Nummer 1/2025
4
FRÅGOR TILL EN FORSKARE
Tema: Tidig sprakstimulans .
DEBATT
Svar angående rutiner i samband med FUS AKTUELLT
Specialistordningen för logopeder 10 år
FORSKNING
Nya avhandlingar om LKG samt språk och ljudmiljö
MÖTET
Logopederna i Örebro provar
nytt sätt att ge vård på
- Möt Johanna Karlhager och Linda Heedman
Med projektmedel har AKKtiv KOMiTID under tre år erbjudits i ett socioekonomiskt utsatt område i Örebro.
23 april firas World Voice Day med en föreläsningskväll i Stockholm.
REDAKTÖRERNA
logopeden@logopedforbundet.se
Tidningen i din hand fångar upp Europeiska logopedidagens tema som vi tolkat som ”Tidig språkstimulans” Du kan läsa om Örebrologopedernas pågående projekt, Karin Sandbergs masteruppsats och Emilia Carlssons forskning som alla knyter an till temat.
Om du är intresserad av att ta över som redaktör för tidningen: Håll utkik!
INNEHÅLL
4. Aktuellt - Fler flickor med autism
7. Utblick - Norden
8. Debatt - Svar angående FUS-rutiner
11. Panelen - Specialistlogopeder
12. Tema - Språka med barnet
14. Tema - Mötet: KOMiTID Örebro
18. 4 frågor - Emilia Carlsson
21. Forskning - Nya avhandlingar
24. Rapport - KI-utbildningen 60 år
Elisabet Lundström ledde ett panelsamtal när Logopedutbildningen vid KI firade 60 år.
FOTO: ADOBE STOCK
FOTO: PER ÖSTBERG
FOTO, FRAMSIDA: CECILIA MELLBERG JOHANNA KARLHAGER OCH LINDA HEEDMAN
FOTO: CECILIA MELLBERG
Logopeden
LOGOPEDFÖRBUNDET
Box 1419
111 84 Stockholm
08-442 44 60 www.logopedforbundet.se
ANSVARIG UTGIVARE :
Kerstin Wiström
076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se
TRYCK : Linderoths tryckeri
REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist
REDAKTÖRER :
Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se
Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.
UTGIVNINGSPLAN 2025 :
Nr Manusstopp I brevlådan
2 8 maj 30 maj
3 28 augusti 19 september
4 13 november 5 december
Prenumerationspris : 250:- / år
Utanför Sverige : 300:- / år
ANNONSPRISER : ( inkl moms )
Plats-, kurs- och produktannonser
Storlek Pris
1/1-sida 10 800 :-
1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :-
WEBBANNONSER : Logopeden.se 440 x 1212 pixlar 3250:3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag
ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se
NÄRA VÅRA PATIENTER
Regeringen har i skrivande stund precis meddelat att de kommer att fördela 3 674 miljoner kronor till våra kommuner och regioner för att utveckla en god och nära vård där primärvården ska vara navet. Vi i Logopedförbundet har arbetat för att logopeder ska vara med på tåget sedan det första delbetänkandet om en vårdreform, ofta kallad för ”god och nära vård”, kom i juni 2019. Om patienter som inte behöver vårdas på sjukhus i stället ska söka sig till primärvården behöver vi vara där; nära våra patienters vardag, delvis i team med andra professioner, där vår kompetens är synlig och blir del av ett större sammanhang. Det kommer att innebära nya arbetssätt, nya konstellationer och forum, och det kommer att berika oss som kår. Skapas det fler kommunala tjänster ökar det också vår konkurrenskraftighet, något vi redan ser då logopeder inom pedagogisk verksamhet som grupp har ett gott löneläge i jämförelse med den övriga kåren.
Det senaste året har flera logopedtjänster inom skolan plockats bort av ekonomiska skäl. Trots det fortsätter vår synlighet inom skolans värld att öka, och jag tror det till stor del beror på att vi där rör oss i ett större sammanhang där fler och fler får uppleva vilken tillgång vår kompetens är.
Logopeder som arbetar inom förskola och skola är ett gott exempel på det man vill komma åt i den sjukvårdsreform som nu pågår. I skolan kallar man det visserligen inte för sjukvård, men elevhälsan ingår likafullt i reformen. Inom förskola och skola arbetar vi ofta direkt med elever i behov av stöd, men vi har ofta också ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag, när vi till exempel handleder pedagoger i att skapa språkstimulerande lärmiljöer. Vi rör oss i elevernas vardag, vi samverkar med andra professioner och lär oss av varandra. Det senaste året har flera logopedtjänster inom skolan plockats bort av ekonomiska skäl. Trots det fortsätter vår synlighet inom skolans värld att öka, och jag tror det till stor del beror på att vi där rör oss i ett större sammanhang där fler och fler får uppleva vilken tillgång vår kompetens är. Jag hoppas och tror att vi kommer att se samma utveckling inom primärvården, men det kommer inte utan ansträngning från vår sida. Det här måste drivas på både nationell och lokal nivå, och flera av våra lokalföreningar arbetar med frågan just nu. Engagera dig: Det är kul!
Kerstin Wiström Ordförande i Logopedförbundets styrelse kerstin.wistrom@logopedforbundet.se
FOTO: MARIA OLSSON
Socialstyrelsen rapporterar: kraftig ökning av autism bland flickor
Socialstyrelsen har kartlagt förekomst av autismdiagnos bland barn och vuxna, samt psykiatrisk samsjuklighet. Rapporten visar på en kraftig ökning av antalet autismdiagnoser, särskilt bland flickor.
Rapporten ”Autism, förekomst och samsjuklighet” syftade till att öka kunskapen om autism. År 2023 hade 155 369 personer i åldrarna 2–64 år en autismdiagnos. Av dem var cirka 40 % kvinnor. Den högsta förekomsten av autism finns bland unga vuxna 18-24 år. I den gruppen hade nästan 5 % av män och 4 % av kvinnor diagnosen år 2023.
Andelen som får autismdiagnos har ökat mest bland flickor i åldrarna 10-17 år. Medan pojkar tenderar att få sin diagnos tidigt, från 2 års ålder, får flickor diagnosen som tonåringar eller som unga vuxna.
– Flickor och kvinnor kan ha en annan symtombild
än pojkar och kan möjligen även hantera sina svårigheter bättre. Grad av funktionsnedsättning kan också spela roll där de som får en tidig diagnos kan ha svårare symtom, säger Peter Salmi, projektledare för kartläggningen.
Socialstyrelsen planerar att följa utvecklingen. Eftersom autism är ett spektrumtillstånd kan symtom och svårigheter skilja sig åt. Att flickor och kvinnor i större utsträckning får diagnosen ökar behovet av att se om skilda symtombilder och skillnader i grad av funktionsnedsättning mellan könen också har ökat.
Socialstyrelsen betonar i de uppdaterade nationella riktlinjerna för adhd och autism vikten av att upptäcka och identifiera autism så tidigt som möjligt och att ge tidiga insatser – även innan en eventuell diagnos. ( källa : Socialstyrelsen )
Mer om rapporten samt länk till densamma hittar du på logopeden.se.
Bliss i läs- och skrivinlärning
Vissa elever med inlärningssvårigheter utvecklar inte läs- och skrivförmågor pga bristande undervisning. Blissymbolics (Bliss) är ett symbolspråk som har använts som en brygga till läs- och skrivinlärning för personer utan funktionellt tal i årtionden, men det har inte funnits några studier på om det även skulle vara lämpligt för talande barn med inlärningssvårigheter. Nu finns dock en nypublicerad intervjustudie som beskriver elevers, vårdnadshavares och lärares erfarenheter av att använda Bliss i läs- och skrivinlärningen på en sydafrikansk specialskola. Semistrukturerade intervjuer gjordes med 16 elever med inlärningssvårigheter i åldern 13-18 år, samt 14 lärare och två vårdnadshavare. Både lärare och elever ansåg att Bliss var ett användbart och roligt verktyg i en flerspråkig undervisningsmiljö för elever med inlärningssvårigheter. Enligt samtliga deltagare förbättrades elevernas läs- och skrivförmågor såväl som språkförmågor och psykosociala beteende efter införandet av Bliss. Majoriteten av deltagarna menade även att Bliss skulle kunna användas på andra specialskolor och ”typiska” skolor såväl nationellt som globalt. (Agnes Larsson)
Läs hela artikeln:
Larsson, A., Johnson, E., Kuyler, A. & Jennische, M. (2024) A key to literacy? Exploring Bliss words combined with traditional orthography as a teaching strategy for language and literacy learning for learners with learning disabilities. Support for Learning, 00, 1–13.
Forskningsöversikt om AKK
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har sammanfattat och kommenterat en forskningsöversikt som behandlar AKK för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning med samtidiga komplexa kommunikationsbehov. Översikten fann en positiv genomsnittlig effekt som inte varierade utifrån personrelaterade faktorer som diagnos, ålder och tidigare använda kommunikationssätt. Dock beror effekten av den anpassade kommunikationen förmodligen även på andra typer av faktorer som inte tagits upp i studierna, till exempel miljön där AKK används, och vald typ av AKK. SBU menar att resultaten från den granskade systematiska översikten har flera möjliga användningsområden i Sverige, exempelvis inom socialtjänst, specialpedagogik, samt habilitering och vård. Det finns behov av mer forskning för att förstå vilka faktorer som påverkar effekten av AKK. Sådan forskning kan fokusera på specifika svenska sammanhang och miljöer, såsom skillnader i effekt beroende på om AKK används i skolan, hemma, eller i vårdmiljöer.
SBU:s rapport riktar sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, utbildning och socialtjänst.
Länk till SBU kommenterar: AKK för barn och unga med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning hittar du på logopeden.se.
RÄTTELSE
Korrekt arbetsplats
Isadora Telford som skrivit debattinlägg i tidningens nummer 4 2024 arbetar på Södertälje sjukhus, Logopedmottagningen.
REMISSVAR
Nationell strategi sällsynta hälsotillstånd
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå en nationell strategi inom området sällsynta hälsotillstånd som ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Strategin ska bidra till samsyn kring mål- och prioriteringsområden, bygga vidare på befintliga strukturer inom hälso- och sjukvård och fokusera på att tydliggöra samordning och kunskapsspridning. Logopedförbundet har getts möjligheter att komma med synpunkter på remissversionen för den nationella strategin och påtalar bland annat att den nationella strategin kommer att påverka flera av logopeders patientgrupper. Förbundet anser att förslagen är välgrundade men poängterar vikten av att se över vilka kompetenser som behövs. Logopeder finns exempelvis i ytterst liten utsträckning inom kommunal primärvård, äldreomsorg och LSS-verksamheter, trots att några av våra största patientgrupper behandlas där. Läs mer på logopeden.se.
DEBATT
Skollogopeder för likvärdig
skola
I en insändare i Sydsvenskan i början av december poängterar representanter för skollogopeder i Malmö stad att logopeder är en viktig profession i en likvärdig skola där alla elever får chansen att lyckas. Malmö har tidigare legat i framkant när det gäller skollogopeder, men samtidigt som behoven ökar dras tjänster nu in.
World Voice Day i Stockholm 23 april
Den 16 april är ordinarie datum för världsröstdagen men i år sker huvudevenemanget den 23 april. Temat är AI och röst – nya möjligheter.
Rösten är vårt vanligaste och kanske viktigaste verktyg för kommunikation, men det är inte bara människan som har en röst att prata med. Nu kan artificiella och intelligenta system också prata. AI-röster öppnar helt nya möjligheter och de utvecklas i en otrolig snabb takt. De kan användas utan att behöva förknippas med en specifik person och kan verka i virtuella världar och applikationer. AI-röster kan ge människor ”en andra röst” och de kan till och med uttrycka känslor och vara ”personliga”. De kan också ge konstnärer nya och fascinerande möjligheter i skapandet.
Den 23 april kl. 18.30-21.00 i Stockholm kommer experter från olika områden att samlas för att berätta
om nya möjligheter som AI-röster öppnar. På talarlistan återfinns bland andra Joakim Gustafsson, professor i talteknologi på KTH, vars presentation handlar om att tämja AI-röster och Katja de Vries, jurist och expert på AI-skapade data and ’deepfakes’, som kommer att prata om AI-röster och upphovsrätt.
Välkomna att fira Världsröstdagen med en kväll om röstens enorma betydelse - för våra liv, samhället, kommunikationen och demokratin önskar föreningen World Voice Sverige.
Fullständigt program anslås inom kort via Logopedförbundets kanaler.
Fira World Voice Day i Stockholm 23 april. Håll utkik efter fullständigt program i förbundets sociala kanaler.
UTBLICK Norden
NÄTVERK
Svenska privatlogopeder samlas digitalt
UTBLICK Konferens i Danmark
Audiologopædisk forening (ALF) i Danmark bjuder in till sin årliga konferens 24-25 mars på Nyborgs strand. Medlemspriset gäller även medlemmar i Logopedförbundet. Årets kanske största dragplåster är professor J. Scott Yaruss som kommer att hålla en presentation på temat: Stuttering Therapy in the Era of Neurodiversity. En mängd intressanta föredrag om bland annat DLD i ett livsperspektivoch EILO samt aktuella doktorandprojekt ingår också i konferensprogrammet.
Se alf.dk för mer information.
UTBLICK
Debatt angående legitimation för logopeder i Norge
Norges logopeder borde omfattas av samma typ av auktorisation som annan hälso- och sjukvårdspersonal. Det menar Magne Wang Fredriksen, generalsekreterare för den omfattande patientorganisationen LHL, i en debattartikel i norska Dagens Medicin i januari 2025. LHL har över 50 000 medlemmar och företräder bland annat personer med stroke och/eller afasi och deras anhöriga. Andra yrkesgrupper, som exempelvis fysioterapeuter och arbetsterapeuter, har auktorisation (motsvarande legitimation i Sverige), men inte norska logopeder. Wang Fredriksen betonar bland annat logopedens viktiga kompetens när det gäller sväljsvårigheter i samband med stroke och menar att logopedauktorisation behövs för att säkerställa att rätt kompetens finns i sjukvården och för att garantera patientsäkerheten.
SvePLog är nätverket för privata logopeder i Sverige som bildades våren 2024 av initiativtagaren Emma D Haglund. Det är ett snabbt växande nätverk som får nya medlemmar varje månad. Medlemsträffar hålls online och är även öppna för den som är nyfiken på privat logopedi och kanske funderar på att starta eget. Träffarna annonseras på Logopedförbundets hemsida. SvePLog har också ett privat community på Facebook för legitimerade privata logopeder som är igång med sin verksamhet. Dessutom pågår arbetet för fullt med webbplatsen sveplog.se med hopp om en snar lansering. Webbplatsens syfte är att kunder, klienter, kollegor och andra instanser ska få en snabb, tydlig och översiktlig bild av hur man hittar privata logopeder runt om i landet och vilka tjänster de erbjuder.
Har du frågor eller vill vara med i nätverket, kontakta Emma D Haglund: emma@emmadhaglund.se
Riktlinje för delegering och hygienrutiner vid FUS publiceras inom kort
SVAR TILL DEBATTARTIKEL “ÖKA KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET I
SAMBAND MED FUS!” AV ISADORA TELFORD I LOGOPEDEN NR 4 2024
Isin debattartikel lyfter Isadora Telford en rad utmaningar med att implementera flexibel endoskopisk undersökning av sväljning ( FUS ) som undersökningsmetod och hon efterfrågar tydligare riktlinjer, följsamhet till föreskrifter och ökat samarbete med andra professioner.
Inom ramen för Nationellt nätverk för ät- och sväljsvårigheter hos barn och vuxna har vi undertecknare tagit fram en riktlinje med syfte att kvalitetssäkra FUS som undersökningsmetod. Riktlinjen innehåller delar som beskriver följande:
• nödvändig utrustning, hygien och rengöring samt krav på delegation
• bedömning och diagnostisering
• rekommenderat upplägg för att tillgodogöra sig adekvat FUS-kompetens.
Vi vill här kort kommentera två frågor som Telford lyfter, delegering av läkemedel respektive hygienrutiner. Läkemedel för bedövning och avsvällning kräver som Telford skriver delegering och det är verksamhetschefen som beslutar vilka delegeringar som är aktuella inom dennes verksamhetsområde. Det är också verksamhetschefen som beslutar om vilka moment rörande iordningställande, administrering eller överlämnande som får delegeras och under vilka förutsättningar detta är förenligt med en god och säker vård. Ytterst är det upp till den enskilde skopisten att känna till för- och nackdelar med bedövning och avsvällande medel och i varje enskilt fall avgöra om det är indicerat eller ej. I kommande riktlinje rekommenderar vi inte att som rutin applicera bedövning och avsvällning. När det gäller frågor kring hygien och rengöring har vi i riktlinjen valt att följa anvisningar i Vårdhandboken, vilka även Telford refererar till. Vi tror att det mest framkomliga här är dialog med lokalt ansvariga för vårdhygien och att man följer de lokala föreskrifter som finns. Vår bild är att det finns stor heterogenitet kring rutiner för rengöring av endoskop.
Vi har varit i kontakt med Logopedförbundet och vår förhoppning är att riktlinjen inom kort kommer att kunna publiceras via förbundets kanaler.
ELISABET HALLBERG
Logoped, Logopedimottagning Ystad
PATRIK KULLEBJÖRK
Enhetschef, Logopedimottagning Helsingborg respektive Ängelholm
PER MARTELL
Specialistlogoped, Logopedimottagningen Hallands sjukhus, Halmstad Doktorand, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
LIZETT NORIN
Logoped, Bild och funktion, Sus. Ellenbogen ÖNH, Malmö Doktorand, institutionen för translationell medicin, Lunds universitet
I ett svar till Isadora Telfords debattartikel i Logopeden nummer 4 2024 beskriver författarna en kommande riktlinje om hur logopeder rekommenderas förhålla sig till delegering och hygienrutiner i samband med FUS.
Optimera Dysfagibehandlingen med Chattanooga VitalStim Plus!
Chattanooga VitalStim Plus – den effektiva och beprövade kompletterande metoden för oralmotorisk träning vid dysfagi och sväljsvårigheter! Era patienter förtjänar det bästa.
Chattanooga VitalStim Plus
Kompletterande metod
Integrera VitalStim Plus som ett komplement till er nuvarande rehabiliterande interventioner som exempelvis oralmotorisk träning.
Evidensbaserat
VitalStim Plus är grundad på omfattande forskning och stöds av systematiska översikter. Det är en beprövad metod som bygger på vetenskap och bevisade resultat.
Visuell och hörbar feedback
Genom NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) och sEMG Biofeedback ger VitalStim Plus era patienter konkret feedback under sväljövningar och förstärker den neuromuskulära signalen.
Kontakta din produktspecialist
Helene Garpefors
0730 43 70 20 helene.garpefors@enovis.com Stockholm, Uppsala, Örebro Västernorrland, Gävleborg
Studier:
Mattias Ahlstrand
Kliniskt validerad
Certifierat och används av över 1100 terapeuter i
Danmark, allt från rehabilitering på Rigshospitalet till inom kommunal vård. Beprövad och erkänd metod internationellt.
En pålitlig resurs
Hjälper era patienter på deras resa mot en bättre sväljfunktion. Att lägga till NMES (neuromuskulärelektrisk stimulering) till sväljterapi ökar signifikant effektiviteten av behandlingen.
Vi anordnar regelbundet kurser och workshops och utformar även gärna skräddarsydda interna utbildningar Kontakta din produktspecialist nedan för mer information
0763 11 28 22 mattias.ahlstrand@enovis.com Blekinge, Kalmar, Skåne, Halland Kronoberg, Jönköping, Norrbotten
Elisabeth Andersson
0702 09 71 19 order.nordic@enovis.com V. Götaland, Dalarna, Västmanland Värmland, Södermanland, Östergötland Gotland, Västerbotten, Jämtland
1. Alamer, A., Melese, H., & Nigussie, F. (2020). Effectiveness of Neuromuscular Electrical Stimulation on Post-Stroke Dysphagia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Clinical interventions in aging, 15, 1521–1531. https://doi.org/10.2147/CIA.S262596
2. Chen, Y. W., Chang, K. H., Chen, H. C., Liang, W. M., Wang, Y. H., & Lin, Y. N. (2016). The effects of surface neuromuscular electrical stimulation on post-stroke dysphagia: a systemic review and meta-analysis. Clinical rehabilitation, 30(1), 24–35. https://doi.org/10.1177/0269215515571681
3. Crary, M. A., Carnaby Mann, G. D., Groher, M. E., & Helseth, E. (2004). Functional benefits of dysphagia therapy using adjunctive sEMG biofeedback. Dysphagia, 19(3), 160–164. https://doi. org/10.1007/s00455-004-0003-8
Artikel 1-3: The authors declare there is no conflict of interest
Specialistordningen 10 år FÖR LOGOPEDER
Specialistordningen för logopeder har funnits sedan 1 januari 2015, Syftet är att ge möjlighet att samla och formalisera klinisk och teoretisk kunskap inom ett specialistområde. Den specialiserade logopeden fungerar som kunskapsförmedlare, mentor, metodutvecklare och står för ett vetenskapligt förhållningssätt. I september 2022 reviderades anvisningarna med bland annat ett större fokus på den kliniska portföljen och tydligare inslag av reflektion kring det egna lärandet. Ansökan om specialistbevis kräver:
• Legitimation som logoped
• Godkänd masterexamen med inriktning logopedi, eller, godkänt halvtidsseminarium på forskarutbildning
• 5 års arbetslivserfarenhet som logoped varav 3 år inom specialistområdet
• En klinisk portfölj om 80 timmar.
Specialistområdena är språk-, röst-, tal och sväljningsstörningar med möjlighet till valfri underklassifikation, vilket definieras i samråd med specialistrådet. Sedan starten 2015 har totalt 42 specialistlogopeder godkänts. För närvarande finns nästan hälften av specialistlogopederna inom område språk och endast en inom område röst.
Språk: 20 Sväljning: 10 Tal: 11
Röst: 1
PANELEN
Specialistlogopederna HUR
GÅR DET?
Vi frågade tre av våra 42 specialistlogopeder om hur och var de arbetar nu och om de har något att säga till dig som överväger att bli specialist.
1. Arbetar du inom ditt specialistområde?
2. Har du en formell specialisttjänst?
3. Vad vill du säga till någon som funderar på att ansöka om specialistbevis?
PER MARTELL
Specialist inom huvudområde sväljning med inriktning diagnostik och intervention
1. Ja, jag är kliniskt aktiv inom mitt specialistområde och jag är också doktorand vid Lunds universitet med inriktning dysfagi.
2. Nej, specialisttjänster är tyvärr i nuläget en icke-fråga i Region Halland. I dagsläget får jag inte använda min specialisttitel i mitt arbete. Jag hoppas och tror att det kommer förändras på sikt i takt med att fler tjänster skapas runt om i landet. Det behövs möjligheter att få utvecklas inom yrket för de med lång erfarenhet och ambitioner, och jag väljer att se positivt på framtidens logopedi.
3. Se det i huvudsak som en långsiktig investering i dig själv och din professionella utveckling, men ha inte allt för stora förhoppningar om att specialistbeviset kommer leda till ändrad arbetsbeskrivning eller högre lön på kort sikt. Svensk logopedi är inte riktigt där än.
LINNÉA COOKE
Specialist inom huvudområde språk med inriktning språkstörning och språklig sårbarhet i skolkontext
1. Ja! Att jobba med skollogopedi är som att ha hittat hem. Det är roligt, varierande, spännande, utvecklande och utmanande varje dag.
2. Nej. Min arbetsgivare synliggör dock min specialistkompetens på andra sätt, till exempel genom att jag fick lönepåslag när jag var färdig med specialiseringen. Det är också specialistlogoped som är min titel på namnskylt, i journalsystemet och så vidare.
3. Ta steget och gör det, det är värt det. Det är en fantastisk möjlighet till kompetensutveckling inom det område som intresserar dig som mest. För mig har det också öppnat många nya dörrar. Jag vill speciellt uppmuntra fler skollogopeder att bli specialister.
KARIN HUSS
Specialist inom huvudområde röst med inriktning röstterapi och röstergonomi
1. Ja, jag arbetar inom mitt specialistområde. Jag är intresserad av att underlätta och förbättra situationen för patienter med konstaterade röststörningar och att förhindra personer i röstkrävande yrken från att utveckla röststörningar.
2. Jag har ett specialisttjänsteuppdrag på Logopedkliniken, Danderyds sjukhus. Det innebär att 25 % av min arbetstid är vikt till detta uppdrag.
3. Ett specialistbevis kan vara en ingång till att få arbeta med utveckling, förbättring och prevention.
Vill du ansöka om specialistbevis?
Logopedförbundet tar emot ansökningar om specialistbevis två gånger per år, 15 april och 15 oktober. Se förbundets hemsida för mer info. På hemsidan finns även samtliga specialistlogopeder listade med kontaktuppgifter.
FOTO: MJÖLBY KOMMUN
FOTO: PRIVAT
FOTO:
Spraka med barnet
ETT MASTERPROJEKT
Karin Sandberg, logoped och doktorand vid Högskolan Dalarna presenterar sitt masterprojekt som handlar om en språkstimulansintervention till migrerade föräldrar med små barn.
Som masterprojekt genomförde jag något vi kollegor länge tänkt på – en hälsofrämjande språkstimulansintervention till migrerade föräldrar med små barn. Önskan att tidigt nå migrerade föräldrar kom inte bara från oss, utan har lyfts i samtal med både barnhälsovård, kommun och från föräldrarna själva. Forskning ( Nayeb et al., 2015 ) och klinisk erfarenhet har visat att dessa barn och familjer ofta kommer till logoped senare än enspråkiga, jämnåriga barn.
Syfte
Hur upplever föräldrarna en språkstimulansintervention i två steg som ges när barnet är litet ? Kan en sådan, relativt begränsad, insats ge föräldrarna ny kunskap som de har nytta av och kan implementera ? Syftet med studien var att kvalitativt beskriva migrerade föräldrars upplevelser av deltagandet på en hälsofrämjande kommunikationsintervention given med tolk.
Upplägg
”... de benämner mer, betraktar det lilla barnet som en kompetent kommunikationspartner, att de läser mer och minskar på skärmanvändningen för både barn och vuxna i familjen.”
interventionen AKKtiv KOMiTID ( Fäldt et al., 2020 ). Språka med barnet är anpassad för migrerade föräldrar med barn i åldern 0–12 månader och består av ett föreläsningstillfälle och ett efterföljande reflektionstillfälle där föräldrar får kunskap om vikten av att vara en aktiv samspels- och samtalspartner till sitt barn.
Deltagarna i de första omgångarna var somalisktalande föräldrar som fått inbjudan av sin barnhälsovårdssjuksköterska. Reflektionstillfällena spelades in med ljudupptagning. Fem föräldrar tackade ja till att intervjuas efter interventionen gällande sina upplevelser av att delta, även intervjuerna spelades in. Den insamlade datan analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys ( Graneheim & Lundman, 2004 ).
Nya vanor i vardagen
Interventionen Språka med barnet togs fram inom ramen för projektet och bygger på en föreläsning som ges till familjer i Region Dalarna som har kontakt med Logopedverksamheten på grund av misstänkt språkstörning hos barnet, samt på
Resultatet visar att föräldrarna uppskattade att få delta i interventionen samt att den gavs så tidigt i barnens liv. De beskriver på många sätt hur de har implementerat språkstimulerande råd och nya vanor i sin vardag, till exempel att de benämner mer, betraktar det lilla barnet som en kompetent kommunikationspartner, att de läser mer och minskar på skärmanvändningen för både barn och vuxna i familjen. Fyra av fem föräldrar som deltog
i intervju hade äldre syskon med språksvårigheter. För den femte föräldern var det lilla barnet familjens första barn.
Föräldrarna beskriver hur skillnader mellan Somalia och Sverige påverkar barnets språkutveckling på olika sätt, såsom avsaknad av logoped i Somalia och avsaknad av anhöriga i Sverige. Föräldrar beskriver också skuldkänslor gällande äldre syskons språksvårigheter och ser deltagandet i interventionen som ett sätt att försöka förebygga att det lilla barnet får samma svårigheter. I fältanteckningarna framkommer olika typer av hinder som försvårar för föräldrarna att delta i interventioner givna av vården, exempelvis brist på socialt nätverk och möjlighet till barnvakt, men också underlättande faktorer som en personlig kontakt tidsmässigt nära träffen.
TEMA
Karin Sandberg har inom ramen för sin masteruppsats gett en språkstimulansintervention till migrerade föräldrar med små barn 0-12 månader med goda resultat.
KARIN SANDBERG KAB@DU.SE
Institutionen för Hälsa och Välfärd, Högskolan Dalarna Centrum för klinisk forskning Dalarna: ett samarbete mellan Region Dalarna och Uppsala Universitet
Dietist- och logopedverksamheten, Region Dalarna
Referenser:
Fäldt, A., Fabian, H., Thunberg, G., & Lucas, S. (2020). “All of a sudden we noticed a difference at home too”: parents’ perception of a parent-focused early communication and AAC intervention for toddlers. Augmentative and Alternative Communication, 1-12. https://doi. org/10.1080/07434618.2020.1811757
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24 (2), 105-112. https://doi. org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Nayeb, L., Wallby, T., Westerlund, M., Salameh, E. K., & Sarkadi, A. (2015). Child healthcare nurses believe that bilingual children show slower language development, simplify screening procedures and delay referrals. Acta Paediatrica 104 (2), 198-205. https://doi. org/10.1111/apa.12834
FOTO: PIXABAY
Nytänkande projekt:
Tidiga insatser
för att nå familjer i socioekonomiskt utsatt område
Sedan våren 2022 ges den föräldracentrerade insatsen AKKtiv KOMiTID inom ett socioekonomiskt utsatt område i Örebro. Logopederna Johanna Karlhager och Linda Heedman har varit med från start. Insatsen är efterfrågad och har visat sig göra det lättare för föräldrar att tillägna sig kommunikationsstategier och stötta sina barn.
TEXT: STINA LINDKVIST BILDER: CECILIA MELLBERG
Både Johanna Karlhager och Linda Heedman är rutinerade AKKTiv-vägledare ( KomIgång Barnlogopedi och KOMiTID ). AKKtiv-kurserna hade under en längre tid erbjudits på logopedmottagningen, men barnhälsovårdssjuksköterskor verksamma inom det aktuella området uttryckte en oro för att många barn behövde remitteras till logoped. År 2020 inleddes samverkan och en gemensam satsning på barns språkutveckling mellan barnhälsovård, bibliotek, förskola och familjecentral lokalt i området, och Johanna blev representant från Logopedmottagningen. Där diskuterades hur logopeder skulle kunna komma ut till området och bli mer involverade i familjerna tidigt. För logopederna på logopedmottagningen var det inte möjligt utifrån befintlig bemanning. Via bokstartsmedel från Statens kulturråd kunde
20 % logoped placeras inom projektet för att hålla KOMiTID.
Kursupplägg
Föräldrar till de barn som vid besök på barnavårdscentralen bedöms ha en sen eller avvikande kommunikations- och språkutveckling informeras om och erbjuds delta i KOMiTID av barnhälsovårdssjuksköterskorna.
”Tolkarna får information om KOMiTID inför kursen och de flesta har även erfarenhet av att tidigare ha tolkat vid KOMiTIDutbildningar.”
Inledningsvis gavs kursen två gånger per termin, med fem kurstillfällen och inga hembesök.
– Vi ville prioritera att så många som möjligt skulle få gå kursen, men en av BHV- sjuksköterskorna föreslog att vi skulle prioritera hembesöken för att nå föräldrarna bättre. För att hinna med att göra två hembesök ( ett innan kursen och ett efter ) hos alla kursdeltagare började vi ge kursen en gång per
termin istället. Det har vi inte ångrat. Så länge vi har medel till att ge insatsen kommer hembesöken att vara en del av den, säger Johanna.
De föräldrar som deltar upplevs väldigt angelägna och engagerade. De vill veta hur de kan stötta deras barns utveckling av kommunikation och språk. Eftersom kursen hålls i områdets lokala bibliotek brukar den även innehålla en biblioteksvisning med möjligheten att till exempel införskaffa ett lånekort.
– Flera föräldrar berättar att de inte vågar låna böcker av rädsla att de ska gå sönder. Bibliotekspersonalen kan i och med visningen trygga dem i att det kan hända och att det är helt ok. Att familjerna får en chans att komma igång med att låna böcker och olika språkpåsar är en stor fördel och sidovinst med att vi är i bibliotekets lokaler och den samverkan som är, berättar Linda.
– Under ett kurstillfälle skapar vi individuella
bildstöd tillsammans med föräldrarna på bibliotekets datorer, vilket vi också tror ökar chansen för att familjerna ska kunna göra det själva vid behov, fortsätter Johanna.
Språk och språktolkning
Något som kan vara utmanande när insatser ges till personer som talar andra språk är språktolkningen. Linda och Johanna upplever att de har etablerat ett gott samarbete med tolkförmedlingen och de språktolkar som medverkar vid hembesöken och kurstillfällena. Tolkarna får information om KOMiTID inför kursen och de flesta har även erfarenhet av att ha tolkat vid olika AKKtiv-utbildningar tidigare.
Linda och Johanna betonar vikten av att försöka boka alla tillfällen med framförhållning för att få samma tolk till samtliga kurstillfällen.
– Om vi ser till att boka i god tid kan vi få de erfarna och intresserade tolkar som tolkförmedlingen vet passar för uppdraget, säger Johanna. Oftast är det flera olika språk som tolkas varje kursomgång. De är noga med att sätta ut skyltar med till exempel ”Arabiska” för att alla ska känna sig välkomna och hitta sin plats. Andra anpassningar som görs är att försöka placera gruppen så att de olika språktolkarna inte stör varandra. Vägledarna försöker även använda ett enkelt och tydligt språk, samt att praktiskt visa och ge exempel. – Föräldrarna beskriver hur värdefullt det är att få knyta kontakter med föräldrar från olika kulturer, och att det är viktigt med tillgång till språktolk för att kunna uttrycka sig på sitt modersmål och för att förstå den information som ges, även om man kan lite svenska, säger Linda.
Nätverkets viktiga roll
– BHV-sjuksköterskorna är duktiga på att identifiera behov och ge grundläggande råd kring tal, språk och kommunikation. De är också otroligt viktiga samarbetspartners för oss. De har en god relation med familjerna och har byggt upp ett förtroende som vi också får möjligheten att bygga vidare på. Det är så klart alltid viktigt att känna förtroende för vårdpersonal, men extra viktigt för personer från andra kulturer där tillit gentemot offentliga verksamheter inte alltid är självklar, säger Johanna. Samarbete sker också med förskolan. Johanna och Linda beskriver att förskolorna i området har engagerade rektorer och specialpedagoger som
Linda och Johanna håller KOMiTID-utbildningen på områdets lokala bibliotek.
hjälper till att skapa goda förutsättningar för att föräldrar ska kunna ta del av insatsen.
– Om barnet och eventuella syskon behöver vara på förskolan för att föräldrarna ska kunna delta på kursen så kan barnen få vara extra tid där. Förskolan ser verkligen vikten av att föräldrarna får tillgång till insatsen, berättar Linda.
Faktorer som påverkar insatsen
En grundförutsättning för projektet som Linda och Johanna lyfter fram är chefer som är ja-sägare. Cheferna inom de olika verksamheterna har hela tiden stöttat och stöttar fortsatt projektet. Att insatsen ges i familjernas närområde framhålls också som väldigt värdefullt för insatsen.
”...föräldrar,
oavsett kulturell bakgrund eller socioekonomisk position, fått med sig och aktivt använder sig av kommunikationsstödjande strategier efter att ha deltagit i KOMiTID.”
– Att vi kommer till familjerna och håller kursen
Föräldrarna som deltagit i KOMiTIDkursen har bland annat ändrat sitt sätt att kommunicera med barnen.
i deras närmiljö, upplever vi bidrar till att stärka det familjecentrerade arbetet, där föräldrarna via hembesöken också görs delaktiga i att kunna påverka insatsen till att innehålla det som känns viktigt för dem, vilket främjar möjligheten att jobba mot gemensamma mål, säger Linda.
Johanna finns fortsatt, med hjälp av projektmedel som logoped på BVC och inom barnhälsoteam, i området och upplever det som en stor fördel att kunna vara en länk mellan olika verksamheter.
– Tack vare nära samarbete med andra professioner och möjligheten att genom KOMiTID- insatsen bygga upp en god relation med föräldrarna underlättas de tillfällen då barnen lyfts inom barnhälsoteamet och exempelvis inför remittering för ytterligare utredningar, berättar Johanna.
Utvärdering
Tidigare utvärderingar av KOMiTID har visat på positiv utveckling gällande föräldrars tillägnande av kommunikationsstrategier samt utveckling av barnens kommunikation och språk. Ingen hade dock studerat hur KOMiTID upplevs av föräldrar från olika socioekonomisk bakgrund. I samband med projektet i Örebro har Linda inom ramen för en masteruppsats utvärderat föräldrars upplevelser av KOMiTID med en kvalitativ intervjustudie. Precis som i tidigare utvärderingar framkom att föräldrarna som deltagit i insatsen fått en ökad medvetenhet om betydelsen av sin egen roll i kommunikationen med barnen och förändrat sitt sätt att kommunicera samt att föräldrarna själva beskriver en upplevd kommunikativ och språklig utveckling hos barnen. Föräldrarna berättar också att de önskar få mer information om flerspråkighet kopplat till barnens språkutveckling.
– Sammantaget visade resultatet från intervjuerna att föräldrar, oavsett kulturell bakgrund eller socioekonomisk position, fått med sig och aktivt använder sig av kommunikationsstödjande strategier efter att ha deltagit i KOMiTID, berättar Linda.
Vad händer nu när tre år har gått?
Projektmedlen från Kulturrådet avslutades i decem-
Tema
Linda Heedman
LOGOPEDEXAMEN: Linköping 2009
GÖR: Logoped på logopedmottagningen samt vägledare i KOMiTID inom ett socioekonomiskt utsatt område i Örebro.
ber 2024, men vi kommer kunna ta del av statliga stimulansmedel för föräldraskapsstöd från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ( MFOF ) så att KOMiTID kan fortsätta i ytterligare ett år. Medlen ansöks om för ett år i taget.
– Vi hoppas att projektet på sikt kan bli permanent, men just nu brottas vi med, som många andra kommuner och regioner, ett sämre ekonomiskt läge, säger Johanna.
– Vi planerar också att sprida insatsen till ytterligare ett par socioekonomiskt utsatta områden i Örebro län under 2025 med hjälp av de statliga bidragen, fortsätter Johanna.
Tre snabba frågor:
Vad är roligast med projektet?
Att få möta alla familjer som tar sig an insatsen och
Johanna Karlhager
LOGOPEDEXAMEN : Linköping 2008
GÖR: Logoped inom Central barnhälsovård, i projekt som logoped ute på fyra olika BVC samt vägledare i KOMiTID inom ett socioekonomiskt utsatt område i Örebro.
så generöst bjuder in oss i deras vardag, och att få arbeta tillsammans med tidiga insatser och få följa familjens process, säger Linda.
Var det något som förvånade er?
Vi hade aldrig väntat oss så mycket runtomkringarbete. Eftersom insatsen administrativt inte tillhör varken logopedmottagningen eller barnhälsovården blev det många frågor om var journal ska skrivas, vem kallar patienter och var kan vi be om hjälp när något krånglar. Vi har fått lösa mycket själva, berättar Johanna.
Vad är ni mest stolta över?
Att vi har initierat och genomfört projektet och att vi provar nya sätt att bedriva vård på, avslutar Johanna och Linda.
4
frågor till en
FORSKARE
Emilia Carlsson är universitetslektor på enheten för logopedi vid sektionen för hälsa och rehabilitering vid Göteborgs universitet. Hon är även programansvarig för logopedprogrammet. Från 2021 till 2023 arbetade Emilia i det kliniska utvecklingsprojektet Små barn Nordost – rätt insats på rätt nivå.
TEXT: SIGNE TONÉR
Vad innebar projektet Små barn Nordost?
Projektet Små barn Nordost finansierades av sociala investeringsmedel och syftade till att minska glapp mellan olika delar av vårdkedjan och involverade flera olika verksamheter. Det startade på allvar i januari 2021 och avslutades i slutet av 2023. När projektet utvecklades bestämde man sig tidigt att projektet skulle utvärderas. Man behövde ta in någon som inte var del av själva teamet.
– Olika tillfälligheter gjorde att jag blev tillfrågad, bland annat att jag har erfarenhet av att utföra intervjustudier. Jag har haft möjlighet att jobba 20 % i projektet, säger Emilia Carlsson.
”Jag tror verkligen på samverkan. Det gynnar barn och familjer. Vi ska inte hålla på med separata spår utan arbeta tillsammans.”
Projektet innebar bland annat att barn och familjer fick insatser av logoped och psykolog direkt på BVC när man uppmärksammat att ett barn inte följer den typiska utvecklingsgången, innan eventuell vidareremittering. Man har alltså omgående kunnat ge stöd när man ser att det finns behov.
Föräldrar har exempelvis fått prata med profes-
sionella om lek och om vad som främjar samspel och kommunikation men dessutom få en modell, de får se hur man konkret kan gå tillväga för att uppmuntra samspel. Det kanske låter simpelt men att få konkreta verktyg har verkligen gjort skillnad, vilket föräldrar också lyfter fram i utvärderingen, berättar Emilia.
Specifikt när det gäller barn med autism så har både vårdnadshavare och förskolepersonal varit med på behandlingsbesök hos specialpedagog eller psykolog. De får själva pröva på med återkoppling från behandlaren.
– Det här lyfts fram av förskolepersonal och även av rektorer som en kunskapshöjning som gynnar hela barngruppen. Pedagogerna blir tryggare i sin roll. Att kunna visa och vara modell kan man göra tidigt, det kräver ingen utredning, säger Emilia.
Andra beståndsdelar inom ramen för projektet var utbildningsinsatser för barnhälsovårdspersonal om tidiga tecken på utvecklingsneurologiska svårigheter
och om tidiga regleringssvårigheter, alltså tidiga utmaningar med sömn, ätande/matning och skrikighet, samt workshops för medverkande verksamheter och intervjuer med förskolepersonal.
– Jag tror verkligen på samverkan. Det gynnar barn och familjer. Vi ska inte hålla på med separata spår utan arbeta tillsammans. Logopeden behöver vara nära barn och familjer så att vi är med ”där det händer”, säger Emilia.
Vilka utmaningar stötte ni på?
– Under projektets gång framkom det hur viktigt det är att ha ett gemensamt språk över professions- och verksamhetsgränser. Vi från hälso- och sjukvårdens värld tycker att vi är tydliga men vi är inte alltid så bra på att säkerställa gemensam förståelse, säger Emilia.
Via intervjuer med förskolepersonal kring insatser för barn som fått autismdiagnos visade sig att pedagoger har en del negativa erfarenheter av vården. Det kan upplevas som att representanter från hälso- och sjukvård ställer orimliga krav på hur man ska jobba på förskolan utan att ha tillräcklig insikt i förutsättningarna.
– Allt eftersom samarbetet fortskred och vi säkerställde att vi använde oss av samma begrepp, så kom vi längre vad gäller samverkan. Med relativt små medel lyftes kunskapen och samsynen avsevärt, förklarar Emilia.
Hur lever lärdomarna från projektet vidare?
Genom projektet Små barn Nordost blev det tydligt hur värdefullt det är med fysisk närhet, både professionella emellan och gentemot barn och familjer. Man kan behöva ta till speciallösningar och ha ett rejält mått av flexibilitet, inte minst eftersom många familjer i det aktuella området inte alltid har så stor kunskap om hur vården fungerar.
– När representanter för olika verksamheter och professioner kan haka i varandra får man synergieffekter. Det blir lättare att få föräldrarnas förtroende, exempelvis när det gäller remittering för vidare utredning, säger Emilia.
Delar av det som genomfördes i projektet har implementerats som den del av den ordinarie verksamheten: digitala konsultationer på BVC och specialist-BVC har ökat och utbildningsinsatser till förskolan har fortsatt även efter projektet. Psykologerna ger bredare föräldrastöd än tidigare. Logoped-
Emilia Carlsson som 2021-2023 arbetade i det kliniska utvecklingsprojektet Små barn Nordost.
konsultation på BVC var möjligt inom projektet men det har dessvärre inte permanentats.
– Det behövs fler logopeder inom barnhälsovården, både för att handleda BVC-sjuksköterskor och för att träffa föräldrar direkt. Vi har jättelånga köer i Göteborg och tyvärr inget utrymme att permanenta den insatsen, säger Emilia.
Små barn Nordost var ett utvecklingsprojekt och inte primärt ett forskningsprojekt, men för att kunna genomföra vetenskapliga studier gjordes en etikansökan under projektets gång och en vetenskaplig artikel
FORSKNING
Emilia Carlsson är också bihandledare till Hanna Dynes doktorandprojekt om Språklig hemmiljö och språkutveckling hos barn som tagit del av en tidig språkstimulerande insats.
FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET
är just på väg att publiceras ( Nygren et al. in press ).
– Framöver arbetar vi vidare med att titta närmare på tidiga regleringssvårigheter vid 3 till 18 månaders ålder utifrån hur det har definierats i tidigare forskning och se i vilken mån svårigheterna finns kvar vid 2;6 års ålder och i vilken mån de predicerar utvecklingsneurologiska svårigheter. Det här området kommer att vara mitt huvudsakliga forskningsfokus under våren, säger Emilia.
Vilken annan forskning är du involverad i?
Emilia Carlsson är bihandledare i Hanna Dynes doktorandprojekt Språklig hemmiljö och språkutveckling hos barn som tagit del av en tidig språkstimulerande insats inom ramen för Språkstart Halland.
– Hanna håller på med sin andra delstudie: intervjuer med föräldrar med flerspråkig bakgrund om deras upplevelse av insatsen och planerar ett arbete som syftar till att beskriva insatsens innehåll med vetenskaplig förankring baserat på observationer och intervjuer med personal. Så ett tips från mig är att
”Det behövs fler logopeder inom barnhälsovården, både för att handleda BVC-sjuksköterskor och för att träffa föräldrar direkt. Vi har jättelånga köer i Göteborg och tyvärr inget utrymme att permanenta den insatsen”
hålla koll på Hannas kommande publikationer, säger Emilia.
Dessutom arbetar Emilia med ett projekt i samverkan medbarnhälsovården som bland annat handlar om BHV-sjuksköterskors upplevelser av tidig språkscreening, vilket hittills gett upphov till examensarbeten på logopedprogrammet i Göteborg.
Nygren, G., Gillberg, C., & Carlsson, E. (in press). Bridging gaps in healthcare; child-health and specialist-care collaboration for young children with autism and coexisting conditions. Pediatrics Children and Health Yahia, A., Li, D., Lejerkrans, S., Rajagopalan, S., Kalnak, N., & Tammimies, K. (2024). Whole exome sequencing and polygenic assessment of a Swedish cohort with severe developmental language disorder. Human Genetics, 143 (2), 169–183.
Påverkansfaktorer vid LKG
I våras försvarade Åsa Okhiria sin avhandling Articulation and velopharyngeal function in patients with cleft lip and/or palate: Outcome predictors vid Uppsala universitet.
Läpp-, käk- och / eller gomspalt ( LKG ) är den vanligaste medfödda kraniofaciala missbildningen. Trots tidigt kirurgiskt omhändertagande kan sekundära gomoperationer bli aktuella. Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka patientrelaterade och vårdrelaterade faktorer som kan påverka behovet av sekundär gomkirurgi och talutveckling hos barn födda med gomspalt. Flera faktorer har föreslagits påverka utfallet, exempelvis ålder vid operation, operationsmetod, spaltbredd och spalttyp, men tidigare studier har gett delvis motsägelsefulla resultat. Åsa Okhiria och medarbetare jämförde också velofarynxfunktion och talutveckling hos svenskfödda barn med LKG och barn adopterade från Kina vid 5 och 10 års ålder.
Spaltbredd predicerar talförmåga
Avhandlingen visade att spaltbredd var mer avgörande än kirurgisk teknik och typ av spalt för artikulation och gomfunktion. Barn med bredare
Åsa Okhiria har disputerat vid Uppsala
Universitet och kommer fortsätta att forska inom LKG-området.
gomspalter hade oftare artikulationssvårigheter och nedsatt gomfunktion. Ett annat fynd, som ligger i linje med tidigare studier, var att internationellt adopterade barn verkar ha högre risk för mer ihållande artikulationssvårigheter och alltså kan vara aktuella för mer omfattande insatser.
– En bidragande orsak till att de internationellt adopterade barnen i större utsträckning har mer ihållande talsvårigheter kan vara att de genomgick gomplastik vid högre ålder än de svenskfödda barnen, förklarar Åsa Okhiria.
Klinisk relevans
Barn med gomspalt har, utöver spaltrelaterade talavvikelser, också ofta utvecklingsrelaterade talavvikelser. Det är inte ovanligt att ha båda typerna av avvikelser samtidigt och man behöver adressera båda vid intervention.
– Eftersom talavvikelser kvarstår ända upp i skolåldern, särskilt hos de internationellt adopterade barnen, behöver intervention sättas in tidigt och sannolikt också intensifieras för att man ska komma tillrätta med artikulationsavvikelserna, säger Åsa.
Språk och LKG
Efter avlagd doktorsexamen fortsätter Åsa Okhiria, som är anknuten forskare till enheten för logopedi vid Karolinska institutet och logoped vid LKG-teamet Karolinska sjukhuset Solna, att forska inom LKG-området. Närmast kommer hon att undersöka olika språkliga aspekter hos barn med LKG.
– I mitt nuvarande projekt undersöker jag bland annat expressivt ordförråd och språkförståelse hos barn med sekretorisk mediaotit med eller utan gomspalt, berättar Åsa.
SIGNE TONÉR
Okhiria, Å. (2024). Articulation and velopharyngeal function in patients with cleft lip and/or palate : Outcome predictors (PhD dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis).
Flerspråkiga elever och stökiga ljudmiljöer
Johanna Carlie försvarade avhandlingen Linguistically diverse children’s speech processing in noise vid Lunds universitet i november 2024.
Avhandlingens övergripande tema är hur bearbetning, förståelse och minne för tal påverkas av stökiga ljudmiljöer hos lågstadiebarn från socioekonomiskt utsatt områden, där majoriteten av barnen har svenska som andraspråk. – Vi ville undersöka effekten av stökiga ljudmiljöer liknade de som förekommer i skolan och hur den typen av ljudmiljöer påverkar förståelse och minne för muntliga narrativer. Dessutom tittade på ansträngning och trötthet kopplat till att lyssna i stökiga ljudmiljöer, berättar Johanna Carlie.
Varierande effekt av ljudmiljö
I majoriteten av avhandlingens delstudier undersöktes vilka faktorer som kan förklara varför en del barn har större svårigheter att förstå tal i stökiga ljudmiljöer än andra. Den typ av bakgrundsljud som användes var en ljudfil, använd i tidigare studier, där man har lagt ihop individuella inspelningar av fyra barn som läser högt ur en bok. I avhandlingens delstudier användes detta material genomgående, men modifierades för att kunna undersöka effekter av olika signal-brusförhållanden och ljudtrycksnivåer.
De viktigaste resultaten var att stökiga ljudmiljöer påverkar barns förståelse för talat språk negativt. Man kunde också påvisa att högre arbetsminneskapacitet var positivt associerat med förståelse och minne för muntliga narrativer.
giftstyp verkar samspela med barnens erfarenhet av svenska.
–
Exempelvis kunde vi se att barn med svenska som andraspråk påverkades negativt av stökiga ljudmiljöer i högre grad än enspråkiga vid uppgifter som ställde krav på att förstå enstaka ord, men inte vid längre uppgifter där de kan dra nytta av kontexten i större utsträckning, förklarar Johanna.
Det verkar också som att barn med svenska som andraspråk behöver anstränga sig mer än enspråkiga när de lyssnade på svenska berättelser i stökiga ljudmiljöer.
Klinisk/praktisk relevans
Ett viktigt fynd med bäring på logopedisk bedömning är att om bedömning av barns språkliga och kognitiva förmågor inte görs i en tyst miljö, kan man förvänta sig en sämre prestation. Barn ska så långt det är möjligt erbjudas goda lyssningsförhållanden i skolan och en lugn ljudmiljö kan vara ännu viktigare för barn som ska lyssna och lära sig via sitt andraspråk.
”Barn ska så långt det är möjligt erbjudas goda lyssningsförhållanden i skolan och en lugn ljudmiljö kan vara ännu viktigare för barn som ska lyssna och lära sig via sitt andraspråk.”
– Vi kan också konstatera att nonordsrepetition fungerar bra som prediktor för språklig förmåga på svenska för barn med svenska som andraspråk, säger Johanna. Vi utvecklade också en relativt enkel metod för att kvantifiera exponering för svenska som predicerade svensk hörförståelse betydligt bättre än att bara titta på exponering i tid.
Vad gäller effekter av störande ljud var resultaten dock tvetydiga och faktorer som exempelvis upp -
I avhandlingens första delstudie utvecklades dessutom materialet Lyssna, Förstå och Minnas för bedömning av hörförståelse på textnivå i olika lyssningsvillkor. Bedömningsmaterialet bedömdes
Logoped Johanna Carlie har disputerat vid Lunds universitet med en avhandling om språkbearbetning i stökiga ljudmiljöer.
fungera för målgruppen, det vill säga barn i årskurs 2 och 3 med varierande språkliga och kulturella bakgrunder.
– Bedömningsmaterialet Lyssna, Förstå och Minnas finns beskrivet och publicerat i sin helhet i avhandlingen, inklusive normaldata på en- och flerspråkiga i årskurs 2 och 3, säger Johanna, som söker anslag för att fortsätta med forskning i ett projekt som ska undersöka huruvida vissa typer av bakgrundsljud som t ex vitt brus, kan ha gynnsamma effekter när det gäller studiefokus hos skolbarn med adhd.
SIGNE TONÉR
Carlie, J. (2024). Linguistically diverse children’s speech processing in noise. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2024.
FOTO: PRIVAT
AVHANDLING
Kommunikation i klassrummet
Först ut att disputera 2025 är så vitt vi vet Sofia Wallin, som försvarade avhandlingen Supporting Communication in Schools for Students with Intellectual Disability : Augmentative and Alternative Communication and Partner Strategies den 20 januari. Sofia gick sin forskarutbildning på Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet och är knuten till DART i Göteborg. I avhandlingen har Sofia undersökt kommunikation i klassrummet för elever med intellektuell funktionsnedsättning i relation till insatsen AKKtiv Kompis, där skolpersonal får lära sig både teoretisk kunskap och konkreta strategier att använda med eleverna.
AVHANDLING
Dysfagi vid huvud- och halscancer
Ytterligare en logoped sällade sig till skaran av disputerade precis i samband med denna tidnings pressläggning: Kerstin Petersson försvarade sin avhandling Radiation induced dysphagia: intervention and assessment tools in head and neck cancer den 24 januari vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper.
Länkar till avhandlingar
Länkar till 2024-20025 års avhandlingar av logopeder finns på Logopedförbundets hemsida.
Har vi missat någon avhandling ? Maila logopeden@logopedforbundet.se
GLÖM INTE LOGOPEDFÖRBUNDETS YOUTUBE-KANAL MED INFORMATIONSFILMER
Logopedutbildningen PÅ KI FIRAR 60 ÅR
Hösten 1964 startade Sveriges första logopedutbildning på initiativ av foniatern Gunnar Bjuggren. Lite i efterskott anordnade Enheten för logopedi vid Karolinska institutet en vetenskaplig eftermiddag som uppmärksammade denna begivenhet genom såväl återblickar, nulägesrapporter och framtidsspaningar om både grundutbildning och forskarutbildning.
På plats på Karolinska sjukhuset Huddinge fanns flera av svensk logopedis pionjärer, forskare, lärare, kliniska handledare och nuvarande studenter på logopedprogrammet. Inledningsvis tog Britta Hammarberg, professor emerita, oss med på en exposé över logopedutbildningens tillblivelse. Via Britta och kursarna Monica Westerlund och Birgitta Johnsen fick åhörarna veta hur det gick till att söka till en utbildning som inte fanns och att det verkligen inte knusslades när det gällde de blivande logopedernas anatomikunskaper. Birgitta Johnsenberättade nämligen att hon fick med sig ett mänskligt struphuvud hem, som sedan förvarades i studentlägenhetens frysfack.
Sofia Strömbergsson, universitetslektor och programdirektor för grundutbildningen reflekterade över nuläget där den främsta strävan är att logopedutbildningen vid KI ska bibehålla sin höga kvalitet. Sofia beskrev bland annat införlivandet av ytterligare aktiviteter kring akademiskt läsande och skrivande. Sofia skickade också med en viktig tankeställare: språk förändras, så även blivande logopeders. Min egen reflektion som åhörare var att det kanske är värt att fundera kring om kårens
Programdirektor Sofia Strömbergsson pratade bland annat om strävan att logopedutbildningen vid KI ska bibehålla sin höga kvalitet.
Monica Westerlund, Britta Hammarberg och Birgitta
Johnsen tog med deltagarna på en historisk tillbakablick.
språkpolisiära tendenser är så konstruktiva i alla lägen. Vi fick också glädjen att höra reflektioner från studenter i början, mitten och slutet av utbildningen och om pågående projekt kring bedömning av professionalism och om evidensbaserad praktik. Programmet avslutades med att Elisabet Lundström ledde ett panelsamtal om logopeder, logopedi och forskarutbildning med medverkan av Ulrika Löfkvist ( universitetslektor Uppsala universitet ), Karin Nilsson ( postdoktor, Linköpings universitet ) Fredrik Sand ( doktorand, KI ) Kajsa Söderhielm ( doktorand, KI ), Maria Södersten ( adjungerad pro -
fessor, KI ). Nära 150 svenska logopeder har till dags dato disputerat, i logopedi och i andra ämnen. Till panelens spaningar hörde att kraven på blivande doktorander har ökat de senaste 10-20 åren, att vi behöver fortsätta stärka och synliggöra logopedprofessionen gentemot forskningsfinansiärer och att logopeders kunskap är mycket efterfrågad, exempelvis vid institutioner som är involverade i lärarutbildning.
SIGNE TONÉR1
1 som passar på att utbringa ett fyrfaldigt leve för Kurs 3, som firar blygsamma 20 år sedan examen från logopedutbildningen i Umeå!
Digital intervention
Ny distanskurs på avancerad nivå höstterminen 2025!
7,5 högskolepoäng | Studietakt 25%
Ansökningsperiod 17 mars – 15 april
SAHLGRENSKA AKADEMIN
FOTO: PER ÖSTBERG
LOKALFACKLIGT
Lokalföreningen i Kronoberg träffade minister Anna Tenje
Logopedförbundet Kronobergs styrelse träffade i mitten av december äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, tidigare kommunpolitiker i Växjö. Regionråd Ida Eriksson deltog också i mötet, som hade temat hur vi tillsammans kan utveckla de logopediska insatser för äldre, exempelvis hur logopeder kan nå ut till äldreboenden och hur vi går tillväga för att sudda ut vi- och dem-stämpeln vad gäller region kontra kommun. På mötet dryftades även hur logopeder kan bli mer synliga för politiken och för samhället i stort.
Styrelsen i Logopedförbundet Kronoberg tillsammans med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Regionråd Ida Eriksson (i mitten).
Höjd medlemsavgift
SRAT höjer sin medlemsavgift för första gången sedan 2009. Sedan dess har kostnaderna i samhället ökat. För att kunna fortsätta att utveckla förbundet och bibehålla medlemskapets värde beslutade förbundsmötet i maj 2024 att höja medlemsavgiften. För medlemmar i Logopedförbundet innebär det att avgiften från 1 januari 2025 har höjts med 15 kronor per månad för yrkesverksamma.
CENTRALT FACKLIGT
Logopedförbundet i Dagens Nyheter
Viola, 84, har haft dysfagi i över 25 år. Hon och hennes anhöriga berättar om bristen på adekvata insatser, uppföljning och samordning i ett reportage i Dagens Nyheter i december. Logopedförbundets Kerstin Wiström medverkar också i artikeln och pekar på bristen på logopeder, både inne på sjukhusen och i äldreomsorgen.
– Det hamnar på personal som inte har den här kompetensen vilket gör att vården blir ojämlik och att det är slumpmässigt vem som får hjälp. Man blundar för problemet och det är inte värdigt, säger Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström till DN.
Glöm inte...
Kontrollera så att Logopedförbundet har dina aktuella kontaktuppgifter så att du inte missar information. Du kan själv ändra uppgifter på Mina sidor eller kontakta SRAT:s kansli.
FOTO: PRIVAT
CAT-S
Comprehensive Aphasia Test – svensk version
Nyhet!
Ett kartläggningsverktyg för logopeder som arbetar med personer med afasi.
Svensk version: Monica Blom Johansson, Angelina Grönberg, Klaudia Ceder, Francesca Longoni, Ingrid Söör och Ingrid Henriksson
Klinisk
handbok i afasirehabilitering
Nyhet!
www.hogrefe.se
Hogrefe Psykologiförlaget har en lång tradition av att utveckla, anpassa och publicera psykologiska test och metoder baserade på forskning och vetenskap.
Handboken är en praktisk guide som ger ett värdefullt stöd till logopeder som arbetar med rehabilitering av personer med afasi.
Ytterligare en nyhet är verbkorten, Dico Cards, som kan användas vid språklig rehabilitering.
Författare: Marika Schütz
Nomine
Ett svenskt benämningstest för logopeder
Nomine är ett normerat bildbaserat benämningstest som prövar produktivt ordförråd hos barn i åldrarna 6–11 år. Orden och de fina illustrationerna i testet är anpassade för åldersgruppen.
Författare: Gertrud Edquist
Posttidning B
LOGOPEDFÖRBUNDET/ SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
SÖKES
Redaktör/kommunikatör
Om du är intresserad av den eftertraktade positionen som redaktör för tidningen Logopeden och kommunikatör på Logopedförbundet kommer chansen snart att dyka upp!
Håll utkik i förbundets sociala kanaler eller kontakta ordförande
Kerstin Wiström redan nu: kerstin.wistrom@logopedforbundet.se