Korsholm har goda förutsättningar för turism. Världsarvet och Stundars är väl de första man tänker på men därtill finns ju fina idrottsanläggningar och andra miljöer som också kan locka besökare från när och fjärran att besöka Korsholm.
Kommunens roll är att ge bidrag till verksamheterna och delfinansiera marknadsföringen av besöksmålen.
Marknadsföringen sköts i första hand av Vasaregionens turism eller Visit Vasa som organisationen också kallas. Det är ju klokt att marknadsföra regionen som en helhet i stället för att varje kommun sköter det själv. Så har man nämligen också gjort i tiderna.
Varför stöder då kommunen turismen? Det finns minst två orsaker. För det första vill man presentera regionen och kommunen för besökare som eventuellt någon gång överväger att flytta hit. Den viktigare orsaken är nog att skapa arbetsplatser, skatteinkomster och service till den egna befolkningen. Turismen är således en näringsgren bland andra näringsgrenar och för att kunna anställa folk eller investera behövs pengar. En utmaning med turismen jämfört med andra näringsgrenar är dock att den ofta är säsongsbetonad.
Ibland hör man folk som klagar på att man måste betala inträde till ett besöksmål. ”Kan inte någonting vara gratis?” Svaret är att egentligen är ingenting gratis. Antingen betalar besökaren eller så betalar samhället, det vill säga de som kanske inte ens någonsin besöker besöksmålet. Åker man utomlands får man uppfattningen att samhällets stöd är mindre och turismen finansieras av turister. Borde vi vänja oss vid detta också hos oss? Samtidigt måste man komma ihåg att det kräver en viss administration att ta betalt och denna administration kan kosta mer än man får in.
På det hela taget kan man konstatera att vi i kommunen och regionen har goda förutsättningar för att bedriva gynnsamma turismnäringar. För att lyckas krävs ett tätt samarbete mellan aktörerna och kommunen, en aktiv marknadsföring och en stolthet över att visa upp våra unika miljöer.
utvecklingsdirektör
Utgivningsdag 23.10.2024 Utgivare Korsholms kommun Adress Korsholms kommun, Information, Centrumvägen 4, 65610 Korsholm, info@korsholm.fi, tfn (06) 327 7111 Ansvarig utgivare Marcus Beijar, marcus.beijar@korsholm.fi, tfn 050 69 635 Översättningar Korsholms kommun om inget annat nämns Tryckeri Grano Oy Upplaga 9 400 ISSN ISSN-L 1799-5183, ISSN 1799-5183 (Print/Painettu), ISSN 1799-5191 (Online), ISSN 1799-5205 (Verkkojulkaisu) Pärmbild Emma Geisor Layout Tommy Lahti
MIKAEL ALAVIITALA
BILDNINGSCAMPUSETS D-DEL TAS I BRUK EFTER SPORTLOVET
Bygget av Korsholms bildningscampus D-del ligger före den planerade tidtabellen. D-byggnaden tas i bruk redan efter sportlovet 2025.
Den 14 augusti firades taklagsfest för D-delen, som ska inrymma nya undervisningsutrymmen för Mustasaaren Keskuskoulu och Korsholms högstadium.
I D-byggnadens första våning byggs utrymmen för båda skolornas undervisning i slöjd, huslig ekonomi och bildkonst. I den andra våningen byggs båda skolornas lärarrum samt undervisningsutrymmen för Keskuskoulu. Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle byggnaden tas i bruk till skolstarten 2025, men bygget har gått snabbare än planerat.
Byggnadsentreprenör är Lujatalo Oy. ●
Anna Kurtén kommunikatör
LÄRORIKT OCH ROLIGT I SKOLSKOGEN!
I Vallgrund skola ordnas Skolskogen en vecka på hösten och en vecka på våren. Det betyder att alla elever, lärare och skolgångshandledare tillbringar skoldagarna i skogen under en veckas tid oavsett väder och vind.
Stämningen är god. Luften är frisk och det doftar gott av skog. Brasan brinner i eldstaden.
Rektor Anne-Carine Kaján berättar att det var skolan i Södra Vallgrund som först började med Skolskogen, vilket betyder ett avgränsat område som enligt överenskommelse med markägaren får användas av skolan för lektioner och utevistelse. Vid skolsammanslagningen följde Skolskogen med. – Vi fick möjlighet att börja för sex, sju år sedan. Förutsättningen för att kunna förverkliga Skolskogen är att ha en skog till vårt förfogande. Därför är vi ytterst tacksamma
över att det finns markägare i byn som upplåter en plats i deras skog för vår Skolskog, säger Anne-Carine. – Skolskogen är utomhuspedagogik av bästa sort. Vi fyller skogen med barn och barnen med skog. I år har skolan 49 elever.
Bästa klassrummet för utomhuspedagogik Skolskogen förverkligas två veckor per läsår. Då tillbringas dagarna i skogen där man äter, bygger kojor, plockar lingon, kokar lingonsylt, täljer, snickrar, läser, inspekterar naturen, plockar svamp, leker och lär sig om naturen. Frisk luft får alla på köpet.
– Vi följer en läroplansenlig undervisning. Enligt de resurser vi har bjuder vi in experter av olika slag till Skolskogen. Som exempel räknar AnneCarine upp Ungmartha, Korsholms 4H, jaktföreningen, sjöbevakningen, bibliotekarien, skolhälsovårdaren, personal från ungdoms- och fritidsavdelningen, teaterpedagoger samt hundägare med spårhundar.
– Lektioner som vi har i Skolskogen är bland annat slöjd, bildkonst, musik, omgivningslära, modersmål eller gymnastik. Vi tycker att det är viktigt att våra skolbarn får naturfostran. Det här är det bästa klassrummet för det.
Fokusområden i år är läsning, samarbete, rörelse, skapande verksamhet, lär känna olika djur, svampar, mossor och lavar, hållbarhet och miljöansvar. – Vallgrund daghem och förskolan arbetar också på ett jättebra sätt med utomhuspedagogik, i Mulleskogen och i Skolskogen.
Lunchen avnjuts i naturen I Skolskogen i Vallgrund finns ett tält, en eldstad, ved, elevernas kojor, sittgrupp, vindskydd och wc. Med sig har eleverna dagligen skolmaterial och vissa dagar trangiakök. Från skolköket hämtas dagens lunch och den avnjuts mitt i naturen.
Ted Burman behöver mera virke till kojan. FOTO: LISBETH BÄCK
– Under årens lopp har vi gjort utflykter under Skolskogsveckorna. Exempelvis till Världsarvsporten, Skräddar Antas och Granösunds fiskeläge, Aava Kertun Kotitila eller till någon plats där eleverna får lära sig mera om fiske.
Ekonomiskt håller man sig bra inom ramarna då Skolskogen ordnas helt i egen regi enligt Kaján.
– För utomstående gäster eller utflykter ansöker vi om bidrag. Rättar mun efter matsäck så att säga.
– Vallgrund Hem- och skola/dagis rf har på ett mycket förtjänstfullt sätt gett oss bidrag till utrustning så som bland annat ett trangiakök och en muurikka.
Personalen har getts chans att delta i skolnätverk och i fortbildning som gynnar verksamheten i Skolskogen och Anne-Carine upplever att föräldrar och vårdnadshavare upp-
skattar barnens möjlighet till Skolskogen.
Vad vi gör om det regnar?
– Vi går till Skolskogen i alla fall. Bär kläder och skor enligt väder. Det handlar om attityd, ler hon.
Mot Skolskogen!
Det är onsdag morgon i mitten av september. Elever, lärare och skolgångshandledare samlas på skolgården. Ställer sig på rad och bestämmer vem som ska dra kärrorna med dagens material och förnödenheter. Nu mot Skolskogen.
Det här ska alla elever ha med sig till skolskogen: sittunderlag, mellanmål, vattenflaska, kärl att äta ur, en tystläsningsbok, vatten, ett par torra
strumpor och en extra varm tröja.
Årskurs 1–6 får ta med sina täljknivar.
– Vi samlar in knivarna, tar vara på dem under veckan och delar ut dem när det är dags att tälja, säger Anne-Carine.
Kokar lingonsylt på trangiakök
Efter ungefär en kilometers landsvägspromenad från skolan viker de första eleverna in på en skogsväg. Först ut är Julia Ekman, Nathalie Ekblad och Elna Kjestrup. De går i tredje klass.
– Det är jättebra i Skolskogen. Det roligaste är att bygga kojor, säger de och förklarar att i dagis heter det Mulleskogen men när man börjar ettan blir det Skolskogen.
– Om vi har bråttom? Nej, vi har inte bråttom. Det är ingen tävling. Alla hinner fram till Skolskogen säger de och ökar takten när pojkarna från sexan närmar sig bakom dem.
Dagen inleds med mellanmål och kojbygge. Sen ska alla plocka lingon. Bären ska de koka sylt av på trangiaköken i skogen. Dagens efterrätt är ”lingongott”.
– Det är alltid roligt i Skolskogen, säger en av eleverna. ● Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
■ PÄRMBILD: Helena Mikulska och Saga Björkman i Skolskogen. FOTO: EMMA GEISOR
Lingonplockning på läsordningen. FOTO: EMMA GEISOR
Walter Furu och Darin Durmaz i sin koja. FOTO: EMMA GEISOR
Rektor Anne-Carine Kaján. FOTO: LISBETH BÄCK
Lingonen blev efterrätt i Skolskogen.
FOTO: VALLGRUND SKOLA
ÖDEHUSPROJEKTET SKA BLÅSA LIV I BYARNA
I Korsholms kommun har man i somras inlett ett tvåårigt projekt, vars mål är att kartlägga ödehus i byarna, samt locka hemvändare att renovera dem till hem åt sig själva.
För några år sen tog man i kommunen ett ödehusinitiativ för att öka antalet unga hemvändare. Samtidigt som initiativet lades till kommunens bostadspolitiska program tog den korsholmsfödda arkitekten Ruusa Viljanen Rossi kontakt med kommunen.
Viljanen Rossi, som är bosatt i Stockholm, hade följt den växande trenden i Sverige, där unga familjer söker livskvalitet genom att flytta ut på landet och restaurera gamla hus till bostäder. Som en som jobbat mycket i Österbotten visste hon att det även i Korsholm står att finna potential för sådan verksamhet.
Kommunens och kulturmiljöspecialistens tankar möttes och
projektet Många byar små såg dagens ljus.
Alla byar är med Syftet med projektet, som inleddes i juni, är att locka fler invånare till kommunen, men samtidigt stödjer det bevarandet av det byggda kulturarvet och hållbar utveckling, samt strävar efter att hålla alla kommunens byar livliga och bebodda.
– Projektet tar i beaktande alla byar, även sådana i vilka man inte tidigare har satsat så mycket och där tjänster har upphört. I sommar har vi kartlagt ödehus och gårdar i södra Korsholms byar som ett slags testområde, men arbetet fortsätter även i övriga delar av
kommunen, försäkrar Viljanen Rossi.
Enligt snabbkörningar av olika register i projektets utvecklingsfas finns det i Korsholm hundratals hus eller gårdar som står tomma. I och med projektet reder man ut var husen finns, om de är i sådant skick att de går att renovera, vilka som är fastigheternas ägare och om de vore villiga att sälja.
– Projektet innebär en hel del fotarbete, eftersom informationen som finns i registren inte nödvändigtvis är à jour. Att färdas genom byarna till fots är viktigt också därför att byns invånare sitter på information om husen och gårdarna och om själva byns historia, funderar Viljanen Rossi.
Ödehus är en resurs
Ruusa Viljanen Rossi berättar att hon brinner för kulturmiljöfrågor. I arbetet som arkitekt har hon ägnat sig mycket åt att göra upp restaureringsplaner för gamla hus, planerat lämpliga tillbyggnader i kulturhistoriskt värdefulla områden, gjort kulturmiljöutredningar och delat med sig av information om ämnet. En stor del av det här arbetet har hon gjort i svenskspråkiga Österbotten. Även om hon är bosatt i Sverige ligger hennes andra hem, en renoverad bondgård, i Närpes. – Jag anser att byarnas ödehus borde betraktas som en resurs, när man vill locka unga familjer tillbaka till byarna för att njuta av ett stressfritt liv. Av ödehus – oavsett om de är
bondgårdar, frontmannahus eller 60-talshus – kan man med regelrätta renoveringar skapa bra bostäder som möter behovet. Ett hem i en liten by kan man komma över till ett lägre pris och boendekostnaderna är förmånligare än i stadskärnor.
I Korsholms kommun ser man även ödehus som går att renovera som ett svar på bostadsbehovet, om batterifabriksprojekten konkretiseras. Att renovera redan byggda hus går snabbare än att bygga nya.
– Att reparera det gamla är även hållbar utveckling. Ett förfallet utseende till trots kan en stor del av husen renoveras, även om det tyvärr också finns sådana som det kan vara för sent att rädda, påminner Viljanen Rossi.
Om man tänker sälja ödehus till nya ägare skapas ett behov av konditionsgranskningar och renoveringsrådgivning. I och med projektet strävar man efter ett samarbete med områdets hembygds- och byaföreningar samt museer, eftersom de kan tillhandahålla värdefull information om områdena och gamla byggnadsarv.
Digital plattform
Samtidigt som Viljanen Rossi utför sitt detektivarbete för att hitta ödehus i bra skick och ägarna till dessa, är det tänkt att det ska skapas en digital plattform, där alla byar i Korsholm presenteras. På byasidan berättar man om hur livsoch kulturmiljön i byn ser ut.
PROJEKTET MÅNGA BYAR SMÅ
Genomförs i: Korsholms kommun
Varaktighet: 2 år
Finansiering: cirka 95 000 €, varav 70 % från Europeiska landsbygdsfonden/Österbottens NTM-central och 30 % från Svenska kulturfonden.
På den här digitala plattformen kunde fastighetsägarna eventuellt informera om fastigheter till salu, och de som drömmer om att flytta ut på landet kunde meddela vilka områden och hurdana fastigheter de är intresserade av.
Projektet eller Korsholms kommun tänker i sig inte börja marknadsföra ödehus. Men den digitala plattformen skulle kunna erbjuda en plats där köpare och säljare kan komma i kontakt med varandra, samtidigt som den lyfter fram byarna i Korsholm.
Nästa sommar ordnar projektet ödehusdagar, som kan fungera som kontaktyta för potentiella köpare och säljare. Under dagarna erbjuds ett kompakt informationspaket om både byarna och renovering.
– Man får gärna ta kontakt med mig om man vill veta mer om projektet, kulturmiljö, renoveringsbyggande eller om eventuella ödehus inom Korsholms kommun. Jag jobbar deltid med projektet för Korsholms kommun, så det här är en bra tid att begära kostnadsfria råd. Jag tar även gärna emot tips om eventuella objekt, säger Viljanen Rossi.
Hon menar att varje renoverat och ibruktaget ödehus har betydelse för byarnas trivsel och livskraft. ● Johanna Haveri/Kustmedia Ab Översättning: Isa Leppikorpi
FOTON: LISBETH BÄCK
Den största delen av hushållsvattnet som används är grundvatten och därför är det av högsta vikt att grundvattnet som naturresurs skyddas från föroreningar av olika slag. Av den orsaken påbörjades redan år 2020 ett omfattande projekt för att skydda grundvattenområdet som Fågelbergets industriområde i Korsholm ligger på. Projektet går nu in i nästa skede.
Grundvatten är en värdefull naturresurs som uppstår när regnoch smältvatten absorberas i marken eller rinner ner i springor i berggrunden.
– I dag är kunskapen och kraven helt annorlunda än när industriområdet uppstod för 50–60 år sedan, och många olika instanser har under en tid framhållit att dagvattenavrinningen från Fågelberget borde åtgärdas, inleder Thomas Nyqvist, kommunalteknisk chef på Korsholms kommun.
Ett system för att förhindra att industriområdets dagvatten rinner in på grundvattenområdet är nu under uppbyggnad och hela projektet väntas vara slutfört hösten 2025. Tack vare den nya lösningen minskar risken för att grundvattnet förorenas.
Dagvattnet rinner kontrollerat
– Dagvatten – det vill säga regn- och smältvatten – från ett industriområde kan innehålla tungmetaller, olja och andra gifter, säger Nyqvist. Vi skapar nu ett system där områdets dagvatten kontrollerat rinner in i ett rör till en pumpstation
En del av Fågelbergets industriområde, som syns i bakgrunden, ligger på ett grundvattenområde av klass 1 men då industriområdet byggdes på 1960-talet var kunskaperna om grundvattenskydd inte på samma nivå som idag.
– Dagvattnet kan skölja med sig gifter av olika slag och vi bygger nu ett system där dagvattnet kontrollerat leds bort från industriområdet, förklarar Kim Ehrs och Thomas Nyqvist. FOTO: ANNA SAND
belägen intill Vattviksvägen, och sedan vidare till en dagvattenbassäng utanför grundvattenområdet. Där håller sig vattnet kvar och infiltreras naturligt via växtlighet och markskikt innan det rinner vidare via diken till pumpstationen vid Prästgårdsbacken i Gamla Vasa. Den första fasen av projektet genomfördes redan år 2020 och omfattade byggandet av
Pumpstationen är bara delvis synlig ovan jord – den är nergrävd på sex meters djup och pumpar dagvattnet vidare ut i 710 mm breda tryckledningar som ligger på fem meters djup. FOTON: KIM EHRS
det första röret för avledande av dagvatten från Fågelberget. Under åren 2023–2024 har projektet fortsatt med anläggandet av själva pumpstationen samt nedgrävning och montering av 710 mm breda och 1,2 km långa tryckledningsrör som leder vattnet vidare från pumpstationen till den dagvattenbassäng som anlagts invid Vattentagsvägen.
– Det är en form av fördröjningsbassäng som ska förhindra eventuella översvämningar, förtydligar Nyqvist.
Miljöministeriets program Före pumpstationen, som har ett djup på sex meter, finns en
brunn för separering av eventuell olja från dagvattnet.
– Pumparna har en kapacitet på 800 liter i sekunden, berättar Kim Ehrs, arbetsledare för kommunalteknik, och ska då projektet är slutfört kunna hantera dagvatten från stora delar av industriområdet.
Utbyggnaden av systemet med avledningsrör på industriområdet fortsätter i projektets nästa fas, som startar eventuellt redan före årsskiftet. Projektet utförs i kommunens regi men Södra Österbottens NTMcentral är med och finansierar det som en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. ●
Anna Sand/Kustmedia Ab
FÖRSÄKRA DIG OM ATT FÅ SMS
OM FRAMTIDA DRIFTSTÖRNINGAR
Att informera kommuninvånarna om eventuella driftstörningar i vattenförsörjning och andra viktiga samhällstjänster har sedan årsskiftet förbättrats betydligt, då en ny SMS-tjänst togs i bruk.
Vid ingången av år 2024 tog Korsholms kommun i bruk en ny SMS-tjänst. Tjänsten omfattar alla över 16 år med offentligt telefonnummer.
– Tjänsten används av vattentjänstverket och teknisk service och tack vare den kan kommunen snabbt och smidigt nu nå invånarna i ett specifikt område som berörs av till exempel vattenavbrott eller störningar i vägunderhållet, säger vattenförsörjningschef Andreas Granholm.
Är du registrerad?
Störningsmeddelanden skickas automatiskt till alla kommuninvånare över 16 år med offentligt telefonnummer och adress. Kontaktuppgifterna hämtas ur befolknings- och telefonregister, vilket betyder att om man har dolt nummer, dold adress eller använder arbetsplatsens eller ett företags telefon och anslutning, ska man själv göra registreringen.
– Det samma gäller om man bor på hyra. Det är inte vattentjänstverkets kundregister som används, poängterar Granholm. Det är möjligt att registrera flera adresser, till exempel sin sommarstuga eller till en nära anhörig. Tjänsten är avgiftsfri oavsett antalet registrerade adresser eller telefonnummer.
–
återstår inga fler verktyg att använda sig av, säger Andreas Granholm FOTO: ANNA SAND
Att förmedla störningsmeddelanden direkt till kunderna som berörs har visat sig vara mer effektivt än att försöka nå målgruppen via dagspress och sociala medier, men alla kanaler används vid behov.
– Nu i höst när vattenprover visade att man skulle bli tvungen att koka dricksvattnet i stora delar av kommunen, sände vi ut identisk information i både kommunens SMStjänst, störningskarta och egna sociala medier samt dagspress och radio.
Minst tre dygn
Via SMS-tjänsten nås ungefär 50 procent av de berörda.
– Vi strävar också efter att använda störningskartan för normala underhållsarbeten och planerade störningar – det är
därför bra att bekanta sig med den så att man vet var man hittar information då det behövs på riktigt.
Han påminner om myndigheternas beredskapsrekommendationer till privathushåll om att man bör vara förberedd på att klara sig hemma på egen hand i minst tre dygn vid en störningssituation.
– Det betyder att man alltid bör ha mat, vatten och läkemedel hemma för minst tre dygn. Det är även viktigt att känna till beredskapens grunder – att veta var man får korrekt information i en störningssituation och hur man klarar sig i en svalnande bostad.
Det är på var och ens eget ansvar att vara förberedd inför störningssituationer. ●
Anna Sand/Kustmedia Ab
VAR FÖRBEREDD PÅ STÖRNINGSSITUATIONER
På kommunens webbplats finns en störningskarta där vattentjänstverket och teknisk service informerar om planerade avbrott, plötsliga störningar och underhållsarbeten. På samma sida hittar man registreringsmodulen för SMS-tjänsten.
Skulle du klara dig 72 timmar i olika störningssituationer? Har du nödvändiga beredskapskunskaper och -föremål?
Gör testet och läs mer på: www.72tuntia.fi
Snöplogning
Kommunen sköter gårdsvägarnas snöplogning till bebodda hus på glesbygden mot betalning. Årsavgiften är 200,80 euro. Anmälan görs senast 31.10 till trafikleder@korsholm.fi eller tfn 06 327 7111.
De vägar som plogades senaste vinter plogas utan anmälan också inkommande vinter om ingen uppsägning görs.
För att snöplogningen ska fungera bör vägbredden vara minst 3,3 m. Vägen bör vara utmärkt med plogpinnar senast 31.10. Samhällsbyggnadsutskottet www.korsholm.fi
Den som önskar få SMS om driftstörningar behöver själv kolla att man är registrerad i tjänsten
SYSSELSÄTTNINGSJÄNSTERNA FLYTTAS TILL KOMMUNERNA
Från början av år 2025 avskaffas AN-byråerna, det vill säga statens arbets- och näringsbyråer, och deras tjänster överflyttas till kommunerna. I fortsättningen talar vi i stället för AN-tjänster om sysselsättningstjänster. Sysselsättningstjänsterna blir en del av Korsholms kommuns grundläggande tjänster på samma sätt som till exempel småbarnspedagogiken.
Nästa år får person- och företagskunder råd och handledning för arbetssökning och rekrytering från kommunernas sysselsättningstjänster i stället för AN-byrån. Vasa fungerar som organisationsansvarig kommun inom Österbottens sysselsättningsområde och ordnar sysselsättningsservicen gemensamt med Kaskö, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Närpes, Nykarleby och Vörå.
Vad innebär reformen för de nuvarande kunderna?
Om du redan är AN-byråns kund behöver du inte göra någonting fastän tjänsteproducenten byts ut vid årsskiftet. Servicen fortsätter sammanhängande för dig. Jobbmarknadens elektroniska tjänst är fortsättningsvis användbar
för dig och du kan sköta ärenden där även i fortsättningen.
Hur fungerar de nya sysselsättningstjänsterna?
När du söker arbete eller arbetstagare bör du alltid logga in på Jobbmarknaden som fungerar som mötesplats för arbete och arbetstagare. På Jobbmarknaden hittar du lediga jobb, information om arbetslivet och den elektroniska tjänsten. Då du loggar in på Jobbmarknaden kan du skapa till exempel en arbetssökarprofil eller en arbetsplatsannons. På Jobbmarknaden hittar du också instruktioner för hur du sköter ärenden.
Om du är i behov av sysselsättningstjänster för första gången kan du alltid vända dig till din egen kommun – vi hjälper och guidar dig vidare. Mer information och handledning
för arbetssökning eller rekrytering får du av sysselsättningskoordinatorerna.
Vad är sysselsättningstjänster?
Via sysselsättningstjänsterna får både person- och företagskunder råd och handledning för arbetssökning och rekrytering samt utveckling av kunnande. När sysselsättningstjänsterna förnyas, det vill säga överflyttas till kommunerna, kommer de närmare dig och hjälper dig att få arbete eller hitta arbetstagare mer mångsidigt och effektivt än tidigare.
År 2025 överflyttas också ansvaret för främjandet av integreringskundernas integrering från AN-byrån till kommunerna. Förändringen stärker sysselsättningen bland invandrade och förtydligar de olika aktörernas ansvar.
Verksamhetspunkter I Vasa finns verksamhetspunkten för sysselsättningstjänsterna fortsättningsvis i den nuvarande AN-byråns utrymmen i ämbetshuset på Brändö. De övriga verksamhetspunkterna i Österbottens sysselsättningsområde meddelas under hösten.
Österbottens AN-byrå meddelar sina kunder om reformen under hösten via sina egna kanaler.
Varför överflyttas AN-tjänsterna till kommunerna?
Reformen tar tjänsterna närmare kunderna, vilket ökar sysselsättningstjänsternas tillgänglighet och effektivitet.
Syftet är inte enbart att överflytta tjänster och personal från staten till kommunerna, utan att utveckla sysselsättningstjänsterna till att bli ännu bättre. Inom Österbottens sysselsättningsområde riktar man yrkesutbildningen till att bättre stöda områdets sysselsättning och företagens behov, man främjar integreringens roll i sysselsättningen och man stärker kommunernas roll i att aktivt locka experter, vid behov även från utlandet. ●
Korsholm har valts till värdkommun för den Finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i år. Landsbygdsutvecklare möts den 23–24 oktober 2024 för att ta del av ett två dagars program med landsbygden i fokus. Evenemanget ordnas i huvudsak vid Lé Picco i Alskat och kvällsmiddagen avnjuts vid Berny’s Café & Restaurant.
Den första Finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnades i början av 1990-talet och har sedan dess alternerat mellan olika regioner i Svenskfinland vartannat år. Evenemanget är ett forum som belyser landsbygdsutveckling på olika sätt och är en viktig plattform för nätverkande med andra som driver landsbygdsfrågor. Årets tema är ”Välkomnande och hållbara landsbygder”.
Program, middag och rundturer
Nora Backlund, ansvarig för Svenskfinlands byars verksamhet och specialsakkunnig vid Svenska lantbrukssällskapets förbund samt Mathias Högbacka, verksamhetsledare för Aktion Österbotten berättar.
– Städer och kommuner fick möjlighet att ansöka om värdkommunstatus och bland ett antal sökande utsågs Korsholm, säger Högbacka.
– Korsholm gör mycket för byarna. Det passar också bra in i vårt koncept att ha Lé Picco som mötesplats, kvällsmiddag med Replotbron som utsikt och guidade rundturer i skärgårdsbyarna, säger Nora Backlund.
Utskottet som skapat programramarna: från vänster Mathias Högbacka, Kirsi Tikkanen, Piritta Syrjälä och Nora Backlund. Roger Norrgård saknas på bilden. FOTO: MARIA CARSTENSEN
Paneldebatt och workshoppar
Deltagarna, mellan femtio och hundra personer, representerar städer, kommuner, personer som jobbar med landsbygdsutveckling, vid högskolor och utbildningsenheter, inom tredje sektorn eller som är föreningsaktiva.
Landsbygdsriksdagen inleds med välkomsthälsningar från Österbottens Förbund och från Korsholms kommun. Efter det blir det paneldebatt med olika röster som diskuterar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
– Kreativa workshoppar är ett nytt programinslag. Man får lära sig att göra en podcast, blir bra på storytelling och musikskapande. Dagens arbete blir en del av programmet under kvällsfesten.
Programmet under den andra dagen lyfter upp olika forskningsresultat och då blir det även guidade rundturer med olika besöksmål. En tur till Björköby och en tur ut till Vallgrund. Här medverkar också representanter från Korsholms kommun.
Som en del av programmet ingår en utställningsmässa där
olika Leaderprojekt presenteras. Naturligtvis ska det finnas tid för bastubad och simtur i havet för den som besöker Kvarkens världsnaturarv.
För en hållbar
landsbygdsutveckling
För arrangemangen svarar Svenskfinlands Byar tillsammans med den lokala Leadergruppen Aktion Österbotten, Korsholms kommun, Landsbygdsnätverket och Svenska kulturfonden.
– Vi ser framemot årets Landsbygdsriksdag och hoppas att den ska ge nya kunskaper och insikter kring en hållbar landsbygdsutveckling. Om två år arrangeras Landsbygdsriksdagen i Nyland, avslutar Backlund och Högbacka. ●
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Musikleksola
u Nu kan man igen gå på musiklekskola på Korsholms musikinstitut. Evelina Salonen drar musiklekskola från babyrytmik till musiklekskola för 5-åringar på svenska och finska.
Hör av dig om du blev intresserad. Mera information på vår hemsida, www.musikinstitutet.korsholm.fi.
Idrottspremieringar, Årets eldsjäl, Årets kulturperson och Årets ungdom
u Korsholms kommun premierar personer som under året erhållit medalj i FM, NM, EM, VM eller representerat Finlands landslag.
Till årets eldsjäl utses en person som genom engagemang, kunnighet och egen uppoffring inspirerat barn, ungdomar och vuxna till att regelbundet delta i främjande fritidsaktiviteter.
Till årets kulturperson utses en person som under året berikat det kulturella livet i Korsholm genom engagemang, kunnighet och genom berömvärda kulturella insatser.
Till årets ungdom utses en person som under året arbetat med eller utfört en handling för ungdomars bästa och som är mellan 13 och 21 år.
De premierade, årets eldsjäl, årets kulturperson och årets ungdom ska vara bosatta i Korsholm.
Meddela dina prestationer senast 15.12.2024 och nomineringar av årets eldsjäl, årets kulturperson och årets ungdom senast 15.11.2024 på www.korsholm.fi/valfard. ●
Korsholms Rinkbandy 2024–2025
u Fritid och kultur ordnar en rinkbandyturnering i vinter i samarbete med Korsholms Skiljedomarklubb. Vi delar in lagen i tre divisioner om det kommer tillräckligt anmälda lag.
Anmäl ditt lag till elisabeth.wiklund@korsholm.fi senast 15.11.2024.
Deltagaravgiften är 350 euro/lag och betalas in på Korsholms Skiljedomarklubbs konto FI82 4958 0010 0309 00. Anmälningen bekräftas med inbetalning av deltagaravgiften.
Efter betald avgift skickas en spelarlista för respektive lag till e-postadressen ovan senast 25.11.2024. ●
Välkomna på huvudbibliotekets sagostunder!
Sagostunder för 4–6-åringar ordnas i sagorummet på Korsholms huvudbibliotek följande lördagar (kl. 9.30 på svenska, kl. 9.45 på finska):
9.11
14.12
Sagostunder för 1–3-åringar ordnas i sagorummet på Korsholms huvudbibliotek följande torsdagar (kl. 9.30, tvåspråkiga):
31.10
28.11
Böckerna väljs med tanke på målgruppen, men barn i alla åldrar och deras medföljare är välkomna till alla sagostunder. ●
www.korsholm.fi
ANSÖKAN OM TRÄNINGSTIDER
Ansökan om träningstider till stora salar
Träningstider till Korsholms högstadium samt Keskuskoulus stora sal söks 15.11.2024 för vårterminen 2025. Strötider, tävlingar, turneringar och andra evenemang kan bokas efterhand i mån av lediga tider.
Följande grupper ska bifoga en deltagarlista där det framgår deltagarnas namn, födelseår och hemort:
■ blandade grupper, där 2/3 är under 18 år
■ grupper verksamma i Korsholm där föreningen är registrerad i annan kommun.
Om denna lista saknas kan ansökan inte behandlas.
Ansökan om träningstider till rinkar
Regelbundna träningstider för vintersäsongen 2024–2025 ska sökas senast 15.11.2024
Kommunen har 6 huvudrinkar till förfogande för träning och matcher: Helsingby, Karperö, Kvevlax, Replot, Solf och Smedsby. Ansökningsblanketter och deltagarlista hittar du på www.korsholm.fi eller fås från Fritid och kultur. Ansökan skickas till bokning@korsholm.fi eller per post till Fritid och kultur, Centrumvägen 4, 65610 Korsholm.
För mera information kontakta Elisabeth Wiklund, tfn 06 327 7161.
VAD ÄR DET STÖRSTA MISSTAGET EN FÖRETAGARE KAN GÖRA?
u VASEKs företagsrådgivare Tuija Räihä-Pundars och Kenneth Dalkvist ler åt den dramatiska frågan i rubriken och ger ett tröstande svar:
– Företagare, precis som människor i allmänhet, gör misstag, men man lär sig av sina misstag och få misstag är sådana som inte kan rättas till på något sätt, säger Dalkvist.
– Kanske det största misstaget är att man blir ensam med sina funderingar, vare sig det handlar om att utveckla verksamheten eller olika pågående eller akuta problem, tillägger Räihä-Pundars.
VASEKs och Nyföretagscentrum Startias företagsrådgivning är alltid avgiftsfri och konfidentiell, så tröskeln att ta kontakt är verkligen låg.
– Vi kan fundera på affärsidén och lämpliga affärsområden tillsammans med den blivande företagaren, så det går att komma till startrådgivningen också, så att säga, tomhänt. Vi börjar bygga därifrån för att ge ny riktning till affärsidén, betonar Dalkvist.
– Och kundrelationen avslutas inte när företaget grundats, utan företagaren har möjlighet att få röd och stöd kring företagets utveckling, investeringar, rekryteringar, lokalfrågor och andra frågor även under de kommande åren, under hela företagets livscykel. Alltid när företagaren behöver ett utomstående perspektiv på saker och ting kan hen kontakta oss, fortsätter Räihä-Pundars.
Företagsrådgivarnas tankar återvänder till misstag:
– Ett annat stort misstag som en företagare kan göra är att inte genast från början ta reda på rätt sätt att hantera saker som bokföring, fakturering, avtal, anställningsfrågor eller dataskydd, listar Dalkvist.
Räihä-Pundars tröstar dock genast:
– Allt det här är saker som säkert kommer upp i diskussion med en företagsrådgivare, så kontakta oss i vilket skede av företagandet som helst. Vi kartlägger situationen tillsammans, funderar på rätta åtgärder och söker information och vid behov experter från vårt nätverk som kan hjälpa till.
Boka tid för start- eller företagsrådgivning på www.vasek.fi.
KOM IHÅG att anmäla dig senast en vecka i förväg till alla kurser och föreläsningar antingen via webbsajten vuxeninstitutet.korsholm.fi eller per telefon 06 327 7266.
Una tarde en español
Fredag 1.11 kl. 18.00–20.30
Plats: Kulturhuset
Avgift: 28,00 euro
Te invitamos a participar de una tarde en español donde disfrutaremos de una agradable presentación sobre la vida en Venezuela, música y algo ligero de comer durante la pausa.
Viveca Söderholm hablará sobre la vida en Venezuela cuando vivía en el país y sus movimientos migratorios tanto de locales como de extranjeros a través del tiempo.
Luis Casamalhuapa Calderon, cantará con nosotros algunas canciones en español.
FÖRELÄSNINGAR
u Ekonomisk trygghet inför förändringar i vardagen/livet/ framtiden
Torsdag 31.10 kl. 14.00–15.30
Plats: Korsholms vuxeninstitut
Avgift: 15,00 euro
Föreläsare: Svenne Holmström
Servering från kl. 13.30 ingår i avgiften.
Programmet riktar sig till medelålders och äldre personer och handlar om ekonomisk trygghet. Vi diskuterar vad ekonomisk trygghet innebär och reflekterar över de förändringar som kan påverka den ekonomiska tryggheten. Mycket handlar också om att trygga kvinnans ställning inom parförhållandet, då förmögenheten ofta koncentrerats till mannen. Denna ojämlikhet är vanlig bland äldre.
Vi brukar skämtsamt säga att då mannen dör blir kvinnan utan pengar och då kvinnan dör blir mannen utan mat. Attityder och beteendemönster ändrar dock i samhället och det är inte lika polariserat som det någon gång varit.
Programmet handlar om fullmakter som gör livet lättare då det blir förändringar och i synnerhet om intressebevakningsfullmakter. Med en sådan kan man fatta beslut för en annan i enlighet med hens önskemål som räknas upp i fullmakten. Intressebevakningsfullmakten har en stor betydelse då minnet och hälsan börjar svika och den ska uppgöras medan allt ännu är som det ska.
Vi går igenom olika situationer som kan uppstå och när en intressebevakningsfullmakt behövs. Samtidigt tittar vi också hur det är om man inte har den och hur ärenden löses i så fall.
Har du frågor, tveka inte att kontakta oss och kom ihåg att gilla oss på Facebook och Instagram!
En kväll med finsk poesi och sång
Tisdag 19.11 kl. 19.00–20.30
Plats: Kulturhuset
Fritt inträde
Kom och njut av finsk poesi. Institutets körer och ensembler med vänner framför underbara sånger på svenska och finska, och däremellan finns också pärlor av finsk poesi som reciteras på två språk. Du kan lämna in diktönskemål i förväg (vuxeninstitutet@korsholm.fi) senast 31.10.
Arrangeras i samarbete med Korsholms bibliotek.
u Inspiration till ett förmöget liv genom placeringar
Torsdag 31.10 kl. 18.30–20.30
Plats: Korsholms vuxeninstitut
Avgift: 20,00 euro
Föreläsare: Svenne Holmström Servering från kl. 18.00 ingår i avgiften.
Vi funderar på vad ett förmöget liv är och hur den egna mentala hälsan påverkas av den egna ekonomiska situationen. Man kan säga att ett dåligt parförhållande påverkar välmående och arbetsprestationen på samma sätt som en utmanande ekonomisk situation.
Det bärande budskapet är att skaffa passiva intäkter till hushållet, dvs inkomster som inte är beroende av en själv. Det kan t.ex. vara fråga om hyror, dividender och räntor. Tanken är att man leder sitt eget liv och skapar sin egen ekonomiska situation via god planering. Tyngdpunkten på programmet är att skapa förmögenheten från noll via månatligt placerande.
Mycket handlar om val och att förstå hur de olika beslut man fattar kan påverka sin ekonomi långt in i framtiden. Via några konkreta exempel belyses det här på ett sätt som får
åhörarna att verkligen fundera. Vi uppmuntrar åhörarna att våga ta en risk, via exempel, och våga titta in i framtiden redan då besluten fattas.
Åhörarna behöver inga förhandskunskaper, men ett intresse för placeringar och ekonomi är aldrig fel.
u Från mörker till ljus – en personlig berättelse om sorgbearbetning Måndag 11.11 kl. 18.00–19.30
Plats: Korsholms vuxeninstitut
Avgift: 20,00 euro
Föreläsare: Caroline Lillmåns Servering från kl. 17.30 ingår i avgiften.
Välkommen till en personlig föreläsning om att genomgå den svåraste av förluster - att förlora ett barn.
Sorg är fortfarande ett tabubelagt ämne och vi känner oss ofta handfallna och osäkra på hur vi ska bemöta andra människor som går igenom sorg och förlust. Vad säger man och vad kan man göra?
Detta är också en föreläsning med fokus på den styrka vi människor besitter i att ta oss igenom livets prövningar och att det även i de mörkaste stunder kan finnas hopp och ljus. Vi är så mycket starkare än vi någonsin kunnat föreställa oss.
u Pappor i nyfamiljer
Torsdag 14.11 kl. 17.00–19.00
Plats: Korsholms vuxeninstitut
Avgift: 15,00 euro
Föreläsare: Anders von Wendt Servering i pausen ingår i avgiften. Utmaningar och glädje som pappa i bonusfamilj.
En föreläsning/workshop för pappor i nyfamiljer. Gemenskap, stöd och råd kring föräldraskap och papparollen.
Familjer ser väldigt olika ut. Även i nyfamiljer kan barn få de bästa av förutsättningar.
Föräldrar tar olika roller i familjerna, som i bästa fall kompletterar varandra. Hur ser pappornas roll ut i nyfamiljer?
u Ansvar – vårt universella och individuella superverktyg
Torsdag 21.11 kl. 19.00–20.30
Plats: Korsholms vuxeninstitut
Avgift: 15,00 euro
Föreläsare: Krook-Lindholm Servering från kl. 18.30 ingår i avgiften.
Ansvar är vägen till (inre) frid, fred och frihet.
Personligt ansvar är vår suveräna (med)mänskliga rättighet, och skyldighet.
Fungerande ansvar är dock ingen självklarhet, inte för någon. Hur går ansvar i praktiken till, vad behövs, vad handlar och handlar ansvar inte om? Var ”gömmer sig” garantin?
Välkommen att ta del av bred och djup erfarenhet, sann inre vetskap kring (k)ärlighet och ansvar med (med)mänsklig inre intelligens.
SENIORPUNKTEN
Träffpunkten för Korsholms seniorer
AKTIVITETER OCH TRÄFFAR
På Seniorpunkten
Måndag
14.00–16.00 Silvergruppen (jämna veckor)
Mera info: Gun-Britt Thomasfolk, tfn 050 306 3121
Tisdag
13.00–16.00 Knypplingscafé (jämna veckor)
Ledare: Gun-Britt Thomasfolk
13.00–13.45 Boccia
14.00–16.00 Pidro (udda veckor)
Onsdag
9.30–11.00 Minnenas café
Ledare: Anette Hästbacka
Torsdag
10.00–13.00 Flitiga fingrar
Ledare: Natalia Storm
Fredag
12.30-14.00 Fredagsträffen.
Ledare: Astrid Wikman
I byarna
Boccia & kaffe
Pulsen, Solf Fredagar kl. 13–14
Seniorträff
70
Måndag 28.10 kl. 13–15 Österbottens välfärdsområde bjuder in alla 70+ som önskar veta mer om servicen och hur du kan stöda hälsa, minne och funktionsförmåga.
Måndag 31.10 kl. 13–15 Österbottens välfärdsområde bjuder in alla 80+ som önskar information, inspiration och vägledning för ett friskt och hälsosamt liv.
Anmälan till Duv eller Seniorpunkten senast 20.11.
Välkomna hälsar Rådet för personer med funktionsnedsättning och Duv.
Torsdag 5.12 kl. 13
Julfest tillsammans med Folkhälsan och Korsholms svenska församling
Anmälan senast 2.12. UTSTÄLLNINGAR
”Vackert” – oljemålningar
Hans Hägglund november–december Minnen
Jane Trygg-Kaipiainen januari–februari
SPORTOTEKET
- Motionsbibliotek
Från Seniorpunkten kan du som äldre gratis låna hem utrustning för motion.
Från oss hittar du:
Motionscyklar
Hantlar
Kettlebells
Gummiband
Vrist- och handledsvikter
Griptränare för händer
Kontakta Diana Enlund vid Seniorpunkten.
Vattengymnastik för seniorer
Under november kan vi erbjuda kommunens seniorer möjlighet att pröva på vattengymnastik i Korsholms simhall. Vattengymnastiken ordnas som en del av projektet Rörelse för äldre i vardagen.
Måndagar (4.11, 11.11, 18.11, 25.11) kl. 9–10 Ingen avgift. Begränsat antal platser.
Diana Enlund Rörelse för äldre i vardagen 044 4240112 diana.enlund@korsholm.fi
Internet: www.korsholm.fi/seniorpunkten
Facebook: Seniorpunkten_Senioripiste För mera info: Se Föreningsspalten i Vasabladet samt Vaasa-lehti.
FOLKHÄLSANS CAFETERIA
Öppet vardagar kl. 8–15. Lunch kl. 11–13.30
Tfn: 06 320 6310
ÄLDRERÅDET
Äldrerådet bevakar de äldres intressen i kommunen. Ta gärna kontakt med ordförande Leif Rönnskog (040 506 0743) eller sekreterare Anette Hästbacka om du har ärenden som äldrerådet kunde eller borde ta upp.
RÅDET FÖR
PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Har du ärenden som skulle vara aktuella för rådet för personer med funktionsnedsättning så kan kontakta ordförande Anki Stenkull-Aura (044 2757 777) eller sekreterare Anette Hästbacka.
Råden har representanter i motsvarande organ för Österbottens Välfärdsområde.
PROJEKTET FÖR HJÄRNHÄLSAN –
AIVOTERVEYDELLE
I KORSHOLM ÅREN 2019–2021
Hösten 2019 startade projektet För hjärnhälsan - Aivoterveydelle i Korsholm. Seniorerna i Korsholm har efterlyst resultat från detta projekt, vilket vi nu redovisar i korthet.
IFinland genomfördes en studie under åren 2009–2014, som ville få fram om man med hälsosamma levnadsvanor kan påverka risken att få minnesproblem. Hela 1 260 seniorer med riskfaktorer i åldern 60–77 år deltog i studien.
Gruppen delades in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionsgruppen gjorde hälsosamma livsstilsförändringar (kost, motion, hjärnjumppa, god kontroll av riskfaktorer med tanke på hjärt- och kärlsjukdomar och sociala aktiviteter), medan kontrollgruppen fick normal hälsorådgivning och levde “som vanligt”.
Efter två års uppföljning kunde man visa att kontrollgruppen hade 30–40 % större risk att få minnesproblem jämfört med interventionsgruppen. För mera information: https://fbhi.se/sv/finger-studien.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) utarbetade med detta som evidens, ett åtgärdsprogram för livsstilsförändring hos äldre personer i riskzonen att utveckla minnesproblem. Primärhälsovården fick alltså konkreta verktyg, FINGERmodellen, för att komma i gång med förebyggande arbete med tanke på hjärnhälsan.
Detta var startskottet till att den geriatriska polikliniken på Korsholms hälsovårdscentral inspireras att göra ett eget litet FINGER-projekt år 2019. Vi döpte vårt projekt till “För hjärnhälsan – Aivoterveydelle”.
Resultat
På hösten 2019 startade vårt eget projekt i Korsholm. I projektet deltog 50 seniorer. Vi försökte efterlikna den ursprungliga Finger-studien så mycket som möjligt. Här redovisar vi resultatet i korthet.
Det var 47 av 50 deltagare som fullföljde projektet ända till slutet. Fysioterapeuterna utförde fem olika fysiska tester på deltagarna. Dessa tester upprepades fyra gånger under projektets två år.
och ökad användning av hjärtmärkta produkter.
Vissa gjorde även övriga livsstilsförändringar så som ökad mängd hjärngymnastik (korsord, sudoku, läsa böcker och lyssna på musik).
Testerna var uppstigning från stol, balans på ett ben, PEF-mätning, gripkraft och gångtest (1 km).
I tre av dessa tester (uppstigning från stol, balans på ett ben, gångtest) förbättrade både männen och kvinnorna sina resultat.
I ett av testerna (PEFmätning) försämrades både mäns och kvinnors resultat något och i ett av testerna (gripkraft) förbättrade männen resultaten och kvinnornas resultat förblev i stor sett oförändrade.
Knappt hälften av deltagarna ökade på mängden motion i vardagen så som gymträning, gymnastik i hemmet, balansövningar, dagliga promenader och stavgång.
Mera än häften av deltagarna uppger att de förbättrat sina kostvanor så som att använda mera mjuka fetter, mera frukt och grönsaker, minskad mängd socker och salt, mindre rött kött, mera vegetariskt, mera mångsidig kost, tillräckligt med proteiner
TUMMEN UPP FÖR HJÄRNHÄLSAN!
I Österbottens välfärdsområde sätts tyngdpunkten i större utsträckning än tidigare, på förebyggande arbete med målsättningen att få en friskare befolkning som tar mera ansvar för den egna hälsan.
I Österbottens välfärdsområde inledde seniorrådgivningarna sina verksamheter från början av år 2024. Seniorrådgivningen innefattar förebyggande hälsovårdstjänster för personer över 65 år som inte har andra regelbundna vårdtjänster eller hemvård.
Målsättningen är att främja och stöda hälsan och välbefinnandet och att i ett tidigt skede identifiera eventuella riskfaktorer som påverkar hälsan och därmed förebygga folksjukdomar, så som till exempel diabetes och minnessjukdomar.
En del av deltagarna beskrev även upplevelsen av ett hälsosammare liv, mera förståelse för medmänniskan, mindre mängd rökning och alkohol och bättre sömn. Ett fåtal av deltagarna gjorde inga livsstilsförändringar under projektets gång.
Johanna Silfver-Forsbacka har gjort ett examensarbete om projektet där 38 av de 47 seniorer som deltog i projektet valde att delta. I analysen som gjordes fyra år efter projektstarten kan man konstatera bland annat förbättrade kolesteroloch blodsockervärden.
Vid intresse kan man ta del av detta examensarbete via länken https://urn.fi/URN:NBN: fi:amk-202404166708 för mera detaljerat resultat.
Diskussion
Nu är det fem år sedan projektstarten på Korsholms hälsovårdscentral och mycket har hänt sedan dess. Hälso- och sjukvårdssystemet i Finland har förändrats och primärvården sköts numera av välfärdsområden.
Vi var initiativtagare till projektet För hjärnhälsan i Korsholm. Vi brinner fortfarande för hjärnhälsan i våra nya roller som seniorrådgivare i Österbottens välfärdsområde och vi tillämpar kontinuerligt THL:s Finger-modell i det dagliga arbetet på seniorrådgivningen.
Behöver man som senior råd och stöd kring förebyggande insatser för den egna hälsan är man välkommen att kontakta seniorrådgivningen. ●
Johanna Silfver-Forsbacka seniorrådgivare & Diana Rosenlöf seniorrådgivare
