KAFFE OCH DAMMSUGARE – EN SISTA TUGGA!

Engod kopp kaffe med tillhörande smaskig kaka skänker frid åt sinnet. En välförtjänt belöning efter ett väl förrättat värv. Det är ofta de små sakerna vi gör som betyder mest.

En person som har smak för det söta är Ola Främby, som är en välkänd profil i Lund, inte minst för sitt musikutövande. Hans band ”The Girls” fann sin publik både lokalt och utanför landets gränser.

Mindre känt är hans aptit och stora intresse för ”dammsugare”, det vill säga bakverket som fick sitt namn efter de strömlinjeformade dammsugare som gjorde entré på 1920-talet i välbärgade hem.

Vad kanske inte heller så många vet är att kakan är ett svenskt fenomen. Dammsugaren kan också säljas under andra namn som till exempel punschrulle eller arraksrulle. Huvudingredienser är marsipan, choklad och kakrester. Enligt Ola Främby är det enbart massproducerade damm- sugare av fabrikatet Delicato som räknas, finsmakare som han är.

Ola och hans kompis Hasse Ingemansson från bandet ”The Creeps” från Älmhult grundade i slutet av 1980-talet sällskapet Dammsugarens vänner. Under flera års tid träffades de varje torsdag för att testa dammsugare på olika kaféer i Lund och Malmö. Fanns det inga ”äkta” Delicato Original, så vände duon i dörren och lämnade lokalen. Men fanns det äkta Delicato slog de sig ned och plockade fram det väl tummade anteckningsblocket och med kritiska ögon granskade de kvaliteten på kaffet, priset, miljön och personalen och sist men inte minst de övriga gästerna. Kaféerna skulle helst vara väl inrökta, gärna sjabbiga gammeldags konditorier med vaxduk på borden.

I anteckningsboken går det att läsa om kaféer i topp: Ninne i Lund fick gott betyg då kaffet var gott och personalen var trevlig.

Esplanaden hade de rätta dofterna och kaffet var prima plus att damerna som serverade kaffet skötte sitt jobb väl. Man slapp musik och hötorgskonsten fanns kvar.

Martins Kafé i Malmö fick höga betyg för att det var så osvenskt svenskt. Personalen hade alltid ett leende till övers och stället var inte överdrivet chict.

Mindre bra kaféställe var Balzac i Lund, som inte hade något gott kaffe. Mäster Hans i Malmö var för fint och de hade aldrig några dammsugare utan försökte pracka på kunderna ”marsipanpotatisar” och andra förfärliga substitut.

Hasse och Ola tog sin fika på stort allvar. Intresset väcktes när de gjorde lumpen, där marketenteriet kom att symbolisera frihet och lycka efter långa marschdagar. Efter en bakelse och en kopp kaffe i plastmugg kände de hur livsglädjen kom tillbaka.

När de båda musikerna uppträdde hade de alltid en kopp kaffe och en dammsugare nära till hands på scenen.

En Rej L Dammsugare

Det är ofta de små sakerna vi gör som betyder mest, men ibland är de små sakerna ganska stora. Foto: privat.

När Hasse Ingemansson dog 2019 samlades kompisgänget i kapellet innan begravningsceremonin skulle börja. På kistan hade det dukats upp med kaffe och dammsugare av märket Delicato.

Ett vackert farväl.

Anteckningar

I anteckningsboken går det att läsa om kaféer i topp: ”Ninne” i Lund fick gott betyg då kaffet var gott och personalen var trevlig. ”Esplanaden” hade de rätta dofterna och kaffet var prima.

Fikabevis

Ett collage av kvitton från ett antal kafébesök.

”Även om kaffestugorna drivs i privat regi påminner de om hembygdsrörelsens gårdar. Precis som hembygdsgårdarna är kaffestugorna inrymda i äldre byggnader och möblerade med bord, stolar och textilier från 1800-talets allmogekultur. Kaffet är bryggt och serveras ur kanna och kakorna är bakade enligt traditionella recept som använts av tidigare generationer.”

Uppdukat F R Fika

på Alunbrukets kaffestuga i Andrarum sommaren 2021.

Foto: Anna Lindqvist, Kulturen.

Anna Lindqvist