Page 1

JUBILEUMS E S S Ä E R

Barnmedicinsk guldålder vid Karolinska

Hugo Lagercrantz Essäist


Barnmedicinsk guldålder vid Karolinska De första andetagen har betraktats som ett avgörande tecken på livets början, vilket även avspeglas i orden ande (livsanden) och spiritus (luft). Röntgen och fysiologiska registreringar av de första andetagen på 1950-talet utgöt höjdpunkten i den barnmedicinska forskningen vid KI Röntgen och fysiologiska registreringar av de första andetagen, som utfördes av John Lind respektive Petter Karlberg på 1950-1960-talet utgör höjdpunkten i den barnmedicinska forskningen vid Karolinska Institutet. De första andetagen har ju betraktats som det mänskliga livets början, inte bara från ett religiöst-filosofiskt perspektiv utan även juridiskt. Andning och livsande hänger ihop, liksom spiritus och luft. De svenska röntgenbilderna av de första andetagen och registreringskurvorna fanns med i många internationella läroböcker i barnmedicin, särskilt nyföddhetsmedicin. Fredrik Theodor Berg blev den första professorn i Barnmedicin år 1845 Barnmedicin hade en framträdande plats vid Karolinska Institutet ända sedan den första professuren i Barnmedicin inrättades år 1845. Den förste innehavaren var Fredrik Theodor Berg, bild tv, som efter studieresor i Europa introducerade modernt medicinskt tänkesätt och metodik, såsom stetoskopet. Han utförde ett stort antal obduktioner av barn och be-

skrev bl a plötslig spädbarnsdöd. Han var kliniskt verksam vid Barnhuset, dit s k oäkta barn inlämnades, men där det också fanns plats för sjuka barn. De sanitära förhållandena var mycket dåliga och barndödligheten mycket hög. Ett okänt antal s k ”hittebarn” ligger begravda på Adolf Fredriks Kyrkogård. Fredrik Theodor Berg avgick i protest då direktionen inte reagerade på hans kritik. Han blev istället chef för statistiska centralbyrån. På ett tidigt stadium insåg han att ett lands välstånd är relaterat till låg spädbarnsdödlighet. Genombrottet var strax efter andra världskriget när Arvid Wallberg blev professor och drog till sig internationellt intresse Det stora genombrottet för pediatriken inträffade strax efter andra världskriget, då Arvid Wallgren, bild th, fick den ena professuren i pediatrik, som var förlagd till Norrtulls sjukhus. Barnkliniken flyttade sedermera från Norrtulls sjukhus till Karolinska år 1953?. Wallgren hade infört BCG-vaccination under sin tid som överläkare i Göteborg. Han var en mycket framstående barnläkare och hade ett stort internationellt kontaktnät. Han inbjöd gästforskare från hela världen och ronderna kunde ibland ske på upp till fyra språk. En av de mest kända barnläkarna var Mildred Stahlman, som kom till Norrtulls sjukhus som ung läkare och som senare


har blivit en av de ledande nyföddhetsforskarna i USA. Wallgren bedrev s k bedside-undervisning och hade mycket uppskattade undervisningsronder, vilket inte var så vanligt på den tiden. Han frågade också om hur barnen hade det hemma. Hans klinik attraherade därför många unga läkare och det var svårt att få plats även som obetald läkare på hans klinik. John Lind, Petter Karlberg och Rolf Zetterström var hans mest kända elever och alla tre blev senare framstående professorer. Petter Karlberg skrev en avhandling om ämnesomsättningen och framför allt syrgasförbrukningen under det första spädbarnsåret, som han framlade år 1952. Därefter for han till Boston och arbetade i ett aktivt forskarteam som leddes av Clement Smith, som då var en ledande nyföddhetsfysiolog. Petter Karlberg tillbaka från Boston och registrerade de första andetagens fysiologi När han kom hem började han att registrera de första andetagens fysiologi. Han lät det nyfödda barnet svälja en liten ballong för att mäta trycket i bröstkorgen. Samtidigt satte han en andningsmask över barnets näsa och mun, som var kopplad till en s k pletysmograf, som kunde mäta luftvolymer och tryck. Pletysmografen var av en ganska primitiv art och bestod till stor del av ett stort vinkrus för uppsamling av luften. Redan då kunde han visa att det nyfödda barnet måste generera ganska höga negativa tryck – upp till 40 cm vatten – för att fylla de 30 miljoner luftblåsorna vid födelsen. Han fann att det krävdes åtskillig kraft för att detta skulle lyckas. Han noterade också att barnet verkade skrika utan att det kom ut någon luft. Det beror på att barnet försöker andas ut samtidigt som det håller struplocket stängt. Detta antog Karlberg kunde vara viktigt för att barnet skulle pressa ut lungvätska från de väts-

kefyllda lungblåsorna. Han kunde också visa att lungornas eftergivlighet compliance är mycket låg från början, men att den snabbt ökar. Registreringen av första antagandena är unika och fanns med i de flesta läroböcker i nyföddhetsmedicin i många decennier efteråt. De har senare också bekräftats i engelska studier. Barn som inte direkt började andas utsattes för växelbad Petter Karlberg, bild th, gjorde också en intressant observation, som bara publicerats i anekdotisk form. Han frågade sig vad det var för mekanismer som sätter igång andningen hos det nyfödda barnet. När ett barn inte kom igång med andningen brukade man använda sig av växelbad – d v s man doppade barnet omväxlande i varm och kallt vatten, vilket föreföll stimulera andningen. Karlberg gjorde så att han i samband med ett planerat kejsarsnitt doppade det nyfödda barnet i kroppsvarmt vatten. Endast kroppen doppades ned i vattnet, inte huvudet. Han noterade då att barnet slutade andas när det var omgivet av varmt vatten, men när han tog upp det så började det skrika, för att sluta andas när det doppades ned igen. Efter att ha doppat barnet fram och tillbaka sa till slut överbarnmorskan till ”att nu fick det vara nog”. Han antog att just avdunstningen av fostervatten i samband med födelsen kan vara av stor betydelse för att stimulera andningen. Detta har sedan bekräftats, framför allt av Nya Zeeländska forskare. Röntgen visade att lungorna var vätskefyllda vid födelsen, men fylldes snabbt med luft Innan Karlberg gjorde sina berömda mätningar och första antagningar hade John Lind tillsammans med den finlandssvens-


ke röntgenologen Carl Wegelius börjat röntga de första andetagen. Dessa undersökningar utfördes på Södra BB. Det var innan man kunde göra s k cineröntgen, alltså röntgenfilmning och man fick lov att konstruera paraplyliknande kassettväxlare. Röntgenfilmerna låg nämligen i kassetter, som man måste byta ut för varje ny tagning. Lind kunde visa att lungorna var helt vätskefyllda när barnet kom ut, men att de snabbt fylldes med luft om barnet var friskt. Dessa undersökningar utvidgades i samarbete med Karlberg och gästforskare. Lind undersökte också hur blodomloppet ställde om vid födelsen. Engelska forskare hade visat att blodflödet genom lungorna var mycket lågt hos fostret, men i och med födelsen så öppnades lungkärlen och det skulle möjliggöra syresättning hos blodet. Detta hade man visat på får hos nyfödda lammungar, men Lind var den förste som kunde visa det hos nyfödda barn. Flera internationellt kända barnläkare/ forskare var gästforskare vid KI redan under 1960-talet Barnkliniken på Karolinska sjukhuset var i början av 1960-talet ett av världens ledande centra för denna typ av forskning. Flera unga amerikanska barnläkare som kom som gästforskare har sedan blivit ledande professorer i ämnet i USA. Som exempel kan nämnas, förutom Mildred Stahlman, Leo Stern, Bill Oh, Tim Oliver och Bob Usher. En upptäckt av stor betydelse var när barnläkaren Rolf Zetterström, bild tv, tillsammans med biokemisten Lars Ernster kunde visa hur svår gulsot hos nyfödda kunde leda till hjärnskador – kernikterus. På den

tiden var det vanligt att barn fick denna typ av hjärnskada, när mammans och fostrets blodgrupp inte passade ihop Rh-immunisering. Numera kan man ”vaccinera” mot detta. Karlberg handledde ett flertal doktorander, som utforskade omställningen vid födelsen mer i detalj. Särskilt kan nämnas Ragnar Tunells analyser av syre- och koldioxidnivån alldeles efter de första andetagen efter normal och komplicerad förlossning. Dessa undersökningar har varit fundamentala för att förstå omställningen vid födelsen. John Lind, bild th, var mer inriktad på omställningen av blodomloppet och framför allt på hur lungkärlbädden öppnades. Vidare utförde han tillsammans med en amerikansk gästforskare, Alice Yao, den första studien av hur blodkärlet mellan det nyfödda barnet och moderkakan, som varit avgörande för att kunna bestämma när man skall göra avnavling. Det första andetaget – barnet får luft – andas ut mot stängt struplock- sedan det förlösande första skriket Jag minns så väl när John Lind föreläste om det första andetaget när jag gick barnkursen på Karolinska. Han drog en linje på den svarta tavlan uppåt, som visade hur barnet fick i sig luft och sedan drog han ett horisontellt rakt streck över hela tavlan, som visade hur trycket i bröstkorgen ökade utan att barnet andades ut. Han baserade det på Karlbergs studier, och visade att barnet sannolikt trycker ut lungvätska genom att andas ut mot ett stängt struplock. Sedan kommer det första skriket, som John Lind också ingående studerade ur ett vetenskapligt perspektiv. Han visade nämligen att man med spektralanalys kunde skilja på normalt skrik


och skrik från ett hjärnskadat barn. Födelsen är en ”squeezing and squashing” med mycket hög halt stresshormoner – bra för barnet, då andningen stimuleras och barnet väcks från fostersömnen Petter Karlberg visade på sina föreläsningar visa hur det nyfödda huvudet och kroppen klämdes till vid födelsen och lungvätska sprutade ut ur näsborrarna. Den ledande engelske forskaren inom området, Geoffrey Dawes talade om ”squeezing and squashing”. Detta fascinerade mig och vi började därför att mäta stresshormonerna noradrenalin och adrenalin hos nyfödda barn. Till vår förvåning fann vi att de var ungefär tjugo gånger högre än hos vuxna vid vila. Om barnet föddes via säte eller efter en annan komplicerad förlossning, kunde nivåerna vara hundrafalt högre. När vi visade dessa resultat för vuxenendokrinologerna, trodde de knappt på våra resultat. De menade att barnen borde få hjärnblödning av så höga stresshormonhalter. Men, följande år kunde vi faktiskt visa att denna stress vid födelsen är bra för barnet och att den stimulerar andningen och uppsugning av lungvätska, samt kickar igång barnets ämnesomsättning och väcker det från dess fostersömn. Vi kunde också visa att barn som föddes via planerat kejsarsnitt hade vissa problem med omställningen i samband med nyföddhetsperioden. Denna forskning sammanfattades i artikeln ”The stress of being born” i Scientic American, 1986.

Hugo Lagercrantz, professor i och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. 15/11/2009


Hugo Lagercrantz, Essäist Hugo Lagercrantz forskning handlar om livets allra första skede - om kroppens stressreaktioner vid födelsen och om medicinska problem som uppstår när livet startar för tidigt. Särskilt intresse har ägnats åt andningskontrollen hos nyfödda barn och fenomenet plötslig spädbarnsdöd. De senaste åren har Hugo Lagercrantz intresserat sig för den nyfödda hjärnan, särskilt den för tidigt födda hjärnan. Genom att studera hur barnet bearbetar sinnesintryck, såsom lukter, smärta eller åsynen av ansikten försöker han förstå hur medvetandet uppkommer och vad som händer när hjärnan utvecklas onormalt. Hugo Lagercrantz har publicerat ungefär 260 vetenskapliga artiklar och flera populärvetenskapliga böcker. Han är också aktiv skribent av debattartiklar om forskning och vård, ofta ur ett barnsperspektiv. Han var ordförande för svenska barnläkarföreningen 2002-2003 och President för European Society for Pediatric Research år 2004. Februari 2005 var han gästföreläsare vid Collège de France i Paris. Hugo Lagercrantz belönades 2004 med Astrid Lindgrens Världs pris för sina insatser för barn.

Hugo Lagercrantz har varit professor sedan 1989 kombinerat med en tjänst som överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hugo har också som ledamot i Kulturrådet engagerat föreläsare i en serie ”Enlightened Brain”, vilka kan hyras/köpas av Kulturrådet via dess hemsida.

Institutionen för kvinnors & barns hälsa Om enheten Neonatologi Vid enheten för neonatologi sker forskning inriktad på nyföddhetssjukdomar samt omhändertagande av nyfödda barn Hugo Professor i pediatrik, särskilt neonatologi vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa E-post: Hugo.Lagercrantz@ki.se

Barnmedicinsk guldålder vidKarolinska  

Hugo Lagercrantz om Barnmedicinsk guldålder vid Karolinska

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you