Om glasögon, Anders W. Mårtensson

Om glasögon

Glasögonens uppfinnare var europe, därom är glasögonforskarna för närvarande eniga. I ett par sydtyska minnessånger från 1270talet har vi de första skriftliga beläggen på läsglasets användning. Förmodligen nöjde man sig från början med bara ett glas. Sammanfogning av två skaftade monoklar med en nit blev ett par nitbrillor, som allmänt anses var den äldsta glasögontypen. Från r 300-talet finns inte bara nitglasögan utan även bygelglasögon avbildade. De senare bestod av två runda infattningar, som förenades med en på näsan fjädrande båge. Infattningarna gjordes ofta av läder.

Endast ett fåtal glasögon äldre än r 700-talets mitt finns bevarade. Kulturen lämnar ett bidrag till denna exklusiva grupp. Det är ett optiskt glas, delvis kantat av oxiderad metall. Med stor san-

Optiskt glas från ett par niirnbergska trådglasögon. K. M. 14u I. Jordfynd från Lund, kvart. Altona n:r 5.

79

nolikhet har glaset suttit i ett par niirnbergska trådglasögon från 1600-talet. Typen har fått denna benämning, därför att infattning och bygel gjordes av en mässingstråd, ursprungligen hamrad men senare valsad.

I en kalkmålning från 1450-talet i Torshälla kyrka framställes Abraham med ett par nitglasögon på näsan. Denna anakronistiska scen är den äldsta avbildningen av glasögon i Sverige. I detta fall användes glasögon som hjälpmedel att framställa Abraham som en vördnadsvärd person. Det finns också många exempel på glasögonens uppgift att förlöjliga; djävulen och narren förses ofta med glasögon.

Sällan förekommer glasögonprydda läkare på avbildningar. Däremot sitter det ofta ett par brillor på charlatanens näsa. Det är ett känt faktum, att läkarna ända in på 1800-talet ställde sig mycket skeptiska till glasögonen. Under nämnda sekel blev det en modesak att bära dylika antingen man var i behov av syninstrument eller ej. Det var framför allt monoklar och lorgnetter man uppträdde i. Denna nya inställning till glasögonen kan kanske förknippas med läkarnas ändrade syn på optiken.

A.W.M.

80