Aiai magasinet nr 9

magasinet#9 JUNI 2019

Erik Ljungbergs Stipendium 2019

Björn Jönsson Christine Bylund Almedalen 2019

Full delaktighet

Framtidens ögonstyrda

hjälpmedel INTERVJU

Linda Eriksson Johanna Hedengård Victor Kaiser Åsa Holmström Rickard Gran

Vad är Aiai?

Kaustik utvecklar verksamhetsstödet Aiai (Administrativ Interaktiv Assistans över Internet) som effektiviserar administrationen och säkrar kontrollen av personlig assistans. Det webbaserade systemet har skräddarsytts för den som arbetar med eller använder assistans.

Med över 50 000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige vad gäller verksamhetssystem för personlig assistans.

Om Kaustik Kaustik är mer än bara ett IT-företag. Med kunskap och engagemang förmedlar vi kompetens och bidrar till att uppmärksamma frågor inom området personlig assistans.

Kaustik publicerar Aiai Magasinet, anordnar Kaustik Akademi samt arrangerar mötesplatsen Full delaktighet under Almedalsveckan.

Kaustik har även utvecklat produkten Omsorg24 som är ett skräddarsytt verksamhetsstöd för HVB och LSS-boenden.

AIAI MAGASINET JUNI 2019

Vi kommunicerar konstant

INNEHÅLL

Mitt första ord var ”mamma”. Jag var nio månader gammal och ivrig att göra mig hörd och kommunicera med världen.

Min yngsta son är elva månader och har lärt sig härma sin omgivning med ord som ”där” och ”hejdå”. Min äldsta son är 6 år, autistisk och pratar inte alls men kommunicerar för fullt hela dagarna. För så är det med oss människor; även om inte alla av oss pratar, även om vi inte ser eller hör, kan vi alla kommunicera och vi gör det hela tiden. Det gäller bara för mottagaren att lära sig lyssna och tolka det på rätt sätt.

I det här numret av Aiai Magasinet fokuserar vi extra mycket på kommunikation. Vi har bland annat träffat Victor Kaiser som arbetar med hjälp av ögonstyrd dator, Linda Eriksson som har dövblindhet och kommunicerar med taktila tecken och vår härliga kund Jengla Omsorg som aktivt arbe­ tar med alternativ kommunikation i sin verksamhet.

Självklart får ni även träffa Kaustiks nya medarbetare, djupdyka i systemet och läsa om senaste nytt inför kommande politikervecka i Almedalen.

04 Nya medarbetare

Trevlig läsning!

Bästa hälsningar,

07 Tips & trix

från kundsupport

08 Nyheter i Aiai 1 0 Erik Ljungbergs stipendium

14 Projekt egenmakt

Johanna Hedgårdh

16 Reportage

Linda Eriksson

21 Tillsyn IVO 22 Vi är Kaustik!

25 Leva & Fungera

Assistansbarometern

26 Reportage

Ögonstyrning

30 Reportage

…även om inte alla av oss pratar, även om vi inte ser eller hör, kan vi alla kommunicera och vi gör det hela tiden.

Jengla Omsorg

33 Kaustik Akademi

Ett växande kunskapsforum

34 Kalendarium

Christian Ljunge

Kaustik Akademi 2019

35 Full delaktighet i Almedalen

VD, Kaustik AB

38 Krönika

Omslag

Cecilia Blanck

Linda Eriksson Läs mer på sidorna 16 –19

39 Kalendarium

OMSLAGSFOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Aiai Magasinet är en kundtidning som riktar sig till assistansanordnare. Tidningens huvudsakliga syfte är att belysa aktuella frågor inom LSS, som specifikt kan intressera assistansanordnare och användare av Aiai, samt marknadsföra Kaustik och Aiai.

PROJEKTLEDARE: Ellenor Österberg REPORTER: Fredrik Temmes, Sandra Ahlqvist FOTOGRAF: Olof Plym Forshell

Ellenor Österberg

GRAFISK DESIGN & LAYOUT: Plym&Bergman | plymbergman.se TRYCKERI: Pipelinenordic.se

Mette Grefsrud Persson

Christian Ljunge

KAUSTIK: kaustik.com | aiai.se | omsorg24.se Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg

3

FOTO: VILBERG ELIASSON

Från vänster, Åsa, Angelica, Robin, Främre raden Milton och Kristina. Frånvarande: Andreas

NYA MEDARBETARE

Nyanställda på Kaustik är teckenspråkstolken som efter att ha arbetat på Full delaktighet 2018 rekryterades som kundansvarig säljare till Kaustik hösten 2018. Åsas främsta egenskap är hennes förmåga att känna av stämningen i ett rum och hennes obotliga optimism.

ÅSA HOLMSTRÖM

ANGELICA FREDRIKSSON har mångårig erfarenhet från assistansbranschen och har bland annat arbetat som systemexpert på Humana. Angelica är ny i rollen som produktägare och kommer främst att arbeta med de yttre och synligare delarna av Aiai så som design, funktion och användarvänlighet.

arbetar sen januari 2019 som utvecklare hos Kaustik med fokus på Aiais inre delar.

Han lockades till Kaustik tack vare bolagets värderingar och utvecklingspotential. Robin är en sann lagspelare som alltid prioriterar laget framför jaget och uppskattar genomarbetade processer mest i vardagen.

MILTON BLAESILD är nyexaminerad programmerare från högskolan i Halmstad. Han har tidigare arbetat inom bland annat hemtjänsten och sökte sig till Kaustik för att genom sina programmeringskunskaper kunna bidra till ökad frihet och självständighet i människors vardag.

är nyexaminerad It-tekniker med fokus på infrastruktur och system. Hon arbetar idag som systemadministratör och vakar över Kaustiks servrar och testsystem. Om något oväntat händer med Aiai är det Kristina som löser de flesta av utmaningarna och hon gör det alltid med ett leende.

KRISTINA KRYUNDAL

ROBIN ENGSTRÖM

4

sökte sig till Kaustik främst tack vare kollegorna, som många av dem var hans vänner sedan tidigare. Andreas arbetar med de inre delarna av Aiai och för honom är djupgående förståelse för produkten A och O för att kunna leverera. Han är vetgirig och törstar alltid efter mer kunskap.

ANDREAS SJÖHOLM

KAUSTIK-MEDARBETARE

När jag klev in på kontoret i Göteborg kände jag direkt att det var som en enda stor familj.

Kristina Kryundal IT-TEKNIKER

K

ristina Kryundal flyttade till Sverige för sju år sedan och kommer ursprungligen från Ryssland. Hon har sen barnsben haft ett intresse för teknik i allmänhet och datorer i synnerhet. Sen i april 2019 arbetar hon som systemadmini­ stratör på Kaustik och håller ett vakande öga på före­ tagets servrar.

– Mitt jobb är åtgärda alla eventuella problem som kan uppstå i driften av Aiai samt stötta utvecklarna med testsystem. Det är fantastiskt roligt och kunde inte vara ett bättre sätt att starta min It-karriär på.

Med en bakgrund inom reklambranschen bestämde sig Kristina för några år sen att äntligen införliva sin barndomsdröm att arbeta med datorer på heltid.

Efter avslutad YH-utbildning till It-tekniker, med inriktning mot infrastruktur och system vid Folk­

universitetet, förra året gjorde Kristina praktik vid Chalmers universitet.

Därefter tog jakten på ett nytt jobb vid.

– Det var svårare än jag trodde att få ett jobb inom It när din erfarenhet och svenska är något begränsad.

Men när jag fick chansen av Kaustik tvekade jag inte en sekund, berättar hon.

Kristina trivs framförallt med kollegorna på Kaustik och berättar att hon sällan känt sig så välkommen på en arbetsplats som hon gör nu.

– När jag klev in på kontoret i Göteborg kände jag direkt att det var som en enda stor familj. Här brinner alla för sina jobb och vi vet och känner att vi dagligen gör något som är viktigt och avgörande för andra människors vardag. Vad kan vara en bättre motivationsfaktor än det? avslutar Kristina.

VILL DU FÖLJA MED PÅ VÅR RESA? VI LETAR STÄNDIGT EFTER NYA TALANGER! Vill du bidra till att underlätta vardagen för tiotusentals människor varje dag? Brinner du för allas lika rätt till full delaktighet i samhället och vill göra skillnad på riktigt med din kunskap och driv? Då kan vi ha tjänsten för dig!

Kaustik är marknadens ledande leverantör av systemstöd inom personlig assistans, HVB och LSS-verksamhet. Vi är ett bolag

med stark värdegrund och attraktiv personalpolitik. Här är både atmosfären och vi som arbetar personliga, ansvarstagande och engagerade. Vi lägger stor vikt på personlig utveckling och du som medarbetare erbjuds därför årligen kompetensutveckling.

Delta i meet-ups, läs en bok eller gå en utbildning för att ständigt utvecklas och nå nya mål!

Frihet under ansvar har alltid varit stor del i Kaustiks attraktionskraft för våra medarbetare. Vi drar nytta

av teknikens möjligheter och försöker ständigt utmana vår egen kapacitet och förmåga i syfte att leverera och överträffa kundens förväntningar. Tillsammans med tryggheten i vår erfarenhet och kompetens har detta skapat ett starkt förtroende hos våra kunder.

VÄLKOMMEN att skicka en spontanansökan till info@kaustik.com eller gå in på vår hemsida för att se lediga tjänster just nu.

Läs mer om våra lediga tjänster på kaustik.com

5

FOTO: VILBERG ELIASSON

KAUSTIK-MEDARBETARE

Teckenspråkstolken

Åsa Holmström

Å

sa Holmström är teckenspråkstolken från Örebro som efter 17 år inom tolkbranschen valde att sadla om och bli säljare hos Kaustik. Åsa har bland annat arbetat som tolk inom privat och offentlig verksamhet men kommer senaste från Tolkcentralen i Örebro.

– Tolkyrket är fantastiskt roligt och lärorikt och en riktigt gräddfil in i stora och små sammanhang.

Jag har tolkat allt ifrån evenemang med 26.000 när­ varande till en fjällvandring där vi studerade fjällens flora under en vecka, berättar Åsa.

Förutom att lära sig om fjällens flora, svetsaryrket och matlagning har tolkyrket gett Åsa kunskaper och färdigheter hon bär med sig genom hela livet.

– Som tolk lär du dig att läsa av ett rum och männi­ skor. Det handlar om att ta plats men samtidigt inte.

Du blir en bra personkännare som snabbt anpassar dig, något jag alltid har med mig och som jag tror kommer väl till pass i min nya roll som säljare.

DET SA ”KLICK” MED KAUSTIK

Åsa kom i kontakt med Kaustik första gången somma­ren 2018 när hon tolkade Full delaktighet i Alme­dalen. Efter en intensiv vecka där både kunskaper, flexibilitet och professionalism satts på prov hade både Kaustik och Åsa svårt att slita sig från varandra.

– Vi håller alltid utkik efter nya potentiella medarbetare. När vi fick möjlighet att rekrytera till marknadsavdelningen blev valet att kontakta Åsa en självklarhet för oss, förklarar Marknadschef Mette Grefsrud Persson för Aiai Magasinet.

– Efter att ha förstått vilket värderingsstyrt och fantastiskt bolag Kaustik är, samt lärt känna flera av kollegorna i Almedalen förstod jag att det var ett före­ tag som skulle passa mig, berättar Åsa. och yrke men Åsa tar förändringen med ro.

– Jag har bytt från något tryggt och analogt till en spännande och dynamisk roll inom It-branschen. Vi är en personalgrupp som trivs med varandra och det ges stora utvecklingsmöjligheter här vilket jag uppskattar. Det är självklart utmanande men framförallt roligt, förtydligar Åsa.

Tack vare Åsa kommer nu även Kaustik Akademin erbjuda utbildningar i teckenspråk, någonting som redan fått stor respons.

– Det är fantastiskt roligt att fortfarande få använda mina kunskaper inom teckenspråk. Det gör att vi blir än mer inkluderande och tillgängliga i alla sammanhang vi deltar i, avslutar hon.

DET ÄR ETT STORT STEG ATT BYTA BRANSCH

För att boka utbildning i teckenspråk, kontakta oss på info@kaustik.com 6

Tips & trix

FLERA FLIKAR Det går att ha flera flikar med Aiai samtidigt i webbläsaren.

Om du exempelvis vill admini­ strera flera personer efter varandra kan du högerklicka på namnet och öppna en ny flik för att slippa ladda om personalsidan för varje person.

från kundsupport

EXPORT Genom Export av data, som är tillgänglig för huvudadministratören, kan både analys och prognos av assistansen ske.

TJÄNSTGÖRINGSGRAD Assistenters tjänstgöringsgrad kan registreras på två stället i Aiai.

Under Inställningar och under Användare. Funktionen utvecklades för att särskilja om man jobbar hos en eller flera brukare. Jobbar assistenten endast hos en brukare räcker det med att du fyller i uppgifter under Användare och Begränsningsperiod.

TIPS!

AIAI KONSULTATION Som administratörer i Aiai har ni nu möjlighet att boka in 1,5 timmes konsultation med vår support.

Tillsammans sätter vi upp en agenda för vad ni behöver lära er mer om och hittar en tid som passar. Konsultationen sker över telefon och ni slipper därmed både restid och förlorad arbetstid. Ni jobbar i lugn och ro framför egen dator och vi guidar er! Ring vår support på tel. 031-701 00 41 så berättar vi mer!

SKICKA FEEDBACK TILL AIAI Har du något önskemål eller förslag du vill skicka till oss på Aiai? Om du trycker på F-tangenten när du är inloggad i Aiai dyker vår feedback-ruta upp och du kan skicka in dina synpunkter.

SÖK I KOMPETENSER Visste du att du kan använda funktionen Kompetenser för att snabbt söka upp personal som exempelvis är intresserade av att jobba natt? Under Inställningar kan ditt företag lägga upp vilka kompetenser ni vill söka på. Ni kan alltså själva lägga till ”vill jobba natt” och därefter tilldela och sortera assistenterna efter det.

7

NYHETER I AIAI VÅREN 2019

Nu får Aiai API:er AIAI FÖRSES MED API:ER FÖR ATT

API:er gör att Aiai blir en bättre lagspelare tillsammans med andra system.

Produktchef

FÖRBÄTTRA FRAMTIDENS UTVECKLING

Under första halvan av 2019 har fokus legat på främst två saker i utvecklingen av Aiai: förändring av karensberäkning utifrån den nya lagstiftningen samt framtagande av API:er för att ta Aiai till nästa nivå utvecklingsmässigt.

– Både karensberäkningen och framtagandet av API:er har varit stora omfattande arbeten och det sistnämnda är något vi kommer fortsätta med under resterande del av året. Vi har skapat våra första API:er och snart kommer kunderna märka skillnad i syste­met, något vi ser mycket fram emot, berättar produkt­chef Christofer Håkansson.

AIAI HAR ÖVER TID OPTIMERATS för att stödja kunder som faller inom en viss kategori av kundstorlek med ett antal olika processer. Dessa kunder har ofta ett mindre antal verksamhetsstöd som de dagligen arbetar med. Kaustik vill nu optimera systemet för att passa både nuvarande större företag och kommuner bättre. Framtagandet av API:er är en del av detta arbete och kommer dessutom gynna alla kunder, stora som små.

– API:er gör att Aiai blir en bättre lagspelare tillsammans med andra system. De kommer underlätta

Christofer Håkansson

hämtning, tolkning och överlämning av data mellan system, förklarar Christofer.

Större kunder skapar ofta kostnadseffektivitet genom att automatisera verksamhetens processer mellan olika IT-system, där Aiai är ett av många. För att dessa system ska kunna samverka med automatise­ rade processer och därmed byta data med varandra, behövs alltså API:er.

– Det låter kanske abstrakt men enkelt beskrivet kan man säga att det handlar om att förse Aiai med dörrar som andra system kan öppna och hämta data ifrån. Vi kan ändra hur mycket vi vill inne i huset, men när ett externt systemet öppnar en specifik dörr kommer de alltid få tillgång till samma typ av data, avslutar Christofer.

1 NYA RUTINER FÖR BERÄKNING AV KARENS I samband med lagändringen kring karensberäkning har arbetsgivarorganisationerna utformat riktlinjer för hur karens fortsättningsvis ska beräknas. Därför har vi gjort förändringar i Aiai för att underlätta för er med löneintegrationer. Förändringen innebär att ni nu har tre olika sätt att beräkna karens på: Schemalagd arbetstid, Fast karens eller Representativ/ingen tjänstgöringsgrad.

8

2

NYHETER I AIAI VÅREN 2019

VI HAR UPPDATERAT VÅR PLATTFORM FÖR AIAI. Uppdateringen medför inga synliga ändringar för er användare men är en del i arbetet med att ta Aiai till nästa nivå utvecklingsmässigt.

3 RAPPORT FÖR BERÄKNING AV KARENS För att ni ska kunna kontrollera era inlagda uppgifter för karensberäkning har vi tagit fram en rapport som visar hur karensen beräknats ut på varje enskild anställd.

4 BESLUT Senare delen av halvåret har ett arbete startat för att förbättra hanteringen av beslut. Det innebär bland annat att vi ser över möjligheten till att göra bättre beräkningar. Arbetet kommer att resultera i att återrapporteringen blir mer korrekt för beslut från t ex kommun och landsting.

5 FRITEXTFÄLLT I AIAI AVTAL Ni med funktionen Aiai Avtal har möjlighet att ändra informationstexten vid utskick av avtal för signering. Informationen går ut som sms till avtalsparterna.

9

ERIK LJUNGBERGS STIPENDIUM

Erik Ljungbergs stipendium lyfter unga entreprenörer och eldsjälar

N

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

är vi får en pratstund med årets första stipendiat av Erik Ljungbergs stipendium pågår förberedelserna inför symposiet för Duchennes och Beckers muskeldystrofi, som arrangeras av Insamlingsstiftelsen för muskel­ dystrofiforskning (SMDF), för fullt. Björn Jönsson, som har en progressiv muskelsjukdom med nedsatt lungfunktion och infektionskänslighet, flyttade från Eslöv till Kristianstad som 16-åring för att börja på riksgymnasiet. Efter gymnasiet riktade han in sig på läraryrket, trots riskerna för sin hälsa. − Jag ville visa att jag kunde studera på samma villkor som alla andra. Efter ett tag började

JURYN OM BJÖRN ”För att på ett kreativt sätt ha vävt samman olika världar och enga­gemang till en självklar helhet som leder fram till nyskapande idéer, tilldelas Björn Jönsson Erik Ljungbergs stipendium 2019”

jag emeller­ tid fundera över om jag gjorde det för mig själv eller om jag gick utbildningen för att utmana samhällets normer. Det jag egentligen ville var att arbeta informellt med föreningsliv och barn och unga, utanför skolans väggar.

PROJEKT MED PEER-TO-PEER

Björn Jönsson, stipendiat.

10

Yrkesvalet föll sedermera på fritidsledare istället för fritidspedagog och Björn djupdök i arbetet med att utveckla förutsättningarna för unga med funktionsnedsättningar. 2009 anställdes han av Region Skåne via ett Allmänna arvsfonden-projekt på tre år, Unga mentorer, vars syfte var att utbilda unga vuxna med funktionsnedsättningar till att bli mentorer åt yngre personer med funktionsnedsättningar, så kallad peer-to-peer.

Idag arbetar Björn huvudsak­ ligen med barn och ungdomsreha-

biliteringen i Skåne för att anordna och projektleda ungdomsläger för personer med funktionsvariationer, men han är också verksam inom SDMF och arbetar med utvecklingsfrågor kring funktionsnedsättningar inom den ideella föreningen Funkibator. Flera av de som deltagit på ungdomslägren agerar idag ledare på lägren och som huvudansvarig är Björn stenhård med att de anställs på samma villkor som alla andra. − Det blir lätt så att människor med funktionsnedsättningar hamnar i en ond cirkel av evig arbets­ träning och praktik och aldrig får chansen att visa vad de går för, vilket tyvärr är särskilt sant för unga.

STIPENDIET BLEV EN BEKRÄFTELSE

Trots sitt starka engagemang var det en överraskning för Björn att han blev nominerad till stipendiet från Erik Ljungbergs stiftelse. Då han blev uppringd av ordförande

Jonas Frankssson, Björn Jönsson, Anna Bonnevier och Emilia Wärff.

Anna Bonnevier för att bli informerad om nomineringen var han övertygad om att samtalet gällde hans arbete på Funkibator och det tog en stund innan han insåg att det gällde honom personligen. − När jag väl förstod vad det gällde blev jag nästan lite ställd – för mig är de människor som jobbar med stiftelsen förebilder och jag hade svårt att se mig själv på den nivån. Stipendiet blev dock en bekräftelse på att man inte be-

C

hristine Bylund blev årets and­ ra stipendiat av Erik Ljungbergs stipendium. Tilldelningen kom som en överraskning för henne och hon blev både glad och rörd. − Det kändes som ett stort erkännande, att jag gör något andra kan ha nytta av. Jag trodde aldrig att jag ens skulle komma på fråga.

Pengarna kommer att komma henne till god nytta; inte nog med att hon med jämna mellanrum beger sig runt i Sverige på folkbildningsturné, i september kommer

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

höver vara ute på barrikaderna för att påverka samhället, utan att man gör det baserat på sina egna förutsättningar.

SPELKULTUREN ÄR VIKTIG

Ännu har utnämningen inte riktigt sjunkit in. Björn berättar att han har nomineringen på väggen hemma i Kristianstad, och att han läser den varje dag. Han erkänner att en del av stipendiet nog kommer att gå till hans långvariga spelhobby.

– På fritiden är jag en riktig nörd inom populärkultur och tv-spel, vilket också är något jag använder väldigt mycket i mitt jobb. Jag är övertygad om att det är angeläget att föräldrar överlag engagerar sig mer i vad deras barn gör på nätet och i populärkulturen och ser både fördelarna och riskerna med det. Här finns mycket att vinna, betonar han.

JURYN OM CHRISTINE ”För att med ordmagi och skärpa, i poesi, politik och forskning, outtröttligt ha blottlagt funktionsfullkomlig­hetens förtryck tilldelas Christine Bylund Erik Ljungbergs stipendium 2019”

hon dessutom resa till Island för att delta i en konferens om funktionalitet och #metoo-rörelsen. − Jag har möjligheten att göra mig hörd, men alla har inte det.

Mitt råd till de som ändå vill enga­ gera sig är därför att bli aktiva i funktionshinderpolitiska organisa­ tioner på hemmaplan.

De största hindren just nu är rent 11

ERIK LJUNGBERGS STIPENDIUM

Christine Bylund.

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

ekono­miska, men en omfördelning av pengar kräver en attitydförändring. Därför måste vi visa att vi är här på samma villkor som alla andra.

Jag har själv behövt genomgå utdragna omprövningsprocesser av kommunala assistansbeslut och det blir i slutänden en kamp för sin egen överlevnad.

ENGAGEMANGET ÄR EN SJÄLVKLARHET

SER BEGRÄNSANDE STRUKTURER

Trots föräldrarnas engagemang i RBU hade Christine inga tankar på att själv engagera sig i funktionsrättsfrågor under sin uppväxt, även om det politiska intresset fanns där. − När jag hamnade i övre tonåren började jag intressera mig för HBTQ-frågor. Först när det stod klart att personer med normbrytande funktionalitet var ovanliga även där förstod jag att detta var något jag behövde driva för min egen skull. Ingen annan skulle göra det åt mig.

Christine, som studerat genusvetenskap och etnologi på universitet, berättar att hon brukar säga att hon intresserar sig för området av nöd.

– Det är visserligen väldigt roligt men grunden till att jag engagerar mig är att jag behöver göra det.

Christine tycker att det är lätt att intellektualisera frågan om assi­ stans, men samtidigt viktigt att minnas att det handlar om en medborgerlig grundrätt. Resultatet av varje assistanshandläggning villkorar hela ens existens och vad man har möjlighet att göra i sin vardag. − Vi tvingas in i ett slags Stockholmssyndrom, där man är medveten om de strukturer som kränker och begränsar en, men man måste ändå inordna sig och under­ ordna sig. Det är svårt att förklara för de som inte lever så nära välfärdsstaten att det är någon på ett kommunkontor som bestämmer hur ofta jag får duscha.

12

KLUVEN INFÖR HJÄLTENARRATIVET

Vardagen blir på många vis sårig och svår, något man helst inte

pratar om ens med andra i samma situa­ tion. Ändå finns det i synnerhet inom forskningen ett slags hjältenarrativ, där personer med normbrytande funktionalitet påtvingas en artificiell handlingskraft. − Jag är väldigt kluvet inställd till detta. Jag vill inte vara en del av att reproducera hjälteberättelsen, även om jag förstår behovet hos många av att betona att de inte är offer.

För Christine är det dock upp­ en­bart att hon är ett offer för förutsättningar hon inte kan styra över. Hon menar att assistans är en maktfråga, där de inblandade parterna inte är jämlika. − Personer som förlorar sin assi­stans kämpar med både näbbar och klor, men klarar de sig inte igenom detta Kafkaartade nålsöga blir det stopp, och det måste vi belysa. Det innebär dock inte att man behöver bli ömkad, utan snarare att folk borde bli arga och agera. Därför var det verkligen fantastiskt att få stipendiet, avslutar hon.

Stiftelsens styrelse: Jonas Frankssson, Anna Bonnevier och Emilia Wärff.

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

ETT STIPENDIUM I ERIKS ANDA

När Anna Bonnevier, ordförande och instiftare för Erik Ljungbergs stiftelse, lärde känna honom levde han ett liv som få människor ens kan drömma om – han var entreprenör och aktivist, han reste ofta och gärna och han var inte rädd för att vara obekväm. − Erik var en inspirerande person på många vis. Han var social och spontan och gjorde stort intryck på människor, även de som bara träffade honom någon enstaka gång, berättar Anna.

Ville ge andra större frihet Erik hade assistans dygnet runt och för att effektivisera sin egen administration skapade han det som sedan kom att bli Aiai. − Att ha en funktionsnedsättning innebär mycket arbete och mycket tid, så han bestämde sig för att hjälpa andra att bli friare och få mer makt över sitt liv genom att lanse-

FOTO: PER HANSTORP

Erik Ljungbergs engagemang för tillgänglighet och funktionsrätt handlade i grunden om frihet och självständighet. Hans stiftelse syftar till att stötta och lyfta unga som driver förutsättningarna för människor med funktionsnedsättningar framåt.

ra tjänsten kommersiellt, berättar Anna.

Förändrade Göteborgs kollektivtrafik Förutom entreprenörskapet enga­ gerade sig Erik också mycket för tillgänglighetsfrågor. Efter en dispyt med Västtrafik där Erik ville göra kollektivtrafiken mer tillgänglig före­ slog han civil olydnad. Till slut fick Eriks kamp gehör och alla nya spårvagnar och bussar i Göteborg försågs med ramper. − Det hände saker runt Erik. Han tyckte att det var viktigt att inte bara gnälla utan att också komma med

initiativ och förslag på utveckling och hans arbete fick resultat.

Erik avled 2012 men hans glöd och anda lever vidare, bland annat genom stiftelsen. … Erik gjorde alltid det bästa och det mesta av varje dag. Därför visste jag direkt att jag ville göra något för att hedra hans arbete och minne.

Han var orädd, gick utanför ramarna och presenterade sitt budskap knivskarpt med en humoristisk underton. Han var viktig för många.

Lyfter de som kämpar i Eriks anda Det skulle dröja ett par år innan allt var på plats, men Erik Ljungbergs stiftelses första stipendium delades ut 2015. Annas mål var att uppmuntra andra som liksom Erik driver kampen för likvärdiga förutsättningar för människor med funktionsnedsätt­ ningar framåt. − Vi lyfter gärna yngre personer, som inte alltid syns i det offentliga men som kämpar hårt och tar sig framåt. Stipendiet är ett stöd i deras väg framåt. Fokus på assistans­ frågor har ökat och beklagligt nog har det hänt en hel del negativa saker. Därför vill vi verkligen lyfta de som orkar kämpa, avslutar Anna.

13

REPORTAGE

Projekt Egenmakt underlättar livet med personlig assistans Med målet att skapa bättre förutsättningar för att leva och arbeta med personlig assistans arbetar Projekt Egenmakt för att på ett pedagogiskt, tillgängligt och lustfyllt sätt förtydliga och professionalisera de olika uppdrag som behöver utföras för att den personliga assistansen ska fungera bra för fler.

Johanna med hunden Felix, som i framtiden ska utbildas till terapihund.

U

nder det första året av det treåriga projektet har Projekt Egenmakt arbetat aktivt med att kartlägga de utmaningar och förutsättningar som finns för att personlig assistans ska fungera som det är tänkt. Detta har gjorts genom grundliga telefon­ intervjuer och fokusgruppssamtal med berörda parter, både assistansberättigade, arbetsledare, assistenter, anordnare och företrädare.

Vi ville utgå från ett positivt perspektiv och identifiera vilka faktorer som bidrar till att personlig assistans faktiskt fungerar och hur vi kan göra den ännu bättre, berättar projektansvariga Johanna Hedgårdh vid IfA vid Intressegruppen för assistansberättigade.

Förutom en tät dialog med målgruppen så har projektet regelbundna möten och kontakt med sin referensgrupp bestående av representanter från bland annat RBU, Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter, Lasse Brukarstödcenter, Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

RÖD TRÅD VAR OTYDLIGA ROLLER

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Redan tidigt anade projektgruppen en röd tråd i samtalen.

– Är det något som skaver i relationen väljer den assistansberättigade många gånger hellre att vara tyst av rädsla för att förlora sin assistent och assistenten vill inte heller säga ifrån av rädsla att förlora sitt jobb.

Risken är att tystnaden resulterar i en onödig konflikt, konstaterar Johanna.

Konflikterna kunde ofta spåras till något så grundläggande som brist på kunskap och information om förväntningar, ansvar, rättigheter och skyldigheter.

14

Är det något som skaver i relationen väljer den assistans­ berättigade många gånger hellre att vara tyst av rädsla för att förlora sin assistent

Johanna konstaterar att det hade funnits färre missförstånd inom personlig assistans om alla inblandade var medvetna om sina skyldigheter respektive rättigheter.

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Otydlighet om vilka roller och uppdrag den person­ liga assistansen består av var en annan orsak.

– Genom att definiera och tydliggöra rollerna samt skyldigheter och ansvar skulle kvalitén på den personliga assistansen bli bättre och livet med assistans lättare att leva och jobba med. Om alla som har ett uppdrag inom assistansen är medvetna om sina skyldig­heter respektive rättigheter är det lättare att föra en dialog, förklarar Johanna.

EN DIGITAL TJÄNST FÖR ALLA

Baserat på dessa insikter beslutade sig medarbetarna inom Projekt Egenmakt för att utveckla en digital tjänst som på ett pedagogiskt och tillgängligt sätt ska presentera informationen. Tjänsten kommer bland annat att erbjuda utbildningar för beställare, arbetsledare och personliga assistenter.

Naturligtvis är kärnan att utbilda den assistans­ berättigade, men utan samsyn tror vi inte att vi skapar en personlig assistans av god kvalitet som funge­ rar som det är tänkt enligt LSS, och därför var det centralt att utforma en plattform för alla. Vi vet att arbetsledarrollen är otydlig och de personliga assi­ stenterna får väldigt olika förutsättningar när de skickas ut på sina uppdrag. Vi vill se till att alla, oberoende uppdrag, vet vad som förväntas av dem och ge dem förutsättningar att lyckas med sitt arbete.

PILOTVERSION REDAN I HÖST

– Vi har höga ambitioner. Tjänsten ska vara inter­ aktiv, tillgänglig, inspirerande, lustfylld, pedagogisk och snygg, men framförallt ska den förmedla en

massa värdefull information och kunskap som gör skillnad. Vi hoppas på att ha en pilotversion klar redan i höst. Det känns helt fantastiskt, ler Johanna.

FÖR ATT SÄKERSTÄLLA ATT TJÄNSTEN blir relevant har en grupp med lång erfarenhet av att leva med och/ eller jobba med personlig assistans rekryterats till en utvecklargrupp.

– Gruppen kommer att vara delaktig i utvecklingen av tjänsten. Därtill kommer vi låta personer från målgruppen testa tjänsten och ge feedback på framförallt användarvänlighet. Samverkan är en förutsättning för att tjänsten ska användas och accepteras av målgruppen, säger Johanna.

Delar av tjänsten kommer att vara fri för vem som helst att ta del av och utbildningarna som riktar sig till assistansberättigade och arbetsledare ska vara gratis.

VILL PÅVERKA SYNEN PÅ ASSISTANS

Under 2020 ska det finnas en färdig digital tjänst och projektet kommer då att inrikta sig på lansering och implementering i målgruppen. På kort sikt ska tjänsten ge rätt förutsättningar för en fungerande assistans men förhoppningen är att även framöver påverka allmänhetens syn på den personliga assistansen och LSS. – Det behövs. Idag är jag inte beroende av LSS, men kanske imorgon. Projektet kan inte påverka antalet som beviljas personlig assistans, men vi kan uppmärksamma allmänheten på vad det innebär och skapa så goda förutsättningar som möjligt för de som lever med assistans idag och i framtiden, avslutar Johanna.

15

16

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

REPORTAGE

Jag vill kunna göra nytta för fler människor som har det som jag och inte bara gagna mig själv.

Linda Eriksson

17

REPORTAGE

Grunden för allt är kommunikation På Fellingsbro folkhögskola i Örebro har Linda Eriksson, pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) sitt kontor. För henne var det en självklarhet att aktivera sig inom funktionshinderrörelsen, inte minst för hur mycket den påverkar hennes egen vardag

Linda Eriksson

L

PEDAGOG

inda möter de här frågorna i sitt vardagsliv varje dag och måste ofta förklara hur hennes tillvaro fungerar för att andra ska förstå hennes situation och ge henne rätt stöd. Därför har hon ända sedan tonåren varit engagerad i ideella verksamheter som rör dövblindfrågor och idag är hon anställd på 75 procent på Nkcdb.

– Jag vill kunna göra nytta för fler människor som har det som jag och inte bara gagna mig själv, understryker Linda, som har haft dövblindhet sedan barndomen.

Att hennes dövblindhet upptäcktes tidigt har gjort att hon fick goda förutsättningar för att utveckla och lära sig alternativa metoder för kommunikation. Idag är hon pedagog och föreläsare hos Nkcdb, men hon har också hunnit med att arbeta som lärare i dövblindtolkning och taktilt teckenspråk.

Linda understryker att kommunikation är grunden till allt, vilket särskilt gäller människor med dövblindhet, vare sig den är medfödd eller förvärvad senare.

– Fungerar inte den fungerar ingenting annat heller. Jag kan inte tillgodogöra mig information, delta i aktiviteter eller få jobb utan möjlighet till kommunikation, men det är många som har missat det. Därför handlar många beslut och domar om att just begränsa kommunikationen, men då begränsar man även allt annat.

18

Om man har dövblindhet blir även små variationer komplicerade, i synnerhet eftersom jag läser med punktskriftsdisplay.

FICK KÄMPA FÖR SIN ASSISTANS

Linda är engagerad under vårt samtal och tecknar ivrigt genom sina två tolkar – det är tydligt att ämnet engagerar henne mer än på en personlig nivå.

Hon har idag personlig assistans cirka 50 timmar per vecka, men det var en lång resa som krävde både tid och ork.

– Efter att jag tog studenten hade jag 12 timmar assi­stans i veckan, men eftersom jag samtidigt studerade på universitetet hade jag också många tolk­timmar.

När jag sedan avslutade mina universitetsstudier förstod jag att jag skulle behöva fler timmar, men istället för att utöka min assistans blev det en omprövning och jag förlorade mitt stöd helt och hållet. Istället fick jag ledsagarservice, vilket bara inkluderar att ha en ledsagare som leder mig mellan olika platser, ingenting annat.

Modern teknik underlättar kommunikationen.

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Linda överklagade, men fick inte beviljat. Samma sak skedde då hon försökte igen 2007. När hon först för fem år sedan började träffa dövblindteamet och en kurator i Region Örebro län kom snabbt slutsatsen att hon behövde en samordnad individuell plan.

Ett möte sattes upp med myndigheter, kommun, arbetsförmedling och tolkcentralen och resultatet blev en ny utredning som till sist ledde till att Linda fick beviljad assistans.

– Det var en stor förändring, men bara 14 av dessa 50 timmar är avsatta åt kommunikation. Det räcker inte, eftersom i stort sett allting är baserat på kommu-

nikation, vare sig det gäller att tillgodogöra sig information, hitta saker i hemmet, läsa post eller mejl, laga mat eller gå och handla. Samtidigt förlorar många personer med dövblindhet sin assistans helt och förlorar då också sina kommunikationsmöjligheter.

INSATSERNA BEHÖVER KOORDINERAS

Den ekonomiska aspekten anges allt som oftast som anledning till att assistansen reduceras i hela landet, men ur Lindas perspektiv handlar det egentligen om brist på samordning.

– Om samhället kan förstå att det krävs en sam19

REPORTAGE

Linda följer med i tolkens teckenspråk.

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

ord­nad helhetssyn skulle hela assistansfrågan bli både enklare och mer kostnadseffektiv. Som assistans­ berättigad behöver man rätt insatser vid rätt tillfälle och får man det blir det inte dyrare. Ofta flyter åtgärderna ihop och då återkommer vi till behovet av samordnare, och vem är det? Jo, det är jag. Det gör det väldigt svårt att möta även mindre oförutsedda händelser, som ett avbokat möte eller en ändrad tid.

Utan koordinering finns risken att assistansinsatserna fördelas felaktigt, vilket i sin tur leder till onödiga arbetstimmar och för mycket administration.

– Vi bör heller inte glömma att många som får avslag vill överklaga och bara där går massor av timmar, även för mig som assistansberättigad. Systemet skulle bli effektivare om vi vågade tänka ett steg längre och

överväga hur mina möjligheter som samhällsmedborgare ser ut. Ska jag ha möjlighet att jobba och leva ett normalt liv behöver jag få rätt stöd, annars blir jag en kostnad i andra änden.

LÄSER MED PUNKTSKRIFTSDISPLAY

För att sköta administrationen runt sin assistans och sina assistenter använder Linda Aiai, men inte ens med ett specialanpassat system är det en enkel uppgift.

– Om man har dövblindhet blir även små variationer komplicerade, i synnerhet eftersom jag läser med punktskriftsdisplay. Jag har lärt mig hur jag ska navigera genom systemet, men det är bra att jag får stöd från mina assistenter och det är positivt att Aiai kontinuerligt utvecklas.

MÅSTE VÅGA LYFTA BLICKEN

Punktskrift är ett viktigt verktyg.

20

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Trots det allvarliga samtalsämnet har Linda lätt till skratt; hon gör sitt bästa för att bibehålla en positiv attityd även om det är svårt att sia om hur assistansfrågan kommer att se ut i framtiden.

– Det finns utmärkta insatser och bra teknik, men som sagt, ingen ser helheten. Om man har dövblindhet behöver man mer än en åtgärd – ibland kanske det är assistans, ibland tolk och ibland stöd från arbetsförmedlingen. Det är dock inte en omöjlighet, så länge samhället kan lyfta blicken och skaffa sig en helhetssyn över läget, säger hon övertygat.

Positiva resultat av IVO tillsyn

IVO

Tillgången till alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) på landets bostäder med särskild service är relativt god. Det visar en inspektion genomförd av IVO under förra året.

U

nder år 2018 genomförde Inspektionen för vård och omsorg, IVO, en tillsyn av hur barn och ungdomar placerade på boenden med särskild service får stöd och hjälp att kommunicera genom så kallad alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Resul­ta­tet av tillsynen har visat sig vara positivt överlag.

– Vi tycker att det är glädjande att det är frekvent förekommande. Men det finns utmaningar. Det är viktigt att man inte slår sig till ro, utan att man jobbar vidare med detta, kommenterar Lena Fyhr, inspektör vid Avdelning Sydöst på IVO. styrks i stora delar i en statistisk sammanställning av tillsynen som Aiai Magasinet har tagit del av. Myndigheten har ställt fyra huvudfrågor till samtliga LSS-boenden i landet med svarsalternativen ja, delvis och nej.

144 boenden har svarat ja på frågan ”Har personalen ett gemensamt arbetssätt för att kommunicera med barnen och ungdomarna?”. 14 stycken har svarat delvis och två stycken nej.

En övervägande majoritet – 128 stycken – boenden anser att det finns ett behov att använda AKK i verksamheten, medan 23 håller med delvis och 9 stycken anser att något sådant behov inte finns.

134 boenden har angett att ”verksamheten samarbetar med t.ex skola vårdhavare och habilitering runt ”barnens/ungdomarnas behov av utveckling och utvärdering av AKK”. 20 stycken gör det delvis och 6 stycken inte alls.

Samma antal menar att personalen har den kompetens som behövs för att tillgodose de specifika behov av AKK som varje enskilt barn och ungdom har.

21 boenden har svarat delvis och 5 stycken nej.

Den jämnaste fördelningen mellan de tre svarsalternativen återfinns på frågan ”Har personalen fått kompetensutveckling inom AKK under de senaste två åren? 95 stycken har svarat jakande, 35 ”delvis” och 30 nekande.

ILLUSTRATÖR: EMILIE BERGMAN

DEN RELATIVT POSITIVA UPPFATTNINGEN

I den årliga publikationen ”Vad har IVO sett 2018” konstateras dock att ”det fortfarande finns boenden som inte förstår nyttan med förbättrad kommunikation och inte har den kunskap som behövs för en brukarcentrerad omsorg.”

– Vi besöker alla barn- och ungdomsboenden och följer upp det här minst en gång per år. Stöter man på verksamheter där något brister så blir det självklart tätare besök. Handlar det om en allvarlig brist så ställer vi skarpa krav och bevakar noga att åtgärder vidtas, säger Lena Fyhr bestämt.

Hon anser att det är oerhört viktigt att tillgången till alternativ och kompletterande kommunikation tas på stort allvar.

– Det handlar om att kunna göra sig förstådd. AKK är jätteviktigt för att kunna ha ett inflytande i sin omgivning och påverkan på samhället. Jag skulle säga att möjligheten till att kommunicera är en grundläggande förutsättning för ett gott liv.

21

Bakre raden: Christian Ljunge, Milton Blaesild, Åsa Holmström, Hans Hjort, Ellenor Österberg, Angelica Fredriksson, Andreas Sjöholm, Kristina Kryundal, Marie Kringberg, Christofer Håkansson, Kristina Hagström, Karin Valberg, Robin Engström, Tobias Sjöndin 22

Mellersta raden: Pia Carlsson, Stefan Andersson, Mette Grefsrud Persson, Alexandra Ekström, Tomas Vesterlind, Emma Selin, Vilberg Eliasson

Vi är Kaustik

Främre raden: Peter Liljestrand, Niklas Bergström, Inger Grönhof, Anna Bonnevier, Pelle Fridman.

FOTO: LO BIRGERSSON

Frånvarande: Louise Frei, Tina Henriksson, Jenny Andersson, Christian Sjöström, Daniel Jerverén, Per Åsberg, Anders Warrby.

23

Kaustik Kaustik Akademi Akademi Kompetensutveckling, Kompetensutveckling,i isåväl bådeteori teorisom sompraktik, praktik,med medmöjlighet möjlighettill till erfarenhetsutbyte erfarenhetsutbytemed medandra andrainom inombranschen. branschen.Kaustik KaustikAkademis Akademis utbildningar utbildningarberör berörområden områdendär därkraven kravenpå påkunskap kunskapär ärhög högoch och där därdu duhar harstor stornytta nyttaav avAiai Aiaisom somsystemstöd. systemstöd.

EN MÖTESPLATS EXKLUSIVT FÖR AIAI ANVÄNDARE

24

EN MÖTESPLATS EXKLUSIVT FÖR AIAI ANVÄNDARE

#1

h c s n Bra n r e t h c s e n a r B m o r ba barometern JU N I 2

0 19

JUNI 2019

s ssistan A ig l n o Pers

#1

Personlig Assistans

Branschbarometern tar tempen på

N

assistansbranschen

u presenterar Kaustik sin omtalade rapport Branschbarometern Personlig Assistans.

Rapporten är en sammanställning av statistik som rör hela assistansbranschen och riktar in sig främst på hyra huvudområden: marknaden, brukar­na, assi­stenterna och utförarna. Underlaget är bland annat hämtar från Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Kaustiks egna systemstöd Aiai.

– Vi är mycket stolta över rapporten och dess innehåll. Flera framstående personer från Sveriges funktionsrättsrörelse har tagit del av uppgifterna i förväg och gett sin syn på statistiken och utveck-

lingen, berättar Christian Ljunge, initiativtagare till rapporten och vd för Kaustik.

Branschbarometerns fullständiga underlag och statistik kommer finnas tillgängligt för alla Kaustiks kunder och förhoppningen är att uppgifterna ska underlätta och vara till nytta i anordnarnas vardag såväl som i den politiska debatten.

– Branschbarometern kommer bli en återkommande rapport som vi tror och hoppas kan vara till nytta för hela branschen och i diskussionen kring LSS och lagens fortsatta utveckling, avslutar Christian Ljunge.

Branschbarometern Personlig Assistans #1 är en bilaga till denna tidning. För fullständig statistik kontakta info@kaustik.com

REPORTAGE

26

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

REPORTAGE

Ögonstyrningen förändrade Victors liv Möjligheterna att kommunicera på sina villkor blir allt fler. Forskningen går framåt och banbrytande ny teknik öppnar upp för både lek och kommunikation på helt nya sätt. Aiai Magasinet har träffat bland andra Victor Kaiser som arbetar med hjälp av ögonstyrd dator för att ta reda på mer.

Victor Kaiser

D

MARKNADSASSISTENT

et är en solig dag i april när vi möter 23årige Victor Kaiser. Vi har kommit till hans arbetsplats på Tobii Dynavox i Danderyd för att höra hur han använder ögonstyrningsteknik i sin vardag.

Victor har en CP-skada som han diagnosticerades för vid fyra månaders ålder. Funktionsnedsättningen innebär att han har motoriska svårigheter, och även svårt att tala. Han tar sig fram med en elrullstol och kommunicerar med hjälp av en dator som han kontrollerar helt och hållet med sina ögon. Under vårt samtal rör sig hans blick vant och snabbt över det virtuella tangentbordet på skärmen, varefter den in­matade texten spelas upp av en datorröst.

TOBII DYNAVOX ÄR EN verksamhetsgren i Tobii AB – en av världens ledande aktörer inom ögonstyrningsteknologi. Victor kom i kontakt med tekniken och företaget för nio år sedan då han fick möjlighet att prova en enhet, och sedan dess använder han den till allt i sitt liv.

– Datorn betyder verkligen allt för mig! Hela mitt liv förändrades när jag fick den, berättar han entu­si­ astiskt.

Victor har varit en ambassadör för Tobii Dynavox länge. För två år sedan började han sommarjobba

som buggtestare och idag arbetar han som marknads­ assistent på deras kontor i Stockholm. Hans arbetsuppgifter består bland annat i att översätta företagets hemsida från engelska till svenska, kommunicera på sociala medier, och bidra med sina personliga erfarenheter på ett forum där andra ögonstyrningsanvän­ dare, familjer och logopeder diskuterar olika ämnen.

– Som marknadsassistent får man foga i precis överallt. Victor är med i teamet precis som vem som helst. Det enda som skiljer oss är sättet vi kommunicerar på, sammanfattar Victors chef Lina Perdius, som är Global PR Manager på Tobii Dynavox. i vidareutvecklingen av ögonstyrningstekniken.

– Kommande produkter och lösningar utvecklas mycket i harmoni med Victor, just för att det ska utvecklas från ett användarperspektiv. Att ha honom som kollega och medarbetare är guld värt! fortsätter hon.

Victor trivs ypperligt med sitt arbete, och han tror starkt på ögonstyrningsteknikens utvecklingspotential.

– Det som är särskilt roligt är att vi konstant blir bättre och att vi gör så stor skillnad för så många människor. Jag tror att ögonstyrning kommer finnas VICTOR SPELAR ÄVEN EN VIKTIG ROLL

27

REPORTAGE

Victor talar till stor del genom sin dator. Texten han matar in läses upp av en röst.

på marknaden för alla inom en snar framtid och fortsätta att utvecklas exponentiellt!

EFTER VÅR INLEDANDE PRATSTUND flyttar han över till sin arbetsstation. En ögonstyrningsenhet placeras på en vanlig dator, varefter den kalibreras genom att användaren följer olika prickar på skärmen. När kalibreringen är klar sätter Victor igång att jobba genom välbekanta program i Windows-miljö. Victor styr muspekaren med blicken, och när han fixerar den vid ett särskilt objekt på skärmen förstoras det något, och ett klick utförs.

SVERIGE I FRAMKANT PÅ ÖGONSTYRNINGSFORSKNING

Helena Hemmingsson, professor i specialpeda­gogik vid Stockholms universitet, har genomfört flera forskningsprojekt på området. Hennes forskning är inriktad på hur barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar använder ögonstyrning i vardagen, ett område där Sverige är något av ett föregångarland.

– Vi är i framkant internationellt när det gäller forskning om barn och ungdomars användning av ögonstyrning i vardagen, berättar hon.

Den första studien började genomföras år 2010, 28

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Datorn betyder verkligen allt för mig! Hela mitt liv förändrades när jag fick den.

där tio barn från ett regionalt kommunikationscenter deltog. Studien involverade personer i barnets närmiljö – ett tillvägagångssätt som skiljde sig från hur man tidigare avgjorde huruvida en individ kunde ta till sig tekniken eller ej.

– Tidigare kunde barn skickas hem med utrustningen efter att ha provat den i några dagar men det går inte att utvärdera ögonstyrningen på så kort tid.

Det tar tid och måste involvera närmiljön annars har vi sett att användningen går ner när de kommer hem.

Därför har vi satsat på att ge föräldrar, assistenter och lärare kunskap för hur datorn fungerar för att de ska kunna hjälpa barnen, förklarar Hemmingsson.

– Vad kan man dra för slutsatser av den forskning som genomförts hittills?

– Barn med omfattande funktionsnedsättningar kan lära sig att använda en ögonstyrd dator. Man trodde tidigare att exempelvis barn med skelningar

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

Lina Perdius och Victor Kaiser har båda jobbat på Tobii Dynavox kontor i Danderyd sen i höstas.

Victor använder sin dator till allt vardagen.

och kognitiva svårigheter kanske inte kunde använda ögonstyrning. De barn som deltog i vår studie hade olika slags svårigheter, och alla lärde sig. sökte och beviljades Helena Hemmingsson och hennes team pengar från Vetenskapsrådet för fortsatt forskning. För närvarande bedrivs två parallella studier – en totalundersökning där man identifierat och tittat på alla personer som har fått en ögonstyrd dator i Sverige, samt en internationell studie med barn från Sverige, Dubai EFTER DEN FÖRSTA STUDIEN

FOTO: OLOF PLYM FORSHELL

och USA. Teamet har nyligen avslutat datainsamlingsperioden och håller just nu på att samman­ställa resultaten med förhoppningen att få dem publi­ cerade till hösten.

Helena Hemmingsson upplever att forskningen har gett bättre förutsättningar för barn med om­ fattande funktionsnedsättningar att få ögonstyrningsutrustning utskriven.

– Tidigare kunde barn få nej till utrustningen för att det inte fanns några vetenskapliga belägg. Ögonstyrningstekniken gör det möjligt för dessa barn att initiera något själva, att kunna uttrycka att de exempelvis vill titta på foton, spela spel eller säga någonting utan att någon behöver fråga dem vad de vill, avslutar hon. med höga ambitioner och många strängar på sin lyra. Utöver jobbet som marknadsassistent har han en rad sidoprojekt på gång.

Bland annat driver han sin egen Youtube-kanal, siktar på att bli PT och motivationscoach, och nyligen har han börjat DJ:a.

– Jag fattar inte ens hur du hinner med! utbrister Lina Perdius.

– Det gör inte jag heller ibland, säger Victor och skrattar.

VICTOR ÄR EN GLAD KILLE

29

REPORTAGE

För att värna om assistansreformen i framtiden krävs samarbete och ett öppet sinne.

30

REPORTAGE

Fokus på kommunikation

För att utforma en personlig assistans av hög kvalitet är det centralt att skapa goda förutsättningar för assistenterna att själva utföra sitt arbete på bästa möjliga vis. När Jengla Omsorg startades var det därför med stort fokus på kompetensutveckling, hand­ledning och god arbetsmiljö.

Rickard Grann VD JENGLA OMSORG

L

inda och Rickard Grann startade Jengla Omsorg 2012, strax efter att deras då sexåriga dotter hade fått beviljad personlig assistans. Paret fann att de anordnare som fanns att tillgå hade stora brister rent kompetensmässigt för att hantera dotterns multipla diagnoser inom framförallt det kognitiva området. Detta blev startskottet på en verksamhet med stort fokus på kompetensutveckling, handledning och god arbetsmiljö.

– Anordnarna saknade de utbildningar och den handledning som vi ansåg behövdes. Det är ett väldigt komplext och svårt yrke att vara assistent och vi kände att vi ville bidra till att ge den stöttning som behövs för att utforma en personlig assistans av hög kvalitet, berättar Rickard, idag VD för Jengla Omsorg.

HAR KÖRT AIAI SEDAN DAG ETT

Sedan dess har verksamheten vuxit framförallt genom rekommendationer från befintliga uppdragsgivare, men också via assistenter som har rekommenderat oss till andra. Vid årsskiftet ingick Jengla Omsorg i ett nytt partnerskap med FMF Assistans, vilket skjutsade företaget från 55 uppdragsgivare till cirka 110, med omkring 1000 anställda assistenter. Följden har blivit

kraftigt ökade volymer av uppdrag, men företaget har fortsatt att värna om småskalighet och nära kontakt med uppdragsgivare och assistenter. Detta ställer stora krav på att effektivisera de administrativa rutinerna så att det finns tid över till det personliga mötet, men där har Rickard och Linda haft sitt på det torra redan från starten.

– Precis innan vi startade Jengla Omsorg besökte vi en funktionshindersmässa i Malmö. Där ställde Aiai ut och vi fick god kontakt med dem, så vi har kört Aiai sedan dag ett. Eftersom vår ledstjärna alltjämt är utbildning och handledning har vi god användning för alla tillgängliga moduler i systemet.

Inledningsvis rörde det sig huvudsakligen om schemaläggning och tidsrapportering, men idag använder företaget även personakt, dokumenthantering och anteckningsmöjligheterna. Verksamheten står just i startgroparna med att utnyttja ansvarsfördelningsverktyget till fullo; till exempel erbjuder de i sitt utbildningsprogram utbildning i samtalsmatta kopplat till det verktyget.

– Aiai är ett heltäckande system, vilket medför en kostnadseffektiv och tidsbesparande administration där allt är samlat på ett och samma ställe. Att infor31

REPORTAGE

Aiai är ett heltäckande system, vilket medför en kostnadseffektiv och tidsbesparande administration där allt är samlat på ett och samma ställe.

Fokus på kommunikation är en stöttepelare hos Jengla.

ma­tionen finns samlad på ett så lättillgängligt sätt är fördelaktigt för både uppdragsgivare och assistenter, och det underlättar i slutänden kommunikationen mellan alla olika parter.

ETT OMFATTANDE UTBILDNINGSPROGRAM

Fokus på kommunikation är en av Jengla Omsorgs stöttepelare. I sitt utbildningsprogram inkluderar företaget flera olika utbildningar runt alternativ kommunikation för sina assistenter, bland annat den tidigare nämnda samtalsmattan, teckenkommunikation och bildkommunikation, samt material som skapats i samverkan med både de assistansberättigade och med assistenterna själva. Programmet är uppdelat i tre delar och alla anställda assistenter genomgår åtminstone den första.

– Grundutbildningspaketet innefattar det grundläggande inom LSS, assistentrollen, HLR, och våra system, inklusive Aiai. Del två är uppdragsspecifik och där har vi ett 20-tal självförsörjande utbildningar, vilka inkluderar exempelvis kognitiva diagnoser, autism, lågaffektivt bemötande och liknande variationer. Det är även under del två som kommunikationsutbildningarna faller.

32

Del tre är en arbetsledarutbildning som härstammar från när företaget grundades och behovet av handledning för assistenterna blev tydligt. Flera av uppdragscheferna deltar nämligen i utbildningsverksamheten och agerar dessutom handledare.

– Alla uppdrag har obligatorisk professionell handledning en gång i månaden och vi ser det som en förlängning av utbildningarna. Till exempel ger autismutbildningen mer allmänna verktyg för diagnosen, medan handledningstillfällena ger tillfälle att handplocka de metoder som är användbara för just det specifika uppdrag man har. Det blir en preventiv insats.

TROR PÅ SAMARBETE I FRAMTIDEN

Liksom många andra aktörer inom området personlig assistans är Rickard bekymrad över utvecklingen inom LSS och personlig assistans överlag. Den rådande situationen är en av anledningarna till att Jengla Omsorg ingick i partnerskap med FMF och Rickard betonar att det handlar om att kunna bibehålla den höga kvalitet som företaget har som vision. − Det krävs allt större volymer för att kunna slå ut kostnaderna och kunna fortsätta erbjuda den här typen av utbildning och handledning. Det fanns många goda tankar om att ha en marknad som präglas av mångfald och olika stora aktörer, men genom politiska beslut och förändring i rättspraxis blir det allt svårare för de som är små att kunna överleva. Då krävs samarbete, vilket jag tror och hoppas kommer att bli allt vanligare – istället för att se varandra som konkurrenter måste vi se varandra som kollegor och samarbetspartners, så att vi med öppnare sinne kan möta framtiden för att värna om assistansreformen, oavsett hur den ser ut, avslutar han.

LEVA & FUNGERA MÄSSAN

Åsa Holmström, Susanna Lindström (Kafferäven), Mette Grefsrud Persson

Särnmark

Kicki Hagström, Ellenor Österberg, Åsa Holmström 33

Kalendarium Kaustik Akademi hösten 2019

SEPTEMBER 05 – Grundutbildning – Stockholm 10 – Assistansomkostnader – Stockholm 12 – Grundutbildning – Göteborg 17 – Dokumentation – Stockholm 24 – Personakt – Göteborg 26 – Fortsättningsutbildning – Stockholm

OKTOBER 17 – Schemaläggning – Stockholm 22 – Fortsättningsutbildning – Göteborg 24 – Personakt – Stockholm 29 – Assistansomkostnader – Göteborg

NOVEMBER

Se fullständigt program på kaustik.com/akademi 34

ILLUSTRATION: LI ROSÉN

05 – Grundutbildning – Stockholm 07 – Grundutbildning – Göteborg 12 – Komplexa assistansuppdrag – Stockholm 14 – Grundutbildning – Kristianstad 21 – Arbetsmiljöutbildning – Stockholm

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN 2019

Full delaktighet 2019 Full delaktighet är exakt som det låter - Full delaktighet vare sig mer eller mindre. Projektet är efter fyra år en väl etablerad mötesplats för organisationer, assistansanordnare och andra som önskar lyfta delaktighetsfrågor, i och utanför politikerveckan i Almedalen.

F

ull delaktighet är en viktig plattform som Kaustik upplåter till omsorgsbranschen, intresseorganisationer inom funktionsrättsrörelsen, myndigheter och politiker.

– Vi finns till för att tillsammans belysa vikten av allas delaktighet i samhället fullt ut. I år kommer vi dessutom att ha en egen programpunkt där vi presenterar viktig fakta ur Branschbarometern Personlig Assistans, berättar Kaustiks VD Christian Ljunge. Årets mötesplats är öppen måndag till onsdag och bemannas med personal från Kaustiks sälj- och marknadsavdelning. Besökarna kommer, förutom att lyssna till intressanta diskussioner och föredrag på scenen, kunna ställa frågor kring Kaustiks system, mingla och prata med andra verksamma inom assistansbranschen samt funktionsrättsrörelsen.

– Vår mötesplats blir en samlingspunkt för rörelsen på plats i Visby och tack vare vår optimala placering intill stora scenen i Almedalen träffas många hos oss innan de beger sig mot talet på eftermiddagarna, berättar Kaustiks marknadschef Mette Grefsrud Persson.

Mette är på plats i Almedalen för andra året i rad och tror inte att frågan om full delaktighet är mindre aktuell i år bara för att LSS-utredningen är klar.

– Tvärtom! Tiden efter höstens val och presentationen av utredningen präglas fortsatt av oro. Trots att debatten inte är lika välbevakad av media längre märker vi inom branschen helt klart av ovissheten som fortfarande finns, säger Mette.

FOKUS PÅ JOBBEN

Även om programmets innehåll är valfritt, för de som arrangerar hos Full delaktighet, märks en viss röd tråd i årets program.

– Flera programpunkter kommer att beröra ämnet inkluderande arbetsplatser och jobb. Något vi är mycket glada över. Vi på Kaustik arbetar aktivt för att vara en inkluderande arbetsgivare där alla kan bidra utifrån sina förutsättningar och möjligheter. Det är en självklarhet för oss och vi är därför extra glada att frågan lyfts på just vår arena, avslutar Christian Ljunge.

Läs mer om årets program på nästa sida 35

FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN 2019

Program 2019 Full delaktighet MÅNDAG 1 JULI 11.00–12.00 Kan Universell utformning av arbetsplatser bidra till ett hållbart arbetsliv?

Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, är modellen för hur moderna arbetsplatser blir framgångsrika genom att passa alla människor. Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR samtalar med CSR Sweden och Akademikerförbundets nya samverkande parter. Samtalet handlar om vad UUA är, nyttoaspekter och varför man valt att gå med i projektet. Övriga parter i Lärandeforum UUA är Swedavia, Vasakronan, Sveriges före­ tagshälsor, Funktionsrätt Sverige, samt Randstad Arrangör: Akademikerförbundet SSR

13.00 –14.00 Universell utformning – är det vägen till ett samhälle för alla?

Välkommen till en workshop under ledning av projek­tet Rätt från början som drivs av Funktionsrätt Sverige i samverkan med Certec vid Lunds tekniska högskola, med stöd av Arvsfonden. Här diskuteras hur vi kan använda universell utformning för att skapa ett samhälle för alla. Kan vi redan från början utforma bostäder, arbetsliv och utbildning så att alla i samhället kan inkluderas på lika villkor? Hur ser processen ut för att nå dit?

Arrangör: Rätt från början, Funktionsrätt Sverige

TISDAG 2 JULI 13.00–14.00 Ska LSS-utredningen eller assistansberättigade hamna i den parlamentariska sopkorgen?

Under 25 år har rättighetslagstiftningen gällande bland annat personlig assistans funnits. Under få stunder har de assistansberättigade fått lugn och ro i sin assistans. Det har varit såväl utredningar som lagändringar som utmanat rättigheten. Rättighetslagstiftningen finns här och IfA kräver att samtliga partier tar ansvar för lagen som de alla har varit med om att rösta fram.

Lagen i kombination med konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver ansvar! Hur tar politiker­na sitt parlamentariska ansvar så att den personliga assistansen blir stabil och inte gungar? Välkommen till en paneldiskussion under ledning av IfA. Arrangör: Intressegruppen för Assistans­ berättigade

36

14.30–15.30 Hur kan artikel 19 i funktionsrättskonventionen stärka LSS? Artikel 19 i konventionen handlar om rätten att leva ett självbestämt liv och om rätten till delaktighet i samhällsgemenskapen. Målsättningen med LSS och personlig assistans måste kopplas till artikel 19. I linje med artikel 19 ska personlig assistans utformas på ett sätt som gör att vi kan leva mitt i samhälls­gemenskapen, bo där vi önskar och vara en del av vardagslivet. Därför behöver kraven för att få insatser enligt LSS förändras. I samtalet medverkar Susanne Berg, STIL, och Ola Linder projektledare för Artikel 19 som verktyg på ILI. Moderator är Erika Wermeling, STIL. Arrangör: STIL 16.00–17.00 Vad gör den personliga assistansen personlig?

Det som gör assistansen personlig är att vi som har assistans bestämmer hur vill att olika arbetsuppgifter görs. Personlig assistans handlar om hur arbetsuppgifter ska göras, inte om arbetsuppgifterna i sig. Lika lite som det är möjligt att göra en lista över arbetsuppgifter, lika lite går det att skapa generella utbildningar för personliga assistenter. Många personliga assistenter kan behöva både utbildning och träning. Men med breda utbildningar som utgår från diagnoser blir inte personlig assistans personlig. I samtalet medverkar bland andra Susanne Berg och Annika Taesler från STIL. Arrangör: STIL

ONSDAG 3 JULI 13.00–14.00 Branschbarometern Personlig Assistans Personlig assistans är en frihetsreform som vi ska vara stolta över, värna om och utveckla i en riktning där rätten till att leva ett självständigt liv är i centrum.

Kaustik har idag mellan 60 –70 % av de privata anordnarna som kunder vilket ger oss tillgång till exklusiv branschstatistik som vi nu vill dela med oss av.

Därför presenterar vi Branschbarometern Personlig Assistans, en unik inblick och nulägesrapport som bidrar till kunskap och information en hel bransch kan använda i sin vardag. Varmt välkomna!

Arrangör: Kaustik AB

14.30–15.30 Don’t Leave Us Behind! Beslut för migranter med normbrytande funktionalitet – hälsa och tillväxt Ett tillgängligt mottagande av migranter med normbrytande funktionalitet på jämlika villkor och utifrån individuella förutsättningar är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad etablering och integration i Sverige. Välkommen till ett samtal under ledning av Disabled Refugees Welcome (DWR) som under två år arbetat med integration i Sverige och lyssnat på mål­gruppens röster för hur samhället kan åstadkomma målet med att skapa ett tillgängligt mottagande/etablering och en ömsesidig integration för mål­gruppen.

Arrangör: Disabled Refugees Welcome, Independent Living Institute 16.00–17.00 Resan mot nya lokaler: Hur kan UUA skapa mervärden i morgondagens moderna arbetsplatser?

Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, är modellen för hur moderna arbetsplatser blir framgångsrika genom att passa alla människor. Vasakronans HR-chef, Cecilia Söderström och Randstads Facility and pocurement manager, Ingela Andersson, berättar om arbetet med UUA som ett verktyg när de byter lokaler. Samtalet leds av Akademikerförbundet SSR. Övriga parter i Lärandeforum UUA är Swedavia, Sveriges företagshälsor, Funktionsrätt Sverige, samt CSR Sweden Arrangör: Akademikerförbundet SSR

Se fullständigt program på fulldelaktighet.se/program-2019 37

Krönika

Cecilia Blanck Verksamhetsansvarig på JAG

A

LLA KAN KOMMUNICERA. Jag menar

alla. Det finns ingen levande människa som inte kan kommunicera.

Här brukar vissa uttrycka viss skepsis: ja de flesta, absolut. Men alla? Jo. Alla kan visa gillande eller ogillande. Åtminstone just då, i situationen när känslan uppstår. Och åtminstone så att någon enda person, den som känner en allra bäst, förstår. Det är utifrån den kompetensen som kommunikationen byggs vidare. Och det mesta hänger för personer med omfattande funktionsnedsättningar på omgivningen, om den som förstår faktiskt är på plats, om någon bryr sig om vad jag uttrycker, och hur kommunikationen byggs vidare på olika sätt. och instrumentell syn på kommunikation, där språk, bokstäver och talsynteser är i fokus. Även bilder som en pekar på, ljud som formas och tolkas, konsekvent kroppsspråk och överenskomna signaler är avgränsade medel. Kommunikation tycks för vissa betyda budskap som färdas som i fibertunnel och kommer fram – eller inte kommer fram. Ett eller noll. Kliniskt rent från påverkan. Nåde den assistent som ställer ledande frågor. Tolkningen ska kunna ske i laboratorium.

Det måste vara så som behovet av assistans för kommunikation ofta bedöms. Jag kan inte komma på någon annan förklaring till att myndigheterna MÅNGA HÅLLER SIG MED EN MER TEKNISK

Skulle du själv acceptera att inte få kommunicera alls under vissa av dina vakna timmar? Varken med någon som sitter bredvid eller på webben. Det skulle nog kännas mycket begränsande.

38

kan komma fram till att kommunikation behöver ske i genomsnitt en timme om dagen. Då måste det också bara handla om att utföra avgränsade ärenden, boka färdtjänst, ringa hyresvärden och gå på apoteket?

I själva verket är kommunikation en bred palett av mänskligt samspel. Medvetna budskap är en bråkdel, resten är naturliga reaktioner och signaler. Utbyte av information för att påverka sin omgivning, visst. Men också ett ständigt pågående gemensamt fyrverkeri av känslor, behov, tankar. Och ganska ofta med det enkla syftet att känna att det finns nån där, jag är inte ensam.

DET ÄR KONSTIGT ATT myndigheter kan hävda en så snäv syn på kommunikation. I vår tid när behovet av kommunikation för hela mänskligheten tycks ha exploderat. Det är vårt största nöje och överskuggande drivkraft. En stor del av den vuxna befolkningen försörjer sig på att kommunicera – på olika sätt och med olika syften. Och när vi sedan kommer hem från jobbet kopplar vi upp och loggar in och fortsätter att kommunicera privat. Och lägger vi undan skärmen är det för att övergå till småsnackande, kramande, fnissande, blängande och gnabbande med familjemedlemmar. Eller för att umgås och kommunicera med vänner eller släktingar.

SKULLE DU SJÄLV ACCEPTERA att inte få kommunicera alls under vissa av dina vakna timmar? Varken med någon som sitter bredvid eller på webben. Det skulle nog kännas mycket begränsande. Du kanske tänker att du ändå kunde göra något praktiskt de stunderna, ta en promenad, träna eller snickra nåt. Lägg då ovanpå det att du behöver hjälp av någon annan även för praktiska saker. Då blir det omöjligt, eller hur? Så, om ett av de grundläggande behoven för personlig assistans är kommunikation, då behöver man assistans all vaken tid. Allt annat är faktiskt orimligt.

Vi vill träffa dig!

Här är några av årets mötesplatser

1–3 juli – Mötesplatsen Full delaktighet, Almedalen, Visby Under Almedalsveckan arrangerar Kaustik en viktig mötesplats för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och varje persons rätt till ett fullt delaktigt liv. Här samlas politiker, intresseorganisationer, myndigheter och människor verksamma inom LSS för att diskutera viktiga ämnen inom funktionshinderpolitik.

11 september – Frukostseminarium, Kaustik, Stockholm Välkommen till Kaustiks lokaler på Kammakargatan 22 i Stockholm för inspirerande frukostmingel.

Våra frukostmingel är kostnadsfria och bjuder på handfasta tips kopplade till assistans.

23 oktober – Frukostseminarium, Kaustik, Stockholm Välkommen till Kaustiks lokaler på Kammakargatan 22 i Stockholm för inspirerande frukostmingel.

Våra frukostmingel är kostnadsfria och bjuder på handfasta tips kopplade till assistans.

November – IfA Rådsmöte, Hotell Courtyard by Marriott, Stockholm IfA Rådsmöte fokuserar på information, utbildning och stöd till assistansanordnare, stora som små, inom allt som rör LSS. Myndigheter och aktuella talespersoner bjuds in och stora möjligheter till nätverkande med andra inom branschen ges.

12–14 november – Kvalitetsmässan, Svenska mässan, Göteborg Kvalitetsmässan är Europas ledande konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Här finns allt för dig som leder och utvecklar offentliga verksamheter och företag. Goda exempel, erfarenheter och nytänkande. Du som deltagare ska möta den allra främsta fronten i verksamhetsutveckling

10 december - Frukostseminarium, Kaustik, Stockholm Välkommen till Kaustiks lokaler på Kammakargatan 22 i Stockholm för inspirerande frukostmingel.

Våra frukostmingel är kostnadsfria och bjuder på handfasta tips kopplade till assistans.

Håll utkik på vår hemsida, www.kaustik.com och våra sociala medier för mer information.

Göteborg

Stockholm

Örebro

Heurlins plats 1A 413 01 Göteborg

Kammakargatan 22 111 40 Stockholm

Nygatan 20 B 702 11 Örebro 39

Omsorg24

Skapar kontroll över ditt HVB och LSS-boende

• Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system

www.omsorg24.se 40