20 minute read
Perspektiv Trenden kring förtätning av stadskärnorna
Fler småhus i växande städer – men inte tillräckligt
Är Jönköping och Uppsala representanter för en trend som går emot förtätning av stadskärnor? Städerna har i alla fall initierat regler för en ökning av småhusbyggandet. ”Jag är ute varannan helg och placerar hus med den framtida husägaren”, säger Anders Samuelsson, ordförande i Jönköpings stadsbyggnadsnämnd. Ändå menar TMF att det finns mycket mer att göra på småhusfronten – något man bland annat adresserat till nye bostadsministern Andreas Carlson.
Advertisement
TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM ILLUSTRATION GETTY IMAGES
Det har under en lång tid funnits en övertro bland landets kommuner att bostadskrisen enbart kan lösas med hjälp av ökat byggande av hyreshus. Tidigare i år skickade Trä- och Möbelföretagen ut en enkät till 4 000 kommunpolitiker där svaren visade att det är svårt att få igenom byggande av småhus även om viljan finns. – Kommunerna har länge överlåtit makten över exploateringen till fastighetsutvecklare. Dessa har dels inte sett byggande av småhus som tillräckligt kommersiellt gångbart, dels lever kommuner med flera i tron om att småhus är mindre klimatsmarta alternativ än höghus och förtätning, förklarar Gustaf
Edgren, som är projektledare för trähus samt bostadspolitisk expert på TMF.
Samtidigt finns det flera undersökningar som visar att de allra flesta hushåll skulle vilja bo i ett eget hus om det var möjligt. – I våra undersökningar är det sju av tio hushåll som säger att de skulle vilja bo i ett eget hus. Detta resultat borde räcka för att kommunpolitikerna ska planera för ökat småhusbyggande, konstaterar
Gustaf Edgren.
Trenden under senare år har dock snarare varit att städerna ska förtätas med höga flerbostadshus. Här framhålls bland annat klimatargument för att göra städerna mer kompakta och tillgängliga för bland annat kollektivtrafik. – Vi har i flera utredningar kunnat visa att småhusbebyggelse ger ett mycket lägre klimatavtryck, säger Gustaf Edgren.
Det är något som till viss del anammats av Jönköpings kommun och Anders Samuelsson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden. – För oss här i Jönköping är det självklart med mycket trä i våra nybyggnationer. Vi har ju flera husfabrikanter i närområdet och har ett mycket samarbete när vi markansvisar, säger Anders, som i sin roll ofta åker ut till den som vill bygga ett hus på en viss plats i kommunen.
Anders Samuelsson säger att det finns två konkreta anledningar till ett ökat byggande av småhus i Jönköpings kommun. Men också något som han själv betecknar som en grön våg. – Vi är väldigt glada över att det är många unga familjer som väljer att flytta ut på landsbygden, men inom kommunen. Ofta är det så kallade hemvändare som bland annat lockas av bra bredband och att vi bygger ut förskolor även i de mindre orterna.
Men förutom denna trend finns det numera en plan för hur Jönköping ska fortsätta växa – en utbyggnadsstrategi på upp till 200 000 invånare. – I våra tidigare detaljplaner var inte målen för småhusbyggandet så höga. Går man tillbaka till perioden 2010 till 2021 har andelen småhus ökat från 14 procent till 19 av totala antalet nya bostäder. Men nu är det fastslaget att vi ska ligga på 20 procent småhus, förklarar Anders Samuelsson. Det är alltsåi de kommuner som växer kraftigt som man nu har fått upp ögonen för småhus. På dessa orter där befolkningen väntas öka kraftigt görs utredningar och långsiktig markplanering. En av dessa expansiva kommuner är Uppsala. – I vår långsiktiga plan har vi en målnivå på 25–30 procent småhus. Det är en relativt stor andel. Vi måste då också vara observanta på vad marknaden kan absorbera, säger Christian Blomberg, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Tidigare fanns det ingen målnivå kring andelen småhus när det gäller nybyggnation i Uppsala. Men utifrån kommunens snabba tillväxt har utredningar och planer gjorts kring byggandet. – Historiskt sett har vi åsidosatt småhusbebyggelse i vår planering. Det är väl snarare så att vi har byggt in segregation genom att det inte blivit en tillräckligt blandad bebyggelse. Med en bättre blandad bebyggelse stärker vi kommunen, säger Christian Blomberg. Han är medveten om de siffror som TMF presenterat om
Christian att sju av tio vill bo i eget hus.
Blomberg Men menar samtidigt att det är svårt att planera efter dessa siffror. – Det är inte realistiskt att alla de som drömmer om eget hus har råd att flytta till eget hus. Vi kan inte heller subventionera markpriser för att det ska bli
Anders Samuelsson småhusbebyggelse. Pengarna behövs för samhällsservice, vägar och skolor. Gustaf Edgren välkomnar initiativen och målsättningarna från Jönköping och Uppsala – med viss reservation. – Visst är det glädjande att den låga nivå som småhusbyggandet befunnit sig på under så många år nu kanske är över. Men att, som i Jönköping, gå från 10 till landets låga genomsnitt om 20 procent är fortfarande ett gravt underbetyg. Trendskiftet som behövs är att det som byggs överensstämmer med hur folk vill bo och att det vi bygger dessutom är det bästa för klimatet. I sin ambition att öka småhusbyggandet har också TMF adresserat Sveriges nye bostadsminister med en uppmaning. med en uppmaning och presentation av ett bostadspolitiskt program, ”Politik för ett ökat småhusbyggande”. – Det handlar inte om att subventionera mark för småhusbyggande utan att se till att den konkurrens som småhusindustrin har att erbjuda också erbjuds den möjligheten genom en tillräcklig generös planläggning av småhustomter som marknadsmässigt pressar ner tomtpriserna – något som inte bra möjliggör för fler att bygga sitt eget hus, utan också gör det möjligt för fler att efterfråga
TMF:s bostads- ett eget ägt hus. Det finns politiska program innehåller konkreta förslag för att småhusprodukter på marknaden i dag som vida översänka kostnaderna, stiger den livskvalitet som förbättra den kom- en trång lägenhet kan och munala planeringen och effektivisera det som dessutom är ekonomiskt statliga regelverket. åtkomliga.
NÄR SPECIAL BLEV STANDARD
Vimmerbyhus står än så länge emot i en utmanad trähusindustri med lågkonjunktur och minskade orderingångar – tack vare en vinnande och snabbfotad flexibilitet. ”Vi lade om helt. Kunden ska i princip kunna komma med en servettskiss.”
TEXT GABRIELLA MELLERGÅRDH FOTO JONAS LJUNGDAHL
Stämningen är nästintill uppsluppen när de tre ägarna tar emot i Vimmerbyhus lokaler. – De har säkert redan satt rubriken: ”Pojkarna som blev män på tre år”, säger Joakim Ivarsson med glimten i ögat.
Linus Blom och Albin Aronsson skrattar åt kollegan och själv drar Joakim också på smilbanden åt den fiktiva löpsedeln – även om det ligger ett visst mått av sanning i rubrikförslaget. – Det känns faktiskt lite så, förklarar Joakim Ivarsson. Vi kastade oss in i det här utan att ha så stor erfarenhet av att driva företag och utan att känna varandra så väl. – Men vad skönt det är att vara tre ändå. Man har alltid någon att bolla med, säger Albin Aronsson.
Linus Blom konstaterar: – Vi har så olika egenskaper. Jag sålde mycket hus, du var byggnadsingenjören.
Han nickar mot Albin Aronsson. – Och du var inte så gråhårig för tre år sedan, fortsätter Linus med ett garv, vänd mot Joakim Ivarsson.
Jo, visst ligger det en styrka i att tre personligheter, med olika kompetenser, samarbetar när man får möjlighet att ta över ett anrikt familjeföretag som småländska Vimmerbyhus. Historien börjar redan på 1930-talet då grundaren Runar Carlenskog inleder sin verksamhet med handel av timmer och skogsråvaror. För att själv kunna förädla trävarorna startar Runar ett sågverk på 1940talet. Själva grunden till det som i dag är Vimmerbyhus läggs 1955 genom förvärvet av en lådfabrik som tillverkar ölbackar, potatislådor och sockerlådor. Här påbörjas resan med hustillverkning och en verksamhet som utvecklas till att stå på tre ben: takstolstillverkning, en en byggvaruhandel och, med hjälp av alltmer moderna metoder och tekniker, så småningom tillverkning av lösvirkeshus till prefabricerade huselement och försäljning av monteringsfärdiga trähus. Sonen Ove Carlenskog fortsätter att utveckla varumärket Vimmerbyhus men när det närmar sig generationsskifte saknas arvingar. 2017 beslutar sig Ove för att sälja bygghandeln. – Och två år senare sålde han Vimmerbyhus till oss. Ove värnade om varumärket och ville att det skulle fortsätta att drivas här i Vimmerby, men hela verksamheten gick in i något slags pausläge under försäljningen när inget hände. Under den tiden gick vi alla tre och funderade på att kanske ta över, och när vi pratade med varandra insåg vi att vi alla tänkt samma sak, berättar Linus Blom.
Joakim, Linus och Albin hade då inte arbetat i företaget mer än ett par år och Joakim Ivarsson var nytillträdd vd. Men den unga trion kände starkt att Vimmerbyhus hade en inneboende potential. Man var också överens om behovet att skruva både
JOAKIM IVARSSON, Linus Blom och Albin Aronsson tog över Vimmerbyhus strax innan pandemin bröt ut. Trots kaos i omvärlden har de nästan fördubblat personalstyrkan.
VÄGGBLOCKEN i fabriken kan variera i höjd utan att produktionstakten behöver sänkas.
TILLVERKNINGEN av takstolar har mer än fördubblats sedan de nya ägarna kom in. Ökningen är så stor att man nu under hösten har startat en ny fabrik för just takstolar.
på kundlöfte och strategi för att nå ut på marknaden med full kraft. – På husmarknaden har det varit en tydlig trend att jobba mer och mer mot kataloghus. De stora hustillverkarna standardiserar mer och mer, konstaterar Joakim Ivarsson.
Och även Vimmerbyhus hade kataloghus. – Men vi sålde dem inte och därför utvecklade vi dem inte heller, säger Linus Blom.
Krutet de senaste åren hade mest lagts på större projekt med bostadsrättsföreningar och företag som kunder. Bara cirka 20 procent av försäljningen låg på privatmarknaden. – Men vi lade om strategin helt och valde att göra tvärtom. Vi ville utgå från kundens önskemål, så att kunden i princip ska kunna komma hit med en skiss på en servett och vi kan rita och designa utifrån det. I dag har vi omvända förhållanden där 80 procent av försäljningen av villor, parhus och sommarstugor går till privatmarknaden, säger Joakim Ivarsson.
När det gäller dotterbolaget, varumärket Carlenskogs takstolar, som trion också tog över, har man även där valt en omvänd strategi.
– 2019 gick försäljningen av takstolar framför allt till privatpersoner, men här jobbar vi i dag med flera av landets större aktörer och projekt som ger oss större volymer.
Försäljningen av takstolar har mer än fördubblats sedan man valde att rikta in sig på större projekt och färre kunder. Därför har produktionen taktat upp och går i dag i tvåskift. Dessutom har man precis startat en ny fabrik där tillverkning kommit igång under oktober.
Valet att låta Vimmerbyhus satsa mer på kundunika byggnationer visade sig vara helt rätt drag på en privatmarknad där coronapandemin bidrog till att flyttlassen gick från storstad till landsbygd. Dessutom, förklarar Albin Aronsson, är själva husfabriken perfekt anpassad för att bygga kundanpassat: – Produktionen är skräddarsydd för att vara flexibel. Vi är väldigt duktiga på att ställa om. Detta var något vi ärvde när vi tog över – en extremt bra produktion – och därifrån har vi kunnat utveckla vår försäljning.
Där andra husfabriker jobbar med spikportaler och produktionslinor som maximerar
VIMMERBYHUS succérecept med stor flexibilitet bygger mycket på kompetent personal. ”När vi rekryterar är det yrkeskompetens vi framför allt söker. För här bygger vi olika varje dag”, säger vd:n Joakim Ivarsson
produktionen utifrån fasta modulmått så har Vimmerbyhus valt att göra special till standard. – Vi kan göra väggblock som är upp till 3,2 meter höga utan att det påverkar produktiviteten negativt. Det är en småländsk inställning, man spottar i näven och löser problemen – och man hjälps åt. Det är en inställning som sitter i väggarna, säger Albin Aronsson.
Här i husfabriken produceras i genomsnitt mellan 50 och 60 enheter, det vill säga ungefär en standardvilla, per år – med kapacitet att gå upp till 80–85 enheter. Sedan semestern har man gått upp i tvåskift för att möta efterfrågan på kundunika hus. – Vår stora styrka är personalens kompetens och yrkesstolthet. När vi rekryterar är det yrkeskompetensen vi söker, för här bygger vi olika varje dag, säger Joakim.
Och rekryterar gör man kontinuerligt. Sedan ägarskiftet för 3,5 år sedan har man gått från 37 till 66 anställda. – Men uniciteten i vårt sätt att jobba gör att vi inte kan takta upp för snabbt, då knakar det i organisationen. Vi siktar på en sund tillväxt när det gäller omsättning med cirka 10 procent per år, säger Linus Blom.
Omsättningsökning är för närvarande också ett dåligt mått på tillväxt, konstaterar Linus, eftersom en stor del ligger i ökade materialpriser. Och här kommer vi in på utmaningarna som Vimmerbyhus har att hantera, liksom alla andra kollegor i branschen. Försenade leveranser och skenande materialpriser skapar problem för alla. Ingen är starkare än sin svagaste länk. – Ett hus är ganska produktkrävande. Vår inköpsavdelning har fått ställa om vad gäller ledtider och leveranstider, men vår framgångsfaktor har legat i att vi är små och ganska snabbfotade, förklarar Albin Aronsson.
Osäkerheten i leverantörsledet är fortfarande en stor utmaning, liksom energipriserna som gör att vissa leverantörer tvingas pausa verksamheten när man inte längre har råd att köra maskinerna – vilket i sin tur förstärker leve-
ransproblematiken. Lägg därtill Rysslands invasion av Ukraina.
Så hur hanterar man hög efterfrågan men bristande tillgång? Joakim Ivarsson svarar: – Vi har lösningsorienterade leverantörer och även våra kunder är öppna för andra alternativ. Det finns en stor förståelse för att tänka andra lösningar än det där ek-golvet man så gärna ville ha. – Samtidigt, fortsätter Joakim, är det ju inte roligt att behöva ringa och säga till kunden att du inte kan få exakt det där du vill ha. Det är ju ändå livets största investering.
Att köpkraften står inför rejäla utmaningar framåt är ändå ett faktum. Konjunkturen vänder neråt, inflationen skenar och räntorna stiger. – Allt det som händer i omvärlden avgör vilka strategiska steg vi måste ta framåt, men vi måste hålla i vårt engagemang, ta det till nästa steg och fortsätta att utveckla Vimmerbyhus så att vi inte blir passiva ägare. Konjunkturen kommer att gå ner, men det kommer fortfarande att byggas hus och här gäller det för oss att hitta rätt nisch, konstaterar vd Joakim Ivarsson.
Till exempel ökar efterfrågan på energieffektiva hus. För några år sedan försökte Vimmerbyhus att lägga till solceller som standard vid nybyggen. Då var marknaden inte mogen för det. – I dag är det ett helt annat läge, förklarar Albin Aronsson.
Det stora problemet, menar Linus, är att det under lång tid varit allt för billigt att köpa hus. En ”orimligt låg ränta” har gjort att drömmen om 180 kvadratmeter boyta med dubbelgarage och pool har blivit verklighet för många. – I dag får du tänka om, kanske köpa 150 kvadrat, enkelgarage och vänta med att bygga den där poolen. Man får helt enkelt krympa sin dröm litegrann, säger Linus Blom.
Framför allt märker han och de två andra ägarna av Vimmerbyhus att kunden utvärderar boendekostnad på ett nytt sätt. – Förr var frågan bara – vad kostar huset? I dag tittar våra kunder mer och mer på den totala boendekostnaden. Vi ser att med fokusområden som materialpriser, ränta och energipriser kommer att behöva förändra våra produkter.
Transparens framför allt
Hur ska man som företagsledare agera för att få bättre relationer till beslutsfattarna? ”Våga ta direktkontakt, var inte rädd för att synas och var alltid transparent med avsikter. Då gör du också politikerna till bättre politiker”, menar lobbyisten Håkan Tenelius.
TEXT PETER WILLEBRAND FOTO GETTY IMAGES
viktigt det är med just transparens, att vara är öppen med samarbeten och liknande för att undvika att bli anklagad för att ha en dold agenda.
I den svenska självbilden är just öppenhet en grundpelare. Många tror också att Sverige är ett land som är förskonat från till exempel korruption. – Den bilden stämmer dessvärre inte. När internationella oberoende organisationer granskar oss noterar man ofta att vi är lite väl blåögda i sådana frågor. Just därför är transparensen så viktig, säger Håkan Tenelius.
En öppenhet med sina relationer är en sak. Verkligheten för de flesta företag är att man saknar kanaler till de beslutfattare som man vill komma i kontakt med. Ett medelstort företag på en mindre ort har sällan en kommunikationsavdelning eller rutiner för påverkansarbete.
Men Håkan Tenelius tycker att man inte ska överdriva hindren.
Bäst är alltid att ta en direkt personlig kontakt och formulera det konkreta problemet, till exempel en logistikfråga som står i vägen för företagets tillväxt i kommunen. Tänk ut en lösning på problemet som politikern kan använda. Om företaget behöver en lastzon i centrum som medför att platser för väntande taxibilar försvinner – föreslå en alternativ plats för taxibilarna. Då ökar chansen radikalt att politikern
verkligen agerar. Ta reda på vem som har ansvaret, så man inte skickar frågan till kommunfullmäktiges ordförande i tron att den
Den svenska näringslivsfamiljen Wallenberg brukar beskrivas som en svensk maktfaktor som arbetar utifrån devisen ”verka utan att synas”. Men i dag ställs helt andra krav på transparens och öppenhet i relationen mellan näringsliv och beslutsfattare. Och oavsett vilken verksamhet man bedriver kan man hamna i en position där allmänintresset är överordnat, som till exempel i miljö- eller säkerhetsfrågor. – Ett företag som deltar i offentliga upphandlingar riskerar alltid att i något led hamna i mediernas intresse eller dras in i sammanhang som man själv inte alltid kan förutse eller råda över, som till exempel anklagelser om jäv eller korruption, säger Håkan Tenelius, konsult inom opinionsbildning som bland annat
är specialiserad på offentliga upphandlingar. Han arbetade själv för Vårdföretagarna när den så kallade Caremaskandalen briserade 2011. Erfarenheter Håkan Tenelius från den utmynnade några år senare i boken Välfärdslobbyisten där han beskriver sina erfarenheter av att befinna sig mitt i ett drev. Samtidigt beskriver boken en ny tid där politikens och maktens spelregler förändrats – och lobbyisterna fått större inflytande. – För oss blev det väldigt tydligt hur
personen fattar alla beslut. Gör också en analys om frågan har en mer politisk tyngd eller rör ett praktiskt problem som i första hand ska hanteras av till exempel en tjänsteman, på en nivå där politikern kanske inte ens får blanda sig i. – En direktkontakt är betydligt effektivare än till exempel ett inlägg eller upprop på sociala medier, även om många tror att det är så man ska gå tillväga. Ett av de mest effektiva sätten att nå en politiker i ett första skede är att skicka ett välformulerat mejl eller brev, understryker Håkan Tenelius. Då blir det också en offentlig handling som till exempel kan uppmärksammas av en journalist om det finns ett nyhetsvärde i ämnet. Omvänt kan det vara bättre att ringa om man inte vill ge frågan lika stor uppmärksamhet. – Samtidigt har det under senare år blivit allt svårare hitta kontaktuppgifter på kommunernas hemsida. Jag brukar rekommendera att vända sig till direkt till partiet som politikern företräder, via partiernas hemsidor är det ofta lättare att få kontakt med en viss politiker. – Kom också ihåg att politiker är människor. Det finns ingen anledning att uttrycka sig på ett tillgjort myndighetsspråk eller vara konfrontativ i den ton som man möter i sociala medier. Var välformulerad och koncis, på samma sätt som när du möter dina kunder. Tänk att du hjälper politikern att bli en bättre politiker. Vill man ge en fråga ett större understöd kan det också vara effektivt att göra en analys av vilken politisk laddning den har. – Visar det sig att till exempel oppositionen i kommunen plockar upp frågan kan det ge extra tyngd i debatten. Sociala medier har under senare år förflyttat bilden av hur vi kommunicerar och vilka frågor som får genomslag. Beslutsfattarna har själva blivit en del av spelet, ofta i form av snabba utspel och drastiska formuleringar som får spridning. Vissa utnyttjar det mer effektivt än andra. – Men det finns ingen anledning att tro att man måste starta ett Facebook-uppror för att få gehör. Det finns i dag stora Facebookgrupper med 20 000 medlemmar som ändå saknar relevans. Jag brukar jämföra med när jag själv jobbade med folkvalda politiker i Stockholm för 20 år sedan, om vi då fick tio brev som rörde samma ärende så visste vi att det fanns minst 100 000 andra som tyckte samma sak. – Sociala medier funkar bra när man snabbt vill sprida sin uppfattning, till exempel fakta i en viss fråga. Samtidigt får man då vara beredd på att mötas av många av de emotionella motargument som lätt tar överhanden i sociala medier. – Jag skulle gå så långt att säga att sociala medier för en företagare nästan alltid är en omväg jämfört med att ta en direkt kontakt med beslutsfattarna.
Historiskt har Sverige haft en stark tradition med en närvarande lokalpress, som ofta haft bra koll på det lokala näringslivet, men den traditionen har kraftigt urholkas under de senaste decennierna. – På många orter i dag finns inte längre en lokaltidning, det är en kanal som försvunnit.
Vilka frågor är det då som uppfattas som relevanta i dag?
– Utgår man från valrörelsen är det väldigt konkreta frågor i korta perspektiv, som till exempel bensinpriset. – Ett annat exempel är kärnkraftsfrågan. I dag pratar vi om elpriset i vinter men i valdebatterna för 30 år sedan handlade om slutförvaring för 100 000tals år framåt. – Som företagare bör man inte tänka lika kortsiktigt för att få politikerna att lyssna, även om de skenade energipriserna förstås är mycket viktiga just nu. Då handlar det snarare om att förmedla bilden av företaget 4-5 år framåt, och vad som krävs för att man ska nå dit!
Man brukar i debattsammanhang tala om vikten av att äga frågan, hur ska man tänka i det fallet?
– Många företagare är ju specialister i kraft av sitt företagande. Man har en inbyggd trovärdighet eftersom man redan visat vad som fungerar. Därför kan man också bli kontaktad av både politiker och journalister som vill veta mer om saker och ting verkligen förhåller sig när det till exempel handlar om eventuella gifter i möbeltyger. – Det höga elpriset är ett aktuellt exempel som satt fokus på många företags verksamhet, där risken är att man försätts i konkurs eller tvingas stänga. Även om sakfrågan alltså handlar om priset får folk samtidigt en djupare förståelse vad som krävs för att till exempel driva ett glasbruk eller ett bageri.
– Jag tycker inte heller att man som företagsledare ska vara rädd för att synas. Det finns snarare ett sug i medierna efter att få ta del den typen av erfarenheter och synpunkter, just för att det finns en trovärdighet i vad man uträttar. På en mindre ort har ju en framgångsrik företagare också en väldigt stark social position som arbetsgivare med mera.
Vi tar ett konkret exempel. Ett företag har precis investerat i en ny produktionslinje och skickat ett pressmeddelande till lokaltidningen som ska skriva en artikel. Samtidigt vet ledningen att man måste lägga några varsel senare i höst på grund av det ekonomiska läget. Hur ska de tänka?
– När man går ut med den goda nyheten måste man också våga prata om den dåliga, annars riskerar man en väldig backlash senare. Spela med öppna kort, alla vet att det är skakiga tider. Det är inte konstigt att man vill satsa framåt samtidigt som tiderna blir sämre. Ett sådant budskap kommer också att landa positivt hos mottagaren.
5 tips – så förbättrar du dina relationer till beslutsfattarna
1Ta direktkontakt, till exempel via mejl. Sociala medier är en omväg.
2Ta reda på vem som ansvarar för området du vill påverka. Gäller det en trafikfråga är det ordföranden i trafiknämnden du ska prata med, inte kommunstyrelsens ordförande eller statsministern.
3Har politikern själv något att vinna på ditt förslag? Berätta om det, att det kan ge fler jobb i framtiden och därmed fler skattebetalare i kommunen
4Återkoppla. Mejla och fråga hur det går med ditt förslag, det kanske finns nya fakta att berätta om
5Undvik gnäll och konfrontation. Agera som när du talar med en potentiell kund. Politiker är också människor!
