ekonomistudier på Stockholms universitet och han stannade kvar på universitet som doktorand och forskare. Så småningom, 1992, blev det även en doktorsavhandling i nationalekonomi.
– Därefter fick jag jobb på Riksbanken. Jag kom in just efter att Bengt Dennis höjt räntan till 500 procent.
Det blev några spännande år där jag även hade Urban Bäckström som chef, berättar Mats Kinnwall.
Från mitten av 90-talet och fram till i dag har därefter jobben som chef för analysavdelningar inom banker eller andra stora organisationer avlöst varan dra. Analyschef på Handelsbanken, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, styrelsemedlem på sjunde AP-fonden samt mängder av andra styrelseupp drag där det behövts en analyserande och klok person med djupa ekonomikunskaper.
– Jag har ju alltid varit nyfiken och vetgirig. Dessutom gillar jag att analysera och argumentera. När du hamnar i dessa styrelser ska man inte vara rädd för att uttrycka sina åsikter. Det är väl därför de vill att jag sitter med, förklarar Mats Kinnwall.
Hemmet finns sedan många år i Österskär vid änden av Roslagsbanan.
– Jag har tillbringat många år på den järnvägen, jag åker in till kontoret varje dag. Att jobba med analys är en kreativ process där man behöver människor runt sig, konstaterar Mats Kinnwall.
Hela hösten har frågorna kring det ekonomiska läget präglat nästan varje nyhetssändning och ord som chockränta har blivit vardagsmat.
– Man måste ändå sätta den här krisen i sitt sammanhang. Jag var med om vår valutakollaps i
början på 90-talet. Sedan dess har vi globalt haft olika kriser som satt avtryck i ekonomin, säger Mats Kinnwall.
Men det som är nytt i den här här krisen är enligt den erfarne ekonomen att vi har ett helt samhälle som vant sig vid att det är gratis att låna pengar.
– De som köpt sina bostäder under de senaste 10–15 åren har vant sig vid nollräntor och ständiga värdestegringar. Till och med mina egna ungdo mar undrar vad det är som händer, säger Mats Kinnwall.
Och när man har en av Sveriges mest meriterade prognosmakare i luren måste man ju fråga hur det ska gå? Hur djup ska krisen bli?
– Nästa år kommer inte att bli så bra. Det blir tufft och vi kan få BNP-tal ner mot noll. Sverige är i praktiken en väldigt liten barkbåt på det stora världshavet när det gäller ekonomin.
Mats Kinnwall ger sig dock på en prognos om när vi kan komma att se en vändning.
– I mitten på nästa år är vi nere på botten av den här konjunkturen och kan se en vändning.
MATS KINNWALL
ÅLDER: 63 år
BOR: Österskär, strax norr om Stockholm
FRITID: Sportfåne som tittar mycket på tv, men även går på gym. Dessutom svampfreak som tillbringar mycket tid i skogen.
är ändå lättare
bara
vara meteorolog, då kan
Vad som kommer att hända i den kommande avtalsrörelsen vill han dock inte förutspå. Utifrån att meteorologi är ett av Mats Kinnwalls stora intressen har han en intressant jämförelse när det gäller hans eget jobb: – Det är ändå lättare att vara meteorolog, då kan man bara titta ut genom fönstret och kolla dagens väder. Ekonomen känner inte dagens väder förrän om någon månad eller kanske längre framåt, när officiell statistik publiceras. Kanske inte ens då med tanke på ofta omfattande revideringar av statisti ken. Man trodde att det hade regnat när det i själva verket var gassande solsken.
”Det
att
man
titta ut genom fönstret och kolla dagens väder. Ekonomen känner inte dagens väder förrän om någon månad.”
Welcome to the world’s leading meeting place for Scandinavian design. Since 1951, we have brought together the leading contemporary designers and architects for a week of news, creativity and innovation. This year with an exclusive exhibition by Front Design Studio, the guest of honour.
