3 minute read

Gustaf Lundberg efter van Dyck Anders Linnros

Bildhuggaren Franc;ois Ouquesnoy, kopia efter Anthonis van Dyck, pastell på lagt papper 35 x26 cm, osign. Gustaf Lundberg (1695-1786), om kr 1720-21. KM 30.605. Inköpt 1924 på Bukowski. - Förgylld, profilerad, slät ram av furu, 1800-talets slut.

Anders Linnros

Gustaf Lundberg föddes 1695 i Stockholm. Fadern var hovkock hos Karl XII, och modern tillhörde den kända guldsmedssläkten Richter. Efter universitetsstudier vid Akademien i Uppsala kom Lundberg i lära hos hovkonterfejare David von Krafft. Denne var ålderstigen och knarrig; unge Lundberg reste 1717 till Paris för att fullborda sina studier Där besökte han Rigauds, Largillieres och De Troys ateljeer och gick även i lära på Akademien under professor Cazes.

Lundberg hade tidigt bestämt sig för att utbilda sig till porträttmålare. Den mest betydande perioden i hans liv måste ha varit lärotiden hos Rosalba Carriera, en venetiansk miniatyrporträttörska som blev introducerad i den franska societeten av konstsamlaren Pierre de Crozat. Carriera anlände till Paris i april 1720, och Lundberg blev introducerad hos henne på Hotel Crozat. Av Carriera lärde Lundberg, enligt hans självbiografi, pastelltekniken. 1721 lämnade Carriera Paris, och Lundberg fick därefter axla manteln som pastellist på modet. I hans kundkrets kom bl. a. Ludvig XV med familj att ingå. 1741 invaldes Gustaf Lundberg i Franska Akademien. 1745 återvände han till Sverige och här dog han 1786, 91 år gammal.

Den motiviska källan till Kulturens pastell är Anthonis van Dycks porträtt i olja av bildhuggaren Duquesnoy (Musee des Beaux-Arts, Bryssel). Kopian ger inte alls samma intryck som originalet. Visserligen överensstämmer alla detaljer i Lundbergs kopia med van Dycks original, med undantag av att det förstnämnda är en bröstbild. Men den starka karaktär och karisma som Duquesnoy utstrålar i originalet har helt gått förlorad i

Vattenstämpeln i pastellen.

Lundbergs kopia. Var Lundberg en så usel kopist? Troligtvis har Lundberg arbetat efter ett kopparstick. Flera andra porträtt av van Dyck - det berömda porträttet av Karl I av England och porträttet av Marie Louise de Tassis t. ex. - har reproducerats av mindre begåvade stickare, med förödande konsekvenser för den konstnärliga halten. Pose och anletsdrag är ungefär lika, men framställningen av modellens karaktär har förslappats. Men varför skulle Lundberg hålla till godo med att arbeta som kopist i tredje led? Svaret måste vara. i studiesyfte. Att kopiera äldre mästares verk har historien igenom varit ett betydande inslag i unga adepters utbildning. Pastellen måste således vara ett ungdomsarbete.

Utifrån en kopia efter Jean-Baptiste Santerres porträtt av Marie Ann de Bourbon-Conde, utförd av Lundberg 1720, karakteri-

serar Svenskt konstnärslexikon Lundbergs tidigaste pasteller som följer "Fonden har en varm, mörk ton och färg behandlingen kännetecknas av en skissartad friskhet med mjuka övergångar mellan figur och grund." Karakteristiken stämmer väl in på Lundbergs kopia efter van Dyck. Ett ytterligare argument för resonemanget ovan är vattenstämpeln med datering 1712.

Denna vattenstämpel i form av en fransk lilja på stjälk, i syntes med en krona, måste ha sitt ursprung i en fransk pappersverkstad. Årtalet behöver emellertid inte signalera papperets tillverkningsår Omdatering av vattenstämpeln negligerades ibland. I detta fall vet vi dessutom att Lundberg anlände till Paris först 1717, och att han lärde pastelltekniken först 4-5 år senare. Att papperet när det användes kan ha haft några år på nacken är ingen orimlighet.

Pastellen bör enligt detta resonemang vara det äldsta kända verket av Gustaf Lundbergs hand, målad som en studie under Rosalba Carrieras överinseende, tidigast efter april 1720, och senast 1721. Senast 1721 av det skäl att Lundberg efter Carrieras hemfärd blev en efterfrågad porträttmålare och knappast längre hade skäl att kopiera andras verk.

I utställningen "Bildkonst från 6 sekler" kunde pastellen träda fram som en hälsning från en ung, hårt kämpande målare i det tidiga 1720-talets Paris.

Etikett bakpå ramen kring Lundbergspastellen.

This article is from: