Föräldrar till barn med DLD och skolstart FACKLIGT
Rapport från årets Almedalsvecka
På sidan tolv finns tips om inte mindre än åtta böcker skrivna av logopeder.
Över hela landet samarbetar logopeder med bibliotek och vissa till och med arbetar på bibliotek.
REDAKTÖRERNA
logopeden@logopedforbundet.se
Höstnumret av Logopeden som nu har landat i din brevlåda har tema ”Logopeder och böcker”. Vi möter bland annat logopeder som jobbar på bibliotek, logopeder som samarbetar med bibliotek och logopeder som skriver böcker. Hoppas att ni ska uppskatta läsningen.
INNEHÅLL
4. Aktuellt - Logopedstudentdagarna
6. Tema - Logopeder och böcker
12. Tema - Tips på böcker av logopeder
14. Mötet - Biblioteksutvecklare Anna
17. Panelen - Logopeder och böcker
18. Forskning - Nya avhandlingar
22. Forskning - DLD och skolstart
24. Student - LiU svarar på kritiken
26. Fackligt - Lokalföreningsnytt
Linköpingsutbildningen svarar på studenternas kritik.
WEBBANNONSER : Logopeden.se 440 x 1212 pixlar 3250:3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag
ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se
HÅRDA FAKTA
Ett av de ögonblick som gjorde starkast intryck på mig under logopedutbildningen var när jag fick reda på hur stor skillnad högläsning gör för ett barns språkutveckling. Jag kunde väl ha räknat ut det redan innan, men nu fick jag hårda fakta, de höga siffrorna. Du vet, du har också sett dem.
Jag kommer själv från ett läsande hem, och jag vet att jag ringde hem till mina föräldrar och frågade hur det kom sig, att de läste så mycket för oss. ”Det var mysigt”, kom det enkla svaret. Inte mer komplicerat än så, och ändå så priviligierat. När jag nu läser för mina barn gör jag det fullständigt yrkesskadad, jag bär med mig mina hårda fakta. Men också viljan att dela med mig av en värld jag vuxit upp med att älska. Den litterära.
Under min tid som skollogoped samarbetade jag en period med elevhälsans läsfrämjare. Vi arrangerade regelbundet träffar på öppna förskolan där vi berättade om den tidiga språkutvecklingen och om vikten av högläsning. Vi gav boktips och illustrerade hur man kunde bokprata med sitt lilla barn. Det var något av det roligaste jag gjort som logoped. Jag är litteraturvetare i grunden och kan absolut uppskatta de gamla klassikerna, men inget slår den glädje och kreativitet jag bevittnade där, när föräldrar provade sig fram med tunga verk som ”Knacka på!” och ”Lalo trummar”. En del av de barn jag träffade där har vuxit upp och haft svårt att läsa, svårt att ta till sig språket. Hårda fakta. Då kan läsglädjen vara långt borta. Men jag hoppas ändå att såna aktiviteter sår frön, hjälper föräldrar och barn att hitta njutningen i böcker, oavsett om man läser själv eller lyssnar, med eller utan bildstöd. Och såna här aktiviteter pågår överallt, vi är många professioner som brinner för frågan. Personligen tycker jag som vanligt att det ofta blir bäst när vi jobbar tvärprofessionellt, vilket också ofta är fallet. Som du hör så brinner jag lite extra för temat i det här numret, så jag önskar dig därmed en god läsning!
”...inget slår den glädje och kreativitet jag bevittnade där, när föräldrar provade sig fram med tunga verk som ”Knacka på!” och ”Lalo trummar”.”
Kerstin Wiström Ordförande i Logopedförbundets styrelse kerstin.wistrom@logopedforbundet.se
FOTO: MARIA OLSSON
Logopedstudentdagarna 2024
STOCKHOLM 11-12 OKTOBER
Logopedstudentdagarna, även kända under namnet Logodar kommer att ske 11-12 oktober i Stockholm. Logodar är ett tillfälle för logopedstudenter från olika lärosäten att mötas, lära sig nya saker och framförallt ha kul. Dagarna inleds med ett kvällsmingel den 11 oktober och lördagen den 12 oktober är fullspäckad med spännande föreläsningar av bland andra Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström, logopederna Lovisa Femrell och Jenny Tegnevi, AKKanvändaren Edvin Kuusk och sist men inte minst, Ulrika Nettelbladt. Dessutom blir det årsmöte och sittning. Mer information om Logodar finns på studentsektionens instagram: @logopedforbundetstudent
Vi hoppas att vi ses i oktober! Studentsektionens styrelse
L OGOPEDST U D E N TDAGARNA
FORSKNING
Tidig upptäckt av autism med AI
Forskare i Kristiina Tammimies forskargrupp vid Karolinska institutet (se även Logopeden nr 2 2024) har undersökt om ett AI-baserat verktyg kan förutsäga autism hos barn under två år, trots relativ knapphändig information. AI-modellen var särskilt bra på att upptäcka barn med mer omfattande svårigheter inom social kommunikation och kognitiv förmåga.
– Med en träffsäkerhet på nästan 80 procent för barn under två års ålder hoppas vi att detta ska kunna bli ett värdefullt verktyg för vården på sikt, säger Kristiina Tammimies, docent vid Karolinska institutet. Läs mer på logopeden.se! (källa: forskning.se)
BEDÖMNING
Test för tidig expressiv fonologisk förmåga
Nu finns det nya testet PEEPS-SE –Bedömning av tidig expressiv fonologisk förmåga att ladda ner gratis via Puma logopedi. Personerna bakom PEEPS-SE är forskarna Ulrika Marklund, Anna Persson och Anette Lohmander. Puma är lärosätenas gemensamma plattform för material som ger användare möjlighet att till exempel träna på att göra bedömning av språklig förmåga eller perceptuell röstanalys. Materialet är fritt tillgängligt men kräver inloggning. (pumalogopedi.se)
VÅRDTRYCK
Långa väntetider i Region Värmland
I Region Värmland väntar nästan 800 patienter på läs- och skrivutredning och väntetiden i vissa fall över tre år. Sophia Edelbring Sjödin är enhetschef vid logopedenheten i regionen och hon anser att det behövs fler logopeder. Hon menar att Region Värmland absolut inte har gjort tillräckligt för att möta behoven. Tidningen Logopeden har tidigare rapporterat om att Region Värmland har sämst logopedtäthet i landet enligt senast tillgängliga statistik. (källa: Sveriges Television; Socialstyrelsen)
Välkommen till vår utställarplats på Nationell konferens i logopedi i Göteborg 14 –15 november 2024 www.nkl2024.se
Nomine
Benämningstest för barn från 6 till 11 år
Gertrud Edquist
Nyhet! För6–11-åringar
NRDLS
Svenskt benämningstest Internationellt språktest
Nomine är ett normerat bildbaserat benämningstest som prövar produktivt ordförråd hos barn i åldrarna 6–11 år. Orden och de fina illustrationerna i testet är anpassade för åldersgruppen.
Nomine har utvecklats av logoped Gertrud Edquist och har utprovats och validerats i flera studier.
Webinar om Nomine – 24/10 och 3/12 2024
Det kostnadsfria webinaret hålls av Gertrud Edquist.
Välkommen att anmäla dig på www.hogrefe.se!
Benämningstest för barn från 6 till 11 år
www.hogrefe.se
Nomine
Hogrefe Psykologiförlaget har en lång tradition av att utveckla, anpassa och publicera psykologiska test och metoder baserade på forskning och vetenskap.
The New Reynell Developmental Language Scales, NRDLS, är utvecklingsskalor för bedömning av förståelse och produktion av språk hos barn 2–7 år. består av lekbaserade aktiviteter och är översatt, anpassat samt normerat i Sverige.
Manualen ”Vägledning för bedömning av språk hos barn som är flerspråkiga” finns som tillägg till
Läs mer om NRDLS på www.hogrefe.se
Svensk version Inger Lundeborg Hammarström Lisen Kjellmer Kristina Hansson
Susan Edwards Carolyn Letts Indra Sinka
The New Reynell Developmental Language Scales
Gertrud Edquist
The New Reynell Developmental Language Scales
Mottagningsbibliotek - ETT NYTT ARBETSSÄTT
I över 15 år har logopedin i Halland haft ett nära och framgångsrikt samarbete med bibliotek och kulturutvecklare. Det har bland annat resulterat i mottagningsbibliotek på samtliga logopedmottagningar.
TEXT: CATARINA SJÖBERG OCH KERSTIN ANDERSSON LEG LOGOPEDER REGION HALLAND
När olika professioner ska samarbeta finns det risk för kulturkrockar men också möjligheter att kunna utvecklas tillsammans. Logopedins grund i forskning ledde till en förankring i evidens och bibliotekens kulturella prägling krävde att materialet skulle vara vackert och inspirerande för familjen. Det ledde till att logopederna började utgå mer från vad barnet tyckte om att leka med och därefter fråga sig : ”Hur ska jag få in tal- och språkträning i den här leken
eller med hjälp av det här materialet ?”
Från Äppelhylla till Mottagningsbibliotek Projektet Språkkedjan gjorde det möjligt för familjer att låna språkträningsväskor på biblioteken och med stöd av logopedin infördes även språkhyllor till Äppelhyllan på Hallands bibliotek. Logopeder kunde nu rekommendera att familjen lånade språkväskor men även böcker och spel från Äppelhyllans språkdel. Det blev också lättare för
På samtliga logopedimottagningar i Halland finns nu Mottagningsbibliotek.
Catarina Sjöberg och Kerstin Andersson är två av de logopeder som sedan många år tillbaka har ett framgångsrikt samarbete med bibliotek i Halland.
Logopeder & bocker :
den enskilda bibliotekarien att ge goda exempel på material med riktade språkövningar. Under 2016 väcktes tanken om att även vi på logopedimottagningen skulle kunna ha böcker och spel till utlån och ett samarbetsprojekt med Halmstad bibliotek ledde till att mottagningen i Halmstad fick en egen “Äppelhylla”. Språkstart Halland har under 2024 bidragit till att det nu finns Mottagningsbibliotek på samtliga logopedimottagningar i Halland.
Tanken bakom våra små bibliotek är flera och fördelarna många. Dels kan vi visa föräldrarna hur man kan språkträna med vanliga spel och leksaker som de flesta familjer har hemma, dels kan vi låna ut samma material som vi jobbat med på mottagningen, vilket underlättar hemträningen. Logopeden lånar också ut böcker som innehåller den språkliga komponent barnet övar på just nu. Prepositionsträningen sätts i ett sammanhang när man leker kurragömma och läser en bok som “Uppe, nere, i". Självklart tillkommer vinsten i att visa familjer utan bokvana vikten av högläsning och hur man väcker läsintresse genom att läsa på olika sätt så just deras barn lyssnar. Många av de föräldrar vi möter saknar tradition av högläsning, samtidigt som vi vet att just högläsning är en evidensbaserad språkstimulerande aktivitet. Från att låna på material på Mottagningsbiblioteket blir steget att gå och låna på det lokala biblioteket inte heller lika långt.
Varför spel och leksaker ?
Logopedens arbetssätt har förändrats genom åren.
Tal- och språkträning är idag långt ifrån hur den var när logopeden satt och ritade egna figurer eller delade ut svartvita blad med bilder. Idag använder vi allt från bilder till nagellack och lego för att motivera barnet att träna mer och oftare. På den vanliga marknaden finns också en mängd spel som kan användas i träningen. Alla föräldrar har dock inte förmågan att se hur man exempelvis kan språkförståelseträna med hjälp av ett lotto eller öva turtagning med hjälp av klossar och Babblarna. Att både kunna visa och låna ut spel och leksaker gör också att familjen inte behöver köpa materialet själva. Utmaningen för logopeden blir att visa på exempel hur materialet kan användas. Det är viktigt att poängtera att materialet underlättar för barn och föräldrar att träna tillsammans men övningen du planerar ska vara fortfarande vara logopediskt högintensiv så att vi får ut det resultat vi önskar. Forskningen visar oss att just föräldraresponsivitet ofta och över tid, högläsning och lek tillsammans är de faktorer som ger den språkstimulans vi barnlogopeder kämpar för att förmedla. Att vi nu kan låna ut individanpassat och pedagogiskt material har utvecklat vårt arbetssätt. Det blir en hjälp då vi arbetar för att få barn och föräldrar att leka tillsammans, att läsa tillsammans och att vara tillsammans. Det ger även en yrkesmässig tillfredställelse när man ser att familjen gör sin språkträning eftersom barnet tycker det är roligt och vill träna.
Samarbete mellan logopedmottagning och bibliotek i Halland
SPRÅKKEDJAN
Familjer kan låna väskor med språkstimulerande material.
BIBLIOTEKSRECEPT
Logopeden skickar en önskelista och bibliotekarien plockar ihop ett personligt bokpaket till barnet/familjen.
ÄPPELHYLLOR
Utvidgade med riktade språkstimulerande böcker och spel.
SPRÅKSTART HALLAND
Språkstart Halland är en satsning som drivs och betalas av Region Halland. Står bakom språkträningspaket på BVC och på logopedmottagningarnas föräldrautbildningar och har stöttat utvecklingen av mottagningsbibliotek.
MOTTAGNINGSBIBLIOTEK
Finns nu på samtliga logopedmottagningar i Halland. Uppdelade efter språkliga domäner och innehåller böcker, spel och leksaker.
FOTO: PRIVAT
Projektet Småprat
I VÄSTERBOTTEN
Bokstart är en nationell satsning som finansieras av Kulturrådet.
Syftet är att tidigt stimulera språkutveckling. I Västerbotten är man inne på andra projektåret av tre och Frida Värnlund arbetar som projektledare för Västerbottens version av Bokstart som kallas Småprat.
TEXT: SIGNE TONÉR BILDER: PRIVAT
Projektet Småprat vill samla och stötta
olika professioner i länet som arbetar med barns ( 0-3 år ) språkutveckling. Logoped Frida Värnlund arbetar bland annat med att anordna fortbildningar, nätverksträffar och att
Frida Värnlund jobbar som projektledare för samverkansprojektet Småprat i Västerbotten.
ta fram utbildningsmaterial. Som projektledare är hon anställd på Regionbibliotek Västerbotten, men samarbetar även med Mödra- och barnhälsovårdsenheten, logopedmottagningarna och flera kommuner i länet.
– Som exempel kan nämnas att vi har tagit fram totalt 16 metodfilmer, som bland annat ger stöd kring att använda AKK och i hur man kan jobba med flerspråkighet. Vi producerar också Småpratspodden där vi i korta avsnitt pratar om språkutveckling, bokläsning och användbara tips som föräldrar kan använda sig av för att jobba med språkstimulans på hemmaplan, berättar Frida.
Arbetet i Småprat regleras av en projektplan, men man har en del möjligheter att ”hoppa på” aktuella frågor, exempelvis små barn och skärmtid.
– Vi märkte att det kom mycket frågor från BVC-sköterskor och förskolepersonal i samband med att barnläkarföreningen gick ut med sina rekommendationer om att små barn bör undvika skärmar. Då anordnade vi en föreläsning med Ulrika Ådén från Barnläkarföreningen och hittills är det hela 1 500 personer som har tagit del av den föreläsningen, säger Frida.
Ett särskilt fokus för Småprat är samiska, eftersom 10 av 15 kommuner i länet är samiska förvaltningskommuner. Genom att satsa på material och information på samiska kan professionella ännu bättre stötta föräldrar i revitaliseringen av språket.
– I juni anordnade vi en utbildningsdag i Lycksele med fokus på flerspråkighet och särskilt samiska. Det
Logopeder & bocker :
Småpratspodden är en del av projektet där information om språkutveckling, bokläsning och användbara tips om språkstimulans levereras i podformat.
var totalt 150 deltagare och redan under själva dagen märkte vi att nya kontakter knöts, vilket är precis en av de saker vi vill uppnå i projektet, säger Frida.
Under detta andra projektår driver man dessutom ett ettårigt regionalt samiskt språknätverk som heter Miessie ( renkalv på umesamiska ) tillsammans med Regionbibliotek Norrbotten och Polarbibblo, en verksamhet som drivs av Regionbibliotek Norrbotten tillsammans med folkbiblioteken.
– Planen är att vi nästa år ska söka medel för att Miessie ska bli ett interregionalt Bokstartsprojekt, berättar Frida.
När man sökte en projektledare för Småprat var det uttalat att man sökte en logoped, alternativt en barnbibliotekarie.
– Om det inte hade stått logoped i annonsen hade jag nog aldrig hittat jobbet, men nu när jag är en del av ”biblioteksbubblan” ser jag att det finns otroligt många frågor där en logoped kan bidra. Jag skulle verkligen uppmuntra logopeder att samverka med bibliotek och med BVC, exempelvis via ett Bokstartsprojekt, säger Frida Värnlund.
Boklistan
INNOVATION FÖR VÄLGRUNDADE
REKOMMENDATIONER KRING
LÄSNING
Specialistlogoped och doktorand Sara Burge har nyligen lanserat hemsidan Boklistan, en databas med information om böckers språkliga parametrar och mycket annat. Listan kan användas för att stötta läsningen hos barn och ungdomar där läsålder och intresseålder skiljer sig åt, exempelvis barn med DLD/språkstörning, dyslexi och liknande utmaningar.
TEXT: SIGNE TONÉR BILD: PRIVAT
Hur uppstod idén om en boklista ?
–Julen 2021 hade min dotter gått en termin i trean och det gick minst sagt trögt att komma igång med självständig läsning. När hon öppnade ett paket med en tjock jul-
klappsbok, Glasbarnen av Kristina Ohlsson, kände jag hur hjärtat sjönk lite i bröstet. Hur skulle detta gå ? Men min dotter satte sig i soffan och läste och fortsatte läsa hela jullovet tills hon läst ut boken, berättar Sara.
Bokanalys och omvärldskontakter
Som logoped blev Sara nyfiken. Varför fungerade just den här boken när så många tidigare bokrekommendationer hade fallit platt?
– Jag började analysera boken Glasbarnen och såg att den hade vissa egenskaper som gjorde den mer lättillgänglig än många andra böcker som rekommenderas för åldersgruppen. Den hade luftig layout, ett enkelt språk och korta kapitel, men berättelsens innehåll passade som hand i handsken för en tioåring, förklarar Sara.
Efter denna insikt började Sara söka barnböcker utifrån språkliga parametrar som LIX-värde1 och kapitellängd snarare än rekommenderad läsålder och hade ganska snart sammanställt en Excelfil med flera hundra böcker. Under arbetets gång kontaktade hon Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för tillgängliga medier. Sara hade också möten med barnbibliotekarier, svensklärare och speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling.
– Flera av dessa kontakter hörde sen av sig och
Idén till Boklistan uppkom när Sara Burges eget barn hade svårt att komma igång med egen läsning.
TEMA
Logopeder & bocker :
Boklistan finns fritt tillgänglig på nätet och innehåller i dagsläget ungefär 1300 titlar.
BOKLISTAN
undrade om de kunde få använda Boklistan i olika läsfrämjande projekt. Det gjorde att jag började leta mer aktivt efter någon som kunde göra Boklistan tillgänglig som hemsida på nätet.
Öppen hemsida
Hösten 2023 kom Sara i kontakt med en webbutvecklare och kommunikationskonsult som precis som Sara är förälder till ett barn med dyslexi och som hjälpte till att utveckla Boklistan i dess nuvarande form.
– Vi är stolta och glada över att nu kunna presentera en första version av hemsidan Boklistan, berättar Sara.
Boklistans omkring 1300 titlar har antingen rekommenderats av föräldrar, lärare, logopeder och bibliotekarier för att de väckt barns läsintresse eller så har böckerna uppmärksammats genom att exempelvis ha sålt i stora upplagor eller vunnit priser och utmärkelser. Förteckningen innehåller flera referensböcker i form av läseböcker för årskurs 1-3, läroböcker för årskurs 4-9, skönlitterära böcker som ofta används i undervisning samt klassiska romaner.
– Tanken är att referensböckerna ska hjälpa
användare att identifiera barnets aktuella läsnivå och planera barnets läsresa framåt, säger Sara. Boklistan är fritt tillgänglig på nätet ( https :// boklistan.info/). För den som vill använda Boklistan i ett läsprojekt får man gärna ta kontakt via e-post: kontakt@boklistan.info
1 Läsbarhetsindex (LIX) kan användas för att få uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent. LIX utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren CarlHugo Björnsson (källa: Wikipedia).
Om Boklistan
- Cirka 1300 populära barn- och ungdomsböcker
- Ordnar böcker efter LIX-värde och kapitellängd
- Sökbar, sorteringsfunktioner
- Information om genre, målgruppsålder, exempelmeningar
- Innehåller information om uppläsare
- Många titlar är tillgängliga som e-böcker och/eller via Legimus
- Innehåller en kort handledning till vuxna
BILD:
Boktips BÖCKER
SKRIVNA AV LOGOPEDER
Logopeder som skriver böcker är inte speciellt ovanligt. Här tipsar vi om åtta böcker skrivna av logopeder ( och en av en lärare ). Flera böcker riktar sig till skolpersonal, andra till barn och en framförallt till logopedstudenter.
Sedan något år tillbaka finns en grupp av logopeder som skriver böcker eller som planerar att göra så. Gruppen träffas digitalt någon gång per år för att dela med sig av erfarenheter kring hur man pitchar en bokidé, olika förlag, egen utgivning, marknadsföring och liknande. För den som är intresserad av att finnas med på sändlistan så kan man kontakta Karolina Larsson (karolina@utmedspraket.se).
BILD: STUDENTLITTERATUR
Språkliga svårigheter i skolan: vad kan vi göra?
JULIA ANDERSSON & ELVIRA ASHBY
Beskrivs som en bok ”full av konkreta forskningsförankrade verktyg”. Läsaren hittar strategier och aktiviteter för att hjälpa eleverna att erövra begrepp och ordförråd, utveckla förståelsen för olika texttyper och det mer komplexa ”skolspråket”.
Målgruppen är lärare, specialpedagoger och övrig pedagogisk personal som möter elever i låg- och mellanstadiet.
BILD: STUDENTLITTERATUR
Språkfrämjande arbete i förskolan
LINA ÖINERT & MATILDA GNISTE
Boken svarar på frågor som: Hur kan kvaliteten på det språkfrämjande arbetet i förskolan säkerställas? Hur etableras ett arbetssätt som fungerar över tid? Och ”hur får man med alla på tåget?”.
Språkfrämjande arbete i förskolan riktar sig främst till personal och rektorer verksamma i förskolan.
Jag tror det bröts, du försvann - en personlig bok om stamning
TOVE SELVÅG DROTT
Tove Selvåg Drott jobbar som lärare. I sin bok delar Tove med sig av sina och andras erfarenheter av att stamma. Hon ger också tips och råd till den som inte stammar om hur ett bra bemötande kan se ut.
Boken passar alla som möter personer som stammar: skolpersonal, föräldrar, syskon, vänner, vårdcentraler, logopedmottagningar och familjemottagningar.
Logopeder & bocker : TEMA
Läs på recept
KARIN MYRBERG
BILD: HATTEN FÖRRLAG
BILD: STUDENTLITTERATUR
Grundbok i logopedi
LENA HARTELIUS MFL
”Läs på recept” är en metod för att få till mer språkutvecklande läsning med barn. Fakta om vikten av läsning varvas med handfasta råd för att komma igång med språkutvecklande lässtunder.
Målgruppen är alla som vill arbeta enligt metoden, t ex på logopedmottagning, BVC, förskola eller biblioteket. Den kan också läsas av t ex föräldrar och pedagoger.
Boken är en tungviktare i fem olika delar med 41 kapitel av totalt 57 författare som ersätter den tidigare Logopediboken från 2008.
Grundbok i Logopedi riktar sig till logopedstudenter, men ger också logopeder och andra professionella en bred och djup kunskap om logopedi.
BILD: IDUS FÖRLAG
Lillebror och Spalten
NATHALIE SVENSSON
Författaren som bokdebuterar är logoped och vill öka kunskapen och förståeslsen för LKG. Detta görs utifrån tre perspektiv: som tidigare patient, som förälder och som logoped.
Boken riktar sig till barn 3-6 år och handlar om Mila som äntligen kommer att få ett syskon. Men lillebror blir inte den bebisen hon hade förväntat sig.
Småspråkarna
BILD: BONNIER CARLSÉN
Liber Läs! Ordkunskap
Läsprepparna
MARIA STRUTZ & ANDREA WALLENBERG
Småspråkarna är en bok med språkutvecklande lekar och läsning. Den innehåller även faktatexter till den vuxne med konkreta tips och inspiration till språkutvecklande stunder. Riktar sig till barn 0-3 år och de viktiga vuxna kring barnet.
För yngre barn och deras vuxna finns nu även Småspråkarnas Babytecken.
INGRID THULIN OLANDER & LEJLA MANDZIC
Liber Läs! är ett nytt läromedel för läsundervisning, som utgår från läsmodellen Simple view of reading.
Liber Läs! Ordkunskap är det första läromedlet i sitt slag, som syftar till att stärka det ämnesövergripande ordförrådet med skoltypiska ord och på så sätt förbättra elevernas lärande i alla skolämnen.
Målgrupp är lärare.
BILD: TUKAN FÖRLAG
SUSANNA CABANDER
Läsprepparna består av tre böcker för olika läsrelaterade förmågor: Att höra och känna igen språkljud, att bekanta sig med bokstäver och deras ljud och hur ordförrådet kan stärkas. Allt detta på ett roligt och lekfullt sätt. Riktar sig till förskolebarn och deras föräldrar. I varje bok finns en föräldrahandledning.
Logopeden Anna jobbar som
Biblioteksutvecklare - många likheter med logopedi
Anna Nordström har sedan hösten 2022 arbetat som biblioteksutvecklare i Blekinge och Kronobergs län. En viktig del i hennes uppdrag har varit att fortbilda folkbibliotekens personal när det gäller alternativ och kompletterande kommunikation.
TEXT: SIGNE TONÉR BILD: PRIVAT
Med en bakgrund som logoped inom vuxenhabilitering har Anna fått använda sin kompetens genom att coacha bibliotekspersonal i pekprat, ritprat och TAKK.
– Jag trivdes väldigt bra både på logopedutbildningen och med arbetet inom habilitering, men efter några år blev jag sugen på att söka mig vidare och få möjlighet att omsätta kompetensen på ett nytt sätt. Jag kunde känna mig begränsad av vården som system, där man har ganska små möjligheter att verkligen påverka individers livssituation på en mer övergripande samhällsnivå, berättar Anna.
om att sortera och presentera information. Medan man som logoped fokuserar på mellanmänsklig kommunikation handlar biblioteksvetenskap om text i första hand, förklarar Anna.
”Andra likheter finns när det gäller bibliotekens uppdrag kring läsfrämjande och allas rätt till språk och läsning.”
Anna råkade få reda på att Högskolan i Borås ger en masterutbildning i biblioteksvetenskap på distans. Den tvååriga utbildningen är öppen för alla som har minst en kandidatexamen.
– Jag upplever verkligen att det finns många gemensamma nämnare mellan logopedi och biblioteks- och informationsvetenskap. Det handlar
Andra likheter finns när det gäller bibliotekens uppdrag kring läsfrämjande och allas rätt till språk och läsning.
– I den nationella satsningen Bokstart, som fokuserar på den yngsta barnens språkutveckling, är det många logopeder inom hälso- och sjukvård som samverkar med bibliotek, berättar Anna.
Regionbibliotek – biblioteket utan böcker
Regionbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som ska finnas i alla regioner. De har i uppdrag att arbeta för samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet på folkbiblioteken. Det kan handla om kompetensutveckling, konferenser, omvärldsbevakning och förmedling av information och nya forskningsrön. I många regioner kan folkbiblioteken söka projektmedel hos regionbiblioteken.
Logopeder och bocker :
Efter en föräldraledighetsperiod fick Anna ett vikariat som biblioteksutvecklare inom verksamheten Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, som är organisationen för den regionala biblioteksverksamheten. Region Blekinge är administrativ huvudman men verksamheten finns i båda länen, med kontor både i Karlskrona och i Växjö.
– Trots att jag då inte var klar med min masterutbildning utan ”bara” var logoped fick jag jobbet! Den person jag vikarierade för hade bland annat personer med funktionsnedsättning som särskilt bevakningsområde. Det är en prioriterad grupp enligt bibliotekslagen, tillsammans med barn och unga, personer med annat modersmål och de nationella minoriteterna, berättar Anna.
AKK och bemötande
Redan när Anna började jobba inom regionsbiblioteksverksamheten var kognitiv tillgänglighet en aktuell fråga, inte bara i Blekinge och Kronoberg utan i biblioteksvärlden nationellt.
– Många kommuner har tagit hjälp av Begripsam som har ett särskilt koncept för bibliotek där man inventerar miljön. Då ligger fokus mycket på den fysiska miljön. Nästa naturliga steg är bemötande och personalens agerande, säger Anna.
Efter samråd med kollegor och chef stod det klart att det var kompetensutveckling man skulle satsa på.
– Vi sökte extra medel från Region Blekinge för ett pilotprojekt i två kommuner. Tillskottet av resurser innebar att jag kunde fortsätta arbetet en tid efter att mitt vikariat tog slut. Det gjorde att jag kunde fokusera mer på pilotprojektet, berättar Anna.
Man satsade på AKK och bemötande av barn och unga med funktionsnedsättning, en grupp som kan sägas vara dubbelt prioriterad enligt bibliotekslagen. Erbjudandet om att delta i pilotprojektet gick till alla kommuner och Karlshamn och Ronneby nappade.
Inför utbildningssatsningen mötte Anna några elever i anpassad grundskola och pratade med dem med hjälp av samtalsmatta om deras intressen och favoritaktiviteter.
– Samtalen med eleverna visade tydligt på heterogeniteten i den här gruppen. Det går inte att hitta en typ av aktivitet som ”går hem” hos barn bara för att de råkar ha den gemensamma nämna-
Utifrån sina erfarenheter från vuxenhabilitering där Anna arbetade mycket med kompetenshöjande insatser inom AKK för bland annat omsorgspersonal, skissade hon på ett upplägg för utbildningen.
– Jag anser att de som ska jobba med AKK behöver en slags teoretisk bas i form av grundläggande kunskap om funktionsnedsättningar som påverkar kommunikationsförmågan, om hur hjärnan fungerar, om AKK och syftet med alternativa kommunikationssätt, berättar Anna.
Man utgick sedan från en väldigt konkret frågeställning: Vilka aktiviteter ska vi på vårt bibliotek bli bättre på att erbjuda ?
– En jätteviktig grundbult är att kompetensutvecklingen ska möta ett verkligt behov som bibliotekspersonalen upplever. Därför blev inriktningen i de två kommunerna lite olika, förklarar Anna.
I Ronneby blev det mycket fokus på hur man skulle kunna införliva AKK i Bokbussens verksamhet, exempelvis vid besök i anpassad grundskola
Biblioteksutvecklare Anna Nordström som i grunden är logoped.
Logopeder och bocker :
utanför centralorten. I Karlshamn hade man en del upparbetade kontakter och en del aktiviteter för målgruppen och där blev huvudinriktningen vad man skulle kunna göra för att komma vidare till nästa nivå.
Tillsammans med kollegan, biblioteksutvecklare
Emelie Lavesson, åkte Anna ut till de aktuella kommunerna för att leverera utbildningen.
– Utbildningen gavs på plats och inte digitalt.
Jag tror det är jätteviktigt att få jobba praktiskt när man lär sig om AKK. Det räcker inte att informera och säga ”så här gör man”. Man måste få testa i en konkret situation, menar Anna.
Upplägget innebar sex tillfällen där deltagarna framför allt fick testa pekprat, eller kanske snarare pekläsning, och ritprat i flera olika biblioteksrelevanta situationer vid i stort sett samtliga tillfällen.
TAKK ingick också och en av grupperna provade också att använda konkreta föremål i samband med högläsning. En del tid lades också på att deltagarna fick skapa eget material, exempelvis visuellt stöd för olika inbjudningar eller att utforma pekkartor utifrån olika vanligt förekommande situationer.
– Något som verkligen varit roligt i processen är att man kunde se att det vi pratade om och provade vid utbildningstillfällena omsattes i verksamheten omedelbart! Ett exempel är att personalen gjorde knippor med bilder att använda när man pratar med ett barn om vilken typ av böcker som hen är intresserad av. Ett annat exempel är att man utformat visuellt stöd som barnen kan ta med sig hem för att kunna återberätta vad de varit med om på biblioteket, säger Anna.
Fortsatt utvecklingsarbete
Nu fortsätter arbetet i form av att sprida vidare erfarenheter och kunskaper från pilotprojektet till övriga kommuner i Blekinge och Kronoberg. Samtliga kommuner har inför 2024 fått lite ekonomiskt tillskott från regionbiblioteket för att arbeta vidare kring barn och unga med funktionsnedsättning.
Bibliotekslagen (SFS 2013:801)
Folkbibliotek ska finnas i varje kommun. De ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur.
Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Prioriterade grupper är dessutom personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna.
bibliotek där personal från biblioteken i Karlshamn och Ronneby fick inspirera övriga genom att visa och berätta om sitt arbete. Dessutom kommer en mer formaliserad utvärdering att ske i slutet av året eller i början av 2025. Bibliotekspersonalen kommer också att sätta på pränt vad de tycker att satsningen har resulterat i.
– Det som vi redan fått indikationer på är att personalen i pilotkommunerna känner sig mer förberedda och tryggare i att möta elever i anpassad grundskola. Vi fortsätter att fundera kring hur vi kan få återkoppling från målgruppen, berättar Anna. Det finns ingen konkret plan på att utbildningspaketet som Anna tog fram ska fortsätta, bland annat eftersom hennes anställning upphör, men tillsammans med kollegan Emelie Lavesson skissar hon på ett ännu mer omfattande projekt.
”Det som vi redan fått indikationer på är att personalen i pilotkommunerna känner sig mer förberedda och tryggare i att möta elever i anpassad grundskola.”
– Vi ämnar söka medel från någon extern finansiär för ett flerårigt projekt med målet att vidareutveckla bibliotekens arbete med att nå personer med funktionsnedsättning. Vi vill också samverka med brukarorganisationer redan från start. Där inspireras vi bland annat av den aktionsforskning med personer med intellektuell funktionsnedsättning som genomförts av Jenny Rosendahl vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, berättar Anna.
– Det enda kravet är att arbetet ska mynna ut i en aktivitet som är riktad mot målgruppen. Till hösten anordnas en minikonferens där alla bibliotek får redovisa vad de gjort och hur de tänkt, säger Anna.
Det har också anordnats en AKK-dag för alla
I skrivande stund funderar Anna Nordström på vad hon ska göra framöver.
– Jag har trivts väldigt bra med att arbeta strategiskt och att få tänka i långa tidsperspektiv och det har varit otroligt givande att få jobba med hälsa och kultur. Vi får se vad som händer framöver, säger Anna.
Logopeder OCH BÖCKER
Hur kan logopeder samverka med bibliotek och hur kan böcker användas i språkfrämjande insatser?
1. På vilket sätt samarbetar du med bibliotek?
2. Hur använder du böcker i behandling eller motsvarande?
3. Vad vill du ge för tips till logopedkollegor kring hur man kan nyttja bibliotek/böcker?
SIGNE REJDVIK
Barn- och ungdomshabiliteringen
Region Västerbotten
1. Vår habilitering har kontakt med en kommunal kulturpedagog. Det syns redan i väntrummet där biblioteket har placerat fräscha bilderböcker och information om Bok på recept. Vi sprider också information om aktiviteter som biblioteket ordnar, t ex sagostunder med TAKK. Både biblioteket och kulturskolan finns med på vår mini-mässa om en aktiv fritid, tillsammans med olika idrottsföreningar. I Västerbotten finns också ett språkfrämjande samarbete mellan regionen och kommunerna, Småprat.
2. Jag brukar ta med mig exempel på böcker från väntrummet eller från biblioteket. Föräldrar och pedagoger kan få förslag på gemensamma områden att arbeta med utifrån Bok på recept. När jag håller kurser rekommenderar jag böcker för föräldrar, exempelvis Leka, prata, äta, och jag berättar hur man kan reservera böcker via bibliotekets hemsida och få dem levererade till sitt lokala bibliotek.
3. Bekanta dig med bibliotekets hemsida för låntagare. Kolla upp om det redan finns något befintligt språkfrämjande samarbete i stil med Bok på recept och Småprat. Kolla upp hur biblioteken i din region är organiserade så att det är rätt person du försöker skapa samarbete med.
NEA HEDEFALK
Länsbibliotek Dalarna
1. Jag arbetar deltid på länsbiblioteket i Språkslingan, ett processarbete kring vuxnas läsning med barn i åldrarna 0-3 år. Vi är en del av Bokstart. Jag bidrar med min logopediska kompetens men har också fortbildat mig om bilderböcker och läsning. Mina närmsta kollegor är en bibliotekskonsulent, en barnbibliotekarie och en förskollärare. Våra samarbetspartners är bland annat folkbibliotek, barnhälsovård och förskolor.
2. Under mina år som ”vanlig” logoped har jag visat hur man kan läsa på olika sätt. Barnen blir i princip alltid intresserade när man gör lässtunden opretentiös och lustfylld. Under hösten kommer jag att grotta ner mig i hur de allra yngsta barnen tar till sig bilderböcker utifrån kognitiv, språklig, visuell och motorisk förmåga. Vilken typ av pekböcker är optimala för barn från ett par månaders ålder och framåt?
3. Jag önskar att logopeder som möter barn och föräldrar kontinuerligt pratar om vikten av att läsa tillsammans. Dock tror jag kanske inte alltför mycket på böcker som är gjorda för att vara språkstimulerande, utan hellre böcker som blir en litterär och konstnärlig upplevelse för barnen. Alla bilderböcker är språkstimulerande- det handlar bara om hur man tar sig an dem. Boken är trots allt bara en av delarna i den magi som kan uppstå i samspelet mellan barn, vuxen och bok.
LOTTA LINDQVIST
Logopedkliniken, Danderyds sjukhus
AB, Region Stockholm
1. Jag samarbetar med bibliotek och med barnbibliotekarier. Det finns mycket vi kan lära av varandra och massor av potential i ökat samarbete. Språktåget, ett samarbete mellan bibliotek, barnhälsovård och logopedi för att gynna små barns språkutveckling, startade i Stockholm 2020 och i samband med det inleddes ett samarbete lokalt mellan logopedmottagningen och biblioteket. Bland annat har vi samverkat kring bokbeståndet och vi håller gemensamma föreläsningar om språkutveckling, språkstörning och böcker.
2. Jag har alltid älskat hur böcker på ett lustfyllt och lekfullt sätt kan öka exponering av exempelvis grammatiska strukturer som barnen jobbar med. Böcker är också värdefulla i ordförrådsträning, för att jobba med samspel och för att förbereda barn som har svårt för nya situationer. Böcker utan text är jättebra att kunna rekommendera till föräldrar som känner sig osäkra på sin egen läsning. Huvudsaken är att barnen får en positiv upplevelse av böcker, så att de vill läsa hela livet!
3. Skapa kontakt! Gå själv till biblioteket och titta igenom vilka böcker som finns. Nöj dig inte med de böcker som finns på de färdiggjorda ”receptlistorna”. Fråga efter böcker med innehåll som du önskar att du kunde rekommendera till föräldrar. Biblioteket köper gärna in böcker som logopeder rekommenderar, det är i alla fall min erfarenhet.
Parkinsons sjukdom
KOMMUNIKATION, FÖRSTÅELIGHET OCH DELAKTIGHET
I våras försvarade Inga-Lena Johansson sin avhandling om kommunikation, förståelighet och delaktighet vid Parkinsons sjukdom vid Linköpings universitet.
Parkinsons sjukdom är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos äldre personer. Det finns stor variation i hur sjukdomen yttrar sig men påverkan på tal, språk, röst och kommunikation är vanligt förekommande. Tidigare studier samt undersöknings- och behandlingsmetoder har i huvudsak fokuserat på tal- och röststörningar medan påverkan på interaktion och delaktighet i vardagliga samtal har undersökts i mindre omfattning. Det övergripande syftet med Inga-Lena Johanssons avhandling var därför att undersöka förändringar av tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom med fokus på talets förståelighet, interaktion i samtal och kommunikativ delaktighet.
Interaktion och delaktighet
Två av avhandlingens totalt fyra delstudier fokuserade i huvudsak på interaktion i samtal och kommunikativ delaktighet. I dessa studier deltog par bestående av en person med Parkinsons sjukdom och en närstående kommunikationspartner. I delstudie I undersöktes parens erfarenheter av kommunikativa förändringar.
– Den individuella variationen var stor gällande parens erfarenheter men en vanlig förändring som rapporterades var minskat deltagande i samtal för personer med Parkinsons sjukdom, berättar IngaLena.
I delstudie IV pilotprövades en parintervention för att stödja paren att utveckla strategier och göra anpassningar utifrån sina behov och förändringar av kommunikationen. Insatserna baserades både på intervjuer och videoinspelningar av parens samtal. Det är många olika faktorer som kan ha betydelse för att göra sig förstådd och delta i samtal vid Parkinsons sjukdom.
– Förutom påverkan på röstfunktion och artikulation kan det handla om språkliga och kognitiva förändringar, emotionella reaktioner på hur kommunikationen förändras, allmänt hälsotillstånd och uttröttbarhet. Dessutom kan man ha etablerat vanor kring hur man för samtal, exempelvis att man ofta samtalar ”på språng” eller när man befinner sig i olika rum. Sådana vanor kan behöva ersättas med andra vanor för att kommunikationen ska fungera bättre, förklarar Inga-Lena. Interventionen ledde inte till några påtagliga förändringar av kommunikativa beteenden, även om deltagarna rapporterade en ökad kommunikativ medvetenhet och förändrad attityd. Fortsatta studier behövs för att ta reda på effekter av liknande interventionsstrategier.
Förståelighet
Delstudie II och III var inriktade på talets förståe-
Inga-Lena Johansson (höger) och opponent Margaret Walshe, professor vid Trinity college, Dublin, Irland.
lighet. Vanliga sätt att undersöka förståelighet vid dysartri är att använda högläsningsuppgifter eller lyssnarskattningar av förståelighet i spontantal eller samtal, men högläsning kan skilja sig från en persons naturliga sätt att uttrycka sig och reliabiliteten av lyssnarskattningar har ifrågasatts.
– Jag provade därför att använda transkriptioner av tal vid bildbeskrivning som komplement till befintliga metoder, säger Inga-Lena.
Jämförelser gjordes med uppgifter baserade på transkription av lästa meningar och lyssnarskattning av berättande tal. När lyssnare fick vetskap om samtalsämnet ökade förståeligheten signifikant. I övrigt sågs en stor variation i hur talet uppfattades.
Man undersökte också hur akustiska mått som relaterar till konsonantartikulation korrelerade med förståelighet. Både talare med Parkinsons sjukdom och friska talare deltog i studien och det visade sig att en del uppgifter verkar vara känsligare för att påvisa inverkan på tal och förståelighet vid Parkinsons sjukdom. Det visade sig också att visuell inspektion av spektrogram kan tillföra relevant information om talproduktion i relation till förståelighet.
fånga upp neurologisk talpåverkan hos äldre personer, säger Inga-Lena.
Vikten av logopedkontakt
– Mina resultat stödjer tidigare forskning som visar att förändringar av kommunikation kan ske tidigt i sjukdomsförloppet. Därför är det viktigt att etablera logopedkontakt så tidigt som möjligt, menar Inga-Lena. Avhandlingen visar också på vikten av att använda en bredd av metoder för att kartlägga hur kommunikationen fungerar och att det är viktigt att inkludera närstående kommunikationspartner för att kunna individanpassa insatser.
”Avhandlingen visar också på vikten av att använda en bredd av metoder för att kartlägga hur kommunikationen fungerar och att det är viktigt att inkludera närstående kommunikationspartner för att kunna individanpassa insatser.”
Fortsatt forskning
I avhandlingens delstudier ingick pilotprövning av en del nya metodinslag för bedömning och intervention.
– Detta skulle jag gärna vilja undersöka vidare. Bland annat kommer jag tillsammans med några kollegor att söka forskningsmedel för ett projekt som bygger vidare på studien om parintervention. Studierna om förståelighet har också väckt nya frågor, till exempel hur information från olika slags bedömningsmetoder kan användas för att planera skräddarsydda insatser, säger Inga-Lena Johansson.
SIGNE TONÉR
– Det fanns en del uppgifter, exempelvis repetition av stavelsesekvenser som / pa-ta-ka / där variationen var stor även hos friska talare. Sådana mått verkar alltså vara mindre tillförlitliga för att
Johansson, I.-L. (2024). Parkinson’s Disease and Communication: Intelligibility, Interaction and Participation (doktorsavhandling, Linköping University Electronic Press).
Ordförrådsutveckling
I TIDIGA SKOLÅR
I maj försvarade Ida Rosqvist sin avhandling om ordförrådsutveckling och kopplingar till bland annat demografiska faktorer samt effekter av ett fortbildningsprogram för lärare. Ida har en bakgrund som skollogoped i ett socioekonomiskt utsatt område i Malmö med hög andel flerspråkiga elever.
Flera aspekter av ordförrådet utvecklas i skolåldern och ett välutvecklat ordförråd har visat sig vara en viktig faktor för skolframgång. Skolans kontext innebär att eleverna möter skolspråket, som innehåller andra typer av ord än de som förekommer i vardagligt tal. Tidigare studier har visat att flerspråkiga elever, framför allt de som inte har majoritetsspråket / skolspråket som sitt första språk, och elever från lägre socioekonomiska förhållanden ofta har ett begränsat ordförråd. Dock är det mycket som fortfarande är oklart när det gäller samband mellan olika faktorer som verkar ha betydelse för ordförrådsutvecklingen.
Lärare har en viktig uppgift när det gäller att stötta elevers ordförrådsutveckling, oavsett utgångspunkt, men studier från andra kontexter tyder på att skolans undervisning när det gäller ordförråd sällan är evidensbaserad.
Avhandlingens två teman
Ida Rosqvist har, tillsammans med kollegor, undersökt faktorer som är associerade med elevers prestation på två ordförrådsuppgifter, nämligen semantiskt ordflöde och orddefinitioner av tio vanligt förekommande ord i undervisningssituationen.
bildningen ledde till stärkt ordförråd hos eleverna, berättar Ida.
Ordsvacka under sommaren
Sammanläggningsavhandlingen består av fyra delstudier. Den första artikeln tittade på utveckling av semantiskt ordflöde under sommarlovet respektive höstterminen för elever i årskurs 1 och 2.
– Det visade sig att det blir ett ”hack” i utvecklingskurvan efter sommarlovet, motsvarande ungefär en fjärdedels standardavvikelse jämfört med innan sommarlovet. I slutet av höstterminen hade eleverna hämtat igen nedgången men det fanns ingen statistiskt säkerställd förbättring av resultaten jämfört med innan sommarlovet, förklarar Ida.
”Bedömningar som görs direkt efter sommarlovet kan visa ett lägre resultat än om testningen görs vid en annan tidpunkt. ”
– Dessutom undersökte vi effekter av en lärarfortbildning i språk- och kommunikationsfrämjande strategier. Dels om fortbildningen hade effekter på lärarnas undervisning, dels om fort-
Grund kunskap om vanliga ord
Den andra artikeln undersökte hur elever i årskurs 1 och 2 klarade att definiera tio ord som ofta förekommer i undervisningen, exempelvis ord som rubrik, välja, berätta, skillnad.
– Det visade sig att många elever visade en grund eller felaktig kunskap om de aktuella orden. De flerspråkiga barnen presterade lägre än de enspråkiga barnen, säger Ida. Dessutom undersöktes i vilken omfattning bakgrundsfaktorer kunde förklara skillnader i prestation på orddefinitionsmåttet. Enbart flerspråkighet uppnådde ingen statistisk signifikans och förklarade en mycket låg andel av spridningen.
– Det indikerar att det inte är flerspråkigheten i sig som förklarar skillnaden mellan en- och flerspråkiga elever. Istället ser vi en interaktion mellan faktorer på både individ-, familj- och skolnivå, förklarar Ida.
Analyserna visade också att generell språklig förmåga är kopplat till hur pass väl eleverna klarade att definiera orden.
– Det är inte förvånande då orddefinitionsuppgiften är komplex och kräver flera olika språkliga och kommunikativa förmågor, säger Ida.
Oklar effekt av lärarfortbildning
I avhandlingens tredje och fjärde delstudier undersöktes effekter av lärarfortbildningen i språk- och kommunikationsfrämjande strategier. Kvalitativa analyser tydde på ökad kunskap hos lärarna efter att de deltagit i fortbildningen, men lärarna uttryckte också ett behov av mer kunskap, kring till exempel hur de ska stötta alla elever i deras utveckling. Den kvantitativa analysen hittade ingen statistiskt säkerställd effekt av fortbildningen på lärarnas självskattningar av aktiviteter och interaktioner i klassrummet.
– När det gäller kopplingar mellan lärarfortbildningen och elevernas prestationer, såg vi visserligen att elevernas ordflödesförmåga förbättrades över tid, men inte som ett resultat av lärarfortbild-
ningen, berättar Ida. När det gäller orddefinitionsuppgiften tyder analyserna på en viss effekt av lärarfortbildningen. Dock finns det inte tillräckligt starka belägg för att säkert kunna säga att effekten verkligen är ett resultat av lärarfortbildningen.
Relevans både för mottagningslogopeder och skollogopeder
Ida Rosqvists avhandlingsarbete understryker vikten av att ta hänsyn till att flera olika faktorer samverkar när det gäller elevers ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren.
– Elevunderlaget på skolan, skolfrånvaro och familjefaktorer är exempel på aspekter som behöver tas i beaktande. Bedömningar som görs direkt efter sommarlovet kan visa ett lägre resultat än om testningen görs vid en annan tidpunkt. Men den här ”sommarlovseffekten” finns det väldigt lite forskning på så vi vet inte i vilken utsträckning det kan påverka andra språkliga mått än de vi använde, säger Ida. Avhandlingen visar också att en lärarfortbildning kan ge vissa tecken på förändringar hos lärarna men det finns inga garantier för att det i sin tur leder till förbättrade resultat hos eleverna.
– Därför är det viktigt att logopeder som har generella lärarfortbildande insatser inom ramen för sina tjänster funderar över vad målsättningen med insatserna är och om upplägg, innehåll och omfattning är tillräckligt för att kunna nå målen, menar Ida.
Postdoktoralt projekt om ordförråd
Ida fortsätter som postdoktor i ett projekt lett av Kristina Hansson vid Lunds universitet. Projektet är en del i forskningsprogrammet Transdisciplinary Approaches to Learning, Acquisition, Multilingualism, vars syfte är utveckla en transdisciplinär modell över variation i språkinlärning och flerspråkighet.
– Vi kommer att titta närmare på hur elever presterar på orddefinitionsuppgifter och hur det relaterar till andra språkliga och kognitiva faktorer samt omgivningsfaktorer, berättar Ida.
SIGNE TONÉR
Rosqvist, I. (2024). Vocabulary development in the early school years. Association with demographic factors, formal schooling and summer vacation, and the effects of a teacher Continuing Professional Development program. Lunds universitet.
FOTO: KARIN SJÖGREN
Ida Rosqvist kommer efter sin disputation att fortsätta som postdoktor vid Lunds Universitet.
Hur upplever vårdnadshavare till barn med DLD skolstarten?
Agnes Axelsson och Alicia Sandberg är två nybakade logopeder från Linköpings universitet som skrev sitt examensarbete om hur vårdnadshavare till barn med språkstörning upplever stöd och anpassningar i anslutning till barnens skolstart.
Precis som andra barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har barn med språkstörning rätt till extra stöd och anpassningar i skolan enligt svensk lag. Trots detta vittnar bland annat det aktuella nyhetsflödet om att barn i skolåldern inte får det lagmässiga stöd de har rätt till. Forskning visar att barn med språkstörning får svårigheter i skolan vad gäller att klara målen. Dessutom påverkar språkstörningen dessa barns förmåga att utveckla och upprätthålla fungerande relationer med jämnåriga i skolan och i vardagslivet.
Intervjuer med vårdnadshavare
Vad får det uteblivna stödet för konsekvenser för barn med språkstörning ? För att ta reda på det intervjuade vi vårdnadshavare till barn med språkstörning angående upplevelser av deras barns behandling, stöd och anpassningar i anslutning till skolstart. Med anledning av vårdnadshavarnas beskrivningar av att barnets logopedkontakt på logopedmottagning ofta avslutats i anslutning till barnets skolstart framkom upplevelser av förvirring och oro tillsammans med en känsla av att behöva kämpa för sitt barns rättigheter.
“När den hjälpen jag trodde att jag skulle få inte kom för att ’nej men nu börjar han ettan så nu avskriver vi honom så nu får logopeden på skolan ta över’. Ja men de gör ju inte det. De jobbar ju inte så.”
Vårdnadshavare behöver fylla glappet
Flera vårdnadshavare beskrev hur de alltsedan
de upptäckt barnets språkliga svårigheter behövt kämpa för att få stöd och hjälp även i yngre åldrar. Det bristande stödet och känslor av att behöva kämpa kan beskrivas som ett slags glapp som vårdnadshavarna känner att de behöver fylla för att deras barn ska få det de har rätt till. Glappet uppstår dels som en följd av att stödet förändras eftersom vårdens insatser skiljer sig från hur stöd och anpassningar ges i skolan, dels som en konsekvens av att beslut om stöd för barnet i skolan är beroende av resurser som inte finns eller brist på rätt kompetens. Glappet innebär även att det i stor utsträckning är vårdnadshavares egna förutsättningar som avgör om barnet får stöd eller inte.
“Hen har ju behövt hämtats liksom när skolan slutar så jag fick ju ändra om väldigt mycket i mitt jobb och i mina arbetsuppgifter… … sitta och jobba hemma på kvällarna när liksom hen hade lagt sig för att få ihop min arbetstid.”
“Jag är nationalekonom och X mamma självklart och jag hjälper hen i allt hen behöver, men hen behöver specialhjälp och det kan jag inte ge hen. Alltså hur svårt ska det bli att förstå? Jag vet inte, men det var tydligen väldigt svårt.”
Problematiska attityder och bristande kunskap
Dessutom tyder föräldrarnas upplevelser på att negativa attityder och förhållningssätt bland lärare verkar utgöra hinder för att barn med språkstörning ska få sina individuella behov mötta.
Agnes Axelsson och Alicia Sandberg har i sitt examensarbete intervjuat föräldrar till barn med DLD om deras upplevelser av skolstarten.
Bristande samsyn verkar innebära att samarbete skolpersonalen emellan påverkas vilket i sin tur har konsekvenser för det stöd och de anpassningar som barnet får i skolan. Vårdnadshavarna beskriver alltså det som går att tolka som bristande kunskap, kommunikation och samarbete. Dessutom utlovas stöd av skolans personal som inte sätts in när barnet väl börjar i skolan.
“Så det började jättebra, sen så bytte de rektor och sen så bytte de rektor och sen så liksom ’ja, men allt jag har blivit lovad då? Vad hände med det?’.”
Barnens styrkor glöms bort
Vårdnadshavarna värderar att känna sig hörda och inkluderade i samarbetet kring sitt barn. När skolpersonalen tar fasta på vårdnadshavarnas upplevelser och kunskap om sitt eget barn för att därigenom nå en gemensam utgångspunkt så kan barnet stöttas både i skolan och i hemmet. Vårdnadshavarna belyser även något som kanske förbises i skolsammanhang, det vill säga att framhäva
barnets styrkor och prioritera barnets trygghet och sociala situation.
“Man måste väl hitta och bygga på det som han är bra på liksom. Men det funkar inte så.”
AGNES AXELSSON OCH ALICIA SANDBERG
Agnes har fått anställning inom habiliteringen i Jönköping och Alicia har nyligen påbörjat en tjänst som allmänlogoped i Nynäshamn.
Axelsson, A. och Sandberg, S. (2024). När barn med språkstörning börjar i skolan: Vårdnadshavares upplevelser av behandling, stöd och anpassningar. Examensarbete, Logopedprogrammet, Linköpings universitet.
FOTO: PIXABAY
Logopedprogrammet i Linköping värnar om dialogen med studenterna
REPLIK TILL ALVA GRÖNSTEDT, STUDENT PÅ LOGOPEDPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET, FRÅN ULRIKA MARKLUND, PROGRAMANSVARIG FÖR LOGOPEDPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET
På logopedprogrammet vid Linköpings universitet ( LiU ) arbetar vi för att ha en bra dialog med studenterna på alla terminer. Vi välkomnar synpunkter såväl via kursutvärderingar, kursdialoger, studentrepresentanter i programutskottet, student- och lärarmöten ( SOL ) som via enskilda samtal eller mejl. Vi ger alltid respons och försöker i möjligaste mån tillgodose studenternas önskemål. Som programansvarig är jag mån om att svara så snabbt som möjligt på alla studentmejl, och om min dörr är öppen så har jag nästan alltid tid för ett samtal om man kommer förbi.
Vi känner till att flera studenter sedan en tid har uttryckt missnöje över beslutet att frånvaro från obligatoriska moment inte kan kompletteras under pågående termin, utan behöver tas igen nästa gång som momentet ges, vilket är under följande läsår. Beslutet togs i programutskottet vårterminen 2023, i laga ordning, av närvarande lärar- och studentrepresentanter. För att denna fråga ska kunna behandlas på nytt i programutskottet behöver den anmälas, men ingen sådan anmälan har hittills inkommit från studentrepresentanterna.
”Studenter spärras inte ut för att de har varit frånvarande från
ett obligatoriskt moment. Programmet ger alltid
dispens för fortsatta studier i sådana fall.”
Den främsta anledningen till att obligatoriska moment inte enkelt kan kompletteras samma termin är att kompletteringarna inte kan innebära undervisning som är likvärdig den ordinarie. Interaktiva och praktiska aktiviteter är svåra att ersätta med skriftliga inlämningsuppgifter. Det är också schematekniskt komplicerat och dessutom
kostsamt att göra om moment för enstaka studenter. Att slå ihop till ett gemensamt tillfälle för alla som har missat något skulle innebära att flera ämnen skulle få samsas om samma tidsutrymme. Studenter spärras inte ut för att de har varit frånvarande från ett obligatoriskt moment. Programmet ger alltid dispens för fortsatta studier i sådana fall, och schematekniskt ser berörda lärare till att lösa eventuella krockar. I de fall studenter hoppar av utbildningen är detta inte specifikt relaterat till dessa moment, utan det handlar oftast om studenter som inte klarar studierna eller som kommer på att de vill bli något annat än logoped. Idag är söktrycket lågt till samtliga logopedutbildningar i landet, det är inte unikt för LiU. På LiU är vi stolta över vårt logopedprogram och våra studenter. Vi vet att programmet håller en hög kvalitet och att logopeder som är utbildade hos oss är mycket uppskattade av sina kollegor och chefer, särskilt för sina problemlösnings- och initiativförmågor. Jag önskar att vi alla – såväl utbildade logopeder som studenter – fortsätter att hjälpas åt med att sprida kunskap om logopedi, att lyfta vikten av logopeder i samhället och att locka fler studenter till utbildningarna. Vi värnar om en god dialog med våra studenter och är särskilt tacksamma för de studenter som engagerar sig i utvecklingen av logopedprogrammet. Logopeder är ju experter på kommunikation, så låt oss prata! 2024-06-25
ULRIKA MARKLUND
Optimera Dysfagibehandlingen med Chattanooga VitalStim Plus!
Chattanooga VitalStim Plus – den effektiva och beprövade kompletterande metoden för oralmotorisk träning vid dysfagi och sväljsvårigheter! Era patienter förtjänar det bästa.
Chattanooga VitalStim Plus
Kompletterande metod
Integrera VitalStim Plus som ett komplement till er nuvarande rehabiliterande interventioner som exempelvis oralmotorisk träning.
Evidensbaserat
VitalStim Plus är grundad på omfattande forskning och stöds av systematiska översikter. Det är en beprövad metod som bygger på vetenskap och bevisade resultat.
Visuell och hörbar feedback
Genom NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) och sEMG Biofeedback ger VitalStim Plus era patienter konkret feedback under sväljövningar och förstärker den neuromuskulära signalen.
Kontakta din produktspecialist
Helene Garpefors
0730 43 70 20 helene.garpefors@enovis.com Stockholm, Uppsala, Örebro Västernorrland, Gävleborg
Studier:
Mattias Ahlstrand
Kliniskt validerad
Certifierat och används av över 1100 terapeuter i Danmark, allt från rehabilitering på Rigshospitalet till inom kommunal vård. Beprövad och erkänd metod internationellt.
En pålitlig resurs
Hjälper era patienter på deras resa mot en bättre sväljfunktion. Att lägga till NMES (neuromuskulärelektrisk stimulering) till sväljterapi ökar signifikant effektiviteten av behandlingen.
Vi anordnar regelbundet kurser och workshops och utformar även gärna skräddarsydda interna utbildningar Kontakta din produktspecialist nedan för mer information
1. Alamer, A., Melese, H., & Nigussie, F. (2020). Effectiveness of Neuromuscular Electrical Stimulation on Post-Stroke Dysphagia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Clinical interventions in aging, 15, 1521–1531. https://doi.org/10.2147/CIA.S262596
2. Chen, Y. W., Chang, K. H., Chen, H. C., Liang, W. M., Wang, Y. H., & Lin, Y. N. (2016). The effects of surface neuromuscular electrical stimulation on post-stroke dysphagia: a systemic review and meta-analysis. Clinical rehabilitation, 30(1), 24–35. https://doi.org/10.1177/0269215515571681
3. Crary, M. A., Carnaby Mann, G. D., Groher, M. E., & Helseth, E. (2004). Functional benefits of dysphagia therapy using adjunctive sEMG biofeedback. Dysphagia, 19(3), 160–164. https://doi. org/10.1007/s00455-004-0003-8
Artikel 1-3: The authors declare there is no conflict of interest
Lokalforeningsnytt
Lokalföreningarna ute i landet fortsätter med sitt regionala påverkansarbete. Anställningsstopp i Östergötland, medverkan i olika medier och årsmöte i Västra Götaland är ett urval av det som pågår ute i landet.
Ett pågående anställningsstopp i Region Östergötland påverkar bland annat patienter som behöver logopedinsatser. Väntetiden för språkutredning för skolbarn kan vara så lång som nio månader. Nystartade Logopedförbundet Östergötland är kritiska mot beslutet och menar att regionens beslut riskerar att ge negativa konsekvenser på lång sikt. –Regionen har ingen långsiktig plan när det gäller anställningsstoppet. Beslutet kommer att få stora negativa konsekvenser för patienterna och förmodligen bidra till ökade kostnader i slutändan, säger Jerker Franzén, ordförande för
Kontaktuppgifter
Du hittar kontaktuppgifter till din lokalförening eller lokala fackliga företrädare på Logopedförbundets hemsida.
Logopedförbundet Östergötland (källa: Sveriges radio).
Logopedförbundet Västerbotten publicerade i början av juni ett debattinlägg i Västerbottningen där lokalföreningen tillsammans med Afasiföreningen påtalade behovet av logopeder i äldreomsorgen.
Logopedförbundet Skånes ordförande Jasmine Lindsten medverkade i ett radioinslag i slutet av juni där hon framförde lokalföreningens farhågor när det gäller Region Skånes nya vårdval för delar av barnlogopedin och för dyslexiutredningar.
Logopedförbundet Västra Götaland hälsar medlemmar varmt välkomna till årsmöte torsdagen den 3 oktober på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det går även att delta digitalt. Årsmötet gästas av förbundsordförande Kerstin Wiström och inleds med fika och mingel 17.30. Årsmötesförhandlingarna startar 18.00. Anmäl dig och ange om du deltar fysiskt eller digitalt: slofvast@gmail.com.
Läs mer om det viktiga lokalfackliga arbetet, inklusive länkar till debattinlägg och radioinslag, på logopeden.se!
Lokalföreningarna fortsätter sitt påverkansarbete.
FACKLIGT
UTBLICK
Norsk Logopedlag snart fackförbund?
Norsk Logopedlag, det norska logopedförbundet, har hittills varit en professionsförening och inte ett fackförbund. I juni beslutade landsmötet att gå vidare med processen att bli ett fackförbund och att ansluta sig till centralorganisationen Unio, vilket motsvarar svenska Saco.
Jag var en stammande gymnasist, som blev logoped och stamningsspecialist. Och då blev min stamning ett plus, så nu är jag stamhövding emeritus.
Lennart Larsson
Glöm inte...
Kontrollera så att Logopedförbundet har dina aktuella kontaktuppgifter så att du inte missar information. Du kan själv ändra uppgifter på Mina sidor eller kontakta SRAT:s kansli. logopedforbundet_sverige
LOGOPEDFÖRBUNDET I
Almedalen
Representanter för Logopedförbundets styrelse deltog i Almedalsveckan, bland annat i Saco hälso- och sjukvårds gemensamma panelsamtal om reglering av specialisttitlar för andra yrken än endast läkare och sjuksköterskor. I övrigt fylldes dagarna i Visby av en stor mängd möten och samtal, bland annat med Dyslexiförbundet, Funktionsrätt Sverige, SPF Seniorerna och DHB. Dessutom anordnades en logopedfika med några av Gotlands eminenta logopeder. Några av årets heta potatisar på Almedalsveckan var elevhälsa, förstatligande av hälso- och sjukvård och artificiell intelligens inom vård och välfärd, Man börjar också ställa sig frågan: ”Varför har vi inte kommit längre?” i omställningen till en nära och god vård. Man kunde skönja en större frustration än tidigare. Politiker från regioner respektive kommuner pekar på varandra, alla pekar på regeringen och lyfter den generella resursbristen inom hälso- och sjukvård. Frågan är hur långsam en process kan få vara innan den avstannar helt.
Läs mer om Logopedförbundet på Almedalen på logopeden.se och i våra sociala medier!
Julia Andersson, Ordförande Kerstin Wiström och Mi Johansson från Logopedförbundets styrelse representerade förbundet under årets Almedalsvecka.
