Så kan skärmtrötta ögon få återhämtning

”Lämnar du skärmen så örsvinner också f besvären”

Huvudvärk, irriterade ögon och svårt att fokusera. Drygt ett år in i pandemin är det allt fer som känner av synproblem efter de långa timmarna vid skärmen. Men det fnns bot.

Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Oskar Omne

– IGRUND OCH botten är inte detta något farligt. Lämnar du skärmen så försvinner också besvären, säger Tony Pansell, lektor och forskargruppsledare vid Marianne Bernadotte Centrum, Karolinska Institutet samt optiker på S:t Eriks Ögonsjukhus. – Att våra ögon blir ansträngda av närarbete har vi vetat länge, tidigare har det drabbat akademiker. Men det senaste året har vi sett en explosion av skärmarbete och då drabbas allt fer.

NÄR VI JOBBAR tätt intill en skärm eller läser något på papper så kallas det för närarbete. Då ställer ögat om sig för att kunna fokusera på det korta avståndet. Omställningen sker genom en samverkan mellan tre olika funktioner i ögat. Dessa funktioner samlas under namnet närtriaden, vilket är konvergens, ackommodation och pupillsammandragning.

Konvergens innebär att ögonen vrids mot varandra så att vi tittar mer i kors för att undvika att se dubbelt. Ackommodation är en komponent av närarbete som Tony Pansell har intresserat

3 Tips ×

Tre råd för att minska ögonbesvär av skärmarbete:

Ta dina besvär på allvar. Vänj dig inte vid att ha besvär som huvudvärk och grusiga ögon, de är inte naturliga utan något som går att åtgärda.

Gör en synundersökning, och se till att du använder terminalglasögon om du behöver eftersom de hjälper ögonen att slappna av.

Skafa en bättre skärm, och placera den rätt. Varken framför ett fönster eller så att andra ljuskällor refekteras i skärmen.

sig för i sin forskning och betyder att vi spänner en särskild muskel kring linsen för att ställa in skärpan på nära håll. Pupillsammandragning innebär att pupillen dras samman något vilket ger ytterligare fokus.

Allt detta ökar muskelspänningen i och kring ögat. Samtidigt är det något som ögat klarar utan problem – så länge det sker i korta perioder. Nu har dock det statiska arbetet vid skärmen ökat vilket kan ge huvudvärk, dubbelseende och en grusig känsla i ögonen. Sammantaget kallas detta för astenopiska besvär. – Dessa besvär uppträder ganska så snart vid närarbete. Samtidigt är det korttidsefekter som är lätt att bli av med om du tar regelbundna pauser, säger Tony Pansell.

RÅDET HAN GER är att använda sig av den så kallade 202020regeln: det vill säga att ta en paus var tjugonde minut genom att titta på något som är minst tjugo meter bort under tjugo sekunder. Rådet kommer från det amerikanska optikerförbundet American Optometric Association (AOA) men saknar egentligen någon tyngre evidens i forskningen, påpekar han. – Men vi rekommenderar metoden eftersom den känns logisk, och för att du får mindre astenopiska besvär om du följer den. Här fnns en tydlig hälsofrämjande efekt.

Nu är det inte bara vuxna som drabbas av problem relaterade till närarbete. Även barn får besvär som tros ha sitt ursprung i långvarig skärmanvändning. – Barn har en fantastisk kapacitet till ackommodation, de ställer med lätthet in sina ögon till en skärm. Men vi ser en högre andel barn som känner av sina ögon. Och vi ser att deras förmåga till ackommodation och konvergens är sämre – deras muskler presterar inte fullt ut.

Barn med astenopiska besvär ordineras läsglasögon under ett till två år. Glasögonen låter deras ögon slappna av och efter en tid återvänder förmågorna igen. – Även om de astenopiska besvären inte är farliga så får de en negativ påverkan på barnens fortbildning. Barn med besvär undviker i högre utsträckning både att läsa och att göra läxorna eftersom det ökar besvären, säger Tony Pansell.

”Barn med besvär undviker i högre utsträckning både att läsa och att göra läxorna eftersom det ökar besvären.”

I en förlängning riskerar dessa barn även att bli närsynta. Deras ögon är fortfarande formbara och kan anpassa sig efter de långa perioderna vid skärmen. Det är dock ingen risk för vuxna eftersom deras ögon redan stelnat i sin slutliga form.

Sifror från Världshälsoorganisationen, WHO, visar också att närsyntheten ökar i världen, speciellt i Asien där ökningen anses vara särskilt alarmerande. Där är upp till 90 procent av barn och unga närsynta när de når gymnasieåldern.

Närsynthet orsakas främst av arv men risken ökar med miljöfaktorer som närarbete och brist på dagsljus. Och ökningen bland barnen i Asien kan ha att göra med den extremt tidiga skolstarten, menar Tony Pansell. – I Singapore till exempel börjar de med verkliga skolstudier redan från tre års ålder. Vårt sätt att betona lekens betydelse kan vara något som skyddar oss från närsynthet, säger han.

Närsyntheten i sig kan visserligen korrigeras optiskt, men den orsakas av att ögat växer på längden. När ögat växer så sker det på bekostnad av ögonväggen som inte hänger med utan i stället tunnas ut. Detsamma gäller för näthinnan som spänns hårdare för att täcka den större ytan. Tillsammans ökar det risken för ett fertal ögonsjukdomar, bland annat näthinneavlossning.

ATT RISKEN FÖR närsynthet även ökar med brist på dagsljus har visats i fera studier på senare år, menar Tony Pansell. – Bland annat genom djurstudier på kycklingar som fått täckande kontaktlinser. Resultatet visade att dagsljus ger en skyddande efekt eftersom det medverkar till att frisätta signalsubstansen dopamin som bromsar ögats tillväxt, säger Tony Pansell.

Rekommendationen i dag är att

Vuxna blir inte närsynta av att anstränga ögonen, men hos barn fnns i förlängningen en sådan risk, menar forskaren Tony Pansell.

barn ska tillbringa minst två timmar utomhus varje dag, utan att använda sina skärmar.

Samtidigt fnns mer att upptäcka kring dagsljusets funktion. Forskarna frågar sig bland annat varför vi inte är mer närsynta i Norden med tanke på att vi har begränsat med dagsljus under vintern. – Vi har ingen svensk forskargrupp som följer synutvecklingen i dag. Här skulle vi kunna bidra till forskningen om närsynthet på ett spännande sätt, säger Tony Pansell.