Aiai magasinet nr 7

magasinet#7 DECEMBER 2017

Team Nordmark

springer för livet INTERVJU

Gunilla Malmborg Nora Eklöv Furuboda Assistans

GDPR

så säkrar vi Aiai

Aiai Magasinet förklarar Funktionsrättskonventionen Organisationsdjungeln

Vad är Aiai?

Kaustik utvecklar verksamhetsstödet Aiai (Administrativ Interaktiv Assistans över Internet) som effektiviserar administrationen och säkrar kontrollen av personlig assistans. Det webbaserade systemet har skräddarsytts för den som arbetar med eller brukar assistans.

Med över 45 000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige vad gäller verksamhetssystem för personlig assistans.

Om Kaustik Kaustik är mer än bara ett IT-företag. Med kunskap och engagemang förmedlar vi kompetens och bidrar till att uppmärksamma frågor inom området personlig assistans.

Kaustik publicerar Aiai Magasinet, anordnar Aiai Akademi samt arrangerar mötesplatsen Full delaktighet under Almedalsveckan.

Kaustik har även utvecklat produkten Omsorg24 som är ett skräddarsytt verksamhetsstöd för HVB-hem och LSS-boenden.

AIAI MAGASINET DECEMBER 2017

Det kan hända vem som helst – därför angår det oss alla

INNEHÅLL 04 Nya medarbetare 06 Resultat

”Det händer inte mig”, den tanken har slagit mig och säkert många med mig. Sjukdomar och funktionsnedsättning kan drabba oss alla, när som helst och utan någon skillnad på vare sig kön, ålder eller ekonomisk status. Detta är frågor vi som anställda på Kaustik jobbar med och vill engagera oss i. Att skapa mötesplatsen Full delaktighet i Almedalen är viktigt för oss, vi vill skapa en mötesplats där viktiga frågor diskuteras. Därför har vi påbörjat planeringen inför Full delaktighet i Almedalen 2018, där frågor om assi­stans självklart ska ha sin naturliga plats inför höstens val.

2018 står för dörren med nya möjligheter och med det också ändrade krav. GDPR, den nya dataskyddsförordningen som ersätter dagens Personuppgiftslag, träder i kraft i maj och den angår oss alla oavsett bransch. Förordningens syfte är att stärka skyddet för enskilda personer vid behandling av personuppgifter. Enskilda ska få större kontroll över sina personuppgifter. Vi arbetar i dagarna hårt med att ”GDPR-säkra” Aiai och erbjuder specialanpassade GDPRutbildningar. Det och mycket annat kan ni läsa mer om i detta nummer av Aiai Magasinet.

Nöjd kund-index

07 GDPR i Aiai 08 Nyheter i Aiai 10 Lars Ohly

Ny ordförande Funktionsrätt Sverige

14 Organisationsdjungeln 17 Funktionsrätts‑ konventionen

19 Assistans i Norden 20 Gunilla Malmborg

Ny utredare för LSS

23 Tips & trix

från kundsupport

26 Team Nordmark 30 Försäkringskassan informerar

32 LSS-aktuellt 34 Furuboda Assistans

Mette Grefsrud Persson

38 Full delaktighet i Almedalen

Sälj- och marknadschef

44 Aiai Akademi Omslag

46 Krönika

Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige om ökat samarbete.

Läs mer på sidorna 26–29

47 Kalendarium

PROJEKTLEDARE: Ellenor Österberg, Louise Frei REPORTER: Per Luthander, Fredrik Temmes FOTOGRAF: Leif R Jansson GRAFISK DESIGN/LAYOUT: Bergman Illustrerat och Plymforshell.se TRYCKERI: Pipelinenordic.se KAUSTIK: kaustik.com | aiai.se | omsorg24.se Fredrik Temmes Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg

Sophie Karlsson

Per Luthander

Leif R Jansson

Emilie Bergman Olof Plym Forshell

3

Nya medarbetare Kaustik fortsätter att växa Det är inte bara antalet användare i Aiai som ökar. Kaustik som bolag fortsätter att växa och under hösten har vi haft glädjen att välkomna ytterligare fyra nya medarbetare.

Välkomna till Kaustik ÖVRE RADEN:

NEDRE RADEN:

är nytillträdd på posten som sälj- och marknadschef efter Anna Nelson som nu är VD för Kaustik. Mette kommer från tjänsten som opera­tiv chef och vice VD på ett IT-bolag som levererar verksamhetssystem till måltidsbranschen. Hon är utbildad kostekonom och har studerat marknadsföring.

PER ÅSBERG är teknikchef och även han tillsattes på en, för Kaustik, ny post. Per är utbildad systemvetare vid Göteborgs Universitet och har mångårig erfarenhet av produktutveckling och IT. Per arbetade tidigare bland annat som utvecklings-, och supportchef.

METTE GREFSRUD PERSSON

arbetar som marknadsassistent och kommunikatör. Ellenor har en bakgrund inom bland annat journalistiken och ett brinnande intresse för allt som rör kommunikation och marknads­ frågor. Hon är nytänkande och tar sig gärna an stora utmaningar.

ELLENOR ÖSTERBERG

är Kaustiks första och nytill­trädda ekonomichef. Peters viktigaste egenskap yrkes­mässigt är förmågan att se helheten. Sedan han började har han lagt ner all sin tid på att strukturera om och effektivisera bolagets administration och arbets­områden för att effektivisera och nå störst ekonomisk framgång.

PETER LILJESTRAND

4

AIAI-MEDARBETARE

– Kaustik har enorm potential som vi kan höja ännu mer.

Per Åsberg TEKNIKCHEF (CTO)

P

er Åsberg tillträdde som teknikchef (CTO) på Kaustik i augusti 2017 och kasta­ des rakt in i hetluften.

– Det är otroligt mycket jag känner att jag vill och kan göra här på Kaustik. Vi arbetar med en bra produkt och nu finns det möjlighet till framtida utveckling. Jag har redan rekryterat nya utvecklare till gruppen och förstärkt teamet. Det finns en fantastisk potential som vi kan höja ännu mer.

För Per är utveckling av medarbetare minst lika viktigt som produktutvecklingen.

– Vi måste alltid vidareutveckla både processer och kompetenser. Jag vill veta vad som motiverar medarbetarna och hitta gemensamma nämnare. Då kan vi

Mette Grefsrud Persson

dra åt samma håll samtidigt och uppnå bästa resultat.

– Jag vill även förändra sättet vi arbetar på för att öka och säkerställa kvalitén bättre.

Exempelvis ser jag möjligheter i att vi ändrar vårt testsystem för att kunna släppa nya versioner av systemet snabbare. Då blir kunderna tryggare med systemet och känner att vi har koll på produkten.

Utöver arbetet som teknikchef sitter Per även med i ledningsgruppen. Ett arbete han hoppas ger honom möjlighet att påverka hela bolagets framtid.

– Jag vill kunna bidra med en stabilitet till Kaustik.

Det ska vara lugnt, tryggt och kul att jobba och det hoppas jag att vi känner och fortsätter känna.

– Vi har kunskap, kompetens och engagemang i frågor som rör assistans.

SÄLJ- OCH MARKNADSCHEF

M

öjligheten att arbeta på ett företag som gör nytta lockade Mette till Kaustik.

– Det är fantastisk spännande. Min tidigare kontakt med assistansbranschen begränsar sig till en nära anhörig med en neurologisk sjukdom och behov av assistans. Med det så också en förståelse för hur svårt det är och en beundran för hur personliga assistenter löser ibland tillsynes omöjliga uppgifter.

Kaustik är ett företag som genom åren arbetat hårt för att öka uppmärksamheten kring assistansbranschen och i dag anses vi av många vara viktig aktör i samhället vad gäller assistansfrågor.

– Vi har kunskap, kompetens och engagemang i frågor som rör assistans. Jag ser med ödmjukhet på att

förvalta och vidare­ förädla det våra föregångare har skapat.

Förutom marknad och sälj kommer Mette bland annat arbeta som chef för supporten. Mettes främsta egenskap som ledare är helhetsperspektivet.

– Supporten är ibland det första våra kunder möter och vi vill ha en support i “världsklass”. Där ska vi ge professionell support i de frågor som rör Aiai, vi ska även ha kompetens på andra områden så att vi kan hänvisa våra kunder vidare när vi får frågor som bara indirekt rör Aiai, exempelvis delar av det som rör Försäkringskassan.

Alla våra medarbetare hittar du på kaustik.com/medarbetare

5

RESULTAT ÅRETS NKI

Resultat från

Nöjd kund-index P

å uppdrag av Kaustik genomför Svenskt Kvalitetsindex (SKI) en årlig studie bland de kunder som nyttjar webbtjänsten Aiai. Detta görs som ett led i Kaustiks strävan att förbättra den totala upplevelsen för användarna.

SVENSKT KVALITETSINDEX ansvarar för genomförande, sammanställning och analys av data. Undersökningen har gett Kaustik värdefull information för att styra och prioritera verksamhetens aktiviteter.

– Kundnöjdhet är oerhört viktig för oss på Kausik.

Resultatet av undersökningen är därför av största vikt för vårt fortsatta utvecklingsarbete berättar Kaustiks sälj- och marknadschef Mette Grefsrud Person.

– Spridningen i årets resultat är stort vilket betyder att det finns en grupp användare som är mycket nöjd och en grupp användare som är mindre nöjda.

Vi kan se att de som upplevt strul under året av naturliga skäl är missnöjda vilket påverkar totalbetyget. Glädjan­de är dock att de som är vana i systemet är betydligt nöjdare och talar väl om oss, förklarar Mette Grefsrud Persson. Årets undersökning visade på ett fortsatt stort enga­gemang från användarna. Deras förväntningar 6

på systemet är mycket höga och viktigt för dem är driftsäkerhet och användarvänlighet.

– Vi lyssnar på våra kunder. Därför arbetar våra utvecklare heltid med att förbättra driftsäkerheten och säkra systemet inför GDPR. Därtill har vi förstärkt utvecklingsteamet med Tobias Karlsson som tidigare arbetade i supporten. Tobias främsta uppgift blir att förbättra användarvänligheten i systemet och se till att alla funktioner håller en röd tråd, förklarar Kaustiks teknikchef Per Åsberg. är att personliga assistenter blivit ännu nöjdare än tidigare. Även kontakten med kundservice fortsätter ge höga resultat.

– Vår support håller en hög klass och det ska vi fortsätta med. Det vi däremot tar med oss från undersökningen är att vi kan bli bättre på att ge information till våra kunder gällande fel och brister i systemet, berättar Mette Grefsrud Person.

Vi tackar de drygt 600 användarna som svarade på den webbaserade enkäten. Vi ser fram mot nästa NKI-undersökning och kommer givetvis fortsätta att tacksamt ta emot feedback från användarna under året.

GLÄDJANDE FÖR ÅRETS RESULTAT

GDPR

Aiai = GDPR-säkert

I

maj 2018 ersätts nuvarande Personuppgiftslag (PUL) med EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Vi på Kaustik tar vårt ansvar. Det innebär att vi ser till att Aiai har rätt tekniska förutsättningar för att hantera personuppgifter i enlighet med kommande EU-förordning. För att ni redan nu ska få en inblick i vårt arbete med GDPR har vi svarat på era vanligaste frågor till oss.

Hur förändras Aiai i samband med GDPR? Systemet i sig kommer förmodligen inte förändras nämnvärt. Det som kommer förändras är vilken in­ formation som lagras, varför och hur vi hanterar dem.

Kraven på informationssäkerhet och möjlig­heten att radera känslig information kommer påverka våra rutiner och processer. Hur dessa kommer vara eller se ut är däremot inte helt klart i dagsläget. GDPR ställer krav på vår redan höga säkerhetsnivå vilket gör att vi måste strukturera om och se över allt som finns bakom i systemet, det användarna inte ser. Förmodligen kommer en sådan upprensning påverka hastigheten positivt men inte användarna i övrigt.

Vi på Kaustik storsatsar på GDPR. Systemet kommer utvecklas och förbättras precis som vanligt men majoriteten av våra utvecklare kommer arbeta heltid med GDPR fram till maj 2018. Att säkerställa att våra produkter är kompatibla med GDPR är högsta prioritet och måste gå före all annan utveckling, framförallt för våra användares skull.

Hur kommer användarna märka av GDPR? Användarna kommer märka att vi förändrar i behörighetsstrukturen. Rätt användare ska se rätt in­formation, det är ett tydligt krav som ställs i nya för­ordningen. Därför ser vi i skrivande stund över struk­ turen för behörigheten. Användarvänligheten kommer givetvis vara av högsta prioritet för oss men viss struk­­tur kan komma att ändras.

Vad ska användarna tänka på kring GDPR? Det är viktigt att användarna är medvetna om att de själva bär ansvaret för vilken information och person­ uppgifter som finns i systemet. Hos oss ska ni känna

er trygga, vi har koll på säkerheten och kan styra över vilken information som är synlig för vem. Men det är ni som användare av systemet som ansvarar för vilken information som lagras. Glöm inte bort att säker hantering av personuppgifter inte är något nytt utan nu främst blir än mer djupgående. Alla som arbetar med data i någon form måste vara medvetna om vilken data som får lämnas ut samt på vilket sätt.

Vilken roll kommer vår support ha i för­hållande till kunderna?

Supporten kommer ha tydliga rutiner och kunna visa var information finns. Vår målsättning är att alla våra medarbetare, inklusive supporten, ska kunna svara på användarnas frågor kring GDPR i Aiai och våra övriga produkter. Vi utbildar kontinuerligt våra medarbetare i systemet såväl som inom kringliggande områden för vår verksamhet, där ingår givetvis GDPR. 7

NYHETER I AIAI

Nyheter i Aiai 1 LADDA HEM KONTAKTUPPGIFTER TILL BRUKARE Huvudadministratörer kan nu via funktionen “Export av data” ladda hem en fil med samtliga kontakt­ uppgifter till brukare i företaget.

2 TVÅFAKTORSINLOGGNING FÖR ÖKAD SÄKERHET Nu är det möjligt att välja tvåfaktorsinloggning med BankID för att logga in i Aiai. Syftet är att stärka säkerheten i sy­stemet och göra det tryggare för våra användare. Ni aktiverar tvåfaktorsinloggning genom att kontakta supporten. Observera dock att det krävs en och samma inställning för samtliga användare inom företaget. Det krävs därmed alltså att alla då har BankID.

4 FRÅN SOVVANOR TILL JOURPERIODER Hanteringen av jour i systemet har förändrats från sovvanor till jourperioder. Funk­ tionen hanterar jour på ett mer övergripande och tydligt sätt än sovvanor. Det går att sätta perioder av jour utifrån datuminter­ valler samt att redigera och ändra en befintlig jourperiod utan att påverka tidigare jourinställning. Inom varje period går det också att specificera tiderna enklare vilket vi tror kommer att underlätta vid t ex regelbundna jouravbrott och vid dubbelbemanning. Man kan ställa in flera tidsintervaller av jour per dygn vilket ger möjlighet till att ha uppdelad jour på samma dag.

8

3 TIDSBEGRÄNSNING VID BANKID-SIGNERING Av säkerhetsskäl har vi begränsat tiden för hur länge förhandsgranskningen av FK3059 visas innan godkännande med BankID sker.

När tidsgränsen (5 min) har passerat stängs förhandsgranskningen ner och signeringen måste startas om.

NYHETER I AIAI AIAI AVTAL

Aiai Avtal är sn a b säkert och enk bt, elt

Behöver du snab bt, säkert och en kelt få signerad gäller det brådsk e avtal? Kanske ande nyanställn ing, uppdaterin eller skapandet g av sekretessavt av kundavtal. Lu al gn, vi har tjänste n för dig!

Me

d Aiai Avtal kan du skapa, hante ra, signera och ark med postgånge ivera avtal direk n, kostnad för po t i Aiai. Du slippe rto och riskerar r allt krångel inte att tappa bo rt avtal - allt ske r digitalt.

Sk

apa avtal

Utifrån färdiga ma llar skapar du ett avtal utifrån din företagets profil. a behov och Tack vare all inform ation som redan kring era kunder, finns i Aiai arbetsplats och den anställde tar avtal bara några skapandet av minuter. Ni kan även skräddarsy av oss från Kaus avtal med hjälp tik.

BankID-signer

ing

Med BankID-sig nering sker signe ringen på sekund ska signera avtal er. De som et får ett sms ell er mail med län som ska signeras k till avtalet .

Enkel hanterin

g i Aia

i Du hanterar och arkiverar avtalen direkt i Aiai. Se vilk ännu inte är sig a som nerade, de som ska signera avtal återanvänd avtal et får ett sms, smallar och ren sa enkelt upp bland som inte längre de avtal är aktuella.

Spara som pdf

Alla avtal kan de ssutom sparas en kelt som en PDF, för utskrift och ma perfekt nuell signering.

Möjligheterna

är oän

dliga Möjligheten till att skapa avtal är oä ndliga! Reseräknin kursdeltagande g, anställningsa - välj själv vilka do vtal, kument och avtal du vill ha signerad e!

Vill du veta mer?

Kontakta oss dire kt på telefon +46 maila till suppor (0)31 - 701 00 41, t@aiai.se eller bes ök vår hemsida www.aiai.se

9

INTERVJU

Lars Ohly

Det mest väsentliga är att vi talar med en röst för att påverka myndigheter och politiker.

”

10

11

INTERVJU

Hög tid för ökat samarbete

– Det ligger i luften med ökat samarbete inom funktionshinder­rörelsen.

Det vore toppen om vi kunde uträtta fler saker gemensamt.

Lars Ohly

ORDFÖRANDE I FUNKTIONSRÄTT SVERIGE

I

våras valdes Lars Ohly till ny ordförande i Funktionsrätt Sverige (fd Handikappförbunden) efter Stig Nyman som av åldersskäl valde att trappa ned efter två år som ordförande.

som partiledare för Vänsterpartiet men satt kvar i riksdagen fram till 2014.

En av många frågor som ligger honom varmt om hjärtat är just ett ökat samarbete inom funktionshinderrörelsen som idag består av flera medlemsförbund.

– Jag är mycket glad över att vi nu har tillsatt en arbetsgrupp där vi öppnat upp för hela den funktionshinderpolitiska rörelsen. Vi har sagt att alla som är intresserade av LSS-utredningen och som vill vara med och påverka den ska vara med i samma arbetsgrupp. Vi hade ett första möte som var väldigt posi­ tivt, berättar Lars Ohly från Funktionsrätt Sveriges nya huvudkontor i Sundbyberg.

– Jag har tidigare inte varit aktiv i den funktionspolitiska rörelsen men jag kan frågorna väl. Jag tycker mig se en onödig uppdelning i olika organisationer och en splittring rent organisatoriskt som inte gynnar rörelsen. Funktionshinderpolitiken blir inte starkare av att vi delar upp oss, tvärtom finns det ingen bra anledning att inte samla rörelsen. Vi är redan överens om huvudriktningen, säger han.

Han vågar ännu inte säga att idealet vore en enda stor organisation utan nöjer sig med att konstatera att den diskussionen kan komma om några år.

LARS OHLY AVGICK 2012

12

– Det mest väsentliga är att vi samarbetar för att påverka företag, myndigheter och framför allt politiker genom att tala med en röst. Det är helt avgörande för LSS-utredningens framtid.

Att utredningens ordförande Désirée Pethrus valde att avgå i somras för att ägna sig åt partipolitik för Kristdemokraterna tycker han var bra – för KD. – Det är svårt att se att det kommer något bra ur utredningen som är så fastlåst vid besparingar. Det hade blivit svårt för KD att försvara utredningens resultat, säger han.

Att LSS-utredningen kommer att publiceras först efter valet 2018 är typiskt, konstaterar han. Regeringen vill undvika att den tas upp på allvar i valrörelsen. kommer att utmynna i besparingar och kanske även i ett förslag om nytt huvudmannaskap.

– Det kommer sannolikt att leda till mindre kostnader för staten men dyrare för samhället när andra får betala, konstaterar han.

Han tror inte på ett helt förstatligande av LSS och den personliga assistansen. Men det allra viktigaste är att LSS även i fortsättningen ska vara en rättighetslagstiftning, ingen ska nekas de rättigheter man har enligt lagen, anser han.

Vinster i välfärden och fusk med assistansersättning är två hett omdebatterade frågor där Lars Ohly har sin bestämda uppfattning: LARS OHLY TROR ATT UTREDNINGEN

När Lars inte syns på Djurgårdens matcher återfinns han oftast här, på Funktionsrätt Sveriges nya huvudkontor i Sundbyberg.

– Skattepengar ska självklart inte genereras till riskkapitalbolag utomlands utan i huvudsak gå till vård, skola och omsorg som genererat intäkterna. Det är orimligt att skattepengar kan stoppas i egen ficka.

Men en vinstbegränsning löser inte alla problem. Vi har kvalitetsproblem även i den kommunala, statliga och landstingsdrivna verksamheten.

– Beträffande fusket går Försäkringskassans siffror inte att belägga och använda som argument. Det har forskare visat. Fusk finns självklart i alla försäkringssystem men vi vänder oss emot att Försäkringskassan kollektivt bestraffar de kanske 98 procent som inte fuskar. Man försämrar för alla som aldrig haft en tanke på att fuska eller överutnyttja utan som bara vill kunna leva som alla andra. Försäkringskassan är väldigt farligt ute, konstaterar Lars Ohly.

Han kommer i sitt arbete som ordförande för Funktionsrätt Sverige att arbeta för att göra FN:s funktionsrättskonvention mer känd.

– Väldigt få känner över huvud taget till den till skillnad från Barnrättskonventionen. FN:s övervakningskommitté kritiserade 2014 Sverige för att lite görs på området. Man pratar visserligen högtidligt om konventionen men vi vet att politiker i allmänhet är väldigt negativt inställda till rättighetslagstiftning eftersom den innebär kostnader som inte alltid är förutsägbara.

Jag har tidigare inte varit aktiv i den funktionspolitiska rörelsen men jag kan frågorna väl.

DEN PARTIPOLITISKT ERFARNE LARS OHLY har

tagit kontakt med alla partier utom Sverigedemokraterna för att driva rörelsens många frågor. Liberalerna och Vänsterpartier har enligt honom historiskt varit bäst i funktionshinderpolitiken, följda av Kristdemokraterna, Centerpartiet Miljöpartiet, och till sist Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna sitter på ansvariga positioner i regeringen och vi är otroligt missnöjda med hur man driver funktionshinderpolitiken. Partiet har väldigt dåligt rykte i vår rörelse i dag, även bland socialdemokratiska medlemmar.

– Regeringen presenterade i höstas en kanonbudget med reformer för 40 miljarder kronor men inte till den grupp som har störst behov, de som har behov av LSS och personlig assistans. Vi har till exempel en arbetsmarknad som utestänger människor, en sjukvård som inte alltid fungerar bra, brist på information och tillgänglighet bland mycket annat.

– Vi tänker inte låta de fortsätta så här, avslutar Lars Ohly.

13

AIAI MAGASINET FÖRKLARAR

Organisationsdjungeln Det kan lätt bli rörigt att navigera bland olika intresseorganisationer rörande funktionsvariation och personlig assistans. Vilka är de? Vad är deras syften?

Hur arbetar de, och vilka riktar de sig till? Aiai Magasinet har kartlagt!

FUNKTIONSRÄTT SVERIGE

Funktionsrätt Sverige är en samarbetsorganisation bestående av 41 rikstäckande funktionsrättsförbund.

Paraplyorganisationens uppdrag formuleras på hemsidan som: ”att vara funktionsrättsrörelsens enade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter”.

Utgångspunkten är Funktionsrättskonventionen.

Funk­tionsrätt Sverige är en remissinstans för lagförslag, sitter med i referensgrupper hos myndigheter och agerar aktivt med olika kampanjer för att funktionsrättsfrågor ”inte ska hamna i skymundan i den politiska diskussionen”.

RÖRELSEHINDRADE BARN & UNGDOMAR (RBU)

Rörelsehindrade barn & ungdomar (RBU) bildades 1955 och är en intresseorganisation för barn och ungdomar med rörelsehinder. Organisationen verkar för ”rätten att maxa livet” och arbetar för ett rättvist samhälle där varje barn ska kunna uppnå sin fulla poten­ tial. RBU har cirka 11 000 medlemmar i distrikts- och lokalföreningar runt om i hela landet. Föreningarna arrangerar sociala aktiviteter med barnen i fokus där familjer kan mötas och utbyta erfarenheter med varan­dra. Föreningarna syftar också till att påverka närsamhället och de lokala makthavarna.

DELAKTIGHET, HANDLINGSKRAFT, RÖRELSEFRIHET (DHR)

DHR är, som de själva beskriver det, en organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga vars mål är att alla människor ska känna sig välkomna 14

och inklu­derade i samhället. DHR har ungefär 10 000 med­­­lemmar, är uppdelat i 21 distrikt, 160 avdelningar och har funnits ända sedan 1923. Organisationen jobbar bland annat för bättre tillgänglighet i det offentliga rummet och stort fokus ligger på arbetet emot diskriminering och hatbrott gentemot personer med funktionsnedsättning.

FÖRBUNDET UNGA RÖRELSEHINDRADE

Förbundet Unga Rörelsehindrade är ett förbund för barn och unga mellan 0 och 32 år med nedsatt rörel­ seförmåga. Förbundet arbetar för att stärka barn och ungas rättigheter i Sverige och vill urskiljas från organisationer som RBU och moderförbundet DHR genom att låta barn och ungdomar som driva sina egna frågor. Förbundet vill ge sina medlemmar förutsättningar att engagera sig på sitt sätt och verktyg för att påverka makthavare.

INTRESSEGRUPPEN FÖR ASSISTANSBERÄTTIGADE (IFA)

IfA är en förening för personer med behov av personlig assi­stans. IfA kom till 1994 och har idag ungefär 800 medlemmar. IfA vill främst utveckla rättigheten till personlig assistans. De bedriver intressepolitiskt påverkansarbete och ger stöd till enskilda assistans­ användare. IfA ger också ut nyhetsbrev, bjuder in till debattforum, anordnar Assistansanordnarnas Råd för utbyte av erfarenheter och håller utbildningar för såväl assistansanvändare, administratörer och person­liga assistenter.

ILLUSTRATÖR: EMILIE BERGMAN

15

AIAI MAGASINET FÖRKLARAR

LIKA UNIKA

Med Funktionsrättskonventionen som utgångspunkt verkar Federationen Lika Unika för mänskliga rättig­heter för personer med funktionsnedsättning.

Federa­tionen bildades i slutet av 2009 och är en samarbetsorganisation med sex riksförbund från sven­ska funktionshinderrörelsen. Genom opinionsarbete, som exempelvis remissyttranden till lagförslag och olika kampanjer, verkar Lika Unika för att uppnå sin vision – att alla människor ska ses som de resurser de är.

FUB

Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) är en intresseorganisa­tion som jobbar för att dessa människor ska kunna leva ett gott liv. För att uppnå detta bedriver FUB intressepolitiskt påverkansarbete vilket bland annat innebär att organisationen genomför kampanjer, framträder i medier, utformar remissvar och riktade skrivelser till myndigheter, anordnar utbildningar konferenser och mötes­platser. FUB ger även ut tidningen UNIK sex gånger per år. Organisationen har idag ungefär 26 000 medlemmar och har 150 lokalföreningar runt­ om i landet.

KOMMUNALA FÖRETAGENS SAMORGANISATION (KFS)

KFS är en arbetsgivarorganisation för samhällsnyttiga bolag, och omfattar därmed även anordnare av personlig assistans. Organisationens uppgift är att stödja dess medlemsföretag i sina roller som arbetsgivare. Detta gör KFS bland annat genom att erbjuda personlig arbetsgivarservice, bransch­anpassade kollektivavtal, tillhandahålla mötesplatser och anordna olika utbildningar.

KFO PERSONLIG ASSISTANS

KFO Personlig Assistans är en branschorganisation för bland annat brukarkoo­pera­tiv, ägarledda företag och egna arbetsgivare inom branschen. Branschorga­ nisationen företräder drygt 500 medlemmar med 33 000 anställda. KFO Personlig Assistans uppgifter är 16

till exempel att: verka för långsiktighet och kvalitets­ utveckling, hantera frågor av betydelse för möjligheterna att bedriva verksamhet inom personlig assistans, och att möjliggöra valfrihet för brukarna med en mångfald av utförare, med utrymme även för mindre företag och idéburen verksamhet.

BRANSCH PERSONLIG ASSISTANS

Arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarnas undergren Bransch Personlig Assistans, som funnits sedan 2006, omfattar ungefär 250 företag av varierande storlek med 27 500 årsanställda inom branschen. Organisationen verkar för att skapa könsneutrala förutsättningar för privata assistansanordnare och värnar de assistansberättigades valfrihetsmöjligheter. Organisationen arbetar även för att motverka ”fusk och oegentligheter” inom branschen och dess medlemmar förbinder sig att följa Bransch Personlig Assistans etiska riktlinjer.

PARO

Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) ser sin främsta uppgift som att företräda branschen gentemot politiker, myndigheter och andra organisationer. PARO vill främja privata assistansanordnare, ge stöd till dess medlemmar och bidra till kvalitetsoch kompetensutveckling. Organisationen har utformat ett certifieringssystem för branschen, och kräver att dess medlemmar har kollektivavtal, följer lagstiftning och har goda etiska värderingar.

PULSS

Den ideella föreningen Privata Utförare inom LSS (PULSS) har som ändamål att främja goda villkor och intressen för privata utförare av LSS-tjänster.

Rimliga förutsättningar för bedrivande av LSS-verksamhet privat, och valfrihet för brukarna är föreningens långsiktiga mål. PULSS fokuserar främst på samarbetet mellan kommuner och organisationer inom Stockholms län.

AIAI MAGASINET FÖRKLARAR

Vad är Funktionsrätts­ konventionen?

K

onventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige 2009. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska främja, skydda och säkerställa mänskliga rättigheter och grundläggande fri­heter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen utgår från grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Personer med funktionsnedsättning har enligt konventionen rätt att leva ett oberoende liv och delta i samhället på lika villkor som alla andra.

Men: fortfarande är funktionsrättskonventionen troligen en av de minst kända FN-konventionerna för gemene man. Men för alla dess rättighetsbärare mer känd och otroligt betydelsefull.

VIKTIGA ÅRTAL FÖR FUNKTIONSRÄTTEN 1948 F N:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig­heterna antas 1950 Europakonventionen antas 1979 Lagen om handikappanpassad kollektivtrafik 1994 LSS träder i kraft och Handikappombuds-­ mannen tillsätts 1999 Lagen om förbud mot diskriminering i arbets­ livet på grund av funktionshinder 2001 Lag om likabehandling i högskolan införs 2003 Lag om förbud mot diskriminering införs 2006 Lag om förbud mot diskriminering m.m. av barn och elever införs 2009 Diskrimineringslagen och Funktionsrätts­ konventionen träder i kraft i Sverige 2015 Bristande tillgänglighet blir diskriminering Källa: lagensomverktyg.se

OKÄND MEN AVGÖRANDE. VARFÖR ÄR DET SÅ?

Aiai Magasinet frågade två experter på konventionen: Andrea Bondesson, jurist på Funktionsrätt Sverige, och Charlotta Göller, tidigare utredare på MFD, Myn­digheten för delaktighet.

– Min bild är att den offentliga sektorn i allmänhet inte arbetar särskilt aktivt med mänskliga rättigheter, därav osyn­lighet i debatten.

Däremot tycker jag att funktionshinderrörelsen använder sig mycket av det i sitt påverkansarbete, säger Charlotta Göller.

Andrea Bondesson kommenterar att konventionen fortfarande är relativt ny i FN-sammanhang Andrea Bondesson, jurist, men hoppas att Funktionsrätt Sverige. kopplingen mellan svensk funktionshinderpolitik och konventionen blir tydligare med det nya målet för ny funktionshinderpolitik som finns i regeringens proposition.

PÅ FRÅGAN OM VARFÖR DET FINNS EN OVILJA att använda konventionen i domstolar och hos myndigheter svarar Andrea Bondesson: – Jag tror att det dels beror på just att kunskapen om konventionen är låg samt att domstolar och myndigheter utgår från att svensk lagstiftning överensstämmer med konventionen.

17

AIAI MAGASINET FÖRKLARAR

– Detta innebär i praktiken att den enskilde måste argumentera för, och visa varför, svensk lagstiftning behöver tolkas i överensstämmelse med konventionen.

HUR STÅR DÅ SVERIGE I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA LÄNDER? CHARLOTTA GÖLLER:

– Sverige har en självbild av att vi är bäst i klassen på mänskliga rättigheter och att vi inte behöver göra så mycket på hemmaplan för att uppfylla dem. Vårt fokus ligger i allmänhet på situationen i andra länder, säger hon och fortsätter: – På många sätt är vi bra på att uppfylla de mänskliga rättigheterna i Sverige genom lagstiftning och uti­från att vi länge haft goda ekonomiska förutsättningar, men vi använder oss inte av FN-konventionerna som instrument för att förbättra situationen

i den utsträckning som vi skulle kunna göra, enligt min uppfattning.

ANDREA BONDESSON SÄGER SÅ HÄR:

– Det rykte som Sverige länge har haft när det kommer till mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning är inte längre förtjänat. Neddragningarna inom olika former av stöd för personer med funktionsnedsättning innebär enligt min mening att Sverige försämrar redan genomförda rättigheter på ett sätt som strider mot Funktionsrättskonventionen.

Hon anser att det behövs en ny utredning av Sveriges uppfyllelse och implementering av konventionen.

Detta skall göras på ett sätt som beaktar de rekommendationer Sverige har fått gällande implementering av konventionen från Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

MFD vill göra konventionen mer känd för allmänheten

M

yndigheten för delaktighet (MFD) har ett rege­ ringsuppdrag mellan åren 2015–2017 att tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) öka kännedomen om innehållet i FN-konventionen och bristande tillgänglighet som diskrimineringsform. Målet är att göra konventionen känd och öka kännedomen om den nya diskrimineringsformen.

Funktionsrätt Sverige driver med stöd av Arvsfonden ett treårigt projekt ”Från snack till verkstad” med bland annat offentliga seminarier runt om i Sverige tillsammans med MFD och Independent Living Institutes ”Lagen som verktyg”.

Där har bland annat juristen Andrea Bondesson från Funktionsrätt Sverige informerat om hur F unktionsrättskonventionen kan användas praktiskt när man vill driva fall i domstol, alltså hur man kan använda konventionen som ett tolkningsunderlag.

Det finns enligt henne verktyg för att jobba mot

18

funktionsdiskriminering och för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, verktyg som behöver prövas i domstol i större utsträckning än vad som sker i dag.

Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund, att själva eller tillsammans med externa jurister, driva enskilda fall i domstol för att försöka få domstolarna att tolka svensk lagstiftning i överensstämmelse med konventionen.

En viktig del i uppföljningen av FN:s konventioner är de rapporter länderna ska göra och som sedan granskas av FN:s övervakningskommitté. Sverige fick 2014 rekommendationer från FN om hur vi ska bli bättre på att leva upp till Funktionshinderkonventionen. Bland annat uppmanades Sverige att bilda en oberoende institution med uppdraget att främja, skydda och övervaka uppfyllandet av mänskliga rättig­heter. 2019 ska Sverige åter rapportera till FN. EN DEL AV PROJEKTET BESTÅR I ATT STÖDJA

ILLUSTRATÖR: EMILIE BERGMAN

OMVÄRLDSBEVAKNING

Assistans i Norden I LSS-kommitténs slutbetänkande från 2008 gjordes kortfattade allmänna iakttagelser om hur personlig assistans ser ut i omvärlden, med särskild inriktning på de nordiska länderna. ”Någon motsvarighet till LSS finns inte någon annanstans” ansåg kommittén då. Så frågan är: hur ser personlig assistans ut i Norden idag?

I

vårt västra grannland Norge beviljas personlig assi­ stans (Brukerstyrt Personlig Assistanse, BPA), av kommunerna, och är dess huvudfinansiär, men staten står för 80 procent av den kostnad som överstiger 900 000 norska kronor per person och år. Från och med den 1 januari 2015 måste kommunerna bevilja BPA om timbehovet är tillräckligt stort – vilket anses vara 32 timmar per vecka.

PÅ ÖSTRA SIDAN AV ÖSTERSJÖN fick Finland en rättig­ hetslagstiftning för personlig assistans år 2009 – Lagen om service och stöd på grund av handikapp (Handikappservicelagen). Även i Finland är det kommunen som beviljar assistansen. Liksom i Sverige är assistansen kostnadsfri och påverkas inte av den assistansberättigades ekonomiska förhållanden, men däremot finns i Finland ingen övre åldersgräns för vem som kan beviljas assistans. Precis som i Sverige pågår en översyn av lagstiftningen som reglerar den personliga assistansen.

– En ny lag ska träda i kraft 2019, vi vet ännu inte vad den kommer att innebära. Det har föreslagits att det blir en gräns så att personer över 75 år inte skulle ha rätt till handikappservice, berättade assistans­ användaren och juristen på Invalidförbundet i Finland, Elina Akaan Penttilä, i en intervju med sajten assistanskoll.se år 2016.

En kommitté utsedd av Ministry of Welfare på

Island lanserade år 2012 en handbok för användarstyrd personlig assistans med direktbetalning. Handboken blev startskottet för den lag som föreslogs och förväntades antas år 2014. Lagen liknar i stort LSS, men det är värt att notera att bedömningen av brukarens behov är mindre formell i det isländska systemet.

Det finns inte några begränsningar avseende exempelvis ”grundläggande behov” som i Sverige, utan det är i mångt och mycket upp till de enskilda kommunerna.

I DANMARK KRÄVDES TIDIGARE en viss aktivitetsnivå för att brukaren skulle beviljas assistans. Detta har dock förändrats något under de senaste åren. De danska myndigheterna inledde under 2012 en omarbetning av reglerna avseende personlig assistans då de av många upplevdes som komplicerade.

Dessutom hade kostnaderna ökat. Omarbetningen renderade i ändringar i lagstiftningen. Idag finns flera varianter av det som kallas borgerstyret personlig assistance (BPA) – ett begrepp som även omfattar exempelvis vård i hemmet, avlastning/avlösning och ledsagning. Den variant som påminner mest om den svenska personliga assistansen regleras i 96 § i Service­loven. Kommunen, som liksom i de övriga nordiska länderna sköter handläggningen, ger brukaren ett kontant tillskott varefter denne själv får anställa sina assistenter och tala om vad dessa ska hjälpa till med.

19

INTERVJU

Gunilla Malmborg tar nytt grepp om LSS Tack vare mer resurser till utredningen hoppas nu Gunilla Malmborg kunna utreda LSS för att göra den långsiktigt hållbar och ta bort tidigare fokus från besparingar.

Gunilla Malmborg

D

SOCIONOM

en 1 augusti tillsattes Gunilla Malmborg som ny särskild utredare av LSS efter Désirée Pethrus. Désirée Pethrus motiverade sitt avhopp bland annat med att resurserna varit knappa, att direktiven är mycket omfattande och utredningen komplicerad. Aiai Magasinet har därför tagit tempen på den nya utredaren för att se vart hon står i frågan:

Har du de resurser som behövs?

– Ja, från och med 2018 förstärks sekretariatet med två personer. Dels med anledning av ett tilläggsdirektiv, dels med en analytiker. Mycket av kritiken mot utredningen är att direktiven sägs vara skrivna för att spara pengar, inte för att skapa goda levnadsvillkor för denna utsatta grupp.

Kan du förstå kritiken?

– Direktiven innehåller annat än krav på besparingar. De handlar också om att utveckla kvalitet och 20

ändamålsenlighet i LSS-insatserna och det står uttryckligen i direktiven att ett syfte med utredningen är att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet, d.v.s. de ursprungliga intentionerna ligger fast.

Du talar hellre om en långsiktigt hållbar utveckling än om besparingar av personlig assistans?

– Ja, jag lägger tonvikten på att LSS inklusive personlig assistans är en reform som man vill värna om och att man därför önskar att reformen är långsiktigt ekonomiskt hållbar. I direktivet sägs ingenting närmare om vad en långsiktigt hållbar utveckling innebär i praktiken. Men jag tolkar det som att den kostnadsutveckling som skett fram till dess direktivet beslutades inte ansågs vara hållbar. Sen är det upp till mig att lämna förslag till vilken nivå som kan vara rimlig och vilka besparingar, effektiviseringar m.m. som behöver göras för att uppnå en sådan kostnadsutveckling.

Gunilla Malmborg är utbildad socionom och har en bakgrund inom socialtjänsten i Stockholm. Hennes senaste uppdrag har varit som kanslichef för ersättningsnämnden, samordnare för minnesmärke efter flodvågskatastrofen samt lett hjälpmedelsutredningen.

Jag lägger tonvikten på att LSS inklusive personlig assistans är en reform som man vill värna om och att man därför önskar att reformen är långsiktigt ekonomiskt hållbar.

”Frågorna är svåra och utmanande” har du sagt.

Hur då?

– Som i de flesta andra utredningar innehåller också den här en rad målkonflikter. Ett exempel är att åstadkomma en bättre styrning och kontroll över in­satsen personlig assistans – utan att det leder till för mycket av ofrihet och byråkrati. Ett annat exem-

pel på en utmaning är att LSS och socialtjänstlagen samspelar – många personer med funktionsnedsättning får insatser via SoL men LSS ska fungera som en ”pluslag” för de som tillhör personkretsen. När även socialtjänstlagen nu utreds måste jag beakta vad den har för sig.

Vad är prio ett i LSS-utredningen?

– Att säkerställa att LSS-insatserna sammantaget ger ett bra stöd till de som hör till lagens personkrets.

Flexibilitet och förutsägbarhet är två viktiga aspekter. Överväger ni att låta kommunerna bli huvudansvariga för personlig assistans och i så fall varför?

– Ett delat huvudmannaskap har stora nackdelar.

Min inriktning är därför att huvudmannaskapet – vad avser beslut om rätt till insatsen – bör ligga samlat hos en aktör. Mina huvudalternativ är då staten eller kommunerna.

21

Aiai Akademi Kompetensutveckling, i både teori som praktik, med möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra inom branschen. Aiai Akademis utbildningar berör områden där kraven på kunskap är hög och där du har stor nytta av Aiai som systemstöd.

EN MÖTESPLATS EXKLUSIVT FÖR AIAI ANVÄNDARE

22

Tips & trix

BEGRÄNSNINGSPERIODER

från kundsupport

ÖVERBLICKA BEGRÄNSNINGPERIODERNA ANVÄND VECKOKOLUMNERNA I schemat kan du markera en hel vecka genom att klicka på veckans nummer i vänsterkant. På så sätt kan ni snabbt radera en vecka i taget.

Glöm inte bort att begränsningsperioder måste vara inlagda på varje assistent innan filerna godkänns och skickas till Försäkrings­ kassan. Detta görs under användarnas profilsidor.

Under rapporter väljer ni ”begränsningsperioder” för att se samtliga begränsningsperioder för en enskild brukare eller för hela företaget. På så sätt får ni en enkel överblick över vilka som kan BankID-signera sina tidrapporter.

SE MER AV AIAI ÄVEN I MOBILEN Genom att klicka på ditt namn uppe i högra hörnet i mobilversionen av Aiai kan du byta till webbversionen. Då blir det många gånger lättare att navigera i menyerna.

FILTRERA I SCHEMA Markera enkelt alla pass en månad för en särskild assistent genom att använda filterfunktionen.

FLYTTAD FÄRGFUNKTION Funktionen för att ändra färg i schema är flyttat. För att ändra färginställningarna går behörig användare in på schemat, klickar på rubriken ”inställningar” och väljer därefter ”välj färg på assitenter”.

ANHÖRIG TILL PERSONAL Under företagsinställningarna kan ni aktivera möjligheten för personal att fylla i anhöriguppgifter. Personalen kan nå denna funktion under sina personliga inställningar.

Emma Selin, kundsupport.

23

24

v

Vi är Kaustik Översta raden från vänster: Kjell R Kjørstad, Christofer Håkansson, Kholod Hindi, Jenny Andersson, Marie Kringberg, Ellenor Österberg, Anders Warrby, Robin Larsson, Pia Carlsson, Mette Grefsrud Persson, Karin Valberg, Louise Frei Mellersta raden från vänster: Christian Sjöström, Anna Bonnevier, Pelle Fridman, Anna Nelson, Peter Liljestrand, Per Åsberg, Tobias Karlsson Nedersta raden från vänster: Hans N. Hjort, Emma Selin

25

Team Nordmark

Nu siktar far och son Nordmark mot nya mål och springer för mer än bara hälsans skull.

REPOTAGE

REPORTAGE

Tillsammans har de sprungit in närmare

en halv miljon till RBU

N

Team Nordmark MIKAEL & HUGO NORDMARK

är Mikael Nordmark tar fram den specialbyggda springvagnen skiner sonen Hugo upp i ett enda stort leende. I villakvarteret i Täby hejar barn och vuxna på Team Nordmark när de drar iväg ut på ännu en svettig träningsrunda.

– När vintern kommer blir det inte mycket träning ihop så det gäller att ta vara på de fina dagarna under hösten, säger Mikael Nordmark och ökar takten.

FAR OCH SON NORDMARK fick stor uppmärksamhet sommaren 2014 då de fullföljde Stockholm Marathon.

Ekipaget fick specialtillstånd för att genomföra det drygt fyra mil långa loppet genom Stockholm.

Inspirationen fick Mikael Nordmark efter att ha sett en film om ”Team Hoyt” om en amerikansk familj där pappan sprang olika lopp tillsammans med sin gravt CP-skadade son.

Sedan dess har de avverkat flera maratonlopp och andra tävlingar. Enbart under 2017 har Team Nordmark avverkat tre lopp: Glädjeruset i Täby, ett halvmaraton i Västerås och så ännu ett maratonlopp i Stockholm.

Glädjeruset är familjens eget påhitt, tillkommet i protest mot att ekipaget inte fick delta i Stockholm Halvmarathon 2014.

– Istället för att bli arg och bara klaga är det bättre att göra något positivt. Så vi startade Glädjeruset i Täby, berättar Mikael Nordmark.

Det är tävlingen där man kan gå, springa, jogga eller rulla fem eller tio kilometer längs vattnet mellan 28

Häger­näs Strand och Näsby slott. Loppet har blivit en stor succé. Över 1000 deltagare stod på startlinjen i somras.

Att träningen ger energi till både Mikael och Hugo råder det inga tvivel om. Därför passar paret på att springa så länge underlaget tillåter.

Jag ville göra något mer än bara springa med Hugo. Jag ville uppmärksamma barn med allvarliga funktionshinder och visa att de här barnen finns.

– Glädjeruset startade med ett 30-tal deltagare vid vår garage­ port 2014. Det har nu blivit ett lopp som lockar familjer och ekipage från hela Sverige och som sponsras av både stora och små företag. att göra något värdefullt tillsammans med Hugo och inspirera andra föräldrar att göra aktiva saker, även om man har barn med omfattande funktionshinder, samlar Team NordFÖRUTOM KÄNSLAN

mark in pengar till RBU. Hittills har man samlat in 450 000 kronor och målet för 2018 är 600 000 kronor.

– Jag ville göra något mer än bara springa med Hugo. Jag ville också uppmärksamma barn med allvarliga funktionshinder och visa att de här barnen finns. RBU är en organisation som gör ett otroligt bra arbete, säger Mikael Nordmark.

2014 MÖTTES DET UDDA EKIPAGET på Stockholms gator av många höjda ögonbryn. Men i dag är Team Nordmark ett välkänt inslag med starkt stöd från publiken och andra löpare, berättar han.

Träningen med Hugo är ett välkommet avbrott för Mikael Nordmark som driver assistansbolaget God Assistans med över 1500 anställda och som även föreläser under rubriken ”När livet inte blir som man tänkt sig”.

Mikael föreläser självklart också om sina unika erfarenheter från Stockholm Marathon.

29

FÖRSÄKRINGSKASSAN

Information från

Försäkringskassan Under höstens temadagar i Malmö fick deltagarna träffa Susanne Lövgren och Birgit Lacis från Försäkringskassan. Utöver föreläsning kring assistans­ ersättning fanns möjlighet för deltagarna att ställa frågor. Aiai Magasinet har listat några av dem.

När blir det möjlighet att signera och skicka in FK3057 digitalt?

– Sen den 1 november kan räkning (FK3057) även skickas in digitalt via Mina Sidor på www.fk.se. Endast den assistansberättigade kan skicka in räkningen via mina sidor. Vårdnadshavare, ställföreträdare, eller de med skyddad identitet kan inte använda tjänsten.

Räkningen sparas på Mina Sidor och den assistansberättigade får en kopia som bekräftelse från Försäkringskassan.

Vad ska man tänka på för att få utbetalningen den 20:e varje månad, mer än att lämna in uppgifterna innan den 5:e samma månad?

– Tänk på att skicka in kompletta underlag. På vår hemsida finns Susanne Lövgren, en film som beskriver vilka upp- Försäkringskassan. gifter som ska finnas med för att underlagen ska vara kompletta. Använd den som stöd.

När blir det möjligt för assistansanordnare att skicka in FK3057 digitalt?

– Blankett 3057 är brukarens blankett. Det finns idag inget bestämt om någon annan rutin vad gäller räkningsblanketten.

När man skickar in tidrapporter via post, är det okej att använda gem eller häftklammer då?

– Nej, använd inte gem, häftklamrar eller papper med hål i.

När blir det möjligt att skriva under och skicka in FK 3066 digitalt?

– Sen i november är det möjligt för arbetsgivare att via E-tjänster på www.fk.se registrera uppgifterna för FK3066. För att börja använda E-tjänster måste anordnaren först ansluta sitt företag till E-tjänster för arbetsgivare via blankett 5063. Blanketten finns på hemsidan och ska skickas in per post till inläsningscentralen i Åmål Försäkringskassan, Box 93, 662 22 Åmål.

30

Vem kan man som anordnare eller assistansberättigad ringa hos er för att få svar på frågor kring assi­ stans­ersättning och utbetalningen?

– Kontakta kundcenter för partner på tel: 0771-17 90 00.

Uppge Assistansanordnare i talsvaret.

I vissa fall, vid exempelvis sjukdom, kan anordnare tvingas bryta mot arbetstidslagen för att uppfylla sitt löfte om assistans till den assistansberättigade, kan Försäkringskassan vägra att betala ut ersättning om så sker?

– Framgår det att en utförare har brutit mot arbetstidslagen på grund av till exempel sjukdom ska Försäkrings­kassan utreda det mot bakgrund av nedan nämnda.

EXTRA ÖVERTID ENLIGT 8 A §

att öka tryggheten. Försäkringskassan ser därför över och förbättrar rutinerna till kommu­nerna vid överlämningen.

Socialstyrelsen föreslår att kommunen bör vara skyldiga att kontakta personen vars statliga assistans­ ersättning dragits in för att klarlägga om hen vill ansöka om insatser enligt LSS. Socialstyrelsen föreslår därför att en ny paragraf som reglerar detta ska införas i LSS.

I de fall det behövs ytterligare övertid utöver allmän övertid finns en möjlighet att ta ut extra övertid om högst 150 timmar per Birgit Lacis, arbetstagare under ett kalenderår om det Försäkringskassan. finns särskilda skäl för det. En förutsättning för extra övertid är att situationen inte gått att lösa på Avslagen på ansökningar om assistansersättning annat rimligt sätt. Extra övertid och allmän övertid har ökat den senaste tiden, vad beror det främst på? får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbets- Enligt Socialförsäkringsrapport 2017:8 beror avslagen tagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar på följande: • Man tillhör inte personkretsarna för personlig under en kalendermånad.

Vanligtvis ska den allmänna övertiden vara förassistans (29 procent) eller behöver inte hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar per brukad innan extra övertid tas ut. Särskilda skäl för vecka (62 procent). extra övertid kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförberedda sjuk- • Sammansättningen bland de sökande har föränddomsfall eller förlust av spets­kompetens som inte går rats. Framförallt har andelen ansökningar i personatt ersätta omedelbart. krets 1 ökat.

• Rättspraxis har förtydligat vad som ska räknas som ett grundläggande behov. Det föranleder att färre av de som ansöker har grundläggande behov som överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka. Det Man vill garantera kontakt med berör i stor utsträckning personer i personkrets 1, kommunen för att öka tryggheten. som alltså samtidig ansöker om ersättning i större Försäkringskassan ser därför utsträckning.

över förbättrar rutinerna till kommun­erna vid överlämningen.

NÖDFALLSÖVERTID ENLIGT 9 §

Om en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte kunnat förutses av arbetsgivaren inträffat får nödfallsövertid tas ut under vissa förutsättningar. Nödfallsövertid får tas ut utan någon begränsning i antal timmar och timmarna inkräktar inte på utrymmet för den allmänna övertiden. Uttaget av nödfallsövertid ska anmälas till den berörda lokala fackliga organisationen så snart omständigheterna medger.

Vad innehåller den gemensamma rapporten från Försäkringskassan och Socialstyrelsens?

– Syftet med rapporten är att säkerställa att information kring avslag gällande assistansersättning från Försäkringskassan alltid kommer fram till kommunen. Man vill garantera kontakt med kommunen för

Vad är Försäkringskassans största utmaning gällande personlig assistans just nu?

– Vår största utmaning är att säkerställa en god rätts­ säkerhet, rätt ersättning till rätt person. En stor utmaning är också att motverka oegentligheter och brottslig­het inom assistanstområdet.

Hur ser framtiden ut för den assistansberättigade vad gällande insatsen personlig assistans?

– Det kan inte Försäkringskassan ensam svara på.

Som alla säkert känner till pågår en LSS-utredning som förhoppningsvis tar ett helhetsgrepp.

MER INFORMATION: • forsakringskassan.se/arbetsgivare • forsakringskassan.se/arbetsgivare/funktions­nedsattning • forsakringskassan.se/myndigheter/assistans­anordnare

31

LSS-AKTUELLT

Vi i Förbundet anser att det är statens ansvar att garantera rättigheter.

32

Kravet: stoppa kommunaliseringen För Nora Eklöv kom beskedet som en kalldusch: ingen personlig assistans i Stockholm. Hon hade fått sitt drömjobb på Förbundet och äntligen kunnat flytta från föräldrahemmet på Öland till Stockholm.

H

Nora Eklöv

GENERALSEKRETERARE FÖRBUNDET UNGA RÖRELSEHINDRADE

on ordnade bostad och anställde fyra assi­stenter och hemkommunen på Öland betalade assi­stansen i väntan på beslut i Stockholm.

Men Södermalms stadsdelsförvaltning ansåg att Nora Eklöv, som har en kronisk muskelsjukdom, behövde för lite tid för att få någon hjälp alls. Alltså avslag.

Plötsligt var hon tillbaka på ruta ett: uppsagd lägen­­het, flytt tillbaka till föräldrahemmet, hänvisad till att jobba på distans och utan möjlighet att ansöka om assistans på Öland igen eftersom hon fortfarande var skriven i Stockholm.

– Beskedet från stadsdelsförvaltningen var att en kommun inte är bunden av en bedömning som gjorts tidigare av en annan kommun, säger Nora Eklöv.

HON SER SIG SOM ETT AV MÅNGA OFFER för kommunali­ se­ringen av assistansen.

– Många unga drömmer om att kunna jobba och bo på olika orter men för oss som är beroende av personlig assistans krossas drömmarna om huvudmannaskapet kommunaliseras, säger hon.

Nora tycker att ansvariga politiker som Magdalena Andersson och Åsa Regnér skickar signaler om att de numera ser fördelar med en kommunalisering.

– Vi i Förbundet anser att det är statens ansvar att garantera rättigheter. Ett beslut från Försäkringskassan är ju rikstäckande. Ett beslut från kommunen kan till och med hoppa mellan olika stadsdelar – som i Stockholm. Då behöver man ansöka om ny assistans varje gång man flyttar till en ny stadsdel, vilket är orimligt.

Nora Eklöv har inte gett upp. Hon hoppas på ett posi­tivt besked efter en ny ansökan i en annan stadsdel. Men processen tar lång tid och hon tvingas till långa, jobbiga resor när jobbet i Stockholm så kräver.

– Det kommer inte att fungera i längden, det ska inte behöva vara så. Jag är beroende av släktingar och vänner för att kunna sköta mitt jobb. Båda mina föräld­rar jobbar heltid och kan bara komma förbi under lunchen för att hjälpa mig.

Hon tycker att situationen inom den personliga assistansen är krisartad och akut med allt fler barn och ungdomar som blir av med assistans, helt eller delvis.

– De blir hänvisade till hemtjänst men det passar inte unga människor som vill leva ett liv som alla and­ra unga. inte vågar berätta om sin besvärliga situation eftersom de är rädda att komma på kant med sina handläggare.

I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver hon tillsammans med förbundsordföranden Björn Häll Kellerman så här: ”Kommunalisera inte assistansen och stoppa försämringarna nu! Det gäller liv som inte kan levas fullt ut, det gäller mänskliga rättigheter som tas ifrån en, det gäller självbestämmande som man bara kan drömma om utan assistans.”

HON TROR ATT MÅNGA UNGA

Efter lång väntan fick Nora Eklöv sent omsider avslag på sin begäran om assistans i Stockholm. För henne återstår antingen att överklaga eller att söka assistans i en annan kommun eller acceptera en betydligt sämre insats – eller att definitivt flytta hem till föräldrarna på Öland.

33

REPORTAGE

34

Full fart pĂĽ Furuboda Assistans 35

REPORTAGE

Simhall med lift och varmbad finns tillgängligt för kunderna på Furuboda.

Närhet, förtroende och respekt

– alla tre är ledord för Furuboda Assistans. Men att vara transparenta och bjuda in till gemenskap är minst lika viktigt för assistansbolaget.

E

n mil strax söder om Åhus i Kristianstads kommun ligger Furuboda Assistans. Mellan frodiga åkrar och böljande hav sticker hela tretton hus upp bland tallskogen. Här huse­rar inte bara Furuboda Assistans utan även Furu­ boda Folkhögskola och dess internat. Anläggningen är tillgänglighetscertifierad och har både simhall, idrotts­hall och gott om plats för utomhusaktiviteter.

Furuboda Assistans har anor långt bak på 1960-talet.

– Egentligen startade Furuboda som en kursgård och blev med tiden en Folkhögskola. Furuboda Assistans AB startade först 2005, förklarar Cecilia Schack som är enhetschef inom assistansbolaget.

FURUBODA ASSISTANS har cirka 500 anställda och drygt

60 assistansberättigade runt om i södra Sverige. Kunderna är alltid välkomna till anläggningen i Yngsjö för att ta några simtag i den tempererade bassängen, 36

träffa vänner eller äta lunch. Här anordnas även sommarläger med bland annat musik och målarverkstad.

– Vi bjuder in till sommar- och julfest för alla våra kunder och anställda. Då brukar musikeleverna på folkhögskolan spela för oss och vi i ledningen bjuder upp till show. Det är viktigt att vi bjuder på oss själva och inte är stel kontorspersonal, berättar Malin Persson, även hon enhetschef inom Furuboda Assistans. i assistansbolagets verksamhet är att långsiktigt hjälpa kunderna. Det kan handla om att hjälpa till i kontakten med kommunen eller med ansökningar av olika slag. Bland annat kan kunderna ansöka om medel från en Feriefond där delar av bolagets överskott sätts in.

– Vi erbjuder kunderna en unik insyn i verksamheten. Genom transparent redovisning får kunderna se faktiska siffror och får därmed förståelse för vår EN VIKTIG DEL

Malin Persson, Cecilia Schack och Monica Lundqvist.

verksamhet. Tack vare Feriefonden kan de även ta del av överskottet, säger Monica Lundqvist som arbetar med lön och personalfrågor.

Förutom den vackra anläggningen i Yngsjö och verk­ samhetens transparens, finns det fler saker som utmärker Furuboda som assistansanordnare.

I motsätt­ning till branschen i stort har Furuboda Assistans fö­r­­hållandevis låg omsättning av personal. En bidragande faktor tror de själva är närheten till kunderna och personalen, både geografiskt och på det personliga planet.

– VI PÅ FURUBODA VILL VARA TILLGÄNGLIGA för våra kunder och assistenter. De kan ringa oss dygnet runt och vi är kontinuerligt ute och träffar kunder. Alla befinner sig inom en radie av tio mil från sina enhetschefer. Vilket på landsbygden ändå är nära, berättar Cecilia Schack.

– Det är såklart lättare att rekrytera i städerna men vi kan erbjuda assistenterna jobb där de bor vilket är vår stora fördel som arbetsgivare. Därtill har vi ett gott rykte med en stabil personalstyrka och stabila kunder, tillägger Malin.

– Att vara assistent kan vara en utmaning på många sätt. På Furuboda sätter man personkemi och livserfarenhet framför allt och att vara utbildad inom vård är meriterande men inget krav.

– Kunderna är delaktiga i rekryteringsprocessen i största möjliga mån. Det kan variera oerhört vad de önskar hos en assistent. Några vill ha en assistent som

På anläggningen i Yngsjö anordnas även sommarläger med bland annat musik och målarverkstad

Innan Aiai använde vi papper och penna till administrationen.

Nu är det mycket lättare att ha kontroll såklart.

lyssnar på hårdrock när andra söker mer kunskaper inom sjukvård eller matlagning. Vi måste alltid sätta kunden i centrum, förklarar Cecilia Schack.

Tillsammans har trion lång erfarenhet av assistansbranschen men de är oroade när de blickar framåt. Omprövningar och minskade beslut skapar stor oro hos både kunder och anställda och allt för många oseriösa anordnare lyfts fram i media. Men det finns ljusglimtar. Att bedriva assistans har underlättats bland annat tack vare IT. till administrationen. Nu är det mycket lättare att ha kontroll såklart. Allt som rör redovisningen mot Försäkringskassan fungerar klockrent. Men vi ser också potential och möjligheter med systemet, berättar Monica.

Avslutningsvis frågar Aiai Magasinet vad som är det absolut viktigaste när det gäller att bedriva assistans. Svaret är enkelt: – Se alltid till den lilla människan, det är grunden i allt, avslutar Malin.

– INNAN AIAI ANVÄNDE VI PAPPER OCH PENNA

37

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN

38

Full delaktighet i Almedalen 2017

39

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN

Välkomna till mötesplatsen

Full delaktighet För andra året i rad anordnade Kaustik mötesplatsen Full delaktighet under Almedalsveckan i Visby. Mötesplatsen hade ett fullspäckat schema. Politiker, mydigheter och intresseorganisationer deltog i de välbesökta seminarierna.

F

rörelsen är att få fler att börja se våra perspekull delaktighet har blivit en etablerad och självklar mötesplats. Det är fler tiv, prata om våra frågor och agera utifrån organisatörer som ser behov av att våra problemföreställningar. Det gör vi samverka under Almedalsveckan bara om vi kan knyta fler till oss, få fler som pratar med oss och som också lär och i år deltog flera bransch- och inoss något. Även funktionhinderrörelsen tresseorganisationer, myndigheter och har anledning att lyssna och höra andra, politiker. Ett fullspäckat program prevarför tycker de inte att det fungera bra senterades mellan den 3–6 juli. För att och vad har de för förslag till lösning? Vi beäven de som inte var på plats i Visby skulle kunna delta sände vi seminarierna direkt höver bli fler som träffas oftare.

Lars Ohly via fulldelaktighet.se – Det är viktigt att mötesplatsen är tillgänglig för Maria Persdotter, alla. Även om man inte har möjlighet att närvara fysi­skt för­bundsordförande, RBU: under Almedalsveckan, säger Louise Frei, pro­jekt­ – Det är helt avgörande att alla vi som står upp för ett gott ansvarig för Full delaktighet.

Samtliga seminarier var välbesökta och på många och bra samhälle kan samav seminarierna var den lummiga gården så pass full verka. Vi måste samverka. Vi att deltagare trängdes utanför för att ta del av de som enskilda organisationer viktiga frågorna som diskuterades. Några av ämnena blir alldeles för svaga. Tittar under dagarna var tillgänglighet, anhörigas roll, assi­ man på hur många vi faktiskt stansens alternativkostnader, rätt till tolk i arbetslivet är så är vi en maktfaktor att räkna med, så det är jätte­viktigt. och LSS-utredningen.

Maria Persdotter Varför tycker du att det är viktigt att samverka på en mötesplats som full delaktighet?

Lars Ohly, ordförande, Funktionsrätt Sverige: – En av våra viktigaste uppgifter i funktionshinder­ 40

och ett viktigt år för funktions­ hinder­politiken. Att samverka inom funk­tions­hin­ der­­frågorna blir av största vikt för att dessa inte ska glömmas bort under valrörelsen. För att funktions-

2018 ÄR DET VALÅR

Vill ni vara med att bidra till att funktionhinderfrågorna blir en självklar valfråga?

Har ni något som ni vill dela med er utav, något som ni anser borde diskuteras och som kan bli en programpunkt under Full delaktighet i Almedalen? Hör då av er till arrangören för Full delaktighet på info@fulldelaktighet.se eller på 070 329 48 00.

41

Christofer Håkansson, Louise Frei och Pelle Fridman

hinderfrågorna ska bli en valfråga tror vi på Full delak­tighet att alla som är engagerade i dessa frågor går samman för att skapa debatt och medvetenhet kring dessa ämnen.

Full delaktighet under 2018 kommer arrangeras på liknande sätt som tidigare år. Skillnaden nu är att alla rutiner är intrimmade.

– Vi har haft två år på oss att öva inför det viktiga valåret. Vår förhoppning är att Full delaktighet 2018 kommer att bli ännu bättre och slå alla rekord i både deltagare och antal seminariepunkter. Läget för mötes­platsen är optimal och gör att alla besökare under Almedalsveckan naturligt passerar oss. Därför blir det en självklar samlingspunkt. Kan vi hjälpa till att öka medvetenheten kring dessa frågor för de som annars bara skulle passerat är vi mer än nöjda, förklarar Louise Frei.

Per Liljeroos och Maria Sundström

OM FULL DELAKTIGHET Målet med Full delaktighet är att belysa varje persons rätt till ett fullt delaktigt liv, främja allas lika rätt i samhället och vara en mötesplats där assistansreformens bestående och utveckling kan diskuteras. Vi vill vara den självklara mötesplatsen för dessa frågor under Almedalsveckan.

Genom samverkan är vi över­­tygade om att vi kan er­hålla den uppmärksamhet frågorna förtjänar och till­sammans kunna frigöra den kraft som är nödvändig för att skapa debatt och medvetenhet om aktu­ ella ämnen. Full delaktighet hittas på gården till tidigare Kafé Strandporten och är cen­t­ralt belägen intill Ringmuren.

FÖR SEMINARIEHÅLLARE • Ett

filmteam filmar er programpunkt och publicerar denna på fulldelaktighet.se. Sedan är det fritt för er att sprida materialet i era sociala nätverk

• Fotograf

på plats tar bilder under programpunkten, ni får tillgång till samtliga bilder och kan fritt sprida dessa i era kanaler

• Full

delaktighet sprider ert budskap vidare både innan och efter er programpunkt via sociala nätverk på Twitter, Facebook och fulldelaktighet.se

42

• Full

delaktighet ansvarar för att samtliga programpunkter är tillgängliga för alla, det vill säga att det finns syntolk, teckentolk och hörslinga på plats under hela veckan

• Full

delaktighets personal finns till för er under veckan och hjälper till före, under och efter er programpunkt Mer information på www.fulldelaktighet.se

Maria Persdotter och Anna-Lena Sörenson

Anna Nelsson, VD Kaustik

Désirée Pethrus

Tobias Karlsson och Kholod Hindi, Kaustik 43

Cecilia Blanck

Aiai Akademin är en plats för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna

Karin Boskovic föreläser under utbildningen i social dokumentation.

Stort grattis till Sebastian Svensson från Kooperativet Hand i Hand, vår första certifierade Aiai-användare!

44

AIAI AKADEMI

Aiai Akademi

Kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter i fokus

A

iai Akademis utbildningar berör områden där kraven på kunskap är hög och där du har stor nytta av Aiai som systemstöd. Aiai Akademi har varit en stor succé sedan starten 2015. Hittills har över 600 deltagare utbildats via akademin på orter som Göteborg, Stock­holm, Örebro, Umeå och Malmö.

Under 2017 utökades kursutbudet med bland annat en grundutbildning i Aiai för nya administratö­rer samt en heldagsutbildning i social dokumentation.

Under hösten 2017 presen­terades ytterligare en ny fortsättningsutbildning för admini­stratörer.

Fortsättningsutbildningen vän­­der sig till admini­ stra­törer i Aiai som redan kan de grundläggande funk­tionerna och som vill spetsa till sina kunskaper i systemet.

Vår nya utbildning för administratörer har varit väldigt omtyckt och det är roligt att höra att även användare som jobbat länge i systemet fått nya tips och trix i sitt användande. säger Louise Frei affärsområdes­ ansvarig för Aiai Akademi på Kaustik.

NYTT FÖR I ÅR är även vår GDPR-utbildning som arran­geras tillsammans med advokater från advokatbyrån Time.

– Det här är vår första utbildning som inte är direkt kopplad till Aia som system. Det var dock en självklarhet att arrangera den då vi vet att kunderna måste vara väl informerade och förberedda inför kommande lagändring och förändringarna det kommer innebära för deras verksamhet, förklarar Louise.

Utbildningen hölls i Stockholm den 15 november och blev fullsatt långt innan sista anmälningsdag.

– Behovet av GDPR-utbildningar är fortsatt stort och vi kommer därför hålla fler utbildningar under våren på andra orter runt om i Sverige, lovar Louise.

AIAI AKADEMI ERBJUDER CERTIFIERING

Louise Frei är affärsområdesansvarig för Aiai Akademi.

Anordnare efterfrågar ofta hög kompetensnivå för administratörer avseende Aiai. För att möta behovet och säkerställa rätt kompetens erbjuder Kaustik därför möjlighet till certifiering. För att blir certifierad som administratör i Aiai krävs att du genomgått en grundläggande utbildning, en fördjupningsutbildning samt genomfört Aiai-prov med gott resultat.

– Det tog ett tag för oss att komma igång med certi­fieringen men vi är väldigt glada att under hösten kunnat certifiera de första Aiai-användarna, förklarar Louise Frei.

45

KRÖNIKA

Sophie Karlsson Verksamhetsansvarig i IfA – intressegruppen för assistansberättigande

J

AG TÄNKER PÅ 18-ÅRIGA Sophie som gick gymnasiet, bodde på elevhem, hade fått tag i en helt nybyggd lägenhet och glad i hågen över framtiden och inte alls funderade på hur hennes omfattande assistansbehov skulle tillgodoses. Personlig assistans var då en relativt ny insats och Sophie kunde ingenting kring dess lagstiftning. Sophie hade en naiv tilltro till myndigheternas stöd och skulle aldrig ha tänkt tanken att behovet inte skulle tillgodoses på det sätt som hon behövde. Fokuset var på livet, plugget, vännerna, flytta till första egna bostaden och den spännande, ljusa framtiden.

undrar om hennes och många andras framtid istället ska komma att handla om en ständig kamp för att kunna leva ett liv som personer utan assistansbehov tar för givet. Ständigt kommer hot upp från ansvariga politiker och myndigheter som riskerar att Sophie och övriga assistansberättigade får ge upp sitt jobb, sina vänner, sin aktiva livsstil, och bli fångna i sina bostäder i väntan på personal från en otillräcklig insats. Att vi inte längre ska få vara människor i dess fulla bemärkelse.

DEN NU 39-ÅRIGA SOPHIE

och denna gång ett riktigt allvarligt hot, är Försäkringskassans tolkning av Högsta Förvaltningsdomstolens avgörande om vad som ingår i andra personliga behov, dvs en väldigt stor del av den personliga assistansen för många. Plötsligt ska stora delar av assistansen inte längre ses som assistansberättigande behov. Väntetid, beredskap och tid mellan olika moment när man som assistansberättiDET SENASTE I RADEN HOT,

46

gad befinner sig utanför bostaden kan räknas bort. Assistansen blir således plötsligt bara genomförbar i teorin och inte i verkligheten, trots att personlig assistans kanske är den lagstiftning som är allra mest kännbar i praktiken.

Konsekvenserna blir enorma för assistansberättigade, assistenter, anhöriga och andra berörda om hoten blir verklighet.

Ingenting känns längre säkert.

TILL FÖLJD AV STARKA påtryckningar har ansvarig minister till slut tagit bladet från munnen och utlovat en lagändring. I skrivande stund är det högst oklart vad denna lagändring kommer att innebära. En förhoppning börjar spira hos Sophie och andra assistansberättigade, en förhoppning om en vilja från ansvariga politiker och myndigheter att stå upp för den personliga assistansen och alla oss assistansberättigades fulla värde som medmänniskor. Kanske kan Sophie åter få erfara det som den unga Sophie tog för givet när hon en gång förväntansfullt rekryterade sina första assisten­ter, en tro på framtidens möjligheter.

Plötsligt ska stora delar av assistansen inte längre ses som assistansberättigande behov.

Väntetid, beredskap och tid mellan olika moment när man som assistans­berättigad befinner sig utan­för bostaden kan räknas bort.

Vi vill träffa dig!

Här är några av vårens mötesplatser Januari – GDPR-utbildning Aiai Akademins GDPR-utbildning med inriktning mot assistans och omsorg ger dig grundläggande kunskaper kring behandling av personuppgifter samt de viktigaste förändringarna med anledning av den nya dataskyddsförordningen. Under utbildningsdagen ges möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra inom branschen samt tillfälle att lyfta frågor kring personuppgiftshantering. Vi går även igenom på vilket sätt ditt arbete i Aiai kommer att förändras i och med den nya förordningen.

23–24 januari – MVT mässan, Stockholm Kistamässan MVT2017 är en mötesplats där kommunal vård och omsorg möter utvalda innovatörer inom branschen.

Detta för att stimulera innovativ utveckling av kvalitet och effektivitet i omsorgen med hjälp av en ökad användning av välfärdsteknologi.

Februari – Aiai Akademi fortsättningsutbildning för administratörer, Stockholm Aiai Akademi fortsättningsutbildning vänder sig till dig som är administratör i Aiai, som redan kan grunderna och som vill ha mer kunskap för att underlätta ditt dagliga arbete. Utbildningen är praktiskt inriktad, vi går grundligt igenom funktioner som rapporter, Ärendehantering, inställningar samt administration av personal och brukare.

21 februari – E-Hälsodagen, Stockhom Waterfront eHälsomyndigheten arrangerar Nationella e-hälsodagen 2018. eHälsomyndighetens mål är att skapa ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg.

19–20 april – IfA Rådsmöte och debattforum* Aiai finns självklart på plats som utställare på IfA:s rådsmöte och debattforum på hotell Courtyard by Mariott på Kungsholmen i Stockholm. * Datumen kan komma att ändras, se www.intressegruppen.info

2–8 juli – Mötesplats Full delaktighet – Almedalsveckan Visby Under Almedalsveckan arrangerar Kaustik en viktig mötesplats för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och varje persons rätt till ett fullt delaktigt liv.

Utifrån ämnena personlig assistans, tillgänglighet och funktionshinderpolitik medverkar bransch- och intresse­­­­organisationer, myndigheter och politiker. Genom samverkan blir rösterna starkare och förut­sätt­ ningarna ökar för att kunna påverka politiker och beslutsfattare i rätt riktning.

Se exakta datum, mer information och anmälan till Aiai Akademins utbildningar på www.aiai.se/aiai-akademi

Göteborg

Stockholm

Örebro

Heurlins plats 1A 413 01 Göteborg

Kammakargatan 22 111 40 Stockholm

Nygatan 20 B 702 11 Örebro 47

Omsorg24

Skapar kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boende

• Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system

www.omsorg24.se 48