Med skeppsfart en b lir resandet snabbare, kanske bekvämare men framförallt billigare. Det tar dock minst ett och ett halvt år innan man är hemma igen . Sassettis resa till In dien hade tagi t åtta månader, eftersom de råkat ut för stiltje med färskvattenb ri st som följd, något som gj orde att alla var kraftigt medtagna när de kom fram . Han kom att stanna i Indien i åtta år fram till sin död. Thun berg reste hem fö rst efter nio år och i den st ormiga resan gick dela r av hans samlingar förlorade. Resandet var fortfarande mycket riskabelt och långsamt. Vilken betydelse dessa möten mellan människor ska få, vet de resande naturl igtvis inte. Jesuiterna hade under 1580-talet lyckats ta sig in i Kina och vinna de ledandes förtroende. De satsade mycket på missionsverksamhet, men det blev inte så många som döptes. Däremot fick deras innehållsrika rapporter hem ett stort inflytande på Europa . Man läste om kon fu ciansk moral, anställni ngar som byggde på meriter istä ll et för rang samt stadig beskattning i ett land som lyckades bemästra fatt ig dom och behålla po litisk stabilitet. Den franske ekonomen Ouesnay menade att det inte var någon sl ump att Kina var den största och rikaste av all a stater som existerat och samtidigt den mest humana . 1700-talets upplysningsfilosofer som Voltaire samt revolut ionspolitiker som Jacques Necker och Victor Riqu eti de Mirabeau såg Kina som en modell, inte en utopi . För Europa medför den ostindiska handeln stora vinster och ökad makt, men resorna medför även annat. Den vetenskapliga litteratur som skrevs utifrån resorna var en vikt ig del av grunden för modern vetenskap och samhällsutveckli ng. Ett exempel är b iskop Johan Henrik Thomanders (1798- 1865) sto ra bibliotek i Lund, nu på Kulturen. Där finn s ova n nämnda författare represente rade liksom Linnelärjungen Thunb erg, samt Kirchers och Niebuhrs böcker som omskrivs i denna års bok. Den bi ld ade och brett intresse rade Thomander tog de l av dessa ideer och med sin reformiver va r han en av dem som påverkade det svenska samhä llet. Den beundra n Europa under 1700-talet hyste för Kin a på många p lan måste även ha avspeg lat sig i hur man t olkade och såg på det kin es iska konsthantverket. Föremål av porslin, siden och ovanliga material var säkert för vissa enbart lyx som berätt ade vil ken st äl lning man hade eller en kä ll a att ösa nya formspråk ur men för många måste dessa föremå l även ha stått för något mer - de laktighet i en upplyst tid - och ägandet av dem kunde berätta att man var kunnig om världen och livet i Kin a och Asien. Bricka av sköldpaddsska l med måleri i guldlack. Motivet är ett landskap med det hel iga berget Fu ijama i bakgrundeh samt en falk som slår ner. Inramat med schablonmönster. 1800-talets slut, Japan (KM 6488).
24 KAR IN SC HÖN BERG
