hansruin2010_Layout 1 27.9.2010 20.34 Sida 55
Nellies tröst Peter Nyberg
– Din sambo försökte sänka blodsockerhalten så mycket att hon först gled in i koma och sedan fasades ut. Förstår du? Frågan rör till det. Odören från urin och avföring i den ljusgula korridoren på akuten, bruset av röster och skriken från en skadad äldre man gör det svårt att tänka. Klockan har passerat 8 på morgonen och bortom bårar, nedbäddade kroppar och sköterskor ser jag en blå himmel med några få tunna molnslöjor. Vad förväntas jag förstå? Jag förstår nästan ingenting. Tillvaron är alldeles för komplicerad, alltför oöverskådlig. Självklart menar sköterskan meningen innan frågan. Det är ju så med människor, de syftar ständigt tillbaka på vad de själva sagt. Jag nickar tveksamt och sköterskan ser villrådig ut men beslutar sig för att gå. Tänker att jag måste få tid att förstå hennes två meningar. Någon stönar högt bakom ett draperi. Längre ner i korridoren har skriken från den gamla mannen som gång på gång ber om att få bli dödad tystnat. Jag går in på toaletten. Det är morgonen efter midsommarafton. Framför spegeln slås jag av att vara iklädd en skrikig 70-talsskjorta med gula och blå kungakronor på. Ögonen är rödsprängda med mörka ringar under. Önskar att jag hade ett ombyte, att jag åtminstone till det yttre slapp se ut som en nerdekad fjant.
–
55 –
