Aiai magasinet nr 3

magasinet#3 DECEMBER 2015

Omsorg24 Reportage GÖR DIN RÖST HÖRD I

Almedalen Prisregn över Kaustik

INTERVJUER MED:

Maria Johansson Annika Jyrwall Åkerberg Olle Wästberg

Vad är Aiai?

Kaustik utvecklar verksamhetsstödet Aiai (Administrativ Interaktiv Assistans över Internet) som effektiviserar administratio­nen och säkrar kontrollen av personlig assistans.

Det webbase­rade systemet har skräddar­sytts för den som arbetar med eller brukar assistans. Aiai under­lättar och automatiserar den omfattande administration som personlig assistans kräver, vilket innebär att användarna i högre grad kan fokusera på själva utförandet av assistansen. Med över 40 000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige vad gäller verksamhetssystem för personlig assistans.

Om Kaustik Kaustik är ett IT-företag, men också ett kunskapsföretag som med ett genuint engagemang förmedlar kompetens och bidrar i angelägna frågeställningar inom området personlig assistans. Kaustik publicerar Aiai-magasinet, anordnar Akademi samt arrangerar en viktig mötesplats under Almedalsveckan kring ämnena personlig assistans och tillgänglighet. Kaustik har även utvecklat produkten Omsorg24 som är ett skräddar­sytt verksamhetsstöd åt HVB-hem och LSS-boenden.

AIAI-MAGASINET DECEMBER 2015

INNEHÅLL

04 NU är bra timing

Tillsammans gör vi skillnad

för vd-byte

06 Prisregn över Kaustik är till fördel för vår kund

09 Gör din röst hörd

Under det gångna året har det blivit allt tydligare hur Kaustik verkar inom tre områden – IT, kunskap och engagemang.

Jag är övertygad om att vi alla har att tjäna på att stärka kompeten­­ sen inom vårt område. Att samlas och utbyta erfaren­heter ser vi därför som vår ange­lägenhet. Vi får bekräftelse att Aiai Akademi, våra verksamhetsexperter och kundsupport har bidragit till att höja kunskapsnivån för våra kunder och partners. Det är viktigt.

Men det är ännu viktigare att vara engagerad, att ta ställning och finna mod. Mod att stå upp för saker som är så självklara som allas lika rätt oavsett funktionsnedsättning eller något annat som är lika normalt i vårt samhälle. Vi vill engagera.

Genom Aiai Magasinet sprider vi röster i vår omgivning som har något viktigt att berätta. Det gör vi i syfte att skapa förståel­se och medvetenhet om den situation vi lever och verkar i. Vi vill lämna vårt bidrag till att assi­stansreformen inte bara ska bestå utan utvecklas i positiv riktning.

Jag är glad över att vårt engagemang nu både inbegriper Erik Ljungbergs stiftelse och att kunna arrangera den mest självklara platsen för dialog om personlig assistans i Almedalen. Ensam är det svårt att genomföra förändring. Tillsammans kan önskad kraft frigöras som gör bestående skillnad. Låt oss tillsammans medverka till en bättre framtid och stå upp för varandra.

i Almedalen – ny mötesplats

12 Vi välkomnar

våra nya medarbetare

14 Nya funktioner för schemaläggning

17 Tips & tricks från kundsupport

18 Särnmark valde Aiai Enterprise

20 Maria Johansson 24 Vi är Kaustik 26 Nöjd kund-index 27 Omsorg24 löste behov i Norrköping

30 Riksdagsmotioner 31 Granskande bloggare 32 Olle Wästberg Fler ska kunna vara delaktiga

36 Speed-dating 37 Funkisprojektet 38 Åskmoln över assistansen

40 Försäkringskassan

Magnus Crossner, Kaustik

– efterskottsbetalning

43 Aiai Akademi i Göteborg 44 Annika Jyrwall Åkerberg – prisbelönt jurist

46 Krönika

Omslag Anna kramar om sin favoritfröken Mia Persson på dagverksamheten i Norrköping. Läs mer på sidan 27–29.

Solskensvecka på Furuboda

47 Kalendarium

PROJEKTLEDARE & REDAKTÖR: Per Luthander FOTOGRAF: Leif R Jansson GRAFISK DESIGN/LAYOUT:

Bergman Illustrerat och Plymforshell.se TRYCKERI: Pipelinenordic.se KAUSTIK: Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg www.kaustik.com | www.aiai.se | www.omsorg24.se

Per Luthander

Leif R Jansson

Emilie Bergman

Olof Plym Forshell

3

VD-BYTE

NU är bra timing för vd-byte Det är dags att ta nästa steg i Kaustiks utveckling. Kaustik gör en offensiv och strategiskt viktig satsning inför framtiden. En omorganisation och förändring på ledande befattningar – och vd-byte.

N

är jag började engagera mig i Kaustik och tillträdde som vd 2011 formulerades tydliga tillväxt- och marknadsmål jämte några noga utvalda önskade utmärkelser. Vi resonerade redan då att vd bör vara stationerad i Göteborg om utveckling och kundsupport fortsatt var koncentrerat till Göteborg och målen uppnåtts. Det är med stor glädje vi nu kan pricka av måluppfyllelsen och går därför in i en ny fas i Kaustiks utveckling. Det känns motiverat och inspirerande att organisera om vår verksamhet och göra vd-skifte. Timingen kunde inte vara bättre, säger avgående vd Magnus Crossner som fortsatt kommer vara placerad i Stockholm.

– Det är sällan optimalt att ensamt inneha många olika roller i ett företag. Förutom vd och styrelseledamot har jag bland annat ansvarat för affärsutveckling, försäljning, kundvård, kommunikation och marknadsfrågor. I det stadie som företaget befinner sig känns det klokt att dela på flera av rollerna och låta fler ansvara och utveckla företagets olika områden, fortsätter Magnus Crossner.

Vad ska du nu göra?

– Jag kommer naturligtvis fortsätta jobba till 110 procent för Kaustik men nu i en annan roll. Främst kommer jag att arbeta operativt med kundnära affärsutveckling och tillsammans med ny vd utveckla våra 4

En noga genomtänkt, mogen och offensiv satsning.

kundrelationer. Mitt uppdrag blir även att etablera en extern styrelse för Kaustik samt arbeta aktivt i den nya styrelsen. Min absoluta uppfattning är att vd inte ska utgöra styrelse, utan vara adjungerad. Risken är annars för stor att vd själv får ta emot egna hänskjutna frågor och då även företräda två bolagsorgan, fortsätter Magnus Crossner.

En oroväckande stor andel Di Gasellföretag finns inte kvar efter tre–fem år. Då man analyserat orsaken framkommer att bolagsstyrning inte hängt med och anpassats med verksamheten och den starka tillväxten.

– Kaustiks ägare har tagit till sig detta och nu är vi väl rustade för att möta nya utmaningar, säger Oskar Svarfvar, nytillträdande vd för Kaustik.

– I Oskar Svarfvar får Kaustik en Affärs- och ut­ veckling­ s­ orienterad vd placerad i Göteborg. Till Oskars styrkor hör hans erfarenhet av att leda utvecklingsintensiv verksamhet genom gott ledarskap och han uppfyller mer än väl våra önskemål. Styrelsen

Oskar kommer närmast från en position som IT- och Utvecklingschef på KVD. Oskar har även varit CIO på Transatlantic, IT-chef på Ringhals Kärnkraftverk och chef över affärsarkitekter på Handelsbanken.

är väldigt stolt att lyckats rekrytera Oskar till just vårt företag, säger Magnus Crossner.

– Vi ska fortsatt ha en platt och effektiv organisation, säger Oskar Svarfvar. Istället för enheter etableras fyra team med en teamledare för respektive team.

Med teamen fördelas ansvar för Utveckling, Drift, Kundsupport och Marknad/Produkt.

CHRISTOFER HÅKANSSON IKLÄR SIG ROLLEN som Produkt­ ägare och lämnar Kundsupport till nyrekryterade Pia Carlsson. Pia är i grunden säljare och kommer närmast från Datavara i Alingsås. På Datavara har Pia varit försäljningsansvarig för Crona Löns LSS-modul.

Martin Qvistgård blir teamledare för Drift och Magnus Crossner för Marknad/Produkt.

Varför attraherades du av Kaustiks vd-roll?

– Kaustik är ett välskött bolag med spännande produkter, skickliga medarbetare och en grundfilosofi som tilltalar mig. Dessutom befinner sig Kaustik i

FOTO: LO BIRGERSSON

en fas där jag känner att jag kan bidra på ett positivt sätt för att ta nästa steg i Kaustiks fortsatta utveckling. Och det finns många sätt att utveckla Kaustik på genom att följa våra kunder inom nya affärsområden eller till nya marknader, säger Oskar Svarfvar.

Vad kommer jag som kund kunna förvänta mig av dig som nytillträdd vd?

– För det första så kommer mycket att vara sig likt. Vi fortsätter på inslagen väg men kommer att bli ännu tydligare i vårt engagemang och vår mission att sprida kunskap. Därtill kommer vi fortsätta vår interna processförbättring för att få till en jämnare utvecklingstakt och vara än mer lyhörda mot kundernas behov.

Så för kunderna hoppas jag att detta kommer att märkas att vi helt enkelt blir lite bättre för var dag som går, säger han.

– Med dessa förändringar har vi stärkt vår organisation, tagit vara på kompetenser och blir ännu mer konkurrenskraftiga, avslutar Magnus Crossner.

5

Kaustiks medarbetare var på plats på Gasellgalan.

Prisregn över Kaustik är

I

nför en storpublik i Göteborgs konserthus mottog Kaustik den 24 november den åtråvärda utmärkelsen Årets Gasellföretag, som utdelas till de mest snabbväxande företagen i landet.

– Ett av våra delmål som formulerades redan 2010 var att bli Gasellvinnare. Jag är oerhört tacksam och glad att vi nu uppnått målet. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till våra kunder och medarbetare, sa Magnus Crossner när han mottog Gasellstatyetten.

Inte mindre än 750 inbjudna gäster trotsade novemberrusket för att njuta av den påkostade Gasell6

galan i Göteborg, arrangerad av Dagens industri.

Många av Västsveriges växande företag och framgångsrika entreprenörer var samlade och fick bland annat lyssna på en intervju med energiminister Ibrahim Baylan som utfrågades av Di:s nyhetschef Anna Ekelund och politiske redaktör PM Nilsson.

SPÄNNINGEN VAR PÅ TOPP när

Åsa Hillsten Eklund, kommunikations- och marknadschef på Collector Bank, öppnade ett kuvert och läste upp namnet på årets vinnare i Västra Götaland: Kaustik!

Magnus Crossner mottog pris för Kaustik som Gasell-­vinnare inför en rekordpublik på konserthuset i Göteborg 24 november.

till fördel för vår kund – Jag har förstått att utmärkelsen Sveriges Gaseller kanske är viktigare för kunden än för själva företaget. Detta som en bekräftelse på att leverantören har en väl fungerande organisation men även förmåga att fortsätta i önskad riktning, säger Magnus Crossner och fortsätter: – I vårt fall handlar det om att skapa fortsatt attraktionskraft för våra kunder, att vi ger mer nytta och värde genom våra produkter. Att vara Gasellvinnare är ett viktigt erkännande att det vi gör är uppskattat och att vår verksamhet fyller ett behov.

OM DI GASELL:

Sverige behöver tillväxt, och Sveriges entreprenörer behöver inspirerande förebilder. Därför utser Dagens industri de snabbast växande företagen i landet till Gaseller.

Varje höst utser Dagens industri Sveriges gasellföretag, alltså det företag som har vuxit snabbast i Sverige de senaste tre åren. Varje vår arrangeras Gasell­ träffar runt om i landet, där framgångsrika entreprenörer, spännande företagsledare och skarpsynta experter bjuder på tips och inspiration.

7

Gasellerna anses ha en viktig roll som jobbskapare i den svenska ekonomin. En genomgång av syssel­ sättningstillväxten i Di:s Gasell­ företag under den senaste undersökningsperioden 2011–2014 ger närmare 15.000 nya jobb.

Gasellerna anses vara närings­ livets dynamiska mellanskikt. Men kriterierna är hårda. Årligen utses färre än 0,5 procent av alla Sveriges aktiebolag till Gasellföretag.

Läs mer om Kaustik och Di Gasell på: www.digasell.se

Kaustik erhöll utmärkelse på Sweden Technology Fast 50

K

austik placerade sig på en hedrande andra plats enligt Sweden Technology Fast 50, Deloittes oberoende ranking av Sveriges snabbast växande teknologiföretag. Endast iZettle har haft starkare tillväxt.

– Jag är oerhört stolt och tacksam över utmärkel­ sen. Att vi nu är ett av Sveriges absolut tillväxt­ starkaste IT-bolag i denna hårda konkurrens är oerhört hedrande, säger Kaustiks vd Magnus Crossner.

SWEDEN TECHNOLOGY FAST 50 har instiftats av Deloitte, i nära samarbete med Nasdaq och Teknik­företagen, och är den enda särskilda utmärkelsen för teknologi­ företag i Sverige. Rankingen baseras på företagens genomsnittliga intäktsökning under den gångna fyraårsperioden och inkluderar såväl publika som privata bolag. Listan omfattar all typ av teknologi – från internet och datautrustning till greentech och life sciences.

I Sverige har Technology Fast 50 funnits sedan 2003. Rankingen görs även i 20 länder/regioner i Europa, Asien och Australien. USA arrangerar ett flertal regionala Fast 50-program. Samtliga svenska Fast 50-bolag nomineras till Fast 500-uttagningen

8

Magnus Crossner tog emot pris på Sweden Technology Fast 50.

Kaustik hamnade på andraplats av Sveriges snabbast växande teknologiföretag.

i Europa, Mellanöstern och Afrika. Antalet svenska företag i den europeiska rankingen har varit högt de senaste åren, med en toppnotering på 65 svenska bolag år 2010. Företagens individuella placeringar tillkännages i samband med den europeiska pris­ ceremonin i London den 3 december.

Läs mer om Sweden Technology Fast 50 på: www.fast50.se

ALMEDALEN 2016–2018

Gör din röst hörd i Almedalen – ny mötesplats för personlig assistans Samverkan under Almedalsveckan skapar nödvändig kraft.

K

austik står som värd för en ny mötesplats under Almedalsveckan. I det sedan tidigare välkända Kafé Strandporten i centrala Visby kommer en ny knutpunkt att skapas.

– Med högaktuella ämnen inom vår bransch på programmet är målet att Strandporten ska utgöra den självklara mötesplatsen under de kommande tre åren, fram till valåret 2018, säger Magnus Crossner på Kaustik.

– Jag har under mina sammanlagt 13 år i Almedalen upplevt flera fina initiativ från intresse- och branschorganisationer jämte enskilda assistansanordnare i syfte att värna och utveckla rättighetslagstiftningen LSS. Under Almedalsveckan konkurrerar många viktiga och värdefulla aktiviteter om besökarnas uppmärksamhet, en utmaning för alla organisatörer.

– Jag är övertygad om att vi alla tjänar på att sam-

ordna oss. Ingen kan enskilt skapa förändring men tillsammans kan den kraft frigöras som verkligen gör bestående skillnad, säger Magnus Crossner.

Mötesplatsen på gården till Kafé Strandporten är centralt belägen och är ett av de få hus som har själva ringmuren i Visby som husvägg mot Almedalen. överens med fastighetsägarna Torsten och Birgitta Svensson om att arrangera seminarier på den vackra innergården. Birgitta har tidigare arbetat i kommunen med assistansärenden och hon är även en av grundarna av assistansbolaget Assistans på Gotland.

– Det är viktigt för oss att hitta en arrangör som har förmåga att förena de organisationer och människor som kan driva frågor intressepolitiskt. Genom Kaustik får vi en engagerad värd med ett unikt kontaktnät inom hela branschen, en perfekt kombination, säger Birgitta Svensson.

KAUSTIK HAR KOMMIT

9

ALMEDALEN 2016

ga ta Tag eC erv ins

Almedalen

Mel lang atan

S

ne rs ga ta n Wisby Strand Congress & Event

KARTILLUSTRATION: EMILIE BERGMAN

n

Do n

tan Strandga

ure

Almedalens hotell

Birgers gränd

n ge vä d an tr

m Ring

Kaustik står som värd för en ny mötesplats under Almedalsveckan. I det sedan tidigare kända Kafé Strandporten, nära Strandgatan, kommer en ny knutpunkt skapas. Almedalsveckan genomförs vecka 27, den 3–10 juli 2016.

Kafé Strandporten ligger vid cirkeln på kartan.

!

Angelägna och värdefulla budskap att förmedla i debatten efterlyses!

– Det är med stor oro jag ser de negativa krafter som kommer från olika håll och som motarbetar assistansreformen. Det är skyndsamt att vi enar oss i debatten och tillsammans förmedlar och når ut med angelägna och värdefulla budskap, säger Carina Ekblad.

Fram till den sista januari 2016 kommer Kaustik vara mottagare av idéer till semi­nariepunkter inför sommarens Almedalsvecka. Vi vill nu att alla ska få möjlighet att lämna sitt bidrag. Redan nu har IfA, KFO, STIL, Anna Barsk Holmbom och Särnmark annonserat sin närvaro på denna gemensamma mötesplats.

Bli en viktig röst i debatten!

Vi söker nu de organisationer och privata perso­ ner som vill få utrymme under denna viktiga vecka. Ta tillfället i akt och stärk den personliga assistansens fortlevnad och hållbara utveckling.

10

Ta kontakt med oss och lämna era förslag på: almedalen@kaustik.se eller direkt till magnus@kaustik.com alternativt till carina@kaustik.com

Mot Almedalen 2016 fr. vänster: Birgitta Svensson, Carina Ekblad, Anna Barsk Holmbom, Sophie Karlsson och Hanna Kauppi.

Samverkan under Almedalsveckan

U

nder Almedalsveckan arran­ge­rar Kaustik en viktig mötes­plats för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och den viktiga assistansreformens bestående och utveckling.

– Vårt mål är att Alme­dalsveckan ska bidra till en förbättrad assistanssituation genom ökad medvetenhet och förståel­se, säger Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig IfA. – För tillfället anser jag att vi behöver få viktiga besked och lugna den oro som råder inom assistansen. Jag är fast övertygad att vi kan nå bättre framgång kring de viktiga frågorna om vi samordnar oss – över intresseorganisationer, arbetsgivarform och anordnare, säger Jessica Smaaland, politisk sekreterare på STIL. – Det är viktigt att stå upp för saker som är så själv-

Vi kan nå bättre framgång om vi samordnar oss – över intresse­ organisationer, arbets­givarform och anordnare.

klara som allas lika rätt. Låt oss tillsammans engagera oss och agera, säger Anna Barsk Holmbom.

– Man ska vara medveten om att vem som helst, när som helst, kan hamna i behov av personlig assi­ stans. Det bör vara vår allas angelägenhet att värna om LSS-reformen, avslutar Magnus Crossner.

Informationsspridning på bred front

U

nder Almedalsveckan kommer Kaustik rappor­ tera från alla seminarier och debatter som berör vårt område. Vi planerar att streama semina­ rierna live via internet så att alla kan ta del av vad som sägs under Alme­dalsveckan.

Därutöver har vi journa­lister på plats för att ge ut en specialutgåva av Aiai Magasinet. Detta för att ytterligare skapa medvetenhet och förståelse för de aktuella frågorna som berör personlig assistans.

Syftet med initiativet är att etablera en natur­lig mötesplats under Almedalsveckan som uppmuntrar

till dialog kring den viktiga assistansreformens fortlevnad och utveckling.

Det planeras ett späckat program med ämnen kopplat till per­sonlig assistans, till­gäng­lighet, funktionshinderpolitik mm.

Seminarieprogrammet inbegriper allt från assi­­­­ stansanord­nare, my ­n­­d ig­heter, bransch- och intresse­ organi­sa­t io­ner, forskare till poli­t iker.

De kommande tre åren, fram till valet 2018, kommer Kaustik stå som arrangör för denna viktiga mötes­plats.

11

Nya medarbetare

Vi välkomnar våra nya medarbetare Under hösten har Kaustik expanderat och anställt sex nya personer.

FRÅN VÄNSTER:

är teamledare för Kundsupport. Pia har studerat marknadsföring, ekonomi och före­ tags­ strate­gier vid University of Technology i Sydney. Pia har goda kunskaper om löneprogram och har arbetat specifikt mot assistansbolag i flera år.

PIA CARLSSON

arbetar med att utveckla Aiai och Omsorg24. Hannes har tidigare arbetat inom e-handel som utvecklare och han har stor erfarenhet av komplexa system.

HANNES KARLSSON

LOUISE FREI är kundansvarig säljare. Louise är utbildad socionom och har bland annat jobbat som social­ sekreterare och kurator. Louise har även varit affärsområdeschef i ett assistansbolag.

OSKAR SVARFVAR är nytillsatt vd. Oskar är utbildad civil­

ingenjör med examen från Chalmers Enreprenörs­ skola. Oskar drivs av kombinationen människor, teknik och affär. Allra bäst trivs han när han får vara med att skapa enkla lösningar på komplicerade problem.

PÅ ÖVRE RADEN:

ANDERS WARRBY är

testare och kvalitetssäkrare. Anders har en högskolebakgrund som programmerare. Sedan Anders började i september har han lagt ner all sin tid på att testa det nya schemat, allt för att säkra kvalitén för dig som användare.

12

TOBIAS KARLSSON jobbar på kundsupport. Tobias har studerat Interaktiva Digitala Medier på Linneuniversitetet i Växjö. Tobias når ni på supporten där han svarar på frågor både via mail och telefon från alla våra kunder.

AIAI-MEDARBETARE

Louise Frei KUNDANSVARIG SÄLJARE

E

– Jag ser fram emot att träffa nuvarande och blivande kunder både på kundbesök, mässor och Aiai Akademi. Vi ses!

tt alltid lika glatt bemötande och en mycket kunnig personal fick Louise att börja på Kaustik.

– Aiai har underlättat väldigt mycket för mig i mitt tidigare arbete inom assistans. Att börja jobba på Kaustik och få hjälpa andra i sitt arbete med Aiai känns därför väldigt roligt för mig, säger Louise.

Louise är socionom och har bland annat jobbat som socialsekreterare och kurator. Louise kom in i assistansbranschen för några år sedan då hon var med i uppstarten av en assistansverksamhet.

– I början hade vi inget systemstöd för schema­ läggning och tidsrapportering och det tog väldigt mycket tid, förklarar Louise.

Redan 2011 blev företaget där Louise jobbade kunder hos Kaustik och var därmed en av de tidiga användarna av systemet.

– Vi blev imponerade av hela företaget och Erik Ljungberg som kom och visade Aiai för oss. Det vi främst uppskattade med Erik var hans egen erfaren­

Pia Carlsson

TEAMLEDARE FÖR KUNDSUPPORT

P

ia Carlsson började på Kaustik i augusti 2015 och har redan blivit varm i kläderna i sin nya roll som teamledare för supporten och ansvarig för löneintegrationer.

– Jag har haft fullt upp sedan starten och det är väldigt kul att kunna börja jobba direkt med att göra Aiais kunder ännu nöjdare, säger Pia. Pia har en bakgrund inom marknadsföring, ekonomi och företagsstrategi och kommer närmst från ett företag som specialiserat sig på att utveckla programvaror inom personaladministrering. Pias tjänst där bestod i att sälja löneprogram särskilt inriktat mot LSS, så området personlig assistans är inte nytt för Pia. – I min tidigare tjänst hade jag frekvent samarbete med såväl stora företag och anordnare som enskilda assistansanvändare och jag fick se vidden av frågor som rör den här typen av verksamhet, förklarar Pia. – Pia kom via sitt tidigare arbete i kontakt med

het av assistans i kombination med förmåga att med teknikens hjälp skapa lösningar. Efter Eriks genomgång av Aiai var vi helt sålda, säger Louise.

Kaustik i slutet av september 2015 och har nu främst rollen som kundansvarig säljare.

Som kundansvarig är en av Louise främsta styrkor att hon har god kännedom om branschen personlig assistans. Hon har därför lätt att sätta sig in i kundens behov och vill kunna stötta användarna på bästa sätt.

Louise är även enga­gerad i arbetet med att bredda och fortsätta utveckla Aiai Akademi, och även kunna erbjuda webbaserade utbildningar.

LOUISE BÖRJADE PÅ

– Jag ser fram emot alla givande samtal med våra kunder som väntar mig i supporten. Vi hörs!

Kaustik och kunde inte stå emot erbjudandet om tjänsten som teamledare för supporten när den erbjöds henne.

– Jag blev imponerad av Kaustiks engagemang men också de tydliga affärsstrategierna och mål man strävar efter, säger Pia. DET ÄR JUST DE BÅDA delarna

som är tydliga i Pias ledarskap. Hon tycker att det är minst lika viktigt att entusiasmera sina medarbetare, sprida glädje och värme som att leda mot tydliga mål.

– Mitt jobb som teamledare känns roligt och inspire­ rande, särskilt då jag har världens bästa medarbetare!

I sin roll som ansvarig för löneintegrationerna består Pias uppgifter i att tillsammans med kunden se till att löneintegrationen blir så smidig och prob­lem­ fri som möjligt.

13

AIAI SCHEMA2

Nya funktioner för schemaläggning

D

et nya schemat lanserades den 10 november i syfte att tillföra nytta, ytterligare effektivisera och säkra kvalitén för dig som användare.

Till fördelarna hör att vi samlat informa­ tion, kring ett pass och schema, på ett och samma ställe för att minska antalet klick. Det finns fler vyer och bland annat möjlighet till drag´n´drop för snabbare schemaläggning. Men framförallt är schemat byggt i en ny teknik som möjlig­ gör för fler funktioner framöver, säger produktägare Christofer Håkansson.

!

14

!!

!

Christofer Håkansson

Framförallt är schemat byggt i en ny teknik som möjlig­gör för fler funktioner framöver

Tips! Det går utmärkt att ”tabba” sig fram mellan funktionerna i funktionsfönstret.

Ett urval nyheter för Schema2 Funktionsfönstret I det nya funktionsfönstret görs nu de flesta schemaändringar. Här finns möjlighet att ställa in datum och klockslag för pass, bemanna passet och välja passtyp i en och samma följd – oavsett om du skapar eller ändrar ett pass. Funktionsfönstret innehåller även en vikariepassfunktion där det går att välja vilken frånvaro passet har och samtidigt bemanna ett vikariepass.

Fler möjligheter genom samlat schema Funktionen samlat schema är nu en del av månadsvyn och är särskilt användbar då assistent arbetar hos flera assistansanvändare. I funktionsfönstrets rullist väljs assistent eller assistansanvändare. Det finns möjlighet att ändra i passen och schemalägga direkt i assistentens schema.

Drag n’ drop och fler schemavyer Schemat är utrustat med drag n´drop-funktion vilket gör det möjligt att flytta ett pass i schemat genom att dra det från en dag till en annan. Schemat har utökats till fem olika vyer. I veckovyn går det även att ändra på start- och sluttid för ett pass genom drag n’ drop.

Symbol vid kopiering av pass Ifall du kopierar in grundschema eller nya pass i schemat är dessa nu markerade med en symbol på passen för att förtydliga vilka som kopierats.

Önskningar Genom funktionsfönstret visas vilka som önskat obemannade pass. Som assistent går det att markera flera pass samtidigt i schemat för att lämna önskningar.

Mer överskådlig månadsvy Månadsvyn innehåller nu även föregående och efterföljande månads hela sista och första vecka.

!

!!

!

Tips! Ifall det finns många assistenter eller assistansanvändare i rullisten går det att namnge och söka fram personer i rutan för rullisten.

15

Kommande funktioner i schemat

Anteckningar

Kalenderfunktion

Det ska bli möjligt för en schemaläggare att skriva en notering på ett pass. Det är användbart för att meddela något som är viktigt för assistenten att känna till inför arbetspasset men även som intern notering.

Anteckningen visas även på assistentens dashboard, dvs assistentens startsida.

Enklare kalenderfunktion i schemat.

Här ges t.ex. möjlighet att ange kort information om vad som händer under veckan eller var arbetet ska utföras.

Färgval Meddelande

Fler val av färger/textfärg på passen för att öka tydlighet och läsbarhet i schemat.

Befintliga funktioner

Skapa meddelande såsom mail eller eventuellt sms från aktuellt pass i schemat. Detta underlättar möjligheten att kunna skicka vikarieförfrågan med all pass-info redan från schemat.

Raster Schemat kommer att kompletteras med ett funktionellt sätt att registrera raster.

Förutom nämnda funktioner kommer även förbättringar ske i befintliga funktioner såsom kopiera pass och skapa vikariepass samt vidareutveckla önskningar i schemat.

Filtrering Filtrering i schemat. Då schemat kompletteras med en mängd funktioner uppstår behov av att kunna filtrera information som till exempel en viss assistent eller schematyp.

Ytterligare vyer

Förutom dag, vecko- och månadsvy kommer schemat att kompletteras med textvy och s.k. swimlanes. Swimlanes är en tidslinje där varje assistents schema är uppställt horisontellt. Schemat som textvy möjliggör för personer med nedsatt syn att kunna höra schemat med hjälp av skärmläsare.

16

Tips & tricks från kundsupport

SÖKA I KOMPETENSER Visste du att du kan använda funktionen kompetenser till att snabbt söka upp personal som t.ex. är intresserade av att jobba natt? Under Inställningar kan ditt företag lägga upp vilka kompetenser ni vill söka på. Ni kan alltså själva lägga till t.ex. ”vill jobba natt” och då lätt få fram dessa assistenter vid en sökning.

ÄRENDEHANTERING I ärendehanteringen kan du lägga upp och följa alla era pågående ärenden.

Här finns förvalda kategorier. Det går även att lägga in egna kategorier.

Många använder ärendehanteringen för att påminna om när beslut ska för­ längas eller när genomförandeplaner ska revideras. Du vet väl att ärendehantering är en kostnadsfri tilläggstjänst?

Jonas Franksson med sin TJÄNSTGÖRINGSGRAD fru Emma Nordenstam

Assistenters tjänstgöringsgrad kan FOTO: LEIF R JANSSON registreras på två ställen i Aiai. Under inställningar och under användare.

Funktionen utvecklades för att särskilja om man jobbar hos en eller flera brukare.

Jobbar assistenten endast hos en brukare räcker det med att du fyller i uppgifter under användare och begränsningsperiod.

ÖVERBLICK AV OBEMANNADE PASS Genom att gå in på Rapporter och välja Obemannade pass får du en komplett lista över obemannade pass per månad.

Listan är en sammanfattning av läget hos alla de brukare du är kopplad till.

KONTAKTA OSS!

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Har ni inte tillgång till ärende­ hantering eller rapporten som visar obemannade pass?

Kontakta supporten för att kostnadsfritt aktivera dessa så ni kan sätta igång redan idag!

Anna Bonnevier, kundsupport.

17

REPORTAGE

Särnmark valde Aiai Enterprise Särnmark, ett av landets äldsta assistansföretag, prisar Kaustiks goda kontakter med Försäkringskassan.

Rickard Brannström ASSISTANSRÅDGIVARE, SÄRNMARK ASSISTANS

M

yndighetsontakterna ser vi som en enorm fördel och direkt avgörande för vårt samarbete med Kaustik. Vi får tidigt en signal när något är på gång. Med tanke på Försäkringskassans ofta korta ledtider är tidig information av stor vikt för oss, säger Rickard Brannström, assistansrådgivare på Särnmark Assistans i Solna.

Särnmark, som grundades för snart 25 år sedan av Mikael Särnmark och Cecilia Ekholm, har tre olika modeller för personlig assistans: BAS Total, Aktiv och Egen Firma.

BAS INNEBÄR I KORTHET att

företaget har hela ansvaret för assistansen. Aktiv innebär att Särnmark tillsammans med kunden tar ansvaret för assistansen och Egen Firma betyder att företaget är kundens servicepartner (prokurist).

Verktyget för schema- och tidsrapportering är Aiai Enterprise. Aiai Enterprise syftar till att ge Särnmarks kunder den 18

– Jag upplever att Kaustiks medarbetare är duktiga på att lyssna på våra önskemål.

största upplevelsen av det erbjudande av funktioner som Kaustik tillhandahåller och är en mer avancerad variant av den mest förekomna Aiai Standard. Särnmark har själva valt att kalla systemet för Tempus, som blivit en viktig del i det totala erbjudandet mot kund. En viktig fördel med Tempus är att lösningen stärker varumärket och resulterar i ett större antal ökade besök till Särnmarks webbplats. Tempus innehåller även ett enklare intranät.

SÄRNMARK VILL HA TEMPUS för att stärka företagets identitet och kundens tillhörighet till Särnmark. Då man har ett rikligt antal kunder och då lika många arbetsplatser är det viktigt att skapa med­vetenhet och känna tillhörighet till före­taget. Det bidrar Tempus till, anser Rickard Brannström som arbetat på Särnmark i drygt tre år.

I augusti 2015 flyttade företagets huvud­kontor in i sprillans nya lokaler i Solna, granne med Friends Arena. Särn-

Rickard Brannström är assistansrådgivare på Särnmark Assistans i Solna.

marks har också kontor i Visby, Uppsala och Västerås.

De nya lokalerna uppmuntrar till möten och dialog.

Rickard Brannström håller bland annat seminarier i Tempus för medarbetsledare och kunder där man går igenom tidrapportering och godkännanden, schema­ läggning, grundschema, inställningar och lösen­ord.

– Tempus är väldigt pedagogiskt upplagt, inte minst för våra kunder. Vi får förhållandevis lite frågor om Tempus. Det gäller även under våra seminarier. De grundläggande uppgifterna flyter på väldigt bra i Tempus och överlag är våra kunder väldigt nöjda, säger han.

– Det är vi administratörer som kan ha synpunkter på detaljer i Tempus och jag upplever att Kaustiks medarbetare är duktiga på att lyssna på våra önskemål, t ex om att snabba på indexsökningar i databaser. Där har det funnits förbättringspotential, säger Rickard Brannström.

De grundläggande uppgifterna flyter på väldigt bra i Tempus och överlag är våra kunder väldigt nöjda.

– Det kan till exempel handla om en ny blankett som är på gång eller andra förändringar som Försäkringskassan planerar. Då får vi tips och kan börja anpassa vår verksamhet och IT-stöd på ett tidigt stadium så att vi inte hamnar i bakvattnet. Rätt siffra hamnar i rätt kolumn. De goda kontakterna mellan Kaustik och Försäkringskassan har som sagt varit direkt avgörande för vårt val av system och för vårt fortsatta arbete med Kaustik, säger han.

SÄRNMARK ÄR EN ENGAGERAD ANORDNARE som

inte minst för vår löneavdelning när de ska göra större överföring av filer.

Där har Kaustik tagit till sig våra önskemål.

Förutom det effektiva IT-stödet som Tempus utgör är det framför allt Kaustiks goda relationer med Försäkringskassan som assistansrådgivare Rickard Brannström uppskattar.

– PRESTANDAN ÄR VIKTIG FÖR OSS,

erbjuder än mängd aktiviteter för kunder och anställda. Under hösten 2015 har inte mindre än 39 planerade utbildningar och evenemang ägt rum, med allt från assistent­utbildning, arbetsmiljöutbildning och tema­ föreläsningar till familjedag på Skansen, friluftsdag med fiske och avslutande julfester i Stockholm, Uppsala och Visby.

19

REPORTAGE

Maria Johansson Ordförande, opinionsbildare, föreläsare, utredare, fritids­ politiker, konsult, egen företagare, idéspruta, kommunikatör – Maria Johansson i Stockholm har fulltecknat schema.

Förra länspolismästaren Carín Götblad, en av Maria Johanssons många vänner i Stockholm, stannar upp för en kort pratstund innan hon ilar vidare.

Maria vill motarbeta all diskriminering Maria Johansson ORDFÖRANDE FÖR LIKA UNIKA

E

n dag i veckan ägnar sig Maria Johansson åt organisationen Lika Unika, som hon sedan i maj är ordförande för och vars uppdrag är att verka för mänskliga rättigheter med ett tydligt funktionshinderperspektiv. Lika Unika arbetar för att öka respekten för mänskliga rättigheter i svensk politik, att alla ska få delta och bidra i samhället. Visionen är att alla människor ska ses som de resurser de är.

I många år har Lika Unika, tillsammans med den samlade funktionshinderrörelsen, verkat för att bristande tillgänglighet skulle bli en ny form av diskriminering i svensk diskrimineringslag. Den 1 januari 2015 gick drömmen i uppfyllelse. Men diskrimineringen finns förstås kvar, som bristande tillgänglig22

het men också på andra sätt – inte minst i arbetslivet, konstaterar Maria Johansson.

– De funktionshinderpolitiska målen stannar ofta vid vackra ord på papper men gör knappt avtryck i samhället i stort. Det behövs personer på ledande positioner inom politiken, partierna, företagen och myndigheterna som har ett stort engagemang, som brinner för att förändra och som vågar, för att något ska hända. Men det sker inte i tillräcklig utsträckning i dag, konstaterar hon. behöver jobba ännu mer med synliga aktioner i framtiden. Erfarenheten visar att när man inte nämner ett problem så finns det – JAG TROR ATT RÖRELSEN I STORT

– Hur många vet att en tredjedel av de inskriva på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning?

inte. Gemene man känner till den stora arbetslösheten bland unga och invandrare men hur många vet att en tredjedel av de inskriva på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning, undrar hon.

En annan sträng på Maria Johanssons lyra är enga­ ge­manget för Forum – Kvinnor och Funktionshinder (FQ), som arbetar för att motverka alla former av diskriminering, hot och våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Ojämställdheten i samhället i stort finns också mellan män och kvinnor med funktionsnedsättning. med funktionsnedsättning finns fortfarande en stor omedvetenhet och det tar ofta längre tid innan det uppmärksammas. Även här är otillgängligheten ett problem med otillgängliga kvinnojourer och otillgängliga skyddade boenden.

– Jag accepterar aldrig otillgänglighet, säger Maria Johansson som konstaterar att mycket visserligen har blivit bättre när det gäller framkomlighet i samhället men mycket återstår att förbättra. Allra värst är det när vi fortsätter göra om gamla fel som på olika sätt utestänger, då har vi ju inte lärt oss. Det är ett slöseri.

Organisationen FQ jobbar med att få in ett jämställdhetsperspektiv i funktionshinderrörelsen och ett funktionshinderperspektiv i kvinnorörelsen.

Maria Johansson blev som många andra besviken över höstens budget. Det behövs större insatser för jobben, folkhälsan och arbetet med mänskliga rättigheter, konstaterar hon.

– Vi väntade förgäves på beskedet att Sverige äntligen skulle tillsätta en utlovad oberoende MR-institution, något som 17 EU-länder redan infört. Nu krävs det en tidsplan, handling och konkret politik.

Sverige har tidigare förbundit sig att inrätta en MR-institution när man ratificerade FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

– NÄR DET GÄLLER VÅLD MOT KVINNOR

Jag accepterar aldrig otillgänglighet, säger Maria Johansson.

Maria Johansson anser också att höstens budget är näst intill renskrapad på åtgärder för att undanröja och förebygga funktionshinder i samhället. Hon funderar på om en nationell strategi där offentliga arbetsgivare anställer fler med funktionsnedsättning inom kommuner, stat och landsting kan vara en väg.

HON HAR FÖRSTÅS SYNPUNKTER på vad den stora demokratiutredningen borde ta upp. Till exempel framför hon tanken att en del av partistödet borde villkoras och kopplas till att verksamheten ska bedrivas på ett tillgängligt och användbart sätt och välkomna alla.

Partipolitiskt arbete är en del av Maria Johanssons vardag. Hon är vice ordförande (L) i Kungsholmens stadsdelsnämnd och deltar även i partiets omfattande förnyelsearbete efter valförlusten 2014.

Hon är ofta ute och föreläser och Almedalsveckan 2016 är redan bokad utifrån de ordförandeuppdrag hon har. Där konstaterade hon i somras, liksom tidigare år, att bristen på tillgänglighet till seminarier och möten fortfarande var stor, trots upprepade protester från besökare med funktionsnedsättning.

– Stora delar av funktionshinderrörelsen är ju på plats i Almedalen numera. Visby tjänar stora pengar på evenemangen men detta är framför allt en demokratins mötesplats och högre krav borde ställas på arrangörernas tillgänglighet, säger Maria Johansson.

23

Vi är Kaustik Från vänster översta raden: Calle Högberg, Hans N. Hjort, Karin Valberg, Pia Carlsson, Christofer Håkansson, Christian Cromnow, Arvid Kästel, Anders Warrby Från vänster mellersta raden: Tina Henriksson, Pelle Fridman, Carina Ekblad, Louise Frei, Marie Kringberg, Anna Bonnevier, Magnus Crossner Från vänster nedersta raden: Christian Sjöström, Martin Qvistgård, Oskar Svarfvar, Hannes Karlsson, Tobias Karlsson

25

NÖJD KUND-INDEX

Nöjd kund-index På uppdrag av Kaustik genomför Svenskt Kvalitetsindex (SKI) en årlig studie bland de kunder som nyttjar webbtjänsten Aiai. Detta görs som ett led i Kaustiks strävan att förbättra den totala upplevelsen för användarna.

S

venskt Kvalitetsindex ansvarade för sammanställningen av data och har gett Kaustik värde­ full information för att styra och prioritera vår verksamhets aktiviteter.

– Undersökningen är av central betydelse för vår verksamhet. Det är ytterst viktigt att se att vi hela tiden håller rätt fokus där kundnöjdheten är den viktigaste av alla våra mål, berättar Kaustiks vd Oskar Svarfvar.

VAD RESULTERADE UNDERSÖKNINGEN I?

– Naturligtvis massor av informa­ tion, säger Johan Parmler, vd på SKI. Sammantaget är Kaustiks kunder nöjdare än Sveriges snitt och långt nöjdare än branschkollegorna i genomsnitt. Det är tveklöst en bekräftelse på att Kaustiks arbetssätt och kundfokus ger resultat, fortsätter Johan Parmler.

Johan Parmler, vd SKI

VAD UR UNDERSÖKNINGEN VAR MEST POSITIVT?

– Kaustik får väsentligt bättre resultat från undersökningen än branschen i övrigt. Det är både produkterna i sig som uppfattas vara väldigt värdefull och ger positiva nyttoeffekter men också att Kundsupport lyfts fram i så positiva ordalag, säger Johan Parmler.

VILKA ÄR DE TRE VIKTIGASTE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDENA?

– Det finns flera områden som vi kommer jobba med under året för att stärka upplevelsen av Aiai och Omsorg24. Om jag ska lyfta tre viktiga områden skulle 26

jag säga, användarvänlighet, mobil enhet och ännu bättre kundservice.

Vi ser möjligheter att förbättra användarvänlig­ heten ytterligare genom att minimera antalet klick för användaren och göra tjänsterna mer flödesstyrda, säger Oskar Svarfvar.

– Hela tjänsten behöver vara anpassad till liten skärm, dvs mobiltelefon. Det är med stor glädje vi faktiskt nu redan realiserarat detta, konstaterar Oskar. Viktigt att tänka på för nya kommande tjänster är att tänka ”mobil först”. Det tankesättet säkerställer att nya funktioner fungerar i såväl liten som stor skärm.

Kundsupport får generellt sätt väldigt högt betyg.

Det är vi naturligtvis väldigt glada över. Vi behöver dock ständigt förbättra oss ytterligare för att uppnå vårt mål – att ha nöjdare kunder imorgon än idag. Vi ser klara förbättringsmöjligheter att förenkla processen för hur klagomål framförs samt hur återkoppling av dessa ska ske, säger Oskar Svarfvar.

– FÖRVÄNTNINGARNA PÅ Kaustik är väldigt höga. Det förpliktigar givetvis och innebär att vi behöver vara väldigt bra på det vi gör – i alla lägen. Aiai upplevs generellt sätt hålla hög kvalitet. Det som kan göras bättre är användarmönstret och öka antalet funktionsfinesser, berättar Oskar Svarfvar.

– VI TACKAR de drygt 600 användarna som svarade på den webbaserade enkäten. Vi ser fram mot nästa NKIunder­sökning som kommer genomföras i maj 2016.

Fram till dess har Kaustik lovat fokusera på det viktigaste förbättringsområdena, avslutar Johan Parmler.

KUNDINTERVJU

Patrik Svensson och Jonny Håkansson på lunchpromenad i Norrköping.

Omsorg24 löste behov i Norrköping Patrik Svensson & Jonny Håkansson PATRIK ÄR EKONOMIANSVARIG & JONNY ÄR GRUNDARE AV OMSORGSGRUPPEN IN

K

ärnan i Omsorg24 är ett smart schema, automatiska tidrapporter med elektronisk signering och underlag för lönehantering. Precis vad man behöver i Norrköping.

– Omsorg24, och Aiai med för den delen, är guds gåva till mänskligheten. Det är som natt och dag jäm-

fört med tidigare, säger Jonny Håkansson, grundare, ägare, styrelseordförande och koncernchef för Omsorgsgruppen IN med bas i Norrköping.

1996, TVÅ ÅR EFTER INFÖRANDE av LSS, godkände politiker i Norrköping att Jonny Håkansson fick driva ett pri-

27

Anna i skapartagen på dagverksamheten i Norrköping.

vat verksamhet i staden. Idag leder han ett växande före­tag som omfattar tre områden: personlig assistans, daglig verksamhet och gruppboende. Dessutom finns två fristående bolag som bedriver behandling för människor med missbruksproblematik och psykisk sjukdom. Geografiskt täcker Omsorgsgruppen IN i dag stora delar av Sverige.

Som så många andra företag skötte Omsorgsgruppen IN tidigare administrationen med papper och penna vilket dels tog lång tid och krävde mer personal, dels ledde till tidsödande korrigeringar.

– Personligen är jag okunnig om it-utveckling. Det var först när Patrik Svensson kom in som ekonomiansvarig för ett par år sedan som vi fick snurr på administrationen, säger Jonny Håkansson och ger sin kollega en uppskattande blick.

PATRIK SVENSSON, som lämnat bankvärlden, insåg att Kaustiks webbtjänst Aiai för administration av person­lig assistans skulle underlätta kontorsarbetet väsent­ligt.

– Saker som tidigare tagit fyra dagar gick nu på några timmar. Aiai blev det verktyg vi behövde, säger han.

28

Det är som natt och dag jämfört med tidigare.

Därmed var steget inte långt till att skaffa Omsorg24 för gruppboende och senare även för den dagliga verksamheten. Hösten 2014 introducerades Omsorg24 i Linköping.

– Startsträckan blev extrem kort för Omsorg24 efter­som vi redan var igång med Aiai. Dessutom fick vi från start utmärkt support från det sammansvetsade gänget på Kaustik, säger Patrik Svensson, som prisar de uppdateringar som görs kontinuerligt.

– Nu har vi lagt en bra plattform för att kunna växa, konstaterar han. Även Marie Källs, som leder ett gruppboende i Norrköping, prisar Omsorg24: – Jag saknar verkligen inte pappersrapporterna.

Det var trippelarbete och ett ständigt rättande. Nu är

Sara på dagverksamheten i Norrköping visar sin senaste teckning – en ängel.

det bara ett klick och sen är allt klart, konstaterar hon.

Både Aiai och Omsorg24 har verkligen gjort arbetet lättare på företaget.

Jonny Håkansson, som sitter i styrelsen för bransch Personlig assistans på Vårdföretagarna, ser dock flera mörka moln på himlen: efterskottsbetalningen, den låga ersättningsjusteringen, arbetsgivaravgiften för unga, LSS-utredningen, fuskdelegationen etc.

– Dagens politiker är inte intresserade av att se till helheten, det känns som om man försöker kväva branschen. Försök att få hem en hantverkare för 284 kronor i timmen, det funkar bara mot svart betalning. Dessutom ligger pågående ut­ redningar som en blöt yllefilt över oss.

Det startas få nya företag, alla väntar på vad som ska hända, säger han.

JONNY HÅKANSSON BEFARAR att beslutet om

efterskottsbetalning kan bli tufft för

små företag eftersom bankerna enligt honom inte är intresserade av att låna ut pengar.

– Visst kan LSS-reformen upplevas som dyr men vad är alternativet? Vill vi ha tillbaka de stora institutionerna, undrar han.

För honom som utbildad fritidspedagog är inte vinstintresset drivkraften.

– Vinst är förstås värdefullt för att kunna bedriva ett långsiktigt hållbart företag. Men jag vill i första hand ge möjligheter för våra kunder att leva ett rikare liv och därigenom skapa sysselsättning för mina anställda, säger Jonny Håkansson och tar oss med på en rundvandring i lokaler där Omsorgsgruppen IN i dag bedriver daglig verksamhet med estetisk inriktning.

I olika rum pågår intensivt skapande med keramik och glasmålning samtidigt som en grupp ungdomar ger sig iväg på en friluftsutflykt.

Vinst är förstås värdefullt för att kunna bedriva ett långsiktigt hållbart företag.

29

Riksdagsmotioner Förstatliga all personlig assistans. Avskaffa tvåårsomprövningar. Återkräv utbetald ersättning. Mer stöd till föräldrarna. Det är några förslag i höstens motionsflod som rör personlig assistans. De flesta motioner om personlig assistans hösten 2015 rör kritik mot Försäkringskassans hårda bedömningar av assistansersättning.

VÄNSTERPARTIET

SOCIALDEMOKRATERNA

vill att könsskillnader i assistans­ersättningen ska analyseras och att en utredning om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning tillsätts. Partiet vill också förstatliga personlig assistans.

har varit flitigast i motionsfloden. Partiet vill bland annat se över ersättningssystemet för korrekt uppsägningstid/lön enligt LAS (lagen om anställningsskydd). Man vill också att sjukersättning för personlig assistans ska ingå i schablonersättningen och att assistansen får bättre villkor och bibehålles vid sjukhusvistelse. Partiet vill också ha bättre stöd för föräldrar med funktionsnedsättning.

Man kritiserar även att det ingår jourtid i assistenternas totala arbetstid.

LIBERALERNA

föreslår att statligt huvud­mannaskap införs för hela området som berörs av LSS. Partiet vill även utreda ett system med individuell personlig budget med bland annat kontantstöd för tekniska hjälpmedel.

MODERATERNA

vill utveckla strategier och värna genomförandet av lagen om valfrihetssystem (LOV). Partiet vill förbättra arbetet med att skapa fler alternativa boendeformer som är mer anpassade för äldre och människor med funktionsnedsättning. Man vill också stärka insatser för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna komma i arbete efter egen förmåga. Moderaterna vill att assistansanordnare ska kunna återkrävas på utbetald assistansersättning och ha regelbundna kontroller av lämpligheten hos den som beviljats tillstånd.

30

CENTERPARTIET

vill ha en översyn över hur personer som är berättigade till mindre än 20 timmars assi­stans ska få möjlighet att välja utförare. Parti­et vill också se över möjligheten att avskaffa två­årsomprövningar av assistansersättning för personer som har en oförändrad funktionsnedsättning sedan tidigare omprövning. Centern vill också undersöka hur en verksamhet med samordnare kan införas för familjer där ett eller flera barn har en funktionsnedsättning.

SVERIGEDEMOKRATERNA

vill ha en förändrad tillämpning vid prövningen av rätten till personlig assistans eftersom man anser att dagens bedömningar är alltför hårda.

Granskande bloggare Minuträkning, efterskottsbetalning, LSS-utredning, assistansfusk – inget ämne är främmande för Thomas Juneborgs uppmärksammade blogg.

Thomas Juneborg BLOGGARE

H

ans blogg ”om allt som direkt och indirekt berör personlig assistans och LSS” har en växande skara trogna läsare, inte bara i Jönköping där 39-årige Thomas Juneborg bor.

Genom bloggen och med ordförandeskapet i VIMPA (Vi med personlig assistans i Jönköpings län) kommer han dagligen i kontakt med många aktivister runt om i landet.

Politiker, institutioner och myndighetspersoner kan räkna med tuffa tag i bloggen. Det kan gälla Försäkringskassans bedömningar där Thomas Juneborg anser att minuträkningen är direkt intergritetskränkande och strider mot rättigheterna i FN-konventionen.

– Jag har själv gått igenom denna förödmjukande process och tack och lov fått behålla mina timmar.

Men vilken annan samhällsgrupp skulle acceptera en liknande behandling, undrar han. i allmänhet och personlig assistans i synnerhet hänger naturligtvis samman med kommunernas rädsla för ökade kostnader, menar Thomas Juneborg som är hjärtligt trött på alla kritiker som inte förstår att LSS och assistansen genererar massor med arbetstillfällen och skatte­ intäkter.

– Man talar högtidligt om att personlig assistans är en fin förmån som vi ska värna, inte en självklar rättighet att leva som andra, säger han.

Han vill förstatliga den personliga assistansen för att undvika att kostnaderna drabbar kommunernas socialbudgetar. Det är oacceptabelt att stödet ska bero på om man bor i en rik eller fattig kommun, anser han.

ATT TUMSKRUVARNA DRAS ÅT KRING LSS

Fusket med den personliga assistansen har överdrivits men färgar tyvärr i dag bilden och öppnar för olika proffstyckare, menar Thomas Juneborg som tycker att det positiva med LSS-reformen hamnat i skymundan i debatten.

Han är kritisk mot det nya systemet med efterskottsbetalning som främst kommer att drabba små anordnare.

Politiker, institutioner och myndighetspersoner kan räkna med tuffa tag i bloggen. så kallade experter ska avgöra vad som är goda levnadsvillkor när det ska sparas på den personliga assistansen och funktionsförmågan, att inte de faktiska hjälpbehoven ska vara det primära.

Så här skriver Thomas Juneborg på sin blogg: – Brukarens egen uppfattning av vad som är goda levnadsvillkor reduceras till noll och därmed även möjligheten att leva det liv hen vill själv. Vi kämpar ständigt för att vi INTE ska ses som vårdtagare utan vilka samhällsmedborgare som helst.

Han efterlyser samtidigt bättre samordning i ”funkisrörelsen” för att få mer genomslag. I sin blogg skissar han på tilltänkta arbetsgrupper utan vattentäta skott emellan.

– Jag tycker det är jätteviktigt att funkisrörelsen vågar diskutera nya sätt att arbeta. Jag tror inte någon generellt tycker att utvecklingen går åt rätt håll precis, skriver Thomas Juneborg.

HAN ÄR LIVRÄDD FÖR ATT

31

REPORTAGE

32

Olle Wästberg Tillgängliga lokaler för kommunala partimöten. Extra assistans­ timmar för politiskt arbete. Mer politik via internet. Det är några förslag som 2014 års demokratiutredning kommer att lägga fram i januari, avslöjar särskilde utredaren Olle Wästberg.

33

REPORTAGE

Fler ska kunna vara delaktiga

Olle Wästberg UTREDARE

S

ommaren 2014 tillsatte regeringen utredningen som tagit sig namnet Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Utredningen, som presenteras den 18 januari 2016, ska bland annat föreslå åtgärder som dels kan bidra till att fler personer erbjuds respektive väljer att åta sig politiska förtroendeuppdrag, dels åtgärder som kan stärka individens möjligheter till delaktighet och inflytande under mellanvalsperioder.

UTREDNINGEN SKA OCKSÅ särskilt undersöka tre under­ representerade grupper i samhället: unga, utrikes födda samt personer med funktionsnedsättning.

– Vi har inte arbetat med valdagsdemokrati utan med vardagsdemokrati, sammanfattar särskilde utredaren Olle Wästberg som biträtts dels av en referens­ grupp med företrädare från riksdagspartierna, dels med en expertgrupp med forskare och representanter från berörda myndigheter och organisationer.

I Sverige uppfyller drygt 60 procent av alla vallokaler

34

I Sverige uppfyller drygt 60 procent av alla vallokaler inte tillgänglighets­ kravet. Det är en ren skandal. inte tillgänglighetskravet. Det är enligt Olle Wästberg en ren skandal.

– Valmyndigheten och kommunen måste uppfylla lagen, konstaterar han.

Tillgängligheten till kommunala lokaler har däremot förbättrats på senare år. Men många partilokaler är fortfarande dåligt tillgängliga på många håll.

– Om man vill bli invald i politiska församlingar – där funktionshindrade i dag är underrepresenterade – kräver det tillgänglighet till partiernas lokaler vilket ibland kan vara mycket besvärligt. Vi föreslår därför att kommunerna ska tillhandahålla tillgängliga lokaler för politiskt arbete, säger Olle Wästberg.

Ett annat skarpt förslag är att politiska diskussioner

– Det finns risk att LSS stramas åt igen, kommunerna har besvär med kostnaderna, säger Olle Wästberg.

och även beslut ska kunna fattas på distans via internet för dem som inte alltid kan delta fysiskt i det politiska arbetet.

Utredaren kommer också att föreslå att den som blivit invald i kommun- eller landstingsfullmäktige ska kunna stå kvar mandatperioden ut även om personen flyttar till en annan kommun under mandattiden.

– I dag hoppar 40 procent av unga förtroendevalda av före nästa val, kanske på grund av byte av studieort eller av familjeskäl. Vi vill också införa möjligheten att vara föräldraledig från kommunala uppdrag, säger han. som vill vara politiskt aktiva föreslår man att de timmar som ägnas åt politiskt arbete inte ska dras ifrån de timmar man blivit beviljad personlig assistans.

Utredaren förslår också att alla landsting och kommuner ska ha ett aktivt funktionshindersråd som på ett tidigt stadium involverar personer med funktionshinder i den politiska beslutsprocessen.

FÖR PERSONER MED PERSONLIG ASSISTANS

Olle Wästberg tror inte att de förslag som utredningen kommer att presentera i januari innebär höga kostnader för redan hårt pressade kommuner.

– Vi kommer att lägga fram små förslag som rör sig i rätt riktning. Vi är inte särskilt storvulna utan mer realistiska och väl förankrade, konstaterar han.

FAKTA Antalet aktiva medlemmar i de politiska partierna och i de traditionella folkrörelserna minskar; Sverige har fått ett mer nätverksbaserat civilsamhälle med ökad användning av internet för politiska aktiviteter samtidigt som skillnaderna mellan olika samhällsgruppers deltagande har fördjupats.

Engagemanget är lägre i dag bland utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning. Det politiska engagemanget är i dag mer fokuserat på enskilda sakfrågor och har mer sällan en ideologisk utgångspunkt.

35

Det är förstås personkemin som avgör om vi får några matchningar

Speed-dating Goda vibrationer på fem minuter? Inget är omöjligt när Särnmark ordnar speed-dating där assistenter möter brukare för eventuellt framtida samarbete.

D

et ligger förväntan i luften på Särnmarks nya kontor ett kort stenkast från Friends Arena i Solna. I receptionen samlas erfarna assisten­ ter som gärna vill ha fler arbetsuppgifter, sida vid sida med företagets kunder som behöver nya assistenter.

Det är dags för ännu en omgång av det populära evenemanget Speed-dating där assistent och kund får tillfälle att lära känna varandra och förhoppningsvis arbeta tillsammans i framtiden.

Rådgivaren Linda Wretler och Susanne Sjöstedt från vikariepoolen på Särnmarks möter upp för höstterminens andra speed-dating. Fikabordet dignar av frukt, kakor och kaffe och assistenterna är fullt upptagna med att fylla i en blankett med uppgifter om sig själva, att lämna över under mötet med framtida assistansanvändare som är kunder hos Särnmark.

som avgör om vi får några matchningar men även andra faktorer spelar en viktig roll, förklarar Susanne Sjöstedt.

Dessa snabba möten under hösten är av stor vikt för såväl assistansanvändare som för assistenter. Stämmer person­kemin kan man gå vidare och utveckla relationen assistent – assistansanvändare.

– Även löner och anställningsformer kan vara ett hinder för en del assistenter att stanna en längre tid.

Assistansen ses av en del som en genomresa till vidare­ utbildning till undersköterska eller sjuksköterska vilket självklart är bra. Därför måste vi också vara – DET ÄR FÖRSTÅS PERSONKEMIN

36

aktiva ute på mässor och företag för att få tag på duktiga assistenter, säger hon.

Så börjar Linda Wretler fördela dem som mött upp. Det bildas fyra–fem små samtalsgrupper i den stora matsalen, blanketter byter ägare och nästan viskande samtals förs över borden.

När det gått runt fem minuter uppmanar Linda Wretler assistenterna att byta grupp och presentera sig för nästa kund. De som gått varvet runt får sedan vänta ute i receptionen där nästa assistent kallas in.

Så rullar det på tills alla träffat alla och förhoppningsvis fått goda vibrationer under någon av dessa träffar. Därefter vidtar allmänt mingel med fika innan man skiljs åt för den här gången.

För assistenten Anncherie Ljungdahl var det premiär för speed-dating och hon var nöjd efteråt.

– Jag vill jobba halvtid och det här var ett bra tillfälle att träffa nya personer. Det är viktigare att personkemin stämmer än att jag bor nära brukaren, säger hon.

Magnus Kennethsson vill gå upp till heltid och tyckte också att det här med speed-dating var givande.

– Jag kan förstå att det kan vara svårt för människor med funktionsnedsättning att släppa in en främmande person i ens tillvaro men här fick vi tillfälle att mötas, konstaterar han.

Thelma Hohn, som jobbat i 14 år i Botkyrka, vill hellre arbeta i Stockholm för att slippa långa resor.

– Speed-datingen var jättebra, jag tror att jag fick bra kontakt med flera personer, säger hon.

Fotograf en

Mahshid Rast

nki Models. i instruerar Emelie Lilja från modellagenturen Fu

Funkisprojektet RFSL vill förändra vill förändra diskriminerande normer så att alla har möjlighet att vara den man önskar och leva det liv man vill.

D

et har gått över förväntan, efter­frågan är enorm. Vi har inbokade utbildningar ända till vintern 2016/2017, säger Lisa Ericson, projektledare för det treåriga nationella Funkisprojektet som drivs av RFSL Stockholm och RFSL Förbundet, med pengar från Allmänna Arvsfonden.

När vi träffas pågår som bäst fotografering till Funkisprojektets hemsida och metodmaterial.

Fotografen Mahshid Rasti dirigerar personer från Funki Models, modellagenturen där alla modeller har någon sorts funktionsnedsättning. Stämningen och ambitionsnivån är hög för att få de bästa bilderna.

– Vi arbetar för att motverka förtryckande normer kopplat till funktionsvariationer, sexua­litet och

könsidentitet. Det är viktigt för hbtq-perso­ner med erfarenhet av normbrytande funktio­na­­litet att synas. Eftersom normsamhället ofta ser personer med normbrytande funktionalitet som asexuella personer eller obligatoriskt hetero­ sexuella eller cis-personer, förklarar Lisa Ericson. transperson och queer. Cis-person är motsats till transperson.

Funkisprojektet står på tre ben: gratis utbildningar, samtalsgrupper och ”hbtq-häng”.

Man erbjuder normkritiska utbildningar till dem som arbetar inom LSS och funktionshinderorganisationer. Utbildningarna har fokus på normer och hbtq-personers rättigheter, allt för att öka kunskaperna hos både personal och HBTQ STÅR FÖR HOMOSEXUELL, BISEXUELL,

37

medlemmar och för att skapa trygga arbetsplatser och organisationer tillgängliga för alla.

Under de skräddarsydda utbildningarna kommer Funkisprojektet bland annat att ta upp maktrelationer, bemötande, rätten till självbestämmande och delaktig­ het. Alla sju diskriminerinsgrunder kan diskuteras: funktionshinder, ålder, etnicitet, kön, könsöverskridande identitet, religion och sexuell läggning.

FUNKISPROJEKTETS SAMTALSGRUPPER är till för dem som har erfarenhet av kognitiv funktionsnedsättning. I samtalsgrupper ges tillfället att prata om känslor och tankar. En samtalsgrupp kan startas på din arbetsplats eller i ditt boende.

Hbtq-häng är till för den som är hbtq-person eller som funderar på vem man är. Mötesplatsen möjliggör erfarenhetsutbyte mellan personer med liknande upplevelser. Under hösten 2015 arrangerades tre träffar i Stockholm.

I programförklaringen heter det att Funkisprojek­ tets övergripande målsättning är att skapa bättre förutsättningar för hbtq-personer med erfarenhet av funktionsvariationer att leva det liv man vill, utan att normer och folks förutfattade meningar kommer emellan, oavsett var man jobbar, bor eller befinner sig.

RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter – har insett att man tidigare inte varit bra på att anpassa sina verksamheter efter målgruppernas behov. Hbtq-personer med erfarenhet av olika funktionsvariationer har både blivit och känt sig utestängda. Därför satsar man nu efter omfattande internutbildning på Funkis­ projektet.

– Vi har tre år på oss och förhoppningsvis kommer projektet att leva vidare, säger Lisa Ericson.

OM UTBILDNINGARNA Utbildningarna har tagits fram tillsammans med en refe­ rens­­grupp bestående av personer med mångårig erfarenhet inom LSS-verksamheter: FQ – Forum för kvinnor och funk­ tionshinder; Unga synskadade, SRF – Synskadades riksförbund; STIL – Personlig assistans och politisk påverkan; SDR – Stockholms dövas riksförbund; SDUF – Sveriges Dövas Ungdomsförbund; Riksförbundet Attention – för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF); DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder; RSMH – Riksförbundet för social och mental hälsa; och flera andra.

38

Åskmoln ö – finns det

Panelen på IfA-hearingen, från vänster Per Lodenius (C), Bengt Eliasson (FP/L),

A

lla var rörande överens: assistansen får inte ställas mot flyktingkrisen.

Under den ödesmättade rubriken ”Åskmoln över assistansen – finns det ändå en ljus framtid?” ställdes sex politiker från social­ utskottet till svars när IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, anordnade en hearing i Stockholm i slutet av november.

IfA:s ordförande Vilhelm Ekensteen gick ut hårt: –Regeringen har tappat greppet om LSS. Det blåser en hård vind från politiken.

På podiet satt politikens representanter: Anna-­ Lena Sörenson (S), Karin Rågsjö (V), Emma Henriksson (KD), Sofia Fölster (M), Bengt Eliasson (FP/LIB) samt Per Lodenius (C). Mp dök inte upp och sd var inte inbjudet.

ANNA-LENA SÖRENSON FICK KLÄ SKOTT,

både från parti­ ernas representanter och inte minst från golvet, för finansminister Magdalena Anderssons uttalande om att den rödgröna regeringen överväger att skära i assistansen för att klara de kraftigt ökade kostnaderna för flyktingmottagningen.

– Vi behöver en bred översyn av LSS. Det är viktigt att se över de ökade kostnaderna, men det har absolut inget med flyktingfrågan att göra, försvarade sig Anna-Lena Sörenson, men det lugnade knappast deltagarna på hearingen i Stockholm.

ver assistansen ändå en ljus framtid?

Sofia Fölster (M), Emma Henriksson (KD), Sophie Karlsson (IfA), Vilhelm Ekensteen (IfA), Karin Rågsjö (V) och Anna-Lena Sörenson (S).

– Det är djupt olyckligt att ställa grupper mot varand­ ra, ansåg Per Lodenius.

Bengt Eliasson, som hävdar att lagstiftningen befinner sig på ett sluttande plan och därför förespråkar ett förstatligande av finansieringen av LSS, ville dessutom införa ett nytt begrepp i LSS: brukarperspektivet.

– Finansministerns uttalande är en signalpolitik som får direkt genomslag, konstaterade han.

Det bekräftades av Emma Henriksson som hävdade att uttalandet redan drabbat personer som sökt personlig assistans.

Sofia Fölster tog upp en annan tråd som så gott som alla höll med om: brukarorganisationerna måste få vara med när direktiven till den stundande LSS-utredningen formuleras. Men ännu har det inte kommit någon inbjudan, hävdade hon.

VILHELM EKENSTEEN VAR INTE SEN ATT HAKA PÅ:

–Vi är hjärtligt trötta på en ny utredning men det är väl nödvändigt ont. Det är en rättighet att ha inflytande på direktiven, sa han.

En annan fråga som dök upp under hearingen var Försäkringskassans besked om efterskottsbetalning.

Bengt Eliasson sade sig vara ”tväremot” efterskott och fick genast stöd av Sofia Fölster.

Enligt S-politikerna Anna-Lena Sörenson fanns beskedet om efterskott med redan i höstens budget-

Alla var rörande överens: assistansen ska inte betala flyktingkrisen.

proposition och borde därför inte komma som en överraskning.

Hon blev också kritiserad för att dagens politiker påstås göra för lite för att föra de assistensberoendes talan: – Opinionsbildning är ett uppdrag som vi politiker ofta negligerar och slarvar med. Vi behöver brukar­ organisationernas hjälp. Vi ska kroka arm och gå ut till medborgarna för att berätta om LSS, sa hon.

Bengt Eliasson hävdade att det behövs mer energi i opinionsbildningen. Samtidigt gjorde han tummen ner för dagens system med omprövningar vartannat år.

– Ingen annan medborgare skulle vilja uppleva detta, sa han med darr på stämman och fick medhåll av Per Lodenius som kallade förfarandet för djupt ovärdigt.

Vilhelm Ekensteen från IfA kommenterade debatten: – Det är oroande att det finns ministrar som har så stort avstånd från verkligheten. Vi är inte lugnade.

Det känns väldigt otryggt, sa han.

39

FÖRSÄKRINGSKASSAN

Efterskottsbetalning Försäkringskassans besked att övergå till efterskottsbetalning har vållat stor oro. Aiai Magasinet ställde frågor till Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Therese Karlberg

ANSVARIG VERKSAMHETSOMRÅDESCHEF, FÖRSÄKRINGSKASSAN

Efterskottsbetalning är det normala anser Försäkringskassan men varför har det inte införts långt tidigare?

Det normala är att ett företag får betalt i efterskott för utförd tjänst. Diskussion om övergång till efterskottsbetalning har pågått under ganska lång tid och nu har Försäkringskassan fattat ett inriktningsbeslutbeslut att införa efterskottsutbetalning från och med den 1 oktober 2016. Det är alltså en övergångsperiod på 12 månader. Återkravshanteringen är i dag betungande, men kommer den automatiskt att minska?

När efterskottsbetalningen fullt ut är infört så är bedömningen att återkravshanteringen kommer att minska kraftigt.

40

Vad händer med assistansanordnare som inte beviljas kredit som räcker att klara övergången? Vilka blir så fall konsekvenserna för den som är assistansberättigad?

Det finns olika lösningar för assistansanordnarna inför övergången där varje anordnare själv behöver göra en bedömning av vad som är lämpligast. Kredit kan vara ett alternativ. Det är svårt för oss på Försäkringskassan att uttala oss vad gäller anordnarnas möjligheter att få kredit. Det medskick som vi gör är att påbörja anpassningen redan nu.

Vilka konsekvenser drabbar de assistansberättigade om många aktörer tvingas bort från marknaden?

Vi kommer att följa utvecklingen för att se hur övergången till efterskottsbetalning påverkar assistans­

Försäkringskassans skrivelse till Regeringen samt frågor och svar. Dessa nås från forsakringskassan.se (se nästa sida).

anordnarna och i vilken mån det leder till färre aktörer. Om så blir fallet kommer konsekvenserna för de assistansberättigade beror på vilka aktörer som försvinner så det är svårt att ge något generellt svar på frågan. Det finns också andra aspekter som påverkar förutsättningarna för anordnarna, som and­ra politiska signaler.

Små företag som inte klarar övergången kan köpas upp av större. Hur går det då med valfriheten?

Sammansättningen av olika typer av anordnare handlar om många olika saker som alla kan påverka valfriheten för dem som är beviljade assistans och i dagsläget är det svårt att uttala sig om i vilken mån små anordnare kommer att bli uppköpta av större anordnare. Det beror bland annat på hur övergången genomförs. Grunden i assistansen är att den som är berättigad till assistans ska själv kunna välja i vilken form han eller hon vill ha sin assistans utförd och friheten att välja anordnare finns kvar.

Assistansföretagen påverkas förutom av nya betal­ ningsmodellen även av den låga höjningen av schablonbeloppet, av återställda arbetsgivarutgifter för unga samt av kollektivavtalade höjningar av assi­ stenternas löner. Följden kan bli kompromisser med kvalitet och självbestämmande och ökad osäkerhet. Är detta bra för en bransch som i dag sägs ha vinstmarginaler på blygsamma 4,5 procent?

När den reducerade arbetsgivaravgiften för unga infördes så påverkades inte schablonbeloppet för assistansersättningen. En återställning av denna reduktion borde då inte innebära en höjning av scha-

blonbeloppet. Försäkringskassan kommer inte från och med 2016 längre att lämna förslag på schablonbelopp till regeringen.

I alla branscher förändras löner, olika avgifter och övriga kostnader varje år. Det ingår i företagandes verklighet.

Den ökade kostnaden för den personliga assistan­ sen vållar huvudbry. Kan bran­schen räkna med åtstramningar i form av ökade kontroller och liknande i framtiden?

Försäkringskassan har ett uppdrag från regeringen att säkerställa att rätt person får rätt ersättning och att minska risken för att assistansersättningen inte används på ett ändamålsenligt sätt. I samband med utvecklingen av ett nytt IT-stöd så införs en del kontroller som just syftar till att säkerställa att våra gemensamma skattemedel används till insatser som de är avsedda för. Assistansersättningen är en rättighetslagstiftning som vi ska värna samtidigt som vi ser att utbetalningarna av assistansersättning ökar år från år. I en debattartikel i Dagens Samhälle den 2 oktober beskrev ansvarig minister Åsa Regnér (S) situa­tionen så här: ”Det finns problem med dagens konstruktion av assistansersättningen. Bland annat finns skäl att anta att konstruktionen i sig är kostnadsdrivande, utan att det gagnar brukarna/… …/Vår ambition är att finna en lösning som både ger en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans, och värnar insatsen som ett viktigt sätt att skapa delaktighet i samhällslivet.”

41

Den 1 oktober 2016 införs

efterskottsbetalning För de flesta anordnarna innebär förändringen att ersättningen utbetalas först månaden efter löneutbetalningen.

H

anna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO, sitter med i Försäkringskassans referensgrupp för efterskottsbetalning. Så här kommenterar hon beslutet om förändrat betalningsmönster: – Egna arbetsgivare och de med förhöjt belopp är tillsvidare undantagna. Ambitionen är dock att även de med förhöjt belopp ska omfattas och vi hoppas då att Försäkringskassan tar hänsyn till att det blir helt ogörligt att tillämpa månadsvis avräkning för den här gruppen som måste redovisa alla sina kostnader.

Exempelvis kan löneutbetalningen efter storhelgerna vida överstiga en genomsnittlig löneutbetalning i dagens avräkningsperiod. till Försäkringskassan framförallt om själva övergången. Försäkringskassan avser att under närtid lämna svar på alla dessa och ytterligare några frågor på sin hemsida under frågor och svar.

– Beroende på hur väl anordnarna och Försäk­rings­­­ kassans handläggning kan närma sig tidsmässigt i processen för hanteringen av rapportering och ut­ betalning kan det bli frågan om att få ersättning tidi­ gast den 20:e månaden efter arbetad tid och senast

den 20:e ytterligare en månad senare. Försäkrings­ kassan kommer även skapa viss flexibilitet genom att införa ytterligare ett utbetalningsdatum någon gång mellan den 1–20 varje månad. Med stor sannolikhet kommer dock inte möjligheten till digital inrapportering eller signering av räkningen vara klar när förändringen genomförs.

– VI HAR STÄLLT ETT ANTAL FRÅGOR

Läs mer om efterskottsbetalningen på forsakringskassan.se

Fortsatt dialog och klargöranden Då det i skrivande stund råder en del oklarheter kring de praktiska konsekvenserna kring efterskottsbetalning för vi fortsatt dialog med Försäkringskassan. Vi kommer återkomma till våra kunder så snart mer information getts. Aiai Akademi den 6 april 2016 kommer innehålla ett pass om efterskottsbetalning och dess praktiska konsevenser. Kaustik kommer även diskutera på vilket sätt Aiai kan underlätta förändringen till efterskottsbetalning och emotser gärna våra kunders förslag, säger Carina Ekblad.

42

Intensiva gruppdiskussio

ner på bord E. Charlotte Holmberg från Vingar som bär assistans & utveckling AB

Karin Boskovic från IfA.

Lars Johnsson (Jonatans Assistans AB) Anna-Karin Reuter (Almega/Vårdföretagarna)

Aiai Akademi i Göteborg

A

iai Akademi i Göteborg omfattade de uppskattade ämnena Arbetstidslagstiftningen och Social dokumentation. Inför Aiai Akademi i Göteborg hade Kaustik och IfA etablerat ett samarbete. Samarbetet mynnade denna gång ut i att Karin Boskovic föreläste om assistans­ anordnarens skyldighet att dokumentera de insatser som genomförs.

Karin Boskovic (IfA) introducerade även ett verktyg för ansvarsfördelning av insatsen personlig assistans.

Verktyget kan utgöra grund till eller komplement vid utformningen av genomförandeplan och be­fattnings­ beskrivning hos den assistansberättigade.

I Kaustikanda bjöds deltagarna på en kulturell upp­­ levelse i anslutning till den första utbildnings­­­dagen.

En visning av Playground på Världskulturmuseet där deltagarna på ett lekfullt sätt utmanades att tänka kring normer. Kaustiks grundare Erik Ljungberg representerar utställningen genom ett foto­grafi under rubriken Normhjältar.

43

Oftast har personer som diskriminerats inte vetat om att det är otillåtet.

Därför är organisationerna jätteviktiga i arbetet med att sprida information.

44

Prisbelönt jurist Diskrimineringsperspektivet är förvånansvärt oanvänt i Sverige. Det hävdar juristen Annika Jyrwall Åkerberg, expert på människorättsfrågor och känd profil inom funktionshindersrörelsen.

Annika Jyrwall

V

Jurist, människorättsfrågor

åren 2015 publicerade Annika Jyrwall Åkerberg boken ”Diskriminering på grund av funktionsnedsättning”, en stadig lunta som går igenom svenska och europeiska diskrimineringslagar och rättspraxis från ett funktionshindersperspektiv.

Syftet med boken är enligt författarens förord ”att inspirera och ge vägledning till advokater, jurister, ombudsmän och alla de som arbetar med eller vill veta mer om de svenska diskrimineringslagarna samt hur dessa kan användas och åberopas ifall enskilda personer med funktionsnedsättning upplever sig ha blivit utsatta för en ogynnsam särbehandling”.

– Problemet är att människor inte alltid anmäler diskriminering. Många med funktionsnedsättning är vana vid att bli dåligt bemötta. Man har resignerat.

En annan problematik är att man inte reflekterar över att det kanske var fråga om diskriminering, säger hon och understryker att man ska vara medveten om vad lagen säger. är ofta anlitad föredrags­ hållare och har genomfört utbildningar för ett hundra­ tal kommuner, ett stort antal organisationer, myndig­ heter och företag om mänskliga rättigheter och diskri­mineringslagar.

I somras tilldelades hon FN-förbundets pris för sitt arbete med mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. I motiveringen heter det att Sverige fortfarande är ett land där personer med funktionsnedsättning osynliggörs.

Annika Jyrwall Åkerberg har insett att kunskapen bland gemene man är låg om diskriminering på grund av funktionsnedsättning trots att den svenska lagstiftningen mot diskriminering är mer långtgående än många känner till.

ANNIKA JYRWALL ÅKERBERG

Därför är behovet av mer kunskap enormt, konstaterar hon efter att ha gått igenom stora mängder rättsfall.

– Diskrimineringsperspektivet används sällan i domstolarna. Människor med funktionsnedsättning har många gånger sina rättigheter men får dem inte tillgodosedda, hävdar hon.

– Om vi pratar om den enskilde individen ute i landet så får jag höra så många konstiga historier så jag undrar om vi inte kommit längre i Sverige 2015.

Oftast har personer som diskriminerats inte vetat om att det är otillåtet. Därför är organisationerna jätteviktiga i arbetet med att sprida information.

Den 1 januari 2015 kom bestämmelsen om att bristande tillgänglighet är en ny form av diskriminering vilket har medfört att intresset växt, enligt Annika Jyrwall Åkerberg. att Europakonventionen om mänskliga rättigheter är svensk lag och dessutom en lag som förbjuder diskriminering. En enskild individ som upplever att dennes rättigheter enligt Europakonventionen blivit kränkta kan gå direkt till svensk domstol och därefter till Europadomstolen i Strasbourg för att få sin sak prövad.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, fyller enligt henne en mycket viktig funktion men har begränsade resurser och driver oftast prejudicerande fall.

– Bara några ynka procent av alla anmälningar går vidare. Det gäller även landets 16 diskrimineringsbyråer. Det gör att personer tappar tilltron till syste­ met. Det är ett jätteproblem om man vill driva nya fall av diskriminering, säger Annika Jyrwall Åkerberg som i dag arbetar på Civil Rights Defenders kontor i Stockholm med rättigheter för personer som blivit frihetsberövade.

DÄREMOT ÄR DET MINDRE KÄNT

45

KRÖNIKA

Solskensvecka på Furuboda ”Solskensvecka på Furuboda, leka och sjunga och ha det bra. Solskensvecka på Furuboda, alla tillsammans, här vill vi va’. Du och jag! Du och jag!”

tillfällen under lägret kan klassas som fantastiska, så måste jag nog säga att dessa stunder var de absolut bästa. Att se en deltagare våga göra något som han eller hon inte har gjort tidigare, helt utifrån sin egen förmåga, och som sedan möts av så mycket energi och kärlek av alla andra att han eller hon ville göra det nästa dag igen, det var mina favoritstunder.

Allting pausades för att en deltagare, om endast under tre minuter, skulle få glänsa lite starkare än alla andra, och som tur var fanns det många sådana här stunder under veckan.

Alla åtta dagar på lägret var helt fullspäckade med lärorika aktiviteter och utmanade lekar som samtliga var otroligt roliga och välplanerade. Under förmiddagarna hade vi intressegrupper där deltagarna fick medverka i den grupp som var mest givande just för honom eller henne. Musik, sport, pyssel, eller utomhusaktivitet var årets fyra val, och det sattes dagligen upp teckningar och olika skapelser för alla att ta del ÄVEN OM MÅNGA

46

av. Varje eftermiddag bestod av olika aktiviteter, och i och med att alla deltagare klarar olika mycket och har olika förmågor, så var det så kul att se att aktiviteterna var uppbyggda så att de deltagare som klarade sig själva blev lika utmanade som dem som behövde hjälp av sina assistenter. Allting var alltid anpassat så att varenda deltagare skulle kunna vara med, själv eller med hjälp. Bad, disco, bio, casino, och talangjakt fyllde kvällarna, och de som orkade hålla sig vakna efter kvällsaktiviteterna och kvällsmackorna kunde spela bingo eller köra karaoke.

FOTO: ELISA YNGWE

D

essa rader sjöng alla vi på lägret minst en gång varje dag under den gemensamma ”Sol­ skenstimmen”. 50 deltagare, de flesta tillsammans med sina assi­ stenter, medverkade i lekar och spex, och även många andra sånger framfördes under den här samlingen. Då och då avbröts programmet av att en deltagare ville göra ett spontant uppträdande. Alla i publiken applåde­rade uppmuntrande när han eller hon gick upp på scenen och tog mikrofonen för att sjunga sin favorit­låt. Sången sattes på och tre snabba minuter senare var showen över. Jubel och höga applåder hördes, och ett gigantiskt leende syntes på den stolta artisten som hoppade upp och ner av lycka. ”Jag gjorde det” hördes när deltagaren sprang av scenen för att krama sin assistent, som såg precis lika glad och stolt ut som sin brukare.

ALLA LEDARE OCH ANSVARIGA under Solskensveckan ska hyllas för deras glädje och engagemang. Deras intresse och gemensamma mål om att varje deltagare skulle få en så givande vecka som möjligt var oerhört tydligt i allt de gjorde, och det hjälpte deltagarna att känna sig betydelsefulla. Alla assistenter ska också ha en stor eloge då deras energi och kärlek gjorde så att inte bara deras brukare kände sig trygg, utan de hjälpte även alla andra deltagare att känna sig trygga nog att våga testa saker de inte gjort tidigare. Inte minst ska alla deltagare hyllas, och inte enbart för att de orkade stå ut med sina galna assistenter i flera dagar, utan för att de ständigt gjorde sitt allra bästa och gav all sin energi, och med det gjorde veckan till vad jag tycker att den representerar; lycka, kärlek, utmaning och utveckling.

JAG TYCKTE ATT SOLSKENSVECKAN var fantastisk på alla sätt och vis, och även om min brukare, min assistentkolle­ga, och jag alla kände att våra kroppar och hjärnor behövde få vila när vi satte oss i bilen och styrde från Furuboda, så ville våra hjärtan absolut inte åka därifrån. När jag nu får frågan om jag vill åka tillbaka nästa år så svarar jag snabbt – ”Jag har redan planerat vad jag ska ha på mig på avslutningsdiscot!”

Annelie Pernling

Vi vill träffa dig!

Här är vårens mötesplatser och event:

MVT 3–4 februari, Stockholm Kista MVT2016 är en mötesplats där kommunal vård och omsorg möter utvalda innovatörer inom branschen. Detta för att stimulera innovativ utveckling av kvalitet och effektivitet i omsorgen med hjälp av en ökad användning av världfärdsteknologi.

Aiai Akademi 10 mars, Stockholm Workshop, med ett begränsat antal deltagare, riktad till dig som vill vässa dina kunskaper inom schemaläggning. Här ges den teoretiska grunden inom arbetstid med fördjupning i praktiska utmaningar inom schemaläggning.

Aiai Akademi 5–6 april, Stockholm Seminarieutbildning den 5 april fokuserar på arbetsmiljö och den nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som börjar gälla 31 mars 2016. Den 6 april ägnas åt arbetstid och efterskottsbetalning.

Aiai Akademi 17 maj, Malmö Workshop, med ett begränsat antal deltagare, riktad till dig som vill vässa dina kunskaper inom schema­läggning. Här ges den teoretiska grunden inom arbetstid med för­djupning i praktiska utmaningar inom schemaläggning.

Min fritid 21–21 maj, Stockholm Sollentuna Min fritid är den största fritidsmässan i Sverige som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Mässan är kostnadsfri för besökare.

Almedalen 3–10 juli, Visby Kaustik anordnar och arrangerar en mötesplats under Almedalsveckan kring ämnena personlig assistans och tillgänglighet. Varje dag under veckan erbjuds ett späckat program med ämnen kopplade till personlig assistans, tillgänglighet, och funktionshinderpolitik. Seminarieprogrammet inbegriper allt från assistansanordnare, myndigheter, bransch- och intresseorganisationer, forskare till politiker.

Besök oss gärna på något av våra kontor!

Göteborg

Stockholm

Örebro

Kaustik AB, Heurlins plats 1A 413 01 Göteborg

Kaustik AB, Gustavslundsvägen 143 167 51 Bromma

Kaustik AB, Nygatan 20 B 702 11 Örebro 47

Omsorg24

Skapar kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boende

• Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system

www.omsorg24.se