Din Sida - våren/sommaren 2020

Springliden på språng Ingenting är omöjligt i den lilla byn i Västerbottens inland

Allt går utför för Rikard LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTENS KUNDTIDNING VÅREN/SOMMAREN 2020

Trivs bäst på två hjul i backen

Så fixar du hemmafixet Vi guidar dig i renoveringsdjungeln

High five för trygg idrott Rädda Barnens Outi Krekula kämpar för att idrotten ska vara en trygg och inkluderande miljö för alla barn och ungdomar.

Corona: När denna tidning gick i tryck visste vi inte något om hur läget skulle se ut när tidningen väl hamnar hos er kunder. För aktuell information hänvisar vi till vår hemsida, LFvasterbotten.se.

MISSA INTE Ska du renovera hemma i sommar?

Vår besiktningsman Urban Hedman svarar på vanliga frågor om hemmafix.

Tillsammans gör vi Västerbotten tryggare

4

10

Vandring blir allt mer populärt. Josefin H. Lämås har koll på Västerbottens bästa leder och utflyktsmål.

Visste du om att du är delägare i Länsförsäkringar

Västerbotten? Vi ägs nämligen av våra kunder, inte externa aktieägare med krav på avkastning. Det Marcus Sandström kallas ömsesidig bolagsform och handlar om att äga tillsammans. När en av oss drabbas av skada är det våra gemensamma premieinbetalningar som ersätter den drabbade.

Vi hjälps helt enkelt åt. En fin tanke, tycker jag.

Lite på samma sätt funkar vårt samhällsengagemang.

Vi återinvesterar i föreningar och organisationer som genom sin verksamhet bidrar till ett tryggare Västerbotten. Det kan vara Civil­ försvarsförbundet som utbildar i första hjälpen, eller Hjältarnas Hus som tar hand om familjer med svårt sjuka barn som behöver vård vid Norrlands universitetssjukhus. Eller länets kvinnojourer som erbjuder trygghet för våldsutsatta kvinnor. Men det kan också vara trygghet i form av en byaförening i Västerbottens inland.

Springlidens byaförening utanför Malå bidrar till att skapa trygghet och gemenskap för sina 38 invånare. När vi tar hand om varandra skapas också ett tryggare samhälle – ett tryggare Västerbotten!

Möt Outi Krekula, samordnare för Rädda Barnens projekt High Five, som brinner för barns rätt att känna sig trygga inom idrotten.

12

14

Öl – mer än ”en stor stark”. Westerbottens bryggeri i Sävar märker av en ökande efter­ frågan på alkoholfritt.

Mycket läsnöje!

Marcus Sandström, chef verksamhetsservice Länsförsäkringar Västerbotten

PS. Har du synpunkter eller önskemål på innehållet? Mejla oss gärna på dinsida@LFvasterbotten.se.

DIN SIDA REDAKTÖR: Lotta Gisselberg, kommunikatör, e-post lotta.gisselberg@LFvasterbotten.se, tel 090-10 91 49. ADRESS: Din Sida, Länsförsäkringar Västerbotten, Box 153, 901 04 Umeå. UPPLAGA: 77 000 ex. FOTO, OMSLAG: Matilda Audas Björkholm. PRODUKTION: Gullers Grupp.

TRYCK: Tryckeri City, april 2020. Vi använder ett Svanenmärkt tryckeri 3041 0814.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN UMEÅ: Rådhusesplanaden 11, Box 153, 901 04 Umeå, tel 090-10 90 00. SKELLEFTEÅ: Nygatan 46, Box 34, 931 21 Skellefteå, tel 0910-73 40 00. LYCKSELE: Torget 3, Box 15, 921 21 Lycksele, tel 0950-347 50. WEBB: LFvasterbotten.se

2

DI N S I DA

ÄLSKA VÄSTERBOTTEN

1762 Då grundades järnbruket i Olofsfors. En verksamhet som lever än idag! Det var finansmannen John Jennings som under en resa genom landet såg att miljön runt Olofsfors var helt rätt för att anlägga ett bruk, med sin närhet till havet, en å med flera forsar och milsvida, orörda skogar.

Idag finns en rad olika verksamheter på bruksområdet: ateljéer, café och konferensanläggning. Sommartid finns bland annat flera hantverkare, utställningar och aktiviteter för barn på området.

FOTO: ROLF HÖJER/TT

FOTO: OLA JENNERSTEN/NATURFOTOGRAFERNA/TT

RLU DR IK FA GE

Kung Karls spira är Västerbottens landskapsblomma. Den är omkring en halv meter hög med stora gula blommor. Växten trivs i kärr och fuktiga ängsmarker, och är vanligast i fjälltrakterna. Kung Karls spira blommar i juli–augusti och är fridlyst i Sverige.

ND

Kunglig blomsterprakt

RE :F TO FO

Sträng-t taget unik samling

Världens största osthyvlar

I Umeå finns en av världens finaste samlingar av gitarrer – Guitars the museum. Här visar tvillingarna Samuel och Mikael Åhden upp sitt livsverk, drygt 500 gitarrer som de har samlat på sedan 1970-talet. Här finns också elbasar, förstärkare och annat med koppling till elgitarrens historia.

Gitarrerna i den unika samlingen har spelats på av alla från Elvis Presley till ZZ Top. Museet hittas i vindsvåningen hos Umeå Folkets Hus.

finns intill E4 i Ånäset i Robertsfors kommun. Hyvlarna, som är sju meter höga och väger omkring ett ton, är en symbol för Ostriket. Den normalstora osthyveln uppfanns 1925 av den norske möbelsnickaren Thor Bjørklund, som hade irriterat sig på att han aldrig fick till bra ostskivor med en vanlig kniv.

16

FOTO: SÖREN ANDERSSON/TT

Så många levande kyrkstäder finns kvar i Sverige – en av dem är Bonnstan i Skellefteå. Bonnstan består idag av ett 100-tal hus och har funnits i närheten av Skellefteå landsförsamlings kyrka sedan 1600-talet. De nuvarande husen kom på plats i mitten av 1830-talet efter en stor brand. Kamrarna ägs av privatpersoner men Bonnstan blev byggnadsminne 1982, vilket innebär vissa restriktioner för ägarna. I Västerbotten finns också kyrkstäder i Ammarnäs, Burträsk, Byske, Fatmomakke, Lövånger och Vilhelmina.

FOTO: JORMA VALKONEN/TT

DI N S I DA

3

FRÅGA OSS! FRÅGA URBAN OM:

Hemmafix FRÅGA: Vilka elarbeten

FRÅGA: Om jag bygger

FRÅGA: Vad är en

SVAR: Den som har

SVAR: Ja, om du vill ha

SVAR: Det är en jätte-

tillräckliga kunskaper får montera skarvsladdar, stickproppar och sladdströmbrytare själv. Vid renovering av kök eller badrum gör man ofta en förändring i de fasta installationerna, då måste man anlita en elinstallatör. Du får exempelvis inte på egen hand byta ett ojordat uttag mot ett jordat.

det försäkrat måste du göra det. Varje ny- och tillbyggnad som du gör, exempelvis bastu, garage eller tillbyggnad av bostadshuset ska meddelas till försäkringsbolaget, så att vi kan lägga till det i försäkringsbrevet.

bra skadeförebyggande investering. Vattenfelsbrytaren bryter flödet när det blir en onormal utströmning av vatten eller vid droppläckage.

Länsförsäkringar Västerbotten ger dig som har boendet försäkrat hos oss ett bidrag på 2 000 kronor för att installera vattenfelsbrytare. Ett krav är att brytaren har en inbyggd flödes- eller tryckmätning som stänger av vid kontinuerligt flöde och att installationen är fackmässigt utförd.

Dessutom lämnar vi tio procent rabatt på försäkringspremien.

får jag göra själv och när måste jag ta in en elinstallatör?

nytt garage, måste jag meddela mitt försäkringsbolag?

vattenfelsbrytare och behöver jag verkligen en sådan?

Urban Hedman, besiktningsman Mer information finns på LFvasterbotten.se, sök på Råd till hemmafixaren.

4

DI N S I DA

FRÅGA: Jag ska bygga

om i köket i sommar – vad ska jag tänka på när det gäller att förebygga vattenskador?

SVAR: Börja med att se

över de el-, vatten- och avloppsledningar som ska byggas in. Passa på att byta ut det som är gammalt och som inte är i bra skick. De ställen där det oftast blir vattenskador i kök är i diskbänksskåp, vid diskmaskin och vid kyl- och frys. Se till att vattensäkra vid de här ytorna. Om du får ett läckage ska vattnet bli synligt och komma fram. Man kan även installera vattenlarm. Det fungerar som en brandvarnare, men piper för vatten vid ett läckage. Det är en enkel och billig installation.

FRÅGA: Lilltoan ska

få nytt klinker, måste jag verkligen lägga ett tätskikt på golvet?

SVAR: Ja, finns det

vatten i rummet som du ska bygga eller renovera finns det också risk för vattenskador. Då måste du följa Boverkets byggregler, annars riskerar du att bli utan ersättning vid en eventuell vattenskada – jobbet ska utföras på ett fackmannamässigt sätt.

AKTUELLT

Våga prata pengar Var femte svensk upplever inte sin relation som ekonomiskt jämställd och var fjärde tycker att det är jobbigt att prata ekonomi med sin partner. En jämställd ekonomi innebär att båda parter i förhållandet är medvetna om vad det är som påverkar ens liv och jämställdhet på kort och lång sikt.

Vår privatekonom Emma Persson ger tips på vad ni bör tänka på: Planera pensionen mer jämställt Dina val i livet kan få betydelse för din framtida pension. Inte bara lönens storlek, utan också föräldraledighet, minskad arbetstid och antal VAB-dagar.

Laga stenskottet i tid

Planera fritid och arbete tillsammans Hur vill ni fördela er tid? Är ni överens om att en av er ska arbeta mindre eller vara hemma mer med barnen, är det viktigt att spara till den som har lägre inkomst.

Ha eget sparande Se till så att ni båda har eget sparande.

Och kompensera eventuellt den som arbetar deltid.

Dela på ansvaret Är det någon i relationen som har mer ekonomiskt inflytande? Som äger mer, tjänar bättre och oftast tar beslut i fråga om ekonomi och inköp? Försök, i den mån det går, att dela på det ekonomiska ansvaret.

Sambo? Reglera mera!

Tänk igenom hur er ekonomiska situation ser ut och se till att det finns nedskrivet hur ni vill ha det, exempelvis i ett samboavtal eller testamente.

Läs mer om jämställd ekonomi på vår hemsida, LFvasterbotten.se.

Så här års är risken att drabbas av stenskott stor. Om du får ett stenskott på vindrutan ska du inte vänta med att laga det.

Får du t.ex. vatten i stenskottet som sedan fryser till is är risken stor att stenskottet krackelerar och hela rutan spricker upp.

För att skydda stenskottet mot smuts och fukt kan du tejpa eller använda dig av ett speciellt stenskottsplåster. Stenskottsplåstret placerar du på skadan så snart som möjligt och det skyddar rutan tills skadan är reparerad hos verkstaden.

Rent generellt kan man säga att om skadan är mindre än en femkrona går stenskottet oftast att laga. Om vindrutan däremot är sprucken eller om du har drabbats av flera stenskott – framförallt om de sitter i synfältet – så behöver hela rutan bytas.

Grannsamverkan – trygga tillsammans Inbrott, stölder och skadegörelse sker ofta i skydd av anonymitet. Genom ökad kunskap, engagemang och samarbete kan grannar tillsammans motverka mycket av den brottslighet som sker i bostadsområdet. Grann­ samverkan är idag ett etablerat begrepp inom kommunen, Polisen, Stöldskyddsföreningen, försäkringsbolagen och andra samhälls­aktörer.

Eftersom grannsamverkan bygger på att ni lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten i området.

Vill du starta upp grannsamverkan där du bor? Kontakta Polisen för mer information.

Kivrar du?

I Kivra får du brev och fakturor från anslutna företag och myndigheter du har en relation till.

Digitalt istället för i brevlådan, så att du alltid har tillgång till dem oavsett vart i världen du befinner dig. Du kan också dela din inkorg i Kivra med andra så att ni kan hantera gemensamma fakturor och brev.

Andra smarta e-lösningar är e-faktura, Klarna och såklart vår egen app! I den kan du sköta alla bankärenden, se dina försäkringar, göra skadeanmälan, skicka säkra meddelanden till oss och få goda tips och råd om du befinner dig på resa.

FAKTA: INBROTTEN MINSKAR Sedan 2015 har antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige minskat med 36 procent, från 22 696 inbrott under 2015 ner till 14 626 under 2019. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Polisen tror att grannsamverkan är en viktig förklaring till minskningen.

DI N S I DA

5

MITT VÄSTERBOTTEN ”Jag ville hitta en aktivitet att göra på sommaren, när det inte går att åka skidor och snowboard. Jag började att cykla vanlig stigcykling, men upptäckte snart att det är roligare att cykla utför. Jag gillar utmaningen, att våga pusha sig själv att åka lite snabbare hela tiden, eller att klara ett visst hopp eller hinder.

Det bästa är att cykla ihop med kompisar och att man får vara ute i fina miljöer. Jag åker till Åre och cyklar en gång per år och till Bygdsiljum så ofta jag har möjlighet.”

Störtskönt!

Länsförsäkringar Västerbottens kommunikatör Rikard Skärfstad trivs på två hjul – helst i branta nedförsbackar. Passionen för downhill upptäckte han för tre år sedan. Sporten kallas ibland för cyklingens störtlopp, och går ut på att cykla ner för ett berg längs en markerad bana på kortast möjliga tid.

FOTO: MALIN GRÖNBORG

6

DI N S I DA

ENTUSIASTERNA

Det våras för Springliden Nyrenoverad byastuga, snabbt bredband, ett välbesökt elljusspår och en by full av liv och framtidstro. Ingenting är omöjligt i lilla Springliden utanför Malå i Västerbottens inland.

– Springliden är centralt. 17 kilometer till affären åt ena hållet, fem mil till flyget åt andra hållet. Så vi är som i mitten, säger Roland Lundqvist, ordförande i byaföreningen.

FOTO: PATRICK DEGERMAN

Emil Stråhle, Roland Lundqvist och Barbro Lundqvist är tre av eldsjälarna i Springliden.

DI N S I DA

7

Skog, skog. Och ännu mer skog. Bilfärden från

kusten i Skellefteå till Springliden, 17 kilometer norr om Malå är präglad av barrträd – men långt ifrån enbart.

Vi tar oss inåt landet via Boliden, ser de resliga betongmasterna från världens längsta linbana, åker under gigantiska vindkraftverk och passerar byar med namn som Bäverhult, Mensträsk och Svansele. Vi närmar oss Malå, men svänger norrut vid Lainejaur. Snart är vi framme i Springliden, med 38 invånare.

Den här delen av landet är sinnebilden av slumrande avfolkningsbygd. ”Mitt ute i ing­ enstans”, skulle man fördomsfullt kunna säga.

Men Springliden krossar alla fördomar om vad en by i inlandet kan vara.

Här finns knappt några tomma hus, flera barnfamiljer och mitt i byn ligger Malå kom­ muns största arbetsgivare, ett grävmaskinsfö­ retag med cirka 150 anställda. Just den här dagen är det dock lugnt längs byns huvudgata.

Det är söndag och grävskopor och lastbilar står stilla.

Vi svänger av vägen vid en blå busskur och följer skylten med texten Byastuga. Utan­ för grillas det korv och marshmallows. Inne bjuds det på varmkorv och hembakt fika för byborna. På trappan möter vi byns starke man, Roland Lundqvist, som är ordförande i byaföreningen.

– Golvet härinne har jag lagt själv, säger han inte utan viss stolthet och visar oss in i byastu­ gan.

Roland är född i Springliden, men har bott i

Peter och Kaja May flyttade till Springliden för två år sedan. Här med barnen Mirja och Malin.

8

DI N S I DA

Skellefteå under en stor del av sitt liv. Han har jobbat med IT inom Skellefteå kommun, lett bredbandsutbyggnaden i Västerbotten i olika roller på Länsstyrelsen och Kommunförbun­ det och arrangerat idrottstävlingar. Vid 77-års ålder är han alltjämt en hängiven orienterare.

En man med många järn i elden, minst sagt.

2004 flyttade Roland och frun Barbro hem till Springliden. Att det är en riktig eldsjäl som visar oss runt i den nyrenoverade bya­ stugan går inte att ta miste på.

Springliden

– Många av oss som bor här är nog fostrade med en entreprenörsanda. Saknas det gatlyse så bygger man gatlyse. Saknar man bredband, bygger man bredband, säger han.

Mycket av det som hänt i Springliden på se­ nare år har Roland själv varit med och drivit på.

– Jag har haft med mig rollen att söka pengar från mina tidigare uppdrag. Så jag har kunnat fixa en hel del finansiering. När vi flyttade dit sa jag: ”På det där berget skulle man kunna ha vindkraft”. Nu står det 18 verk där, säger han och pekar.

Det är bland annat med vindkraftspengar som byastugan har kunnat rustas upp, med nytt kök, nytt golv och golvvärme.

– Det många efterlyser i glesbygden är mötesplatser. Det har den här lokalen verkligen blivit, säger Roland Lundqvist.

Byn har också nyligen fått sponsring från Länsförsäkringar Västerbotten. Det möjliggör satsningar på fler aktiviteter i byn.

– Det är fina pengar att använda. Vi ska satsa på barnen och ungdomarna, säger Roland.

Själv har han aldrig ångrat beslutet att flytta hem.

– Vi har alla kommunikationer och all infra­ struktur som behövs. Kommunalt vatten och avlopp, mobilnät, bredband. Vi har elljusspåret och en bagarstuga som alla får använda.

Roland menar också att mentaliteten i en by som Springliden skiljer sig från städerna vid kusten.

– Här är folk vana att hjälpas åt. Krånglar det? Då löser man det. Det finns otroligt mycket kompetens här. Folk är vana att lösa saker själva. Behöver du låna en traktor, så ställer grannen upp, säger han.

Inne i byastugan är det fullt av såväl barn som

vuxna runt fikaborden. Det smattrar av pingis­ bollar, kastas ballonger i luften, pratas och skrattas.

Vid ett bord sitter familjen May. Kaja och Peter kommer från Österrike, men hittade till Springliden via Peters jobb inom biltestning.

Tillsammans med barnen Malin, 4 och Mirja, 6 har de bott i Springliden i två år nu. Och de stortrivs.

– Vi har mycket plats för våra hundar. Och barnen kan leka ute. Det är en jättebra plats att bo på, säger Kaja May. Peter uppskattar framförallt friheten i Spring­ liden.

– I Österrike frågar man först: Vad är inte förbjudet? Där är allt är privatiserat. Här är det mer fritt. Man kan gå överallt i skogen, säger han.

En familj som Mays är guld värd för en by som Springliden, som trots sin framåtanda ändå har en stor utmaning i att fortsätta utvecklas i en framtid där befolkningen åldras och glesbygden på många håll blir allt glesare.

I dagsläget finns ett enda hus till salu i byn.

Och byaföreningens ordförande hymlar inte med vad han hoppas på för typ av köpare.

– Vi skulle gärna se att det är en barnfamilj, säger Roland Lundqvist.

Bullarna och varmkorvarna är snart upp­ ätna och så småningom sänker sig lugnet över byastugan. Utanför börjar korvgrillningsglöden att falna. Det är dags att lämna Springliden för den här gången. Roland Lundqvist skickar med en hälsning innan skutan styrs mot kusten igen.

– Jag menar att många skulle behöva åka hit på studiebesök. Och alla som vill är välkomna hit. Det är faktiskt mycket bättre än man tror.

Det är inte obygd. Vi har allt som man behö­ ver, säger han.

”Här är folk vana att hjälpas åt.

Krånglar det? Då löser man det.”

Roland Lundqvist

LÄNSFÖRSÄKRINGAR ÅTERINVESTERAR Länsförsäkringar Västerbotten står för trygghet, närhet och engagemang i det lokala samhället. Samhällsengagemanget tar sin utgångspunkt i att som lokalt företag skapa värden för såväl samarbetspartners som för samhället i stort. Att bidra till ett tryggare Västerbotten och en bättre plats att leva, bo och arbeta på. Samhällsengagemanget innebär att återinvestera i ett tryggare Västerbotten.

DI N S I DA

9

TRÄNING & HÄLSA

Sommarens bästa vandring finns på hemmaplan Allt fler svenskar vill vandra på hemmaplan.

I Västerbotten finns utflyktsmål för alla smaker – från kust till fjäll.

”Många med

alltför mycket tid på stilla­ sittande jobb i staden har en längtan och ett behov till något annat” Josefin H. Lämås

Statistik från Svenska Turistföreningen, STF,

visar att svenskarnas sug efter såväl äventyr som lugn och tystnad i naturen ökar. Sommaren 2019 slogs besöksrekord på STF:s fjällanlägg­ ningar. I Vindelfjällen ökade gästnätterna hos STF med 19 procent jämfört med året innan.

Holmöbon Josefin H. Lämås har också märkt av det ökande intresset för vandring.

Häromåret gav hon ut boken Friluftsliv kring Umeå tillsammans med maken Petter. En gui­ debok med närmare 100 förslag på korta och långa turer i Umeåområdet.

– Jag tror att det dels kan förklaras av digitaliseringen och att många med alltför mycket tid på stillasittande jobb i staden har en längtan och ett behov till något annat. Jag tror även att den ökade miljömedvetenheten gett skjuts till trenden, säger hon.

Var vandrar du helst själv i Västerbotten?

– Så klart hemmavid på Holmöarna. Men även om jag älskar kusten och havet längtar jag ofta till inlandet, efter älvsbrus och milsvida skogar. Isälvsleden mellan Åmsele och Vindeln är en favorit. Leden följer visserligen ingen älv, men det kuperade landskapet, sjöarna, de små naturreservaten med trolsk skog och spegel­ blanka tjärnar väcker något särskilt.

Vad gillar du bäst – dagsturer, weekend, eller längre vandringar?

– Jag gillar alla former men på olika sätt.

Dagsturen gillar jag för att den är rätt kravlös.

Det är bara att knyta kängorna, fylla termo­ sen och gå ut. En weekend kräver lite mer planering, men den öppnar också upp för att åka lite längre, till platser som är värda en övernattning eller två och lagom långt för att ändå få känslan av att ”komma bort” eller att gå lite vilse. En långvandring kräver så klart lite mer, i både planering och genomförande, men jag gillar känslan att bära med mig allt jag behöver och vara helt frånkopplad ett tag. Som en vecka på fjället till exempel.

Vilka är dina bästa tips för en lyckad vandringstur?

– Fika, bra skor och så lite prylar som möjligt.

Och att våga lämna stigen, ofta är det då vi hittar våra verkliga guldkorn – eller kantarell­ ställen...

Vad har du alltid med dig på vandringen?

– Kaffe – och något sätt att tillaga det om det inte redan är i en termos.

JOSEFINS FEM BÄSTA VANDRINGSTIPS I VÄSTERBOTTEN Från fjäll till kust, utan inbördes ordning:

FOTO: MATILDA HOLMQVIST/JOHNÉR

10

DI N S I DA

1. Fjällvärlden! Den svenska fjällvärlden är svårslagen i alla kategorier. Här i Västerbotten är Vindelfjällen min favorit.

2. Björnlandets nationalpark. Utvidgades 2017 och har ”nyrenoverade” leder samt fina och välutrustade övernattningsstugor. Magiskt oavsett årstid.

3. Älvdalarna. Både Öre- och Lögdeälven har fina vandringsleder i kuperad terräng längs de meandrande älvarna. Välordnat med övernattningsstugor, rastplatser och tydliga ledmarke-

ringar. Passar för både dagsturer, weekend som för längre vandringar.

4. Tavelsjöbygden, inklusive Tavelsjöleden och Tio Toppar Tavelsjö. Kortare, fina turer som ger lite höjd i kontrast till ett annars platt Umeå.

5. Holmöarna. Skärgårdsidyll en mil ut i havet.

Rik natur- och kulturhistoria och rymmer ett av Västerbottens största naturreservat.

Kräver lite mer planering och logistik. Nyckeln är att inte stressa mellan två färjor för att istället våga stanna längre.

GULDKORN

I lurarna, i tv-soffan och i hängmattan Det finns massor av guldkorn med Västerbottens­anknytning som går att ta del av från soffan, på joggingturen och i hängmattan under lata sommarmånader – avkopplande, engagerande och inspirerande!

1

Sameblod (FILM)

2

Umeåbördiga regissören Amanda Kernell gjorde stor succé med sin debutfilm Sameblod som hade biopremiär 2017. Filmen förärades bland annat med fyra Guldbaggar. I filmen följer vi Elle Marja som flyttar från en samisk by till Uppsala för att försöka bli svensk men ständigt får kämpa mot samhällets fördomar. Idag finns filmen att se via de flesta större streamingtjänsterna.

4

Vacker Dálvi av Sofia Jannok (MUSIK)

5

Efter fyra års tystnad är Sofia Jannok tillbaka med ny musik. EP:n ”Vacker Dalví” kom i mars och bjuder på tolkningar av Bon Ivers låtar. ”Skinny love” blir på svenska ”Mitt skinn och ben”.

Vackert och skört med flera samarbeten, bland annat hörs duetter med Annika Norlin och Ane Brun.

Jag ser allt du gör av Annika Norlin (BOK)

Lene Cecilia Sparrok spelar 14-åriga Elle Marja i filmen Sameblod.

3

Umeåbon Annika Norlin är för de allra flesta känd för sin musik under namnen Säkert! och Hello Saferide. Våren 2019 har hon debuterat som författare med novellsamlingen Jag ser allt du gör. En novellsamling om vänskap och sorg, om framgångar och grämelse och om utomjordingar vid Piteälven.

En underbar pod (PODCAST) Clara Lidström, mer känd som Underbara ­Clara, tipsade om att brandöva hemma i förra numret av Din Sida. Hon är inte bara bloggare och författare – sedan ett antal år gör hon också podcasten En underbar pod tillsammans med Erica Dahlgren. ”Clara och Erica snackar skit om andra och varandra och huxflux har de skapat något snyggt att hänga på väggen” är deras egna beskrivning av den populära podden. Finns där andra poddar finns!

Västerbottningar i Sommar i P1 (RADIO/PODCAST) Vad är mer sommar än Sommar i P1? På sverigesradio.se finns ett arkiv med samtliga sommarprat sedan 2001 (och många ännu äldre sommarprogram än så). Passa på att frossa i västerbottniska sommarpratare ur radiohistorien, som exempelvis slöjdaren Jögge Sundqvist, Klungan­ medlemmen Olof Wretling, musikern Frida Hyvönen och författaren Torgny Lindgren.

Vilka årets sommarpratare blir avslöjas i juni och årets första Sommar i P1 sänds som vanligt på midsommardagen.

Erica Dahlgren och Clara Lidström gör En underbar pod.

DI N S I DA

11

MÖTET

Står upp för barns rätt till trygg idrott Att hjälpa och stötta idrottsföreningar för att förhindra kränkningar, mobbing och övergrepp inom idrotten. Det är målet med Rädda Barnens verksamhet High Five.

– Idrotten ska vara en trygg, inkluderande miljö med många varma vuxna, säger Outi Krekula, verksamhets­ledare på Rädda Barnen i Västerbotten.

FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

De flesta människor har inte som mål att

avskaffa sitt eget jobb. Det har däremot Outi Krekula.

– När jag inte har något jobb längre, då är det bra, säger hon.

Outi tar emot i Rädda Barnens lokaler i cen­ trala Umeå. Just den här förmiddagen är det fullt upp och lite rörigt på kontoret. Ett mötes­ rum har blivit dubbelbokat och vi slår oss ner i foajén, bland kappor, mössor och halsdukar.

Själv har hon precis åkt Vasaloppet den gångna helgen, och berättar med ett leende på läpparna om de nio milen mellan Sälen och Mora. Ingen liten bedrift av en person som en gång i tiden började sin idrottsbana med att gråta i skidspåret. Men vi återkommer till det.

High Five, verksamheten som Outi leder här i Västerbotten, handlar om att öka idrottsför­ eningarnas kunskap, kompetens och beredskap för att säkra en trygg och inkluderande idrotts­ miljö för barn och unga. Ett viktigt jobb, minst 12

DI N S I DA

sagt. Nio av tio barn kommer i kontakt med föreningsidrotten nån gång under sitt liv.

– Jag brukar säga att idrotten inte fostrar så många OS- och VM-medaljörer, men många goda samhällsmedborgare. Man får en mening, något att gå till, säger Outi Krekula.

I Västerbotten finns över 600 idrottsfören­ ingar där mer än hälften av länets befolkning är medlemmar. Framför allt tänker vi på idrot­ ten som en källa till glädje och gemenskap. Det är också en av de största friskfaktorerna när

Umeåbon Outi Krekula leder arbetet med High Five i Västerbotten.

”Jag brukar säga att idrotten inte fostrar så många OS- och VM-medaljörer, men många goda samhällsmedborgare” Outi Krekula

man pratar om barn och ungas möjligheter att inte hamna i utanförskap – men det finns ock­ så baksidor. Både vuxna och barn vittnar om trakasserier, mobbing, våld och övergrepp som sker i och i anslutning till idrottsföreningarnas verksamhet.

Verksamheten High Five tog sin början för ungefär 15 år sedan när det började rappor­ teras allt mer i medierna om barn som for illa inom idrotten – allt från sexuella övergrepp till toppning av lag.

– Fler och fler samtal började komma in till oss på Rädda Barnen. Då började man fundera på vad vi kunde göra som idrotten inte gör och om vi kunde ta fram en metod för att jobba med att säkra trygga idrottsmiljöer för barn, säger hon.

I Västerbotten erbjuder High Five idag idrottsföreningar utbildningen Fem steg till en handlingsplan. Man arrangerar också föreläs­ ningen Låt det aldrig hända och utbildar andra aktörer, till exempel sponsorer, i att säkra en trygg och inkluderande miljö för barn.

Många idrottsföreningar har haft värde­ grunder och policys sedan en lång tid tillbaka.

Problemet är att föreningarna ofta inte vet vad de ska göra när någon bryter mot värdegrun­ den.

– Jag brukar jämföra så här: Man installe­ rar inte ett inbrottslarm innan grannen haft påhälsning. Man vet inte att man behöver göra det här arbetet innan det hänt något, säger Outi.

Från första januari 2020 måste barn- och

ungdomsledare inom svensk idrott visa upp ett utdrag ur belastningsregistret.

– Det är bra och viktigt. Men det finns också andra, enkla sätt för föreningar att fö­ rebygga kränkningar och övergrepp. En viktig bit för att skapa trygghet är att en ledare aldrig ska vara ensam med ett barn. Det skyddar både barnen och ledaren, säger Outi Krekula.

Höjdhopparen Patrik Sjöberg uppmärksam­ mades stort när han berättade om de över­ grepp han utsattes för som barn. Något som betytt mycket för att bryta tystnadskulturen.

– Han var en av de första som började berätta. Och när ett känt namn som Patrik berättar finns det ett helt annat intresse. Han var världens bästa höjdhoppare och är en stor profil. Vi har kört föreläsningar tillsammans med Länsförsäkringar Västerbotten med Patrik

i Umeå, Skellefteå och Lycksele och nått över 1 000 personer i Västerbotten.

Länsförsäkringar Västerbotten är en sam­ verkanspart till Rädda Barnen och High Five.

Något som möjliggör fler insatser.

– Det betyder jättemycket för oss. Vi har bland annat kunnat göra speciella insatser mot föreningar som vill jobba enskilt med oss.

Ibland är det svårt att prata om de här frågor­ na i större grupper, säger Outi.

Till sist – hur var det med hennes eget idrotts­

intresse egentligen? Det som började med tårarna och slutade vid målgången i Mora.

– Jag tyckte inte alls om idrott när jag var liten. Jag är född i december och utvecklades sent. Jag tyckte framför allt inte om att åka skidor, utan satt och grät i skidspåret som barn. Men ändå sa ingen nånsin att jag inte fick vara med. Och när jag blev äldre började jag tycka om idrott allt mer.

Några decennier senare har den gråtande eleven i spåret alltså åkt Vasaloppet. En läxa så god som någon.

– Jag var inte bra från början, men blev bättre av att jag fick vara med. Alla växer av att känna sig inkluderade och ha ett samman­ hang att tillhöra, säger Outi Krekula.

”Alla växer

av att känna sig inkluderade och ha ett sammanhang att tillhöra” Outi Krekula

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTENS SAMARBETEN Några andra föreningar, verksamheter och organisationer som Länsförsäkringar Västerbotten samarbetar med är: • Locker Room Talk – en ideell organisation som utbildar unga killar i omklädningsrum om jämställdhet och schyssta attityder.

• UngHästen – en del av Västerbottensteatern som arbetar med teater som pedagogiskt verktyg i känsliga, aktuella och svåra ämnen med barn och unga i Västerbotten som målgrupp.

• Civilförsvarsförbundet Västerbotten – en frivillig försvarsorganisation och en civil del av den svenska krisberedskapen • Parasport Västerbotten – en distriktsförening under Svenska Parasportförbundet som i sin tur har åtta lokalföreningar runt om i Västerbotten.

• Grönt kort för Fair Play – i samarbete med Västerbottens Fotbollförbund för en schysstare stämning på länets fotbollsplaner.

• Hjältarnas hus – trygghet åt familjer i norra Sverige som har barn med långvarig sjukdom.

DI N S I DA

13

LOKALA SMAKER

Westerbottens bryggeri startade som ett hobby­

Anders Karlsson har förverkligat sin dröm – att driva eget bryggeri.

”Alla frågar efter alkoholfritt” Trenden med mikrobryggerier har varit stark i några år, och idag finns en uppsjö av lokala ölbryggerier i Västerbotten. Nu är den stora trenden i branschen alkoholfritt. Westerbottens bryggeri i Sävar är en av aktörerna som satsar på öl utan procentsats.

– Idag vill människor kunna dricka en god öl utan att det ska förknippas med alkohol och berusning, säger Anders Karlsson, vd.

FOTO: KARIN ENGMAN

projekt i en källare hemma hos Anders Karls­ son i Umeå i början av 2000-talet. Med tiden växte hobbyn till en dröm om ett eget, riktigt hantverksbrygeri.

2012 var tiden den rätta. Allt fler svenskar tycktes intresserade av att köpa lokalt produ­ cerad hantverksöl. Anders och hans vänner gjorde slag i saken – bildade bolag och hittade en lokal i Sävar. 2014 släpptes de första öl­ sorterna. Idag är bolaget ett etablerat bryggeri med två heltidsanställda. Fokus ligger på stil­ rena öl av hög kvalitet.

– Det bästa är att vi får förverkliga vår dröm och helhjärtat satsa på något som vi verkligen älskar och som vi haft som en hobby i så många år, säger Anders Karlsson.

Bryggeriet gör onekligen skäl för sitt namn – alla ölsorter har namn efter orter i länet.

Hummelholm, Röbäck och Malgomaj är några exempel.

– Vår kärlek till Västerbotten är nästan lika stark som vår kärlek till öl. Genom att döpa våra öl till västerbottniska namn har vi också möjlighet att berätta om platsernas historia, säger han.

Enligt Systembolaget ökar intresset i Sverige för alkoholfria produkter. Något som Wester­ bottens bryggeri också märker av, och under våren lanserade bryggeriet sin egna alkoholfria ale med namnet Bygdsiljum.

– Krogar, butiker, folk på stan – alla frågar efter alkoholfritt, säger Anders Karlsson.

Vad beror det på, tror du?

– Öl är inte längre synonymt med ”en stor stark”. Öl är en social dryck och en fantas­ tisk måltidsdryck. Idag vill människor kunna dricka en god öl utan att det ska förknippas med alkohol och berusning.

Vad behövs för att göra en riktigt god, alkoholfri öl?

FAKTA: FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLFRITT Intresset för alkoholfria alternativ har ökat rekordsnabbt de senaste åren, enligt Systembolaget. 2012 låg försäljningen på 2,4 miljoner liter – 2019 års siffror visar en försäljning på drygt 3,7 miljoner liter, vilket motsvarar en ökning med 54 procent. Även i Västerbotten syns en tydlig ökning – försäljningen av alkohol­­fria drycker ökade med 6,8 procent 2019 jämfört med året innan.

1 4

DI N S I DA

– Kunskap, mer kunskap och tålamod. Vi har inte så mycket pengar, men vi börjar bli riktigt kunniga när det gäller vad som krävs för att skapa en riktigt god alkoholfri öl.

Vad har ni för planer framöver?

– Vi hoppas mycket på den alkoholfria ölen Bygdsiljum. I övrigt gör vi som vi har gjort sedan starten 2014, vi skyndar långsamt och fortsätter att göra riktigt goda, stilrena öl som vi själva tycker om. Öl som kan drickas rakt upp och ner eller ännu hellre kombineras med en god bit mat, säger Anders Karlsson.

KRYSSET

Tävla och vinn brandpaket Kan du lista ut nyckelordet? Snyggt. Mejla ordet till tavling@LFvasterbotten.se eller skriv det på ett vykort och skicka till:

1:a pris

Vårt specialdesignade brandskyddspaket, innehållande brandsläckare, brandfilt och brandvarnare

Länsförsäkringar Västerbotten, Korsordet, Box 153, 901 04 Umeå

2:a pris

Brandfilt och brandvarnare

Kom ihåg att skriva ditt namn, postadress och telefonnummer i mejlet eller på vykortet.

Senast 19 juni 2020 vill vi ha ditt tävlingsbidrag.

3:e pris

Badhandduk

4–10 pris Termosmugg

Vinnarna i förra numrets korsord har underrättats. Vi publicerar inte deras namn med hänvisning till GDPR.

DI N S I DA

15

AVS: LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN, BOX 153, 901 04 UMEÅ

Med oss är du på plats. Även hemifrån.

När du säljer med oss får du en mäklare som kan allt om orten ditt fritidshus ligger i. De bor ju där. För dig som säljare blir det både tryggare och enklare – före, under och efter affären. Med Länsdeklarerat Plus ingår dessutom tio års dolda fel-försäkring.

Läs mer på lansfast.se/fritidshus

Umeå | Rådhusesplanaden 11 090-12 90 60 | umea@lansfast.se Jonas

Pär

Ida

Jonas

Lukas

Nellie

Skellefteå | Nygatan 46 0910-77 90 00 | skelleftea@lansfast.se Patrik

Camilla

lansfast.se

Maria

Ralf

Viktoria

Linda

Hampus

Jesscia

Katharina

Sofie