. Tema: Barn och unga med kommunikationssvarigheter
Nummer 2/2024
AKTUELLT
Nya Logopediboken klar till midsommar
FORSKNING
Om läsning och tal vid IF samt högläsning i förskolan
FACKLIGT
Rapport från SRAT:s förbundsmöte
MÖTET
Tvärprofessionellt samarbete för barnens bästa
- Möt logopederna på centrala barnhälsan i Göteborg
Kristiina Tammimies, genetiker, docent och forskargruppsledare vid Karolinska institutet, leder projektet DLD-Sweden.
Logopeden har sammanställt lönestatistik för 2023.
REDAKTÖRERNA INNEHÅLL
logopeden@logopedforbundet.se
Tidningsnumret du håller i din hand har som vanligt ett blandat innehåll, men denna gång har vi lite extra fokus på barn och unga med kommunikationssvårigheter. Vi hoppas att ni får en fin sommar och på återseende i september.
INNEHÅLL
5. Aktuellt - Nya Logopediboken klar
8. Aktuellt - Uppdaterade riktlinjer
12. Aktuellt - Lönestatistik
14. Mötet - Barnhälsan i Göteborg
18. 4 Frågor - Kristiina Tammimies
20. Forskning - Nya avhandlingar
24. Student - Kritik mot LiU
26. Fackligt - Lokalföreningsmöten
Logopedstudenterna riktar kritik mot programansvariga vid Linköpingsutbildningen.
Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.
UTGIVNINGSPLAN 2023 :
Nr Manusstopp I brevlådan
3 29 augusti 20 september
4 14 november 6 december
Prenumerationspris : 250:- / år
Utanför Sverige : 300:- / år
ANNONSPRISER : ( inkl moms )
Plats-, kurs- och produktannonser Storlek Pris
1/1-sida 10 800 :-
1/2-sida 7 300 :-
1/4-sida 5 100 :-
WEBBANNONSER : Logopeden.se
440 x 1212 pixlar 3250:3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag
ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se
VIKTIGT FÖRBUNDSMÖTE
I skrivande stund är jag nyligen hemkommen från ett svettigt Stockholm i försommaren, där jag och sju andra delegater från Logopedförbundet medverkade vid SRAT:s förbundsmöte. Vi var över 100 deltagare från många olika sektorer, och som vanligt förundrades jag över mångfalden inom vårt förbund. Den gemensamma nämnaren är egentligen bara att man representerar akademiker, och att man är en liten organisation. Jag tycker därför man har gjort helt rätt inom SRAT när man inte har sökt att likrikta sina medlemsförbund. Istället har man premierat särarten och mött förbunden där de är. Som den tvärvetenskapliga profession vi är så skulle jag vilja säga att det passar oss som hand i handske, och det gör förbundsmötena till en spännande kulturell smältdegel.
I samband med förbundsmötet arrangerades bland annat workshops, där vi delegater fick chansen att tillsammans med vår eminenta kanslipersonal diskutera viktiga områden såsom hur man värnar om demokratin i en styrelse, medlemsrekrytering, gruppdynamik och hållbarhet inom en organisation. Intressant och utvecklande, men också en viktig påminnelse om hur olika våra utmaningar ser ut inom SRAT.
”Det är viktigt att våra vårdprofessioners frågor får ta plats i styrelsearbetet, särskilt just nu i en tid av varsel och nedskärningar.”
Det togs flera viktiga beslut på förbundsmötet som det kommer att komma mer information om längre fram, och en ny styrelse valdes. Jag är glad över att ha blivit invald i förbundsstyrelsen, och jag är stolt över att det nu innebär att vi är två logopeder där, jag som ledamot och vår förra ordförande Ulrika Guldstrand som fortsätter som andra vice ordförande. Det är viktigt att våra vårdprofessioners frågor får ta plats i styrelsearbetet, särskilt just nu i en tid av varsel och nedskärningar. Det ska bli spännande att bli mer delaktig i styrningen av SRAT och jag ser fram emot att sätta mig in i det professionsövergripande arbetet.
Arbetet i Logopedförbundets styrelse fortsätter som vanligt, och det dröjer lite till innan vi börjar trappa ner inför semestern. Glöm inte att följa oss i sociala medier om du vill veta mer om vad vi pysslar med just nu.
Kerstin Wiström Ordförande i Logopedförbundets styrelse kerstin.wistrom@logopedforbundet.se
FOTO: MARIA OLSSON
Kvarstående svårigheter hos skolbarn
SOM I FÖRSKOLEÅLDERN DIAGNOSTICERATS MED FONOLOGISK SPRÅKSTÖRNING
Barn i åldrarna 7-10 år som fått diagnosen fonologisk språkstörning i förskoleåldern uppfattas av föräldrarna inte ha större svårigheter med språk- och litteracitet än barn med typisk utveckling. Däremot är det tre gånger vanligare att de har bredare svårigheter inom lyssning och bearbetning av intryck. Detta visar en nyligen publicerad vetenskaplig studie av Nelli Kalnak och Cecilia von Mentzer där föräldrar till totalt 161 barn skattade barnens lyssningsförmågor inom fem olika områden med enkäten ECLiPS ( Evaluation of Children’s Listening and Processing Skills). Föräldraskattade svårigheter återfanns främst inom bearbetning av tal och auditiv information, ljudkänslighet och pragmatisk och social förmåga. ECLiPS är inte normerad på svenska och en stor andel av föräldrarna till barn med typisk talutveckling skattade barnen lågt på en eller flera av enkätens subskalor. Det är därför oklart om den svenska versionen av instrumentet är reliabel.
Forskarna poängterar att vi behöver veta mer om hur skolgång och vardag påverkas av barnens eventuella kvarstående svårigheter, bland annat för att nå ökad förståelse om prognosen för barn som fått diagnosen fonologisk språkstörning i förskoleåldern.
Kalnak, N. & Nakeva von Mentzer, C. (2024). Listening and Processing Skills in Young School Children with a History of Developmental Phonological Disorder. Healthcare 12 (3), 359. (OPEN ACCESS)
Läs tidigare debattinlägg om terminologi och SSD i Sverige på logopeden.se.
NATIONELLA NÄTVERK Nätverk för logopeder inom barn- och ungdomshabilitering
Tidigare i år samlades logopeder verksamma inom barn- och ungdomshabilitering för en första nationell nätverksträff och den 28 maj var det dags för ännu ett digitalt möte. Denna andra träff fokusera-
de på målsättning. Till hösten gör Socialstyrelsen en satsning just på habilitering och man är bland annat intresserad av att veta mer om habiliteringens insatser vid språkstörning, vilket också var ett samtalsämne för nätverksträffen. Nätverket för logopeder inom barnoch ungdomshabilitering möts nästa gång digitalt den 2 september. Se Logopedförbundets kalendarium.
WEBBINARIUM ESLA bjuder in
Den europeiska samarbetsorganisationen för logopedförbund i EU, ESLA, bjuder in till digitalt webbinarium den 27 juni: Early intervention for deaf children – prevention of language deprivation med logoped och professor Ros Herman, University of London. Mer information via Logopedförbundets kalendarium.
:
Efterlangtad bok i logopedi klar
Runt midsommar kommer Grundbok i logopedi att finnas tillgänglig. Boken ersätter den tidigare Logopediboken som kom ut 2008 och består av fem olika delar med 41 kapitel skrivna av sammanlagt 57 författare. Boken riktar sig i första hand till studerande vid logopediutbildningarna men är också en bred och djup källa till information och fortbildning för yrkesverksamma logopeder och andra professioner.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården
EFFEKTIVA FÖR ATT IDENTIFIERA TIDIGA SPRÅKSVÅRIGHETER HOS BARN
Forskare vid Uppsala universitet har i två studier undersökt olika tester som ger en bild av små barns språkutveckling. Forskarna har tittat på journaler från över 6 000 barn i Region Gotland under åren 2016–2022. Resultatet visar att nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språkoch kommunikationssvårigheter hos barn.
– Dessa studier understryker den avgörande roll som tidig screening spelar för att identifiera barn som kan dra nytta av logopediska insatser, säger forskaren och specialistlogopeden Anna Fäldt i ett pressmeddelande från Uppsala universitet. (Källa: Forskning.se)
VERKSAMHET
Besparingar i Uppsala kommun
I Uppsala kommun finns det flera logopeder anställda på några grundskolor och centralt anställda logopeder inom Barn- och elevhälsa/Centrala teamet, som arbetar med handledning, fortbildning och utredningar gentemot kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Den 13 maj fick man information om att grundskolan drar ner sitt bidrag till Centrala teamet med 6,5 miljoner vilket innebär att sex till sju tjänster försvinner. Det är i dagsläget oklart vilka som kommer att påverkas. I augusti väntas ledningen för Centrala teamet presentera förslag om hur verksamheten ska se ut framöver.
PROJEKT
Artikel om Språkstart
Logopedstudentdagarna 2024
kommer att gå av stapeln 11-12 oktober på Karolinska institutet i Solna. Är du logopedstudent? Gör en intresseanmälan! Länk finns i Logopedförbundets kalendarium och på Studentsektionens Instagramkonto.
Logoped och doktorand Hanna Dyne, Region Halland/Göteborgs universitet har tillsammans med ytterligare kollegor just publicerat en artikel om projektet Språkstart Halland. I projektet gör bibliotekspersonal hembesök till familjer med barn i 0-3-årsåldern. Vid besöken levereras gåvopaket med bland annat böcker och leksaker och handfasta tips ges kring hur föräldrarna kan stötta sina barns språkutveckling. I studien undersöktes föräldrarnas upplevelse av besöken genom intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Insatsen verkar ha ökat föräldrars kunskap om tidig språkstimulans och ha lett till fungerande strategier för att stötta föräldra – barninteraktion.
Läs mer:
Dyne, H., Bergsten, U., & Carlsson, E. (2024). “Aha, so that’s how it’s done!” – parents’ voices on an early language and literacy intervention. Logopedics Phoniatrics Vocology, 1–10.
BILD: STUDENTLITTERATUR
Vi ses på NKL 2024 i Göteborg
Optimera Dysfagibehandlingen med Chattanooga VitalStim Plus!
Chattanooga VitalStim Plus – den effektiva och beprövade kompletterande metoden för oralmotorisk träning vid dysfagi och sväljsvårigheter! Era patienter förtjänar det bästa.
Chattanooga VitalStim Plus
Kompletterande metod
Integrera VitalStim Plus som ett komplement till er nuvarande rehabiliterande interventioner som exempelvis oralmotorisk träning.
Evidensbaserat
VitalStim Plus är grundad på omfattande forskning och stöds av systematiska översikter. Det är en beprövad metod som bygger på vetenskap och bevisade resultat.
Visuell och hörbar feedback
Genom NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) och sEMG Biofeedback ger VitalStim Plus era patienter konkret feedback under sväljövningar och förstärker den neuromuskulära signalen.
Kontakta din produktspecialist
Helene Garpefors
0730 43 70 20 helene.garpefors@enovis.com Stockholm, Uppsala, Örebro Västernorrland, Gävleborg
Studier:
Mattias Ahlstrand
Kliniskt validerad
Certifierat och används av över 1100 terapeuter i Danmark, allt från rehabilitering på Rigshospitalet till inom kommunal vård. Beprövad och erkänd metod internationellt.
En pålitlig resurs
Hjälper era patienter på deras resa mot en bättre sväljfunktion. Att lägga till NMES (neuromuskulärelektrisk stimulering) till sväljterapi ökar signifikant effektiviteten av behandlingen.
Vi anordnar regelbundet kurser och workshops och utformar även gärna skräddarsydda interna utbildningar.
JUST NU: 1 dag Certifieringskurs, 18 september i Malmö
Kontakta din produktspecialist nedan för mer information.
V. Götaland, Dalarna, Västmanland Värmland, Södermanland, Östergötland Gotland, Västerbotten, Jämtland
1. Alamer, A., Melese, H., & Nigussie, F. (2020). Effectiveness of Neuromuscular Electrical Stimulation on Post-Stroke Dysphagia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Clinical interventions in aging, 15, 1521–1531. https://doi.org/10.2147/CIA.S262596
2. Chen, Y. W., Chang, K. H., Chen, H. C., Liang, W. M., Wang, Y. H., & Lin, Y. N. (2016). The effects of surface neuromuscular electrical stimulation on post-stroke dysphagia: a systemic review and meta-analysis. Clinical rehabilitation, 30(1), 24–35. https://doi.org/10.1177/0269215515571681
3. Crary, M. A., Carnaby Mann, G. D., Groher, M. E., & Helseth, E. (2004). Functional benefits of dysphagia therapy using adjunctive sEMG biofeedback. Dysphagia, 19(3), 160–164. https://doi. org/10.1007/s00455-004-0003-8
Artikel 1-3: The authors declare there is no conflict of interest
NKL 2024
Nationell konferens i logopedi
Göteborg 14–15 november 2024
Välkommen att anmäla dig till Nationell konferens i logopedi 2024! Temat för årets konferens är ”Möjligheter och utmaningar inom dagens logopedi”. Programmet kommer att bestå av föredrag med huvudtalare, korta föredrag och posterpresentationer.
Dag 1
Plenarföreläsning med professor Angela Morgan (Australien): The genetic bases of developmental speech and language disorders
Dag 2
Föredrag med efterföljande paneldiskussion utifrån temat Digitala vårdmöten inom logopedi: Möjligheter, hinder och vägen framåt. Inbjudna talare är bland annat
• Hege Prag Øra, forskare och specialistläkare inom rehabiliteringsmedicin (Norge): Språktrening via videokonferanse til afasipasienter etter hjerneslag
• Malin Påhls Hansson, digitaliseringskonsult och leg. logoped: Digitala vårdbesök – erfarenheter från Region Halland
Viktiga datum
1 aug | Deadline för att skicka in abstract
1 sep | Besked om abstract
14 sep | Sista datum för anmälan till lägre pris
14 okt | Sista anmälningsdag NKL2024
www.nkl2024.se
Mer info och registrering
Organiserat av
Sahlgrenska akademin
Förtydligande om kommunikativt stöd i uppdaterade riktlinjer för adhd och autism
SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD TILL PERSONER MED ADHD OCH AUTISM HAR KOMPLETTERATS MED REKOMMENDATIONER KRING KOGNITIVT
När riktlinjerna publicerades 2022 fanns det möjlighet för intressenter att framföra synpunkter. Lyckligtvis var det många som kontaktade Socialstyrelsen angående bristen på rekommendationer kring insatser med inriktning på kommunikation och språk. Beslutet togs därför att riktlinjerna skulle kompletteras med kognitivt och kommunikativt stöd.
– Socialstyrelsen kontaktade mig förra året för att fråga om jag kunde delta i arbetet som expert. Min parhäst skulle bli arbetsterapeut och fil.-dr
Ida Kåhlin, som även är ordförande för Arbetsterapeuterna, berättar Gunilla Thunberg, logoped och forskare med alternativa och kompletterande kommunikationssätt ( AKK ) och tidigt kommunikationsstöd som särskilda expertområden.
Riktlinjer för beslutsfattare
Socialstyrelsens nationella riktlinjer vänder sig framförallt till beslutsfattare i hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Riktlinjen ska ge stöd för att prioritera och planera stöd och resurser, syftar till att vården i Sverige ska bli mer jämlik och bygger på bästa tillgängliga kunskap.
”Ska
redan eftersom logoped och forskare Frithiof Norrelgen deltagit i att ta fram den första versionen av riktlinjerna. Men många sökord inom kommunikationsområdet gick också att lägga till, förklarar Gunilla Thunberg.
Höga krav på evidensnivå Gunilla välkomnades också att komma med tips på RCT-studier, vilket var en utmaning, inte minst när det gäller studier av ungdomar och vuxna samt personer med omfattande kommunikativa svårigheter.
– Det är mycket svårt att genomföra RCT-studier när det gäller personer med kraftigt nedsatt kommunikativ förmåga. Däremot går det ju att genomföra välkontrollerade experimentella fallstudier, som sedan i sin tur kan sammanföras eller meta-analyseras på gruppnivå, berättar hon.
inte de personer som är i störst behov av insatser och som inte kan föra sin egen talan, få stöd genom riktlinjer och prioriteringar byggda på bästa tillgängliga evidens?”
Enligt Socialstyrelsens definitioner och arbetssätt innebär detta att hitta den bästa systematiska översiktsstudien av randomiserade kontrollerade studier ( RCT ) och utgå från denna.
– Min första arbetsuppgift blev att bistå Socialstyrelsens forskare med sökord för att hitta det vetenskapliga underlaget. En hel del sökord fanns
Gunilla hittade och sammanställde flera välkontrollerade fallstudier ( tabell finns på logopeden.se ) som hon skickade vidare till Socialstyrelsen trots att hon visste att de inte skulle beaktas.
– Jag har sett detta som en viktig intressepolitisk uppgift. Ska inte de personer som är i störst behov av insatser och som inte kan föra sin egen talan, få stöd genom riktlinjer och prioriteringar byggda på bästa tillgängliga evidens ? Varför ska den forskning som faktiskt finns inte tillvaratas ? De mycket kompetenta och trevliga handläggarna jag haft kontakt med har i princip hållit med mig och sagt att man diskuterar detta på Socialstyrelsen, men
att man tyvärr ännu inte kommit längre än så, säger Gunilla.
Aktuella insatser enligt riktlinjerna
Majoriteten av de översiktsstudier som Socialstyrelsens forskare sedan gick vidare med var av typen NDBI – Natural Developmental Behavioural Interventions, alltså insatser som genomförs i barnets / personens naturliga miljö och är anpassade till utvecklingsnivå och motivation. BI står för beteendeterapeutiska strategier som används som stöd för att skapa och strukturera lärtillfällena i vardagen och leken. Mängden NDBI:s och forskningen om dessa har exploderat under de senaste 10 åren. En av mest använda interventionerna
är Early Start Denver Model ( ESDM ), utvecklat av Sally Rogers och Geraldine Dawson. Emellertid har ESDM under de senaste åren ”seglats om” av Connie Kasaris JASPER ( Joint Attention, Symbolic play, Emotional Regulation ) från UCLA i USA. Sannolikt beror detta på att resultaten varit minst lika bra som för ESDM, trots att intensiteten inte är lika hög. –
Merparten av de insatser för målgruppen som
logopeder redan ägnar sig åt, i exempelvis AKKTiv eller Hanen överensstämmer med JASPER. Jag ser det som att vi utifrån de uppdaterade riktlinjerna kan stärka vår sak och poängtera att de insatser som redan görs ligger helt i linje med riktlinjerna. Detta är något som vi logopeder kan behöva förmedla uppåt i organisationen, menar Gunilla Thunberg.
Det engelska insatspaketet PACT har också visat fina resultat i forskning. Bland annat har man kunnat visa att barn som fått PACT får en mer gynnsam utveckling på sikt än barn som enbart fått insatser på beteendeterapeutisk grund eller som fått treatment as usual ( Carruthers et al., 2024; Pickles et al., 2016 ).
En insats får inte förekomma på två ställen Ett påtagligt problem med riktlinjearbetet är att en interventionsstudie inte får användas för att ge stöd åt mer än en typ av åtgärd.
– Därför kunde vi inte välja den översikt vi ansåg vara bäst eftersom denna innehöll Denvermodellen, som redan använts för att ge stöd för tidiga insatser på beteendeterapeutisk grund. Detta är
Gunilla Thunberg har deltagit i socialstyrelsens arbete att komplettera befintliga riktlinjer med rekommendationer kring kognitivt och kommunikativt stöd för personer med adhd och autism.
FOTO: PIXABAY
beklagligt. Lyckligtvis finns det många fina översikter och vi valde till slut en artikel av Murza et al. ( 2016 ), som även har kompletterats med ett antal primärstudier, berättar Gunilla.
Flertalet studier utgår från JASPER med ett starkt fokus på förmågan till delad uppmärksamhet och dess koppling till kommunikation och språkutveckling. Aktuella studier finns beskrivna i riktlinjernas bilaga 4 ( Kunskapsunderlag ) för den som vill läsa mer.
RCT med AKK-applikation
En av de kompletterande primärstudierna utgörs av den första RCT-studien med AKK-applikation som en del av eller tillsammans med interventionen JASPER ( Hampton et al., 2016 ). Studien är den första RCT:n som tar AKK in i ”forskningens finrum”. Dessutom ligger interventionen mycket nära svensk praktik och AKKtiv-programmet. Framförallt har KomiTid-insatsen påverkats mycket av JASPER ( Fäldt et al., 2020 ).
och att AKK är en rättighet enligt Funktionsrättkonventionen, säger Gunilla Thunberg. Hon har också flera gånger väckt frågan om forskning faktiskt kan gå före rättighetsperspektivet i Socialstyrelsens prioriteringsarbete, vilket har lett till att följande formulering finns med i riktlinjernas kommentarer till prioriteringarna:
”möjligheten att kommunicera är en mänsklig rättighet – och det finns få alternativa insatser för personerna”
– Jag menar att vi kan och ska använda oss av rättighetsperspektivet i kampen för att kommunikationsstödjande insatser ska prioriteras högre - och fler logopeder anställas. I riktlinjedokumentet formuleras glädjande nog också att fler logopeder kan behöva anställas för att möta de ökande behoven av tidiga insatser och kommunikativt stöd, säger Gunilla Thunberg.
”Jag menar att vi kan och ska använda oss av rättighetsperspektivet i kampen för att kommunikationsstödjande insatser ska prioriteras högre - och fler logopeder anställas”
– Detta är ingen slump då AKKtiv utgår från samma teori- och evidensgrund som JASPER och vi som forskar och utvecklar inom AKKtiv dessutom haft JASPER som viktig inspiration och kunskapskälla, säger Gunilla Thunberg.
Prioritering
Det sista steget i riktlinjearbetet är att prioritera de olika rekommendationerna. Detta gjordes av en särskilt tillsatt grupp där Gunilla inte hade något att säga till om. Tidigt stöd prioriterades på nivå 3, kommunikationsstöd på nivå 2. – Oavsett om vi använder AKKtiv, Hanen eller andra program som utgångspunkt så är det centrala enligt evidensen att insatserna ska ges med utgångspunkt från personernas/barnens utvecklingsnivå och intressen och i naturlig miljö och aktivitet där delad uppmärksamhet är i fokus. Användning av ömsesidig imitation lyfts också, säger Gunilla.
Kommunikation som rättighet
– Med stöd av min vapendragare Ida Kåhlin har jag vid varje möte med Socialstyrelsen lyft att kommunikation är en rättighet enligt FNs konventioner,
GUNILLA THUNBERG
Gunilla Thunberg är universitetssjukhusöverlogoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt docent och adjungerad lektor i logopedi vid Göteborgs Universitet.
SIGNE TONÉR
Referenser:
Carruthers, S., Pickles, A., Charman, T., McConachie, H., Le Couteur, A., Slonims, V., … Green, J. (2024). Mediation of 6-year mid-childhood follow-up outcomes after pre-school social communication (PACT) therapy for autistic children: randomised controlled trial. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 65 (2), 233–244.
Fäldt, A., Fabian, H., Thunberg, G., & Lucas, S. (2020). ”All of a sudden we noticed a difference at home too”: parents’ perception of a parent-focused early communication and AAC intervention for toddlers. Augmentative and Alternative Communication, 36 (3), 143–154.
Hampton LH, Kaiser AP, Fuller EA. Multi- Component Communication Intervention for Children with Autism: A Randomized Controlled Trial. Autism: The International Journal of Research and Practice. 2020; 24 (8):2104-
Murza, K., Schwartz, J., Hahs-Vaughn, D., & Nye, C. (2016). Joint attention interventions for children with autism spectrum disorder: A systematic review and meta- analysis. International Journal of Language & Communication Disorders, 51 (3), 236- 251.
Pickles, A., Le Couteur, A., Leadbitter, K., Salomone, E., ColeFletcher, R., Tobin, H., Gammer, I., Lowry, J., Vamvakas, G., Byford, S., Aldred, C., Slonims, V., McConachie, H., Howlin, P., Parr, J. R., Charman, T., & Green, J. (2016). Parent-mediated social communication therapy for young children with autism (PACT): Long-term follow-up of a randomised controlled trial. The Lancet, 388 (10059), 2501–2509.
Nyhet! För6–11-åringar
Nomine
Ett nytt svenskt benämningstest för logopeder
Nomine är ett bildbaserat benämningstest som prövar produktivt ordförråd hos barn i åldern 6 till 11 år.
Orden i testuppgifterna är valda för att passa den avsedda åldersgruppen.
Bilderna består av tilltalande och entydiga illustrationer för att underlätta benämning.
Nomine har utvecklats av logoped Gertrud Edquist och har utprovats och validerats i flera studier.
Normerna är insamlade i en grupp barn med svenska som starkaste språk.
Läs mer om Nomine på hogrefe.se
Lönestatistik 2023
JÄMFÖRELSE MELLAN LOGOPEDER
Kommunlogopeder har högre löneläge än regionalt anställda logopeder. Lönespridningen är generellt liten. Via Saco-förbundens gemensamma lönestatistik har du som medlem ett värdefullt verktyg att använda vid löneförhandling.
Via Saco Lönesök kan man jämföra sin lön med andra yrkeskategorier och med andra logopeder baserat på arbetsmarknadssektor, examensår, åldersklass och mycket annat. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, det är inget facit på vad du bör begära.
Vi väljer att använda arbetsgivarrapporterad lön i det urval av lönestatistiken som presenteras här snarare än att använda löneenkätdata.
Högst lön i statlig sektor
Högst löneläge har logopeder i statlig sektor, vilket kan antas hänga ihop med att disputerade logopeder/forskare på universiteten hamnar i den kategorin. Medellönen för logopeder med statlig anställning var 47 971 kronor 2023 (percentil 90:
”Med utgångspunkt i tillgängliga lägesmått verkar lönespridningen vara något större i Kronoberg, Västra Götalandsregionen och Jönköping.”
63 200). Logopeder i privat sektor har något lägre medel- och medianlön än logopeder i regioner och kommuner.
Bild 1: Jämförelse av löneläge i privat, statlig och regional/kommunal sektor. Låddiagrammens balkar indikerar max- och minvärden. Strecket i lådan visar median. Medelvärdet är markerat med en punkt. Lådans ytterkanter indikerar första och tredje kvartil.
Logopeder i regioner
För regionanställda logopeder var medellönen 2023 36 409 kronor (percentil 90: 41 400) och medianen var 35 800. De relativt små skillnaderna mellan unga och äldre logopeder ger en indikation på att löneutvecklingen lämnar en del övrigt att önska. Med utgångspunkt i tillgängliga lägesmått verkar lönespridningen vara något större i Kronoberg,
TEXT: SIGNE TONÉR
Västra Götalandsregionen och Jönköping. Minst spridning ses i Södermanland, Östergötland och Västerbotten (och sannolikt i Blekinge men data saknas).
Bild 2. Löneläget för logopeder i regional sektor uppdelat i åldersklasser. Linjediagrammet visar medianlönen (rosa), första kvartilen (grön) och tredje kvartilen (svart)
Västernorrland sämst i klassen
Lägst medellön har logopederna i Region Västernorrland (34 538 kr/månad), följt av Skåne (35 139) och Södermanlands län (35 268). I topp återfinns Blekinge (39 033 kr/månad) Till andraplaceringen är det ett ganska tydligt glapp och där hittar vi Kalmar där regionanställda logopeder har en medellön på 37 798 kr och Värmland (37 363). Om vi istället utgår från medianlön är det fortfarande Blekinge som tar tätplatsen (40 000), följt av Norrbotten (38 332) och Kalmar (37 319). Sämst i klassen när det gäller medianlön blir återigen Västernorrland med en medianlön på 33 800 kr/månad, följt av Södermanland (34 200) och Skåne (34 700).
Logopeder i kommuner Kommunanställda logopeder ligger generellt högre än regionlogopeder med en medellön på 41 599 kronor (percentil 90: 50 100). För sex län finns glädjande nog tillräckligt många kommunanställda logopeder för att kunna göra en jämförelse, nämligen Stockholms län, Uppsala län, Östergötland, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten. Skillnaderna är förhållandevis små men högst medianlön har kommunlogopederna i Stockholms län, 41 500 kr/månad. Östergötlands kommunlogopeder intar jumboplatsen med 35 850 kr i medianlön och Väs-
”För sex län finns glädjande nog tillräckligt många kommunanställda logopeder för att kunna göra en jämförelse, nämligen Stockholms län, Uppsala län, Östergötland, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten.”
terbotten sticker ut i och med att lägstalönen för kommunanställd logoped ligger på 32 000.
Bild 3. Såväl medianlönen som löneläget generellt ligger högre för kommunlogopeder i Stockholm jämfört med övriga län där det finns tillräckligt med underlag för lönestatistiken.
Ta fram den statistik du behöver Logga in med BankID på srat.se och jämför din lön med såväl andra logopeder som andra yrkeskategorier inom Saco.
Förebyggande och hälsofrämjande
Logopedinsatser i centrala barnhälsan
i Göteborg
I Göteborg jobbar logopederna i centrala barnhälsan med förebyggande och hälsofrämjande insatser för barns utveckling och lärande. Med Biskopgårdsmodellen har man skapat ett format för att höja kvaliteten på förskolor med hjälp av konkreta målsättningar kring responsiv kommunikationsstil och strukturerat ordförrådsarbete/semantik.
TEXT: SIGNE TONÉR BILDER: PRIVAT OCH PIXABAY
IGöteborgs Stads Förskoleförvaltning arbetar logopederna Matilda Gniste, Vera Jarnskog, Pernilla Johansson och Erik Torstensson tillsammans med psykologer och specialpedagoger i en kommunövergripande Barnhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande för barns utveckling och lärande. Ytterligare en kollega, Lina Öinert, är för närvarande tjänstledig för annat uppdrag. Det finns fyra barnhälsoteam med 1-2 logopeder, 2-3 psykologer och 15-20 specialpedagoger i varje team. Logopederna i Barnhälsan jobbar inte med barnen utan för dem. – Genom insatser riktade mot personalen stärker vi organisationen vilket kommer barnen till nytta. Vi jobbar alltid på uppdrag av förskolans rektor och vi är pedagogernas logoped, förklarar Matilda Gniste.
”Genom insatser riktade mot personalen stärker vi organisationen vilket kommer barnen till nytta. Vi jobbar alltid på uppdrag av förskolans rektor och vi är pedagogernas logoped.”
systematiska och strukturerade och logopederna upplever att rektorerna uppskattar att få stöd i att se på sin organisation. Dessutom kan logopederna stötta rektorn i att verkligen förstå målformuleringar i Läroplan för förskolan när det gäller språk. Vad innebär målen egentligen och hur kan man jobba med dem i det systematiska kvalitetsarbetet ? Varje logoped har ungefär 40 rektorer i sina respektive områden.
– Det är egentligen ett för stort uppdrag men våra strukturer hjälper oss att prioritera, säger Pernilla Johansson.
I mindre kommuner kan logopeder kombinera ett centralt uppdrag med att även träffa enskilda barn.
– Vårt uppdrag ser inte ut så. Vi jobbar inte alls enligt Hälso- och sjukvårdslagen, säger Pernilla.
För att forma insatser mer tydligt efter behov, stöttar man förskolornas rektorer i analys av styrkor och utmaningar. Det leder till att insatserna blir mer
Logopederna har också tagit fram ett digitalt basutbud för fortbildning med föreläsningar och workshopmaterial. Detta material kan vara ett
första steg i en större process. Materialet blir också en slags ”meny” som visar förskolorna vad logopeder kan bidra med. När man exempelvis lade ut en föreläsning om ätande, fick logopederna genast mer frågor inom det området.
Tvärprofessionellt samarbete
Inledningsvis var rollfördelningen mellan logopeder och specialpedagoger inte självklar, även om det fanns en uppdragsbeskrivning. Det var oklart hur logopeden skulle nyttjas och vilka områden som logopeden ”fick” gå in och arbeta med. Idag ser det helt annorlunda ut. Vera Jarnskog är nyast i gänget.
–Jag har känt mig väldigt välkommen i mitt team. Det är tydligt vem som gör vad och vad logopedens roll är, säger Vera.
Logopedgruppen har jobbat på att hitta sin roll och få mandat.
– När jag började jobba sa min chef ungefär : ”Här är din dator, jag vet inte riktigt vad du ska göra, hör av dig!” berättar Matilda.
Så ser det inte ut i dagsläget även om det fortfarande varierar. En del specialpedagoger vill gärna att logopederna tar hand om allt som rör tal och språk medan andra mer har inställningen att de löser så mycket de kan på egen hand.
– Ofta blir det väldigt bra när vi samverkar, exempelvis i form av att logopeden är huvudansvarig för en insats där specialpedagog också är delaktig och sen kan ta det vidare ute på förskolan, just för att specialpedagogerna är betydligt fler till numerären. Det blir mer hållbart än att vi logopeder bara gör något kort inspel och sedan försvinner, säger Vera. Finns det några exempel på problem med gränsdragningar ?
– För det mesta fungerar det fint, men jag har mött utmaningar med specialpedagoger som har påbyggnadsutbildning inom tal och språk eller när vi arbetar med nya och oerfarna specialpedagoger som inte har landat i sin yrkesroll, förklarar Erik Torstensson.
Påverkansarbete för fler tjänster
Göteborgs Stad var tidigare organiserad i ett antal stadsdelsområden. De fungerade som små kommuner och opererade självständigt. Över tid märkte man att detta inte var någon bra modell, bland annat ur likvärdighetsaspekter. Man skapade fackförvaltningar i omgångar och först ut var Grund-
skoleförvaltningen respektive Förskolförvaltningen, inom vilken Barnhälsan huserar. Det var bara två av de tio stadsdelsområdena som hade centrala logopeder anställda. I övergången till fackförvaltningar hade Erik Torstensson och tidigare kollegan Matilda Abrahamsson goda möjligheter att påverka hur staden skulle nyttja logopedkompetensen. – Vi fick gehör för en logopedroll som i mångt och mycket liknar den vi har idag. Det var tack vare fackligt arbete i och med en översyn där vi tog initiativ till att presentera ett förslag på arbetssätt. Vi kom in med våra idéer i rätt tid och hade visserligen tänkt oss att vi skulle vara åtta logopeder totalt, men det blev fem tjänster i slutändan, berättar Erik. I Förskoleförvaltningen i Göteborgs stad arbetar nära 9 000 personer och det är ingen självklarhet att ledningen vet hur logopederna arbetar. Erik jobbar fackligt på 25 % och menar att det fackliga arbetet
Inom den centrala barnhälsan i Göteborg arbetar logopederna Pernilla Johansson, Erik Torstensson, Matilda Gniste och Vera Jarnskog.
Logopederna i Göteborg jobbar bland annat med Biskopsgårdsmodellenett strategiskt och långsiktigt språkarbete. Insatsen är tvärprofessionell och riktar sig i första hand till förskolor i socioekonomiskt utsatta områden.
fungerar som en genväg högt upp i organisationen.
– Som fackligt engagerad får man stort utrymme även om jag representerar ett i sammanhanget litet förbund. SRAT har 60 medlemmar i Göteborgs stad men vi får ändå sitta i högsta ledningsgrupperna i förskolan. Det innebär att rätt information når fram. Vi kan hjälpa beslutsfattarna att göra kopplingen mellan politiska mål om språk och Barnhälsans arbete, men det är nästan nödvändigt att vi erbjuder oss att informera dem om hur vi jobbar, förklarar Erik.
Strategi och nätverkande
Att bygga allianser och att forma nätverk är ett uttalat arbetssätt för logopederna i Barnhälsan. Det långsiktiga relationsbygget har lett till att man får mandat och blir inbjuden i relevanta sammanhang men det har förstås också varit avgörande att faktiskt jobba och visa vad man går för. Logopedgruppen har pratat ihop sig mycket och har en tydlig gemensam grund. Man är överens om att det gäller
att visa vad logopeder kan, skapa goda relationer och dra åt samma håll.
”Det långsiktiga relationsbygget har lett till att man får mandat och blir inbjuden i relevanta sammanhang men det har förstås också varit avgörande att faktiskt jobba och visa vad man går för.”
– Vi har gjort ett väldigt gediget strategiskt arbete och känner oss väldigt trygga med var vi står, hur vi kommunicerar och hur vi går tillväga för att komma in i nya sammanhang och skapa förtroende., berättar Matilda. Nätverkande med övriga tjugotalet logopeder i Göteborgs stad sker främst i form av facklig samverkan, detta eftersom rena yrkesfrågor skiljer sig ganska tydligt mellan barnhälsans logopeder och de logopeder om jobbar på till exempel språkförskola eller i särskild undervisningsgrupp. Dessutom sker samverkan med andra kommunlogopeder i Göteborgsregionen, med skol- och förskolelogopeder i Västsverige och i det nationella nätverket för förskolelogopeder med centralt uppdrag. I det sistnämnda sammanhanget är de flesta logopederna ensamma i professionen i sina kommuner.
– I det sammanhanget kan vi stå för en trygghet, vi har en tydlig bas. Vi har logopedanställningar i
barnhälsa, med uppdragsbeskrivning, säger Matilda.
Biskopsgårdsmodellen
Om fokus tidigare har legat mycket på att göra logopederna kända för teamkollegor och rektorer så vill man nu jobba mer med genomgripande insatser.
Därför har man skapat Biskopsgårdsmodellen, ett koncept där man med hjälp av filmanalys fokuserar på konkreta språkfrämjande beteenden inom ramen för responsiv kommunikationsstil och semantik, och där tjänstlediga Lina Öinert haft en viktig roll.
– Att prata om att vi jobbar med skräddarsydda insatser blir för vagt. Vi har jobbat med beståndsdelarna i Biskopsgårdsmodellen även tidigare men det får större genomslag när man sätter ihop ett paket och ger det ett namn, menar Erik.
Arbetssättet går kortfattat ut på att pedagogen sätter upp specifika, konkreta och mätbara mål utifrån sex språkstrategier för att sedan jobba med dessa beteenden under en specificerad tid. Insatsen sträcker sig över flera terminer och rektors roll är viktig. Biskopsgårdsmodellen riktar sig i första hand till förskolor i socioekonomiskt utsatta områden med längre andel förskollärare, lägre andel personal med svenska som modersmål och stor andel barn som inte har det svenska språket. Det är ett strategiskt och långsiktigt språkarbete och det är också förskolor i utsatta områden som hittills har varit mest intresserade av att ta del av modellen.
”När pratar vi ´logopediska´? Kan man översätta det till läroplansformuleringar, skollag eller använda terminologi som används på förskollärarutbildningen så vinner man jättemycket på det.”
att höja pedagogernas medvetenhet om vad de faktiskt gör och vad de kan göra mer av. Återkopplingen från pedagogerna kan sammanfattas med: ”Det fungerar, jag förstår vad jag ska göra !”, säger Vera. Matilda fyller på: – Många gånger när vi föreläser får vi höra: ”Så jobbar vi redan !” Därför blir det viktigt att jobba från praktik till teori också. Många pedagoger gör en massa bra saker men de vet inte varför. Då kan vår roll bli att bekräfta: ”Ja, din magkänsla är bra, här får du teorin bakom.”
Erik:
– Det här knyter också an till en aktuell diskussion i förskollärarvärlden som handlar om professionalisering av förskolläraryrket. Man behöver ett yrkesspråk, man måste kunna berätta vad det är man gör i pedagogiska termer. Men det gäller också att vi pratar med pedagoger på pedagogers vis. När pratar vi ”logopediska” ? Kan man översätta det till läroplansformuleringar, skollag eller använda terminologi som används på förskollärarutbildningen så vinner man jättemycket på det.
Utmaningar
– Det är en tvärprofessionell insats där logopedens språkkunskaper, psykologens kunnande om förändringsarbete och feedback och specialpedagogens handledande roll samt möjlighet att jobba nära pedagogerna är viktiga beståndsdelar, berättar Matilda.
Förskolor i utsatta områden kan beskrivas som lite av ”det förlovade landet” för språkstimulerande projekt, men till skillnad från många andra projekt så upplevs Biskopsgårdsmodellen av pedagogerna inte som något tillfälligt utan det är något som finns kvar, där Barnhälsan fortsätter att stötta i förändringsprocessen.
– I många projekt saknas en tydligt brygga från teori till praktik, eller så har man inte tydligt tänkt igenom det steget. Biskopsgårdsmodellen är konkret. Filmningen blir ett starkt verktyg när det gäller
Givetvis finns det utmaningar även i Göteborgs stad. Ekonomin är i botten och effektivisering ( det vill säga nedskärningar ) är nu högaktuellt. Man får inte ta in vikarier och bemanningen slimmas. Logopedtjänsterna är dock inte hotade men gruppen tvingas till hårdare prioriteringar i och med att man inte tillsätter tillfälliga vakanser under tjänstledighet och föräldraledighet. Organisationen är dock oerhört tydlig med att man uppskattar logopederna och ledningen värnar om deras roll.
Är du ny i rollen som förskolelogoped med centralt uppdrag?
Göteborgsgänget tipsar
! Kontakta oss i Göteborg
! Gå med i det nationella nätverket
! Ta reda på hur förutsättningarna ser ut
! Bygg relationer på ett ställe till att börja med, visa vad du kan
! Fokusera på gruppen snarare än individen och kommunicera detta tydligt
! Få andra att börja prata om din kompetens
4
frågor
till en FORSKARE
Kristiina Tammimies är genetiker, docent och forskargruppsledare
vid Karolinska institutet. Hon leder projektet DLD-Sweden, som undersöker orsaker till och konsekvenser av språkstörning.
TEXT
Hur kommer det sig att du intresserar dig för språkstörning?
– I min doktorsavhandling tittade jag på dyslexi och genetiska faktorer. Sedan har jag fokuserat på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framför allt autism, så jag har rört mig inom angränsande områden kan man säga. Språkstörning / DLD är ett område där det inte alls har forskats lika mycket som kring andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, trots den höga prevalensen. Det är också svårare att få forskningsfinansiering. Min forskargrupp har sökt medel flera gånger och nu har vi äntligen fått ett anslag via FORTE, säger Kristiina Tammimies.
Vilka aspekter av språkstörning / DLD undersöker ni?
– Vi försöker att fylla kunskapsluckor när det gäller både barn, ungdomar och vuxna med språkstörning / DLD, berättar Kristiina.
&
FOTO: SIGNE TONÉR
– Den breda forskningsansatsen gör att vi behöver många olika kompetenser, men inom ramen för projektet som helhet är det också möjligt att göra mer nischade projekt, exempelvis mer kliniskt inriktade studier. Det är en enorm fördel att ha ett multidisciplinärt forskarlag, jag har till exempel lärt mig mycket av våra logopeder, säger Kristiina, som konstaterar att mycket återstår att göra när det gäller forskning som språkstörning/DLD och dess konsekvenser, exempelvis för skolgång, arbetsliv och nära relationer.
”Det är en enorm fördel att ha ett multidisciplinärt forskarlag, jag har till exempel lärt mig mycket av våra logopeder.”
Till Tammimies forskargrupp är bland andra specialistlogopeden och forskaren Nelli Kalnak och specialistlogopeden tillika doktoranden Marika Habbe knutna, men även forskare inom bland annat epidemiologi, neurovetenskap och biomedicin.
Tidigare i år publicerade Tammimies forskargrupp en studie som ger stöd för att så kallad helexomsekvensering kan vara en första anhalt när det gäller genetisk testning vid språkstörning / DLD ( Yahia et al., 2024 ), vilket tidigare konstaterats när det gäller andra utvecklingsavvikelser. Deltagarna var ett femtiotal barn i skolåldern med omfattande språkstörning utan samförekomst av autism eller intellektuell funktionsnedsättning och man kunde identifiera en genetisk diagnos hos omkring 7 %. Man jämförde också deltagare med och utan genetisk diagnos vad gällde resultat på kognitiva och språkliga test men i huvudsak fanns inga skillnader. Man föreslår att närmare undersöka eventuella skillnader i språklig prestation i större urval eftersom det fanns en
Kristiina Tammimies är genetiker, docent och forskargruppsledare vid Karolinska institutet. Hon leder projektet DLD-Sweden, som undersöker orsaker till och konsekvenser av språkstörning.
3
Vad händer just nu i DLD Sweden-projektet?
Inom ramen för forskningsprojektet DLD Sweden är Tammimies forskarlag nu i full gång med att samla in data och rekrytera ytterligare deltagare i åldrarna 15 år och uppåt. Hittills har man rekryterar cirka 70 deltagare men målet är att inkludera ungefär 500 individer i projektet.
– Vi vill bidra till ökad förståelse för hur det går för dessa individer längre fram i livet, exempelvis hur de språkliga funktionerna relaterar till vardagsfungerandet hos ungdomar och vuxna med DLD. Så vi är inte bara intresserade av genetiska faktorer, förklarar Kristiina.
Deltagarna får bland annat fylla i en anpassad webbenkät med anamnestisk information, inte minst om hur de har upplevt skolgången och vilka eventuella stödinsatser som har givits. De screenas för psykisk hälsa. Deltagarna lämnar också salivprov för att möjliggöra genetisk testning. Ett mindre urval av deltagare testas med språkliga och kognitiva tester samt deltar i en intervju som bland annat syftar till att kartlägga kompensatoriska strategier och framgångsfaktorer för ungdomar och unga vuxna med språkstörning / DLD.
4Hur tar ni hänsyn till brukarperspektivet?
– Innan vi började rekrytera deltagare till DLD-studien har vi haft fokusgrupper med deltagare som har språkstörning. Där har vi bland annat försökt att utröna vad personer med DLD själva uppfattar som viktigt när det gäller stödinsatser, säger Kristiina.
trend att ”genetisk DLD” presterade lägre på många tester även om skillnaderna utom i enstaka fall inte var statistiskt signifikanta.
I ytterligare en aktuell artikel från Tammimies grupp har man undersökt förekomst av tal- och språksvårigheter i en stor tvillingkohort om närmare 17 000 tvillingpar ( Keijser et al., 2024 ). Prevalensen av föräldrarapporterade tal- och språksvårigheter ( alltså inte nödvändigtvis diagnostiserade svårigheter ) låg på 7–8 %, beroende på om personer med autism och / eller intellektuell funktionsnedsättning inkluderades eller ej. Det ligger i linje med prevalenssiffror från andra kontexter. Ärftligheten för tal- och språksvårigheter kunde uppskattas till 70–75 %.
Något som framgick i fokusgruppssamtalen var att familjen har en väldigt viktig roll för personer med språkstörning / DLD. Närstående gör ofta ett stort jobb när det gäller att stötta. Det uppfattas som ett bekymmer att diagnosen fortfarande är så pass okänd och man är inte vidare förtjust i beteckningen språkstörning.
Referenser
Keijser, R., Åsberg Johnels, J., Habbe, M., Lichtenstein, P., Larsson, H., Lundström, S., Taylor, M. J., & Tammimies, K. (2024). Prevalence and heritability of parental-reported speech and/or language difficulties in a Swedish population-based twin sample. JCPP Advances, n/a (n/a), e12221.
Yahia, A., Li, D., Lejerkrans, S., Rajagopalan, S., Kalnak, N., & Tammimies, K. (2024). Whole exome sequencing and polygenic assessment of a Swedish cohort with severe developmental language disorder. Human Genetics, 143 (2), 169–183.
Läsning och tal
HOS ELEVER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Jenny Samuelsson försvarade sin avhandling Speech production and literacy in students with intellectual disabilities and communication difficulties den 1 mars vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Kan lästräning förbättra talproduktionen?
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning ( IF ) har svårigheter såväl med talat språk som med läs- och skrivinlärning. Det har föreslagits att interventioner som är inriktade på att stärka läsförmågan hos personer med IF också skulle kunna ha en gynnsam effekt på taloch språkförmåga. Det övergripande syftet med Samuelssons avhandlingsarbete var därför att först undersöka eventuella samband mellan tidiga läsförmågor och talproduktion hos elever med IF, därefter att ta reda på om en digital läsintervention kunde påverka elevernas talproduktion, vilket undersöktes både kvantitativt och kvalitativt, det sistnämnda genom intervjuer med lärare.
Samband mellan uttal och förmågor kopplade till läsning
Urvalet av deltagare i Samuelssons delstudier är större än i många tidigare undersökningar avseende aspekter av läsförmåga hos barn och unga med IF. Graden av IF varierade i Samuelssons urval, men majoriteten hade medelsvår IF. Samtliga elever hade svårigheter med kommunikation och behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt ( AKK ). Många hade olika samförekommande tillstånd som exempelvis autism, adhd, olika syndrom, hörsel- och synnedsättningar. De hade inte förmåga att avkoda ord och helordsläsningen var kraftigt begränsad. Mätningen före interventionen avslöjade att 26 % av variansen i elevernas uttalsförmåga kunde förklaras av
Jenny Samuelsson med opponent professor Karen Erickson i samband med Jenny Samuelssons försvarande av sin avhandling vid Göteborgs Universitet i mars.
deras fonologiska medvetenhet och förmågan till fonem-grafemkoppling.
Vad tyckte eleverna?
– Att göra elevernas röster hörda var också en viktig del i min avhandling. Jag ville ta reda på vad de tyckte om olika tal- och läsaktiviteter och även hur det kunde relateras till deras faktiska resultat på motsvarande test, berättar Jenny Samuelsson.
I en av avhandlingens delstudier undersöktes därför elevernas egna uppfattningar om sitt tal och sin läsförmåga. Det var 116 elever som kunde uttrycka sina åsikter kring tal- och läsaktiviteter med hjälp av Samtalsmatta ( Talking Mats ).
–En närmare analys av deras åsikter och förhållandet till deras prestation på tester av fonemproduktion och ordläsning visade att det fanns ett svagt men statistiskt signifikant positivt samband, berättar Jenny Samuelsson.
Jenny Samuelsson.
Lärarintervjuer tydde på att de elever som fått den kombinerade träningen också uppfattades ha fått ett stärkt ordförråd, bättre grammatik och ökad kommunikativ förmåga.
Samuelssons avhandlingsarbete sätter alltså fokus på möjligheterna med att arbeta med läsinlärning för elever inom anpassad skola. Utöver den primära effekten att förbättra läsförmågan verkar det finnas möjligheter att förbättra kommunikationen på flera olika nivåer.
”Lärarintervjuer tydde på att de elever som fått den kombinerade träningen också uppfattades ha fått ett stärkt ordförråd, bättre grammatik och ökad kommunikativ förmåga.”
Ett kanske ännu viktigare resultat är att man på ett tillförlitligt sätt kan få fram elevernas egna synpunkter om deras lärande när de erbjuds adekvata förutsättningar i form av lämpliga AKK-sätt. – Det visar på vikten av att inkludera personer med IF och lyssna på deras åsikter, säger Jenny Samuelsson.
Digital intervention
I interventionsstudien deltog totalt 137 elever i åldrarna 7 till 21 år och data från 121 av dessa elever kunde inkluderas i analysen. Man jämförde tre olika läsinlärningsmetoder med sedvanlig undervisning. Träningen genomfördes med hjälp av appar och fokus för de tre olika interventionerna var avkodning / phonics, språkförståelse eller en kombination av dessa.
– Efter interventionen förbättrades elevernas talproduktion signifikant, mätt i förbättrad fonemproduktion jämfört med kontrollgruppen. Det ska dock nämnas att det saknades en del data till följd av covid-19-pandemin. När vi genomförde ytterligare analys med imputerad1 data var resultatet på gränsen till signifikant, så ytterligare studier behövs för att undersöka detta närmare, förklarar
Fortsatt forskning
Jenny Samuelsson kommer fortsättningsvis att arbeta med forskning på 40% i kombination med sin logopedtjänst inom habiliteringen.
– Jag deltar i forskningsprojektet ÖLAS2 , där vi ska utvärdera på vilket sätt införandet av det formativa bedömningsstödet LegiLexi kan stötta läsinlärningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i den anpassade skolan. Projektet är i startgroparna och rekrytering pågår för fullt, berättar Jenny Samuelsson.
SIGNE TONÉR
1 Imputering är en statistisk metod för att hantera bortfall, där man ersätter saknade värden med värden som kan antas ligga nära de sanna värdena. De imputerade värdena kan dessutom minska risken för den snedvridning/bias som kan uppstå till följd av bortfallet 2 ÖLAS – Öka läsutvecklingen I den anpassade skolan med hjälp av LegiLexi.
Avhandling: Samuelsson, J. (2024). Speech production and literacy in students with intellectual disabilities and communication difficulties. Diss. (sammanfattning) Göteborgs universitet.
Länkar till avhandlingar
Direktlänk till avhandlingar 2023-2024 finns på Logopedförbundets hemsida. Har vi missat någon avhandling? Maila logopeden@logopedforbundet.se
NY AVHANDLING OM
Dialogisk högläsning i förskolan
Den 7 maj var det dags för Rasmus Riad att försvara avhandlingen Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Förskola, läsning och välmående Språkförmågan hos barn i förskoleåldern hänger ihop med kognitiv och social utveckling, lärande och välmående, inte minst för de barn som har en lägre förmåga i majoritetsspråket. Huvudsyftet med Riads avhandling var att undersöka effekter av en dialogisk läsintervention i förskolan, dels på språkförmåga, dels på barnens självskattade välmående. Dialogisk läsning innebär att man parallellt med högläsningen också för samtal kring det man läser. Den vuxne använder också olika språkstödjande strategier. Interventionen genomfördes av förskollärare som en integrerad del i förskolans verksamhet. Förskollärarna var också involverade i forskningsdesignen, val av böcker, val av specifika målord etc.
– Här tänker jag att man kan dra paralleller till hur logopeder i förskola och förskola kan jobba. I avhandlingsprojektet var det viktigt att läsinterventionen förankrades i alla led. Rektorer, specialpedagoger, förskollärare och barnskötare hade alla viktiga roller för att åstadkomma läsningen, säger Rasmus Riad.
HIFAMS på svenska
( HIFAMS ) avseende dess psykometriska egenskaper. I studien ingick 85 5-åringar och 143 skolbarn i yngre skolålder. Resultaten indikerar att den svenska versionen av HIFAMS är användbar i Sverige för att undersöka barns uppfattning av välmående i förskola och skola.
Samband mellan språkförmåga och välmående
”I avhandlingsprojektet var det viktigt att läsinterventionen förankrades i alla led. Rektorer, specialpedagoger, förskollärare och barnskötare hade alla viktiga roller för att åstadkomma läsningen.”
I avhandlingens första delstudie undersökte Riad instrumentet ”How I feel about my school”
I den andra delstudien studerades relationen mellan språkförmåga och barnens självrapporterade välmående, mätt med HIFAMS. Totalt deltog 85 5-åringar i läsinterventionen ( samma urval som i studie I ). I De språkliga måtten omfattade ordförråd och berättande. Ordförråd mättes dels genom att man undersökte barnens förmåga att definiera / förklara specifika ord som fanns med i de böcker som lästes, dels genom en svensk version av testet British Picture Vocabulary Scale ( BVPS ). Testet är standardiserat på norska och välanvänt i norsk forskning och praxis, så översättningen gjordes från den norska versionen av BVPS. I den statistiska modellen togs hänsyn även till barnens språkbakgrund och kön. Det fanns ingen signifikant koppling mellan barnens språkförmåga och deras självskattade välmående. Barn med annat språk än svenska i hemmet hade
FORSKNING
Rasmus Riad med opponent Monica Melby Lervåg efter att den förste försvarat sin avhandling vid Stockholms Universitet.
FOTO: SIGNE TONÉR
samarbete med specialpedagoger, säger Rasmus Riad.
På varje deltagande förskola randomiserades barn till att antingen delta i läsinterventionen direkt eller vid ett senare tillfälle. Det fanns alltså ingen regelrätt kontrollgrupp och detta upplägg valdes eftersom deltagande förskollärare såg det som problematiskt om bara ett urval av barnen skulle få ta del av interventionen. Mätpunkterna vad gällde HIFAMS och språkmått skedde före, under och efter intervention och indikerar att barnens språkförmåga gick framåt efter deltagande i dialogisk läsning medan välmåendet förblev oförändrat.
Framtidsplaner
På frågan om vad som händer efter disputationen svarar Rasmus lite skämtsamt att han kommer ägna sig åt att läsa böcker tillsammans med sitt barn.
– Orsakssambandet mellan mitt barns omättliga intresse för böcker och mitt avhandlingsprojekt är inte helt klarlagt men det kommer definitivt att bli många besök till biblioteket framöver, säger den nyblivne doktorn.
SIGNE
TONÈR
Riad, R (2024). Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: the impact of a dialogic reading intervention. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet
liknande berättarförmåga men mindre ordförråd än enspråkiga barn ( barnen testades endast på majoritetsspråket ).
Interventionseffekter
Eventuella effekter av den dialogiska läsinterventionen undersöktes i den tredje delstudien. Förskollärare tränades inledningsvis i läsmetoden, som sedan genomfördes i små grupper om fyra till åtta barn. Träningen utfördes av specialpedagoger som ar anställda i respektive kommun och upplägget finns detaljerat beskrivet i avhandlingens kappa.
– Specialpedagoger är en god resurs i förskolemiljön. De kan användas på ett coachande sätt för att införa ny praktik. Vi logopeder kan ha gott
Ny avhandling
Vid Lunds universitet försvarade logoped Ida Rosqvist den 17 maj sin avhandling i klinisk medicin med inriktning logopedi. Avhandlingens titel är Vocabulary development in the early school years. Association with demographic factors, formal schooling and summer vacation, and the effects of a teacher Continuing Professional Development program. Mer om Idas avhandlingsarbete och kommande projekt i höstnumret av tidningen Logopeden.
Vill Linköpings universitet verkligen utbilda fler logopeder?
LOGOPEDSTUDENTERNA I LINKÖPING VILL SE ÅTGÄRDER FÖR
ATT GÖRA LOGOPEDUTBILDNINGEN MER ATTRAKTIV.
Logopeder är viktiga för människor i alla livets skeden och i media rapporteras att det råder brist på dessa yrkesutövare. Arbetsmarknaden ser ljus ut för blivande yrkesverksamma logopeder. Trots detta har antalet sökande till logopedprogrammet minskat avsevärt de senaste åren på många universitet. På Linköpings universitet ( LiU ) har man därtill problem med en hög grad av avhopp under utbildningens gång. Ett trettiotal studenter började på logopedprogrammet i Linköping höstterminen 2022. Två år senare är bara 20 kvar. Den största delen av de som försvunnit från programmet är personer som hoppat av. Med så få studenter och så många avhopp kan man ju tänka sig att programmet bör göra sitt yttersta för att göra utbildningen mer attraktiv –eller ?
Närmast omöjligt att kompensera frånvaro Höstterminen 2023 infördes ett nytt system som innebär att frånvaro från obligatoriska moment endast kan kompletteras vid nästa tillfälle momentet tillhandahålls, det vill säga nästkommande år. Ingen möjlighet till komplettering ges under terminen. I vissa fall är anledningen praktisk –programmet behöver kanske hyra in föreläsare eller talespersoner för en viss patientgrupp och har bara möjlighet att göra detta en gång per år, vilket är förståeligt. I andra fall är anledningen mer diffus. ”Det är jobbigt att behöva hitta på en kompletteringsuppgift”, ”det kräver för mycket administrativt arbete för att ha ett uppsamlingstillfälle”. Som det ser ut just nu får studenterna inte möjlighet till komplettering av
moment som lätt skulle kunna gå att komplettera. Det har lett till att studenter vid flera tillfällen har tvingats välja mellan att gå på en begravning av en närstående eller att få ut sina högskolepoäng.
Varför är det här viktigt ? Livet händer. En familjemedlem kanske hamnar på sjukhus eller avlider. På en arbetsplats skulle personen kunna ta ledigt och inte bli straffad för det. Universitetet är studenternas arbetsplats, men här blir konsekvenserna att man formellt sett inte klarar kursen och måste söka dispens för nästa termin. Dessutom kan det påverka ens möjligheter att söka jobb och få ett hyreskontrakt. Det är också flera studenter som är ensamstående med barn och det är inte alla som har anhöriga som kan ta hand om barnen om de behöver vara hemma från förskola eller skola.
Leder till stress och oro
Vad får det för konsekvenser ? Studenternas mentala och fysiska hälsa blir lidande. Vi går runt med en konstant oro över att någon i familjen ska råka illa ut, eller att man, gud förbjude, bryter ett ben på en seminariedag. Att bli sjuk är inte nödvändigtvis ett orosmoment eftersom alla är klara över att de kommer dyka upp även om de har 40 graders feber. Det spelar i det läget inte någon roll att man riskerar att smitta andra; konsekvenserna av att missa ett obligatoriskt moment väger tyngre.
”Problemet är att studenterna just nu verkar under omständigheter som inte skulle accepteras på en arbetsplats.”
Logopedprogrammet är ett fyraårigt program. Den som söker har för avsikt att fullfölja sina studier och planerar därefter när den tar sitt studielån. Att riskera att bli utan studiemedel eller att bli återbetalningsskyldig i förtid kan innebära att man måste hoppa av programmet
tidigt. Man kan argumentera att det är studenternas problem, men återigen borde programmet vara mån om att så många som möjligt av studenterna är kvar på programmet eftersom de är en viktig inkomstkälla.
Det är självklart att en del moment inte kan kompletteras inom en termin. Ibland är det helt enkelt nödvändigt att vara på plats. Problemet är att studenterna just nu verkar under omständigheter som inte skulle accepteras på en arbetsplats.
Inget gehör från utbildningens sida
Svårigheterna att kompensera frånvaro har tagits upp flera gånger med programmet. Beslutet genomfördes utan att informera studenterna och utan att säkerställa att de fått möjlighet att påverka beslutet. Beslutet fattades enligt vår bedömning inte på ett korrekt sätt. En mall för komplettering har tagits fram av studenterna och lämnades in till programansvarig hösten 2023, men än har ingen diskussion inletts från programmets sida.
När vi studenter har vänt oss till medicinska fakultetens studentkår Consensus, både i detta och ytterligare ärenden, har programansvarig och andra lärare uttryckt stort missnöje och uppmanat studenterna att i första hand, och helst i enda hand, vända sig till programansvarig för att ta upp
problem. Det är bara det att studenterna har vänt sig till programansvarig, utan resultat. Ett problem som framkommit under denna process är att det inte är tydligt vem som har ansvar, hur studenterna kan påverka beslut eller om någon är villig att lyssna.
Värna om logopedstudenterna
Logopeder är en otroligt viktig yrkesgrupp som bidrar till människors självständighet, välbefinnande och förmåga att uttrycka sig själva. Det är en sak att vi som samhälle och yrkesgrupp vill och vi behöver därmed öka söktrycket till logopedprogrammen, men vi behöver också värna om de logopedstudenter vi redan har. Linköpings universitet befinner sig just nu i en situation där många studenter verkligen vill bli logopeder, men som saknar orken och motivationen att fortsätta studera. Programmet har helt enkelt gjort det för svårt att vara kvar. Vill vi ha fler logopeder behöver vi inte bara göra det attraktivt för blivande studenter, vi måste också göra det värt att gå kvar på programmet, något som Linköpings universitet idag misslyckas med.
ALVA GRÖNSTEDT LOGOPEDSTUDENT, LINKÖPINGS UNIVERSITET
Alva Grönstedt skriver om studenternas kritik mot logopedutbildningen i Linköping. Studenterna önskar att programansvariga skulle värna mer om studenterna.
Lokalforeningsnytt
ÅRSMÖTEN I LOKALFÖRENINGARNA UNDER VÅREN
Våren är högsäsong för årsmöten i Logopedförbundets lokalföreningar. Glädjande nog har Logopedförbundet Skåne återuppstått efter en tid i träda. Även i Östergötland har lokalföreningen nybildats efter en period utan aktiv lokal organisation. Tyvärr har dock Uppsalaföreningen gått över i viloläge till följd av svårigheter att hitta nya personer till styrelsen.
Årsmöte Logopedförbundet Skåne Utöver att välja styrelse och klubba stadgar för den återuppväckta lokalföreningen är det det nya vårdvalet för logopedi som är i fokus för Logopedförbundet Skåne. Man vill nå ut i media för att uppmärksamma patienter och närstående på problemen med den modell som är utgångspunkten för det kommande vårdvalet.
Årsmöte Logopedförbundet Jönköpings län Vid årsmötet omvaldes Anna Aronsson som ordförande för Logopedförbundet Jönköpings län. Under verksamhetsåret 2023 har Jönköpingsföreningen fortsatt med opinionsbildning vad gäller skolbarn med språkliga
Våren innebär att flera lokalföreningar har årsmöte.
FOTO: PIXABAY
svårigheter / språkstörning samt påbörjat påverkansarbete med målsättningen att utöka logopedresurserna i primärvård och i kommunal äldreomsorg. Aktiviteter under det gångna året har bland annat innefattat möte med region- och kommunpolitiker med medverkan av Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström. Man har också samverkat med Lokalföreningen i Halland kring logopedresurser vid läs- och skrivsvårigheter / dyslexi.
Man har också bjudit in SRAT:s förhandlare Christel Bridal till ett medlemsmöte för att informera om löneprocessen. Jönköpingsföreningen har stärkt sin närvaro i sociala medier ( Instagram ) och har också i början av 2024 medverkat i lokalpress om bristen på logopeder inom primärvård och rehabilitering.
Årsmöte Logopedförbundet Stockholms län I Stockholm valdes Martina Sundström till ordförande under ytterligare en mandatperiod. Under 2023 har styrelsen för Stockholmsföreningen fortsatt arbeta med påverkansarbete inom fokusfrågorna skollogopedi och neurologopedi. Arbetsgrupperna inom respektive fokusområde har samverkat med SRAT : s opinionsbildare Patricia Widergren för att få stöd i det fortsatta påverkansarbetet. Arbetsgruppen skollogopedi har kartlagt hur fördelningen av logopeder i pedagogisk verksamhet ser ut i olika delar av Stockholm. Det framkom att det är stor variation i tillgången på logoped i förskola / skola och i i vad som ingår i skollogopeders uppdrag. Arbetet med skollogopedi planeras fortsätta under 2024 med inriktningen att verka för fler logopeder i pedagogisk verksamhet. Vad gäller neurologopedi har man konstaterat att vården är ojämlik i länet. Det finns även problem som härrör till att vissa hjälpmedel endast kan förskrivas av kommunlogopeder, vilket inte existerar inom neurologopedi i Stockholms län.
Stockholmsföreningen kommunicerar med medlemmarna via nyhetsbrev och har även ökat sin närvaro på Instagram under året.
Kontaktuppgifter
Du hittar kontaktuppgifter till din lokalförening eller lokala fackliga företrädare på Logopedförbundets hemsida.
FACKLIGT
SRAT:s nya förbundsstyrelse som valdes vid förbundsmötet 24-25 maj.
Glöm inte...
Kontrollera så att Logopedförbundet har dina aktuella kontaktuppgifter så att du inte missar information. Du kan själv ändra uppgifter på Mina sidor eller kontakta SRAT:s kansli.
logopedforbundet_sverige
FACKLIGT
Rekrytera en kollega
Ungefär 75 % av Sveriges logopeder är medlemmar i Logopedförbundet men vi vill bli fler. Ett starkt fack- och professionsförbund har de bästa möjligheterna att föra logopeders talan både centralt och på den lokala nivån. Du som rekryterar en kollega belönas med ett presentkort. Läs mer på Logopedförbundets eller SRAT:s hemsida.
FACKLIGT
SRAT:s förbundsmöte
Den 24-25 maj samlades SRAT:s föreningar till förbundsmöte för att fatta beslut för förbundets framtid. Förbundsmötet är också ett tillfälle att samlas för att nätverka, byta erfarenheter och inspireras av varandra. Ulrika Guldstrand, tidigare mångårig ordförande i Logopedförbundet, fick förnyat förtroende som andre vice ordförande och vår nuvarande ordförande Kerstin Wiström blev invald i SRAT:s förbundsstyrelse. Som förbundsordförande omvaldes Magnus Nordström för ytterligare tre år. Läs mer på SRAT.se
