Tre forskare berättar om musikens hälsokraft

De ser musikens

Musik kan användas som terapi, en väg till känslomässig medvetenhet eller som ett kraftfullt forskningsverktyg. Vi har träfat tre forskare med olika ingångar till musikens värld.

Berättat för: Maja Lundbäck & Ola Danielsson Foto: Karl Nordlund & Alexandra Bengtsson/TT

K RAF T

”Musikenbidrar till ett bättre samhälle”

EVA BOJNER HORWITZ ”Jag kommer från en musikalisk familj och undrade tidigt hur musik och ljud i naturen, som bruset från havet eller vin den i träden, egentligen påverkar oss. I dag vet jag att musik ger kroppsliga efekter som går att mäta kvantitativt. Men jag vill förstå mer om hur musik påverkar oss på djupet. Genom så kall lade mikrofenomenologiska metoder kartlägger vi den subjektiva upplevelsen av musik på ett systematiskt sätt. När vi lär oss mer om musikens inverkan kan vi också hitta nya sätt att dra nytta av den. Exempelvis väcks våra känslor när vi drabbas av musik, och känslor kan i sin tur öka förmågan till lä rande. Utifrån detta utvecklar vi nu Kun skapskonserter, ett forskningsprojekt om hur musik kan främja medmänskliga möten och nya former av kunskapsutby ten. Där undersöker vi hur känslomäs sigt laddade konserter om svåra ämnen, exempelvis om övergrepp kopplade till metoo, påverkar förmågan att diskutera ämnet i seminarier som hålls i anslutning till konserten. Den estetiska upplevelsen kan också öka medvetenheten om våra egna och andras känslor och vi tror att den kan påverka utveckling av empati och själv känsla. I Sånghälsoprojektet i skolan undersöker vi om ökad sångaktivitet skulle kunna stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa studiero och bidra till social sammanhållning. Vi förlorar en viktig del av vår emotionella reglering om vi inte får

Titel: Anknuten forskare vid estetiska injektioner regelbundet. institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet I en studie bad vi 5 000 körsång samt professor vid Kungliga are att rangordna vad de saknade Musikhögskolan. mest av att inte kunna sjunga i kör

Forskar om: Hur musik kan påverka vår hälsa från vaggan till graven. under coronapandemin. Ju längre tid de hade sjungit i kör desto mer

saknade de den estetiska aspekten, att få kontakt med sina sinnen. Musiken kan bidra till ett bättre samhälle. Genom att öka tillgången till musikskapande aktiviteter har vi möjlighet att skapa trygghet i olika sam manhang. Om vi i stället nedprioriterar estetiska ämnen tror jag att vi bidrar till ökad oro.”

”Musikterapi lockar fram barnets inre resurser”

”För svårt sjuka barn som är länge på sjukhus kan musikterapi vara ett sätt att varsamt locka fram inre resurser, som lusten till samspel och kommunikation. Att låta barn sjunga eller välja ett instru ment att spela på och uttrycka sig med i samspel med terapeuten, kan fungera både vitaliserande och lugnande. Det kan också vara bekräftande och stärka sociala band.

Musikterapi är i dag ett beforskat be handlingsområde. Jag har disputerat på efekterna av musikterapi för barn med bland annat svåra maligna och benigna blodsjukdomar. Barnen var isolerade på sjukhus i samband med att de gick ige nom en stamcellstransplantation. Hälf ten fck musikterapi två gånger i veckan medan en kontrollgrupp fck ordinarie behandling. Pulsen gick ner på kväl larna i behandlingsgruppen, fyra till åtta timmar efter musikterapin, vilket vi tolkar som att stressen minskade. För höjd puls är en indikation på ångest och uppvarvning och kan förutspå posttrau matiskt stressyndrom, PTSD, för barn. I kontrollgruppen steg pulsen på kvällen.

Barnen skattade att deras livskvalitet hade förbättrats efter musikterapin vid utskrivningen. Men föräldrarna såg inte förbättringen, tvärtom skattade de barnens livskvalitet som försämrad. Det är viktigt att fråga barn hur de uppfattar sin behandling, bar nen har en egen upplevelse och den är viktig att få fatt i.

Som musikterapeut fortsätter jag att träfa barn med långa behandlingar på sjukhus och jag vet att musikterapi kan vara stärkande för olika åldrar.”

LENA UGGLA

Titel: Anknuten forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Forskar om: Disputerade 2019 med en avhandling om musikterapi för sjuka barn.

”Hosmusiker är vissa hjärnområden mer utvecklade”

-”Musiker övar mycket och träningen sät ter spår i hjärnan. Hos tvillingpar, där den ena bara har spelat som ung medan den andra har fortsatt att musicera, ser vi att hörselsystemet, motoriska områden -samt kopplingar mellan olika hjärnområ den är mer utvecklade hos den spelande tvillingen.

Jag och min forskargrupp undersöker hjärnmekanismer bakom inlärning och -kreativitet och har utvecklat en ny förkla ringsmodell för expertis. Vi har sett att många andra faktorer än träning spelar in för att vi ska bli riktigt bra: musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intressen och -motivationsfaktorer samt en stimule rande miljö. Människors intressen och fallenheter varierar och det är bra att hitta sin grej, som man blir stimulerad av – och som man har fallenhet för.

Nu vill jag undersöka hur hjärnan -representerar och kontrollerar expres siva egenskaper hos musik, det vill säga hur hjärnan gör att vi kan spela en melodi med en viss känsla eller uttryck.

Jag är själv konsertpianist, att spela ger mig en känsla av meningsfullhet, inspiration, stimulans och personlig utveckling. Pandemin har påverkat kulturutövare och i början av pandemin fann jag mer arbetsro, men både musik och forskning är kommunikation och jag saknar interaktionen. I en enkätstudie -om kulturens betydelse frågade vi all mänheten hur kulturen under pandemin påverkat dem. Vi ser tydliga belägg för att den kultur som man har kunnat ägna sig åt har varit -viktig för känslor av gemen skap och livskvalitet.”

FREDRIK ULLÉN

Titel: Professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Konsertpianist. Forskar om: Musik som modell för att förstå hjärnfunktioner för inlärning, motivation och kreativitet.