Aiai magasinet nr 4

Page 1

magasinet#4 JUNI 2016

OM PERSONLIG ASSISTANS

INTERVJUER MED:

Full delaktighet I ALMEDALEN

Efterskottsbetalning

Stefan de Vylder, Pernilla Jeppsson, Pernilla Hålén

Pr o Fu gra ll m si de Al d la m 14 k e –1 tig da 7 he le t n

Mikael Andersson & Tina Henriksson


Vad är Aiai? Kaustik utvecklar verksamhetsstödet Aiai (Administrativ Interaktiv Assistans över Internet) som effektiviserar administrationen och säkrar kontrollen av personlig assistans. Det webbaserade systemet har skräddarsytts för den som arbetar med eller brukar assistans. Aiai underlättar och automatiserar den omfattande administration som personlig assistans kräver, vilket innebär att användarna i högre grad kan fokusera på själva utförandet av assistansen. Med över 40 000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige vad gäller verksamhetssystem för personlig assistans.

Om Kaustik Kaustik är ett IT-företag, men också ett kunskapsföretag som med ett genuint engagemang förmedlar kompetens och bidrar i angelägna frågeställningar inom området personlig assistans. Kaustik publicerar Aiai-magasinet, anordnar Akademi samt arrangerar en viktig mötesplats under Almedalsveckan kring ämnena personlig assistans och tillgänglighet. Kaustik har även utvecklat produkten Omsorg24 som är ett skräddarsytt verksamhetsstöd åt HVB-hem och LSS-boenden.


AIAI-MAGASINET JUNI 2016

Förändringarnas tid

INNEHÅLL 04 Från vision till

2016 är ett år då vi alla tycks sättas på prov och nu närmar sig höstens förändringar med stormsteg. Hur omfattande konsekvenserna kan komma att bli när utbetalningen av assistansersättningen övergår till efterskottsbetalning är något svåra att förutse. Hur som helst är det ett faktum att god likviditet krävs i en anordnares verksamhet tillika effektiva och säkra rutiner för administrationen av personlig assistans. Det är med nöje, jag som nytillträdd vd för Kaustik, kan konstatera hur väl Aiai fyller dagens men också morgondagens behov. Vilka förändringar är viktiga att känna till? I detta nummer av Aiai Magasinet bjuds ni på mycket av den kunskap och information Kaustik besitter. Kunskap som vi själva samlat under åren men även genom att samarbeta med Försäkringskassan, intresseorganisationer, anordnare och arbetsgivarorganisationer. Vår ambition är att verka där du som kund finner ett värde. Vår uppgift är att samla kunskap genom påvisat och oavbrutet engagemang. I många av dessa möten känner vi den kraft som finns till förändring. En kraft som i grunden bygger på en rättighet om allas lika rätt att delta i samhället. Men kraften verkar inte alltid nå den stora allmänheten eller beslutsfattare. Jag har därför hög förväntan att se resultat av den samverkan och engagemang som sker under Almedalsveckan och den nya mötesplatsen Full delaktighet.

korta sprintar Systemutveckling med kundens behov i fokus

06 Kaustik vinnare av årets nyhetsrum

07 Aiai.se får nytt utseende 08 Ansvarfördelningsverktyget

11 Tips & tricks från kundsupport

12 Full delaktighet i Almedalen

14 Program Full delaktighet 18 Efterskottsbetalning & Försäkringskassans IT-stöd

28 Tina Henriksson & Mikael Andersson

33 Politikerutfrågning från IfAs rådsmöte

34 Fullt ös på Rehab Station Stockholm

38 Aiai Akademi 40 Nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket

41 Funktionshinderpolitik Tidning för oberoende röster

Oskar Svarfvar, vd Kaustik

42 Stefan de Vylder 46 Parasportklubben

Omslag

Eskilstuna HIF

Mikael Andersson och Tina Henriksson i samtal om personlig assistans. Läs mer på sidorna 28–32.

50 Moha Frikraft går sin egen väg

51 Kalendarium PROJEKTLEDARE & REDAKTÖR: Per Luthander FOTOGRAF: Leif R Jansson GRAFISK DESIGN/LAYOUT:

Bergman Illustrerat och Plymforshell.se TRYCKERI: Pipelinenordic.se KAUSTIK: Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg

www.kaustik.com | www.aiai.se | www.omsorg24.se

Per Luthander

Leif R Jansson

Emilie Bergman

Olof Plym Forshell

3


Från vision till korta sprintar

Systemutveckling med kundens behov i fokus.

A

iai är ett verksamhetsstöd i ständig utveckling. Vårt mål är att inte bara lyssna till våra kunders behov, utan helst föregå dem så att känslan av att sakna något uppstår så sällan som möjligt. Vårt intensiva utvecklingsarbete har gjort oss marknadsledande och vår ambition att fortsatt vara marknadsledande attraherar medarbetare som drivs av ett positivt utvecklingstempo. Ständiga förbättringar blir därför ett naturligt inslag i alla medarbetares arbetsinsatser. – Vår produktvision hjälper oss att nå våra långsiktiga och strategiska mål, men eftersom assistansbranschen är så föränderlig behöver vi även lämna utrymme för omprioriteringar, berättar Christofer Håkansson som är Kaustiks produktägare.

Vår produktvision hjälper oss att nå våra långsiktiga och strategiska mål, men eftersom assistansbranschen är så föränderlig behöver vi även lämna utrymme för omprioriteringar.

KAUSTIKS UTVECKLING ÄR MYCKET KUNDDRIVEN.

att begreppet scrum syftar till en formation som används när bollen ska sättas i spel. Ett moment som i affärsvärlden, såväl som i rugbyn, kan vara helt avgörande. – När vi på Kaustik ska sätta en ny boll i rullning, oavsett om det är en ny funktion i Aiai eller att följa Försäkringskassans förändringar med efterskottsbetalning, så är det viktigt att vi gör det rätt från början så att kunden blir nöjd med resultatet, fortsätter Christofer. Kaustik arbetar efter systemutvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet för Kaustiks utvecklingsteam går i tvåveckorscykler, även kallad sprint. I praktiken innebär varje sprint ny funktionalitet i systemet varannan vecka. DEN SOM KAN SIN RUGBY VET

4

– Vi tar alltid tid att värdera varje kundönskemål och se om, hur och när det kan realiseras. Utmaningen ligger i att värdera varje enskilt förslag och prioritera utvecklingsförslagen utifrån vår roadmap och produktvision. Det häftiga med vår agila arbetsmetod är att vi på bara två veckor kan ställa om vårt utvecklingsteam utifrån omvärldskrav och kundbehov, vilket inte var möjligt med tidigare arbetsmetoder. Men det gäller att ha en fast produktvision så att det inte bara blir de kortsiktiga önskemålen som genomförs, berättar Oskar Svarfvar, vd för Kaustik. Utifrån omvärldskrav förändras och kompletteras därför innehållet i vår roadmap och därmed sprintarnas innehåll. Däremot är vår produktvision fast, berättar Oskar.


Oskar Svarfvar och Christofer Håkansson delar rum på kontoret i Göteborg där tavlan med Kaustiks roadmap är i fokus.

FAKTA Kaustiks roadmap är en årsplan där nya funktioner och funktionsförbättringar anges. Den innehåller även i vilken ordning utvecklingen ska ske vilket föregås av en noggrann prioritering. Prioriteringen baseras främst på kundernas behov och omvärldsfaktorer.

Vilka mål ska vi jobba mot? Halvår/kvartal

Produktvision

Vad ska vi bygga? Hur skapar denna sprint värde gentemot releaseplan? Varannan vecka

Releaseplan

Produktplan Roadmap

Sprintplan

Produktvision Hur är den långsiktiga produktvisionen? Årlig (rullande)

Hur kan varje release skapa värde för vår kund? Kvartal/månad

Modellen för processutveckling är inspirerad av Cape Project Management ink för mer information se: http://www.agileprojectmanagementtraining.com/

Vad levereras från närliggande sprintar? Ytterligare schemavyer och hantering av raster – Schemaläggningen för delade turer förbättras och det blir en bättre överblick av det planerade schemat.

Ny funktion för export av data – en efterlängtad funktion som gör det möjligt att exportera rapporterad tid och kontaktuppgifter till Excel för analys och uppföljning.

Aiai för kommuner – Aiai anpassas för att bättre möta upp krav som kommunernas kollektivavtal ställer vid schemaläggning och tidrapportering. Bl a innebär det kolumner i tidrapporten för Natt OB på helg och storhelg samt uträkningar gällande jour som delas med två. Allt detta utan att påverka rapporter och blanketter till FK.

Möjlighet att kontrollera BankID-signering – En funktion som hjälper kunder att säkerställa att deras medarbetare har ett giltigt BankID som också fungerar för digital signering gentemot Försäkringskassan.

5


Magnus Crossner tog emot priset för Årets Nyhetsrum.

Kaustik vinnare av Årets Nyhetsrum E

ngagemang lyfts fram på ett inspirerande sätt. Så lät det när Kaustik vann Sveriges mest prestigefyllda pris inom digital PR – Årets Nyhetsrum – i kategorin Sjukvård, hälsa och forskning. – Vi är väldigt stolta över att ha vunnit pris för Årets Nyhetsrum. Det är en bekräftelse på att vi tänker rätt när det gäller vår kommunikation och att vi lyckas skapa ett intressant innehåll för våra olika målgrupper, säger Magnus Crossner på Kaustik. ”Vinnaren har ett välöverskådligt nyhetsrum där även evenemang lyfts fram på ett inspirerande sätt. De arbetar med alla olika MYNEWSDESKS MOTIVERING;

6

OM TÄVLINGEN Mynewsdesk vill med Årets Nyhetsrum belöna och lyfta fram företag eller organisationer som använt sina nyhetsrum för att på ett modernt sätt nå ut med sina budskap. Förhoppningen är att vinnarna ska fungera som inspiration för andra som kämpar med att nå ut.

Vi utvecklar ständigt vårt sätt att kommunicera och använder alltmer film.

element Mynewsdesk erbjuder vilket ger ett professionellt och väl sammanhållet intryck av verksamheten.” – Vi utvecklar ständigt vårt sätt att kommunicera och använder oss alltmer av film. Under Almedalsveckan kommer vi bland annat producera webb-TV från de 23 seminarier som arrangeras från Full delaktighet, säger Magnus.


AIAI.SE

Webbplatsen aiai.se får nytt utseende Modernare, enklare och mer lättåtkomlig information. Snart lanseras en ny webbplats för Aiai.

I

nom kort får aiai.se ett nytt uppdaterat utseende. Vårt mål är att den nya webbplatsen ska bli enklare och mer tilltalande. Inloggning till systemet blir dessutom tydligare. En förbättring är att mer information om våra tjänster och funktioner, som dessutom görs sökbar, kommer presenteras. Där utöver kommer besökaren till aiai.se hitta mer information om aktuella ämnen, nyheter och uppdateringar. Sidan för kundsupport blir tydligare och det blir enklare att framföra förslag, önskemål och synpunkter.

Den nya webbsidan nås som vanligt via aiai.se och kommer att lanseras inom en snar framtid. Håll utkik!

Skissförslag på den nya webbsidan.

Bilden visar ett förslag på hur aiai.se changelog kan se ut.

– I den senaste NKI-undersökningen förstod vi att kunderna önskade en förbättring kring att framställa förslag, klagomål och synpunkter. Det har vi nu tagit intryck av varför kundsupportsidan byggts om. Det blir nu enklare och snabbare att framföra sin åsikt, säger Pia Carlsson, teamansvarig för kundsupport. Med den nya webbsidan erbjuder vi möjligheten att alltid vara uppdaterad på de funktionsförändringar som lanserats. Genom en så kallad ”changelog” är det enkelt för användarna att följa dessa förändringar i samband med release av nya funktioner i Aiai. 7


ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGET

Tydlighet – vägen till självbestämmande IfA och Kaustiks samarbete förväntas ge stor spridning av Ansvarsfördelningsverktyget.

R

ätten till självbestämmande och delaktighet utifrån sin egen förmåga gäller alla oavsett ålder och funktionsnedsättning. För den assistansanvändare som på grund av ålder eller funktionsnedsättning behöver stöd i beslutsfattande och i styrningen av sin assistans är det viktigt att det finns en tydlighet gällande hur stödet ska utformas och när det ska ges. Delaktighet och självbestämmande kommer till olika uttryck beroende på skiftande krav och förutsättningar. Stödet måste därför anpassas till den enskilda personens önskemål, förmåga och situation. 2014 startade IfA projektet IFOKUS med uppgiften att utforma ett verktyg för ansvarsfördelning. Verktyget kan användas i utformningen av assistansen för personer som behöver stöd i styrningen av sin assistans eller vill klargöra den personliga assistentens roll och hur assistansen ska ges i olika situationer. VAD ÄR ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGET?

Ansvarsfördelningsverktyget är ett webbbaserat verktyg bestående av kategorier med underliggande frågor om vanliga assistanssituationer och behov. Det är ett verktyg för den assistansberättigade och för assistansanordnaren i arbetet med att utforma assistansen i enlighet med LSS intentioner och de krav som ställs gällande den enskildes rätt till självbestämmande och delaktighet. ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGETS POSITIVA EFFEKTER:

• Tydliggör den assistansberättigades önskemål om hur assistansen ska utföras samt hur delaktighet och självbestämmande ska uppnås. 8

• Ger stöd i föräldrarollen/rollen som legal företrädare. • Tydlighet för de personliga assistenterna och annan eventuell företrädare gällande deras roll och funktion i olika situationer kopplat till den assistansberättigades förmåga till självbestämmande. • Verktyget ger möjlighet att reflektera över de inblandades roller och deras funktion i användarens assistans. • För assistansanvändaren som arbetsleder och styr sin assistans på egen hand kan verktyget utgöra en god grund till en arbetsbeskrivning. finns både anpassat till vuxna och barn och kan med fördel utgöra en del av den assistansberättigades genomförandeplan. Ansvarsfördelningens frågor kan kompletteras med bildstöd. Bildstödet kan kostnadsfritt laddas ner via IfAs hemsida. IfA och Kaustik har inlett ett samarbete för att genom Aiai ge användarna tillgång till Ansvarsfördelningsverktyget. ANSVARSFÖRDELNINGSVERKTYGET

INFO OM IFA IfA är en förening för personer med behov av personlig assistans. IfA har idag drygt 800 medlemmar. IfAs ändamål är bl.a. att arbeta för och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning. Läs mer om IfA på www.intressegruppen.info


Sophie Karlsson, Karin Boskovic och Carina Ekblad har haft många givande samtal inför IfAs och Kaustiks samarbete.

– Vi ser ett stort värde av att sprida Ansvarsfördelningsverktyget och samtidigt underlätta för våra användare att enkelt hantera verktyget i modulen Personakt, säger Carina Ekblad på Kaustik. Samarbetet mellan IfA och Kaustik inleddes under hösten 2015. Sammarbetet kommer medföra att alla de assistansanvändare som använder Personakt även kommer få tillgång till verktyget som stöd i utformningen av assistansen.

Bildstödet till Ansvarsfördelningsverktyget.

Just nu pågår arbetet med att implementera verktyget och till hösten förväntas Kaustik kunna släppa en första version. Inledningsvis kommer verktyget att prövas och utvärderas av assistansanordnare som deltar i IfAs projekt IFOKUS. Samarbetet innebär även att IfA kommer hålla utbildningar genom Aiai Akademi inom social dokumentation samt metod kring hur ansvarsverktyget används på bästa sätt.

IFOKUS genomförs i samarbete med DART (Kommunikationsoch dataresurscenter, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden.

9


AIAI-MEDARBETARE

Hans N. Hjort

– Det känns värdefullt att få bidra till något som har ett större värde för mottagaren än IT-projekt generellt brukar ha.

UTVECKLARE/SCRUM MASTER

H

ans började i september 2013 och under tre år på Kaustik har han hunnit med mycket. Ärendehantering, nya designen, nya schemat, beslut och import/export av data till Aiai är några av funktionerna som han varit med och utvecklat. Hans är både utvecklare och Scrum master. – Jag trivs i rollen som Scrum master där min uppgift är att säkerställa att utvecklingsteamet ges rätt förutsättningar och gör rätt saker för att kunna genomföra den planerade utvecklingen, förklarar Hans. Rollen som Scrum master delar han med Calle Högberg.

ASSISTANSBRANSCHEN VAR helt

ny för Hans när han började på Kaustik. Nu med god inblick i branschen trivs han med att göra något utöver det vanliga. – Det känns värdefullt att få bidra till något som har ett större värde för mottagaren än IT-projekt generellt brukar ha, säger Hans. Hans har ett brinnande intresse för kodning och har läst en mängd programmeringskurser. Hans har även studerat Music Management i Hultsfred.

– Jobbet är så stor del av livet. För mig är det viktigt att jag gör samhällsnytta. Det tycker jag verkligen att vi gör på Kaustik.

Calle Högberg UTVECKLARE/SCRUM MASTER

D

et var önskan om ett arbete där arbetsinsatsen bidrar till andras mervärde som fick Calle att söka tjänsten hos Kaustik för 1,5 år sedan. – Jobbet är så stor del av livet. För mig är det viktigt att jag gör samhällsnytta. Det tycker jag verkligen att vi gör på Kaustik. Genom Aiai underlättas administrationen och det frigörs tid. Tid som kan läggas på utförandet av assistansen, säger Calle. När Hans gick på föräldraledighet fick Calle möjligheten att prova på rollen som Scrum master. Calle trivdes och nu när Hans är tillbaka alternerar de rollen

och är ansvariga för varannan sprint. – Som Scrum master är jag engagerad och stöttandet för teamet och det är roligt och utvecklande att vi tillsammans löser reella problem som påverka våra kunders vardag, konstatera Calle. CALLE HAR TIDIGARE arbetat som personlig assistent och har därmed viss erfarenhet av branschen. Innan han började på Kaustik jobbade han på en produktionsbyrå inriktad på reklam.

FAKTA OM SCRUM Scrum är en etablerad metodik för systemutveckling. Grundtanken är att skapa största möjliga kundnytta genom ett nära samarbete med användarna samt genom regelbundna möten mellan utvecklare och produktägare. Roller i Scrum: Produktägaren sam-

10

manställer och prioriterar önskemål. Scrum mastern coachar teamet och ser till att allt rullar på smidigt. Scrum mastern stämmer av mellan produktägare och teamet och ser till att det inte finns några hinder för teamet. Teamet består av utvecklare som ge-

mensamt bestämmer vem som gör vad och hur de olika uppgifterna ska lösas. I Scrum delas arbetet in i sprintar. En sprint hos Kaustik varar i två veckor. Detta innebär att nyheter och uppdateringar i Aiai släpps via så kallade releaser varannan vecka.


Tips & tricks

BESLUT I SCHEMAT

från kundsupport

ÖNSKNINGAR Med funktionen önskningar i schemat aktiverat kan assistenterna markera om de kan eller inte kan jobba på obemannade pass i schemat. Aktivera funktionen under Inställningar – Schema.

Funktionen beslut i schemat underlättar om brukaren har ett delat beslut, så som beslut från både kommun, landsting och Försäkringskassan. Exempelvis kan schematypen VIK användas samtidigt som timmarna automatiskt styr mot kommunbeslutet. Kontakta supporten för att aktivera funktionen.

NOTERINGAR I SCHEMAT Du har väl inte missat den nya funktionen som möjliggör att skriva noteringar på pass i schemat? Du väljer om noteringarna ska vara synliga för dig som schemaläggare, Jonas Franksson med sin för alla assistenter eller bara den fru Emma Nordenstam bemannadeFOTO: assistenten. LEIF R JANSSON Funktionen aktiveras av en person med behörighet till företagsinställningar.

PASSÖVERSIKT I passöversikten kan du se om assistenter har gjort några önskningar eller om det finns noteringar skrivna på passet. Aktivera passöversikten genom att klicka på knappen ”Passöversikt: Av/På” under funktionsrutan.

DUBBELKLICKA PÅ DAGEN FÖR ATT SKAPA PASS Om du snabbt vill skapa ett nytt pass kan du dubbelklicka på aktuellt datum i schemavyn så kommer datumet i funktionsrutan automatiskt till den önskade dagen.

TABBA DIG FRAM

Tobias Karlsson, kundsupport.

Om du vill slippa klick med musen kan du använda tabb-knappen och tabba dig fram i funktionsrutan i schemat. Kombinera med pil- och mellanslagstangenten och enter för att markera och välja. 11


En ny arena för påverkan och diskussion

23 unika seminariepunkter samsas under

Full delaktighet i Almedalen

Under Almedalsveckan står Kaustik värd för en ny viktig mötesplats. Detta för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och den viktiga assistansreformens bestående och utveckling.

D

et är flera organisatörer som ser behov av att samverka under Almedalsveckan i syfte att skapa medvetenhet och förståelse för hur viktigt det är för var och en att kunna delta i vårt samhälle fullt ut. Mot den bakgrunden har Kaustik tagit initiativ till att upplåta en ny mötesplats åt olika organisatörer under Almedalsveckan med namn ”Full delaktighet!” – Vi ser behovet och vi kan bidra med platsen. Ensam är det svårt att göra skillnad. Men var och en kan dra sitt strå till stacken och genom samverkan skapa nödvändig kraft, säger Magnus Crossner. De närmsta tre åren – fram till valåret 2018 – har Kaustik etablerat en ny, centralt belägen mötesplats, under Almedalsveckan. att skapa en given och återkommande möteplats för dessa viktiga frågor under Almedalsveckan, fortsätter Magnus. Kaustiks grundare Erik Ljungberg [1973–2012] startade FullDelaktighet.nu på dagen fem månader innan riksdagvalet 2010. Varje dag fram till valet bloggade – VÅR AMBITION ÄR

12

Vi önskar fortsätta att inspireras av vår grundare Erik Ljungberg.

12 av Sveriges mest kända skribenter och debattörer inom funktionshinderrörelsen för att ta upp frågor som politikerna inte lyft i den politiska debatten. Bloggen blev förutom en viktig påverkanskanal även en efterlängtad arena för diskussion och debatt inom rörelsen och fler skribenter tillkom. Ett år efter riksdagsvalet gavs 69 av blogginläggen ut i bokform. De handlar om rätten till ett självvalt liv och fullt medborgarskap, oavsett funktionsförmåga. – Vi önskar fortsätta att inspireras av vår grundare Erik Ljungberg. Vårt arrangemang i Almedalen är ett fristående initiativ till bloggen fulldelaktighet.nu.


För er som planerar att vara på Gotland v 27. Missa inte mötesplatsen Full delaktighet, tidigare Kafé Strandporten vid Packhusplan. FOTO: MICHAELA CASTELLARI

Vi låter Full delaktighet i Almedalen bli en ny plattform där det är deltagarna som utgör den intressepolitiska rösten för att kunna påverka politiker och beslutsfattare i rätt riktning, säger Anna Bonnevier, som även levde tillsammans med Erik Ljungberg, tillika delägare av Kaustik. FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN har fulldelaktighet.se som samlingsplats på webben. Där kommer nyheter publiceras och varje programpunkt kommer sändas live genom webb-TV av ett filmteam bestående av tre kameramän, bild- och ljudtekniker. Även teckentolk kommer finnas på plats och även visas på webb-TV. På så sätt gör vi denna plats i Almedalen mer tillgänglig för allmänheten, berättar Magnus.

Samverkan kan vara avgörande för att frigöra den kraft som krävs i debatten. – Vi kommer även ha egna journalister på plats under veckan i syfte att sprida viktig information till media. Förutom Fulldelaktighet.se finns information att hämta från Youtube, Facebook, Twitter och Kaustiks egna nyhetsrum. Sammantaget kommer viktig information kunna spridas till en bredare krets genom variation av kanaler, avslutar Magnus.

13


FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN 4–7 JULI

Detta händer i Almedalen MÅNDAG 4 JULI 9:30–10:15 Vad kostar neddragningar av personlig assistans? Det finns ett starkt politiskt tryck för att strama åt utvecklingen av den statliga assistansersättningen. Men en minskning av antalet assistanstimmar innebär inte att kostnaderna försvinner. Vi presenterar Umeå Universitets kostnadsjämförelse och diskuterar slutsatserna. ARRANGÖR: STIL MEDVERKANDE: Maria Persdotter (förbundsordförande RBU), Mattias Näsman (ekonomhistoriker, Umeå Universitet), Susanne Berg (chef för STILs politiska avdelning), Vio Szabo (samtalsledare, STIL) 10:45–11:30 Praktiska konsekvenser i samband med övergången till efterskottsbetalning och införande av Försäkringskassans nya IT-stöd. Vi klargör de praktiska konsekvenserna vid Försäkringskassans införande av efterskottsbetalning och nytt IT-stöd för assistansanordnare och assistansberättigade. ARRANGÖR: Kaustik AB MEDVERKANDE: Carina Ekblad (Kaustik) Oskar Svarfvar (vd, Kaustik) 15:30–16:15 Hur öppna dörrar? Livet bör vara en lätthet istället för en kamp. Ett samhälle för alla är ett samhälle som berör. Ett samhälle som berikar och berikas. Det handlar om Mitt Liv. Vad är det vi skapar, hur och varför? Anno 14

Panaanen föreläser utifrån egna erfarenheter och delger hennes slutsatser. Det handlar om Ditt Liv och om Oss! ARRANGÖR: Anno Paananen 16:30–17:15 Mångfald och funktionsvariation – hur når vi dit? Vill du öka mångfalden och vara säker på att inte missa kompetens, kunder eller medlemmar? Med tillgänglighet kan du skapa mångfald på riktigt, stärka ditt varumärke och öka lönsamheten, kundnöjdheten, kreativiteten, konkurrenskraften och få en inkluderande och hållbar arbetsmiljö. ARRANGÖR: Företaget Futurista i samarbete med föreläsare och inspiratör Anna Bergholtz MEDVERKANDE: Åsa Gustafsson (Futurista), Anna Bergholtz (journalist mm)

TISDAG 5 JULI 9:30–10:15 Kris för små aktörer inom personlig assistans Vi samtalar om den politiska ambitionen att dämpa kostnadsutvecklingen för personlig assistans. Hur påverkas branschen och mindre assistansanordnare i synnerhet? Situationen är ohållbar och många, i synnerhet mindre assistansanordnare saknar ekonomisk uthållighet. Hur ser framtidsutsikterna ut? Vad händer med assistansanordnarna och hur påverkas kvaliteten? ARRANGÖR: Arbetsgivarföreningen KFO, Vårdföretagarna BPA MEDVERKANDE: Bengt Westerberg (fd partiledare


13:00–13:45 Kontroll av assistansersättningen ur assistansberättigades perspektiv Många assistansberättigade upplever det som att tvångsjackan snörs åt allt mer kring den personliga assistansen genom införda kontrollåtgärder. Måste kontrollåtgärder genomföras på bekostnad av självbestämmandet? ARRANGÖR: Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) MEDVERKANDE: Sophie Karlsson (Verksamhetsansvarig, IfA) 14:15–15:00 Den personliga assistansen i en värld där allt bestäms utifrån kronor och ören Ett seminarium med ideologiska förtecken. Ska människor med assistansbehov få leva ett liv som andra med allt vad det innebär av frihet och förpliktelser eller ska samhället med ekonomiska styrmedel få bestämma vilket liv människor med assistansbehov får leva? ARRANGÖR: DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder 15:15–16:00 LSS: Kostnader, samhällsvinster och framtida utmaningar Vad är samhällets kostnader och vinster med LSS? Hur ser de framtida utmaningarna ut för mottagare, handläggare och personal? ARRANGÖR: Handikappförbundet – HSO MEDVERKANDE: Dan Andersson (Nationalekonom), Michael Karlsson (Vice ordförande, Vision), Camilla Sköld (Socialpolitisk chef, Akademikerförbundet SSR), Mikael Klein (Moderator/Intressepolitisk chef), Handikappförbundet – HSO 16:30–17:15 Ansvarsfördelningsverktyget – uttryck ditt självbestämmande! Personlig assistans utgår från självbestämmande, delaktighet och inflytande, vilket påverkas mycket av hur den assistansberättigade och de personliga assistenterna samarbetar. Hur kommer självbestämman-

FOTO: LOUISE FLORIN

och statsråd), Helena Sjölander (ordförande, Vårdföretagarna BPA), Cecilia Blanck (ordförande, Assistansanordnarna) SAMTALSLEDARE: Hanna Kauppi (bransch- och näringspolitiskt ansvarig personlig assistans, Arbetsgivarföreningen KFO)

det till uttryck om man som assistansberättigad har svårt att kommunicera eller har en kognitiv funktionsnedsättning. ARRANGÖR: Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) MEDVERKANDE: Karin Boskovic (Projektledare IFOKUS, IfA), Carina Ekblad (Kundansvarig/HR, Kaustik AB), Sophie Karlsson (Verksamhetsansvarig, IfA)

ONSDAG 6 JULI 9:30–10:15 Hur kan vi säkra kompetensutveckling för personliga assistenter? Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal driver sedan en tid ett projekt inom kompetensutveckling och trygghetsskapande åtgärder för bland annat personliga assistenter. Hur kan en allmängiltig kompetensutveckling av personliga assistenter se ut? Hur ser erfarenheterna ut så här långt? För närvarande pågår pilotprojekt med assistansanordnare och utbildningsanordnare. Vi samtalar med en assistansanordnare som ingår i projektet. Varför behövs det en generell satsning på kompetensutveckling för personliga assistenter? Hur förväntas assistansanordnare arbeta med kompetensutveckling framöver? ARRANGÖR: Arbetsgivarföreningen KFO MEDVERKANDE: Birgitta Svensson (Assistans på Gotland), Björn Jidéus (Förhandlare och rådgivare personlig assistans), Arbetsgivarföreningen KFO SAMTALSLEDARE: Hanna Kauppi (Bransch- och näringspolitiskt ansvarig personlig assistans), Arbetsgivarföreningen KFO 10:45–11:30 Vad betyder personlig assistans ur ett anhörigperspektiv? Vilka utmaningar finns med personlig assistans? Som pappa till Lucas med en kromosomavvikelse 15


FULL DELAKTIGHET I ALMEDALEN 4–7 JULI

berättar Johan Klinthammar om familjens betydelse att ha en fungerande assistans. Vinsten för familj och samhället när föräldrar och anhöriga har energi att klara av vardagen utan att själva gå in i väggen. ARRANGÖR: Johan Klinthammar

13:00–13:45 Grunderna i Independent Living – En Medborgarrättsrörelse Independent living (IL) jobbar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna styra sina liv med fullt självbestämmande och inte utsättas för diskriminering som orsakas av funktionsnedsättningen. Det handlar om mänskliga rättigheter som anses självklara i en demokrati. ARRANGÖR: VIMPA – Vi Med Personlig Assistans i Jönköpings län 14:15–15:00 Hur säkrar man självbestämmandet för personer med behov av beslutsstöd? Självbestämmandet är centralt i Independent Livingfilosofin och den personliga assistansen. För personer i behov av beslutsstöd kan det vara förenat med vissa utmaningar. Kom och ta del av STILs erfarenheter som resulterat i Självbestämmandekompassen. ARRANGÖR: STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige MEDVERKANDE: Malin Waldermarsson (projektledare, STIL) 15:15–16:00 Självbestämmande i verkligheten, hur får man det att fungera? I STILs arbete för Independent Living och självbestämmande har vi dragit många viktiga lärdomar. I 16

FOTO: MALIN ERICSSON

11:30–11:50 HETA STOLEN Hur kan Försäkringskassan skapa förbättrade förutsättningar för personlig assistans? Höstens förändringar är många. Men vilka konsekvenser och effekter kommer införandet av efterskottsbetalning och Försäkringskassans IT-stöd ge? ARRANGÖR: Kaustik AB MEDVERKANDE: Birgitta Målsäter (Försäkringsdirektör, chef för avdelningen Funktionsnedsättning, Försäkringskassan)

det här samtalet vill vi belysa både positiva erfarenheter och utmaningar som man kan möta i processen med att skapa möjligheter till självbestämmande även för personer med behov av beslutsstöd. ARRANGÖR: STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige

TORSDAG 7 JULI 09:30–10:15 Universellt utformade arbetsplatser för ett hållbart arbetsliv Ett hållbart arbetsliv förutsätter att många får plats och möjlighet att bidra utifrån sina individuella förutsättningar och resurser. ARRANGÖR: Handikappförbundet – HSO MEDVERKANDE: Anna Denell (Hållbarhetschef, Vasakronan), Markus Furuberg (Förhandlingschef, Akademikerförbundet SSR), Ines Uusman (Vice ordförande Handikappförbundendet), Camilla Sköld (Moderator chef, Handikappförbundet – HSO) 10:45–11:30 Full delaktighet – enbart politisk retorik? Sverige har ratificerat FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet för funktionshinderpolitiken är full delaktighet för människor med funktionsnedsättning. Trots detta


Mel lang atan

n

ta dg ata

Almedalen

Tag eC er vin s

Wisby Strand Congress & Event

ga

Do nn er sg at an

Str an

Stra nd vä ge n KARTILLUSTRATION: EMILIE BERGMAN

Birgers gränd

Almedalens hotell

Kafé Strandporten ligger vid cirkeln på kartan.

ser vi dagligen politiska ståndpunkter som går i motsatt riktning. Är målet enbart politisk retorik? ARRANGÖR: DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder MEDVERKANDE: Ken Gammelgård (Förbundssekreterare, DHR) 11:30–11:50 HETA STOLEN Vad krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället fullt ut? Vilka hinder finns på vägen? ARRANGÖR: Kaustik AB MEDVERKANDE: Heta stolen – Åsa Regnér (Barn, Äldre- och Jämställdhetsminister, Socialdepartementet) 13:00–13:45 Säker kartläggning, en förutsättning för korrekta beslut vid ansökan om personlig assistans. Personlig assistans är för många en förutsättning för ett aktivt liv. Idag krävs en mycket detaljerad beskrivning av hjälpbehoven för att få rätt assistans. Rehab Station Stockholm har utvecklat två checklistor och ska utveckla en app som hjälper brukare att beskriva sina hjälpbehov mer korrekt. ARRANGÖR: Rehab Station Stockholm AB MEDVERKANDE: Malin Håkansson (leg. Arbetsterapeut, Rehab Station Stockholm AB) 14:15–15:00 Verktyg för bättre hälsa – för HELA familjen runt ett barn med funktionsnedsättning Vilket stöd behöver familjer med ett funktionsnedsatt barn? Hur kan hela familjen få verktyg för bättre hälsa och återhämtning i en ofta tungt belastad vardag? Här delges erfarenheter och kunskaper från FSDBs arvsfondsprojekt Verktyg för bättre hälsa, riktat till familjer med barn med dövblindhet.

ARRANGÖR: Förbundet Sveriges Dövblinda MEDVERKANDE: Gunilla Kvist / Pernilla Nagy (FSDB)

15:15–16:00 Hur kan assistansanordnare arbeta i enlighet med FN-konventionen? Varför pratar vi så lite om FN-konventionens betydelse i vardagen – är det bara ord eller något vi är beredda att omsätta i praktik? Branschorganisationen Assistansanordnarna förklarar varför assistansanordnare bör försäkra sig om att de arbetar med FN-konventionen som grund. Myndigheten för delaktighet har fått i uppdrag att sprida information och öka kunskapsnivån om FN-konventionen. Hur ser intresset ut? Vad kan vi göra för att mänskliga rättigheter ska bli en del i det dagliga arbetet? Hur kan assistansanordnare arbeta med FN-konventionen som grund? ARRANGÖR: Arbetsgivarföreningen KFO (Assistansanordnarna) MEDVERKANDE: Else-Marie Brisenhorn (Myndigheten för delaktighet), Cecilia Blanck (Ordförande, Assistansansordnarna) SAMTALSLEDARE: Hanna Kauppi (Bransch- och näringspolitiskt ansvarig personlig assistans, Arbetsgivarföreningen KFO) 16:30–17:15 Är en person hindrad eller uppstår hindret i mötet med en otillgänglig miljö? Då någon inte ges förutsättningar att vara fullt delaktig uppstår hinder. Funktionsnormen i vårt samhälle är så stark att vi inte ens reflekterar över den. Vi med en funktionsnedsättning har ofta fått lära oss att vi bär vårt hinder, vårt problem. Vilket perspektiv har du? ARRANGÖR: Särnmark, Personlig Assistans MEDVERKANDE: Caroline Hammar (Särnmark Personlig Assistans) 17


EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

Information från Försäkringskassan CHRISTINE LILJENDAHL VERKSAMHETSUTVECKLARE PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN INFORMERAR SID. 20–21

Vi måste vara väl förberedda! KUNDREPORTAGE, PERNILLA HÅLÉN VD, OP ASSISTANS SID. 22 –23

Ett efterlängtat nytt IT-stöd. REPORTAGE MED PERNILLA JEPPSSON CPO, FÖRSÄKRINGSKASSAN SID. 24–25

Aiai som systemstöd vid efterskottsbetalning. NYHETER OCH TIPS SID. 26–27

18


Efterskottsbetalning & Försäkringskassans IT-stöd Införandet av efterskottsbetalning närmar sig och på olika håll pågår förberedelser för att hantera övergången. I Aiai Magasinet har vi samlat viktig information och inspiration som vi tror kan bidra.

19


EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

Information från

Försäkringskassan Christine Liljendahl, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, sammanfattar några av de förändringar som är att vänta under hösten 2016 samt besvarar ett antal frågor som berör efterskottsbetalning och kommande IT-stöd.

Christine Liljendahl

VERKSAMHETSUTVECKLARE, FÖRSÄKRINGSKASSAN

E

fterskottsbetalning innebär att assistansersättningen betalas ut först när komplett tidsredovisning (FK 3059) och räkning (FK 3057) inkommit till Försäkringskassan samt kontrollerats och godkänts. I och med att förskottsbetalningen upphör för de allra flesta blir det inte längre aktuellt med avräkningar. Begreppet avräkningsperiod kommer därför att upphöra och istället benämns tidsintervallet då beslutade timmar ska fördelas för beviljandeperiod. assistansberättigade, förutom flertalet av de egna arbetsgivarna. För de med schablonbelopp kommer övergången ske den 1 oktober, oavsett hur beviljandeperioden är förlagd. För de med högre timbelopp sker övergången successivt i samband med en ny beviljandeperiod. För att underlätta införandet av efterskottsbetalning inför Försäkringskassan ytterligare en dag för utbetalning av assistansersättningen. EFTERSKOTTSBETALNING KOMMER GÄLLA ALLA

erbjuder Försäkringskassan möjligheten att digitalt lämna in tidsredovisningen (FK 3059) för de som har tillgång till ett systemstöd som möter upp Försäkringskassan krav och tekniska förutsättningar (Aiai svarar upp mot de kraven). För att kunna skicka tidsredovisningen digitalt kommer signatur genom BankID krävas av både den personliga UNDER HÖSTEN 2016

20

assistenten och den person som företräder anordnaren. I och med Försäkringskassans införande av ett nytt internt IT-stöd kommer även uppgifter på blanketten FK 3066 från och med våren 2017 kontrolleras maskinellt i samband med handläggning av tidsredovisningar. FRÅGOR OCH SVAR

Kommer räkningen digitaliseras? I dagsläget kommer inte räkningen (FK 3057) att digitaliseras. Blanketten kommer fortsättningsvis behöva skrivas ut på papper, manuellt signeras och postas till Försäkringskassan. Försäkringskassan ser dock över möjligheterna att digitalisera räkningen men kan idag inte säga när en sådan lösning finns. Hur hanterar Försäkringskassan ankomststämpling på tidsredovisning och räkning om underlagen lämnas in på lokalt kontor eller direkt till inläsningscentralen i Östersund? Oavsett hur dokument kommer till Försäkringskassan så ankomststämplas de enligt de riktlinjer som finns och som ytterst styrs av förvaltningslagen. Dokument som kommer till Inläsningscentralen räknas också som att de har kommit till Försäkringskassan. För att handläggningen ska kunna påbörjas så snart som möjligt ska man använda de normala rutinerna och skicka räkningen till Inläsningscentralen. När


Christine Liljendahl om förändringarna hösten 2016.

det gäller tidsredovisningen kan man istället välja att lämna den digitalt. När det gäller inläsningscentralen i Östersund finns ingen mottagare eller möjlighet att lämna dokument direkt. Hur kan jag som anordnar assistans få kvittens på att underlagen kommit fram till Försäkringskassan? För tidsredovisningar som skickas digitalt genom ett systemstöd (exempelvis Aiai) får man ett felmeddelande om något saknas. Får man inget felmeddelande så har Försäkringskassan tagit emot uppgifterna. För de dokument som skickas per post till Försäkringskassan finns idag inget system som hanterar kvittens för mottagna dokument. Försäkringskassan ser över framtida möjligheter för hur kvittens av mottagna dokument kan utformas. När anses redovisningen komplett så att ersättning kan betalas ut? En redovisning är komplett när räkningen och samt-

liga tidsredovisningar kan granskas av Försäkringskassans handläggare. Assistansersättningen betalas sedan ut vid nästkommande utbetalningstillfälle, dvs den 5:e eller 20:e i månaden. Försäkringskassan har inte fastställt några exakta datum för när underlagen behöver ha kommit in för att få utbetalning ett visst datum. I och med att handläggningen först påbörjas när samtliga underlag når handläggaren har det ingen betydelse om vissa tidsredovisningar skickas digitalt och några kommer via postgång. Detta innebär även att handläggningen inte kan påbörjas förrän räkningen når handläggaren, oavsett om alla tidsredovisningar skickats digitalt. Kommer assistansersättning betalas ut även om redovisningen kommer in till Försäkringskassan efter den 5:e i månad två? Konsekvensen om en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs. 21


EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

Vi måste vara väl förberedda! I två år har Pernilla Hålén, vd för OP Assistans i Gävle, haft siktet inställt på att klara omställningen till efterskottsbetalning.

Pernilla Hålén VD OP ASSISTANS

M

ed information, övningar, tester, individuella handlingsplaner, skärpta rutiner och effektivisering av verksamheten från botten till toppen hoppas hon att övergången ska bli så smärtfri som möjlig. Även om många frågetecken från Försäkringskassan kvarstår som har avgörande betydelse för huruvida omställningen kommer att lyckas, är hon inte beredd att avveckla sin verksamhet som startade i liten skala i Ockelbo 1998. – Vi kan klara en utebliven utbetalning i skarven mellan förskott och efterskott i höst men inte så mycket mer. Vi är ett välskött företag men har aldrig gjort enorma vinster. – Alternativet är att fråga banken om hjälp men vad kan jag erbjuda som säkerhet? Jag har ju bara personal och våra kunder, det räcker inte som säkerhet för bankerna. – Eller så kan jag sälja hela eller delar av företaget för att få kapital men det är uteslutet för min del, säger Pernilla 22

Vi kan klara en utebliven utbetalning i skarven mellan förskott och efterskott i höst men inte så mycket mer.

Hålén som ensam äger OP Assistans. – Nej, min chans för att överleva är att skicka in alla tidsrapporter och räkningar i tid och att Försäkringskassan betalar ut i tid, säger hon. REDAN UNDER 2014 började OP Assistans ”trimma” sina assistenter och kunder i konsten att fylla i tidrapporter och inse allvaret i att lämna in i tid. Man upprättade individuella handlingsplaner för kundernas signering av räkningar och konstaterade att antalet ”missar” minskade för varje mätning. Även kontorets personal fick skärpta rutiner och till och med postgången har


Pernilla Hålén har under en längre tid förberett OP Assistans inför övergången till efterskottsbetalning.

kartlagts och testats för att minimera risken för allvarliga förseningar. – Det har hänt att räkningar kommit bort på vägen eller kommit fram för sent, konstaterar Pernilla Hålén. Ytterligare en åtgärd som OP Assistans genomfört för att klara omställningen är att övergå från förskottslön till efterskottslön för alla anställda. För att klara övergången fick personalen låna pengar av företaget till förmånliga villkor. höstens tuffa omställning kan medföra ett antal konkurser främst för små och medelstora assistansföretag och kooperativa organisationer. Men även uppköp. – Det är viktigt att valfriheten överlever och inte urvattnas. Valfriheten är kärnan i handikappreformen där de assistansberättigade själva ska ha makten, konstaterar hon. Hon befarar att några kommuner troligen inte kommer att klara av att omedelbart ta hand om assistansberättigade som står utan anordnare. – Det hela är mycket obehagligt. Det känns som om Försäkringskassan inte tar oss på allvar, säger hon. Tillsammans med flera andra företag och branschorPERNILLA HÅLÉN TROR ATT

Valfriheten är kärnan i handikappreformen där de assistansberättigade själva ska ha makten.

ganisationer håller hon nu på att ta fram informationsmaterial för att visa vad som kan hända i höst. – Bästa scenariot är att Försäkringskassan tar våra farhågor på allvar och inför utbetalningsgarantier istället för att tala om ambitioner. är enligt henne, att små och medelstora företag slås ut, att kommuner tvingas ta över till ökade kostnader för samhället och att kompetensen försvinner när anställda inte vill jobba i kommunal regi. – Vi hör att Försäkringskassan tagit kontakt med kommunerna och informerat dem om att de måste ha beredskap för detta i höst. Det visar allvaret i situationen, säger Pernilla Hålén på OP Assistans. VÄRSTA SCENARIOT,

23


EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

Ett efterlängtat nytt IT-stöd – Det är dags att lämna den gamla IT-miljön. Det ska ske etappvis. Just nu känns det bra, vi går framåt och ligger enligt plan. Men visst finns det alltid risker med ett nytt, stort system.

P

ernilla Jeppsson är Chief Product Owner, CPO, i projektet Nytt ITstöd för assistansersättning på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan. DEN 18 SEPTEMBER är

en viktig dag för henne och hennes medarbetare. Då ska en första stor leverans av det nya IT-systemet äga rum som möjliggör bland annat att tidsredovisningar kan skickas in elektroniskt och att assistansersättning börjar betalas ut i efterskott. – Det gäller från oktober och rör den utförda assistansen i september. Vi ska lämna den gamla miljön och det kan vi inte göra på en gång utan etappvis. Vi har sen två delleveranser under 2017, en under sommaren och en under hösten, berättar Pernilla. som redan påbörjats, ska fokusera på maskinella kontroller av tidsredovisningar och räkningar. I dag sker det också manuellt. IT-projektet är det pågående största projekt inom Försäkringskassan och beräknas tillsammans med andra åtgärder inom assistansersättning spara runt 2 NÄSTA ÅRS SYSTEMFÖRÄNDRINGAR,

24

FAKTA All IT-utveckling för hela Försäkringskassan kostar enligt 2015 års siffror 600 –700 miljoner om året varav ca en tredjedel avser lag- och regeländringar. Under 2015 uppgick kostnaden för projekt med IT-inslag för Avdelningen för funktionshinder och varaktig nedsatt arbetsförmåga, där förmånen assistansersättning ingår, till cirka 100 miljoner kronor. IT-projektet för assistansersättning står för en stor del av den kostnaden.

miljarder kronor årligen genom bättre handläggning och kontroller av utbetalningar. verksamhetsutvecklare sen 2012 och innan dess arbetade hon som personlig handläggare inom assistansersättning. Hon har varit med i IT-projektet sedan starten med en förstudie 2012. Hösten 2013 startade projektet på allvar. Runt ett 80-tal medarbetare är involverade i projektet. – Bakgrunden till IT-projektet är budgetpropositionen 2012/13:1 där Försäkringskassan fick i uppdrag att ta till åtgärder för att komma tillrätta med felaktiga utbetalningar. Vi skulle dessutom ha ett utökat informationsutbyte med andra myndigheter och vi skulle leverera bättre statistik till våra uppdragsgivare. Det IT-stöd som vi hade räckte helt enkelt inte längre.

PERNILLA ÄR

på ett tidigt stadium kontakt med assistansanordnare för att höra vad de önskade av ett nytt system. Det gällde inte minst kraven på att kunna redovisa elektroniskt. FÖRSÄKRINGSKASSAN TOG


Pernilla Jeppsson CPO för nytt IT-stöd för assistansersättningen.

– När väl hela IT-stödet är på plats blir det andra typer av arbetsuppgifter för handläggarna. De slipper det monotona med manuella kontrollberäkningar. De kan istället fokusera på annat, som ger mer kundvärde. Projektet är utan tvekan efterlängtat av många, säger Pernilla. – Det kommer att bli ett bra system som ger mervärde både åt våra uppdragsgivare, handläggare och kunder. Vi får bättre koll på pengarna som då ökar legitimiteten för försäkringen. Vi måste värna om assistansen, säger hon. FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMER i vår att skicka ut de nya blanketterna, både räkningsblanketten och tidsredovisningsblanketten samt ytterligare en blankett så att företag som Aiai kan bygga in dem i sina system. Pernilla nämner flera riskfaktorer som kan försena det stora IT-projektet. – Den långa kalendertiden är alltid en risk, even-

Det kommer att bli ett bra system som ger mervärde både åt våra uppdragsgivare, handläggare och kunder.

tuella lagändringar som kan komma under tiden och som vi måste hantera snabbt är en annan. Vi har en komplex samordning som ska fungera på Försäkringskassan. Vi använder oss av en för Försäkringskassan relativt ny teknik som nu prövas i stor omfattning. Men det känns bra, vi går framåt. – Utvecklingen av assistansen har varit ett eftersatt område, det är en utmaning att föra ut förändringen både internt och externt, konstaterar hon. 25


EFTERSKOTTSBETALNING & I T-STÖD

Aiai som systemstöd vid efterskottsbetalning Efterskottsbetalning ställer höga krav på effektiva rutiner för att säkra en snabb och korrekt inrapportering till Försäkringskassan. Detta i och med att tidpunkten för inrapporterad redovisning avgör när utbetalning av assistansersättningen kommer att ske.

R

edan genom att använda Aiai som systemstöd har ni effektiviserat en betydande del av era rutiner. Säkerställ därför att ert användande av Aiai är optimalt och att samtliga av era brukare använder systemet. med övergången till efterskottsbetalning och den kommande digitala redovisningen av tidsredovisningen (FK 3059) är att underlätta för våra användare. Högst prioriterat är fortsatt förbättring av befintliga funktioner som underlättar tidrapporteringen samt ny utveckling av funktioner som gör administrationen än mer effektiv och säker, säger Christofer Håkansson, produktägare på Kaustik.

VÅR VIKTIGASTE UPPGIFT I SAMBAND

26

TIPS! ÄRENDEHANTERING Via ärendehanteringen, en kostnadsfri tilläggstjänst i Aiai, får användaren ett stöd för företagets rutiner och ärenden. Ärendehanteringen kan med fördel användas för rutinförfarandet kring inrapportering av tidsredovisning och räkning till Försäkringskassan.

Aiai är ett av få utvalda systemstöd som, innan lanseringen i höst, ska testa Försäkringskassans kommande digitalisering av tidsredovisningen. Försäkringskassan har informerat om att tester planeras påbörjas under juni månad.


Så kommer Aiai underlätta vid övergång till efterskottsbetalning

Sms och mailutskick med länk till tidrapport

Tidsredovisning och räkning Utifrån lagt schema skapar Aiai automatiskt tidsredovisning (FK 3059) och räkning (FK 3057). Genom Aiai kommer tidsredovisningen även kunna signeras via BankID och digitalt skickas till Försäkringskassan.

I de sms och mail från Aiai, där assistenten uppmanas att godkänna sin tidrapport, kommer det framöver att finnas en länk direkt till assistentens tidrapport. Detta för att underlätta ett snabbare godkännande.

Stöd att säkerställa att rätt kontaktuppgifter är registrerade

Information om när tidsredovisningen godkänns

Tidrapporten kommer uppdateras med en spärrfunktion som innebär att den inte kan godkännas utan att alla kontaktuppgifter är ifyllda. För att mer överskådligt kunna kontrollera vilka användare som saknar kontaktuppgifter kommer dessa data enkelt kunna exporteras från Aiai till exempelvis Excel.

Du som anordnare kan ta del av en sammanställning som bygger på er data i Aiai om när tidsredovisingar godkänns. Utifrån den datan kan ni sedan rikta era insatser för att effektivisera era rutiner kring godkännande av tidrapporter. Kontakta kundsupport för prisuppgift och mer information.

BankID Säkerställ att alla era medarbetare som ska signera tidsredovisningen (FK 3059) har BankID. Detta gäller både de personliga assistenterna samt de tjänstemän som ska signera som anordnare. Redan nu ges möjlighet att via en testsida låta assistenter och administratörer testa att de har korrekt BankID för signering. Hör av er till Aiai support för att få tillgång till testsidan.

27


REPORTAGE


Tina Henriksson & Mikael Andersson De möttes på Eugeniahemmet under 60-talet. 1994 förändrades deras liv med LSS-reformen. Idag ser de hur reformen löper risk att urholkas.

29


REPORTAGE

LSS-reformen ökade valfriheten

T

ina Henriksson åkte regelbundet som barn, från Värmland till Eugeniahemmet i Stockholm, för att träna och prova ut nya benproteser. – Oftast fanns det andra barn som jag kände där, och det var ju roligt att träffa dem. Men det kunde ta månader utan att jag fick träffa min familj. Hur kunde man behandla barn på det viset, undrar hon i dag.

till alla utredningar som mest tycks fokusera på kostnaderna för den personliga assistansen. – Pengarna kommer ju tillbaka till samhället. Politikerna Jag fick själv välja vad jag måste se till helheten. Bespaville få assistans med, när ringar betyder att kostnaderdet skulle ske och vem na hamnar någon annanstans. Assistansen är inte bara väldigt som skulle assistera mig. effektiv, man får också exakt det man betalar för, menar Tina.

med fasa på varje besök på Eugeniahemmet och längtade bara hem till Örebro efter varje utprovning av obekväma proteser. Han har livfullt skildrat sin uppväxt i den kritikerrosade boken ”Armlös, benlös men inte hopplös” (Norstedts förlag) som kom 2009. Eugeniahemmet, som skapades 1879, avvecklades 1971 då Karolinska sjukhuset övertog lokalerna. I dag arbetar Mikael som professionell föreläsare över hela Norden. Tina arbetar sedan 2012 med kundsupport på Kaustik. Båda upplevde LSS-reformen på 90-talet som revolutionerande. MIKAEL ANDERSSON TÄNKTE

– REDAN SOM 19-ÅRING lyckades jag få ett bra jobb på SEB i Stockholm med hjälpsamma kolleger, men livet var krångligt utan assistans. Jag var som andra hänvisad till hemtjänsten. Under två år testade jag att bo i servicehus men då passerade närmare 150 olika personer min dörr, berättar hon. När LSS-reformen infördes 1994 förändrades hennes liv. Från att ha varit en hjälptagare med litet inflytande

30

blev hon självbestämd och tog kontroll över sitt liv. – Jag fick själv välja vad jag ville få assistans med, när det skulle ske och vem som skulle assistera mig. Innan var jag tvungen att anpassa mig efter servicehuset och hemtjänsten, säger Tina. IDAG ÄR HON KRITISK

HON TYCKER ATT PERSONER med

varaktiga funktionsnedsättningar skulle få ett ”grönt kort” efter en stor utredning för att slippa nya, ständigt återkommande förnedrande utredningar. Mikael kan bara hålla med. Före LSS-reformen kämpade han och hans anhöriga för varje liten förbättring. Mot alla odds lyckades han skaffa sig en värdig tillvaro med bostad, arbete, karriär och familj. – Reformen var fantastisk! Jag fick välja assistenter och valde personer som stod mig nära. Valfriheten att själv forma sitt liv var oerhört viktig, säger han. stenhårt på att träna och därmed minska sitt beroende av assistans. I dag driver han en framgångsrik föreläsningsverksamhet. Men för snart två år sedan kom kallduschen. För-

MIKAEL SATSADE


Inget hinder tycks vara fรถr stort fรถr Mikael Andersson. 31


Innan var jag tvungen att anpassa mig efter servicehuset och hemtjänsten.

säkringskassan ansåg efter en utredning att han inte längre behövde personlig assistans eftersom han tycktes klara sig utan. – Jag blev straffad för att jag kämpat. Hade jag lutat mig tillbaka hade jag fått all assistans i världen. Det måste vara ett systemfel, säger han och biter ihop. Nu är han ett fall för kommunens tjänstemän med nya utredningar. – Jag kom dock relativt lindrigt undan. Det finns många som helt blivit av med sin assistans, säger Mikael som anser att samhället tagit ett steg tillbaka jämfört med LSS intentioner. – Det är jobbigt att bli utpekad som en belastning. Jag har fått en stämpel att jag kostar pengar. Men jag har arbetat som egen företagare på heltid sen jag var 19 år och betalat skatt. Jag har faktiskt inte valt att vara funktionshindrad, säger han.

Tina Henriksson svarar på samtal i Aiais kundsupport.

Uppgradera personlig assistans till 2000-talet – Facebookgrupp

M

ikael Andersson är mycket aktiv både som föreläsare och på sociala medier. Förutom sin hemsida www.mikael-unlimited.se och sin facebooksida (som har 5.000 följare) driver han sedan drygt två år debatt på Facebookgruppen kallad ”Uppgradera personlig assistans till 2000-talet”där programförklaringen lyder: ”Vi hoppas att du vill stödja oss i kampen för en personlig assistans som genomsyras av respekt för individens integritet, självbestämmande och valfrihet. En reform som är förankrad i 32

Mikael Andersson

2000-talet och handikapprörelsens värderingar. Utformad utifrån en enhelhetssyn för att ge individen möjlighet att själv bygga och ta ansvar för sitt liv.” – Där finns plats för stora och små debattinlägg och bloggar, för politiska åsikter som förhoppningsvis når makthavare. En brist inom funktionshinderrörelsen är att vi är splittrade i flera grupper med olika agendor. Vi jobbar i motvind och borde svara vassare, tycker Mikael. Facebookgruppen har över 4000 medlemmar i skrivande stund.


Politikerutfrågning Varför har direktiven till LSS-utredningen dröjt så länge? Varför talar man mer om pengar och mindre om kvalité? Varför kan inte beslutet om efterskottsbetalning dras tillbaka?

Det handlar om vårt existensberättigade - Vilhelm Ekensteen.

IfAs politikerutfrågning den 8:e april 2016.

F

rågorna var många till politikerna i socialutskottet som utfrågades då IfA Debattforum ägde rum i Stockholm i april. IfA:s ordförande Vilhelm Ekensteen öppnade debatten om den kommande LSS-utredningen, även kallad ”Elefanten i rummet” och redogjorde för den stora oro och ovisshet som råder så länge direktiven inte är kända. – Det handlar om vårt existensberättigade, konstaterade Vilhelm Ekensteen.

procent av assistansbolagen är småföretag som inte kan ta ut några stora vinster. – (V) vill inte förbjuda vinster utan vinstuttag som inte återinvesteras. LSS ska förbli en rättighetslagstiftning och en frihetsreform, sa Pia Ortiz Venegas som är partiets landstingsledamot. konstaterade att vi lever i en obehaglig tid och efterlyste en bred LSS-utredning. Han var också kritisk till Försäkringskassans beslut att införa efterskottsbetalning i höst. BENGT ELIASSON (L)

MIKAEL DAHLQVIST (S) fick försvara regeringens inställning

att man måste komma tillrätta med den stora kostnadsökningen för personlig assistans. LSS-reformen kan och måste förbättras och effektiviseras, anser (s). STEFAN NILSSON (MP) kritiserade de påstått stora vinstut-

tagen hos de stora privata assistansanordnarna men fick mothugg av Per Lodenius (c) som hävdade att 90

FLERA PARTIREPRESENTANTER undrade varför direktiven till LSS-utredningen dröjt så länge och fick svar från (s) att man måste vara ytterst noggrann med formuleringarna, annars kan utredningen enligt honom hamna i papperskorgen. Oron inför höstens efterskottsbetalning dominerade åhörarnas frågor till politikerna.

33


KUNDINTERVJU

Fullt รถs pรฅ Rehab Station 34


Stockholm

I den gamla exercishallen d책nar rytmisk musik under tr채ningspassen. 35


KUNDINTERVJU

Växande rehabcenter mitt i Ekoparken Mitt i Ekoparken i Solna, världens första nationalstadspark, bygger Rehab Station Stockholm ut sitt stora rehabiliteringscenter dit Rehab Station Assistans flyttar in nästa år.

J

ust nu pågår en stor utbyggnad av verksamheten i Frösundavik med ett helt nytt rehabiliteringscenter som bland annat ska få 50 slutenvårdsplatser. Visionen är att bli ett ledande centrum, nationellt och internationellt, i neurologisk rehabilitering. står ett antal röda tjänstecyklar parkerade utanför Rehab Station Assistans moderna kontorslokaler. – Cykeln är perfekt när vi ska ta oss ner till kollegorna i Frösundavik, säger Annika Törnsten, operativ chef för den personliga assistansen på Rehab Station Assistans. Assistansen, som startades för fem år sedan, har i dag ett 40-tal kunder och sysselsätter omkring 300 personliga assistenter, främst i Storstockholm. Rehab Station Assistans började använda Aiai redan 2011. – Vi tycker att systemet har blivit bättre och bättre och känner oss trygga i att Aiai också fortsätter att utvecklas samt anpassas allt eftersom nya krav ställs på oss som assistansanordnare, säger Annika. – Assistansen har tack vare erfarenheter från Rehab Stations snart 30-åriga verksamhet en särskild komPÅ ANDRA SIDAN E4

36

Annika Törnsten tar cykeln mellan sina arbetsplatser.

petens att möta assistansberättigade med funktionsnedsättningar till följd av neurologiska skador och sjukdomar, förklarar Annika.


Florian Oertel och Annika Törnsten på Rehab Station Assistans.

Målsättningen är att skapa förutsättningar för den enskilde att behålla en aktiv roll i samhället med en hög grad av egenmakt och livstillfredsställelse. Rehab Station satsar på att utbilda och kompetensutveckla de personliga assistenterna i rehabilitering och förståelse för diagnoserna. Rehab Station Academy har i dag utbildning för personliga assistenter från hela landet. DEN OMTALADE SPINALISKLINIKEN är sedan 2010 en del av Rehab Station och ingår i vårdkedjan för ryggmärgsskadade. Spinaliskliniken har i dag runt 1300 inskrivna patienter varav drygt 200 med ryggmärgsbråck. – Vi tar assistansen på stort allvar. För våra kunder som är nyskadade har livet förändrats radikalt. I de flesta fall har kunskapen om assistans varit obefintlig till att de på kort tid behöver anpassa sig till assistans dygnet runt. Därför är det så viktigt med utbildning bland vår personal, säger Annika Törnsten som är utbildad sjukgymnast. Hon visar oss sedan runt i regementet Ing 1 (Svea ingenjörsregementes) gamla lokaler i Frösundavik

Vi tar assistansen på stort allvar. För våra kunder som är nyskadade har livet förändrats radikalt. där olika former av rehabiliteringsaktiviteter pågår samtidigt med utbyggnadsverksamheten. VI MÖTER DEN OPERATIVE CHEFEN Lars Holmström som ilar

från möte till möte. – Vi har levt i dessa provisoriska lokaler sedan starten 1987. Nu får vi 6400 kvadratmeter i Ekoparken, mitt emellan sjukhusen Karolinska och Danderyd. Vi kommer att bli en av de största rehabklinikerna i Norden och kommer kunna ta emot 650–700 neuropatienter och nästan lika många kirurg/ortopedpatienter under ett år, säger han. Runt 180 anställda ska jobba i det nya centret, varav 20 som själva är rullstolsburna. – De jobbar som förebilder till de nyskadade och visar på att det går att komma tillbaka till yrkeslivet efter skadan, konstaterar Lars.

37


AIAI AKADEMI

Aiai Akademi workshop Aiai Akademi är en mötesplats för Aiaianvändare där kompetensutveckling, i både teori och praktik, kombineras med möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra inom branschen.

U

nder 2016 har Aiai Akademi utökats och erbjuder nu, förutom de uppskattade seminarierna, även workshops med inriktning mot schemaläggning. Den 10 mars var det dags för första workshoptillfället som ägde rum i Stockholm. – Intresset för workshopen var väldigt stort. Trots att vi utökat antalet platser hade vi inte möjlighet att ge alla en plats på workshopen, säger Carina Ekblad som är ansvarig för Aiai Akademi. Dagen inleddes med en genomgång av arbetstidsreglernas ramverk. Frågorna var många och deltagarnas engagemang visar på ett stort intresse för ämnet. – Det är just engagemanget och möjligheten för deltagarna att utbyta erfarenhet och knyta nya kontakter som är syftet med våra utbildningstillfällen, konstaterar Carina.

38

Dagen fortsatte med tips och arbetsmetoder i Aiai samt en gruppuppgift om utmaningar i arbetet med schemaläggning. När workshopen närmade sig slutet var det ett trött men glatt gäng som avslutade dagen med den sedvanliga mentometerutvärderingen. Vi är väldigt stolta för de fina omdömen vi fick. Att få 4,6 av 5 på frågan om deltagarna har lärt sig något de kan ha användning av i sin vardag är vi mer än nöjda med, säger Carina med ett leende.

AIAI AKADEMI Aiai Akademi workshop kommer under hösten 2016 hållas i Göteborg den 27 september och Aiai Akademi seminarierna hålls i Örebro den 16-17 november. För mer information och anmälan se www.aiai.se/akademi


Aiai Akademi Seminarier Seminarier som hölls den 4 – 5 april på World Trade Center i Stockholm innefattade en dag om arbetsmiljö och en dag kring det uppskattade och återkommande ämnet arbetstid, nu även med tillägg för efterskottsbetalning. Vd för Kaustik, Oskar Svarfvar, inledde dagarna med att hälsa alla välkomna. Arbetsmiljöseminariet hölls av Mikael Friberg, utbildare inom arbetsmiljö på Runö folkhögskola. Under dagen gick Mikael igenom arbetsmiljöns lagstiftning och regelverk. När dag två inleddes var deltagarna varma i kläderna och stämningen var på topp. Den första övningen bestod i att lära känna varandra runt bordet och sorlet i lokalen tog snart överhand. Efter lunch var det så äntligen dags för det heta ämnet efterskottsbetalning. Efterfrågan på platser för just detta pass var stort, så stort att det var fullt i lokalen när Christine Liljendahl, verksamhetsutvecklare från Försäkringskassan, informerade om införandet av efterskottsbetalning. Frågorna lät inte vänta på sig och Christine hade fullt upp att försöka besvara alla frågorna från deltagarna. Dagen avslutades med att Pernilla Hålén från OP Assistans berättade om hur de jobbar med förberedelser inför kommande efterskottsbetalning och vår alldeles egen Christofer Håkansson berättade hur Aiai kan underlätta övergången till efterskottsbetalning samt möta upp Försäkringskassans kommande IT-stöd. AIAI AKADEMI

Maral Galvani

KOLMÅRDENS PERSONLIGA ASSISTANS OCH SERVICE

Vad fick dig att anmäla dig till Aiai Akademi workshop? Jag var på Aiai Akademi i Göteborg och tyckte det var givande. Eftersom jag jobbar alltmer med schemaläggning tyckte jag att workshopen skulle ge mig verktygen för att kunna arbeta mer effektivt. Vilka intryck/idéer/ny kunskap tar du med dig från workshopen? Utbyte av erfarenhet! Att höra hur andra löser problem som man ofta stöter på var väldigt givande. Jag tyckte även att tipsen vi fick av föreläsarna är väldig användbara.

Ghaeth Karkh

AB MTG HUMANUS

Vilka intryck/idéer/ny kunskap tar du med dig från workshopen? Intressanta funktioner som jag lärde mig med systemet har underlättat mitt arbete både tidsmässigt och kvalitetsmässigt. Hur bedömer du Aiai Akademi workshop i jämförelse med andra utbildningar? Jordnära. Engagemanget visar hur bra en utbildning har varit och mitt engagemang var på topp!

39


ARBETSMILJÖ INOM PERSONLIG ASSISTANS

Ny föreskrift från Arbetsmiljöverket från 31 mars 2016 Mikael Friberg har tidigare under många år arbetat på fackföreningen Kommunal, och då främst som Regionalt skyddsombud med särskilt ansvarsområde inom personlig assistans.

Mikael Friberg UTBILDARE

M

ikael är väl medveten om arbetsgivarnas utmaningar när arbetsmiljölagen och LSS i vissa lägen företräder olika intressen. – Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivaren som måste tillse att varken bryta mot arbetsmiljölagen eller LSS, konstaterar Mikael. Han menar dock att man kommer långt genom dialog och kreativa lösningar som inte behöver innebära alltför stora inskränkningar i den assistansberättigades självbestämmande. EN ANNAN UTMANING som

blir särskilt påtaglig inom personlig assistans är svårigheterna med att utse skyddsombud. Skyddsombud ska utses av medarbetarna på ett arbetsställe där det jobbar fler än 5 anställda. Bland deltagarna under Aiai Akademi var det bara ett fåtal som hade skyddsombud. I de situationer då ett skyddsombud saknas behövs ett regionalt skyddsombud. När det gäller regionala skyddsombud har de dock inte alls samma dagliga möjlighet som ett skyddsombud att bevaka arbetsmiljön. Snarare fungerar det regionala skyddsombudet som en skyddskommitté tillsammans med arbetsgivaren. Därav faller det, enligt Mikael, ett stort ansvar på arbetsgivaren att se till att alla anställda är sina egna skyddsombud och är delaktiga i arbetsmiljöfrågorna, exempelvis vid riskbedömningar. Den stora nyheten inom arbetsmiljö är den nya förskriften från arbetsmiljöverket, organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften lyfter fram frågor som arbetsmängd, ohälsosam arbetsbelastning, återhämtning, 40

kommunikation, delaktighet, bemanning samt återkoppling och prioritering. FÖRESKRIFTENS INNEHÅLL I KORTHET INNEBÄR ATT ARBETSGIVAREN MÅSTE SÄKERSTÄLLA ATT:

• Resurserna anpassas till kraven i arbetet och vice versa • Arbetets innehåll är klargjort: Vad som ska göras, av vem och när samt förväntat resultat och kvalitet • Risker för psykisk påfrestning identifierats • Risker kopplade till arbetstid är bedömda • Kränkande särbehandling förebyggs • Tillse att chefer och arbetsledare har nödvändig kunskap • Befintlig arbetsmiljöpolicy kompletteras med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö

OM RUNÖ Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum arbetsmiljöutbildningar för skyddsombud/arbetsmiljöombud, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud samt chefer/arbetsledare. Läs mer på www.runo.se/arbetsmiljo Företag inom privat sektor som tecknat TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kan söka ekonomisk ersättning för arbetsmiljöutbildningar via AFA försäkring. Läs mer på AFA Försäkrings hemsida: www.afaforsakring.se/arbetsmiljoutbildning


Dramatiskt svartvita omslag pryder DHR:s tidningar.

Tidning öppnar för oberoende röster

Dramatiskt svartvita omslag, spännande innehåll och ett ovanligt namn – DHR:s tidning Funktionshinderpolitik väcker uppmärksamhet.

F

rån enmansredaktionen på Storforsplan i Farsta håller redaktören Albert Martinsson koll på det mesta som händer i just funktionshinderpolitiken, därav det djärva namnet på DHR:s tidskrift som kommer ut med sex nummer per år och har en upplaga runt 11.000 exemplar. –Vi var två journalister när jag kom hit för ett antal år sedan. Nu sitter jag ensam och det känns lite trist men sådan är konjunkturen för alla annonsberoende medier i dag, säger han. HAN FÖRVALTAR EN 93-ÅRIG TIDNINGSTRADITION. 1923 bildades

organisationen De Vanföras Väl i Göteborg och tidningen som gavs ut hette följaktligen Svensk Vanföretidning. 1965 fick organisationen nytt namn, De Handikappades Riksförbund (med svensk Handikapptidskrift), för att 2009 bli DHR som står för Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet.

– Förra året gjorde vi om tidningen eftersom vi tyckte det var dags att granska funktionshinderpolitik i vidare bemärkelse, om villkoren för delaktighet, om en bredare tolkning som genomsyrar hela vårt samhälle. Vår primära målgrupp är personer med nedsatt rörelseförmåga, säger Albert Martinsson. av mänskliga rättighetsfrågor och med tidningen som plattform har han möjlighet att driva debatt och starta diskussioner som inte alltid överensstämmer med DHR:s politik. DHR har i varje nummer egna informationssidor. –Tidningen är redaktionellt självständig gentemot förbundet. Men det är en utmaning att vara objektiv och jag släpper gärna fram oberoende röster. Vi kan presentera frågeställningar som inte får plats i det vanliga medieflödet, säger han. I nr 2/2016 avslöjades exempelvis vardagstrakasserier, olika villkor för män och kvinnor samt tillgänglighetsmål som inte uppnåtts. HAN HAR LÄNGE VARIT INTRESSERAD

41


INTERVJU

Stefan de Vylder – Det är morötter åt de rika och piska åt de fattiga. Man ställer krav på dem som har det kärvt.

42


43


INTERVJU

Personlig assistans:

Skapar positiva ekonomiska spiraler Stefan de Vylder FÖRFATTARE OCH NATIONALEKONOM

N

ationalekonomen och författaren Stefan de Vylder skräder inte orden när han kommenterar utvecklingen inom den personliga assistansen. – Det är en trend att spara in på grupper som är svaga ekonomiskt, som inte har en stark röst i den ekonomiskpolitiska debatten och där inget parti verkar angeläget att fiska röster i denna grupp, säger han. att politiker och medier oftast talar om bruttopengar när man hävdar att ”hoppsan, här går den offentliga sektorn miste om kanske 30 miljarder kronor årligen”. – Men man glömmer lätt bort att den övervägande delen av pengarna kommer tillbaka till samhället i form av skatteinkomster och medför ökad sysselsättning vilket indirekt skapar positiva spiraler, säger han. Personlig assistans sysselsätter ofta låginkomstgrupper som konsumerar mycket av sin inkomst. Många har invandrarbakgrund med ganska svagt utgångsläge på arbetsmarknaden men samtidigt underlättar de för både brukare och anhöriga att kunna skaffa sig ett jobb och resurser frigörs för kommunerna.

Därför är det uppseendeväckande att regeringen ger direktiv om skärpning och nedskärningar när det gäller den personliga assistansen.

STEFAN DE VYLDER KONSTATERAR

ALTERNATIVET TILL personlig

assistans är enligt Stefan de Vylder främst tre: – Institutioner, vilket vore förfärligt; en utvidgad hemtjänst med alla nackdelar det innebär samt en ökad börda för anhöriga som tvingas sluta arbeta. Alla tre alternativen är behäftade med stora nackdelar

44

och är absolut inte billigare. Det vore väldigt kortsiktigt att bara se på bruttokostnaden, konstaterar han. HAN TYCKER DET ÄR obehagligt när politiker spelar ut ut-

satta grupper mot varandra – som till exempel personer med personlig assistans mot flyktingar. – Samtidigt har man skapat ett skatteparadis i Sverige för dem med stora tillgångar. Ingen arvsskatt, ingen förmögenhetsskatt, ingen fastighetsskatt, kraftigt sänkt bolagsskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och nästan avskaffad skatt på avkastning på kapital. – Därför är det uppseendeväckande att regeringen ger direktiv om skärpning och nedskärningar när det gäller den personliga assistansen. Regeringen gör sig till domare över lagstiftningen men glöm inte att LSS är en rättighetsreform, säger Stefan de Vylder som tror att många små och medelstora assistansbolag kan få stora problem vid övergången till efterskottsbetalning i höst.


Alternativen till personlig assistans har stora nackdelar, enligt Stefan de Vylder 45


REPORTAGE

P책 rull i Eskilstuna

46


Spelare i mästarlaget Eskilstuna HIF på väg till kvällens träningspass. 47


REPORTAGE

Ny strategi för parasporter 15 rullstolar i en häftig dans med millimeterprecision i jakten på en vit plastboll. Det är träning i rullstolsinnebandy i MunktellArenan i Eskilstuna.

I

januari i år återtog parasportklubben Eskilstuna HIF SM-guldet i rullstolsinnebandy med en finalseger över Nacka HI med 4–2. På tredje plats kom GRIF Invalidos från Göteborg som besegrade Kalmars Calmifs Knigts med 8–1. De fyra klubbarna utgör i dag hela serien i denna speciella sport där den manliga dominansen är förkrossande. ENDA KVINNLIGA DELTAGARE denna tisdagskväll i Eskilstuna

är 22-åriga Elin Gill: – Jag har ofta varit ensam tjej bland alla män men det gör inte så mycket. Det är så bra gemenskap i klubben. Man får tänka mycket och det är jättekul att spela matcher, säger Elin som började spela rullstolsinnebandy och basket som 13-åring. Innebandyn är en av flera sporter som parasportklubben Eskilstuna HIF erbjuder deltagare från 3–4 år och uppåt. Mikael Axtelius var med och bildade Eskilstuna Handikappidrottsförening tillsammans med Joakim Larsson redan 1980 med bowling och basket på schemat, lite i protest mot DHR:s idrottsutbud som man då tyckte var lite mossigt. I dag har han lagt träning och matcher på hyllan och ägnar sig åt administrativt arbete i klubben som har drygt 160 medlemmar. I parasport tävlar idrottare med liknande funktionsnedsättningar mot varandra. För att få så jämna tävlingar som möjligt, och i viss mån även träna på bästa sätt, delas idrottare in i grupper. 48

Lagkaptenen Peter Nilsson spelar också i landslaget.


Det är trångt i kampen om bollen.

Grupperna kallas skadeklasser och delas in i tre typer: • Rörelsehinder. • Synnedsättning. • Utvecklingsstörning. Medelåldern ligger kring 25 år och många har varit med i många år. Tre spelare från klubben ingår i landslaget i rullstolsinnebandy och det syns tydligt under träningspasset vilka som skjuter bäst och manövrerar de speciella tävlingsstolarna allra suveränast. PARASPORTFÖRBUNDET UPPLEVER att många föreningar har problem med nyrekrytering av både ledare och aktiva. Därför har förbundet enats om en strategi till år 2020 där det bland annat heter att man ska ha ett väl fungerande stöd till alla föreningar för rekrytering av aktiva och ledare. Vidare ska förbundet ha ett utökat samarbete med landets samtliga habiliteringar, syncentraler och särskolor. Förbundet trycker också på nödvändigheten att ta fram material om parasport till personliga assistenter. Mikael Axtelius hoppas på nyrekryteringar av ung-

domar när klubben 2017 får flytta in i den nya stora idrottshallen i Eskilstuna. Där har man fått vara med och utforma spelplanen för kommande rullstolsinnebandy. – Vi fick till exempel igenom vårt krav på parkettgolv, säger han. Idag sponsras klubben med i runda tal 100.000 kronor/år, pengar som ska räcka till en rad sporter förutom innebandyn: basket, ”minirullare” mellan 0–8 år, Rull&Lek från 8 år och uppåt, boccia, el-hockey, simning och mycket annat. – Vi är den enda renodlade handikappföreningen i Eskilstuna men vi har ett bra samarbete med kommunen och med kommunala och privata sponsorer, säger Mikael Axtelius. Inne i hallen kör ungdomarna i rasande fart men kollisionerna är förvånansvärt få. – Träningen är tuff, konstaterar Elin Gill som redan som femåring började med Rull&Lek, en idrottsskola för barn och ungdomar med rörelsehinder i åldern 0–18 år där man får pröva på olika idrotter som friidrott, skytte och volleyboll. 49


Moha Frikraft går sin egen väg För Moha verkar ingenting omöjligt. En funktionsnedsättning har inte hindrat henne från ett bli personlig tränare, kostrådgivare, låtskrivare, kennelägare och nu också författare.

M

DET ÄR HENNES LIVSKRAFT som sprudlar och hon är i dag stolt över att vara som hon är. På frågan om hon kommer att fortsätta att skriva svarar hon: – Det vill jag och jag tror att min nästa bok kommer att bli en hyllningsbok till mina förmågor: ADHD, Aspergers och min CP-skada. – Men först ska jag ut på boksigneringsturné. I höst ska jag vara med på bokmässan i Göteborg och förhoppningsvis får jag åka runt i landet och föreläsa, dels om mitt eget liv med min bok och om hur jag hittat kraften inom mig, dels för att få andra människor att förstå att allt är möjligt, säger Moha.

50

Hon tycker att fler människor skulle behöva våga mer. – Det kan ju gå fel. Om det gör det så är det lätt att börja om igen, säger Moha. Hennes livskraft sprudlar och det är lätt att smittas av hennes charm. Hennes humor är aningen ironisk, framför allt mot sig själv. Med glimten i ögat är hon både vass och rapp i det hon förmedlar. FOTO: PETRA ANJOU

oha har alltid varit en tjej med fart och fläkt och som oftast vågat gå sin egen väg. I dag är hon extra stolt över sin senaste bedrift: hon har nyligen givit ut boken ”Synlig fast osynlig. En dotters tankar om sina ”pappor”. Boken är skriven naket utan onödiga detaljer, med en enkel text som även de med lässvårigheter kan läsa. Många känslor förmedlar hon och budskapet går rätt in i hjärtat.

MOHA VILL VISA världen

att hon lever och hon har alltid tyckt om att synas och att vara i centrum. Hon vill att människor ska förstå att rullstolen och övriga diagnoser egentligen inte betyder någonting. Det finns stunder i Mohas liv då hon förvånat sagt att det verkar som om hon är lyckligare än många andra människor, trots sina funktionsnedsättningar, eller kanske tack vare? Moha säger spontant: – Kommunikation är svårt… för alla, lite mer för mig kanske, men det går.” Moha Frikraft


Vi vill träffa dig! Här är sommarens och höstens mötesplatser:

Mötesplats Full delaktighet 4–7 juli, Almedalsveckan Visby Under Almedalsveckan står Kaustik värd för en ny viktig mötesplats. Detta för att öka medvetenhet kring allas lika rätt i samhället och den viktiga assistansreformens bestående och utveckling. 23 unika seminariepunkter samsas under Full delaktighet i Almedalen.

Frukostseminarium september, Stockholm och Göteborg Frukostseminarium om efterskottsbetalning. Det sker stora förändringar i Försäkringskassans ersättningssystem under 2016. Kaustik och Grant Thornton kommer att informera och diskutera utmaningarna för branschen samt hur assistansanordnare kan förbereda sig för att möta dessa på bästa sätt. Tid och plats annonseras under sommaren på aiai.se och Kaustiks nyhetsrum på Mynewsdesk.

Aiai Akademi 27 september, Göteborg Workshop med ett begränsat antal plats riktat till dig som vill vässa dina kunskaper inom schemaläggning. Här ges den teoretiska grunden inom arbetstid med fördjupning i praktiska utmaningar i schemaläggning. Anmälan görs på www.aiai.se/aiai-akademi

Aiai Akademi 16 november, Örebro Arbetsmiljö inom personlig assistans. Seminarieutbildning med fokus på arbetsmiljö och de nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som börjat gälla den 31 mars 2016. Anmälan görs på www.aiai.se/aiai-akademi

Aiai Akademi 17 november, Örebro Arbetstid och efterskottsbetalning. Seminarieutbildning om arbetstid och efterskottsbetalning. Under utbildningsdagens första del fokuseras på teorin kring arbetstidsregler och på vilket sätt Aiai underlättar administrationen av arbetstid. Under utbildningsdagens andra del informeras om de nya reglerna kring efterskottsbetalning. Anmälan görs på www.aiai.se/aiai-akademi

Besök oss gärna på något av våra kontor! Göteborg

Stockholm

Örebro

Heurlins plats 1A 413 01 Göteborg

Gustavslundsvägen 143 167 51 Bromma

Nygatan 20 B 702 11 Örebro 51


Omsorg24

Skapar kontroll över ditt HVB-hem och LSS-boende

• Smart schema • Automatisk tidsrapportering • Underlag för lönehantering • Elektronisk signering • Ärendehantering • Dokument • HR-system

www.omsorg24.se