5 minute read

Topplistan

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Motorneuron består av cellkropp, dendriter och axon. Vid ALS kan det vara fel på alla tre.

Advertisement

Ny typ av cell ökar kunskaperna om ALS

ALS, amyotrofsk lateral skleros, är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar de motoriska nervcellerna och leder till muskelförtvining, förlamning och död. I dag fnns ingen botande behandling.

Orsaken till sjukdomen är bara känd hos de 5 till 10 procent av patienterna som har en nedärvd form av ALS. För att kunna ställa tidig diagnos och utveckla efektiva behandlingar söker forskningen fer förklaringar till sjukdomen. Det fnns en stor variation hos ALSpatienter när det gäller symtom, ålder och överlevnadstid. Under senare år har forskningen skiftat fokus från neurologiska förklaringar till dessa skillnader, och bland annat intresserat sig för hjärnans blodkärlssystem som levererar syre och näringsämnen till hjärnvävnaden.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, KTH, SciLifeLab, Imperial College i London och Umeå universitet studerat ett möjligt samband mellan dessa perivaskulära fbroblastceller och tidpunkten för sjukdomsutbrottet samt överlevnaden.

Studier på möss med ALS visade att gener för perivaskulära fbroblastceller var aktiva redan i ett tidigt, asymtomatiskt, sjukdomsstadium och månader före uppkomsten av skador på nervcellerna.

I NÄSTA STEG undersökte forskarna förekomsten av markörproteiner i plasma från fyra länder om totalt 574 patienter som nyligen fått en ALSdiagnos och jämförde med 504 friska kontrollpersoner.

Resultaten tyder på ett samband mellan förhöjda nivåer av proteinmarkören SPP1 för perivaskulära fbroblastceller, och ett aggressivt sjukdomsförlopp och kortare överlevnad. Det är ett tidigare okänt samband mellan kärl och nervsystem hos ALSpatienter. – Våra resultat tyder på att vaskulära händelser är en faktor för sjukdomens heterogenitet och ökar kunskaperna om tidiga stadier av ALS. Nu behövs fer studier om vaskulära sjukdomsmekanismer för bättre prognosverktyg och framtida behandlingar, säger Sebastian Lewandowski, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Altered perivascular fbroblast activity precedes ALS disease onset Månberg A, Skene N, Sanders F, Trusohamn M, Remnestål J, Szczepińska A, Sevval Aksoylu I, Lönnerberg P, Ebarasi L, Wouters S, Lehmann M, Olofsson J, Von Gohren Antequera I, Domaniku A, De Schaepdryver M, De Vocht J, Poesen K, Uhlén M, Anink J, Mijnsbergen C, Vergunst-Bosch H, Hübers A, Kläppe U, Rodriguez-Vieitez E, Gilthorpe JD, Hedlund E, Harris RA, Aronica E, Van Damme P, Ludolph A, Veldink J, Ingre C, Nilsson P, Lewandowski S Nature Medicine april 2021

Bättre markör för hjärt-kärlsjukdom funnen

ÅDERFÖRKALKNING är en kronisk infammation som bildar plack i blodkärlen och över tid kan leda till hjärtkärlsjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och University of Groningen i Nederländerna har undersökt blodprover från 369 personer som drabbats av hjärtkärlsjukdom. Dessa jämfördes med fullt friska individer. Trots identiska kolesterolnivåer hade deltagarna som drabbats av olika kardiovaskulära händelser en betydligt lägre antiinfammatorisk aktivitet i sina så kallade HDLpartiklar. När värdet lades till övriga parametrar förbättrades resultaten för en vedertagen modell för att kunna förutsäga risken för kardiovaskulär sjukdom. – Våra resultat pekar på nya möjligheter för förbättrad kardiovaskulär riskbedömning genom att ersätta biomarkören för kolesterol med en annan biologiskt viktig funktion. I dag är metoden för att analysera HDL:s antiinfammatoriska aktivitet ganska komplex och omständlig. Vårt nästa mål är därför att göra metoden enklare och mer kliniskt tillgänglig, säger Uwe Tietge, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

HDL anti-infammatory capacity and incident cardiovascular events Jia C, Anderson JLC, Gruppen EG, Lei Y, Bakker SJL, Dullaart RPF, Tietge UJF Circulation april 2021

Forskare har en ny idé om hur man bättre kan förutsäga risk för hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i världen. Läkemedel mot erektionsstörning av typen Viagra verkar kunna skydda mot hjärt-kärlsjukdom.

Viagra kan förlänga livet för kranskärlssjuka män

I EN NY STUDIE jämförs efekten av två olika läkemedel mot erektionssvårigheter, alprostadil och PDE5hämmare (som exempelvis Viagra), hos män med stabil kranskärlssjukdom. Patienterna skulle ha haft antingen en hjärtinfarkt, ballongvidgning eller en bypassoperation minst sex månader innan behandlingen mot erektil dysfunktion sattes in. Data från 16 500 män som behandlades med PDE5hämmare och knappt 2 000 som fck alprostadil hämtades från patient, läkemedels och dödsorsaksregistret.

Studien visar att de män som fck PDE5hämmare levde längre och hade en lägre risk för ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt, ballongvidgning och bypassoperation, än de som fck alprostadil. Skyddet var dosberoende: ju oftare patienten tog PDE5hämmare, desto lägre risk. – Det talar för att det fnns ett orsakssamband, men en registerstudie kan inte besvara frågan. Den lägre risken hos de som fck PDE5hämmare skulle också kunna bero på att de var friskare än de som fck alprostadil, säger Martin Holzmann, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien.

Forskarna vill nu undersöka kopplingen närmare.

Association of phosphodiesterase-5 inhibitors vs. alprostadil with survival in men with coronary artery disease Andersson DP, Landucci L, Trolle Lagerros Y, Grotta A, Bellocco R, Lehtihet M, Holzmann MJ Journal of the American College of Cardiology mars 2021

Fler nya topppublikationer

Dubbel antikropp mot sars-cov-2 förhindrar terapiresistens

Bispecifc IgG neutralizes SARSCoV-2 variants and prevents escape in mice

De Gasparo R, Pedotti M, Simo-

nelli L et al. Vid Karolinska Institutet:

Pan-Hammarström Q Nature mars 2021

Tarmpolyper hos nära släktingar riskfaktor för tarmscancer

Risk of colorectal cancer in frst degree relatives of patients with colorectal polyps: nationwide casecontrol study in Sweden

Song M, Emilsson L, Roelstraete B, Ludvigsson JF British Medical Journal maj 2021

Låg risk för nyfödda att smittas om mamman har covid-19

Association of maternal SARSCoV-2 Infection in pregnancy with neonatal outcomes

Norman M, Navér L, Söderling J, Ahlberg M, Hervius Askling H, Aronsson B, Byström E, Jonsson J, Sengpiel V, Ludvigsson JF, Håkansson S, Stephansson O JAMA april 2021

Organoider avslöjar mekanismer bakom virusorsakad mikrocefali

Organoid modeling reveals virusspecifc responses leading to microcephaly

Krenn V, Bosone C, Burkard T, Spanier, Kalinke U, Calistri A, Salata C, Rilo R, Garcez P, Mirazimi A, Knoblich J Cell Stem Cell april 2021

Lägre dos östrogenhämmare verkar minska bröstcancerrisk

Low dose tamoxifen for mammographic density reduction – a randomized controlled trial

Eriksson M, Eklund M, Borgquist S, Hellgren R, Margolin S, Thoren L, Rosendahl A, Lång K, Tapia J, Bäcklund M, Discacciati A, Crippa A, Gabrielson M, Hammarström M, Wengström Y, Czene K, Hall P Journal of Clinical Oncology mars 2021

This article is from: