Medicinsk Vetenskap nr 2 2018

Page 1

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2018 Pris: 50 kronor

POSTTIDNING B

VILL DU ATT POLITIK SKA BASERAS PÅ FORSKNING?

Nummer 2 / 2018

ANNONS

Globala målen

SÅ SKA FLER PÅ JORDEN FÅ GOD VÅRD OCH HÄLSA

Ställ frågan! Därför bryr sig forskarna om din kalufs

Huvudsak DIABETES

Epidemi som kräver flera lösningar M ÖT E S P L AT S E R

Tre hus som sticker ut

www.hurvetdudet.nu #hurvetdudet är en politiskt obunden kampanj som samlar ett 70-tal svenska organisationer.

1-2_55-56_Omslag.indd 1-3

BOKTIPS

Bollkoll på hjärnan

PLUS: RIBOSOMER / MÖGEL I MEDICINEN / TBE 2018-05-09 14:43


ANNONS

ANNONS

Karolinska Institutet i Almedalen

KI Alumni & Friends

Varje dag dör 5 svenskar till följd av diabetes. Hjälp oss hitta botemedlet. Swisha ditt bidrag till 900 90 10 eller sätt in det på PG 90 09 01-0

diabetesfonden.se

Foto: Erik Cronberg

1-2_55-56_Omslag.indd 4-6

ki.se/alumni

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Läs mer om programmet i ki.se/kalender. Där hittar du också listan på alla forskare vid Karolinska Institutet som medverkar vid olika aktiviteter under Almedalsveckan.

PLATS Lojsta 2, Wisby Strand Congress, Donnersgatan 2, Visby

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Möjlighet till hälsa hänger tätt ihop med säkerhet och miljö samt ekonomisk och social hållbarhet. För att uppnå de globala mål som FN satt upp för hållbar utveckling till år 2030 krävs samarbeten över ämnesområden, discipliner och geografiska gränser. Ansvaret är allas. Hur ska det ske?

Tisdag 3 juli kl. 15.45–17.00

• Du får en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt

VEM TAR ANSVAR FÖR VÄRLDENS HÄLSA? OM HUR OVÄNTADE ALLIANSER KAN GE EN HÅLLBAR VÄRLD.

TID

• Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

Gå med idag! Foto: Cecilia Odlind.

MISSA INTE VÅRT SEMINARIUM:

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

2018-05-09 14:43


Innehåll

№2—2018 Framsteg 7 Därför drabbar IBS oftare kvinnor 8 Sommarspecial: TBE 13 Närkoll på proteinfabrikerna

I fokus 16 Tre nya forskningsbyggnader som ska främja samarbeten 22 Nyfiken på hår: Om pälsen på knoppen och kroppen 44 Perspektiv: Agenda 2030 – så ska forskarna bidra

Möt forskarna

40

Foto: Martin Stenmark, Andreas Andersson, Mattias Ahlm, iStockphoto. Illustration: Jens Magnusson

12 Hallå där Torbjörn Vestberg ”Fotbollsspelarna är mina labbråttor”

Agenda. ”De enorma hälsoskillnaderna på jorden måste bekämpas”, säger Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.

40 Intervjun med Ole Petter Ottersen: ”Forskningen måste ta ansvar” 54 Ögonblicket: ”Hans öde motiverar mig att få fler att sola klokare”

12

På djupet: Diabetes 28 31 38

Många framsteg trots brist på grundläggande kunskap Peter Jihde om sprutbilderna: ”Ingen ska känna skam” Fakta: Diabetes – en rad olika sjukdomar

Alltid i MV 10 14 20 47 50 52 53

I korthet Utblick Tidslinjen: Mögel Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

Se upp. Med fästingsäsongen kommer risken för TBE.

54

8

Mötet. ”Vi pratade om den plötsliga ensamheten”.

Bollkoll. Han forskar om fotbollshjärnan.

28

Instabilt. Livet med diabetes kräver stor kontroll.

3

Medvet2-18.indb 3

2018-05-09 16:14


Redaktören har ordet

M

IN PAPPA kallade den ”Bondkatten”. En fluffig puffmössa i konstgjord päls som min syster hade på sig hela dagarna en period som barn. Jo, hon fick håret klippt mot sin vilja ett antal gånger. Pälsmössa och ibland långa sjalar på huvudet ersatte det böljande svallet som aldrig fick ta plats av praktiska skäl. Än idag tror jag det skulle vara otänkbart för henne att ha en kort frisyr. Hur viktigt kan ett hår vara? Väldigt viktigt, visar det sig. I detta nummer intervjuar vi flera forskare som intresserat sig för olika aspekter av pälsresterna på vår kropp. Vårt hår fyller vissa syften; det kan till exempel skydda oss mot nedkylning och från solens strålning. Men samtidigt klarar vi oss fint helt utan hår på kroppen. Trots det är få patienter så angelägna och behandlingsmotiverade som hårpatienter, framhåller forskaren och läkaren Lars Norlén. Han menar att håret troligen fyller en viktig signaleringsfunktion i interaktionen med andra människor. Men också att hårproblem ofta kopplats till kosmetik vilket degraderat synen på forskningsområdet. Effekten: Vi saknar mycket grundläggande kunskap om till exempel mekanismerna vid hårtillväxt och håravfall. Men visst kan hårproblem te sig små jämfört med svårare sjukdomar. I detta nummer har vi även ett stort tema om diabetesforskning. Allt fler svenskar drabbas av diabetes, som egentligen är flera sjukdomar som skiljer sig åt på många sätt. Forskning har lett till att många nya läkemedel och hjälpmedel har utvecklats på senare år men de flesta patienter tvingas ändå leva med den ständiga risken för farligt höga blodsockernivåer. Och ur ett globalt perspektiv saknar en helt oacceptabelt stor andel av jordens befolkning fortfarande tillgång till god vård och hälsa. Att bekämpa denna orättvisa är en del av Förenta nationernas målsättning med Agenda 2030. Och det ska också bli en del av Karolinska Institutets kommande strategi, hoppas universitetets rektor. Läs intervjun med honom och vår artikel om hur medicinska forskare planerar att bidra. Men åter till hårforskning för den rymmer mycket. I hårsäckarna finns enligt forskarna till exempel ett helt ”zoo av stamceller” som är föremål för intensiva studier, bland annat om vad som gör att vissa celler utvecklas till hudcancerceller och andra inte. Själv funderar jag på om jag ska klippa mig korthårig. Men väl hos frisören brukar jag fega ur. Tänk om styrkan sitter i håret ändå?

4

Medarbetare i detta nummer Anna Eriksson Praktikant Anna Eriksson är utbildad hortonom vid Sveriges Lantbruksuniversitet och verksam som kommunikatör på forskningsinstitutet Fondazione Edmund Mach i de italienska alperna. Hon arbetar där med kommunikation av forskningsprojekt inom jordbruk, mat och miljö. I detta nummer har hon skrivit om TBE och ribosomer. Helena Mayer Journalist Helena Mayer arbetar som journalist och kommunikatör på Karolinska Institutets kommunikationsavdelning. Hon har en bakgrund som legitimerad sjuksköterska inom bland annat cancerkirurgi och njurdialys och ett stort intresse för att skriva begripligt om medicin och hälsa för allmänhet, forskare och vårdpersonal. Martin Stenmark Frilansfotograf Växt- och årstidsälskande frilansfotograf som lever för en fin vardagskänsla. Fotograferar många människor, både med och utan vita rockar. Dessutom: Andreas Andersson, Rebecka Uhlin, Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Felicia Lindberg, Annika af Klercker, Annika Lund, Maja Lundbäck, Jens Magnusson, Anders Nilsson.

Foto: Henric Lindsten, Martin Stenmark, Darko Draskovic.

Cecilia Odlind:

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 4

2018-05-09 16:14


Redaktionen Ansvarig utgivare Caroline Runéus, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Jessica Norrbom, Christian Rück, Mikael Rydén, Louise Sjöholm, Kristiina Tammimies.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Foto: Henric Lindsten, Martin Stenmark, Darko Draskovic.

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 5

5

2018-05-09 16:14


ANNONS

KÄNNER DU OBEHAG I BENEN ELLER ANDRA KROPPSDELAR? Obehag i kroppen kan vara symtom för sjukdomen Willis-Ekbom Disease (WED), även kallad Restless Legs Syndrom (RLS). Det är en neurologisk sjukdom, som är okänd för allt för många. Den som är drabbad av WED/RLS har ofta följande symtom:

känns djupt inne i benen, oftast mellan knä och ankel och ger • Obehagen ett oemotståndligt behov av rörelse. • Andra kroppsdelar kan drabbas, till exempel armar, händer eller bål. beskrivs som stickande, krypande, hettande, svidande, domnande, • Känslan brännande och pirrande. En del drabbade har obehagskänslor kombinerat

• Vill du veta mer om WED/RLS? • Vill du få tips inför läkarbesöket? • Vill du veta mer om lämpliga läkemedel? På www.wedforbundet.se finns information om symtom, diagnos och behandling av sjukdomen.

• •

med smärta. Obehagen känns svårare vid vila eller stillhet, och reduceras vid rörelse av den drabbade kroppsdelen. Obehagen kommer omedelbart tillbaka då rörelsen upphör. Känslan är värst kvälls- och nattetid – speciellt i liggande läge. Vid svårare fall känns obehagen under hela dygnet.

WED 007 Annons_2_210x148.indd 1

2017-03-28 12:46

TA RÄ�D Ofv1 Dl�Ä BE�! - Upp till var tredje vuxen får problem med åderbråck och ödem! Ett effektivt sätt att motverka/lindra detta är att använda stödstrumpor.

Därför får du nu prova ett par av våra stödstrumpor för endast 69 kr inkl frakt!* Ange koden KA5 i kassan på vår hemsida www.rsprodukter.se eller ring 0247-23532

*Gäller endast 1g/kund!

Medvet2-18.indb 6

PRODUIICTER

2018-05-09 16:14


Det senaste inom medicinsk forskning

Gener bakom IBS hos kvinnor identifierade

Magont Varför känslig tarm oftare drabbar kvinnor har fått en möjlig förklaring.

Foto: Istockphoto

Känslig tarm (IBS), med symtom som buksmärta, gaser, diarré och förstoppning, besvärar över tio procent av befolkningen och är allra vanligast hos kvinnor. Orsakerna är till stora delar okända vilket hindrar utvecklingen av effektiv behandling. En internationell forskargrupp har nu analyserat genetiska data från mer än 300 000 individer och funnit DNA-varianter som kan kopplas till ökad risk för IBS – men enbart hos kvinnor. Generna fanns särskilt i en region på kromosom 9 som tidigare rapporterats påverka tidpunkten för puberteten hos kvinnor. – Även om vi inte kan peka på enskilda gener i detta tidiga skede är resultaten spännande, eftersom de överensstämmer med tidigare forskning som visar att IBS är vanligare hos kvinnor och att könshormoner kan vara inblandade, säger Mauro D’Amato, gästprofessor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och samordnare av forskningsprojektet The bellygenes initiative som lett till upptäckten. Felicia Lindberg Gastroenterology april 2018

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 7

7

2018-05-09 16:15


Sommarspecial  TBE

Se upp för fästingar Äntligen är sommaren här. Men se upp, i vissa delar av Sverige kan detta innebära en ökad risk för att bli biten av fästingar och bli smittad av TBE, fästing­buren hjärninflammation. Text: Anna Eriksson

Bättre skydd mot TBE på gång Eftersom TBE-vaccin inte garanterar fullt skydd trots många grunddoser och påfyllnadsdoser, försöker forskare vid Karolinska Institutet hitta nya strategier. – Ett av de bästa vaccinen i världen är vaccinet mot gula febern. En spruta kan ge livslångt eller åtminstone 40 års skydd. Eftersom viruset som orsakar gula febern tillhör samma virusfamilj som TBE, flavivirus, har vi förhoppningar om att kunna stärka TBE-vaccinet genom att ge det tillsammans med vaccinet mot gula febern, säger Kim Blom, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Bakgrunden är att vaccinet mot gula febern i tidigare studier visat sig ge ett immunsvar mot ett annat flavivirus; zikaviruset.

8

Fler män än kvinnor drabbas Under 2017 smittades 246 män i Sverige av TBE. Detta kan jämföras med antalet kvinnor som var 146. Varför fler män än kvinnor drabbas är oklart.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 8

2018-05-09 16:15


Så kan diagnos underlättas Det finns en risk att få TBE även om man är vaccinerad och då kan det vara svårt att ställa diagnosen, samtidigt som det är viktigt att sätta in tidig behandling. Genom att studera vad som händer i immunförsvaret hos svårt sjuka TBE-patienter hoppas forskare vid Karolinska Institutet hitta sätt att underlätta diagnostiseringen. – Vi har upptäckt att kroppen vid en akut TBE-infektion aktiverar specifika typer av mördar-T-celler som kan hjälpa oss att bli av med viruset. De lagras också för kroppens framtida skydd mot TBE. Genom att leta efter sådana celler vid misstänkt infektion hos en vaccinerad person, skulle man kunna diagnosticera TBE i ett tidigare skede även hos dem, säger Sara Gredmark Russ vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Tre tips för att undvika TBE

1. Skydda dig mot fästingar genom att alltid ha stövlar och täckta ben när du går genom högt gräs. 2. Kontrollera kroppen regelbundet för att borsta bort fästingar innan de biter sig fast. Till skillnad från borrelia, där fästingen måste ha sugit blod under minst 24 timmar för att ge infektion, överförs TBE direkt efter bettet genom fästingens saliv.

Foto:iStockphoto. Ikoner: NounProject.

3. Vaccinera dig och håll koll på när det är dags att fylla på vaccinationen.

Källa: Folkhälsomyndigheten.se Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 9

9

2018-05-09 16:15


Framsteg  I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

Om man med läkemedel eller träning skulle kunna förhindra en del av de mutationer som uppstår i musklernas stamceller med stigande ålder så skulle man kanske kunna öka muskelstyrkan hos äldre, hoppas forskare.

” Det hjälper inte att säga till barn med adhd men sitt stilla nu.” Ylva Ginsberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, kommenterar en amerikansk studie som visar att barn med adhd kan behöva röra sig för att kunna vara alerta och klara svåra arbetsuppgifter. Hon menar att denna kunskap behöver införlivas bättre i skolan. Källa: SVT/Vetenskap

Personal kan lätt förbättra äldres sista tid

Så funkar äldres muskelceller Mutationstätt. Med åldrandet följer nedsatta muskelfunktioner. Musklernas stam-

celler minskar även i antal och aktivitet. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och en rad andra universitet undersökt mutationer i dessa muskelstamceller, så kallade satellitceller. – Vi såg då att en frisk 70-åring har samlat så många som över 1 000 mutationer i varje stamcell. Men mutationerna sker inte slumpmässigt, det finns vissa regioner som är viktiga för cellens funktion eller överlevnad som är mer skyddade, säger Maria Eriksson, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Forskarna såg dock att detta skydd avtar med åldern. – Det tyder på en nedsatt funktion hos cellens förmåga att reparera sitt DNA. Och det skulle vi kunna påverka med framtida läkemedel, säger Maria Eriksson. Nu går forskarna vidare för att undersöka om träning påverkar antalet ansamlade mutationer. Är det så att träning i ung ålder rensar ut celler med många mutationer, eller leder det till att fler celler skapas? – Vi vill se om man själv kan påverka bördan av mutationer. Våra resultat kan komma till nytta för utveckling av träningsprogram anpassade för en åldrande befolkning, säger Maria Eriksson. Nature Communications februari 2018

10

vardaglig karaktär kan verka triviala men de kan vara betydelsefulla åtgärder för att öka välbefinnandet hos äldre under deras sista tid i livet. Det visar resultatet av en ny avhandling som undersökt äldre över 85 år med en allvarlig sjukdom och deras personal i tre olika städer. – Vårdpersonalen kan vara med och skapa en känsla av hemmastaddhet, exempelvis genom att visa intresse för vem den äldre är som person och att låta han eller hon vara delaktig i beslut relaterade till sin egen vård och sitt liv. De kan också möjliggöra att äldre har fortsatt kontakt både med sina närstående och med andra boende, säger Lotta Saarnio, forskarstuderande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, som genomfört studierna. Hon påpekar att en förutsättning för att detta ska fungera är att personal ges möjlighet att skapa fungerande vårdrelationer till personerna de vårdar. Läs

mer på openarchive.ki.se

Foto: Istockphoto

Enkelt. Vårdhandlingar av

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 10

2018-05-09 16:15


Bröstcancerns spridningsvägar kartlagda Risk. Metastaser i armhålans lymfkörtlar innebär en ökad risk för att en bröstcancer ska sprida sig till andra organ. I en ny studie kartlade forskare vid Karolinska Institutet, KTH och Helsingfors universitet släktskapet mellan cancerceller från brösttumörer och metastaser Den nya i både armhåla och bröstcancerstudien andra organ hos 20 visade även att det ibland patienter. sker en tidig explosion av – Vårt viktigaste cancerceller från en bröstfynd var att metastumör, som ger upphov till taserna i lymfkörtmetastaser i flera olika larna i armhålan organ på en gång. inte verkar sprida sig vidare till andra organ, så även om dessa metastaser kan visa hur aggressiv cancern är, är det inte de som orsakar spridningen, säger Johan Hartman, docent vid patienter med dessa typer institutionen för onkologiav leukemi kan behandlas patologi. med NK-cellsbaserad imTillsammans kan fynden munterapi och att terapin hjälpa läkare att fatta beslut kan ge mycket bra resultat, om när, var och hur många säger professor Hans-Gustaf vävnadsprov som bör tas Ljunggren vid institutionen för att förstå hur allvarlig för medicin, Huddinge, som sjukdomen är, och anpassa tillsammans med professor behandlingen på bästa sätt. The Journal of Clinical InvestiKarl-Johan Malmberg angation februari 2018 svarat för studien. Clinical Cancer Research februari 2018

NK-celler effektiva mot leukemi

Foto: Istockphoto

Mördarceller. NK-celler är en

typ av vita blodkroppar som har förmågan att känna igen och döda cancerceller. Nu har forskare vid Karolinska Institutet testat en NK-cellsbaserad immunterapi på 16 patienter med behandlingsresistent leukemi av typerna myelodysplastiskt syndrom, akut myeloisk leukemi eller övergångsfaser mellan dessa. Sex av patienterna svarade på behandlingen. Fem av dessa blev tillräckligt friska för att kunna genomgå botande stamcellstransplantation, något som inte var möjligt före NK-cellsbehandlingen. – Vår studie visar att

Ny metod kartlägger dopaminsystemet vid Parkinsons sjukdom Utveckling. Vid Parkinson förstörs de celler som utsöndrar dopamin, vilket bland annat leder till rörelseproblem. Med en hjärnavbildningsteknik, PET, har forskare vid Karolinska Institutet mätt halterna av dopamintransportören DAT, ett protein som reglerar nivån av dopamin i hjärnan. På så vis har de kunnat kartlägga dopaminceller i hjärnan hos 20 patienter med lindrig sjukdom och lika många friska personer. Resultaten visar att patienterna hade en väsentligt lägre mängd DATprotein i dopamincellernas

nervändar än personerna utan Parkinsons sjukdom. Däremot var mängden DATprotein relativt intakt på cellkropparna och nervtrådarna. – Vår förhoppning är att metoden vi utvecklat kan hjälpa till att diagnostisera Parkinsons sjukdom i ett tidigare skede och förutsäga sjukdomsutvecklingen, säger Andrea Varrone, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och ansvarig för studien. Movement Disorders februari 2018

Modell underlättar läkemedelsutveckling Musstudie. Vid sjukdomar

140 medicinska fraser på 13 olika språk. Det innehåller appen ”Språk i vården” framtagen av läkarstudenter vid Karolinska Institutet som ville råda bot på den stora tolkbristen i vården. Källa: Dagens Medicin

som MS och ALS tar sig en typ av immunceller kal�lade monocyter in i hjärnan via blodbanan, omvandlas till inflammatoriska celler och orsakar skador på nervcellerna och myelinet, den isolerande stödjevävnad på nervcellernas utskott som gör att nervimpulser kan fortplanta sig. I en studie på möss har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat skapa en ny modell för dessa sjukdomar genom att stänga av receptorn för TGF-beta på dessa typer av celler när de infiltrerar en hjärna utan mikroglia. Mössen utvecklade på kort tid en dödlig neuro-degenerativ sjukdom, vars symptom hade likheter med ALS. – Sjukdomsmodellen kan förklara en mekanism som är aktiv vid dessa typer av sjukdomar. Den kan också användas för att utveckla och testa nya behandlingar, något som idag saknas, säger professor Bob Harris vid centrum för molekylär medicin och institutionen för klinisk neurovetenskap. Nature Immunology april 2018 Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 11

11

2018-05-09 16:15


Framsteg  Hallå där TORBJÖRN VESTBERG

forskarstuderande vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Hur funkar en fotbollshjärna? Torbjörn Vestberg forskar om vilka pannlobsfunktioner som behövs för att bli en bra fotbollsspelare. Nu är han aktuell med boken ”Hjärnboll”. Text & foto: Andreas Andersson ”Jag är egentligen inte så intresserad av själva spelet, fotbollsspelarna är mina labbråttor. Det som fick mig att intressera mig för just fotboll är att alla är överens om vad som är bra spel”, säger Torbjörn Vestberg.

Hur kom du in på ämnet?

– När jag läste till psykolog gjorde jag praktik på psykosavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset. Jag slogs av att patienterna drabbas av exekutiva funktionsnedsättningar – de hanterar fakta och stimuli väldigt dåligt eller irrationellt. Då blev jag intresserad av vad som kan ses som motsatsen – en miljö där människor handlar extremt snabbt och korrekt. Då fastnade jag för fotbollsspelare. Hur går testerna till?

– Vi använder väl beprövade tester som används vid exempelvis adhdutredningar eller för att diagnosticera hjärnskakning. Genom att låta spelaren göra testerna via en dator eller med papper och penna mäter vi bland annat förmågan till koncentration, kognitiv flexibilitet och hur snabba de är i tanken. Vi mäter också hur spelarna bearbetar och omsätter information i handling, fram för allt hur snabbt men även om det sker på ett korrekt sätt. Vad har du kommit fram till?

– Fotbollsspelare på elitnivå har en mycket högre exekutiv förmåga än de allra flesta andra personer. Det hand12

VINN BOKEN Läs mer på sidan 53.

lar om förmågan att fatta rätt beslut under extrem press, och att ompröva tidigare beslut. Ju mer framgångsrik spelare, desto högre förmåga. Och jag har bland annat undersökt spelare i USA:s damlandslag och Andrés Iniesta och Xavi i Barcelona. Samma förmåga går att hitta bland personer som arbetar i extremt stressiga yrken där liv och död ingår i ekvationen, som militärer eller brandmän. Du har blivit anklagad för elitism…?

– Det är precis tvärtom. De här rönen kan innebära att ungdomar som är sent utvecklade fysiskt men egentligen har fantastiska förutsättningar att nå toppen kan stimuleras att inte väljas bort. Varför skrev du boken?

– Jag hade två syften: Dels ville jag

missionera om betydelsen av exekutiva funktioner och komma bort från gamla idéer som säger väldigt lite om hur man blir framgångsrik, dels ville jag visa att man som medelålders gubbe kan ändra sitt liv och göra något vettigt, jag började inte studera psykologi förrän jag fyllt 40. Och hur tror du det går för Sverige i VM?

– Jag gillar egentligen inte att titta på fotboll på tv – jag är mest intresserad av spelarna som inte har bollen och de brukar inte synas i bild. Men generellt har jag inga större förhoppningar på Sverige – det brukar vara för mycket fokus på att alla ska må bra, och det tror jag inte är någon framgångsfaktor.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 12

2018-05-09 16:15


Närkoll på ribosomerna  Framsteg

Inte lika som bär Illustration: Anders Kjellberg Text: Anna Eriksson

Och? Vad? Det finns cirka tio miljoner ribosomer i varje cell och deras uppgift är att omvandla så kallat budbärar-RNA, mRNA, till proteiner. Tack vare forskning om ribosomens funktion och dess struktur på atomnivå kan man slå ut bakteriers ribosomer med hjälp av antibiotika och bota infektioner, en upptäckt som belönades med nobelpriset i kemi 2009.

Att cellen har funktionellt och kanske även fysiskt heterogena ribosomer är intressant men det krävs fördjupade studier för att förstå vad det innebär, menar forskarna. Nästa steg är att undersöka om det finns skillnader mellan ribosomer hos sjuka och friska och om det går att koppla vissa sjukdomstillstånd till specifika typer av ribosomer.

Var? Ribosomerna finns både fria i cellen och på det så kallade endoplasmatiska nätverket nära cellkärnan. Man har länge trott att ribosomer i alla människans celler ser likadana ut och att de inte är inblandade i regleringen av vilka proteiner som bildas och hur mycket. Detta har nu börjat ifrågasättas.

Hur? Genom att jämföra data om ribosomens DNA i olika vävnader från både möss och människor har man sett att det finns genetiska skillnader mellan ribosomer i olika delar av kroppen och mellan människor i olika länder.

Källa: Theresa Vincent, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 13

13

2018-05-09 16:15


Framsteg Utblick

MOTSTRIDIGT Massmedicinering med antibiotika kan rädda många barns liv men riskerar samtidigt leda till ökad resistensutveckling.

Kartlagd blomma kan ge mer av medicin Bot. Efter 60 års studier

världen över har nu brittiska växtforskare fullständigt kartlagt gener och enzymer hos den tropiska blomman Madagascar periwinkle (Catharanthus roseus), som finns i många hushåll. Genombrottet möjliggör för en snabbare utveckling och framställning av läkemedel mot cancer. Det är de sista generna i blommans genom, som bland annat kodar för substansen vinblastin, som forskarna har kartlagt genom modern sekvenseringsteknik. Vinblastin har använts som läkemedel mot cancer i lymfsystemet, testiklar, bröst, urinblåsa och lungor sedan det upptäcktes på 1950-talet. Ämnet finns i blommans blad och förhindrar celldelning, men produktionen av cancerläkemedlet har varit mödosam eftersom det krävts cirka 500 kilo torkade blad för att framställa endast 1 gram vinblastin. Nu när genomet är kartlagt, samt de enzymer som producerar förstadiet till vinblastin, 14

kan forskarna försöka öka mängden av ämnet i växten. Kunskapen kan också användas för att massproducera substansen genom att placera syntetiska gener i värdar som jäst eller andra växter. Science maj 2018

Antibiotika till alla barn sänkte dödligheten Tveeggat. För att motverka den

växande antibiotika-resistensen brukar rådet vara att antibiotika bara ska användas mot konstaterade bakterieinfektioner. Nu har forskare dock gått tvärtemot rekommendationen i en klinisk prövning på över 200 000 barn i Niger, Tanzania och Malawi i ett försök att sänka den höga barnadödligheten där. Resultaten visar att risken att dö sjönk med cirka 14 procent bland barn under fem år som fick två doser per år av antibiotikatypen azithromycin, jämfört med barn som fick placebo. Effekten var störst bland barn mellan en och fem månader, där forskarna menar att var fjärde dödsfall förhindrades genom insatsen. Studien under-

sökte inte varför dödligheten minskade, men forskarna tror att det beror på minskningar i luftvägsinfektioner, diarré och malaria. Nu återstår att ta ställning till hur kunskapen ska användas i eventuella storskaliga insatser. Forskarna själva betonar att dessa överväganden måste ta hänsyn till den förväntade ökningen av antibiotikaresistensen. NEJM april 2018

11 procent av de drygt 4 500 lungcancerpatienterna i en färsk studie vid Karolinska Institutet hade opererats på en fredag. Forskarna fann inga skillnader i överlevnad kopplat till någon av veckodagarna för operation, men konstaterar att det fortfarande är möjligt att en sådan skillnad finns för andra typer av kirurgi. Chest maj 2018

Johan Lundström, luktforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, har genomfört en mindre studie som undersökt effekterna i hjärnan hos 30 kvinnor som fick dofta på bebisar. Bebislukten aktiverade hjärnans belöningscentrum på ett liknande sätt som centralstimulerande ämnen. Källa: DN

Frivilligas forskningsprojekt ska samlas Citizen science. Medborgar-

forskning kallas det när allmänheten hjälper forskare att undersöka frågor vetenskapligt. Ett samarbete startade nyligen mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Vetenskap & Allmänhet som syftar till att ta fram en ny webbportal för folk och forskare som vill forska tillsammans. Ett återkommande exempel på medborgarforskning är ForskarFredags årliga massexperiment, där tusentals skolelever har hjälpt forskare sedan 2009. Men det kan också handla om att medborgare använder vetenskapliga insamlingsmetoder för att lyfta en för dem viktig fråga, exempelvis luftkvalitet i staden. Den färdiga portalen lanseras i maj 2019, och ska bland annat innehålla verktyg och råd. Den kommer även att lista svenska medborgarforskningsprojekt och alla som deltagit i projekt där forskare och frivilliga arbetat ihop uppmanas höra av sig. Läs mer på medborgarforskning.se eller v-a.se

Foto : Istockphoto.

Inte bara vacker, utan även användbar.

” De kände sig lugnare och tyckte att det luktade gott”

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 14

2018-05-09 16:15


ANNONS

Medvet2-18.indb 15

2018-05-09 16:15


Tre nya hus  Forskningsmiljöer RYMD Biomedicum är ett av Europas största laboratoriehus och rymmer en av Sveriges största ljusgårdar.

Hus som stickerut Vilka krav ställer modern forskning på lokalerna där den bedrivs? Flera nya byggnader har tillkommit på Karolinska Institutets två campus. Varför behövs de? Följ med på en rundtur. Text: Helena Mayer Foto: Martin Stenmark

16

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 16

2018-05-09 16:15


Kontakt med sjukhuset Namn: Biomedicum Var:Karolinska Institutets campus Solna, Solnavägen 9. Vem arbetar här: Här finns plats för cirka 1 600 forskare och annan personal inom mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, medicinsk biokemi och biofysik, fysiologi och farmakologi samt neurovetenskap från fem olika institutioner vid Karolinska Institutet. Invigning: 2018 Varför behövs huset: Genom att samla många forskare från olika discipliner i en och samma byggnad är tanken att främja forskning över vetenskapliga gränser och stärka utbildningen. Forskarna kan också dela på avancerade laboratorier och dyrbar utrustning. Närheten till Karolinska universitetssjukhuset, med en ny skyway mellan byggnaderna, ska stärka samarbetet med kliniska forskare så att biomedicinsk forskning lättare kan föras vidare till patienter. Kul fakta: Fasaden av grönt dubbelglas ter sig olika beroende på väder och väderstreck, ibland speglande ibland helt transparent. Ventilationen i laboratorierna är viktig. Under byggnaden finns en ventilationstrumma tillräckligt stor för att rymma en lastbil med släp. Läs mer: ki.se Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 17

17

2018-05-09 16:15


Tre nya hus  hus Forskningsmiljöer

Lättare att utbyta idéer Namn: Neo Var: Karolinska Institutet campus Flemingsberg, Blickagången 16. Vem arbetar här: Cirka 400 forskare och annan personal inom bland annat blodsjukdomar, stamceller, näringslära, blodfettrubbningar, äldre och deras sjukdomar samt biovetenskap. Invigning: 2018 Varför behövs huset: Här ska inte bara biomedicinsk grundforskning och klinisk forskning ske, utan även utbildning. Den öppna arkitekturen är tänkt att göra det lättare för människor som jobbar i olika fält att mötas, för att få nya idéer och skapa forskningssamarbeten. I närheten, på Alfred Nobels Allé 8, ligger även ytterligare nybyggda lokaler som ska underlätta samarbete mellan grundforskare och patientnära forskare. Läs mer: ki.se

COOL ENTRÉ Ett LED-belysnings­ system gör att delar av ljusgården skiftar i färger.

18

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 18

2018-05-09 16:15


TRE KANTER

Aula Medicas fasad består av 6 000 glasrutor i olika nyanser.

Många kan mötas här Namn: Aula Medica Var: Karolinska Institutet campus Solna, Nobels väg 6. Vad rymmer den: Här finns Erling Perssonsalen, en aula med plats för upp till 1 000 åhörare. Förutom flera konferensrum och restauranger rymmer byggnaden även kontorsplatser för Karolinska Institutets ledning och delar av universitetsförvaltningen. Hur många arbetar i huset: 100 Invigning: 2013 Varför behövs huset: Karolinska Institutets aula har blivit en mötesplats för studenter, forskare, samarbetspartners och allmänhet. Där arrangeras Nobelföreläsningar, vetenskapliga symposier och konferenser som samlar människor från hela världen. Kul fakta: Fasaden lutar som mest 33 grader och har ett överhäng på 23 meter ut över Solnavägen. I entréplan finns ett elektroniskt poem i form av ett filmat vattenfall från Skåne, formgivet av Ingegerd Råman, och 95 handslipade kristallkoner från Orrefors glasbruk, som placerats i det sluttande taket intill. Vill du besöka Aula Medica? Kontakta bokning-aulamedica@ki.se Läs mer: ki.se

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 19

19

2018-05-09 16:15


Tidslinjen Mögel

Fakta: Mögelsvampar är en typ av mikroorganism. De växer med trådliknande hyfer som tillsammans bildar ett mycel, som syns som vita luddiga prickar. Det växer på råvaror som spannmål och frukt. Mögelsvampar riskerar att bilda mögelgifter som kan vara skadliga för människor, både akut och på längre sikt.

Mögel: ett mordiskt mirakel Sporer från mögelsvampar finns överallt omkring oss - på byggnadsmaterial, i blomjord och gammal mat. Mikroorganismerna har följt människan genom historien och kan både göra oss svårt sjuka och rädda liv.

2600-talet f.Kr. Bröd Det egyptiska universalgeniet Imhotep sägs ha förespråkat behandling av sårskador med mögligt bröd. Även i andra äldre civilisationer används mögliga livsmedel för sina påstått läkande effekter, bland annat i Kina, Grekland och Romarriket.

Text: Matilda Skoglöw

2600 f. Kr.

f. Kr.

1928. Penicillin Den brittiske bakteriologen Alexander Fleming upptäcker att mögelsvampen Penicillium chrysogenum motverkar spridning av stafylokocker och inser samtidigt att mögel kan användas för att behandla olika typer av infektionssjukdomar.

500-talet f.Kr. Gamla testamentet Instruktioner i Tredje Moseboken om hur mögel både i hus och på kläder ska bekämpas, visar att svamparna länge har orsakat problem. Mögelangrepp hanteras av präster och i värsta fall kan orena hus rivas.

1930

1930-talet. Hästdöd Stora mängder hästar i framförallt Ukraina dör i en mystisk sjukdom som bland annat ger irritation i luftvägarna. Först decennier senare kommer förklaringen: de har ätit foder som angripits av en slags svartmögelsvamp. 20

1935

1940

1941. På försök För första gången testas penicillin på människa, men mannen omkommer eftersom forskarna inte lyckats framställa tillräckligt mycket penicillin. Det första lyckade försöket genomförs på Anne Miller som drabbats av missfall och blodförgiftning.

1940-talet. Hungersnöd Under andra världskriget dör tusentals människor i det ryska distriktet Orenburg av sjukdomen ATA (Alimentary toxic aleukia) efter att de på grund av matbrist och dåligt väder tvingats äta övervintrad säd som angripits av mögelsvampar.

Foto & illustration: iStockphoto

500

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 20

2018-05-09 16:15


2006. Fladdermöss Mögelsvampen Pseudogymnoascus destructans orsakar massdöd bland fladdermöss i Nordamerika. Sjukdomen kallas White nose syndrome eftersom svamptillväxten sker runt mun och vingar.

1943. Guldmelon Mary Hunt hittar ett gyllene mögel på en cantaloupe-melon. Det visar sig vara en svamp som kan producera 200 gånger mer penicillin än den Fleming beskrev. På två år ökar de som behandlas från färre än tusen till över en miljon.

1980

2005

2010

2011. Astma Amerikanska forskare konstaterar att barn som växer upp i mögliga hus löper tre gånger så stor risk att diagnostiseras med astma vid sju års ålder. Mer än en tredjedel av alla byggnader i Sverige idag beräknas ha fukt- och mögelskador.

1981. Biologiska vapen I en politisk kontrovers anklagar USA Sovjetunionen för att förse regimerna i Laos, Vietnam och Kambodja med mögelgiftet T-2, som kommer från svamparna Fusarium. T-2 är giftigt både för människor och djur och kan absorberas genom huden.

Framtidens utmaningar Resistenta stammar Besprutning av grödor för att undvika angrepp av mögel leder till att svampar blir resistenta mot medicin som används för att behandla människor som drabbats av mögelinfektioner.

Foto: Ulf Sirborn, iStockphoto

Standardiserade tester I dag används många olika metoder för att avgöra om en patient drabbats av mögelsvampar. På internationell nivå arbetar olika grupper för att utveckla och samordna diagnostiken. Ovanliga svampar Att människor reser mer och invandrar till Sverige gör att den svenska läkarkåren kommer att behöva bekanta sig med andra typer av mögelsvampar än dem de tidigare kommit i kontakt med.

Källor: Boverket, 2010, God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel., Christensen, Clyde M., 1975, Molds, Mushrooms, and Mycotoxins, University of Minnesota., Gould, Kate, 2006, Antibiotics: from prehistory to the present day, Journal of Antimicrobal Chemotherapy., Wainright, Milton, 1989, Moulds in Ancient and More Recent Medicine, Mycologist, University of Cincinnati, 2011, Mold Exposure During Infancy Increases Asthma Risk.

2018

Lena Klingspor. IDAG

Svårupptäckta infektioner Mögelsvampar kan ge allvarliga infektioner hos människor vars immunförsvar redan är nedsatt. Men att upptäcka att någon drabbats är svårt. Lena Klingspor, docent i klinisk mykologi på institutionen för laboratoriemedicin, forskar kring nya metoder för att diagnostisera infektioner orsakade av just mögel. – Eftersom vi andas in mögelsporer vore det bästa att ta prover från lungan men för allvarligt sjuka innebär det ofta stora risker. Därför försöker vi hitta sätt att med hjälp av blodprov upptäcka om en patient drabbats av infektion, säger hon. Lena Klingspor fokuserar på mögelsvampen Aspergillus, som kan orsaka både allergi och elakartade infektioner. Hos personer med normalt immunförsvar dödar de vita blodkropparna sporerna men för patienter som exempelvis drabbats av svår cancer är det en riskfaktor. – Deras nedsatta immunförsvar gör att svampar kan slå till. Utan vita blodkroppar kan sporerna växa in i vävnader eller blodkärl och transporteras till hjärnan, berättar hon. Lena Klingspor vill ta reda på vilka svampar som orsakar infektioner hos människor med olika underliggande sjukdomar. – Aspergillus förekommer bland annat i jord och kan spridas när man genomför stora byggprojekt. Då frigörs mycket sporer, vilket gör att vi måste ta till förebyggande åtgärder för att känsliga patienter inte ska smittas. Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 21

21

2018-05-09 16:15


Nyfiken på  Hår

När håret

Foto: Gettyimages

är 22

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 22

2018-05-09 16:15


Vi lägger massor av tid och pengar på en del av vår kropp som vi klarar oss helt utan – vårt hår. Vi har starka band till vår gamla pälsrest, som dessutom skvallrar om vår livsstil och är perfekt för studier om hur cancer uppkommer. Text: Annika Lund

huvudsaken Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 23

23

2018-05-09 16:15


Nyfiken på Hår

V NÅGON ANLEDNING tappade våra anfäder sin päls. Men vi har fortfarande hår över hela kroppen, med undantag för handflator, fotsulor, läppar, ögonlock, hörselgång, bröstvårtor och vissa könsdelar. Varför vi en gång i tiden förlorade vår päls är en olöst gåta, men flera försök till förklaringar har gjorts. En går ut på att våra förfäder skulle ha blivit väldigt svettiga av att röra sig på savannen och då skulle det ha varit en fördel att slippa päls. En annan teori handlar om energisvinnet i att producera något vi klarar oss utan; om vi kan värma och skydda oss utan päls är det slöseri med energi att skapa stora mängder hår. För vi klarar oss nämligen utan kroppshår. Ett totalt håravfall påverkar inte i sig den fysiska hälsan. Det hår vi ändå har fått behålla har klarat sig igenom evolutionens frisering av olika skäl. Behåring på armar och ben är att betrakta som en rest, som en kroppsdel som dröjt sig kvar från en annan tid, ungefär som en blindtarm. Näshår och ögonfransar fyller en praktisk funktion och ger skydd åt lungor och ögon. Det är svårare att förstå varför vi har hår under armarna och kring könsorganen, men en teori går ut på att det samlar doft för att attrahera en partner. Håret på huvudet skyddar mot gassande sol, men skägget har ingen uppenbar praktiskt nytta. Det är också svårt att förstå varför ett skyddande huvudhår skulle behöva växa så snabbt och kunna bli så långt. Enligt Lars Norlén, docent vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhu24

DET GÅR SÅKLART inte att säga vad våra förfäder har kommunicerat med sina hårmanar under de årmiljoner då vår nuvarande hårkostym putsades fram. Men under de senaste årtusendena har huvudhåret omgärdats av mängder med starka uppfattningar, ofta kopplade till föreställningar om sexualitet, religion och makt. Inom judisk, muslimsk och kristen kultur har det ansetts viktigt att gifta, ibland även ogifta, kvinnor täcker sitt hår vid vistelse utanför hemmet. Inom katolicismen har nunnor burit nunnedok för att markera sitt äktenskap med Gud. I Romarriket klipptes kvinnor som begått äktenskapsbrott korthåriga och detsamma skedde under andra världskriget med så kallade tysketöser, danska eller

Sant och falskt om hår 1. Det är sant att håret kan bli grått av stress. Den välspridda bilden av Barack Obama i början och slutet av sin ämbetsperiod, där han går från mörk- till gråhårig, skildrar ett realistiskt förlopp; stress påverkar förlust av färgpigment i håret. Mekanismerna är inte kända. 2. Rödhåriga som grupp förefaller vara svårare att söva, så att högre doser av narkosläkemedel behövs. Påståendet är undersökt endast i mindre studier, enligt vilka det verkar vara sant. Man vet fortfarande inte orsaken till detta. 3. Det är inte sant att håret fortsätter att växa efter döden, men kroppslig uttorkning kan få huden att dra sig tillbaka och ge sken av att hår och naglar har blivit längre. Källor: Martin Holmer, ordförande för narkosläkarnas förening samt intervjuade forskare.

norska kvinnor som haft relationer med tyska militärer. Jeanne d’Arc dömdes till döden bland annat för sin kortklippta frisyr, som ansågs vara endast för män. Buddistiska munkar och nunnor rakar sitt hår för att visa sig hängivna inför det heliga livet. Men inom sikhismen uttrycks samma sak precis tvärtom; vild hårväxt, där varken huvudhår eller skägg får klippas, symboliserar andlighet. Det är i skuggan av dessa kulturella föreställningar som lidande vid ofrivillig hårförlust ska förstås, anser Lars Norlén. DEN VANLIGASTE hårsjukdomen är alopecia areata, fläckvis håravfall, där hår faller av i runda fläckar som kan sitta över hela kroppen. Håravfallet kan i ovanliga fall bli mer omfattande, med förlust av allt huvudhår – eller allt hår på hela kroppen. Sjukdomen förekommer i alla åldrar och den tros vara ett autoimmunt angrepp på hårsäckarna. Sjukdomen verkar kunna triggas av emotionell stress. Lars Norlén berättar att det är denna sjukdom som gett upphov till föreställningen om att hår kan ”vitna över en natt”. Håravfallet kan nämligen ske mycket plötsligt, inom några dagar, ibland efter en djupt stressande händelse och oftast utan förvarning. Märkligt nog blir ofta de hårstrån som hunnit förlora sitt pigment kvar, vilket kan ge ett vithårigt intryck, förutsatt att personen i fråga hunnit få vita eller gråa hår innan sjukdomen bröt ut. Patienter med fläckvis håravfall är i majoritet bland de hårpatienter Lars Norlén tar emot på hudkliniken. En annan stor grupp är de med inflammatorisk hårsjukdom, där håret från skalpen faller av från smärtsamma och kliande områden, där det sedan bildas ärr. – Hårsjukdomar är styvmoderligt behandlade och kopplas ofta till kosmetik. Det har påverkat synen på hårforskning och därför saknar vi många grundkunskaper om hår. Vi känner till exempel inte till mekanismerna vid hårtillväxt och håravfall, på molekylär nivå. FLERA STUDIER HAR visat att livskvaliteten hos patienter med håravfall är negativt påverkad. Att vara utan hår kan till exempel ge känslor av skam, göra det svårt i sociala sammanhang och skapa isolering. – För den som jobbar kliniskt med de här patienterna är det helt uppenbart

Foto: Ulf Sirborn, iStockphoto

set i Solna, talar det för att huvudhår och skägg har fyllt andra funktioner för oss, troligen signaleringsfunktioner. – De funktionerna har sannolikt varit väldigt viktiga eftersom vi har bevarat långt hår på huvudet. Det förklarar också varför skalphåret är kopplat till vår identitet och varför en hårsjukdom kan vara så psykiskt belastande, säger Lars Norlén.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 24

2018-05-09 16:15


” Att tappa hår till följd av stress är så vanligt att det kan betraktas som en normal stressreaktion.” att lidandet kan vara stort och reellt. Få patienter är så angelägna och behandlingsmotiverade som hårpatienter, säger Lars Norlén. Svårast att behandla är inflammatorisk hårsjukdom. Där kan hårlösheten bli permanent i de områden där håret fallit av, men det går att försöka hindra utbredningen av de kala fläckarna. En behandling går ut på att dämpa inflammationen med till exempel kortison. De detaljerade mekanismerna bakom håravfall är alltså fortfarande okända, oavsett om orsaken är en hårsjukdom eller ett normalt åldrande. Men det är klart att manliga könshormoner, androgener, spelar en stor roll i sammanhanget. Det är androgener som får skägg, hår på bröstet, könshår och hår under armarna att växa fram under puberteten. Hos kvinnor bromsas utvecklingen av kvinnliga könshormoner, östrogener, så det är ett skäl till att kvinnor är mindre behårade. Senare i livet sker det motsatta: hos båda könen är det hårsäckarnas exponering för androgener som får dem att stanna allt kortare i tillväxtfas. Till slut producerar inte hårsäcken något hår alls. Som en följd växer färre och färre hårstrån på skalpen, som blir mer och mer uttunnad. Hos kvinnor bromsas även denna utveckling av östrogener. Sannolikt är det också förändrade hormonnivåer under graviditeten som ligger bakom att många kvinnor då får tjockare kalufs. Att många kvinnor upplever ett stort håravfall några månader efter förlossningen antas bero på att hormonnivåerna då åter har ändrats och på den stora kroppsliga stress det innebär att föda barn. – Det är ofta fysisk stress, som en operation eller en kraftig infektion med hög feber, som kan orsaka håravfall, men även emotionell stress kan ha påverkan. Att tappa håret till följd av stress är så vanligt att det kan betraktas som en normal stressreaktion – men vi kan

Mycket grundkunskap om till exempel håravfall och hårtillväxt saknas ännu. Det kan bero på att hårsjukdomar ofta kopplats till kosmetik och inte tagits på så stort allvar, tror forskaren Lars Norlén.

fortfarande inte förklara hur eller varför det sker, säger Lars Norlén. VI HAR MELLAN 100 000 och 150 000 hårstrån på huvudet. Blonda personer har fler hårstrån än mörkhåriga, som har fler än rödhåriga. Håret på huvudet växer snabbare än annat kroppshår i en takt av 11 till 16 millimeter i månaden. I varmt och fuktigt väder ökar tillväxttakten, möjligen på grund av ökat blodflöde kring hårsäcken. Håret växer alltså fortare på sommaren än på vintern – och fortare om man flyttar till exempelvis Florida. Det vet Henrik Druid, rättsmedicinare och professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som den forskare han är kunde han inte låta bli att mäta sina barns hår under en period då hans familj bodde i Miami. Och – japp, de månatliga mätningarna visade att barnens hår växte fortare i det varmare klimatet. – Tillväxttakten för hår på skalpen är relativt väl beskriven. Det innebär att vi ganska exakt kan säga när olika segment

av ett hårstrå bildades. Det kan räcka med drygt tolv centimeter hår för att vi ska kunna säga något om hur en person har levt under det senaste året, säger Henrik Druid. VÄLDIGT MYCKET, i princip allt, av det vi får i oss lämnar spår i vårt hår. Via blod eller svett sker inlagringen i hårstrået i hårsäcken eller mycket nära skalpen. När hårstrået sedan växer följer inlagrade ämnen med. Ett hårstrå kan därför berätta mycket om personen det har suttit på. Det går att se vilka proteinkällor kosten har haft och även bakgrundsstrålning lämnar spår, vilket ger en hint om var personen kan ha vistats rent geografiskt. Hårceller har ingen blodcirkulation eller annan ämnesomsättning, så cellerna i ett hårstrå är att betrakta som döda när de har lämnat hårsäcken. Ett hårprov bryts därför ned mycket långsamt – och de är lika användbara oavsett om de kommer från en död eller en levande person. – Vi har prover som har förvarats i rumstemperatur i över tjugo år. De skulle ge samma mätresultat i dag som Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 25

25

2018-05-09 16:15


Nyfiken på Hår

HÅRSÄCKEN, ELLER hårfollikeln, är ett av få mänskliga organ som följer en cyklisk rytm. I tillväxtfasen gräver sig hårsäcken djupare ned i huden samtidigt som ett hårstrå skjuter fram. Tillväxten av hårstrået kan sedan pågå i två till 26

Vad är poängen med skägg? Det är oklart men troligen fungerar det som en signal för något till andra människor. Men en sak är klar: Skäggighet hänger inte ihop med testosteronnivåerna.

åtta år, och ju längre tid det växer, desto längre kan det bli. Sedan följer en kortare fas, två till fyra veckor, då hårsäcken krymper. Slutligen följer en vilofas, där håret inte växer men vanligen sitter kvar i hårsäcken. När hårstrået till sist faller av går hårsäcken åter in i tillväxtfas och skapar ett nytt hårstrå. Enligt detta mönster tappar vi mellan 50 och 100 hårstrån per dag. Vad som driver denna cykel intresserar Maria Kasper, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Mest intresserad är hon av vad som händer rent konkret när ett hårstrå växer – eller när en hårsäck bildas i ett ofött embryo. Hårsäckar kan nämligen inte skapas efter fosterstadiet, utan de vi föds med är de vi får. De celler hon främst undersöker är keratinocyter, en typ av hudcell som kan få flera olika slags roller. De kan till exempel ingå i vårt yttersta hudlager, det vi ser med ögat, eller ta plats i en hårsäck och så småningom ingå i ett hårstrå. Maria Kasper vill ta reda på vad som styr keratinocyterna i denna utveckling, vad som får dem att bli

antingen en hud- eller en hårcell – och vad är det som händer när en sådan cell i stället omvandlas till en cancercell. Hur skiljer sig dessa utvecklingsmönster åt och vad styr dem på molekylär nivå? Maria Kasper och hennes kollegor följer enskilda celler i hårsäckar hos möss som antingen är friska eller framavlade för att alltid utveckla hudcancer. Med en särskild teknik, enkelcellssekvensering, kan de se exakt vilka gener som är aktiva i enskilda keratinocyter. De kan sedan följa förloppet i musen; vad händer i hudceller som blir sjuka – och vad utmärker dem som håller sig friska? – Vi undersöker mikromiljön för dessa celler. Med det menar vi till exempel närheten till blod- och lymfkärl, men också närhet till andra celler, som nervceller, fibroblaster eller immunceller. De är inte jämnt utspridda i huden utan förekommer ofta gruppvis. Vi vill ta reda på hur olika celler påverkar varandra. Syftet är att förstå vad som styr cellers förmåga att ersätta celler i frisk vävnad – och vad som får dem att bilda tumörer i stället. Vi vill också förstå vad som hjälper en nyetablerad tumör att växa sig större, säger hon.

Foto: Hamid Ershad Sarabi

när de togs, säger Henrik Druid. Han arbetar med så kallad sekventiell håranalys, där man klipper en liten hårtofs i halvcentimeterlånga avsnitt. Sedan undersöks förekomsten av olika ämnen i respektive håravsnitt. Då kan man se till exempel om någon använt narkotika, konsumerat alkohol eller tagit läkemedel – och man kan säga när detta har skett och om intaget har varierat över tid. Ett blod- eller urinprov kan endast ge en ögonblicksbild från provtillfället. Det finns exempel på rättsfall där kvinnor polisanmält att de har blivit drogade och våldtagna. En håranalys har kunnat stärka deras historia så att den har gått att bevisa i domstol. Och det finns studier som visar att nära åtta av tio narkomaner som dör av en överdos gör det vid ett återfall, där ett uppehåll har gett lägre tolerans för drogen. Även det har framgått av håranalyser, som har avslöjat ett uppehåll i drogmissbruket under en period före döden. – Det är tragisk men viktig kunskap, säger Henrik Druid. Ett hårprov kan alltså bekräfta att intag av olika substanser har skett och dessutom förlägga detta intag rätt i tiden. Men att dra slutsatser om hur stora de konsumerade mängderna har varit är svårare. Många ämnen lagras i hårets melanin, alltså de ämnen som ger håret dess färg. Ljus-, mörk- och rödhåriga personer har olika slags melanin i olika mängder i sitt hår och därför skiljer sig inlagringen åt. Det betyder att samma konsumerade mängd kan ge olika mycket inlagrad mängd, beroende på hårfärg. Även hårblekning påverkar mängden melanin i håret och därmed även de inlagrade spåren, något som gör arbetet svårare för en rättsmedicinare. Dessutom har varje substans sitt eget bindningsmönster. – Det finns många svårigheter med dessa mätningar, men om man jämför en individ med sig själv kan man dra slutsatser av halterna i olika segment. Då går det att se om en konsumtion ökat eller minskat, säger Henrik Druid.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 26

2018-05-09 16:15


ANNONS

Äntligen en CO2-inkubator som har allt! Vi presenterar stolt nykomlingen i inkubatorfamiljen – Forma Steri-Cycle i250!

BYT DÄCK HOS DOCENT DÄCK Tel 08-33 58 51

Mängder av smarta funktioner som kondensfri odlingskammare, kontinuerlig HEPA-filtrering av kammare, nyutvecklad luftflödesteknik, logging-funktion, enkel rengöring och möjlighet till USB-nedladdning (GMP-krav!) Detta och mer därtill gör att Forma SteriCycle i250 ger de bästa förutsättningarna för dina celler! Kontakta oss så berättar vi mer!

Norra Stationsgatan 117

08-590 962 00 www.ninolab.se

qPCR/PCR supplier with PCRsonal support.

Namnlöst-2 1

2017-05-03 12:24

Find everything from sample collection to result. We offer a range of innovative product that will improve your research.

Molekylärbiologi

Organisk kemi

Biokemi

bioteknik Specialister på patent inom kemi och life science www.novitaspatent.com

info@novitaspatent.com

Polymera material cellulosateknik

Immunologi

08-56036190 info@techtum.se www.techtum.se

Medvet2-18.indb 27

2018-05-09 16:15


På djupet Diabetes

28

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 28

2018-05-09 16:15


Ny hjälp till utbredd sjukdom Diabetes är inte en sjukdom utan flera. Med olika orsaker, prognoser och behandlingar. Många pusselbitar kring sjukdomen saknas fortfarande. Trots det har behandlingen utvecklats enormt de senaste decennierna. Och nu kan diabeteskartan vara på väg att ritas om totalt. Text: Fredrik Hedlund Illustrationer: Jens Magnusson

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 29

29

2018-05-09 16:16


På djupet Diabetes

EN FÖRSTA MARS i år publicerade forskare från universiteten i Lund, Göteborg och Uppsala samt flera universitet i Finland en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology där de föreslog en helt ny indelning av diabetessjukdomarna. För diabetes är inte en sjukdom utan flera, med olika orsaker, prognoser och behandling, något som läkare och forskare har vetat länge. Frågan är bara hur de olika sjukdomarna ska definieras? Från början betraktades diabetes dock som en enda sjukdom som kännetecknades av ett onormalt högt blodsocker. En åkomma där den första verksamma behandlingen, insulin, introducerades år 1922. Men 1936 publicerades en artikel i tidskriften The Lancet som visade att en grupp diabetespatienter var känslig för insulin medan en annan grupp inte var det. Slutsatsen i artikeln var att den ena typen av diabetes orsakas av brist på insulin medan den andra beror på avsaknad av en okänd faktor som gör kroppen känslig för insulin. Och helt fel var väl inte det. I dag anser forskarna att typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret, av ännu okänd anledning, ger sig på de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln som dör. Typ 1-diabetes orsakas alltså mycket riktigt av brist på insulin. Sjukdomen debuterar vanligtvis i unga år, mellan fem och 14 års ålder. Men man har även hittat en annan typ av autoimmun diabetes som orsakas av en immunologisk reaktion, men där sjukdomen i stället debuterar i vuxen ålder, ett slags långsammare

30

DEN ANDRA SORTENS diabetes i Lancet-artikeln från 1936, den som inte reagerade på behandling med insulin, ingår i det som i dag kallas för typ 2-diabetes. Vad som ligger bakom är dock fortfarande okänt, men att det skulle vara avsaknad av en okänd faktor som gör kroppen känslig för insulin är inte så sannolikt. I stället är läkare och forskare tämligen överens om att det som kallas typ 2-diabetes inte bara har en orsak och inte bara är en sjukdom. – Vi måste sluta se typ 2-diabetes som en enda sjukdom utan se det som ett syndrom med flera olika diabetesformer, säger Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Det är också en bärande tanke bakom det nya förslaget till indelning där typ 2-diabetes delas upp i fyra olika grupper beroende på sin allvarlighetsgrad och andra karaktäristika. – Artikeln bekräftar, på genetisk nivå, att det finns olika diabetesformer. Och det är intressant, men fram för allt vore det intressant om vi kunde få en bra uppfattning om hur olika

Så funkar det – mat, blodsocker och insulin Kroppen behöver en någorlunda jämn nivå av blodsocker (glukos) som fungerar som bränsle för bland annat musklerna. Både för högt och för lågt kan vara obehagligt, och till och med farligt. Om blodsockret blir för lågt hos en frisk individ, vilket

patienter svarar på olika läkemedel. Nu har vi nio klasser av läkemedel, men vem ska ha vad? Där är vi ju inte ännu. Men detta är första steget mot det som vi kallar för individanpassad medicin, säger Mikael Rydén. Förslaget på ny indelning från den svensk/finska forskargruppen kommer dock inte att påverka något på kort sikt, det är inte så forskning fungerar. Deras resultat behöver bekräftas i flera studier och då kan eventuellt Världshälsoorganisationen, WHO, tillsammans med de amerikanska och europeiska diabetesläkarorganisationerna så småningom sanktionera en förändring, men det kommer att ta sin tid. – Det kommer att vara väldigt intressant att följa detta under de närmaste tio åren, säger Mikael Rydén. Därför kommer den gamla indelningen att bestå under överskådlig tid och är också den som fortsättningsvis kommer att användas i denna text. ÄVEN OM DIABETES har drabbat människor under tusentals år har forskarna noterat en oroväckande förändring under de senaste decennierna. Diabetes ökar i alla dess former. – Antalet nyinsjuknade per år i typ 1-diabetes har fördubblats sedan mitten av 1980-talet och Sverige ligger tillsammans med Finland i topp i världen. Dessutom ökar den stora gruppen

kan ske efter intensiv träning eller fasta, producerar bukspottkörtelns alfa-celler glukagon, ett hormon som påverkar levern att frisätta glukos. Efter en måltid stiger i stället blodsockret och bukspottkörtelns betaceller svarar då genast med att frisätta hormonet insulin som sänker blodsockret genom att påverka levern att ta upp glukos och lagra det. Vid diabetes är detta system stört så att blodsockret är för högt. Olika typer av störningar ger olika typer av diabetes. Behandlingen av

diabetes syftar till att åstadkomma en så normal blodsockerreglering som möjligt. För höga blodsockernivåer under lång tid leder nämligen till följdsjukdomar som ögonskador, njursvikt, nervskador och fotsår. Därför vill man sänka blodsockret med kost, motion och läkemedelsbehandling. För lågt blodsocker är en bieffekt, framför allt av insulinbehandling, som kan leda till obehag (så kallad insulinkänning) eller i värsta fall insulinkoma, som kan skada hjärnan. Källor: Wikipedia, Diabetesförbundet

Foto: Stefan Zimmerman

D

typ 1-diabetes som kallaslada, latent autoimmune diabetes in adults.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 30

2018-05-09 16:16


Foto: Rebecka Uhlin

” Ingen ska känna skam” ”Jag sökte vård för en svårt infekterad finne på näsan i december 2012. Först skojade vi lite om mitt svullna ansikte, men stämningen blev allvarlig då ett blodsockertest visade dödligt höga värden. I månader hade jag känt mig trött, törstig och sötsugen, men förklarat det med mina extremt tidiga morgnar på TV4:s ”Nyhetsmorgon”. Senare samma dag fick jag veta att jag hade fått typ 1-diabetes. Min fru Karin, som har diabetes i släkten, var initialt mer ledsen och rädd än jag. Först efter att jag läst på om sjukdomen på nätet föll mörkret över mig. Det värsta med att leva med diabetes är att inte längre kunna vara spontan och ta livet lite som det kommer. Att jag alltid måste ha med mig insulinsprutor, mat och någon form av sött, om mitt blodsocker skulle bli lågt. Men jag har accepterat det och anpassat mitt liv. Jag har också visat att det går att jobba på otillgängliga platser trots diabetes. Så jag lever ett bra liv, men jag vet att jag kan dö om någon timme, eftersom hastiga blodsockerfall kan vara både svårt att förutse och märka. Allt fler får diabetes och för mig är det självklart att man ska forska om varför diabetes uppkommer, men också söka botemedel, undersöka kopplingen till kost och träning samt försöka få fram bättre tekniska hjälpmedel. Oberoende av vilket landsting, vilken läkare eller vilket jobb man har ska diabetiker få tillgång till de bästa tekniska hjälpmedlen. Det skulle betala sig miljonfalt, för diabetesskador på exempelvis fötter eller njurar kostar i dag samhället ännu mer. Sjukdomen har också gett mig många möjligheter. Jag har till exempel fått ge ut en bok, gjort en dokumentärfilm och lett en gala om diabetes. Genom mitt instagramkonto ”Jihdes diabetes”, visade jag under ett års tid varje spruta, varje dag, för att ingen ska känna skam och för att bryta tystnaden om diabetes. Det har gett mig kontakt med många i samma situation. Då känns det jag gör meningsfullt.” Berättat för: Helena Mayer

PETER JIHDE Ålder: 46 Vad: Har typ 1-diabetes och gav nyligen ut boken Vår diabetes tillsammans med sin fru Karin Jihde.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 31

31

2018-05-09 16:16


EBBA MÅLQVIST Ålder: 16 Vad: Har haft typ-1 diabetes sedan hon var tre år.

32

”Jag skulle precis fylla tre år när jag fick typ 1-diabetes och vi blev inlagda på Huddinge sjukhus. Jag var varken rädd eller tyckte att sticken var jobbiga, utan var mest glad och hade roligt med leksaker, pärlor och tv. Eftersom jag inte kommer ihåg någonting från livet innan jag fick diabetes, så har jag ingenting att se tillbaka på och sakna. Då var det kämpigare för mina föräldrar med all oro, ansvar och sömnbrist. De har varit väldigt engagerade, stöttande och drivande, men även låtit mig vara med på kalas, utflykter och annat som mina kompisar fick göra. När jag får höra hur andra i min ålder med diabetes har haft det, så förstår jag att jag har haft tur. Jag har fått bra hjälpmedel, resursperson på dagis, oftast haft accepterande kompisar och engagerade lärare. Men sjukdomen påverkar mig i allt jag gör. Och det är jobbigt med alla fördomar som omvärlden har, som att jag eller mina föräldrar själva har orsakat min sjukdom, att jag ätit för onyttigt och tränat för lite, vilket såklart inte är sant. Många vet inte heller hur allvarlig sjukdomen är, hur lätt det kan bli så himla fel. Jag önskar att mer resurser gick till att motarbeta dessa fördomar. Nu som 16-åring tar jag i princip hand om min sjukdom helt själv, men det är svårt att hitta ett stabilt läge eftersom mitt insulinbehov ändras från dag till dag beroende på vad jag gör. Till exempel gör stressen under proven i skolan att blodsockret förändras snabbt och jag får då svårt att koncentrera mig, lyssna och förstå instruktioner. Men mina lärare förstår och låter mig göra om prov om det behövs. Jag vill inte att min diabetes ska sätta några hinder i mitt liv och jag kommer att hitta en livsstil som fungerar bra. I framtiden vill jag jobba med någonting eget och kreativt, samarbeta med andra, gärna driva eget företag och skapa förändring.” Berättat för: Helena Mayer

Foto: Rebecka Uhlin

” Fördomar behöver motarbetas”

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 32

2018-05-09 16:16


Diabetes  På djupet

Foto: Helena Kristersson

typ 2-diabetes också snabbt. Vi publicerade data från läkemedelsregistret där vi jämförde det totala antalet insjuknade, mellan 2007 och 2013 och då hade andelen av den vuxna befolkningen i Sverige som hade diabetes ökat från 5,8 procent till 6,8 procent. Nu får jag det till 7,8 procent för 2017 och typ 2-diabetes är den absolut största gruppen, säger Sofia Carlsson, docent och epidemiolog vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Enligt hennes beräkningar har nu över 600 000 svenskar diabetes. – Vi beräknar nu att livstidsrisken är att en av fem svenskar kommer att få diabetes, säger hon. ORSAKEN BAKOM ökningen av typ 1-diabetes är okänd. Vissa lyfter fram den så kallade hygienhypotesen som går ut på att vi har fått det så rent att immunförsvaret inte får jobba tillräckligt och börjar attackera den egna kroppen. Men om hypotesen stämmer är inte bevisat. Orsakerna bakom ökningen av typ 2-diabetes är mer uppenbara. Under det senaste halvseklet har stora samhällsförändringar skett som har ökat diabetesrisken. Ett antal studier har visat att vi rör oss allt mindre och att det fram för allt är den så kallade vardagsmotionen som har minskat. När vi tidigare promenerade eller cyklade till jobbet åker vi nu kollektivt eller tar bilen, hissar ersätter trappor och så vidare. Samtidigt har maten blivit billigare och tillgången till snabb, men inte alltid så bra, mat har ökat dramatiskt. Övervikt och fetma leder till en minskad känslighet för insulin, så kallad insulinresistens, vilket ökar risken att drabbas av diabetes. – Vi är konstruerade för att gå väldigt mycket, äta ganska kalorifattig mat och gå och lägga oss när det blir mörkt och allt det där är ju helt utslaget nu, säger Mikael Rydén. Det som en gång var en evolutionär fördel, att kunna lagra energi vid god tillgång på mat för att klara kommande svältperioder, har nu blivit en dödsfälla som bland annat leder till en ökad förekomst av typ 2-diabetes. – Vi har ju nu en möjlighet att

För att kunna individanpassa behandlingen av olika patienter med olika former av diabetes behövs mer kunskap.

packa kalorier som aldrig förr. En Japp innehåller 200 kilokalorier och det är förbaskat mycket rötter och bär man måste smälla i sig för att komma upp i det, kan jag säga, säger Mikael Rydén. Och förändringen har gått fort. De senaste 50 åren har inneburit väldigt stora förändringar både när det gäller tillgången till mat och behovet att röra sig. – Vi har utvecklat ett samhälle där vi ska ha det så bekvämt som möjligt. Portionsstorlekarna ökar. På 1970-talet när jag växte upp var den största flaska läsk man kunde få tag på 33 centiliter, nu finns det trelitersflaskor – av en tioprocentig sockerlösning, säger Mikael Rydén. Utvecklingen är densamma i stora delar av världen och har i vissa delar gått

ännu snabbare än här, påpekar han. – I Kina har nu åtta-nio procent av befolkningen typ-2-diabetes och det är alltså i ett land där typ 2-diabetes knappt fanns på 1970-talet. Men det är bara att titta på en bild från Peking 1970 och jämföra med en från 2018, på den ena går det tusen cyklar på en bil och på den andra är det precis tvärtom, säger han. EN LJUSPUNKT I Sverige är dock att andelen nyinsjuknande i typ 2-diabetes per år verkar ha avstannat och minskar till och med lite. – Att det totala antalet insjuknade ändå ökar beror på att patienterna, tack vare bättre behandling, överlever längre och att andelen äldre i befolkningen ökar, säger Sofia Carlsson. Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 33

33

2018-05-09 16:16


På djupet Diabetes

34

Att ha diabetes innebär att man hela tiden måste tänka på vad man äter.

massa är en extremt viktig parameter för att undvika fallolyckor och klara sig själv, säger hon. Anna Krook pekar också på att det har kommit forskningsresultat som tyder på att alla inte svarar lika bra på fysisk aktivitet, men hon menar att det mer kan handla om att hitta rätt. – Det kan vara så att det ska vara rätt träning till rätt person, säger hon. I dag får många personer med typ 2-diabetes ordination om fysisk aktivitet av sina läkare, något som i stora studier har visat sig ha en mycket god effekt, till och med bättre än läkemedelsbehandling. Problemet är att studierna ofta har haft väldigt ambitiösa upplägg med sjukgymnaster,

beteendevetare, läkare och sjuksköterskor som har hjälpt och peppat deltagarna att verkligen genomföra den fysiska aktiviteten. Men när detta ska översättas i svensk primärvård så finns inte de resurserna. – I sjukvården måste vi prioritera de sjukaste och då blir det här med prevention inte det man satsar på i praktiken, trots att det kanske på lång sikt är det man tjänar mest liv och livskvalitet på, säger Mikael Rydén. MEN ÄVEN OM sambandet mellan övervikt/fetma och typ 2-diabetes är tydligt är det sannolikt inte så enkelt. Alla som blir feta får nämligen inte diabetes, vissa verkar klara sig utan att

Foto: Ulf Sirborn

Svenskarna verkar alltså ha tagit till sig informationen om hur risken för typ 2-diabetes kan minskas. Förutom att äta så kallad medelhavsmat med mycket grönsaker, fisk, skaldjur och ljust kött, nyttiga fetter, frukt och bär, bönor, ärter och linser så är fysisk aktivitet ett utmärkt motmedel mot den ökade förekomsten av typ 2-diabetes. Och det är inte så mycket som krävs. Studier har visat att en halvtimmes rask promenad fem dagar i veckan minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes med 30 procent. Att effekten blir så stor av så relativt lite ansträngning beror på att det är så många positiva saker som händer, förklarar Anna Krook, professor i integrativ cellfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. – När man tränar och anstränger muskler programmeras de om. Man blir förstås starkare genom att använda musklerna, men även molekylärt sker en omprogrammering som gör att man får en bättre förmåga att ta upp glukos. Signaleringsnätverken inne i muskelcellerna blir känsligare vilket gör att man svarar bättre på insulin. Man får en ökad mängd mitokondrier som gör att man får en högre fettförbränning efter att muskeln arbetat. Dessutom ökar ju muskelmassan efter träning och den kräver ju en viss energi i sig självt, säger hon. När det gäller frågan om vilken träningsform som är bäst för att förebygga diabetes och andra sjukdomar, till exempel styrketräning eller konditionsträning, har hon tydliga besked. – Framför allt är det den träning som man gör som är den bästa, säger hon. Anna Krook berättar att forskningen kring styrketräningens hälsoeffekter inte har kommit lika långt som konditionsträningen har gjort vilket gör det svårt att jämföra träningsformerna, men hon vågar sig på en kvalificerad gissning. – Om man bara tittar på insulinkänslighet är det säkert ungefär lika bra, sedan har konditionsträning många andra positiva effekter på andra organ så det är kanske något bättre. Samtidigt kan styrketräning vara mer genomförbart för äldre personer och att bibehålla muskelMedicinsk Vetenskap №2–2016 №2–2018

Medvet2-18.indb 34

2018-05-09 16:16


drabbas trots att de är lika överviktiga som de som drabbas. Varför det är så är inte klarlagt, men det är något som Myriam Aouadi försöker ta reda på. Hon är forskare och ledare för en forskargrupp vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. – Ungefär var tredje som blir fet har en hälsosam metabolism och utvecklar inte diabetes. Jag försöker förstå varför, säger hon. En väl spridd hypotes är att utvecklingen av typ 2-diabetes handlar om en inflammatorisk process eftersom man för ett antal år sedan fann stora mängder makrofager, en slags immunceller, i fettet hos de som drabbats. – Under de senaste tio åren har forskare försökt förstå vad makrofagerna gör i fettet och om de kan vara orsaken bakom de metabola sjukdomarna som är kopplade till fetma, säger Myriam Aouadi. Hon och hennes forskargrupp har utvecklat en metod där de kan plocka ut makrofagerna från vävnaden, sekvensera deras gener och se vad som skiljer makrofager hos feta och smala individer, med diabetes och utan. De kan göra det genom att undersöka vävnad från djur, men också i vävnad tagna i biopsier från människor. – När vi gjorde det såg vi att makrofagerna inte producerar mer inflammatoriska substanser, det vill säga de aktiveras inte inflammatoriskt vid diabetes. Så därför måste det vara något annat som händer, säger hon. De fann i stället gener som var signifikant uppreglerade både i de feta mössen och i feta människor. Med hjälp av en egenutvecklad metod kan de stänga av olika gener i makrofagerna i levande djur. Efter ett antal försök kunde de identifiera en tidigare okänd gen, involverad i insulinregleringen, som motverkade utvecklingen av diabetes i möss som fick en fettrik kost. – Mössen blev fortfarande feta, men de fick inte för högt blodsocker och de hade inte mycket fett i levern så de var metaboliskt friska trots att de var feta. De har även kunnat identifiera samma process i mänskliga leverceller. Dessutom har de kunnat visa att makrofagerna i levern hos människor har en naturlig avstängningsmekanism av den aktuella genen.

Riktigt hur det hänger ihop är det ännu för tidigt att säga, men Myriam Aouadi tror att de är något viktigt på spåren. – Vi tror att det finns olika typer av makrofager som gör både bra och dåliga saker i samma vävnad och vi försöker nu att kartlägga dem. Jag tror att vi bara har sett toppen av isberget ännu och att vår forskning kommer att öppna ett helt nytt kapitel om makrofagerna, säger hon. Stämmer det kan dessa nya rön resultera i helt nya läkemedel och behandlingar. MEN REDAN IDAG finns det en hel del behandlingar att tillgå. Faktum är att det sedan slutet av 1990-talet har kommit en strid ström läkemedel mot framför allt typ 2-diabetes. Nu finns det inte mindre än nio olika klasser av läkemedel som kan användas vid typ 2-diabetes. Något som ökar möjligheterna att hitta en behandling som passar alla patienter, men som samtidigt

”Transplantation bara vid komplicerad diabetes” Torbjörn Lundgren är överläkare vid transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och anknuten till Clintec vid Karolinska Institutet. Där transplanteras både hela bukspottkörtlar och insulinproducerande celler från cellöar, Langerhanska öar, till patienter med diabetes. Hur många transplantationer görs det i Sverige per år och på vem? – Totalt görs det cirka 30 transplantationer av bukspottkörtlar och lika många transplantationer av cellöar varje år i

gör behandlingsvalen svårare jämfört med för 30 år sedan då det bara fanns tre typer av läkemedel. Det främsta syftet med behandling av det förhöjda blodsockret vid diabetes är att förhindra negativa följdeffekter senare i livet. Vid både typ 1- och typ 2-diabetes handlar det om att undvika ögonskador, njursvikt, nervskador och fotsår. Särskilt vid typ 2-diabetes finns det även en förhöjd risk att dö i hjärtkärlsjukdom eftersom patienterna är äldre och ofta har andra riskfaktorer som högt blodtryck och störda blodfetter. Många betraktar därför typ 2-diabetes mer som en kärlsjukdom eftersom sju av tio patienter dör i något slags hjärt-kärlkomplikation. En aggressiv sänkning av blodsockret har visat sig ha goda effekter på skadorna på ögon, njurar, nerver och fötter, men effekten på hjärt-kärlrisken vid typ 2-diabetes har varit mer omdebatterad. Tills nu. Diabetesläkemedel ur två olika läkemedelsklasser har i kliniska studier på många tusentals patienter

Sverige. Båda metoderna är nischbehandlingar för den grupp som har omfattande problem med sin typ 1-diabetes. Hur går det till? – De allra flesta transplantationer av bukspottkörtlar görs i samband med en njurtransplantation. Det handlar om patienter som har fått njurarna utslagna av sin diabetes och då passar man på att sätta in en bukspottkörtel från samma donator. Då behövs ingen extra immunhämning. Transplantation av cellöar, där man endast transplanterar de delar av bukspottkörteln som producerar insulin, är betydligt enklare eftersom man kan spruta in dem i kärl som går till levern och så fastnar de där och producerar insulin. Men effektiviteten är betydligt lägre med denna metod än när man transplanterar hela bukspottkörteln vilket

gör att ö-cellstransplantation bara är bra om man har ett måttligt stort behov av insulinersättande vävnad, men stora problem med lågt blodsocker. Även transplantation av ö-celler kräver immunhämning. Hur ser framtiden ut för transplantation inom diabetes-området? – Begränsningen i dag är tillgången på organ och celler. Det pågår arbete att försöka odla fram celler och i bästa fall skulle det kunna gå att få fram celler som inte kräver immunhämning. Då skulle ö-cellstransplantation kunna bli en större behandling. Ett annat sätt att slippa immunhämning skulle kunna vara att lägga cellerna i en kammare som håller immunförsvaret ute, men som släpper in näringsämnen och släpper ut insulin. Försök med sådana lösningar pågår. Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 35

35

2018-05-09 16:16


” Fler diabetesmottagningar borde öppna”

BÖRJE JUSTRELL Ålder: 68 år Vad: Har just varit på en veckas dagvård på diabetesmottagning för sin typ 2-diabetes.

Foto: Rebecka Uhlin

”Min sjukdom smög sig på under flera år, jag var trött, törstig och gick upp i vikt. Förklaringen kom 2003 då en hälsokontroll visade att jag hade typ 2-diabetes. Men bara genom att börja äta lågkolhydratkost, motionera och minska stressen kunde jag hålla mig undan mediciner och gick ner 18 kilo. På den tiden var det svårt att hitta mat utan socker, men omställningen blev ändå inte så stor eftersom min familj alltid anpassat maten på grund av olika allergier. Efter cirka fem år trampade jag på en spik och fick blodförgiftning. Då försämrades min diabetes och jag fick börja med tabletter. Och efter ytterligare några år fick jag börja med insulinsprutor, vilket gjorde att livet blev mer inrutat. Jag tycker inte att det inneburit en allvarlig inskränkning i livet, men det har varit en resa att acceptera och hantera sjukdomen. Som diabetessjuk är man mer infektionskänslig och återhämtningen tar längre tid. Senaste halvåret har jag varit väldigt dålig av influensa och inte kunnat upprätthålla vanliga rutiner för kost och motion. Blodsockerbalansen gick inte att hantera och till slut remitterade min husläkare mig till en diabetesmottagning. Under en hel vecka fick jag träffa specialistläkare, fysioterapeut, dietist, fotvårdare och psykoterapeut med flera och lärde mig mycket. Läkaren ställde in min medicin väldigt bra och jag fick också veta att jag tagit mina insulinsprutor med fel teknik under alla dessa år. Effekten blir olika beroende på var och hur man sätter sprutorna i kroppen. I stället för att stänga diabetesmottagningar borde det öppnas fler. Tänk om jag och alla andra diabetiker fick komma till diabetesspecialister direkt för vård och utbildning i stället för att belasta stressade allmänläkare, vilka både mänskliga, medicinska och ekonomiska vinster samhället skulle göra!” Berättat för: Helena Mayer

36

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 36

2018-05-09 16:16


Diabetes  På djupet ” Sensorer leder till förbättrad sockerkontroll, mindre risk för lågt blodsocker och – inte minst viktigt – bättre livskvalitet.” under de senaste åren kunnat visa att de minskar risken för hjärt-kärldöd, hjärtinfarkt och stroke hos patienter med typ 2-diabetes. Det handlar om de nya diabetesmedlen empagliflozin (Jardiance) och kanagliflozin (Inovokana) som tillhör läkemedelsgruppen SGLT2-hämmare samt liraglutid (Victoza) och den nyligen godkända semaglutid (Ozempic) som båda är så kallade GLP 1-receptoragonister. Detta har gjort att behandling med de nya läkemedlen har fått en ny prioritet för patienter med typ 2-diabetes med hög risk för eller samtidigt hjärtkärlsjukdom både i Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets nya riktlinjer som kom förra året. Förstahandsbehandling för nästan alla patienter med typ 2-diabetes är den blodsockersänkande tabletten metformin, som har funnits sedan 1950-talet. Men för typ 2-patienter med samtidig hjärt-kärlsjukdom har nu de aktuella SGLT2-hämmarna och GLP-1- receptoragonisterna seglat upp som andrahandsalternativ när metformin inte räcker till. Det innebär att en relativt stor grupp diabetespatienter nu kan behöva förändra sin medicinering. – Alla som har hjärt-kärlsjukdom ska inte sättas över på dessa läkemedel. Men för de patienter som inte har några hinder mot att ta läkemedlen och har många levnadsår att vinna bör detta definitivt tas i beaktande. Det kan handla om en relativt stor grupp eftersom upp till 20 – 25 procent av alla patienter med typ 2-diabetes tros ha hög risk för eller har redan etablerad hjärt-kärlsjukdom, säger Mikael Rydén. Men detta är inget som kommer att ske med automatik. Vårdcentralerna kommer inte att kalla aktuella patienter utan här får patienterna ligga på själva och ta upp diskussionen om sin behandling och eventuella förändringar i den med sin läkare. – Det är nog tyvärr som vanligt att ju mer påläst man är som patient desto bättre klarar man sig, säger Mikael Rydén.

NÄR DET GÄLLER patienter med typ

1-diabetes är det inte särskilt komplicerat att välja läkemedel. Patienterna ska ha insulin, i olika former. – Typ 1-diabetes beror på att kroppens egna celler som producerar insulin går under och man behöver en substitutionsbehandling. Det man försöker göra är att efterlikna kroppens egen insöndring av insulin så mycket som möjligt, säger Jan Bolinder, professor i diabetesforskning vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Det görs genom att använda ett långtidsverkande basinsulin som ger en nödvändig grundnivå av insulin i kroppen. Till det används sedan ett snabbverkande måltidsinsulin som injiceras strax före måltider för att hantera den blodsockerhöjning som måltiderna ger. Insulinmolekylen har genom åren modifierats och behandlingen har på så vis förfinats, men det är fortfarande samma grundbehandling. Förändringen på typ 1-diabetesområdet har framför allt skett på den tekniska sidan. Det handlar då om insulinpumpar och glukos-sensorer. I stället för att injicera insulin med spruta eller insulinpenna kan en pump användas som kan kontrolleras av patienten. Insulinpumparna har blivit särskilt framgångsrika hos diabetessjuka barn bland annat för

En gammal historia De första dokumenterade beskrivningarna av diabetes har hittats i egyptiska manuskript skrivna för 3 500 år sedan. En fungerande behandling kom först 1922 när insulin testades med dramatiskt resultat, en upptäckt som gav Frederick Banting och John Macleod Nobelpriset i fysiologi eller medicin året efter. Banting och Best, som hade patenterat upptäckten, gav bort rättigheterna och produktionen av insulin tog snabbt fart. Som tack inrättades Världsdiabetesdagen 1991 på Frederick Bantings födelsedag, den 14 november. Källor: Diabetes Canada och The International Diabetes Federation

att pumparna ger en bättre glukoskontroll, barnen slipper nålstick, det är enklare att dosera måltidsinsulinet med en pump och de har alltid insulinet med sig. – Ungefär två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Sverige har pumpar medan motsvarande siffra för vuxna med typ 1-diabetes ligger på ungefär en fjärdedel, säger Jan Bolinder. Parallellt med utvecklingen på pumpsidan har det även skett en snabb utveckling när det gäller egenkontroll av blodsockret. Sedan länge har patienterna haft möjlighet att själva med ”ett stick i fingret” kontrollera sitt blodsocker med en blodsockermätare. Problemet är dock att blodsockret varierar så mycket under en dag att dessa enstaka mätningar ger en ganska dålig bild av verkligheten. Numera har man utvecklat glukossensorer som placeras i underhudsfettet och som automatiskt mäter sockret mer eller mindre kontinuerligt. – Man får hela tiden ett aktuellt värde, men samtidigt också en graf på hur sockerkontrollen har varit under de senaste timmarna och kan på det sättet se vart sockret är på väg någonstans. Då kan man titta på trender, om sockret är på väg upp eller ner, och kanske riskerar att bli hotande lågt, och då kan man i förväg åtgärda det, säger Jan Bolinder. Sensorerna har utvecklats och försetts med larm av olika slag som kan förvarna användaren om sockret blir för högt eller för lågt så det kan åtgärdas proaktivt. Sensorerna har blivit en ännu större framgång än pumparna och används i Sverige av sex av sju barn och sex av tio vuxna. – Lanseringen av ett enklare och billigare sensorsystem som kräver en aktiv avläsning av användaren har bidragit starkt till detta ”paradigmskifte” för självkontroll. Kliniska studier har också dokumenterat att användning av sensorer leder till förbättrad sockerkontroll, mindre risk för lågt blodsocker, och – inte minst viktigt – en förbättrad livskvalitet, säger Jan Bolinder. Det senaste är nu att koppla ihop sensor och pump och på det viset få ett mer självkontrollerande system som fungerar lite som en konstgjord Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 37

37

2018-05-09 16:16


På djupet Diabetes Fakta: Olika sjukdomar Gemensamt för alla former av diabetes är det förhöjda blodsockret. Men orsakerna till att det är förhöjt, förekomst, prognos och behandling skiljer sig åt mellan de olika formerna. Cirkeldiagrammet visar den ungefärliga fördelningen av de olika formerna av diabetes. Källor: Läkemedelsregistret, ANDIS-registret, Läkemedels­ verket, Sofia Carlsson, Mikael Rydén.

Vanligast: Typ 2-diabetes Under denna rubrik ryms med stor sannolikhet flera olika sjukdomar med olika orsaker och prognoser. Debuterar vanligtvis hos vuxna och förekomsten ökar med stigande ålder. I Sverige finns uppskattningsvis cirka en halv miljon personer med typ 2-diabetes varav cirka 20 procent klarar sig utan läkemedel med enbart kost- och motionsbehandling. Behandling: Kost och motion, diabetesläkemedel, i första hand metformin.

Typ 1-diabetes En autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Debuterar vanligtvis i ungdomsåren. I Sverige finns uppskattningsvis cirka 45 000 personer med typ 1-diabetes. Behandling: Insulin i olika former.

Lada Latent autoimmune diabetes in adults. En autoimmun sjukdom, precis som typ 1, men som debuterar i vuxen ålder samtidigt som patienterna ofta är överviktiga som vid typ 2. Sjukdomen har ett långsammare förlopp än typ 1-diabetes. I Sverige finns uppskattningsvis cirka 30 000 personer med Lada. Behandling: Kost och motion, diabetesläkemedel, i första hand metformin eller insulin. Vilken behandling som är bäst är fortfarande oklart.

38

Graviditetsdiabetes

Mody

Temporärt förhöjt blodsocker på grund av ett ökat behov av insulin under graviditeten. Drabbar upp till fyra procent av alla gravida. Efter förlossningen återgår oftast blodsockret till det normala igen. Behandling: Kost och motion, metformin eller insulin kan användas.

Maturity onset diabetes in youth. En grupp av 13 ärftliga sjukdomstillstånd som beror på mutationer i en dominant gen. Sjukdomen är vanlig i vissa familjer och drabbar både söner och döttrar. Förväxlas ofta med typ 1 eller typ 2. I Sverige finns uppskattningsvis cirka 6 000 personer med Mody. Behandling: Varierar med typ av mutation.

Sekundärdiabetes En diabetessjukdom som beror på skador i bukspottkörteln efter exempelvis inflammation, kirurgiska ingrepp, cancer eller gallsten. I Sverige finns uppskattningsvis cirka 7 500 personer med sekundärdiabetes. Behandling: Beror på skadan, men ofta insulin liknande typ 1.

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №2–2018

Medvet2-18.indb 38

2018-05-09 16:16


” Vi har hittat två faktorer som tycks påverka auto­ immuniteten: fet fisk och kaffe.”

Livet med diabetes.

bukspottkörtel. Nu finns så kallade ”hybrid closed loop”-system som kan minska insulintillförseln om sockret är på väg att bli för lågt, men också öka tillförseln om det tenderar att bli för högt. Systemet fungerar automatiskt under natten och mellan måltider. Men själva måltidsinsulinet måste patienten fortfarande dosera manuellt via pumpen. Helt automatiska system som även kan hantera måltidsinsulinet har funnits i flera år och testas just nu i ett antal olika kliniska studier, men finns inte kommersiellt tillgängliga ännu. Ju bättre dessa system blir desto mer likt den naturliga insulininsöndringen från bukspottkörteln blir behandlingen, allt i syfte att förhindra negativa följdeffekter senare i livet. – På kort sikt får man en förbättrad glukoskontroll och livskvalitet och på lång sikt ger den förbättrade blodsockerkontrollen minskad risk för senkomplikationer, säger Jan Bolinder.

EN DIABETESSJUKDOM som sällan får så mycket uppmärksamhet är vuxenvarianten av typ 1, det som kallas lada, trots att patientgruppen uppskattas vara i nästan samma storleksordning som typ 1-diabetes. Den förväxlas ofta med typ 2-diabetes eftersom debuten sker i vuxen ålder och patienterna ofta är överviktiga, men på grund av att immunförsvaret dödar de insulinproducerande cellerna behöver majoriteten av dessa patienter förr eller senare insulinbehandling. Sjukdomen tycks vara en blandning av typ 1- och typ 2-diabetes. – Har man typ 1-diabetes i släkten ökar risken sex gånger att få lada, medan om man har typ 2-diabetes i släkten är riskökningen bara fördubblad jämfört med de som inte har någon diabetes alls i släkten. Men samtidigt är kopplingen till livsstil väldigt nära typ 2-diabetes. Det är faktorer som påverkar insulinresistensen, som övervikt, stillasittande och rökning, som verkar utlösa lada, säger Sofia Carlsson.

Hon leder forskningsprojektet Estrid där hon tar in och följer lada-patienter från två svenska patientregister och identifierar riskfaktorer för att utveckla lada som hon jämför med patienter med typ 2-diabetes och friska kontroller. En faktor som sticker ut lite i hennes fynd är kaffet. Kaffe har en tydligt skyddande effekt mot typ 2-diabetes, men verkar öka risken för lada. – Vi har hittat två faktorer som tycks påverka autoimmuniteten: fet fisk och kaffe. Att fet fisk minskar risken är inte så kontroversiellt, man har sett liknande resultat för typ 1-diabetes hos barn, men för kaffet känner jag att vi behöver fler studier i andra patientgrupper innan vi kan säga något säkert, säger hon. Snart har Sofia Carlsson tioårsdata i sin bas av lada-patienter och hon och hennes forskargrupp håller just nu på att förbereda en uppföljning för att ta reda på vilken behandling de får och hur det går för dem. Det är fortfarande inte helt klarlagt vilken behandling som är bäst för lada-patienterna. – Vi vet att de har mycket bättre blodtryck, blodfetter och inte är lika överviktiga som typ 2-patienterna, men de har lika stor risk att dö i förtid och få hjärt-kärlsjukdom. Det verkar bero på att de har sämre glukoskontroll. Då kan man tänka att de borde behandlas bättre, säger Sofia Carlsson. Hon hoppas därför kunna bidra med ny kunskap om hur behandlingen skulle kunna förbättras. Diabetes har funnits i årtusenden, men vi vet fortfarande inte vad som i grunden orsakar sjukdomarna. Trots det har behandlingarna förbättrats avsevärt under senare år. Snart kan hela diabeteskartan ritas om igen om det svensk/finska förslaget till ny indelning vinner gehör. Och då är svenska patienter och forskare i högsta grad med och påverkar framtiden för hela världens diabetespatienter. Tips! Läs också om forskning kring hur den globala utbredningen av typ 2-diabetes kan stoppas (sidan 46) och om kroppens ”sockertermostat” (sidan 51). Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 39

39

2018-05-09 16:16


Intervjun  Ole Petter Ottersen

Han vill att forskningen tar ansvar Fler människor på jorden måste få tillgång till god vård och hälsa, menar Karolinska Institutets rektor. Ole Petter Ottersens vision om vad den medicinska forskningen och utbildningen ska bidra med är både global och långsiktig. Vägen dit ska gå via god etik, öppenhet och dialog med omvärlden. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

40

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 40

2018-05-09 16:16


RÄTTVIS

Karolinska Institutets vision är att förbättra människors hälsa. ”Det innebär automatiskt att vi måste engagera oss i att bekämpa de enorma skillnader i hälsa som råder i världen”, säger Ole Petter Ottersen.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 41

41

2018-05-09 16:16


Intervjun  Ole Petter Ottersen

NDER ÅTTA ÅR ledde Ole Petter Ottersen Universitetet i Oslo. I augusti 2017 tillträdde han som rektor för Karolinska Institutet. – Det är ju långt ifrån ett rutinjobb och det passar mig. Jag ser fram emot dagens överraskningar när jag vaknar. Allt som händer vid ett universitet som du inte kan förutse, gör jobbet mycket intressant. Det uppfattar jag som ett stort privilegium, säger han. EN HJÄRTEFRÅGA SOM Ole Petter Ottersen har tagit med sig in i rektorsarbetet är erfarenheterna från den kommission för global hälsa som han ledde mellan 2011-2014. Den undersökte de politiska bakomliggande orsakerna till den ojämlika fördelning som råder mellan olika människor i världen när det gäller tillgång till hälsa och vård. – Arbetet var en ögonöppnare för mig. Visste du till exempel att över fem miljarder människor saknar tillgång till säkra kirurgiska hälsotjänster till en överkomlig kostnad? De kan gå ett helt liv med ett ljumskbråck som enkelt skulle kunnat ha behandlats, säger han. Ole Petter Ottersen insåg också hur makt och hälsa många gånger hänger ihop och nämner ett exempel som kom fram i kommissionens rapport. – Ett stort bolag som tobaksjätten Phillip Morris visade sig ha större makt än nationen Uruguay när det gällde utformningen av varningar på cigarettpaket. Det visar hur ekonomiska intressen kan ha negativa effekter på människors hälsa i ett helt land, säger han. ATT MÖJLIGHETEN TILL hälsa hänger tätt ihop med andra frågor, som klimat42

och miljöfrågor samt ekonomisk och social hållbarhet, är också något som Förenta Nationerna tagit fasta på när de tagit fram Agenda 2030, en resolution för bland annat mer jämlik och bättre fördelad hälsa över hela världen (se artikel på sidorna 44-46 ). Nu vill Ole Petter Ottersen att målen även ska in i Karolinska Institutets kommande strategi. – Det är allas vårt ansvar att målen uppnås. För att lyckas behöver vi samarbeta över ämnesområden, men också över discipliner och geografiska gränser, på ett sätt som inte tidigare skett, säger Ole Petter Ottersen. I november anordnar Karolinska Institutet en konferens om målen i Agenda 2030. Här har studenterna en viktig roll. – De studenter vi utbildar nu ska ju genomföra målen framöver. Och det är ett otroligt komplext arbete som kräver att man tänker på tvärs eftersom man måste ta hänsyn även till många andra faktorer som påverkar hälsan än de rent medicinska. Vi måste anpassa våra utbildningar efter detta behov, säger han. Det är med andra ord inga små uppgifter Ole Petter Ottersen ser i rektorsarbetet. Men det hela började med en trasig radio - föremålet för den tioåriga Ole Petter Ottersens omsorg och nyfikenhet. Intresset för hur saker och ting fungerar och kan lagas har hela tiden funnits. Med tiden blev det människohjärnan han ville förstå – och reparera. Namn: Ole Petter Ottersen Titel: Rektor för Karolinska Institutet, professor vid Institutt for medisinske basalfag, Universitetet i Oslo. Ålder: 63 Familj: Sambo som är forskare vid Oslo universitet och två söner. Motto: ”Det finns bara en akademi och den är global” Så kopplar jag av: Samlar konst, lyssnar på musik och springer på fjället. Förebild: Fysikern och Nobelpristagaren Niels Bohr. Han var, som jag själv, inspirerad av konsten. Bästa forskaregenskap: Nej, det vill jag inte svara på. Svårast med att vara rektor: Jag kan bli otålig, allt tar tid i akademin. Men det ska det också göra. Utmärkande drag enligt kollegor: ”Energisk, engagerad och entusiastisk”. ”Den bästa kommunikatör jag träffat”.

– Jag har aldrig ångrat mitt ämnesval. Det är oerhört intressant att forska på det organ som man använder när man forskar, säger han. FOKUS FÖR Ole Petter Ottersens grundforskning de senaste åren har varit hjärnans vattenkanaler, så kallade akvaporiner. Dessa proteiner sitter i cellväggarna och släpper igenom vattenmolekyler – men inget annat – och har därför en viktig roll i kroppens vätskebalans. Ett mål för Ole Petter Otter-sens forskning, som framför allt skett vid Universitetet i Oslo, har varit att bättre förstå hur vattenkanaler är involverade i utvecklingen av hjärnödem, när hjärnan svullnar upp efter exempelvis en stroke. Det är ett potentiellt livshotande tillstånd som kan uppstå snabbt och beror på att för mycket vatten ansamlas inne i hjärnan. – Vi har kartlagt hur vattenkanaler av typen akvaporin 4 är organiserade i hjärnan. Där ligger de samlade kring de små blodkärlen och bildar portaler, vattenvägar, in och ut ur hjärnan. Vi har också visat att vattentransporten in i hjärnan minskas efter en stroke hos genetisk modifierade möss som inte har akvaporin 4 kring blodkärlen, säger Ole Petter Ottersen. Nu försöker forskargruppen omvandla kunskapen till en behandling. Att förstå sjukdomsmekanismer och att förbättra diagnos, behandling och prevention för de som drabbas av stroke, men även andra hjärnsjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, har alltid varit Ole Petter Ottersens drivkraft som forskare. Och att hålla kontakt med forskningen även som rektor är otroligt viktigt, menar han – Det finns viktiga synergieffekter mellan verksamheterna. Sitt eget förhållande till forskningen beskriver han närmast som ett beroende. – När man forskar tänker man på ett annat sätt än när man arbetar med akademisk ledning. Jag vill helst använda min hjärna till att tänka på forskningsfrågor varje dag. Om det går en vecka utan forskning får jag abstinens, säger han. MEN REKTORSFRÅGORNA är många och tar tid. En fråga som engagerar Ole Petter Ottersen är att många medicinska forskningsresultat som publiceras i dag inte kan återupprepas.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 42

2018-05-09 16:16


– Det riskerar sänka tilliten till forskningen. Problemet måste diskuteras i detalj av forskarsamhället och det måste lösas, säger han. Att resultat som publiceras är robusta och går att lita på är också en grundläggande etisk fråga. Och de etiska frågorna kopplade till medicinsk forskning är en av de allra största utmaningarna att ta tag i, enligt Ole Petter Ottersen. – Karolinska Institutet har ju haft stor anledning att diskutera etik de senaste åren, men liknande frågor upptog en stor del av min tid även innan jag kom hit. Jag tror universiteten måste ha en proaktiv inställning. Vi måste alltid tänka igenom i förväg vilka etiska frågeställningar som kan dyka upp till följd av ny kunskap, som till exempel nya metoder som genverktyget crispr, och jag anser att det är Karolinska Institutets plikt att vara längst fram i detta arbete, säger han. Därför arbetar Ole Petter Ottersen just nu för att etablera en global kommission för etikens gråzoner i medicinsk forskning. – För det finns många. Hur skiljer man till exempel mellan vård och forskning, det är oklart. Hur man definierar oredlighet i forskning varierar också mellan länder, i Sverige saknas till exempel en klar definition av begreppet, säger han. NÅGOT AV DET allra viktigaste preventiva arbetet för att hindra vetenskaplig oredlighet är att skapa en öppen och generös kultur i forskningsmiljöerna, menar han. – Att dela sina resultat och tankar med sina kollegor och omvärlden är viktigt för att bredda sina perspektiv och få syn på alternativa vägar. Det måste hela tiden ske en diskussion i forskargrupperna som ger möjlighet att kritiskt granska varandras idéer och arbete, säger Ole Petter Ottersen. Han framhåller även vikten av akademisk frihet.

Ole Petter Ottersen om  …

LÄRARE

”Studenterna vid ett universitet är vår framtid. Att utbilda dem är ett oerhört viktigt arbete”, säger Ole Petter Ottersen. I höst kommer han själv att undervisa i anatomi. ”Det ser jag fram emot”.

– Forskning måste ske utan inblandning av politiska svängningar, tillfälliga åsikter och andra särintressen. Evidens och korrekta fakta är helt fundamentalt när vi ska bygga vårt samhälle. Att ta beslut utifrån fake news är som att navigera med en felaktig karta, säger

…Hans Rosling Jag har otrolig respekt för honom. Han stod för en faktabaserad världssyn – motsatsen till det som vi tyvärr ser en del av i samhället i dag nämligen att beslut fattas på känslor och intuition.

…Edvard Munch Han var psykiskt sjuk under perioder av sitt liv och med sin konst, som skildrar livets många svåra utmaningar, talar han till oss alla inom medicinen. Det inspirerar mig.

Ole Petter Ottersen. Men det är ett ömsesidigt ansvar. – Universiteten måste göra ett transparent arbete som är lätt att granska och följa och på så vis skapa tillit att fritt fortsätta ta reda på sanningen, säger han.

…ifall forskning måste vara nyttig All forskning av hög kvalitet kommer till syvende och sist till nytta. Frågan är mer hur lång tid det tar. Men vi måste också se att grundläggande kunskap har ett värde i sig.

…idén med universitet Det måste vara mer än bara ett forskarhotell, det ska vara en plats där utbildning, forskning och innovation integreras, där forskning även sprids i undervisning och till samhällets nytta. Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 43

43

2018-05-09 16:16


Perspektiv  Agenda 2030 kan, ekologin och ekonomin faktiskt hänger ihop, säger han.

På väg mot en bättre värld Vi har enats om målen, men hur ska de nås? Forskarna har en plan för hur de tänker bidra. Text: Ola Danielsson Illustration: Jing Jing Tsong/the iSpot

I

SEPTEMBER 2015 ANTOG Förenta nationernas generalförsamling Agenda 2030, en framtidsvision för en bättre värld som inkluderar 17 globala hållbarhetsmål och 169 delmål. Nu arbetar alla länder för fullt med att ta fram egna handlingsplaner. Agendans tredje mål handlar om hälsa och välbefinnande och kan tyckas räcka gott och väl som utmaning för den som vill förbättra människors hälsa, som exempelvis forskare vid Karolinska

44

Institutet. Haken är bara att alla mål är integrerade. Det innebär att inget mål kan nås utan att de andra målen också uppfylls. Hälsorelaterade delmål dyker upp överallt i andra huvudmål om alltifrån miljö och ekonomi till utbildning och vice versa. FN föreslår ökat samarbete mellan aktörer av olika slag, på både nationell och global nivå. Tobias Alfvén, forskare i global hälsa vid institutionen för folkhälso-vetenskap, Karolinska Institutet, välkomnar ansatsen. – För första gången har vi ett gemensamt ramverk som visar hur männis-

DE ÅTTA MILLENNIEMÅLEN som världen arbetade mot mellan åren 2000 och 2015 beskrevs också som sammanvävda. Men i jämförelse handlade de enligt Tobias Alfvén om en avgränsad samling problem, i huvudsak inriktade på fattigdomsbekämpning och akuta problem i utvecklingsländer. De 17 globala utvecklingsmålen, som i sin tur består av 169 delmål, har en betydligt bredare ambition. – Fördelen med millenniemålen var att de var lätta att fokusera på, men de gav ingen riktigt helhetsbild, säger Tobias Alfvén. Nackdelen med att ha en helhetsbild är att problemen framstår som komplicerade och svårlösta. – Risken finns att när vi fokuserar på helhetsbilden blir det lätt att bara se det komplexa och svåra och att säga att någon annan är bättre lämpad att göra något åt det. Och sen händer inte så mycket. Det är min oro, säger Tobias Alfvén. Han har nyligen blivit utvald att delta i ett ledarskapsprogram i global hälsa drivet av Sight, Swedish institute for global health transformation, där han tillsammans med forskare från andra discipliner ska arbeta för att stärka svensk forsknings förmåga att bidra till Agenda 2030. Tobias Alfvén menar att en styrka hos Agenda 2030 är att den ökar möjligheten att lösa många problem samtidigt, om bara människor lyckas lyfta blicken och samarbeta mot det gemensamma. Ett exempel på ett mål av hanterbar storlek kan vara en hälsosam stad. – Många städer är varken hälsosamma, hållbara eller bra för miljön. Men lyckas vi förbättra ett av dessa områden så har det en positiv inverkan även på de andra. Här kan vi forskare samarbeta över ämnesgränser och tillsammans bidra till att komma på smarta lösningar, säger Tobias Alfvén. EN ANNAN ENANDE strategi som Tobias Alfvén föreslår är att tänka på hur vi kan göra livet så bra som möjligt för våra barn, från mammas mage, via förlossningen och hela vägen till en vuxen individ. – En vettig uppväxtmiljö och en god

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 44

2018-05-09 16:16


Foto: Ida Rutström. Illustration: iStockphoto

” Den stora minskningen av barna­ dödligheten de sista 25 åren är en helt makalös förbättring.” hälsa för det växande barnet – jag tror vi kan enas ganska bra om vad det är. Lyckas vi med det så har vi ett samhälle som är bra för nästan alla, säger han. Tobias Alfvén och hans kollegor publicerade nyligen en artikel som analyserar hur barnhälsan skulle kunna gynnas av förbättringar i ett antal sektorer i samhället förutom medicinen, som exempelvis utbildning, handel, jordbruk, social trygghet och transporter. Omvänt hör barnen till dem som drabbas hårdast i dåligt fungerande samhällen. Delmålet som handlar om barnhälsa säger att dödligheten bland barn under fem år ska reduceras till under 25 per 1000 levande födda. – I dag ligger den siffran, som jag tycker är den kanske viktigaste hälsoindikatorn på jorden, på 43. Det innebär att det nästan krävs en halvering, så det är väldigt ambitiöst. Tobias Alfvén tycker dock att det är ett rimligt mål. Han påminner om att världen har lyckats halvera barnadödligheten en gång tidigare, nämligen under 1990-2015 då världen arbetade mot millenniemålen. – Den stora minskningen av barnadödligheten de sista 25 åren är en helt makalös förbättring, säger han.

om hand. Feber kan bero på en ofarlig infektion eller vara ett symtom på malaria, lunginflammation eller diarré – de tre vanligaste dödsorsakerna hos barn under fem år. Lokala byhälsovårdare kan upptäcka dessa sjukdomar, men ibland kan inte orsaken fastställas direkt. I forskarnas studie fick hälften av dessa barn rådet att komma tillbaka efter tre dagar, enligt Världshälsoorganisationens nuvarande riktlinje. Den andra hälften fick rådet att endast komma tillbaka om febern inte går över eller förvärras. – Det visade sig att det inte gjorde någon skillnad alls för hur det går för barnen. Vi hoppas att detta kan påverka de globala råden för hur dessa barn handläggs, säger Tobias Alfvén. Syftet är att frigöra resurser till de verkliga behoven.

Fakta: De globala målen

STORA POSITIVA samhällsförändringar, som att den extrema fattigdomen minskade och att tillgången till rent vatten och utbildning ökade, i kombination med riktade insatser som vaccinationer, behandling med vätskeersättning vid diarréer och förbättrad prevention och behandling av malaria var avgörande för den minskade barnadödligheten. Men även i samhällen där de grundläggande mänskliga behoven är uppfyllda kommer barn födas för tidigt – det måste också finnas ett bra sjukvårdssystem. Det är svårt att åstadkomma på kort tid i länder där förutsättningarna saknas. Men enligt Tobias Alfvén är det viktigt att se att små förändringar i de system som finns kan göra stor skillnad för sjukvårdens effektivitet. Han och hans kollegor har precis blivit klar med en studie i Etiopien som omprövar hur barn med feber ska tas

– Globala riktlinjer påverkar miljontals vårdbesök varje år, men de är långt ifrån alltid evidensbaserade. Vårdbesök som är onödiga kan förvärra hälsan genom att ta resurser från annat, dels från sjukvården men också från familjerna som hade kunnat arbeta i stället för att resa långväga till sjukhuset, säger han. Ett annat projekt förfinar snabbtester, så att det ska bli lättare att skilja mellan bakterieorsakad och virusorsakad lunginflammation. Ytterligare ett forskningsprojekt riktar in sig på den näst vanligaste dödsorsaken under första levnadsmånaden, nämligen syrebrist i samband med förlossningen. Standardbehandlingen i dag är andningshjälp med så kallad mask och blåsa. Rätt utförd är det en effektiv metod, men den kräver erfarenhet. Om barnets nacke hålls i fel vinkel så kommer ingen luft in. Därför prövas en alternativ mask, så kallad larynxmask, i en randomiserad studie i Uganda. Larynxmasken är lättare att använda av personer med begränsad erfarenhet. Frågan som nu behöver besvaras är om det leder till att fler barn räddas.

Så här ska världen se ut år 2030: 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpning av klimatförändringen 14. Bevarade hav och marina resurser 15. Skyddade ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Stärkt globalt partnerskap. Källa: globalamålen.se

FÖR ATT MÖJLIGGÖRA utvärdering av mål och delmål har FN kommit överens om 232 mätbara indikatorer. Av dessa handlar 50 stycken om hälsa. Det internationella forskningssamarbetet Global Burden of Disease study (GBD) följer det globala hälsoläget och har analyserat 37 av dessa för 188 länder under åren 1990-2016. Enligt GBD är Singapore, Island och Sverige de länder som bäst uppfyller utvecklingsmålen, medan Afghanistan, Centralafrikanska republiken och Somalia har längst väg att vandra. Men Emilie Agardh, docent i epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap och som har varit drivande i GBD-samarbetet från Sveriges håll

Läs mer om hälsodelmålen på nästa sida.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 45

45

2018-05-09 16:16


Perspektiv  Agenda 2030

” Om de inte vore ambitiösa så skulle de inte vara bra mål.” 46

Mål 3: Hälsa och välbe­ finnande Det övergripande målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Så här ser delmålen ut: Mödradödlighet Ner till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar.

Barnadödlighet Spädbarn: Ner till mindre än tolv dödsfall per 1 000 levande födda. Upp till fem år: Ner till mindre än 25 dödsfall per 1000 levande födda. Smittsamma sjukdomar Aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar ska utrotas. Hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar ska bekämpas. Icke smittsamma sjuk­domar Dödsfall ska minskas med en tredjedel. Psykisk hälsa och väl­befinnande ska främjas.

ENLIGT DE GLOBALA målen ska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar minskas med en tredjedel till 2030. Men typ 2-diabetes är ett växande problem i många samhällen (läs mer på sidorna 28-39 ). Meena Daivadanam, forskare i global hälsa vid Uppsala universitet och institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet leder projektet Smart2D som försöker hejda diabetesepidemin på tre platser: Landsbygden i Uganda, ett urbant slumområde i Sydafrika samt i socialt utsatta områden i Sverige. Hon förklarar att det behövs insatser på en bredare front än vad sjukvården kan erbjuda. Prevention av kommande epidemier är inte sjukvårdens starkaste sida. De grupper som behöver hjälp kontaktar heller inte alltid vården. – De som tas om hand av vården är främst de som redan är sjuka. Men med typ 2-diabetes är det bättre att nå människor i tidigare skede, så att sjukdomen kan förebyggas eller behandlas i tid, säger hon. Inom Smart2D prövas strategier som visat sig framgångsrika för att stärka vårdsystemet i andra sammanhang. Det handlar bland annat om så kallad ”task shifting” där uppgifter flyttas från

Drogmissbruk Ska förebyggas och behandlas. Trafikolyckor Dödsfall och skador ska halveras. Sexuell och reproduktiv hälsovård Alla ska ha tillgång. Allmän hälso- och sjukvård Alla ska ha tillgång. Kemikalier och miljö­ föroreningar Väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall. Källa: globalamålen.se

vårdapparaten till exempelvis kommun­ anställda eller vanliga medborgare. Först prövas ett system för screening av diabetes som utförs på allmänna platser utanför sjukvården. Därefter följer en interventionsfas, där personer som riskerar diabetes får delta i gruppsamtal och aktiviteter som syftar till en förändrad livsstil. Projektet involverar samarbeten mellan olika vetenskapliga discipliner, men också med olika samhällsaktörer och medborgare i de tre länderna. Målet är att hitta metoder som faktiskt fungerar i praktiken. – Vi kan inte göra det här bara som ett universitet. Det biomedicinska angreppssättet tar oss en bit på vägen, men för att se hela problemet behöver vi fler perspektiv och arbeta som ett team, säger hon. Meena Daivadanam vågar inte gissa om de globala målen kommer uppfyllas. Men hon ser ett stort värde i att de finns. – Om de inte vore ambitiösa så skulle de inte vara bra mål. För forskningen kring icke-smittsamma sjukdomar har de definitivt redan gjort skillnad genom att finansiering har ökat, särskilt för projekt som har ett integrerat angreppssätt och studerar sjukdomar i sitt sammanhang, säger hon.

Foto: Kristjan Aunver, iStockphoto

sedan 2012, påpekar att det finns stora ojämlikheter även inom länder. Sverige är inget undantag och även här finns mycket att göra. – Även om Sveriges sjukvårdssystem har rankats som ett av de bästa i världen så finns det, som i många andra höginkomstländer, betydande skillnader i hälsa mellan landets landsting och regioner och även i sociala grupper. Orsakerna till skillnaderna är inte helt klarlagda och vi saknar fortfarande en bra och jämförbar helhetsbild, säger hon och menar att GBD har potential att erbjuda just detta. En hörnsten i Agenda 2030 är att de globala målen gäller alla delar av befolkningen. Ingen får lämnas bakom. Många länder försöker nu synliggöra sina inre ojämlikheter i hälsa för att göra detta möjligt. Emilie Agardh bidrar genom att arbeta för att kommande analyser inom ramen för GBD ska innehålla mer detaljerad information om Sverige, utifrån olika landsting och socioekonomiska grupper. – Informationen behövs för framtida insatser för att minska ojämlikheter i hälsa, men även för att kunna utvärdera FN:s utvecklingsmål på subnationell nivå i Sverige, och jämföra med andra länder på mer lokal nivå, säger hon. Enligt Emilie Agardh kan Sverige, som är ett av de länder som bäst uppfyller utvecklingsmålen då också bidra med kunskaper om var och varför det går bra eller mindre bra genom att lyfta upp framgångsrika satsningar och sprida detta både nationellt och internationellt. De största orsakerna till sjukdomsbörda globalt sett är ickesmittsamma sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, cancer, psykiska sjukdomar/ beroendetillstånd, rörelseapparatens sjukdomar och diabetes. De är kopplade till fysisk aktivitet, kosthållning och andra livsstilsfaktorer som skiljer sig mellan olika grupper och länder.

Nästan en halvering jämfört med idag.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 46

2018-05-09 16:16


Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Blir man stark när det behövs? Stämmer det att man kan bli övermänskligt stark i krisartade situationer? / Rickard

Foto: Istockphoto

Svar

Det kan till viss del stämma beroende på att den maximala muskelstyrkan påverkas av många faktorer. Muskelns storlek men också andra muskelfiberegenskaper och neurologiska faktorer som nervstimuleringshastighet, hur lättstimulerad den motoriska nervcellen är samt graden av stimulerande och hämmande impulser spelar in. Det senare exemplifieras av att man trots maximal ansträngning ofta når ännu högre muskelkraft om en elektrisk muskelstimulering läggs ovanpå den maximala viljemässiga ansträngningen. Det finns i litteraturen flera intressanta exempel på olika sätt att påverka muskelstyrkeutvecklingen. Genom att skjuta ett pistolskott några sekunder innan ett styrketest har man visat en ökning av muskelstyrkan med i medeltal tio procent. Detsamma har visats ske om försökspersonerna skriker högt precis innan styrketestet. Det finns också belägg för att hypnos och vissa farmaka (alkohol, adrenalin, amfetamin) kan ge positiva effekter på den maximala viljemässiga muskelstyrkan, ända upp mot 25 procent i vissa fall.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

/

Jan Henriksson professor emeritus i arbetsfysiologi Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 47

47

2018-05-09 16:16


F+S  Medicinfrågor

Förändras personligheten? Jag läste just att ny forskning visar att personligheten ändras under livet. Stämmer det? / Annika

förändra kroppsliga symptom. Om vi däremot tänker oss att en patient får ett äkta läkemedel finns det mycket forskning som visar att effekten av den behandlingen kan variera beroende på patientens förväntningar eller vilken information och vilket bemötande patienten får i samband med att behandlingen ges. Det finns alltså en specifik effekt av det aktiva läkemedlet men också en icke-specifik behandlingseffekt som hänger ihop med förväntningar, bemötande etc. Den här typen av forskning visar att all behandling har en potentiell “placebokomponent” i sig, i varierande grad, och att vi även bör fästa vikt vid detta när vi ger sjukvård för att maximera chansen till god behandlingseffekt.

Då vi talar om personlighet hamnar vi ofta i en diskussion om vad vi egentligen menar med begreppet. Äldre definitioner har ofta försökt ringa in just de aspekter av en person som ansetts vara stabila i olika situationer och över tid. På så sätt är ”oföränderlighet” inbyggt i själva definitionen. Numera är mycket forskning inriktad mot individuella skillnader i psykologiskt fungerande, där även aspekter som kognitiv förmåga eller intelligens anses vara betydelsefulla. Det är en öppen fråga om detta är en del av vår personlighet. Kognitiv förmåga är lättare att mäta än andra aspekter av vår personlighet och forskningen tenderar att studera dessa saker var för sig. Forskningen visar att kognitiv förmåga, men särskilt det som brukar kallas personlighet, kan förändras i början av livet och sedan uppvisar en viss ökad stabilitet med ökad ålder. Medan de ärftliga faktorernas inflytande ökar med åren för kognitiv förmåga så upprätthålls stabiliteten i personlighet mer av omgivningsfaktorer. Man använder ibland uttrycket stabilitetsmognad och det har visat sig att denna ”mognad” sker långt senare i livet avseende personlighet jämfört med kognitiv förmåga. Så svaret på din fråga, ja personlighet är mer föränderligt över livets gång det vill säga under ett längre tidsfönster, än vad forskningen åtminstone tidigare antagit.

Karin Jensen forskare i neurovetenskap

Bo Melin professor i arbetspsykologi

Sockerpiller är ett ovanligt lurigt sätt framkalla placeboeffekter.

Är placebo att luras? Går det att använda placebo inom vården på ett etiskt sätt, alltså utan att patienten luras att tro att behandlingar är mer effektiva än de är? / Felicia Ibland hör man att placeboeffekten bör utnyttjas mer inom vården men då är det viktigt att man skiljer på placebo i traditionell mening och de positiva hälsoeffekter som kan uppnås genom sådant som omger en behandling men inte går att härleda till behandlingen i sig. En traditionell definition av placebo innebär att en patient luras att tro att en innehållslös behandling, som till exempel ett sockerpiller, är ett äkta läkemedel. Det faktum att patienten tror att hen får äkta läkemedel förändrar hjärnans neurobiologiska processer och kan i sin tur

Svar

48

/

/

Foto&illustration: Istockphoto

Svar

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 48

2018-05-09 16:16


F+S Det finns goda skäl att tvivla på att alkohol är nyttigt.

Är alkohol verkligen nyttigt? Man läser ofta att det är nyttigt för hälsan med en mindre mängd alkohol, säg ett halvt glas vin om dagen. Finns vetenskapligt belägg för att säga det? / Ninni

Foto: Istockphoto

Svar

Enligt min mening finns det i dag inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att ge ett säkert svar på frågan. Under ett stort antal år har studier publicerats som visat ett samband mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad dödlighet, framför allt avseende minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Man talar om ett J-format samband där risken förefaller vara högre bland icke-konsumenter samt högkonsumenter, än bland dem med en måttlig alkoholkonsumtion. Det finns inga exakta definitioner på vad måttlig konsumtion är i detta sammanhang, men en mängd motsvarande ett halvt till ett glas per dag är vanliga i litteraturen. På senare år har dock denna forskning fått kritik från olika håll. Kritiken har framför allt uppmärksammat metodologiska problem med tidigare forskning.

Forskningen kring sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödlighet grundar sig på så kallade observationsstudier där olika grupper i befolkningen jämförs. Sådan forskning lider av problemet att det är svårt att kontrollera för alla faktorer som kan påverka det man vill mäta, i detta fall andra faktorer än alkoholkonsumtion som kan påverka dödligheten. Den viktigaste kritiken handlar om att jämförelsegruppen – personer som avstår helt från alkohol – vid närmare betraktelse är svårare belastad i olika avseenden som är viktiga för hälsan. Det är exempelvis vanligt att avstå från alkohol i samband med stigande ålder och därmed sammanfallande ökad sjuklighet. Enkelt uttryckt – människors alkoholvanor kan vara resultatet av deras allmänna hälsotillstånd snarare än tvärtom. Om personer med bakomliggande hälsoproblem tenderar att avstå från alkohol så kan en måttlig alkoholkonsumtion hos andra i viss mån betraktas som en indikation på allmänt välbefinnande och en god hälsa. Det är därför förväntat att de två grupperna

uppvisar hälsoskillnader, men det är svårt att säga exakt hur alkoholvanor spelar in. Sista ordet i denna debatt är troligtvis inte sagt, men mycket tyder på att det skenbara orsakssambandet mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad dödlighet snarare kan förklaras av metodologiska brister i tidigare forskning.

/

Anders Hammarberg klinisk alkoholforskare

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 49

49

2018-05-09 16:16


Topplistan

Ny grundläggande kunskap om generna hos personer som drabbas av astma kan förhoppningsvis ge förbättrad diagnostik och behandling i framtiden.

Astmatiker har DNA-förändringar i immunförsvarets celler ASTMA BEROR PÅ att luftrören är kroniskt inflammerade och yttrar sig i svårigheter att andas. I Sverige är uppskattningsvis 800 000 personer drabbade av sjukdomen, varav cirka 50 000 har svår astma som ger stora problem i vardagen. Orsaken till astma tycks vara en kombination mellan arv och en rad miljöfaktorer, men det finns fortfarande 50

många kunskapsluckor att fylla. I samarbete med bland annat universitetet i Groningen, Nederländerna, har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en omfattande kartläggning av vilka epigenetiska förändringar som kan kopplas till astma. Epigenetiken styr var och när olika gener är aktiva, och DNA-metylering är en av mekanis-

merna för att reglera detta. Den aktuella studien visar att astmatiker har en lägre grad av DNA-metylering i vissa immunförsvarsceller jämfört med friska kontrollpersoner, framför allt i så kallade eosinofila celler som är centrala för den astmatiska inflammationen. DNAförändringarna som forskarna identifierade på 14 olika ställen i genomet hos barn med astma fanns dock inte från födseln, utan dessa är alltså förvärvade förändringar. – Vi tror att fynden är en viktig pusselbit för att förstå sjukdomsmekanismerna, även om vi ännu inte kunnat visa att de epigenetiska förändringarna verkligen orsakar astma. Våra resultat tyder på att den minskade DNA-metyleringen hos astmatiker leder till ökad aktivering av immunförsvarscellerna, vilket spelar en central roll vid utveckling av astma, säger Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Studien inkluderade över 5 000 barn från tio europeiska kohorter, bland annat den svenska födelsekohorten BAMSE (barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi) som leds av Erik Melén. Forskningen är resultatet av ett längre samarbete med europeiska forskare inom EU-programmet MeDALL, Mechanisms of the development of allergy. – Detta är den hittills största epigenetiska astmastudien och vår förhoppning är att våra upptäckter ska leda till förbättrad diagnostik och behandling. Att påverka den epigenetiska regleringen skulle kunna bli en ny intressant behandlingsstrategi, säger Erik Melén. DNA methylation in childhood asthma: an epigenome-wide meta-analysis Xu CJ et al. Från Karolinska Institutet: Söderhäll C, Gruzieva O, Kebede Merid S, Kumar A, Pershagen G, Reinius L, Alenius H, Fyhrquist H, Kere J, Melén E Lancet Respiratory Medicine februari 2018

Foto: Stefan Zimmerman, Istockphoto.

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 50

2018-05-09 16:16


Möss med skador i ryggmärgen kunde återhämtas

L I S TA

Fler nya topppublikationer

VID SKADOR I hjärna eller ryggmärg blir

den drabbade ofta permanent av med vissa funktionella förmågor. Man har sett att det hänger ihop med bildandet av ärrvävnad men det har varit oklart exakt varför nervtrådarna inte klarar av att växa tillbaka efter skada. Genom studier på ryggmärgsskadade möss har forskare vid Karolinska Institutet nu identifierat att en viss sorts celler som ligger tätt intill blodkärlen utgör en del av ärrvävnaden. När forskarna hämmade bidraget av just dessa celler till ärrbildningen klarade vissa nervfibrer att växa genom skadan och återfå kontakt med andra nervceller. Detta ledde till förbättrad funktionell återhämtning hos de ryggmärgsskadade mössen. – Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz, gruppledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Lau fellow vid Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine.

Foto: Ulf Sirborn, Stefan Zimmerman, Istockphoto.

Reducing Pericyte-Derived Scarring Promotes Recovery after Spinal Cord Injury Oliveira Dias D, Kim H, Holl D, Werne Solnestam B, Lundeberg J, Carlén M, Göritz C, Frisén J Cell mars 2018

Ny kunskap om hur skador i centrala nervsystemet läker kan förhoppningsvis användas på människor i framtiden.

Det är celler i bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, som har huvud­ansvaret för blodsockerregleringen i kroppen, visar ny forskning.

”Sockertermostat” identifierad UNDER NORMALA betingelser är sockerkoncentrationen i vårt blod väl reglerad. Det som anses vara normala värden varierar mellan olika djurarter men för låga eller för höga värden är livshotande och det senare leder till diabetes. Exakt hur regleringen styrs är okänt men det är en komplex interaktion som involverar organ som levern, hjärnan och den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln, de så kallade Langerhanska öarna. Genom att transplantera Langerhanska öar från olika djurarter, inklusive människa, till friska och diabetiska möss och därefter mäta blodsockerkoncentrationen kunde forskare vid bland annat Karolinska Institutet visa att öarna överförde blodsockerregleringen från de djurarter de kom ifrån. – Det tyder på att det är de Langerhanska öarna som har det övergripande ansvaret för att reglera blodsockerkoncentrationen, det vill säga att de fungerar som “sockertermostater” i våra kroppar, säger Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och huvudansvarig för studien.

Interactions within the Pancreatic Islet Determine the Glycemic Set Point Rodriguez-Diaz R, Molano RD, Weitz JR, Abdulreda MD, Berman DM, Leibiger B, Leibiger IB, Kenyon NS, Ricordi C, Pileggi A, Caicedo A, Berggren PO Cell Metabolism mars 2018

Så regleras musklers syreförbrukning The FIH (Factor Inhibiting HIF) asparaginyl hydroxylase regulates oxidative metabolism and accelerates metabolic adaptation to hypoxia Sim J, Cowburn AS, Palazon A, Madhu B, Tyrakis PA, Macías D, Bargiela DM, Pietsch S, Gralla M, Evans CE, Kittipassorn T, Chey YCS, Branco CM, Rundqvist H, Peet DJ, Johnson RS Cell Metabolism april 2018 Aggressiv bröstcancer resistent redan före cellgiftsbehandling Chemoresistance evolution in triplenegative breast cancer delineated by single cell sequencing Kim C, Gao R, Sei E, Brandt R, Hartman J, Hatschek T, Crosetto N, Foukakis T, Navin NE Cell april 2018 Kinolonantibiotika kopplas till ökad risk för akut aortasjukdom Fluoroquinolone use and risk of aortic aneurysm and dissection: nationwide cohort study Pasternak B, Inghammar M, Svanström H BMJ mars 2018 Litium ger lägst risk för återinläggning vid bipolär sjukdom Real-world effectiveness of pharmacologic treatments for the prevention of rehospitalization in a finnish nationwide cohort of patients with bipolar disorder Lähteenvuo M, Tanskanen A, Taipale H, Hoti F, Vattulainen P, Vieta E, Tiihonen J JAMA Psychiatry februari 2018 Ny möjlig princip för cancerterapi Irreversible inhibition of cytosolic thioredoxin reductase 1 as a mechanistic basis for anticancer therapy Stafford WC et al. Medverkande vid KI: Peng X, Hägg Olofsson M, Zhang X, Lu L, Cheng Q, Trésaugues L, Augsten M, Martinsson Ahlzén HS, Orwar O, Östman A, Stone-Elander S, Linder S, Arnér ESJ Science Translational Medicine februari 2018 Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 51

51

2018-05-09 16:16


Aktuellt  på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Nobel Symposium: Cancer Immunotherapy JUN En rad internationella forskare talar på Nobelsymposiet om immunterapi vid cancer. När: 11–12 juni. Var: Nobel forum, Campus Solna Registrera dig senast 11 maj via ki.se/kalender

11

Pedagogiskt Forum - Huddinge Mats Almegård, Axel JUN Englund, Astrid Seeberger samtalar om författaren W. G. Sebald. När: 11 juni kl 12-13 Var: Birkeaulan, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Kontaktperson: Astrid Seeberger.

11

Aktiviteter med Karolinska Institutet Symposium Schizofrenidagen Patienter, anhöMAJ riga, vårdpersonal, forskare och allmänhet är alla välkomna till en eftermiddag med föreläsningar om schizofreni och en efterföljande frågestund. Deltagande är gratis, anmäl gärna via länk på ki.se/kalender. När: 28 maj kl 13-17 Var: Erling Persson-salen, Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, Campus Solna.

28

Kunskapsseminarium vid NASP Nationellt centrum MAJ för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) bjuder in alla intresserade till kunskapsseminariet “Återhämtningsorienterat vårdande förhållningssätt efter suicidförsök”

29

52

med Linda Sellin, fil dr i vårdvetenskap, universitetslektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. När: 29 maj kl 13-14:15 Var: Granits väg 4, Karolinska Institutet, Campus Solna. Begränsat antal platser: 25. För att delta, skicka din anmälan till: sebastian.hokby@ki.se Öppna seminarier vid NVS Aging Research MAJ Center (ARC) har bjudit in Geert Jan Biessels, Professor, UMC Utrecht: Diabetes, cognitive ageing and dementia. När: 29 maj kl 13:30 Var: Seminarierum ”John” i Widerströmska huset, Tomtebodagvägen 18, Solna. Ingen föranmälan krävs.

29

Rolf Luft Symposium Utdelning av Rolf Luft award 2018 MAJ med vice rektor Karin Dahlman-Wright samt

30

föredrag av internationella och svenska forskare. När: 30 maj kl 13-18. Var: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Campus Solna. Anmäl dig senast den 23 maj via www.fokusdip.se Disputation Josef Brandström Diagnostics and JUN treatment of nut and peanut allergy. När: 1 juni kl 9:00 Var: Södersjukhusets Aula (hiss C, plan 6), Södersjukhuset.

1

Musikuppträdande Biomedicums kör, Biomusicum, JUN framför sånger av Sting, Evert Taube och andra välkända kompositörer, arrangerade av körledare Malin Strömdahl-Sherman. När: 11 juni kl 12-13 Var: Biomedicum, Solnavägen 9, Ljusgården, plan 3, Campus Solna.

11

Seminarium i Almedalen: Vem tar ansvar för världens JUL hälsa? Karolinska Institutet ordnar ett seminarium om hur de globala mål som FN satt upp för hållbar utveckling till år 2030 ska nås med hjälp av samarbeten över ämnesområden, discipliner och geografiska gränser. När: 3 juli kl 15:45 - 17:00 Var: Lojsta 2, Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2, Visby. Läs mer om programmet och medverkande på ki.se/kalender

3

Kunskapsseminarium vid NASP Nationellt centrum SEP för suicidforskning och prevention bjuder in alla intresserade till kunskapsseminariet ”Suicid bland migranter och flyktingar” med Ellenor Mittendorfer-Rutz, docent, vid institutionen för klinisk neurovetenskap. När: 11 september kl 13-14:15 Var: Granits väg 4, Karolinska Institutet, Campus Solna. Begränsat antal platser: 25, anmäl till: sebastian.hokby@ki.se

11

Foto: Annika af Klercker

Tips! Lyssna på Åsa Konradsson Geuken på Schizofrenidagen. Hon forskar om schizofreni och kommer att berätta om hur det var när hennes bror Mats insjuknade. Här syns de tillsammans.

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 52

2018-05-09 16:16


Boktips Att sprida en faktabaserad världsbild var professor Hans Roslings passion.

FLER BOKTIPS

Fråga barn­ psykologen Malin Bergström (Stevali) Tar barn skada av att föräldrar håller på med mobilen? Det är bara en av de 142 frågor som Malin Bergström, barnpsykolog och forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, har besvarat i Vi Föräldrar och som nu ges ut i bokform. Frågorna och svaren handlar om allt ifrån sömnkaos till bråk, oro och uppfostran och riktar sig till alla som är föräldrar.

Foto: Stefan Nilsson

Med sinne för dramatik HANS ROSLING VAR känd för sin förmåga att nå fram till en publik. Men i boken Factfulness beskriver han hur han ibland var nära att ge upp, när applåderna tystnat och alla fakta presen- Factfulness Hans Rosling terats men de missuppfattningar han ville bekämpa ändå levde med Anna Roskvar. ling Rönnlund Factfulness, skriven tillsammans med Ola Rosling och Anna och Ola Rosling Rosling Rönnlund och färdigställd kort innan Hans Roslings (Natur & Kultur) död, är proppfull med fakta för den som vill uppdatera sig om världens tillstånd. Men framför allt är det en självhjälpsbok för den som vill bli botad från sina kroniska tankefel. Det är nämligen i den mänskliga hjärnan som roten till de globala megamissförstånden finns. Läsaren görs uppmärksam på tio ”instinkter” som leder tanken fel. Hit hör tendenserna att övergeneralisera och att dela upp världen i delar, till exempel rik och fattig. På liknande sätt framstår utvecklingen som sämre och världen som farligare än den är, eftersom såväl medier som våra hjärnor är inställda på att upptäcka problem och risker. Kort sagt är vi människor alldeles för dramatiska och Hans Roslings sista budskap har nått fram. Han kan inte ändra vår världsbild åt oss, det måste vi göra själva.

Ola Danielsson

Hjärnboll – fotbollsspelares okända intelligens Torbjörn Vestberg, Predrag Petrovic & Thomas Lerner (Natur och Kultur) Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic, båda forskare vid Karolinska Institutet, och journalisten Thomas Lerner tar hjälp av såväl forskning TÄVLING som kända När är nästa fotbollspelafotbolls-VM? Mejla ditt res berätsvar till oss på medicinsktelser för vetenskap@ki.se. Tre att kasta ljus vinnare får nya boken över det mysHjärnboll. tiska begreppet spelintelligens. Läs mer på sidan 12. Värdeskap­ande vård Jörgen Nordenström (Vulkan) I boken Värdeskapande vård lyfter Jörgen Nordenström, professor emeritus i kirurgi vid Karolinska Institutet, fram en modell för hur patientcentrerat kvalitetsarbete kan leda till en bättre, säkrare och mer kostnadseffektiv vård. Boken, som nu ges ut i reviderad form, riktar sig främst till yrkesverksamma inom vård och omsorg, även administratörer. Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 53

53

2018-05-09 16:16


Ögonblicket  Yvonne Brandberg

Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm

”Han skulle aldrig få bilda familj” Yvonne Brandberg kommer alltid att minnas den unge mannen som drabbades av hudcancer mitt i livet. Hans öde motiverar henne att försöka få fler att sola klokare.

Namn: Yvonne Brandberg Titel: Psykolog, professor i vårdvetenskap med fokus på onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Forskar om: Livskvalitet i samband med cancer samt prevention av framför allt hudcancer.

”Jeans, tröja, sneakers och alltid sportbagen med sig – det är så jag minns Erik. Jag träffade honom när han skulle få sin första behandling på Radiumhemmet. Han var 35 år, hantverkare och älskade fotboll. Det här med sjukdomen, det var bara en grej som skulle fixas innan han fortsatte med resten av sitt liv. Den första tiden sågs vi med några veckors mellanrum. Sedan, när han blev sämre och inlagd, blev det tätare mellan samtalen. Vi pratade om den plötsliga ensamheten. Vännernas besök blev allt glesare ju sjukare han blev, och sin mammas omsorger klarade han inte riktigt av. Han höll henne på avstånd. Det hade funnits en flickvän, men inte längre. Erik hade malignt melanom och sjukdomen hade spridit sig i kroppen. Då, i början av 1990-talet, var det en nästan säker dödsdom – men en liten gnutta hopp fanns. Vi forskade om en ny behandling och Erik ingick i studien. Som psykolog var jag involverad både på kliniken och i forskningen, och hade många och långa samtal med Erik och de andra deltagarna. Många av dem var unga, mitt i livet, som jag själv. Jag var 32 och hade småbarn hemma. Erik var ensam och skulle aldrig få bilda familj. Behandlingen fungerade inte. Det var hemskt att se alla patienterna tyna bort och dö. Mycket har hänt sedan dess, men mycket är sig också likt. I dag finns mediciner som visserligen inte botar, men kan hålla sjukdomen i schack under lång tid. Vi som forskar om prevention, att få människor att sola klokare, har tyvärr inte varit lika framgångsrika. Svenskarnas solbeteende har visat sig oerhört svårt att rå på. Men kanske såg vi 2017 ett första tecken på något positivt; att lite färre svenskar anser att det är snyggt att vara mycket solbränd. Det vore en väldigt viktig förändring.”

Fotnot: Erik hette egentligen något annat.

54

Medicinsk Vetenskap №2–2018

Medvet2-18.indb 54

2018-05-09 16:17


ANNONS

ANNONS

Karolinska Institutet i Almedalen

KI Alumni & Friends

Varje dag dör 5 svenskar till följd av diabetes. Hjälp oss hitta botemedlet. Swisha ditt bidrag till 900 90 10 eller sätt in det på PG 90 09 01-0

diabetesfonden.se

Foto: Erik Cronberg

1-2_55-56_Omslag.indd 4-6

ki.se/alumni

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Läs mer om programmet i ki.se/kalender. Där hittar du också listan på alla forskare vid Karolinska Institutet som medverkar vid olika aktiviteter under Almedalsveckan.

PLATS Lojsta 2, Wisby Strand Congress, Donnersgatan 2, Visby

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Möjlighet till hälsa hänger tätt ihop med säkerhet och miljö samt ekonomisk och social hållbarhet. För att uppnå de globala mål som FN satt upp för hållbar utveckling till år 2030 krävs samarbeten över ämnesområden, discipliner och geografiska gränser. Ansvaret är allas. Hur ska det ske?

Tisdag 3 juli kl. 15.45–17.00

• Du får en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt

VEM TAR ANSVAR FÖR VÄRLDENS HÄLSA? OM HUR OVÄNTADE ALLIANSER KAN GE EN HÅLLBAR VÄRLD.

TID

• Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

Gå med idag! Foto: Cecilia Odlind.

MISSA INTE VÅRT SEMINARIUM:

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

2018-05-09 14:43


En tidning från Karolinska Institutet Nummer 2 • Maj 2018 Pris: 50 kronor

POSTTIDNING B

VILL DU ATT POLITIK SKA BASERAS PÅ FORSKNING?

Nummer 2 / 2018

ANNONS

Globala målen

SÅ SKA FLER PÅ JORDEN FÅ GOD VÅRD OCH HÄLSA

Ställ frågan! Därför bryr sig forskarna om din kalufs

Huvudsak DIABETES

Epidemi som kräver flera lösningar M ÖT E S P L AT S E R

Tre hus som sticker ut

www.hurvetdudet.nu #hurvetdudet är en politiskt obunden kampanj som samlar ett 70-tal svenska organisationer.

1-2_55-56_Omslag.indd 1-3

BOKTIPS

Bollkoll på hjärnan

PLUS: RIBOSOMER / MÖGEL I MEDICINEN / TBE 2018-05-09 14:43


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.