Logopeden Nr 4 2024

Nummer 4/2024

Ny

AVHANDLING

AKTUELLT Ingen nedläggning av mottagningen i Ystad

AKTUELLT Logopedtillgången olikvärdig nationellt

PANELEN

Röster från årets NKL i Göteborg

.

i s a f A : a Tem

Temavecka om afasi, depression och suicid - Teamet på Afasifyren i Kristianstad rapporterar

t

e av nd t u s u örb e G edf LOGOPEDEN 4/2024 1 p o g Lo

INNEHÅLL Specialistlogoped Isadora Telford uppmanar till att se över FUS-verksamheterna för att öka patientsäkerheten.

INNEHÅLL 4.

Aktuellt - Ingen nedläggning i Ystad

7.

Utblick - Norskt Logopedförbund

9.

Panelen - NKL-version

10. Aktuellt - Se över FUS-rutinerna 12. Aktuellt - Logopedstatistik 14. Tema - Afasi 20. Forskning - Nya avhandlingar 24. Rapport - Logodar 26. Fackligt - Nya ledamöter Under Tema afasi rapporterar Afasifyren i Kristianstad om sin temavecka.

10 10

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

Logopedstatistiken visar att tillgången till logoped är fortsatt olikvärdig nationellt.

12

14

FOTO: PIXABAY

FOTO: ADOBE STOCK

SIGNE TONÉR

logopeden@logopedforbundet.se

Europeiska logopedidagen 2025 går som vanligt av stapeln den 6 mars. Årets tema är ”Enriching the language environment for children” och inför nästa nummer tar vi gärna emot information om lokala aktiviteter för att uppmärksamma logopedi i allmänhet och årets tema i synnerhet. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År!

2

LOGOPEDEN 4/2024

STINA LINDKVIST

REDAKTÖRERNA

FOTO: PRIVAT

FOTO: PRIVAT

FOTO, FRAMSIDA: AFASIFYREN CECILIA NYBERG, MAJA CHRONVALL OCH SIMONE JAKOBSSON

LEDARE

Logopeden EN STÖRRE GEMENSKAP LOGOPEDFÖRBUNDET Box 1419 111 84 Stockholm 08-442 44 60 www.logopedforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE : Kerstin Wiström Tel. 076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

Nyss hemkommen från Nationell konferens i logopedi i Göteborg så slås jag av hur det puttrar och bubblar runt om i svensk logopedi. Någon utvecklar en app, någon utvecklar ett nytt arbetssätt på sin arbetsplats, någon startar ett nytt nätverk, någon provar nya strategier i sin undervisning. Och många forskar, bredden av den forskningen som pågår är verkligen imponerande. Det finns en kreativitet och framåtanda i vår kår, både för att vi vill utvecklas i vår profession och för att ge våra patienter en bättre vård. Jag tycker mig också se att den digitala utvecklingen har inneburit att vi samarbetar mer än vi någonsin har gjort inom kåren, vi nätverkar och stöttar varandra som aldrig förr. Jag bevittnade så många kära återseenden under konferensen,

TRYCK : Linderoths tryckeri

så många stora kramar, varma leenden, så många ”nämen hej!”. För att inte glömma

REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist

alla intensiva samtal. Jag blev också väldigt glad över alla er som kom fram till vårt bord för att prata, ställa frågor, eller kanske bara för att berätta att ni tycker vi gör ett bra jobb. Det värmde verkligen,

REDAKTÖRER : Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se

och det var så kul att träffa er!

VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se

aspekten ska definitivt inte

Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.

Konferenser är kompetensutveckling, men den sociala underskattas. För att nätverka absolut, men kanske framför allt för att känna samhörigheten. Bli påmind om att det finns en större gemenskap, och att

UTGIVNINGSPLAN 2025 :

”Jag tycker mig också se att den digitala utvecklingen har inneburit att vi samarbetar mer än vi någonsin har gjort inom kåren, vi nätverkar och stöttar varandra som aldrig förr.”

den är riktigt trevlig.

Nr

Manusstopp

I brevlådan

1

23 januari

14 februari

har försökt smyga in julpynt i olika hörn av huset sen halloween och jag har inte

2

8 maj

30 maj

hjärta att bromsa henne, men det är mycket som ska hinnas med innan dess. Bland

3

28 augusti

19 september

annat jobbar vi med en medlemsenkät som vi hoppas få ut snart, den är viktig. Vi

4

13 november

5 december

För mig är julen alltid efterlängtad, och den närmar sig med stormsteg. Min yngsta

behöver uppdaterad statistik för att kunna bedriva vårt påverkansarbete så bra som möjligt, så glöm inte bort att fylla i den. När du har den här tidningen i handen har

Prenumerationspris :

250:- / år

vi träffat både Socialstyrelsen

Utanför Sverige :

300:- / år

och Socialdepartementet, och

ANNONSPRISER : ( inkl moms ) Plats-, kurs- och produktannonser Storlek Pris 1/1-sida 10 800 :1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :-

vill man veta mer om det så är

WEBBANNONSER : Logopeden.se 440 x 1212 pixlar

vårt Instagramkonto den bästa källan. I övrigt önskar jag dig en mysig december och en god jul!

3250:-

3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag

Kerstin Wiström Ordförande i

ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se

Logopedförbundets styrelse FOTO: MARIA OLSSON

kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

LOGOPEDEN 4/2024

3

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

AKTUELLT

Omvärdering av nedläggning i Ystad Lasarettet i Ystad valde att stå utanför Region Skånes tillfälliga vårdval för stora delar av logopedin för barn och ungdomar, vilket gjorde att stora delar av mottagningen hotades av nedläggning. I början av november har det tidigare ställningstagandet omvärderats och sjukhusstyrelsen ger nu Ystad lasarett i uppdrag att ansöka om att ingå i det tillfälliga vårdvalet.

Tillförordnad sjukhuschef Maria Nygren och Lars Lundberg ( KD ), ordförande i sjukhusstyrelsen i Ystad, grundade sitt tidigare beslut om nedläggning av barnlogopedin i Ystad på en beräkning att vårdvalet skulle riskera att ge lasarettet en förlust på runt en miljon kronor, baserat på vårdproduktionen 2023.

Från fackligt håll ansåg man dock att man inom ramen för vårdvalet hade kunnat förändra arbetssätt och därmed öka produktiviteten. Lokala företrädare för SRAT i Region Skåne har även kritiserat beslutsprocessen och menar att beslutet att stå utanför vårdvalet togs ensidigt, utan samverkan med facken och utan att i förväg informera personalen.

Nu har alltså sjukhusstyrelsen i Ystad fattat beslut om att ge lasarettet i uppdrag att ansöka om att ingå i vårdval logopedi. Det tidigare ställningstagandet om att inte ansöka, baserat på de ekonomiska riskerna, har omvärde-

4

LOGOPEDEN 4/2024

rats efter dialog med politikerna inom sjukhusstyrelsen.

Utifrån det initiala beslutet att lägga ned stora delar av verksamheten på logopedmottagningen i Ystad hade fackliga förhandlingar redan inletts med mål att omplacera berörda personer inom Region Skåne. Nu är det alltså nya bud igen: från att ha fått besked om att verksamheten har remisstopp från och med årsskiftet för barn och unga med tal- och språksvårigheter och för barn med frågeställning läs- och skrivsvårigheter ska man nu trots allt gå in i vårdvalet. Logopederna har informerats om det nya beslutet.

– Vi förstår att det här blev en tuff process för våra logopeder och vi beklagar det. Trots allt är detta ett välkommet besked för vår logopediverksamhet och våra invånare eftersom barn i sydöstra Skåne nu även fortsatt kommer att kunna få logopedisk hjälp på lasarettet, säger Tobina Anderson, HR-chef på Lasarettet i Ystad.

Vårdval logopedi i Region Skåne träder i kraft den 2 januari 2025 och vid tidningen Logopedens pressläggning var det ännu oklart vilket datum man kan starta på Ystad lasarett. SRAT som företräder logopeder i förhandlings- och samverksansfrågor är delaktiga och kommer att vara delaktiga i genomförandet av en risk- och konsekvensanalys.

(Källa: Ystads Allehanda; Sveriges Radio; Logopedförbundet/SRAT) SIGNE TONÉR

AKTUELLT

RÄTTELSE

Nya arbetssätt har förkortat väntetiden

Språkstart Halland Språkstart Halland är inte finansierat av Kulturrådet och är inte heller ett projekt utan en satsning som drivs

På logopedmottagningen vid Södra Älvsborgs sjukhus har man infört nya arbetssätt

och betalas av Region Halland.

som gör att väntetiden för små barn med tal- och språksvårigheter har förkortats. Bland annat har man rationaliserat bort traditionella nybesök för barn som visar tecken på tal- och språksvårigheter tidigare än vid fyraårskontrollen. Insatserna baseras istället på

RIKTLINJER

information i remissen eller på ett formulär som vårdnadshavarna fyller i på 1177.

Logopeder med ledningsansvar

Sarah Nyberg Pergament, Logopedförbundet Västra Götaland menar att arbetssättet inte är någon långsiktig lösning.

– Det är oacceptabelt att vi har en sjukvård där barn och föräldrar måste vänta upp

Logopedförbundet stödjer arbete

till ett år för att få till ett individuellt möte och behandling, säger Nyberg Pergament

med nationella logopediska riktlinjer.

till Göteborgsposten.

Det senaste riktlinjearbetet skiljer

Verksamhetschef Malin Camper säger att arbetssättet ger en ökad risk för felbe-

sig lite från tidigare arbeten kring tex

dömning men påtalar också att det tidigare funnits en ökad risk för vårdskador till

logopedi i pedagogisk verksamhet,

följd av den långa väntetiden. Camper menar också att ytterligare förändringar krävs

logopedisk utredning av läs- och

för att alla patienter ska få vård inom vårdgarantitiden. (källa: Göteborgsposten)

skrivsvårigheter och riktlinjer kring stamning. Det handlar nämligen om riktlinjer för logopeder med ledningsansvar i pedagogisk verksamhet.

Riktlinjerna är i skrivande stund ute

Vårdval Rehab

på remissrunda och den slutliga versionen kommer att publiceras på Logopedförbundets hemsida.

Logopedförbundet Västra Götaland varnar för risker vad gäller patientsäkerhet och personalens arbetsmiljö i Vårdval Rehab. I ett debattinlägg publicerat i flera lokaltidningar i oktober skriver Logopedförbundet tillsammans med bland andra Fysioterapeuterna Västra Götaland att Vårdvalet har förbättrat tillgängligheten till rehabiliterande insatser avsevärt men nu när nedskärningar genomförts och ytterligare nedskärningar aviserats inför 2025 är professionerna oroliga för effekterna av ökade produktionskrav, både för patienter och personal. Debattörerna menar också att man som en följd av omställningen till god och nära vård ser allt fler patienter med komplexa behov i primärvården, vilket ersättningsnivåerna inte är anpassade till.

VERKSAMHET

Kortade köer i Sundsvall Tack vare förändrade arbetssätt har logopedmottagningen i Sundsvall kunna förkorta väntetiderna för barn med tal- och språksvårigheter.

Genom bland annat digitala föräldrakontakter och riktade utbildningar som exempelvis AKKTiv KomIgång har man kunnat ge hjälp åt flera barn och deras familjer och erbjudit fler

Digitala träffar för privatpraktiserande logopeder

evidensbaserade insatser. Köerna har

GLÖM INTE ATT FÖLJA LOGOPEDFÖRBUNDET

NATIONELLA NÄTVERK

Nätverket SvePLog är ett relativt nystartat nationellt nätverk för privatpraktiserande logopeder. Gruppens nästa digitala nätverksträff sker den 8 januari.

vara åtgärdade vid årsskiftet.

–Vi har fokuserat på att ge rätt insatser vid rätt tidpunkt, anpassade efter barnens ålder och behov, säger Lina Ovemar, enhetschef på logopedmot-

Kontaktuppgifter hittar du via kalendariet på Logopedförbundets hemsida!

halverats och målet är att köerna ska

tagningen i ett pressmeddelande från logopedforbundet_sverige

Region Västernorrland.

LOGOPEDEN 4/2024

5

AKTUELLT

Hälsoekonomisk rapport om kommunikationshjälpmedel Högteknologiska kommunikationshjälpmedel har

levnadsmiljö. Rapporten visar också att samhället drar nytta av användningen av kommunikationshjälpmedel genom ökad arbetsförmåga, både för användare och närstående, samt minskat behov av sjukvårdskontakter. Enligt den hälsoekonomiska analysen kan samhället spara mer än tre gånger kostnaden för varje förskrivet kommunikationshjälpmedel.

I en paneldebatt med bland annat representanter för flera brukarorganisationer framkom önskemål om en samhållen, nationell struktur för hjälpmedelsförskrivning och ökad kunskap om nedsatt kommunikativ förmåga och dess konsekvenser på många nivåer i samhället.

Läs hela rapporten via Tobii Dynavox hemsida.

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

potential att förbättra livskvalitet men hur ser egentligen tillgängligheten ut ? Det var temat för ett frukostseminarium där företaget Tobii Dynavox presenterade en hälsoekonomisk rapport de beställt av analysföretaget Augur.

Studien undersökte erfarenheter hos svenska användare av högteknologiska kommunikationshjälpmedel ( ej specifik Tobii Dynavox egna produkter ). Man fokuserade på tre grupper av användare: personer med ALS, personer med cerebral pares och personer med autism, samt deras nätverk. Kommunikationshjälpmedel har en positiv inverkan på alla aspekter av livskvalitet enligt WHO:s definition: fysisk och mental hälsa, sociala relationer och

Enligt den hälsoekonomiska rapport som Tobii Dynavox presenterat sparar samhället på att förskriva kommunikationshjälpmedel.

6

LOGOPEDEN 4/2024

AKTUELLT

KUNSKAP

K C I L B UT - Storlek: 385 252 km2 - Befolkning: 5,55 miljoner - Antal logopeder: Ca 1400 medlemmar i Norsk Logopedforbund (norsklogopedlag.no)

Norge

Information om dysfagi för personal Senior Alert är ett av Sveriges mest trafikerade nationella kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention. Sedan början av Den norska logopedorganisationen

november finns tydlig, utförlig och

beslutade vid ett extrainsatt

välunderbyggd information om

landsmöte den 14 oktober att bli ett

dysfagi på Senior Alerts webbplats.

fackförbund. I samband med detta

Målgruppen är personal inom alla

byter organisationen namn till Norsk

vård- och omsorgsenheter som

Logopedförbund (tidigare Norsk

möter äldre personer med behov av

Logopedlag). Tidigare har organisatio-

vårdprevention, såväl kommunala

nen varit en professionsförening men

som privata och regionala vårdgiva-

nu blir man alltså i likhet med Logoped-

re. För Logopedförbundets räkning

förbundet i Sverige både en professi-

har specialistlogoped Isadora

ons- och en facklig organisation. Norsk

Telford bidragit med sin kompetens

Logopedförbunds styrelse. Nu siktar

och sin tid och förbundet passar på

man på att bli medlem i centralorgani-

att säga ett stort tack för mycket

sationen Unio, Norges motsvarighet till

värdefulla insatser.

Saco. Beslut fattas på Unios kongress i början av december.

(Källa: Norsk Logopedförbund)

NÄTVERK

Nätverksträff dysfagi Problem med matstrupen stod i fokus under den åttonde nationella nätverksträffen för ät- och sväljsvårigheter. Hybridmötet den 13

SITS firade 65 år med kongress i Stockholm

november i anslutning till Nationell

SITS ( Svenska Intresseföreningen för Tal och Språk ) är en organisation som samlar

ämnen som avhandlades. Planen

professionella inom områdena tal och språk för att främja forskning och praktik. Den

framöver är att vartannat år hålla

18 oktober 2024 firade SITS sitt 65-årsjubileum med en inspirerande kongress där

mötet digitalt och vartannat år på

både svenska och internationella experter deltog.

plats – det senare i samband med

Konferens i Logopedi ( NKL ) samlade ett hundratal deltagare på plats i Göteborg och lika många digitalt.

Eosinofil esofagit, supragastrisk rapning och reflux vara några

Teresa Ukrainetz, på sitt första Sverigebesök, höll en uppskattad föreläsning om

NKL. Kontaktuppgifter till nätverket

intervention utifrån expository discourse för skolbarn, med fokus på metoden “Sketch

finns på Logopedförbundets hem-

and Speak”. Sanna Kraft presenterade forskning om tal-till-text, Linda Fälth och Anna

sida under Logoped > Nätverk och

Eva Hallin diskuterade läskrisen i lågstadiet och Helén Egerhag föreläste om läsut-

samarbeten.

veckling i svenska som andraspråk. Dessutom fick deltagarna lyssna på hur man med lajv som metod kan arbeta läslustfrämjande.

Kongressen bjöd på nätverkande, utställningar och inspirerande samtal. Årets taloch språkpris gick till Unn Görman.

JULIA ANDERSSON

LOGOPEDEN 4/2024

7

Nationell Konferens i Logopedi 14-15 NOVEMBER

I år hade Sahlgrenska akademin tagit över stafettpinnen efter Karolinska institutet och stod som värdar för Nationell Konferens i Logopedi. Konferensens tema var ”Möjligheter och utmaningar inom dagens logopedi”.

Logopedi och genetik Utveckling inom områden som genetik och medicin skapar möjligheter till säkrare diagnostik och bättre behandling men kan samtidigt ge upphov till etiska dilemman. En av de inbjudna talarna, professor och logoped Angela Morgan från Melbourne, arbetar tillsammans med sin forskargrupp med att identifiera genetiska orsaker till tal- och språksvårigheter hos barn och att undersöka neurobiologin hos genetiskt baserade tal- och språkstörningar.

Digitala vårdbesök Digitaliseringen i samhället, inklusive vården, kan ge ökad tillgänglighet för många men inte för alla. Anna Åberg, enhetschef på Logopedmottagning NU-sjukvården samt ordförande för logopedchefsföreningen, presenterade ett verksamhetsperspektiv på digitala vårdmöten. Malin

Påhls Hansson delgav erfarenheter från Region Halland om digitala vårdbesök framför allt under covidpandemin.

Den norska läkaren och forskaren Hege Prag Øra talade om telerehabilitering vid afasi. Louise Blennback och Frida Rosenkvist presenterade sitt examensarbete om logopeders erfarenheter av att genomföra digitala vårdmöten med patienter med afasi. Efterföljande paneldiskussion leddes av Kerstin Wiström, Logopedförbundets ordförande.

Kortföredrag, posters och nätverkande En stor del av programmet bestod av korta föredrag och posterpresentationer, bland annat om kliniska utvecklingsprojekt, samt givetvis en hel del nätverkande, utbyte av erfarenheter och säkerligen kära återseenden av gamla kursare, lärare och tidigare kollegor.

En stor del av innehållet i årets NKL kretsade kring digitala vårdbesök.

RÖSTER FRÅN NKL 1. Vad tycker du om årets NKL? 2. Vad har varit det bästa?

3. Är det nåt du har saknat?

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

8

LOGOPEDEN 4/2024

NKL-v ersion PANELEN

PETRA HAGSTRAND WESTIN

PER ÖSTBERG

Logopedmottagningen Blekinge

Karolinska institutet

1. Jättebra, hela upplägget, väldigt varierande och något för

1. Fantastisk! Det var ett djup och en bredd på alla föredrag,

alla, väldigt bra med parallella seminarier, och imponerande

postrar och parallella sessioner. Man fick ut något både teore-

bra tidshållning, Bra med strimmor i olika ämnen, för mig som

tiskt och kliniskt. Fantastiskt med så stort antal deltagare. Det

allmänlogoped är det jättespännande. Det är alltid kul att

var också en jättespännande huvudtalare med nya resultat

höra det senaste från forskningen. Jag tycker det har varit lite

inom klinisk genetik. Det är en viktig poäng att det för många är

mindre av resultat i år, och lite mer presentationer av pågående

viktigt att få veta varför man har sina problem.

jobb. Jättebra posters.

2. Bäst var den stora rikedomen och bredden i bidrag, presen-

2. Svårt att peka ut något specifikt, allt var bra.

tationer och postrar.

3. Saknar bara ett stort uppsatt program som man kan gå och

3. Nej inget som jag kan komma på.

titta på. Litet tips till talarna att prata långsammare.

HELMINE BRATFOSS

CHRISTINA PERSSON

Habiltering Frölunda barn och ungdom

Sahlgrenska akademin (medarrangör)

1. Jag tycker det varit jätteintressant! Det har tagits upp många

1. Nu känns det ju jättebra att det är genomfört och att det fun-

viktiga perspektiv på digitala utmaningar och resurser. Det är väl

kat så bra. Man planerar och planerar men man vet ju ändå inte

en del av framtiden... Det var varit flera bra citat – KBK (Kör bara

riktigt hur det blir - det är ju i interaktionen med alla som man

kör), att vi kommer ihåg att lära av varandra, både goda exempel

vet hur det blir. Vi tog KI:s koncept och justerade det för att det

och av de fel som vi gjort så inte alla behöver göra samma.

skulle passa oss, och det blev bra och fungerande.

2. Allra bäst har nog diskussionerna med alla kollegor i pauser-

2. Någonstans är det helheten. Jag är jättestolt över alla med-

na varit, och den första föreläsningen om genetik och det som

arbetare på logopedi. De har tagit sånt ansvar och bara löst alla

Angela Morgan pekade på, nämligen att de genetiska tillstånden

problem som dykt upp.

ofta har fler svårigheter än bara språk/tal.

3. Vi skulle försökt att vara mer mediala. Det är ju ett väldigt bra

3. Som habiliteringslogoped kan man alltid önska sig mer fokus

tillfälle att synas som profession. Det är ett medskick till nästa

på habilitering, men annars är jag nöjd.

gång.

TEXT OCH FOTO: MALIN SIXT BÖRJESSON

LOGOPEDEN 4/2024

9

AKTUELLT

Öka kvalitet och patientsäkerhet i samband med FUS Det är hög tid att se över våra FUS-verksamheter. Specialistlogoped Isadora Telford vill se tydligare riktlinjer, följsamhet till föreskrifter och ökat samarbete med andra professioner när det gäller flexibel endoskopisk undersökning av sväljförmågan ( FUS ) för att säkerställa patientsäkerheten.

TEXT: ISADORA TELFORD, SPECIALISTLOGOPED, LOGOPEDMOTTAGNINGEN, SÖDERTÄLJE SJUKHUS FOTO: PRIVAT

F

ör närvarande saknas formell FUS-utbildning i Sverige. Allt fler logopeder går därför FUS-kurser utomlands. Det är dock viktigt att vara medveten om att regler och krav skiljer sig åt mellan olika länder. Det är också vanligt förekommande att logopeder lär upp kollegor på respektive arbetsplats vilket ger upphov till en mängd frågor. Hur lång klinisk erfarenhet bör logopeden ha innan FUS-utbildning är lämplig ?

Vem är erfaren nog att handleda ? Hur många friska personer respektive patienter bör man ha skoperat för att anses ha tillräcklig kunskap ? Hur ska logopeden tillgodogöra sig den teoretiska kunskapen ? Vem ska ansvara för kunskapskontroller ? Att lära upp en kollega tar tid. Tillgång till handledning behövs ofta under längre perioder och en långsiktig plan behöver därför förankras med berörd chef. Annars riskerar processen att förenklas och förkortas.

Enligt den nationella Vårdhandboken gäller följande avseende endoskopisk utbildning : ”Personal ska ha grundläggande teoretisk och praktisk utbildning samt fortlöpande erhålla vidareutbildning/repetition avseende användning, omhändertagande, rengöring och desinfektion av värmekänsliga endoskop och dess tillbehör”. ( vardhandboken.se )

10

LOGOPEDEN 4/2024

I ASHA:s Dysphagia Competency Verification Tool finns det bland annat en checklista för FUS-kompetens. I Sverige saknas i nuläget konsensus, men via det nationella dysfaginätverket pågår ett arbete med att ta fram en riktlinje för FUS, inklusive vad som krävs för FUS-kompetens, vilket både är efterlängtat och angeläget.

Läkemedel och delegering Det är vanligt förekommande att logopeder använder Xylocain® gel 2 % som ytanestesi eller avsvällande nässpray såsom Nezeril® lösning 0,5 mg/ml vid FUS. Båda dessa klassas som läkemedel även om den sistnämnda är receptfri. Att administrera läkemedel kräver delegering, vilket enbart kan utfärdas av läkare, tandläkare eller sjuksköterska enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Delegering får endast ske under strikta och begränsade former om det är förenligt med en god och säker vård. Ett tydligt definierat, personligt delegeringsbeslut måste dokumenteras och ska årligen omprövas.

Den som ger delegering måste försäkra sig om att uppgiftsmottagaren är både formellt och reellt kompetent, vilket kräver en kunskapskontroll. Det är verksamhetschefen som är ytterst ansvarig för att delegering sker på korrekt sätt. Innan administrering behöver läkemedlet först ordineras av läkare i journalsystemet. Efteråt ska administre-

AKTUELLT

ringen signeras i läkemedelsjournalen. Läkemedel ska förvaras oåtkomliga för obehöriga i ett särskilt läkemedelsförråd.

På en slutenvårdsavdelning där både läkare och sjuksköterskor arbetar finns möjlighet till samarbete med dessa professioner och tillgång till kunskap om lagar, regler och föreskrifter kring delegering och läkemedelshantering. Frågan är om FUS-verksamheter på logopedmottagningar verkligen har möjlighet att följa regelverk för administration av läkemedel.

resistens är klassat av såväl WHO som Europeiska kommissionen som ett omfattande hälsohot. Alla patienter har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt till samma medicinska omhändertagande.

Utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterat bärarskap av resistenta bakterier. Trots detta förekommer det att verksamheter avstår från FUS på patienter med MRSA då endoskopets renhetsgrad inte kan garanteras.

Hygienrutiner

Att bedriva FUS-verksamhet innebär således ett stort ansvar, både för den enskilda logopeden och för verksamhetschefen, som har det yttersta ansvaret för att se till att alla krav uppfylls. Vårdhygien Stockholm erbjuder Temakurs för chefer – en temadag om vårdhygienisk kvalitetssäkring. Det är möjligt att delta även om avtal med Vårdhygien Stockholm saknas.

Syftet med inlägget är inte att peka ut någon enskild verksamhet utan att väcka en nödvändig debatt för att öka patientsäkerheten. Vi behöver se över följsamheten till föreskrifter och våra samarbetsformer samt agera gemensamt för att utveckla en god och säker vård för dysfagipatienter i hela landet.

Alla som arbetar inom vård och omsorg ska tillämpa basala hygienrutiner. När det gäller handhavandet av endoskop, som är en medicinteknisk produkt, ställs ytterligare krav på hygien, i enlighet med gällande lagar och föreskrifter.

Endoskop som kommer i kontakt med slemhinnor ska vara höggradigt rena, vilket kräver ett aseptiskt arbetssätt, då man arbetar utifrån den renhetsgrad som momentet kräver så att produkten bibehåller sin renhetsgrad genom hela proceduren. Endoskop som enbart rengörs manuellt kan inte uppnå renhetsgraden höggradigt ren. Flexibla endoskop behöver genomgå både manuell och maskinell rengöring, inklusive desinfektion i diskdesinfektor, i enlighet med Vårdhandbokens föreskrifter.

Bristfällig hygienisk hantering kan leda till allvarliga konsekvenser och kan äventyra patientsäkerheten. Därför bör alla FUS-verksamheter samarbeta med en hygiensjuksköterska. Det har rapporterats i media om bristfälligt rengjorda endoskop både i Sverige och annorstädes (se t ex Trysell, 2019). Blodsmitta och resistenta bakterier riskerar då att överföras till patienter. Antibiotika-

Ansvar

Referenser Trysell, K. (2019). Nu ska det bli stopp för smutsiga endoskop. Läkartidningen 42/2019.

Lagar och regler § SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Socialdepartementet. § SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. § SOSFS 2015:10 Föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Socialstyrelsen. § SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter. Socialdepartementet. § SOSFS 2008:1 Föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården. Socialstyrelsen. § HSLF-FS 2017:37 Föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen. § SOSFS 1997:14 Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Socialstyrelsen

LOGOPEDEN 4/2024

11

AKTUELLT

Logopedtillgången

FORTSATT NATIONELLT OLIKVÄRDIG

Varje höst publicerar Socialstyrelsen den senast uppdaterade statistiken över legitimerad hälso -och sjukvårdspersonal. Tillgången till logoped är fortsatt tydligt olikvärdig över landet.

TEXT: SIGNE TONÉR ILLUSTRATIONER: STINA LINDKVIST

Enligt Socialstyrelsens databas har det till och med 2023 utfärdats totalt 3500 logopedlegitimationer, varav 2988 tillhör personer under 65 års ålder.

Förra året utfärdades 128 legitimationer, varav 4 till logopeder med utbildning utanför Sverige.

Antal legitimerade logopeder under 65 års ålder de senaste fem åren.

Få män i yrket Könsfördelningen inom kåren är fortsatt kraftigt ojämn med knappt 7 % manliga logopeder 2022 ( av andel sysselsatta ). De senaste fem årens statistik avslöjar ingen tendens till förändring därvidlag.

Dock hamnar logopedyrket precis utanför den trio av de allra mest kvinnodominerade legitimationsyrkena, nämligen barnmorska, tandhygienist och receptarie.

Sysselsättning Det var 2741 logopeder som var sysselsatta per november 2022, vilket motsvarade 82 % av totalt antal utfärdade legitimationer vid samma tidpunkt, inklusive pensionerade logopeder. En majoritet av sysselsatta var verksamma inom hälso- och sjukvård ( 76 % ). En närmare titt i Socialstyrelsens

12

LOGOPEDEN 4/2024

databas avslöjar att i gruppen logopeder som inte jobbar direkt med hälso- och sjukvård, så är den största kategorin administration inom hälso- och sjukvård.

Drygt 300 logopeder är verksamma inom grundskoleutbildning, varav 204 stycken kategoriseras som verksamma inom hälso- och sjukvård och 107 utanför hälso- och sjukvård. Det skulle kunna tänkas återspegla andelen logopeder inom elevhälsa respektive mer renodlade skollogopeder med anställning på en skola eller i ett rektorsområde.

I absoluta tal finns flest skollogopeder som inte är verksamma i hälso- och sjukvård i de län som har logopedutbildning. Enligt HOSP har Stockholms län och Västra Götaland 22 logopeder vardera i grundskola, Skåne 21, Östergötland och Västerbotten 7 stycken, Uppsala 6. I övriga län är antalet för lågt eller obefintligt.

I kategorin vård och omsorg med boende arbetar totalt 33 logopeder medan 62 logopeder jobbar i verksamheter enligt SNI-koden öppna sociala insatser enligt senast tillgängliga statistikunderlag.

Bemanning i förhållande till befolkning Genomsnittet för riket är 20 logopeder per 100 000 invånare. Den senast tillgängliga statistiken avseende antal yrkesverksamma logopeder i länen är baserad på situationen i november 2022. Det är värt att påminna om att logopeders uppdrag kan variera regionalt men den stora spridningen ger ändå en tydlig fingervisning om att tillgången till logoped kan befaras vara påtagligt olikvärdig nationellt.

Toppar listan gör som tidigare Gotland med en bemanning motsvarande 29 logopeder per 100 000 invånare, tätt följt av Västerbotten ( 28 ). Däref-

AKTUELLT

Logopedtäthet per län, baserat på siffror från Socialstyrelsen. Siffran inom parentes anger förändring sedan föregående år. Siffrorna gäller för 2022.

ter hamnar Östergötland ( 27 ), Uppsala ( 26 ) och Stockholms län ( 25 ). Stockholm har legat högre i rankningen de senaste åren, men tappet i placering beror inte på sämre logopedbemanning utan på att andra län stärkt sin bemanning i förhållande till befolkningsunderlag jämfört med tidigare mätningar.

2022 års jumboplacering går till Norrbotten med 11 logopeder per 100 000 invånare. Bland länen med sämst logopedbemanning finns också Kronoberg, Kalmar och Värmland ( samtliga 12 ).

Västernorrland som de senaste året legat i det absoluta bottenskiktet har höjt sig till 14 logopeder per 100 000 ( 12 st i föregående beräkning ).

Län

Logopeder/ 100 000 inv.

Gotlands län

29 (-1)

Västerbottens län

28 (+5)

Östergötlands län

27 (+2)

Uppsala län

26 (+3)

Stockholms län

25

Hallands län

23 (-1)

Västmanlands län

20 (+1)

Västra Götalands län

20 (+1)

Jämtlands län

18 (+1)

Gävleborgs län

17

Skåne län

17 (+1)

Jönköpings län

15 (-1)

Örebro län

15 (+1)

Dalarnas län

15 (-1)

Västernorrlands län

14 (+2)

Södermanlands län

14 (-1)

Blekinge län

14

Värmlands län

12 (+1)

Kalmar län

12 (-1)

Kronobergs län

12 (-1)

Norrbottens län

11 (-1)

LOGOPEDEN 4/2024

13

AKTUELLT

TEMA

Afasi

Logopedförbundet samarbetar med Myndigheten för tillgängliga medier kring hur vuxna med lässvårigheter bli användare av läsverktyget Legimus. Afasifyren i Kristianstad har anordnat en temavecka om afasi, depression och suicid. Ellika Schalling och Marika Schütz ger några reflektioner om afasi i klinik och forskning inför Nordic Aphasia Conference som kommer att arrangeras i Uppsala nästa år.

14

LOGOPEDEN 4/2024

TEMA

Afasi

Legimus

- Ett underanvänt läsverktyg

Hur kan vuxna med lässvårigheter bli användare av Legimus?

Den frågan ställde Myndigheten för tillgängliga medier ( MTM ) till Logopedförbundet i våras. Ett första resultat blev två webbinarier om Legimus under hösten där Hillevi Andreasson från MTM deltog.

TEXT: KAJSA SÖDERHIELM FOTO: MTM

Hur fungerar Legimus?

Vid det första webbinariet presenterades läsverktyget Legimus som är en fri ljudboksfunktion för personer med lässvårigheter. Legimus finns både som webbsida och som applikation. Appen innehåller en mängd funktioner, exempelvis att lyssna och samtidigt följa med i texten. Tjänsten förmedlas av de kommunala biblioteken och det behövs inget intyg för att använda den. Däremot behöver användaren kunna motivera sitt behov av Legimus.

Legimus och förvärvad hjärnskada Det andra webbinariet fokuserade på Legimus som stöd för läsning efter förvärvad hjärnskada.

Hinder som nedsatt arbetsminne och apraxi lyftes, men också flera lösningar. Jenny Landström från rehabkliniken i Linköping berättade att de brukar följa med på ett besök hos biblioteket för att stötta patienter i att komma i gång med Legimus. På Afasifyren i Kristianstad har Legimusgrupper startats och i ett kommande projekt kommer Cecilia Nyberg med kollegor att anordna en Legimus-bokcirkel.

Henrik Tidelius från Hjärnskadecenter i Stockholm delade med sig av tips kring andra sätt att styra Legimusappen för den som har begränsad eller ingen handmotorik.

Hillevi Andreasson välkomnade de synpunkter som framkom angående appens utformning och informerade om det fortsatta utvecklingsarbetet där logopeder ses som en viktig partner. Samtalet kom också in på hur vi som logopeder kan sätta mål som handlar om att återta viktiga aktiviteter i det dagliga livet och att läsning kan vara ett sådant mål. Ett uppföljande webbinarium planeras i vår

för att dela erfarenheter efter att ha testat tjänsten med patienter.

Konkreta tips för logopeder Som enskild logoped är det en god idé skaffa ett demokonto för att bekanta sig med Legimus. Man kan ta som vana att informera om Legimus och att hjälpa personer som behöver det stödet med ett kort skriftligt meddelande att ta med till sitt närmsta bibliotek. Som logoped kan man också tipsa om att underlätta Legimusanvändning genom ”Talboken kommer”, vilket är en tjänst där en bibliotekarie lägger upp böcker i det digitala biblioteket utifrån läsarens preferenser, exempelvis behovet av lättläst material. I samband med webbinarierna lyftes också möjligheten att ha användning av Legimus som ett behandlingsmål, både för glädjen att läsa och för lästräning. En idé kan vara att samarbeta med studieförbund, exempelvis Vuxenskolan, lokalt för att få igång Legimusgrupper Läs mer om Legimus på legimus.se

Hillevi Andreasson från Myndigheten för tillgängliga medier har deltagit i två webbinarier om läsverktyget Legimus.

LOGOPEDEN 4/2024

15

TEMA

Afasi

Temavecka på Afasifyren - afasi, depression och suicid I samband med årets suicidpreventiva dag den 10 september anordnade Afasifyren i Kristianstad en temavecka om afasi, depression och suicid.

TEXT: CECILIA NYBERG, MAJA CHRONVALL & SIMONE JAKOBSSON FOTO: AFASIFYREN

E

nligt Världshälsoorganisationen ( WHO ) är ensamhet just nu det största hotet mot folkhälsan. Ofrivillig ensamhet leder till ökad risk för fysiska sjukdomar, såsom stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Ensamheten får också negativa psykiska konsekvenser med ökad

Bowling var en av de sociala aktiviteter som anordnades under Afasifyrens temavecka.

risk för depression och suicid.

Satsning på psykisk hälsa I Kristianstads kommun har man sedan några år tillbaka insett vikten av att arbeta proaktivt med psykisk hälsa. En specialistsjuksköterska i psykiatri har anställts inom omsorgsförvaltningen och arbetar övergripande med utvecklingsarbete och utbildning till personal.

Afasi och psykisk ohälsa På Afasifyren har man under många år märkt hur den psykiska hälsan påverkas av att leva med afasi.

Afasi leder ofta till den ofrivilliga ensamhet som WHO beskriver, med depression och suicidtankar som följd. I verksamheten pratar man därför öppet om depression och tankar om döden. När både WHO, Kristianstads kommun och svensk forskning börjat belysa ämnet psykisk ohälsa väcktes tanken om att anordna en Temavecka om afasi, depression och suicid på Afasifyren. Temaveckan hölls samma vecka som den internationella suicidpreventiva dagen infaller, det vill säga den 10 september. Utöver föreläsningar anordnades också sociala aktivi-

16

LOGOPEDEN 4/2024

TEMA

Afasi

Föreläsare, logoped och forskare Camilla Olsson (i mitten) tillsammans med Afasifyrens medarbetare. Från vänster: Maja Chronvall (arbetsterapeut), Cecilia Nyberg (logoped), Simone Jakobsson (undersköterska) och Cecilia Werdenfels (psykiatrisjuksköterska).

teter i samarbete med den lokala Afasiföreningen som ett led i att lyfta psykiskt välbefinnande.

lyfter i sin forskning är just att vårdpersonal sällan besitter kunskap om både psykisk ohälsa och hur man samtalar med personer med afasi.

Temavecka Under temaveckan var ämnet i samtliga gruppaktiviteter ”Afasi, depression och suicid”. Samtalen baserades på lättlästa texter om ämnet, diskussionsfrågor om egna upplevelser samt frågesport bland annat. Under temaveckan medverkade logopeden och forskaren Camilla Olsson, Uppsala universitet. Hon föreläste om sin forskning kring prevalens av depression hos personer med afasi samt vårdprofessioners ( ringa ) kompetens om att samtala om psykisk ohälsa med personer med afasi.

En av föreläsningarna riktades till Afasifyrens deltagare och deras anhöriga. Camilla höll också, tillsammans med specialistsjuksköterska i psykiatri och representant från Afasifyren en föreläsning för rehabiliteringspersonal, hemtjänst- / vårdpersonal, biståndshandläggare, chefer och politiker i Kristianstads kommun. Tillfället ledde till ökad efterfrågan på Afasifyrens kompetens kring just afasi och samtal, i form av utbildning till vårdpersonal. En av de företeelser som Camilla Olsson

Skyddsfaktorer Riskfaktorer för suicid är bland annat att ha drabbats av sjukdom, förlorat sitt arbete, depression och ensamhet. Samtliga av dessa riskfaktorer är vardag för de flesta med afasi. Därför måste vi i vården fokusera på skyddsfaktorerna: upplevelse av mening och sammanhang, stödjande sociala nätverk, självkänsla och förmåga att kunna påverka sin livssituation. Här är verksamheter som Afasifyren ovärderliga med sitt livslånga perspektiv.

Afasifyren

Afasifyren i Kristianstads kommun är en dagverksamhet för personer med afasi och deras anhöriga. Verksamheten samarbetar med den lokala Afasiföreningen och varje vecka besöker ungefär 30-35 personer med afasi verksamheten. Dessutom erbjuder man anhörigutbildning och möjlighet att träffa andra i liknande situation.

LOGOPEDEN 4/2024

17

TEMA

Afasi

Reflektioner inför

Nordisk afasikonferens

Uppsala universitet står som värd för Nordic aphasia conference i juni. Temat är Aphasia rehabilitation in a changing world - future directions and possibilities. Ellika Schalling och Marika Schütz från programkommittén ger några reflektioner inför konferensen.

Vad är den största utmaningen för kliniskt verksamma och forskare inom afasirehabilitering idag?

För verksamheter som arbetar med afasi i Sverige är en av de största utmaningarna att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för strokevård, enligt vilka minst fyra timmars behandling i veckan samt kommunikationspartnerträning rekommenderas för personer med afasi. Detta kräver en omställning från lågfrekvent rehabilitering till en betydligt högre träningsintensitet. En annan utmaning är att stärka primärvårdens resurser genom att skapa fler neurologopedtjänster vid omställningen till god och nära vård.

Vad ger hopp om framtiden?

De senaste åren har det gjorts stora framsteg

inom forskning om afasirehabilitering. En framgångsfaktor för att möta utmaningar för såväl kliniker och forskare är internationellt samarbete.

I nätverket The Collaboration of Aphasia Trialists arbetar forskare från över 50 länder tillsammans för att stärka kunskap, metoder och infrastruktur inom afasiforskning. Under de senaste åren har internationella samarbeten lett till flera omfattande studier som har ökat kunskaperna om, och evidensbasen för, afasirehabilitering.

En hoppfull framtidsvision är att det starka internationella forskningsfältet, ökad kunskap om neuroplasticitet samt de nya europeiska riktlinjerna, som för övrigt kommer att presenteras under konferensen, kommer att leda till förbättrad rehabilitering för personer med afasi. Dessa framsteg kan bidra till att fler individer optimerar sin kommunikationsförmåga och får en bättre livskvalitet.

Om konferensen Konferensen kommer att hållas 9-11 juni i Uppsala. Inbjudna talare är Madeline Cruice, Swathi Kiran, Jytte Kjærgaard Isaksen och Monica Norvik. Dessutom blir det ytterligare föredrag och posterpresentationer. Anmälan för deltagande öppnar den 20 januari. Läs mer på nordicaphasia.com.

Madeline Cruice

18

LOGOPEDEN 4/2024

Swathi Kiran

Jytte Kjærgaard Isaksen

Monica Norvik

AKTUELLT ANNONS

Nomine

Ett svenskt benämningstest för logopeder ! t e h Nomine är ett normerat bildbaserat benämningsNy

test som prövar produktivt ordförråd hos barn i åldrarna 6–11 år. Orden och de fina illustrationerna i testet är anpassade för åldersgruppen.

Författare: Gertrud Edquist

CAT-S

Comprehensive Aphasia Test – svensk version Ett kartläggningsverktyg för logopeder som arbetar med personer med afasi.

er Kommrt! sna

Svensk version: Monica Blom Johansson, Angelina Grönberg, Klaudia Ceder, Francesca Longoni, Ingrid Söör och Ingrid Henriksson Beräknas finnas i lager i början av 2025.

Klinisk handbok i intensiv afasirehabilitering er Kommrt! sna

En praktisk guide för logopeder Författare: Marika Schütz Beräknas finnas i lager i början av 2025.

www.hogrefe.se Hogrefe Psykologiförlaget har en lång tradition av att utveckla, anpassa och publicera psykologiska test och metoder baserade på forskning och vetenskap.

LOGOPEDEN 4/2024

19

FORSKNING

Fokus på frikativor

I NY AVHANDLING I FONETIK

I september disputerade logopeden Carla Wikse Barrow, Stockholms universitet, på avhandlingen Swedish voiceless fricatives: A multidimensional investigation of adult and child productions.

FOTO: SIGNE TONÉR

Tonlösa frikativor är artikulatoriskt och akustiskt komplexa ljud som tillägnas relativt sent av barn, men vi har hittills haft begränsad kunskap om både vuxnas och barns produktion av dessa ljud i svenska.

Det råder stor konsensus kring att tillägnandet av talljud sker gradvis. Innan barn producerar en tydlig kontrast mellan exempelvis /s/ och /ɕ/ kan det förekomma systematiska distinktioner mellan ljuden som dock kan vara svåra att uppfatta. Det här fenomenet beskrivs i termer av finfonetisk variation och med begreppet gömd kontrast ( covert contrast ). Finfonetisk variation kan dels beskrivas med hjälp av akustisk analys och dels via perceptuell analys, givet att lyssnarbedömningen är tillräckligt finkorning för att fånga sådan variation. Det kan till exempel handla om att ange hur ”s-likt” eller ”/ɕ/-likt” ett ljud låter.

Frikativproduktion hos vuxna och barn I avhandlingens första tre delstudier undersöktes produktion av tonlösa frikativor (/f, s, ɕ, ɧ/) hos 31 barn med typisk tal- och språkutveckling i åldrarna 3-8 år och 20 vuxna deltagare. Carla Wikse Barrow med kollegor tittade också närmare på hur och i vilken grad individuella talare skiljer sig åt i produktionen av dessa ljud.

Fånga subtila skillnader I den fjärde delstudien undersöktes hur lyssnare Carla Wikse Barrow i samband med sin disputation vid Stockholms Universitet.

20

LOGOPEDEN 4/2024

FORSKNING

Ny

AVHANDLING

uppfattar barns produktioner av tonlösa sibilanter, kontrast mellan de tonlösa frikativorna det vill säga /s/ och /ɕ/. Deltog gjorde 45 lyssnare, i i det aktuella urvalet. Yngre barn hade varav 18 logopeder. Man undersökte även hur generellt mindre akustiskt distinkta tonlösa frikalyssnarbedömningen påverkades av huruvida ljudet tivor än äldre barn, berättar Carla. presenterades i ett ord eller i en stavelse samt om Klinisk relevans bedömningen skilde sig åt mellan logopeder och – Jag hoppas att resultaten kan stimulera till disnaiva lyssnare. För att kunna fånga subtila skillnakussioner om bedömning och analys der mellan sibilanterna användes en Visuell Analog Skala ( VAS ). ”Resultaten pekar på av tal. Tidigare studier har visat att barn som producerar gömd kontrast Det visade sig att många av barnens att tonlösa frikativor verkar göra snabbare framsteg i produktioner av sibilanter uppfattakan vara mer utmalogopedisk behandling än barn som des som något mittemellan /s/ och /ɕ/, nande för barn med helt neutraliserar en talljudskontrast. vilket kan tyda på gömd kontrast.

Logopeder var, som förväntat, överlag typisk talutveckling än Finfonetisk variation i barns tal verkar mer konsekventa i sina bedömningar vad man tidigare trott alltså kunna vara kliniskt relevant men den är svår att fånga med tradiav /s/ och /ɕ/ jämfört med naiva lyssoch att utvecklingen tionella transkriptionsmetoder. Hur nare. av kontrast delvis kan sådan variation fångas bäst och vilka Detaljerad akustisk beskrivning relateras till barnens verktyg som är kliniskt användbara i – Avhandlingen bidrar med en detalden svenska kontexten återstår att se, ålder.” jerad akustisk beskrivning av vuxna säger Carla Wikse Barrow.

SIGNE TONÉR och barns tonlösa frikativor i svenska, både i termer av generella egenskaper och indiviWikse Barrow, C. (2024). Swedish voiceless fricatives: A multidimenduell variation, säger Carla Wikse Barrow. sional investigation of adult and child productions. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

Den akustiska beskrivningen innehåller, bland mycket annat, en sammanfattning av vanligt förkommande talavvikelsemönster hos deltagande barn samt en undersökning av kontrast mellan Länkar till avhandlingar barns tonlösa frikativor. Resultaten pekar på att Direktlänk till avhandlingar 2023-2024 tonlösa frikativor kan vara mer utmanande för finns på Logopedförbundets hemsida. barn med typisk talutveckling än vad man tidigare Har vi missat någon avhandling? Maila trott och att utvecklingen av kontrast delvis kan logopeden@logopedforbundet.se relateras till barnens ålder.

– Man kan skönja en gradvis utveckling av

FORSKNING

Nya forskningsprojekt Så här års håller forskare utkik efter besked från forskningsfinansiärer och glädjande nog är det flera projekt med logopedisk koppling som beviljats medel. Bland annat så får Olof Sandgren vid Lunds universitet pengar från Skolforskningsinstitutet för projektet ”Utvärdering av aktiva lärandemetoder för att stärka ordförrådet hos mellanstadieelever med och utan språkstörning”. Anna Eva Hallin, Karolinska institutet har beviljats medel från Vetenskapsrådets utlysning inom utbildningsvetenskap för projektet ”Interprofessionell digital lärarfortbildning för att förbättra språk, delaktighet och lärande i högstadiet”. Signe Tonér med kollegor vid Stockholms universitet får forskningspengar från Vetenskapsrådets utlysning inom samhällsvetenskap och humaniora för projektet “En inventering av språkförmåga vid skolstart. Vilka faktorer förklarar variation i svenska språket hos en- och flerspråkiga barn?”

LOGOPEDEN 4/2024

21

FORSKNING

Ny

AVHANDLING

NY AVHANDLING

bakgrund och hon har även gjort gruppintervjuer

God effekt av läs-respektive matematikintervention

med ytterligare 13 lärare. Studien visar att lärarna

Logoped och universitetsadjunkt Hanna Lindström Sandahl

följd av bland annat Hitta språket och skollagen upplevs ha

disputerade tidigare i år i utbildningsvetenskap vid Linköpings

en del otydliga formuleringar, men också tid, samarbetsmöj-

universitet. Titeln på avhandlingen är Early Elementary School

ligheter och lärarnas uppfattningar om bedömningsmetoder. I

Interventions in Reading and Mathematics.

avhandlingen problematiseras vad som blir synligt i språkbe-

I den svenska skolkontexten finns få läs- och matematikinterventioner som utvärderat effekter på elevers läs- och matema-

väljer att använda kartläggningsmaterial på olika sätt och inte alltid i enlighet med anvisningarna eller skollagen. Det är en

dömning och vad det kan få för effekt för undervisningen och lärandet.

tikfärdigheter med en randomiserad kontrollerad studiedesign.

I avhandlingen Tidiga interventioner i läsning och matematik utvecklades, implementerades och utvärderades två intensiva

NY AVHANDLING

undervisningsprogram i läsning (baserat på phonics) respekelever som efter screening i årskurs 1 hamnade på eller under

Ögonrörelser vid läsning i naturalistisk kontext

percentil 25 och grupperna randomiserades till interventions-

Logoped Andrea Strandberg försvarade sin avhandling Gaze

och kontrollgrupper. I årskurs 2 förtestades eleverna. Eleverna

into literacy: the potential of eye movement analysis for asses-

i interventionsgrupperna i explicit, intensiv, individuell träning

sing children’s word reading skills in ecological contexts vid

med speciallärare i läs- eller matematikprogrammet, medan

Karolinska institutet på försommaren i år.

tive matematik (fokus på taluppfattning och aritmetik). De

kontrollgruppen fortsatte med sedvanlig undervisning. Efter

Att undersöka läsförmåga genom att registrera ögonrörelser

interventionsperioden gjordes en eftertestning och det visade

under läsning har tidigare framför allt gjorts i kontrollerade

sig att både läsinterventionen och matematikinterventionen

experiment. Strandbergs avhandlingsprojekt undersökte

gav signifikanta effekter jämfört med kontrollgrupp direkt

ögonrörelser vid läsning i naturalistisk kontext. Resultaten låg

efter träning. Bland annat visade läsprogrammet stor effekt

i stort sett i linje med vad tidigare studier visat men med större

på ordigenkänning och medelstor effekt på avkodning. Vid

variation. Det visade sig också att det fanns åldersrelaterade

långtidsuppföljning hade effekten reducerats. Det ligger i linje

skillnader i ögonrörelsemönster och dessa skillnader korre-

med liknande studier från andra sammanhang och kan tolkas

lerade i sin tur med läsförmåga. Vid uppföljning ett år efter

som att ytterligare stöd kan behövas även efter en intensiv

ögonrörelseinspelningarna förklarade ögonrörelser nästan

träningsperiod.

50 % av variansen i avkodningsförmåga. Resultaten tyder också på att ögonrörelser har potential att användas för att identifiera barn med risk för ihållande lässvårigheter.

NY AVHANDLING

Kartläggning med Hitta språket i fokus för ny avhandling Elisabeth Nilsson, logoped och adjunkt vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, försvarade sin avhandling Språkbedömningspraktiker i förskoleklass: lärares arbete med kartläggningsmaterialet Hitta språket i början av september.

Hösten 2019 blev kartläggningsmaterial Hitta språket obligatoriskt, vilket innebär att lärare ska genomföra kartläggningen med alla elever under höstterminen i förskolklass. Syftet med kartläggningen är att öka måluppfyllelsen i den svenska skolan.

I avhandlingen, som är en monografi, undersökte Elisabeth Nilsson lärarnas arbete med Hitta språket och visar exempel på möjligheter och utmaningar som lärarna kan möta. Nilsson har bland annat genomfört en fallstudie av kartläggningsarbetet i två förskoleklasser där eleverna hade varierande språk-

22

LOGOPEDEN 4/2024

Logopederna Hanna Lindström Sandahl, Elisabeth Nilsson och Andrea Strandberg har samtliga disputerat under 2024.

FOTO: PIXABAY

ANNONS

NY HEMSIDA VITALSTIMNORDIC.COM

Optimera Dysfagibehandlingen med Chattanooga VitalStim Plus!

Chattanooga VitalStim Plus – den effektiva och beprövade kompletterande metoden för oralmotorisk träning vid dysfagi och sväljsvårigheter! Era patienter förtjänar det bästa.

Chattanooga VitalStim Plus Kompletterande metod Integrera VitalStim Plus som ett komplement till er nuvarande rehabiliterande interventioner som exempelvis oralmotorisk träning.

Kliniskt validerad Certifierat och används av över 1100 terapeuter i Danmark, allt från rehabilitering på Rigshospitalet till inom kommunal vård. Beprövad och erkänd metod internationellt.

En pålitlig resurs

Evidensbaserat VitalStim Plus är grundad på omfattande forskning och stöds av systematiska översikter. Det är en beprövad metod som bygger på vetenskap och bevisade resultat.

Hjälper era patienter på deras resa mot en bättre sväljfunktion. Att lägga till NMES (neuromuskulärelektrisk stimulering) till sväljterapi ökar signifikant effektiviteten av behandlingen.

Visuell och hörbar feedback Genom NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) och sEMG Biofeedback ger VitalStim Plus era patienter konkret feedback under sväljövningar och förstärker den neuromuskulära signalen.

Vi anordnar regelbundet kurser och workshops och utformar även gärna skräddarsydda interna utbildningar Kontakta din produktspecialist nedan för mer information

Kontakta din produktspecialist Helene Garpefors

Mattias Ahlstrand

Elisabeth Andersson

0730 43 70 20 helene.garpefors@enovis.com Stockholm, Uppsala, Örebro Västernorrland, Gävleborg

0763 11 28 22 mattias.ahlstrand@enovis.com Blekinge, Kalmar, Skåne, Halland Kronoberg, Jönköping, Norrbotten

0702 09 71 19 order.nordic@enovis.com V. Götaland, Dalarna, Västmanland Värmland, Södermanland, Östergötland Gotland, Västerbotten, Jämtland

Studier: 1. Alamer, A., Melese, H., & Nigussie, F. (2020). Effectiveness of Neuromuscular Electrical Stimulation on Post-Stroke Dysphagia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Clinical interventions in aging, 15, 1521–1531. https://doi.org/10.2147/CIA.S262596 2. Chen, Y. W., Chang, K. H., Chen, H. C., Liang, W. M., Wang, Y. H., & Lin, Y. N. (2016). The effects of surface neuromuscular electrical stimulation on post-stroke dysphagia: a systemic review and meta-analysis. Clinical rehabilitation, 30(1), 24–35. https://doi.org/10.1177/0269215515571681 3. Crary, M. A., Carnaby Mann, G. D., Groher, M. E., & Helseth, E. (2004). Functional benefits of dysphagia therapy using adjunctive sEMG biofeedback. Dysphagia, 19(3), 160–164. https://doi. org/10.1007/s00455-004-0003-8 Artikel 1-3: The authors declare there is no conflict of interest

ENOVIS/DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | 040 39 40 00 | ENOVIS.se Logopeden_nr2 -24_165x210mm.indd 1

2024-08-30 08:28

LOGOPEDEN 4/2024

23

RAPPORT

SVERIGES FÖRSTA LOGOPEDUTBILDNING

.

Fyller 60 ar

Logopedutbildningen på Karolinska institutet jubilerar.

Totalt antogs 18 studenter till kurs 1. Några av dem hade

Den 1 september 1964 samlades kurs 1 för upprop i öronklini-

tidigare arbetat på de foniatriska avdelningarna på Karolinska

kens hörsal på Karolinska sjukhuset med foniater Gunnar Bjug-

och Sabbatsberg och engagerades som lärare parallellt med

gren som kursledare. Utbildningen skedde dock huvudsakligen

att de också var studenter. En av dessa var Ingrid Westerlund

på Foniatriska polikliniken, Sabbatsbergs sjukhus, där Gunnar

som lärde ut tal- och språkträning av barn. Hon var för övrigt

Bjuggren var chef. Inför starten av logopedutbildningen fick

också med och startade Logopedförbundet 1966. Andra legen-

Bjuggren möjlighet att åka på studieresa till USA under några

darer i denna första logopedkull är bland andra Britta Ham-

månaders tid. Där besökte han flera universitet och logoped-

marberg, Birgitta Johnsen och Monica Westerlund som alla har

verksamheter både på sjukhus och i skolor och fick inspiration

bidragit stort till vår professions utveckling.

till den svenska logopedutbildningen.

LOGOPEDSTUDENTDAGARNA

2024

Den 11-12 oktober tog Logopedstudentdagarna eller “Logodar” plats i Stockholm. Det blev en trevlig helg med logopedstudenter från nästan alla studieorter i Sverige. Helgen började med mingel på kvällen med mycket snack och skratt. Dagen därpå fick studenterna lyssna på föreläsningar om stamning, expiratorisk muskelstyrketräning (EMST), AKK från ett patient- och anhörigperspektiv och om kriminalvårdslogopedi. Kerstin Wiströms föreläsning som uteblev under Logodar kunde studenterna ta del av via zoom. Det var även årsmöte där styrelsen för verksamhetsåret 2024/2025 valdes fram. Studentsektionen växte sig större och starkare med två fler i styrelsen! Nu återstår att se vad detta gäng kommer åstadkomma under verksamhetsåret. Vi önskar dem lycka till!

LOGOPEDFÖRBUNDETS FÖREGÅENDE STUDENTSEKTION

Logopedförbundets studentsektions styrelse 2024/2025: Helena Samuelsson, Azra Acaralp, Shuruk Jawad, Sara Alrashedi, Emilia Liimatainen, Klara Rosander och Evelina Rydén

FOTO: PRIVAT

24

LOGOPEDEN 4/2024

AKTUELLT

Nya specialister

Vill du ansöka om specialistbevis?

Se Logopedförbundets hemsida för mer info.

Där finns även samtliga specialistlogopeder listade med kontaktuppgifter.

.

Under hösten har ytterligare tre logopeder fått sina specialistbevis. Totalt finns det nu 42 specialistlogopeder.

Angelina Grönberg är nybliven specialistlogoped inom område Språk med inriktning Förvärvad hjärnskada hos vuxna. Hon är verksam vid Neurologmottagningen på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Patricia Hägglund kan numer titulera sig som specialistlogoped inom område Sväljning med inriktning Diagnostik och intervention. Patricia tillhör Institutionen för klinisk vetenskap, logopedi vid Umeå universitet. Nedan kan du läsa mer om den tredje specialistlogopeden Åsa Nordberg.

Asa Nordberg

är nybliven specialist inom område Språk med inriktning Språkstörning hos barn och ungdomar med epilepsi. Åsa är verksam vid Logopedimottagning barn och ungdom på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg

stege som våra vårdgrannar har. För mig personligen såg jag det som en utmaning efter många år i yrket.

2

Hur såg din väg till specialisering ut?

När möjligheten att ansöka om specialistbevis blev verklighet 2015 blev detta direkt ett

1

Varför valde du att ansöka om specialistbevis?

långsiktigt mål. Jag gjorde min master inom område

Generellt ser jag specialistordningen som viktig

för språklig förmåga hos barn med epilepsi. Detta har

för att visa på möjlighet till utveckling i vår yrkes-

också varit ett av mina ansvarsområden under de se-

roll över tid. Detta ligger också i linje med den karriär-

naste dryga tio åren. Det blev därför ett naturligt steg att gå vidare med specialisering inom område språk, med inriktning språkstörning hos barn och ungdomar med epilepsi. Verksamheten på logopedimottagning barn och ungdom på Drottning Silvias Barnsjukhus har gett mig förutsättningar att fördjupa mig i arbetet med patientgruppen. Den kliniska ingången har under de senaste åren gett möjlighet till bra dialoger med erfarna kollegor och även teoretisk fördjupning. Detta har verkligen varit givande i specialiseringen.

3

Vad innebär specialistbeviset för dig konkret, exempelvis i form av ökat ansvar eller förändrade arbetsuppgifter?

Som nämnt ovan har jag under längre tid haft specialiserade uppdrag och dessa fortsätter med ökat ansvar. Ännu finns inte formell specialisttjänst upprättad på mottagningen men det är ett mål under kommande år.

FOTO: PRIVAT

LOGOPEDEN 4/2024

25

:

FACKLIGT

Adjungerade ledamoter

I LOGOPEDFÖRBUNDETS STYRESE

Wilma Lilja och Petter Åström är nytillskott i Logopedförbundets styrelse.

De har båda tagit plats som adjungerade ledamöter. grundskolorna i Norsjö kommun, Västerbotten. Till följd av att dessa skolor inte har haft en logoped tidigare så är jag väldigt fri i mitt arbete vilket kommer med både för- och nackdelar. På jobbet samarbetar jag mycket med elevhälsan, speciallärarna och specialpedagogen. Jag har också mycket kontakt med lärare för att hjälpa dem hjälpa elever med svårigheter med språk-, läs- och skrivförmåga.

Dessutom tillbringar jag också mycket tid med eleverna, berättar Wilma.

Vad är din ingång i styrelsearbetet?

FOTO: JANN LIPKA

WILMA LILJA Wilma Lilja har nyligen tagit plats som adjungerad ledamot i Logopedförbundets styrelse. Hon är en välbekant ansikte för förbundsstyrelsen eftersom hon tidigare varit studentrepresentant Vem är du som logoped?

Wilma tog examen från Lunds universitet våren 2024 och började jobba som logoped i augusti.

– Jag har tagit mig an en ny tjänst som skollogoped på

Wilma var tidigare adjungerad i Logopedförbundets styrelse som studentrepresentant eftersom hon var facklig representant i Logopedförbundets studentsektions styrelse. Hon är dessutom ledamot i Saco studentråds styrelse.

– Det gläder mig att få fortsätta delta i Logopedförbundets arbete eftersom jag tyckte det var så kul och lärorikt när jag var student. Det är nog en styrka för styrelsen att ha både en ny studentrepresentant och mig som nyexaminerad logoped som får bidra med tankar och idéer utifrån våra perspektiv, menar Wilma, som hoppas kunna bidra ännu mer till styrelsearbetet nu när hon är yrkesverksam logoped. Hon ser det som en styrka att hon också är ledamot i Saco studentråds styrelse.

– Även om Saco studentråd är en studentfacklig organisation så ger det fackliga arbetet i den styrelsen perspektiv på det vi arbetar med i Logopedförbundets styrelse och på allt som händer i logopedvärlden, säger Wilma.

FACKLIGT

Årsmöte Logopedförbundet Västra Götaland Den 3 oktober hölls årsmöte i lokalföreningen i Västra Götaland. Mötet gästades av Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström och i samband med mötet medverkade även Silvia Kakembo från Arena Opinion, som gav en crash course i påverkansarbete. Ny ordförande i Logopedförbundet Västra Götaland är Johan Svenbe. Information om styrelsens sammansättning och kontaktuppgifter hittar du på Logopedförbundets hemsida: Om oss > Lokala företrädare.

26

LOGOPEDEN 4/2024

FACKLIGT

inom privat sektor in i styrelsearbetet, men Petter har även erfarenhet av regional anställning.

– Tidigare jobbade jag inom Region Halland på logopedmottagning i Varberg och Kungsbacka, främst inom barnlogopedi och neurologopedi, berättar Petter.

Vad är din ingång i styrelsearbetet?

FOTO: PRIVAT

PETTER ÅSTRÖM Petter Åström har nyligen tagit plats som adjungerad ledamot i Logopedförbundets styrelse. Han har bland annat tagit sig an uppdraget som en av styrelsens kontaktpersoner gentemot våra lokalföreningar.

Vem är du som logoped?

Petter har arbetat som logoped i drygt tre år och är idag verksam på logopedbyrån Dynamica i Mölndal, på uppdrag av Västra Götalandsregionen, där han fokuserar helt på språk-, läs- och skrivutredningar. Det innebär också att han får med sig det viktiga perspektivet av att vara logoped

– I min nuvarande livssituation finns det både ett intresse och utrymme för att lära och engagera mig vidare i logopediska frågor. Uppdraget som adjungerad ledamot känns som ett perfekt sätt för mig att få kunskaper och erfarenheter av såväl sakfrågorna som det fackliga arbetssättet, säger Petter.

Innan logopedutbildningen läste Petter tre år på psykologiprogrammet.

– Därifrån fick jag med mig intressanta erfarenheter och perspektiv på bland annat neuropsykiatri och diagnostik som har varit värdefulla i min nuvarande roll som logoped.

När jag arbetade i Kungsbacka var jag med i ett regiongemensamt utvecklingsarbete kring omhändertagande och diagnostik av språkstörning / DLD i förskoleålder och det skulle vara givande att arbeta vidare med exempelvis riktlinjearbete för språkstörning / DLD, säger Petter.

En tidigare yrkesliverfarenhet är hemtjänsten, där Petter har arbetat i många år.

– Där har jag upplevt en i många fall påtagligt bristfällig tillgång till kunskap om kommunikations- och sväljsvårigheter. Att verka för logopedisk kompetens inom äldreomsorgen är ytterligare en fråga jag tycker det skulle vara intressant att arbeta vidare med, säger Petter.

Glöm inte...

HÖJD MEDLEMSAVGIFT

aktuella kontaktuppgifter så att du inte missar information. Du kan själv ändra uppgifter på Mina sidor eller kontakta SRAT:s kansli.

DU FÖLJER VÄL LOGOPEDFÖRBUNDET?

SRAT höjer sin medlemsavgift för första gången sedan 2009. Sedan dess har kostnaderna i samhället ökat. För att kunna fortsätta att utveckla förbundet och bibehålla medlemskapets värde beslutade förbundsmötet i maj 2024 att höja medlemsavgiften. För medlemmar i Logopedförbundet innebär det att avgiften från 1 januari 2025 höjs med 15 kronor per månad för yrkesverksamma.

Kontrollera så att Logopedförbundet har dina

PIXABAY

LOGOPEDEN 4/2024

27

Posttidning B LOGOPEDFÖRBUNDET/ SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm ANNONS

Upptäck helt nya TD Navio