I korthet

Forsknings nyheter hämtade från ki. s e/nyheter

Vilken blodgrupp har du? Forskare har kartlagt kopplingen mellan olka blod grupper och över 1 000 sjukdomar.

Studie kartlägger koppling mellan blodgrupp och sjukdomar

Risk- och friskfaktorer. En människas typ av blod kan variera beroende på vilka proteiner, så kallade antigener, som sitter på de röda blodkropparnas yta. Det fnns ett stort antal blodgruppssystem, men de viktigaste är ABO och RhDsystemet. Att identifera vilken blodgrupp en person har är avgörande för att kunna administrera säkra blodtransfusioner. Det har också använts för att göra riskbedömningar för olika sjukdomstillstånd. – Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur sjukdomar och blodgrupper hänger ihop. För att minska denna kunskapslucka använde vi en opartisk metod för att undersöka kopplingar mellan de olika blodgrupperna och totalt över 1 000 sjukdomar, säger försteförfattaren Torsten Dahlén, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Forskarna analyserade svenska hälsoregister med information om mer än fem miljoner människor. Resultatet bekräftade att personer med blodgrupp A hade högre risk för blodpropp medan personer med blodgrupp O hade större sannolikhet att drabbas av blödningsrubbningar. Studien veriferade också att kvinnor med blodgrupp O i högre utsträckning drabbades av högt blodtryck under graviditeten, så kallad graviditetshypertoni.

Forskarna upptäckte också att blodgrupp B skyddar bättre mot njursten jämfört med O, samt att kvinnor som var RhDpositiva i högre utsträckning drabbades av graviditetshypertoni. eLife april 2021

”Vårt arv från neandertalare är ett tveeggat svärd.”

Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, kommenterar sin egen studie som visar att vi bär på genvarianter från neandertalarna som både TIPS! skyddar och ökar risken vid Lyssna på covid-19. Källa: ki.se avsnitt 67 av podcasten Medicinvetarna där Hugo Zeberg intervjuas.

AI-metod kan upptäcka förstadier till livmoderhalscancer

Förebyggande. Det globala antalet fall av livmoderhalscancer väntas öka framöver, till stor del på grund av bristande resurser för screening och HPVvaccinering i låginkomstländer. I en ny studie tränade forskare en AI i att känna igen cellförändringar i livmoderhalsen, som vid tidig upptäckt kan behandlas med goda resultat. Cellproverna togs från 740 kvinnor vid en landsbygdsklinik i Kenya. AI:n hade 96–100 procents träfsäkerhet när det kom till att identifera patienter med cellförändringar. Inga patienter med allvarligare, så kallade höggradiga, cellförändringar fck ett falskt negativt provsvar.

Denna metod skulle göra det möjligt för länder med begränsade resurser att tillhandahålla screeningtjänster till befolkningen, mycket mer efektivt och till lägre kostnad än nu, säger Johan Lundin, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.

JAMA Network Open mars 2021

Skolelever gillade klimatsmart mat

Hållbart. Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska klimatpåverkan och förbättra folkhälsan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. En anpassad meny utvärderades på tre grundskolor i Botkyrka kommun i årskurs 0–9. Det dagliga matsvinnet och lunchkonsumtionen mättes sedan. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad konsumtion. – Resultaten visar att vi kan optimera skolmåltider så att de blir näringsriktiga, klimatsmarta, inte kostar mer och att de blir så lika basmenyn som möjligt. Detta visar att klimatsmarta och näringsriktiga skolluncher utgör en lovande väg för att skapa hållbara matvanor i den yngre generationen, säger Patricia Eustachio Colombo, som nyligen lade fram sin avhandling vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Läs mer på openarchive.ki.se

Nya kunskaper om svåra hemorrojder

Ärftligt. Hemorrojder är ett vanligt folkhälsoproblem som det kan vara svårt att prata om. Det kan vara en orsak till att det fnns relativt lite kunskap inom området. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserat arvsmassan hos närmare en miljon människor, och hittat tidigare okända orsaker till svåra hemorrojder.

Underlaget som hämtats från fera biobanker i Europa och USA, omfattar nästan 220 000 patienter med svåra hemorrojdbesvär, och drygt 700 000 friska kontrollpersoner. Analyserna identiferade gener i 102 regioner i den mänskliga arvsmassan, genomet, som ökar risken för svåra hemorrojdbesvär. – Resultaten identiferar tidigare okända orsaker till ett vanligt hälsoproblem. Förhoppningsvis kan den nya kunskapen över tid resultera i efektiv behandling utan behov av kirurgi, säger Tenghao Zheng, forskare vid

80 %

av drygt 1 000 unga kvinnor med cancer fck information om behandlingens möjliga påverkan på deras fertilitet. Det är en positiv utveckling jämfört med forskarnas tidigare studie från 2012 där mindre än hälften av kvinnorna var informerade. Acta Oncologica mars 2021

institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare. Gut april 2021

Vanlig behandling bromsade Alzheimers

Kognition. Vid Alzheimers sjukdom förändras fera kemiska signalämnen i hjärnan och därmed nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra. Acetylkolin är ett sådant signalämne, med stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga.

Läkemedel som hämmar nedbrytningen av acetylkolin används därför idag men kunskapen om efekten av långtidsbehandling är bristfällig. Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt drygt 11 000 personer med Alzheimers sjukdom som behandlats med acetylkolinesterashämmare under fem år.

Resultaten visade att behandlingen var associerad med långsammare kognitiv nedgång och 27 procent lägre dödlighet jämfört med obehandlade. – Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer men visar också glädjande nog att behandlingsefekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare. Neurology mars 2021

En ny avhandling ger hopp om att förbättra folkhälsan och går i linje med FN:s klimatmål.

Rättelse

I Medicinsk Vetenskap nr 1 2021 på sidan 14 fanns en text om intrauterin fosterdöd. Där stod att Sverige leder världsstatistiken över barn som dör innan förlossningen. Det är fel. Sverige ligger på 15:e bästa plats av världens länder enligt en sammanställning av WHO. Men det är en oväntat låg placering om man jämför med länder med liknande sjukvårdsresurser, som till exempel de andra nordiska länderna, menar forskaren Eva Itzel Wiberg.