
4 minute read
En helvetesscen av Desprez? Barbro Stribolt
by Kulturen
Bilden återger ett vilt grottlandskap med brinnande eldar som befolkas av underjordiska väsen. Den är utförd i tusch och akvarell och bär påskriften "Decoration pour /'Enfer d'Orphee el Eurydice"
Skissen förvärvades till Kulturen 1906 genom köp från antikvitetshandlaren Eric J Andersson, Biblioteksgatan 12 i Stockholm. Priset för förvärve t var 16 kronor Som en prisjämförelse kan noteras att en rokokobyrå som inköptes vid samma tillfälle kostade 55. I Kulturens katalog uppges skissen vara ett verk av Desprez, en uppgift som man får förmoda härrör från säljaren Eric Andersson, och i museets förvärvslistor för året 1906 rubriceras föremå let som "Skizz till dekoration för operan Orfeus och Eurydice af Desprez"
Barbro Stri bolt
Louis Jean Desprez (1737-1804) var den franske arkitekt (även målare, tecknare och grafiker) vars bekantskap Gustaf III gjorde under sin italienska resa. I Rom år 1784 lät kungen upprätta ett kontrakt med Desprez som innebar att denne under två år skulle förestå dekorationsväsendet vid det nya operahuset i Stockholm som invigts 1782. Desprez anlände till Sverige 1784 i december och i egenskap av ansvarig för Kungliga operans och hovteatrarnas scendekorationer inledde han omgående en hektisk verksamhet. År 1788 förlängdes kontraktet på 12 år och 1788 utnämndes Desprez också till "Konungens förste arkitekt" i samband med utarbetandet av ritningarna till det storartade slott som Gustaf ämnade uppföra på Haga. Hagaanläggningens byggnadsplaner skulle emellertid avbrytas genom kungens död 1792. Gustaf III:s död blev också den tragiska vändpunkten i Oesprez' levnadslopp, utan det kungliga stödet blev den uppburne konstnären offer för intriger och avundsjuka. Efter utgången av kontraktet 1798 levde Desprez under mycket bekymmersamma omständigheter, utan möjlighet att återvända till hemlandet, och han avled utblottad i Stockholm.
Under sin glans dagar hade Desprez många elever, såväl amatörer som professionella arkitekter och dekorationsmålare. Eleverna fick också kopiera lärarens skisser och ritningar och vissa av Desprez' teaterdekorationer är för eftervärlden kända endast genom elevkopior. Oesprez fortsatte att undervisa också efter 1798, bl. a. som ett led i sin försörjning. Arkitekterna Bassi, Gjörwell och Estenberg vart. ex. Desprez-elever.
Idag är det omöjligt att avgöra på vilka grunder man en gång attribuerade helvetesskissen som föranlett dessa rader till Desprez. Att den skulle emanera från Desprez egen hand är av

stilmässiga skäl osannolikt; den lätt manierade och stereotypa tuschstreckningen i återgivningen av klippformationerna ärt ex helt främmande för denne konstnärs sätt att teckna. Däremot kan man inte helt utesluta möjligheten att Desprez skulle kunna vara scenkompositionens inventor
Det förefaller uppenbart att skissen hör hemma i 1700-talets teatervärld och dess scentekniska karaktär är otvetydig. Bildelementen går direkt att översätta till kulisser, tak, fonder och sättstycken. Studerar man bilden närmare kan man urskilja att dekorationens skilda delar är märkta med siffror· En "etta" kan iakttagas på delar närmast scenöppningen. En "tvåa" och "trea" följer på delar med läge längre in på scenen. En grottöppning på vänstra sidan är tex markerad med en " tvåa", medan en "trea" markerar den grottöppning (en genombruten fond) som är belägen längre bort. Sista fonden där diverse flygande djävlar avtecknar sig är märkt med en "fyra" (Denna är sannolikt tänkt att vara en s. k. transparent, dvs. den är delvis genomskinlig och släpper igenom bakomliggande ljus.) Siffermarkeringarna hänger samman med dekorelementens placering på scenen och motsvarar kulissrännornas plats i scengolvet. Mindre teatrar kunde ha plats för fyra kulisspar, större för sju eller flera.
I en rad av Desprez' sceniska bildkompositioner förekommer grottöppningar och klippformationer som betydelseladdade element. Däremot är inga skisser av Desprez - vare sig i original eller i form av elevkopior - kända som återger en infernoeller helvetesscen. Ej heller ingår någon scenbild med detta motiv i den ceuvreförteckning som upprättades 1798 i samband med en supplik till Kungl. Maj"t. Där framgår att Desprez verkställt två scendekorationer till Orfeus och Eurydike i samband med verkets nyinstudering i Stockholm som ägde rum 1786, således två år efter Desprez ankomst till Sverige, nämligen "Les Champs Elysees" (akt 2 scen 2) och "Le Tombeau d'Euridice" (akt 1 scen 1). Skulle Desprez tillika ha stått för andra aktens helvetesscen (scen 1) borde, tycker man, detta framgå av förteckningen, som visserligen upprättats i efterhand, men vars syfte var att visa omfånget i konstnärens verksamhet.
År 1809 upprättades ett inventarium över Kungliga teatrarnas scendekorationer som för Kongl. Stora Operans del anger dekorationerna under respektive operatitel och akt för akt. 110

Deta lj ur scenbildens. 108.

Med inventariernas hjälp kan vi få besked om infernoscenens uppbyggnad, vilken av allt att döma bör vara den samma som vid 1786 års nyinstudering. Scendekorationen bestod av 10 kulisser och fem tak "föreställande ett underjordiskt hvalf af röda stenar" I femte kulissgatan hängde en genombruten fond med en "transparent kolonn" till vänster Därbakom fanns ytterligare en "liten fond" placerad i 6te etagen" (6te kulissparet) som föreställde ett "rödt stenhvalf" kompletterat med en sidokuliss. Därtill kom i "sjunde etagen" en transparent fond. Dekorationerna kompletterades med "3 valsar med rödt guldtyg på den ena, och rödt tyg på de andra två, föreställande eldströmmar, ställningar dertill och en ram som åtföljer dem, på den ena valsställningen är en transparent, föreställer stenar" Dessutom ingick tre s. k. strandbräden att placera på scengolvet "med transparenter föreställande flytande eldmassa och stenar"
Vi kan således konstatera att infernoscenen i den nya opera111