”Sen gjorde man inte så mycket mer Stod och hängde en stund där över räcket Stod väl där och försökte tänka som Dennis Lyxzén Såg väl nån som hade varit nazi och sen for man hem”
”Och jag hade int nå bättre för mig I England hade jag inget mer att ge Mina partykläder tryckt jag ner i nå lådor Och förd dem till Frälsningsarmén”
NOG VAR HAN EN VÄN , FRÅN SLÄKT MED LOTTA SVÄRD , 2015
EGNAHEMSHUS , FRÅN VENEZIANSK AFTON , 2017
Men så är det inte riktigt. Vasa är ändå en stad med universitet, som växer och som har en fungerande ekonomi. Ibland känner jag mig tvungen att föra fram en motbild, säger Mattias Björkas, som trots många år i Stockholm rent själsligen aldrig har lämnat Österbotten. Han berättar om hur han som 19-åring, under sin civiltjänstgörarutbildning i Helsingfors, räckte upp handen och opponerade sig mot någons bild av Österbotten. – Ja, så är det kanske ute på landet, men i de större städerna funkar det inte alls så, berättade han. – De andra tittade på varandra, de förstod inte alls vad jag talade om, för dem fanns det bara hålor utanför Helsingfors, säger han. Nu märker han hur han själv tillämpar samma världsbild. – Nu när jag bor i Stockholm börjar jag se saker som händer i de mindre städerna som lite mindre verkliga. Den synen hade jag absolut inte innan jag flyttade hit, jag förstår inte varför det har blivit så, säger Mattias Björkas. Kan du stålsätta dig mot det?
– Ja. Man får lov att göra det. Jag märker att det finns en syn bland infödda stockholmare på dem som flyttar in, att de tar med sig en annan sorts mindre värd kultur, de är lite mer vulgära, de för stör vissa saker, vissa saker var bättre förr, säger han. Vasas flora och fauna har översatt några av sina låtar till tyska och förra året kom en bok med texter, noter, betraktelser och bilder. Mattias Björkas får det att låta som att det mest handlar om att möjligheten och kreativiteten har funnits där, men samtidigt visar det att en poplåt inte måste begränsas till att enbart vara en poplåt. – Det ligger nära till hands att tänka vad man kan göra mer. Jag har ansträngt mig för att få ihop de här låtarna och så hamnar de på Spotify. Det kan kännas lite fattigt att de bara ska ligga där, säger han. TYSKLANDSÄVENTYRET BLEV DOCK inte början på
en karriär utanför de nordiska länderna. – Vi var där och spelade och den reaktion vi fick var mest att de liksom inte förstod. ”Varför gör ni det här, varför har ni ansträngt er med det här?”, sade de. De tyckte att det var en kuriositet, det kanske är så många svenskar närmar sig oss lite också.
Deras lakoniska textrader sjungna på vemodig finlandssvenska sätter fingret på en känsla alla kan förstå, utan att ha satt sin fot i Petalaxa.
FOTO: PETRA ÄLVSTRAND
Hur trött är du på att förklarar för svenskarna vad finlandssvenska och Vasadialekt är för något?
– Jag vet ju på något vis vad jag har gett mig in på. Eftersom jag rör mig i finlandssvenska kretsar, så vet jag ju att man tycker om när det visar sig att svenskarna inte riktigt vet, det är roligt när någon säger ”nu var det någon som bröt på finska”. Men när jag bodde i Göteborg förstod jag att Svensk finland är geografiskt ganska långt borta. Det är kanske inte så konstigt om de inte har så bra koll. Det gör sitt till att det är svårt att naturligt b egripa det här med finlandssvenska om man inte har koll på den svenska tiden i Finland. Det är inte individuellt slarv, det är snarare ett problem med utbildning. • 37