MV nr 3 2025

DIGITAL TVILLING GER HÄLSOSVAR

En tidning från

Karolinska Institutet Nummer 3

September 2025

Pris: 50 kronor

Dags att bädda ner sömn pillret?

KBT är bästa medicinen när du har svårt att sova

BENSKÖRHET

Så ska fer få starka ben

Mål: Att återställa kroppen

AKADEMISK FRIHET

”Forskares frihet är viktig att försvara”

Framsteg

7 Genterapi återställde hörseln

8 Så nyser du med stil

12 Postcovid kan mätas i blodet

13 Prisad bild visar gallstenar

14 Unga bombarderas med skräpmatsreklam

I fokus

20 Digital tvilling kan skvallra om din hälsa

22 Nyfken på sömnmedel

Möt forskarna

16 Tre forskare om plastikkirurgi

28 Intervjun med Per Uhlén: ”Rullstolen har aldrig hindrat mig”

50 Han upptäckte ny cell – för 50 år sedan

På djupet: Benskörhet

32 Vanligt och underbehandlat

37 Vera fck återkommande benbrott

39 Så får du starka ben

40 Sköra ben kan upptäckas vid mammograf

Alltid i MV

10 I korthet

15 Utblick

43 Frågor och svar

48 Kalendarium

49 Boktips

Utsatt. Skräpmats reklam vanligt på Tiktok.

Mångsidig. 28 Professor men också företagare och paralympicstävlande. ”Mitt liv är lite som en flm”, säger Per Uhlén.

Sömnstöd. KBT är att föredra framför tabletter.

Guiden.

Allt om att nysa.

Starkt skelett. Fler borde behandlas mot benskörhet.

Cecilia Odlind: K

ÄRRINGVAKNA. Det är vad jag kallar den där sömnlösa timmen vid tretiden som jag allt som oftast upplever nuförtiden och som verkar vanlig i en viss övergångsålder. Det fnns nog gubbvak också, och att ha sömnproblem verkar vanligt i alla åldrar av olika skäl. Det syns inte minst på statistiken av sömnmedel: Cirka 8 procent av befolkningen hämtade ut receptbelagda sömnmedel förra året. Äldre dominerar men en ny trend är att använd ningen bland barn och unga mellan 10 och 19 år har ökat. Dagens unga sover sämre och bland dem med neuro psykiatrisk funktionsnedsättning upplever en majoritet sömnbesvär av olika slag. Men att ta hjälp av piller verkar sällan vara en långsiktig lösning. Även om det idag fnns medicin som inte är beroendeframkallande på samma vis som äldre tiders sömnmedel så visar forskning att deras efekt är blygsam för de festa. Enligt forskarna som intervjuas i detta nummer av Medicinsk Vetenskap så fnns det en metod som är lika efektiv på kort sikt men mycket bättre på lång sikt: kognitiv beteendeterapi mot sömnbesvär. Trots detta så är läkemedel oerhört mycket vanligare att ta till. En utmaning är såklart att få tillgång till psykologbehandling som är mer tidskrävande. En självhjälpsversion utvärderas just nu som förhopp ningsvis kan innebära att fer får stöd.

Något som också är väldigt vanligt är benskörhet. Varannan kvinna förväntas få en så kallad fragilitetsfraktur under sin livstid. Men vis ste du att det även gäller var färde man? Och här är problemet med läkemedel omvänt: De mediciner som fnns skulle kunna hjälpa många fer men de når inte ut. Nu försöker forskarna förstå vad underbehand lingen beror på och hur den kan åtgärdas. För att kunna ge förebyg gande behandling behöver man också upptäcka benskörheten i tid, forskare testar om en väg kan vara att passa på att röntga handen vid mammograf.

Något som kan hjälpa till att förbättra situationen är den storsatsning på osteoporos forskning som nu sker vid Karolinska Institutet tack vare en privat donation. Målet är bättre diagnostik, behandling och prevention.

Til sist: Skulle du, som jag, ligga vaken mitt i natten så har vi samlat 17 tips för god sömn i artikeln om sömnmedel. Och skulle inget av dem funka så kan denna tidning gärna vara ditt nattsällskap!

Medarbetare i detta nummer

Anders Nilsson Frilansjournalist

Anders Nilsson är vetenskaps journalist och har genom åren intervjuat mer än 300 forskare vid Karo linska Institutet. Han gillar att lära forskare att skriva populär vetenskap. I det här numret skriver Anders om sömnme del, digitala tvillingar och hoten mot akademisk frihet.

Karin Vikström Kommunikatör

Karin Vikström arbetar som kommunikatör vid institutionen för medicin, Hud dinge. Hon inspi reras av att jobba nära forskning i världsklass, i en miljö som ofta ställer henne inför nya utmaningar. På fritiden hittar hon i stället utma ningarna i löp- och skidspåret.

Linnea Bengtsson Fotograf

Linnea Bengts son har arbetat som frilan sande foto graf under nio år, mycket inom funkisvärlden. Specifkt har hon en fascination för ljus och dess infallsvinklar, samt att fånga spontana ögonblick mellan människor.

Dessutom:

Fredrik Persson

Annika Lund

Maja Lundbäck

Jens Magnusson

Martin Stenmark

Foto: Joel Nilsson, Elin Hellsten, Andreas Roth

Ansvarig utgivare

Peter Andréasson

Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind

08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt

E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director

Johan Blomgren johan.blomgren@ci.se

Annonser

Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se

Redaktionsråd

Mats Lekander, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer.

Omslagsbild

Midjourney

Tryck

Stibo Complete

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Lyssna på Medicinvetarna –

Lyssna på Medicinvetarna

Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Karolinska Institutets podcast om medicin, och halsa. Hor experterna doda myter och beratta begripligt om senaste ronen. -

Nytt avsnitt varje onsdag!

Nytt avsnitt varje onsdag!

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna

Medicinvetarna finns dar poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram.

Folj oss också på Instagram.

Stöd forskningen på

Stod forskningen på

Karolinska Institutet

Karolinska Institutet

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket for forskningens framgångar.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Du kan swisha ditt bidrag på 202 32 08 Ange andamål for din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

Ditt bidrag gor skillnad!

Foto: Liza Simonsson

Foto: Erik Flyg

Det senaste inom medicinsk forskning Genterapi gav döva hörseln tillbaka

Mutationer i en gen som kallas OTOF leder till brist på proteinet otoferlin, som är avgörande för att överföra ljudsig naler från örat till hjärnan. I en ny studie på tio patienter i Kina med denna typ av medfödda dövhet testades genterapi för att leverera en fungerande version av OTOF-genen till innerörat med en engångsinjektion.

Majoriteten av patienterna fck bättre hörsel inom en månad. Vid uppföljningen sex månader senare hade hörseln för bättrats avsevärt hos samtliga delta gare. Den genomsnittliga ljudnivån som patienterna kunde uppfatta förbättrades från 106 decibel till 52 decibel.

Under uppföljningsperioden på 6–12 månader rapporterades inga allvarliga biverkningar. Den vanligaste biverkningen var en minskad andel neutrofler, en typ av vita blodkroppar, i blodet.

– Vi kommer nu fortsätta att följa patienterna för att se hur efekten är på lång sikt, säger Maoli Duan, överläkare och docent vid institutionen för klinisk veten skap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och en av studiens författare. Nature Medicine juli 2025

JU FÖRR, DESTO BÄTTRE Studien gjordes på tio patienter i åldrarna 1 till 24 år men verkade fungera bäst hos yngre individer.

Så nyser du med stil

Nys helst i armvecket, och kanske vill du prova med ögonen öppna. Men vad du än gör – håll inte för både munnen och näsan.

Text: Ola Danielsson

En explosiv refex

Nysrefexen hjälper kroppen att rensa bort irriterande ämnen från näsan och övre luftvägarna. Det kan börja med att receptorer i näsans slemhinna reagerar på damm, pollen eller virus. Signa ler går via trigeminusnerven till hjärnstammen, där ett särskilt ”nyscentrum” aktiverar muskler i bröstkorg och diafragma så att lungorna fylls med luft – och ut kommer en luftstöt i upp till 100 km/h.

-

En av fyra nyser av ljus

Cirka en fjärdedel nyser av starkt ljus, till exempel när de tittar upp mot solen. Det kallas för fotisk ljusrefex* och är ärftligt. Man vet inte exakt varför det händer, men en teori är att nerverna som styr pupillens reaktion på ljus och de som triggar nysningar ligger nära varandra i hjärnan och att signaler läcker över mellan dem.

* Även känt som ACHOO-syndrome (Autosomal dominant Compelling Helioophthal mic Outburst)

Jämfört med hostningar, som städar de nedre luftvägarna, är nysningar svårare att styra med viljan. När vi nyser är ögonen refexmässigt stängda, men det fnns människor som lyckats hålla dem öppna.

TIPS! SÅ NYSER MAN TYST

När luften passerar stämbanden låter det ibland riktigt mycket. Om man skulle vilja nysa tystare kan det enligt vissa experter hjälpa att andas ut lite precis innan nysningen och försöka slappna av stämbanden. Ljudet kan också dämpas genom att nysa i armvecket eller en näsduk.

Bäst för andra att nysa i armvecket

En nysning kan sprida upp till 40 000 droppar åtta meter i luften – och viruspartiklar kan sväva kvar i 10 minuter. För att minska smittspridning bör man enligt Folkhälsomyndigheten nysa i armvecket eller i en pappersnäs duk , alltså inte i händerna som då förvandlas till smitthärdar.

Stäng aldrig inne en nysning

Att avstyra en nysrefex är inte det lättaste, men man kan prova knep som att nypa sig i näsan. Att stänga inne en nysning genom att täppa för näsa och mun är däremot inte att rekommendera. Forskning visar att det skapar ett högt tryck i luftvägarna – mycket högre än vid normal andning under ansträngning – som i värsta fall kan spräcka trumhinnan eller orsaka bristningar i halsen eller blodkärl i hjärnan.

Många anledningar till att vi nyser

Nysningar är ett vanligt symtom vid infektioner och allergier, men vi kan också nysa av det här:

SEX: För en del kan nysningar utlösas av sexuella tankar eller orgasm.

LJUS OCH TEMPERATUR

VÄXLINGAR : Plötslig kyla eller värme kan trigga nysrefexen.

KEMIKALIER OCH DOFTER: Till exempel parfymer, ammoniak och chili kan stimulera nerver i näsan och få oss att nysa

STARKA KÄNSLOR: Det fnns rap porter om psykogena nysningar, alltså nysningar som triggas psy kologisk snarare än i näsan.

MEKANISK STIMULANS: Till exempel att plocka bort ett hårstrå kan också aktivera nysningar.

Källa: Songu, M., & Cingi, C. (2009). Sneeze refex: facts and fction. Therapeu tic Advances in Respiratory Disease, Rui, Y. et al. (2025). The sneeze refex in physiological and pathological states: a mini review. Frontiers in Neuroscience Mohammad R. et al. (2016) Computer simulations of pressure and velocity felds in a human upper airway during sneezing Computers in Biology and Medicine

Forsknings nyheter hämtade från nyheter.ki.se

”Det är viktigt att känna till att tjock- och ändtarmscancer även kan drabba yngre.”

Forskaren Cecilia Radkiewicz vid Karolinska Institutet apropå en ny studie som visar att tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar i tjock- och ändtarmscancer i dag jämfört med i början av 1990-talet. Resultaten visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos. Chansen att botas ökar vid tidig upptäckt. Annals of Oncology augusti 2025

Risk att föda för tidigt för gravida kvinnor med fettlever

Hundraåringar utvecklar sjukdomar långsammare

Friska. En ny studie på totalt över 270 000 individer jämförde personer som blev 100 år med dem som avled tidigare. Resultaten visar att hundraåringar nas sjukdomsbörda tycks plana ut från omkring 90-årsåldern. – Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fer sjukdomar. Vi visar att hund raåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga ålders relaterade sjukdomar, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Forskarna följde deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier. Hundraåringarna visade sig oftare ha sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd. Hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekom mande bland dem som lever allra längst. – Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundra åringarna har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig. eClinicalMedi cine augusti 2025

TIPS!

Lyssna på avsnitt 100 av KI:s podcast Medicinvetarna som handlar om vem som blir 100 år.

Komplikation. Cirka en av fem personer i Sverige har metabolt orsakad fettlever, MASLD. Vanliga riskfaktorer är metabola störningar som typ 2-diabetes och övervikt eller obesitas.

En ny studie på totalt 240 födslar bland kvinnor med MASLD och 1140 matchade friska kvinnor visade att kvinnor med fettlever hade mer än tre gånger ökad risk att föda för tidigt. Risken ökade inte med sjukdomens svårighetsgrad och riskök ningen kvarstod även vid jämförelse med överviktiga eller obesa kvinnor utan känd MASLD.

– Det tyder på att lever sjukdomen i sig kan ha nega tiva efekter. Det är viktigt att gravida kvinnor med MASLD följs noga för att minska risken för komplikationer, säger Carole A. Marxer, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. eClinicalMedi cine maj 2025

Hälsosam kost kan bromsa kroniska sjukdomar hos äldre

Nyttigt. Forskare vid Karolin ska Institutet har följt drygt 2 400 äldre vuxna i Sverige under 15 år och undersökt hur fyra olika dieter på verkar ackumuleringen av kroniska sjukdomar. De nyt tiga dieterna innehöll bland annat mer grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, baljväxter, omättade fetter och mindre sötsaker, rött, processat kött och smör/margarin.

De som följde de hälso samma dieterna bromsade utvecklingen av kroniska sjukdomar. Det gällde hjärt kärlsjukdom och neurologis ka och psykiatriska sjukdo mar, men inte sjukdomar kopplade till muskler och skelett. Bland dem som åt den mindre hälsosamma kos ten ökade däremot risken för de kroniska sjukdomarna. – Våra resultat visar hur viktig kosten är för att på verka utveckling av multi morbiditet hos åldrande befolkningar, säger Adrián Carballo-Casla, postdoktor vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Nature Aging juli 2025

Nervceller nybildas i den vuxna hjärnan

Bekräftat. En studie pre senterar nya bevis för att nervceller i hjärnans min nescentrum, hippocampus, nybildas långt in i vuxen ålder. Forskare vid Karolin ska Institutet och Chalmers tekniska högskola kombi nerade fera metoder för att undersöka hjärnvävnad från människor i åldern 0–78 år. De kunde identifera celler som föregår nya nervceller, så kallade neurala progeni torceller, hos vuxna männ iskor. De såg också att det råder stor variation mellan individer – vissa vuxna människor hade många cel ler, andra knappt några alls.

Nyttig diet var kopplad till minskad risk för kroniska sjukdomar hos äldre.

Forskningen kan få be tydelse för utvecklingen av regenerativa behandlingar som stimulerar nervcellsny bildning vid neurodegenera tiva och psykiska sjukdomar, säger Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Science juli 2025

Lägre risk för kriminalitet med adhd-medicin

Riskminskning. Personer som tar adhd-medicin har en minskad risk för fera allvarliga händelser enligt en ny studie vid Karolinska Institutet på nästan 150 000 individer med nydebuterad adhd. Forskare jämförde personer som hade påbör jat medicinering inom tre månader efter diagnosen med personer som inte hade gjort det och granskade jour nalerna under de följande två åren. Självmordsförsök minskade med 17 procent, missbruk med 15 procent,

trafkolyckor med 12 procent och kriminalitet med 13 procent.

– En möjlig förklaring är bland annat att medicine ringen leder till minskad impulsivitet. Resultaten ger belägg för att adhd-läke medel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelate rade utfall, säger forskaren Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatis tik. BMJ augusti 2025

Ökad självmordsrisk bland vårdpersonal Utsatt. Hälso- och sjuk vårdspersonal, särskilt de som arbetar med patien tvård, har en signifkant högre risk för självmord jämfört med andra yrkes grupper med liknande yrkeskvalifkationer. Det visade en studie baserad på data om över 4,5 miljoner personer bosatta i Sverige, genomförd av forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Studien inkluderade många olika yrkesroller inom hälso- och sjukvården, inklusive administrativ personal.

minuter per dygn ägnar be bisar som är runt två månader gamla åt att gråta, enligt en studie vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet där frågor ställdes till 1 000 tvil lingföräldrar. Forskarna drog slutsatsen att hur mycket ett spädbarn gråter till stor del styrs av generna. Källa: Forskning.se

Sjuksköterskor hade 61 procents ökad risk för självmord jämfört med icke vårdpersonal. Läkare hade 57 procents högre risk, och bland dem stack psykiat riker ut med en nästan tre gånger ökad risk.

Studien belyser även att administrativ personal inom hälso- och sjukvården inte har en högre risk för själv mord. Acta Psychiatrica Scandinavica juli 2025

SAMBAND

Framsteg 3 × Postcovid

Så

syns postcovid i blodet

Biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra andningsbesvär, har upptäckts. Det kan bana väg för framtida diagnos och behandling.

Text: Ola Danielsson

SVÅR OCH BESTÅENDE andfåddhet är ett av de mest typiska symtomen vid postcovid, ett tillstånd då patienter upp lever långvariga symtom efter covid-19. En ny studie från Karolinska Institutet och Cardif University, Storbritannien, har nu identiferat en uppsättning proteiner i blod hos personer med dessa symtom.

– Det här är ett biomarkörsmönster som vi vet är kopplat till infammatoriska signalvägar som rör celldöd och lungska da. Samma mönster har observerats även hos andra patientgrupper med allvarlig lungsjukdom, säger Marcus Buggert,

docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Forskarna mätte tusentals proteiner i blodplasma från 265 personer i Sverige och Storbritannien och relaterade dessa till patienternas symtom.

Alla patienter som deltog i studien hade drabbats av covid-19 under den första tiden av pandemin, då det ännu inte fanns något vaccin. Patienter som tillfrisknat från covid-19 hade inte dessa proteiner i blodet.

– Genom att identifera de proteiner som är förhöjda hos drabbade patienter skapar vi en grund för att utveckla di

agnostiska verktyg och nya målsökande behandlingar. Det är viktigt eftersom postcovid idag saknar specifka biomar körer samt behandlingar, säger Marcus Buggert.

Nästa steg i forskningen är att försöka förstå vad som ligger bakom det här mönstret genom att studera vävnads prover från lungor och mag-tarmkanal. Forskarna vill ta reda på varifrån de identiferade proteinerna kommer och om det fnns kvarvarande infammation eller vävnadsskada i specifka organ hos patienter med postcovid.

Nature Immunology april 2025

Genvariant ökar risken för postcovid

En genvariant som ökar risken för postcovid med cirka 60 procent har identiferats. Den är belägen intill genen FOXP4, som är involverad i lungornas utveckling och lungsjukdomar.

Fyndet gjordes genom ett internationellt samarbete där forskare har analyserat genetiska data från 6 450 patienter med postcovid och över en miljon kontrollpersoner i 24 studier från 16 länder.

procent ökad astmarisk efter covid19-infektion sågs i en registerstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Bland covid-19-vaccinerade var risken tvärtom minskad.

The Journal of Allergy and Clinical Immunology augusti 2025

– Resultatet visar att lungfunktionen spelar en viktig roll i utvecklingen av postcovid. Även om denna genvariant signifant ökar risken utgör den bara en del av ett betydligt större pussel, säger Hugo Zeberg, universitets lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. De biologiska orsakerna bakom kvarstående symtom efter covid-19-infektion, så kallad postcovid eller långtidscovid, är ännu oklara. Vanliga symtom inkluderar trötthet, kognitiva svårigheter och andningsproblem.

Nature Genetics maj 2025

Foto: Getty Images

Vackert men smärtsamt

-

Gallstenar kan vara från några milli meter till någon centimeter stora och består av kristaller som bildas av salter och andra ämnen i gallblåsan. Gallsten är vanligt, särskilt bland kvinnor i medelåldern, och kan göra mycket ont. Bilden visar gallsten från människa som liknar grå skifer och är tagen med svepelektronmikroskop av Maximilian Ackermann, professor i patologi vid RWTH Universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wup pertal i Tyskland som är mottagare av Lennart Nilsson Award 2025 – ett pris som uppmärksammar framstående insatser inom vetenskaplig fotograf.

Unga dränks i reklam för skräpmat

Majoriteten av den mat- och dryckesreklam som ungdomar exponeras för på sociala medier marknadsför ohälso samma produkter, enligt en ny undersökning.

Ungdomar i Sverige möter i genomsnitt 17 annonser för ohälsosam mat och dr yck per timme när de använder TikTok. Det visar en undersökning från Karolinska Institutet som ligger till grund för en ny rapport från UNICEF Sverige och HjärtLungfonden. Rapporten bygger på data från ungdomar i åldern 13–16 år som i klassrummet och därefter under en vecka dokumenterade den reklam de såg i sina sociala medieföden. Av all reklam som ungdomarna exponerades för handlade över en tredjedel (34 procent) om mat eller dryck. Av dessa annonser mark nadsförde hela 70 procent produkter som klassas som ohälsosamma – till exempel snabbmat, söta och salta snacks samt sockersötade drycker. – I fokusgruppsintervjuer berättade deltagarna att de ofta lockas till impulsköp av reklamens utformning. Samtidigt ut tryckte fera en känsla av maktlöshet inför mängden reklam de möter dagligen, säger Sofa Spolander.

Ungdomarna beskrev också hur rabatter och visuellt tillt alande annonser ökade deras sug efter

SAKNAS SKYDD I rapporten lyfts behovet av åtgärder för att skydda barn från ohälso sam marknadsföring, något som redan införts i fera andra länder men ännu saknas i Sverige.

onyttig mat. Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till sjukdom och för tidig död i Sverige. Trots tydliga kostråd ökar konsumtionen av ohälsosam mat bland unga, samtidigt som intaget av frukt och grönsaker minskar. Övervikt bland barn i åldern 11–15 år har mer än fördubblats de senaste 30 åren, och fetma har fyrdubblats i gruppen. – Vi vill nu titta vidare på infuencer marknadsföring, då vissa av ungdomarna som deltog i undersökningen uttryckte att de ibland hade svårt att identifera detta som reklam. Vi vill även undersöka ungas exponering för livsmedelsreklam i andra digitala kanaler, som gamingplattformar, säger Sofa Spolander.

Sofa Spolander är doktorand vid institutionen för medicin, Hud dinge, Karolin ska Institutet. Undersökningen är gjord i samar bete med Ioannis Ioakeimidis och Hanna Wieslan der vid samma institution.

Text: Karin Vikström Foto: Martin Stenmark

DAGS FÖR UPPDATERING

Ärtor kan förtjäna en plats på EU:s allergenlista, anser forskare.

”Det kändes helt fantastiskt!”

Forskaren Federico Iovino vid Karolinska Institutet har hittat en potentiell lösning för att hantera antibiotikaresistenta bakterier. Studien, som publicerades i maj, visade att möss som fått hjärnhinneinfammation efter att ha infekterats med resistenta bakterier blev helt friska efter att ha fått antibiotika kombinerat med ett enzym från bakteriedödande virus. Källa: SVT

Hjärnans

karta över kroppen förvånansvärt stabil

Mindre

kända allergener bakom allvarliga reaktioner

Allergi. Livsmedel som inte omfattas av EU:s obligato riska allergenmärkning på livsmedelsförpackningar orsakar många fall av allvar liga allergiska reaktioner. Det visar en studie där forskare gått igenom nästan 3000 fall av allvarliga matallergiska re aktioner som rapporterats av läkare i fransktalande länder mellan 2002 och 2023. Av dessa orsakades 14 procent av åtta livsmedel som inte måste märkas ut som allergener i Sverige och andra EU-länder, nämligen get- eller fårmjölk, bovete, ärtor/linser, pinjenötter, äpple, biprodukter som ho nung samt alfa-gal (ett ämne som kan trigga allergi mot rött kött).

På EU:s allergenlista fnns 14 ämnen, däribland jordnötter, vetemjöl och soja, som ska framhävas på förpackningar, medan andra ämnen inte får framhävas.

Forskarna föreslår nu att fyra nya livsmedel – get- och fårmjölk, bovete, ärtor/linser samt pinjenötter – bör över vägas för inkludering.

- Studien belyser betydel sen av att dokumentera före komst av allergener i dessa livsmedel. Även om sådana livsmedel utan märknings krav var för sig sällan leder till svåra reaktioner, är in formationen av stor vikt för personer med födoämnesal lergi, säger Björn Nordlund, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Clini cal & Experimental Allergy augusti 2025

Ny arena för cancervård

Samverkan. Socialstyrel sen har fått i uppdrag att skapa en så kallad nationell cancer mission hubb – en ny plattform för tvärsektoriell samverkan som ska driva utvecklingen av cancervård. Satsningen är i linje med EU:s cancerplan med målet att förbättra livet för över tre miljoner människor till år 2030 genom förebyggande insatser, behandlingar och stöd till dem som drab bats av cancer – inklusive deras familjer – så att de kan leva längre och med högre livskvalitet. Arbetet med en nationell cancer mission hubb ska starta i december 2025. Källa: Regeringen.se

Amputation. En ny studie utmanar den etablerade uppfattningen att hjärnans representation av kroppen omorganiseras efter att en kroppsdel förloras.

I studien följdes tre per soner som genomgick en hand-amputation och sedan ombads röra, eller försöka röra, sina fngrar och läppar medan deras hjärnor skan nades med funktionell mag netresonanstomograf (fMRI) vid fera tillfällen i upp till fem år efter amputationen. Forskarna misstänkte att området för ansiktet – som ligger intill handens område i hjärnan – skulle kunna ta över, men det skedde inte. Efter fem år hade ingen funktionell omorganisation skett i hjärnbarken.

är Karolinska Institutets position på listan över världens högst rankade universitet 2025, enligt Academic Ranking of World Universities, också kallad Shanghai-rankningen. Här jämförs alla lärosäten med forskningsverksamhet oavsett inriktning. Högst rankas Harvard University i USA. Källa: ki.se

Resultaten tyder enligt forskarna på att hjärnans förmåga att omorganisera sig efter förlust av en kroppsdel är sämre än man tidigare trott, något som kan förklara varför vissa behandlingar mot fantomsmärta haft begränsad efekt samt få betydelse för utvecklingen av bättre proteser och hjärn datorgränssnitt. Nature Neuroscience augusti 2025

De ser till form och funktion

Plastikkirurgi handlar om att bygga nytt där livet lämnat spår. Möt tre forskare som återställer kroppen efter exempelvis skada eller sjukdom.

Berättat för: Maja Lundbäck

Foto: Martin Stenmark

MARTIN HALLE

Titel: Docent, anknuten till institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. Överläkare i plastikkirurgi. Ordfö rande för svensk förening för rekonstruktiv mikrokirurgi. Gör: Forskar om rekonstruktion efter cancer med mikrokirurgisk teknik.

”Hankunde inte öppna munnen”

”Allt fler överlever cancer, men de som strålbehandlas kan få påverkan på vävnaden med försämrad blodcirkula tion. Det kan uppstå som sena effekter, till exempel efter cancer i huvud- och halsregionen. En dag kom en 50-årig man till kliniken. Han hade haft tonsillcancer och strålbehandlats flera år tidigare. Nu hade käken gått av. Han kunde inte öppna munnen och hade fruktansvärd smärta. Inom plastikkirurgi kan vi rekonstruera strålskador på käkben genom att flytta vävnad från en del av kroppen till en annan. Då tar vi ofta en bit av vadbenet och kopplar till kärl på halsen. Den här mannen fick också en extra bit muskel för att få tillbaka gapförmågan. Efter opera tionen återvände mannen till sitt arbete och blev smärtfri. -

Förutom rekonstruktion efter cancer är trauma , missbildningar och brännska dor våra största områden. Ibland är det enkelt, som att hyvla hud och täcka sår. Det kan också vara komplext, som vid rekonstruktiv mikrokirurgi. Då kopplar vi ihop blodkärl och nerver mellan den vävnad vi flyttar och området som be höver rekonstrueras.

När vi återställer bröst efter bröstcan cer använder vi oftast vävnad från magen. För att transplantatet ska överleva krävs kärlkopplingar med millimeterprecision.

För att förstå strålningens effekter, för fina tekniker och utvärdera livskvalitet är det viktigt med forskning på såväl molekylär nivå som på stora patientgrup per. Vi har sett att strålning ger kronisk inflammation i kärl och hud och att det finns ett minne i hudcellerna efter strålbe handling. Vi har också sett att rekonstruk tion med kroppsegen vävnad kan lindra en strålskada– men även minska smärta. Nu tittar vi på komplikationer och mäter livskvalitet efter bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad och jämför med bröstimplantat.”

Tre forskare om plastikkirurgi

JENNY LÖFGREN

Titel: Docent, forskargruppsledare för plastikkirurgi och global kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Specialistläkare i rekon struktiv plastikkirurgi på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Gör: Forskar om global kirurgi och rekonstruktiv plastikkirurgi.

”Defesta är brännskadade barn under fem år”

”Små barn är ofta nyfkna och hungriga. Om man lagar mat på ett osäkert sätt kan en gryta lätt tippa. Het böngryta sitter kvar på huden länge och kan ge stora, djupa brännskador på barns tunna hud.

Det land som jag har arbetat mest i, söder om Sahara, är Uganda. Första gån gen hade jag tagit ledigt från läkarstudier na för att forska på diarré hos barn. Fokus inom global hälsa är ofta infektioner och barnsjukdomar och jag trodde att interna tionellt arbete måste handla om det. Men jag såg att det också fanns stora behov av kirurgi.

Sjukdomar och tillstånd som kräver kirurgisk behandling orsakar fer dödsfall i världen än malaria, hiv och tbc tillsam mans. 180 000 människor dör också av brännskador varje år, många är barn i Afrika söder om Sahara.

På Mulago hospital i Kampala fnns en enhet för plastikkirurgi och brännskador. De festa patienter är brännskadade barn under fem år, som ofta skadats i samband med matlagning.

För att överleva stora brännskador krävs bra intensivvård, infektionskontroll, antibiotika, rätt utrustning och blod – man blöder ofta mycket vid brännskadekirurgi. I låginkomstländer är tillgången till allt detta begränsad.

I Sverige behandlas stora brännskador genom att man snabbt tar bort död hud. Ju tidigare sårläkning desto bättre över levnad. Kirurgisk brännskadebehandling utgår egentligen från basal plastikkirurgi. Men bristen på både plastikkirurger och kirurger är stor i många delar av världen. Min forskargrupp har genom randomis erade kliniska prövningar med långtid suppföljning visat att man inte behöver vara kirurg för att utföra ljumskbråck operationer. Därför ser jag också potential i att specialutbilda läkare med kirurgiskt intresse att utföra viss brännskadekirurgi. Det skulle kunna rädda liv och spara lidande.”

PEHR SOMMAR

Titel: Docent, anknuten till institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Överläkare i plastikkirurgi.

-

Gör: Forskar om köns bekräftande kirurgi.

”Majoriteten får bättre livskvalitet”

”Könsbekräftande kirurgi påverkar både utseende och identitet. Vi får mycket tacksamhet från våra patienter då de efter våra ingrepp känner att kroppen bättre överensstämmer med deras köns identitet.

Vi gör mycket bröstkirurgi – mastek tomi och implantat. För att operera bröst måste man vara över 18 år. För att göra en penis eller vagina måste man ha fyllt 23 år, men först måste man utredas av psykiatriker. En utredning om könsdysfori tar runt två år. Vi vet inte varför fer får könsdysfori, men det är många som har åsikter.

I princip all typ av plastikkirurgiska tekniker är inblandade i könsbekräftande kirurgi. Vaginoplastik är straight forward, man använder hud som fnns och skapar en gång mellan tarm och urinrör. Penis rekonstruktion är svårare. Operationen skräddarsys för varje patient, men vi använder mikrokirurgisk teknik, kopplar ihop kärl och nerver från ljumsken med kärl och nerver från underarmen. Många som har gjort könsbekräftande kirurgi blir extremt glada. Det är stort att kunna passera som kille eller tjej om man upplevde att man var född i fel kropp. Men det händer att personer som först har varit nöjda ångrar sig. Det är det som är så svårt – och det är viktigt att forska på. Vi följer upp de som uttryckt ånger och tar reda på varför och om det fanns varningsklockor. Vi vill säkerställa att vi opererar på rätt indikationer och att det ger patientnöjdhet över tid. I en framåtblickande studie på 120 individer med könsdysfori, där vi har tagit bort bröst, kan vi se att majoriteten förbättras i sin livskvalitet. Våra data visar att även de med neuro-psykiatrisk samsjuklighet eller depression blir bättre.”

Han vill att alla ska få en digital tvilling

Medicinska digitala tvillingar är datorversioner av patienter som gör det möjligt att prova olika behandlingar och hitta den som fungerar bäst – utan risk för hälsan. Och i framtiden kommer vi ha varsin, tror forskaren Mikael Benson.

Text: Anders Nilsson Foto: Fredrik Persson

ETT PROBLEM I sjukvår den är att det ofta inte går att förutsäga om en viss patient bör behand las med läkemedel A, B eller C. Enda sättet att komma till klarhet är att testa alternativen, ett i taget, tills något visar god efekt. Ibland är alternativen många och sökandet efter en behand ling som biter kan därför ta lång tid och medföra såväl stora kostnader som stort lidande och sämre hälsa. I värsta fall leder väntan på efektiv behandling till att patientens liv inte längre går att rädda.

Tänk om utprovningen av patientens behandling i stället kunde simuleras i dator? Det är tanken bakom de digitala tvillingar som Mikael Bensons fors kargrupp vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet utvecklar. Digitala tvillingar kan beskrivas som virtuella försökspersoner, gjorda för att efter likna den enskilda patienten. Om den digitala tvillingen blir bra av en viss behandling i datorn så bör den verkliga patienten bli bra av samma behandling – det är tanken.

I datorn behöver inte behandlingar utvärderas en i taget utan kan testas

parallellt av tusen klonade digitala tvillingar. På så sätt får vården direkt besked om vad som mest sannolikt kan hjälpa just den här patienten.

– De festa sjukdomar är väldigt kom plicerade, därför får samma behandling olika efekt på olika personer. Den mest banala hösnuva beror på tusentals ge ner som ändrar aktivitet i miljarder cel ler. Dessa förändringar skiljer sig mel lan olika patienter med samma diagnos och då blir också behandlingsresultaten olika, förklarar Mikael Benson.

En grov uppskattning är att hälften av alla ordinerade behandlingar inte är efektiva, berättar han.

DE DIGITALA TVILLINGAR som hans grupp har utvecklat har de senaste åren testats på möss med ledgångsreuma tism och patienter med Crohns sjuk dom. I båda fallen har resultaten från datorsimuleringarna visat sig stämma bra med utfallet i verkligheten. Nyligen publicerade forskarna även en studie i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research där metoderna utvecklats för tidig diagnos av prostatacancer.

Nu förbereder Mikael Benson en studie som ska undersöka hur digitala tvillingar kan hjälpa till att förhindra cancer hos patienter med tarmsjukdo men ulcerös kolit.

– Svåra sjukdomar med kostsamma behandlingar, som cancer och infam matorisk tarmsjukdom, kan bli ett viktigt användningsområde i reguljär vård. Vårt huvudfokus i forskningen framöver är tidig diagnos och behand ling av cancer, säger han.

För att medicinska simuleringar med digitala tvillingar ska fungera krävs stora mängder data om patientens biologi. Tvillingmodellen matas med

Olika typer av digitala tvillingar

En digital tvilling är en dator modell av ett fysiskt system eller objekt. Inom medicinsk forskning efterliknas kroppen eller sjuk domar men inom byggindustri och stadsplanering kan digitala tvillingar istället motsvara ett hus eller en stad. I bilindustrin utförs virtuella krocktester med olika bilmodellers digitala tvillingar.

”Vårt huvudfokus i forskningen framöver är tidig diagnos och behandling av cancer.”

information om exakt vilken aktivitet som pågår i patientens sjuka och friska celler samt om patientens genetik, symtombild och resultat från kliniska rutinundersökningar som röntgen. Tu sentals celler från patienten undersöks en i taget med så kallad enkelcellanalys för att ge tillräcklig detaljrikedom.

Därefter analyseras insamlade data. Med maskininlärning identiferas mönster som är karaktäristiska för hur sjukdomen uttrycks hos just den här patienten.

För att sedan kunna gå vidare och testa virtuella behandlingar på de digitala tvillingarna krävs dessutom information om hur olika läkemedel verkar på molekylnivå. Sådan fnns för många läkemedelssubstanser, men långt ifrån alla.

Digitala tvillingar är en del av en större trend där datorsimuleringar de senaste decennierna blivit ett viktigt verktyg inom många områden, inte minst olika typer av utvecklingsarbete (se faktaruta).

I SJUKVÅRDEN KAN digitala tvillingar utformas på olika sätt för olika ända mål. Medan Mikael Bensons tvillingar är en matematisk modell utvecklar andra forskare digitala tvillingar som också har ett synligt yttre som påmin ner om patienten. Sådana skulle kunna användas som diskussionsunderlag av läkare och patient. Olika alternativ blir tydliga och konkreta när man till exempel kan se hur ens digitala tvilling på skärmen går ner några kilon.

Men det är samtidigt viktigt att vården inte okritiskt anammar digitala tvillingar utan refekterar över an vändningen, påpekar Mikael Benson. Den ökade kunskapen som de kan föra med sig är inte enbart positiv, utan kan också leda till stress.

– Frågor om livsstilsfaktorer som rökning och motion kommer att dyka upp när läkare och patient tittar på olika behandlingsmöjligheter. Vikten av olika val som patienten gör blir tydlig. Det kan leda till psykologisk press och

även skuldkänslor. Det behöver vi vara observanta på.

Men mest ser han ändå möjligheter. Vad tror du om utvecklingen för digi tala tvillingar på lång sikt?

– Att alla som vill och är intresserade

får en egen digital tvilling i unga år som följer dem genom livet, säger Mikael Benson.

Mer information om forskningen om digitala tvillingar fnns på sdtc.se

Mikael Bensons digitala tvillingar är abstrakta matematis

ka modeller, men an dra forskare utvecklar digitala tvillingar med ett synligt yttre som liknar patienten.

Psykolog hjälp bättre än piller mot sömnbesvär -

Bland unga har användningen av sömnmedel ökat kraftigt, trots frågetecken om läkemedlens effektivitet och långtids effekter. Forskare rekommenderar i stället psykologisk behandling.

Text: Anders Nilsson

Nyfken på Sömnpiller

IFJOL HÄMTADE MER

än 870 000 personer i Sverige ut receptbelagda sömnmedel på apoteket, vilket motsvarar mer än 8 procent av befolk ningen. Eftersom vissa mediciner används för både sömnproblem insomni på läkarspråk – och andra bekymmer, är det svårt att summera användningen av sömn medel i Sverige exakt. Men man kan se att den har förändrats mycket på ett par decennier.

Två trender är tydliga, varav en är posi tiv: beroende framkallande läkemedel står för en allt mindre andel. Den andra trenden ser fors kare på med viss oro: ungas användning av sömnläkemedel har ökat kraftigt, allra mest bland kvinnor. I gruppen fickor 15–19 år har andelen som använder sömnläke medel ökat från någon procent år 2006 till minst 10 procent 2024.

Det är inte självklart vad ökningen beror på, och sannolikt fnns fera bidragande faktorer, förklarar Johan Reutfors, psykiater och docent vid Karolinska Institutets Centrum för läkemedelsepidemiologi, som forskar om användning av sömnmedel.

– Under den här perioden har det skett fera stora förändringar som man kan anta har betydelse. Andelen unga med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel adhd, har ökat kraftigt, och smart phones har blivit en del av vår vardag. Dessutom har det blivit lättare att ordinera melatonin, säger han.

ATT SÖMNPROBLEM

ökat bland unga be kräftas av Li Åslund, psykolog som forskar om ungas sömnbesvär och är aktuell i höst med boken Tonårssömn

Problemet är särskilt utbrett bland barn med neuropsykiatriska funktionsned sättningar, npf, där upp till 75 procent har återkommande problem med insomning eller orolig sömn. Svårighe terna kan hänga ihop med biologiska faktorer men också med beteende mönster, oro och problem att varva ner på kvällen, säger hon.

ÄVEN I VÅRA grannländer Norge och Danmark har användningen av sömn medel bland unga gått upp, men inte alls lika mycket.Det har Johan Reutfors sett i sin forskning.

– Sverige ligger två, tre gånger högre än våra skandinaviska grannländer. Det mönstret verkar även gälla andra typer av psykiatriska läkemedel, som antidepressiva, säger han.

Vad beror det på?

– Det vet vi inte, men vi försöker ta reda på mer om det. Sverige har fer barn- och ungdoms psykiatrer än Norge och Danmark och samtidigt har primärvården en starkare roll i våra grannländer. Jag är nyfken på hur det spelar in. Det kan också vara så att npf-diagno serna ökat mer i Sverige än i Norge och Danmark, och att detta leder till ökad förskrivning.

Är det bekymmersamt att en relativt stor andel ungdomar börjat medici nera?

– Vi behöver bevaka den här utveck lingen. Melatonin, som unga huvud sakligen får, är inte förknippat med några tydliga hälsorisker än. Men vi vet inte allt, till exempel om det kan påverka pubertetsutvecklingen, säger Johan Reutfors.

Li Åslund håller med.

– Nationella och internationella stu dier visar att många ungdomar i dag sover mindre än tidigare generationer.

– Unga med sömnproblem bör alltid erbjudas psykologiska och beteende baserade insatser i första hand, som fasta rutiner, anpassad sovmiljö och nedvarvningsstrategier. För barn med npf kan föräldrautbildning vara ett viktigt komplement, eftersom struktur och tydliga ramar ofta gör stor skillnad. Tyvärr är tillgången till psykologisk behandling ojämn i Sverige. Många familjer möts av långa väntetider, vilket kan bidra till att läkemedel förskrivs i stället, säger hon.

Under första hälften av 1900-talet var barbiturater den dominerande typen

av sömnmedel. De var efektiva men farliga, med hög risk för beroende eller överdosering. En rad uppmärksam made dödsfall bland världskändisar som Marilyn Monroe och Jimi Hendrix bidrog till att göra riskerna med barbi turater kända.

En ny läkemedelstyp kallad benso diazepiner började därför ta över på 1960-talet och fck så småningom bred användning som lugnande, ångestdäm pande, sövande och även kramplösande. De var säkrare än barbiturater, men med tiden blev det tydligt att även bensodia zepiner var beroendeframkallande.

Nästa steg i utvecklingen togs på 1990-talet då de så kallade z-läkemed len kom. De är kemiskt lika benso diazepiner men omsätts snabbare i kroppen så att efekten är borta på morgonen. Patienten slipper att känna sig dåsig och påverkad dagtid, vilket var ett problem med de tidigare preparaten. Men även z-läkemedel kunde leda till beroende, visade det sig så småningom. Barbiturater, bensodiazepiner och z-läkemedel verkar alla på samma sätt: genom att stimulera hjärnans GABAsignalering. Signalsubstansen GABA är en viktig broms i hjärnan som får den att gå ner i varv. Idag är barbituraterna utfasade sedan länge. Användningen av benso diazepiner som sömnmedel har minskat i fera decennier och är nere på promille av befolkningen. Det senaste decenniet har även användningen av z-läkemedel minskat med omkring en tredjedel.

I stället ökar en annan typ av sömn medel kraftigt: hormonet melatonin som reglerar vår dygnsrytm. Det har varit känt länge, men först de senaste decennierna börjat användas som sömnmedicin. När z-läkemedel började minska i Sverige sköt konsumtionen av melatonin i höjden.

Ytterligare en kategori sömnläkeme del är antihistaminer. De är besläktade med allergimediciner, vilket kan låta underligt. Det har sin förklaring i att hormonet histamin är med och reglerar både våra allergireaktioner och vår dygnsrytm.

UTÖVER DESSA huvudkategorier av sömnmedel förekommer även andra typer. Inom psykiatrin används en rad mediciner som sömnmedel of label.

Användning av sömn medel i olika åldergrupper

Antal patienter/1000 invånare

ÖKAT BLAND UNGA

Det är mest äldre som tar sömnmedel men det har blivit vanligare bland unga att ta melatonin.

Enbart läkemedel som huvudsakligen används som sömnmedel ingår, därför saknas bland annat vissa antihistaminer.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 2025-06-17

Det betyder att läkemedlet egentligen är avsett för något annat.

– Det fnns bland annat vissa antide pressiva och antipsykotiska läkemedel som också används för sina sömngi vande efekter. Vi ser tecken på att det ökar, säger Johan Reutfors.

I sitt kliniska arbete som överläkare i psykiatrin i Region Stockholm träfar han många patienter som lider av både sömn svårigheter och andra psykiska problem – som ångest, depression eller ptsd.

– Det är väldigt vanligt bland patien ter med andra psykiska problem att de även har sömnsvårigheter. Trots det fnns inte så mycket kunskap om hur de olika läkemedlen fungerar ihop – till exempel SSRI och sömnmedel.

I en studie som publicerades i fol kunde Johan Reutfors och hans kollegor visa att nästan hälften av alla som får diagnosen depression behandlas med sömnläkemedel året efter diagnosen. Och mer anmärkningsvärt: av dessa står nästan hälften kvar på sömnme

delsordination tre år senare – trots att det i de festa fall handlar om z-läke medel som bara rekommenderas för en kortare tids behandling.

– Många som vant sig vid att sova med läkemedel kan uppleva tabletterna som en trygghet, och kanske inte törs pröva utan. Det är olyckligt, säger Johan Reutfors.

JOAR GUTERSTAM forskar om bero ende vid Karolinska Institutets institu tion för klinisk neurovetenskap och är överläkare vid Region Stockholms Beroendecentrum. Han är glad att användningen av beroendeframkallande sömnläkemedel minskat avsevärt.

– Det är ett målmedvetet arbete i vården som gett resultat. Jag har träfat många patienter som blivit beroende av bensodiazepiner och z-läkemedel. Det är inte en stor andel som får beroende problem – runt två, tre procent – men när medlen används mycket brett blir det många drabbade individer, säger han.

För den som har svårt att sluta med sömnläkemedel på egen hand fnns bra hjälp att få i vården, understryker Joar Guterstam.

– Men det starkaste argumentet mot bensodiazepiner och z-läkemedel är egentligen tillvänjningen, som drabbar de festa patienter. Efter en relativt kort tid anpassar sig hjärnan och efekten ebbar ut. Man brukar säga att i genom snitt så sover patienten lika illa efter en månad med dessa läkemedel som före behandlingen – fast med den skillna den att hen nu även behöver en tablett.

DE TVÅ STORA fördelarna med melatonin och antihistaminer – de sömnmedel som i stor utsträckning kommit att ersätta bensodiazepiner och z-läkemedel – är just att det sällan sker någon tillvänjning och inte fnns risk för beroende, förklarar han. Nackdelen med de nya medlen är att de inte är lika efektiva på kort sikt.

– När man mäter insomningstid och sömnkvalitet i studier så är det egentli gen inte så imponerande efekter. Men för en del hjälper det till viss del. I många fall kan placeboefekten vara en viktig del, konstaterar han. Oron för att inte kunna somna kan minska när man vet att man tagit en tablett.

– Det fnns en felaktig bild av att det är farligt att sova dåligt. Så funkar inte kroppen riktigt. Den är bra på att kompensera och till exempel sova djupare vid behov. Det är väldigt synd att den här föreställningen fnns, för rädslan blir i sig ett stort hinder för att kunna somna, säger Joar Guterstam. Han håller med Johan Reutfors om att den snabbt ökande användningen av melatonin bland unga inte är oproble matisk.

– Vi brukar vara restriktiva med läkemedel till unga hjärnor som fort farande utvecklas. Även om intrycket idag är att melatonin är rätt snällt, så är det inte så väl beforskat som man skulle kunna tro. Vi vill inte hamna i en situation där vi om 10–20 år frågar oss ”Vad tusan höll vi på med?”

MÅNGA UPPFATTAR sömnmedel som en väletablerad och välfungerande kate gori av läkemedel, men sanningen är att det fortfarande inte fnns några särskilt

Nyfken på Sömnpiller

bra alternativ, menar Joar Guterstam. Forskning om nya substanser pågår förstås, för den potentiella marknaden är enorm. För några år sedan knöts stora förhoppningar till medel som påverkar det så kallade orexinsystemet – ytter ligare en mekanism i hjärnan kopplad till vakenhet och sömn. De läkemedlen är nu godkända och lanserade, men har inte blivit en stor framgång.

Men det fnns en behandling som ger mycket bra resultat mot sömnproblem på både kort och lång sikt och som inte riskerar att leda till beroende.

– Kognitiv beteendeterapi mot in somni, KBT-i, ger bra hjälp och efekten är bestående. När vi följt upp tio år efter behandling har vi sett att söm nen fortfarande fungerar bra för patienten, säger Kerstin Blom, psykolog och forskare vid Karolinska Institutets institution för klinisk neurovetenskap. Hon har bland annat varit med och utvecklat den KBT-i som används vid Internetpsykiatrin i Region Stockholm.

SVERIGE SAKNAR nationella riktlinjer för behandling av insomni, men i eu ropeiska riktlinjer samt många lokala riktlinjer i svensk sjukvård är KBT-i det behandlingsalternativ som rekommen deras i första hand.

I jämförelser med andra alternativ har KBT-i visat sig vara lika efektivt som bensodiazepiner och z-preparat på kort sikt, men bättre på lång sikt. Ändå fortsätter läkemedelsbehand ling av sömnproblem att vara i storleks ordningen tusen gånger vanligare än KBT-i. 2024 fck omkring 600 patienter i Sverige internetbehandling för in somni enligt svenska internetbehand lingsregistret SibeR – jämfört med de mer än 870 000 som använde sömntabletter.

– Vi vet inte hur många som får KBT-i på andra sätt, till exempel på vårdcentraler eller i samband med annan psykoterapi, men det fnns an ledning att anta att det inte är så väldigt många fer, säger Kerstin Blom Bristande tillgång är förstås en förklaring till de blygsamma sifrorna. Psykiatrins kapacitet har ökat genom införandet av internetbehandlingar,

TIPS TILL BARN OCH

UNGA MED NPF OCH

SÖMNSVÅRIGHETER:

Extra stöd i att skapa struktur. Det kan handla om att visualisera kvällsrutiner med bilder eller scheman, använda påminnelser eller att stegvis träna in en ny rutin tillsammans med föräldrarna.

Ta hänsyn till individuella behov. Till exempel känslig het för ljus eller ljud.

Ta små steg. Då dessa barn kan vara känsliga för föränd ring kan det vara bra att göra försiktiga förändringar i sovrutinerna.

Källa: Li Åslund

men inte så mycket att det täcker behoven. Men det saknas också kunskap om KBT-i i vården, menar Kerstin Blom.

– Synen på sömnproblem är ofta inte helt uppdaterad, och det bidrar till att man inte är medveten om vilka lösningar som fnns. Förr sågs de festa sömnsvårigheter som underordnade annan sjukdom, till exempel smärta eller depression. Fokus hamnade på att bota det andra, då skulle insomnin lösa sig av sig själv, tänkte man.

”För många med insomni är själva oron för att inte sova en central del. Den skapar upp varvning som i sin tur förhindrar sömn.”

Idag visar forskning att sömnproblem bör behandlas i sin egen rätt, oavsett or saker, förklarar hon. Faktum är att KBT mot insomni även hjälper rätt bra mot depression för den som lider av båda, medan behandling mot depression inte hjälper särskilt mycket mot insomni. Vad går KBT mot insomni ut på?

– Den viktigaste delen är något som kallas sömnrestriktion, men som borde heta sängrestriktion. Det innebär att man bestämmer en fast uppstignings tid, räknar ut hur mycket man sover i genomsnitt per natt och sedan begrän sar sin tid i sängen till det. Om man efter en vecka sover minst 85 procent av sängtiden så kan man gradvis lägga sig tidigare, säger Kerstin Blom.

DET BLIR TUFFT i början för patienter som kanske inte sover mer än fyra tim mar per natt och därför bara får ligga i sin säng mellan till exempel klockan 2 och 6, konstaterar hon. Men sedan kom mer belöningen. När sömnen anpassat sig, vilket tar olika lång tid men ofta bara

I behandlingen ingår också fera an dra delar som avslappning och psyko edukation, det vill säga att lära sig om sin sjukdom och behandling.

--några få veckor, sover de festa en mer sammanhängande sömn med god kvali tet, kanske för första gången på fera år.

– Dessutom gör vi beteendeexpe riment. För många med insomni är själva oron för att inte sova en central del. Den skapar uppvarvning som i sin tur förhindrar sömn. Man kan till exempel ha katastroftankar om att inte klara att arbeta efter en vaknatt. Då testar vi det.

KERSTIN BLOM hoppas att KBT-i i olika format ska kunna erbjudas till fer i framtiden. Ett led i den utvecklingen är en ny självhjälpsversion som hennes kollegor nu håller på att utvärdera.

– Utan behandlarstöd rinner det dock tyvärr ut i sanden för många, så det kan behövas en viss mänsklig kontakt. Då verkar en självhjälpsbehandling mot insomni vara tillräcklig för många.

Tips för bättre sömn

Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.

Fast uppstigningstid är viktig oavsett hur sent du kom i säng och hur dåligt du sovit.

Ligg inte längre tid i sängen än du hoppas sova. För de festa är 8 timmar en maxgräns.

Varva ner en stund innan du ska sova. Sänk belysningen och stäng av skärmar cirka en timme innan du går och lägger dig. Ät så att du är lagom mätt när du går och lägger dig. Om du är för hungrig eller för mätt kan det vara svårt att sova.

Variera aktivitetsnivån under dagen. Aktivera hjärnan genom tänkande och socialt umgänge.

Sitt inte stilla för länge i sträck utan ta regelbundna pauser och rör på kroppen. Att vara i ständig rörelse utan att ta paus är inte heller bra

Vistas så mycket som möjligt ute i dagsljus, särskilt på morgonen. Det hjälper kroppen att ställa in dygnsrytmen och att tillverka melatonin, ett av de hormon som styr sömnen.

Drick inte kafe, te, läsk eller energidryck omkring sex timmar innan du lägger dig. Prova även att minska mängden kofein under dagtid.

Du som röker eller snusar kan sova bättre genom att sluta eller minska den dagliga mängden nikotin.

Flytta klockan eller mobilen till ett annat rum.

Arbeta inte i sängen. Använd bara sängen för sömn (och sex).

Gå upp ur sängen och gör något stillsamt en stund om du inte har somnat efter en kvart.

Sov inte på dagen. Om du ändå måste eller vill sova på dagen, gör det regelbundet och kort, helst max 20 minuter. Räkna då med lite kortare nattsömn.

Håll rutiner vid ledighet.

Källor: 1177.se och Kerstin Blom

Från dikeskörning till forskningsfront

När PER UHLÉN var 14 år hamnade han i rullstol.

Sedan dess har han blivit professor, startat tre företag och deltagit i två Paralympics.

”Ibland tänker jag att mitt liv är som en flm”, säger han.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

OSTRESSAD

Att få forska är lyxigt tycker Per Uhlén. ”Jag kan grotta ner mig i de frågor som intresserar mig, säger han.

Intervjun Per Uhlén

P

PER UHLÉN VAR KNAPPT 15 ÅR och åkte lätt motorcykel fast han inte fck. En vurpa gjorde att han hamnade i ett dike och blev liggande – hela natten. –Det fanns inga mobiltelefoner på den tiden och jag var skadad och kunde inte ta mig upp. En tax på morgonpro menad och hans husse hittade mig, berättar han.

Per Uhlén hade fått en ryggmärgs skada som resulterade i att han sedan dess är rullstolsburen. Det tog ett halvår av rehabilitering innan Per Uhlén var tillbaka i skolan. Han missade en stor del av nionde klass och betygen från grundskolan blev inte så höga. Då hop pade han på gymnasieutbildningen som då hette El-Tele-linjen, och började arbeta som radioreparatör. Men en dag hittade han en gammal ”Mina vänner bok” där hans pappa hade skrivit att han ville bli civilingenjör.

–När jag läste det där tänkte jag att det vill jag också bli. Min pappa fck inte läsa vidare för sina föräldrar trots att han var mycket duktig i skolan. Jag såg en möjlighet att förverkliga hans dröm, säger Per Uhlén.

HAN BÖRJADE STUDERA på KomVux och sökte därefter till Teknisk Fysik på KTH och kom in. Studietiden på KTH upplevde Per Uhlén som stressig.

–Det var parallella schemalagda kurser och många tentor hela tiden. Jag saknade tid till fördjupning. När jag se dan började doktorera tyckte jag att det var höjden av lyx. Det kändes som att jag hade hur mycket tid som helst och jag älskade att få borra ner mig i intres santa frågeställningar som jag själv hade formulerat. Så känner jag fortfarande, säger han.

När en föreläsare på KTH sökte en

doktorand till Karolinska Institutet nappade Per Uhlén. Det var ett lycko kast: Som fysiker med teknikkunskaper kom han med nya angreppssätt på medicinska frågeställningar.

–Det var ganska ovanligt på den tiden, säger Per Uhlén.

Forskning passade honom och i labbet testade han alla möjliga experi ment.

–En strategi som jag än i dag tycker fungerar i forskning är att köra lite ”quick and dirty” först. När man hittar ett intressant resultat så går man till bot ten med just den frågan och i det skedet behöver man ju vara mycket noggranna re. Jag tycker jag kan se exempel på unga doktorander som ägnar för mycket tid till kontrollexperiment tidigt i projektet, innan det klarnat om det ligger något i deras hypotes, säger han.

EN

RÖD TRÅD i Per Uhléns forskar karriär är mikroskopi. Ett av laborato riets senaste arbeten publicerades i en av de allra mest prestigefulla veten skapliga tidskrifterna, Science, och presenterade en ny metod att tredi mensionellt visualisera RNA-uttryck i mushjärnan. En bild från artikeln blev vald att pryda omslaget på Science. Det unika var just att forskarna hade lyckats

Namn: Per Uhlén.

Titel: Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Chef för forsknings anläggningen Biomedicum Imaging Core Facility.

Ålder: 56.

Familj: Fru och två barn.

Motto: Fall sju gånger, res dig åtta. Så kopplar jag av: Kollar på film.

Förebild: Min pappa. Han var matema tik- och f ysiklärare och inspirerade till mitt vetenskapliga intresse genom att visa många spännande experiment.

Mest oväntade forskningsfynd: När jag som doktorand upptäckte att kalcium nivåerna i njurceller började oscillera då de behandlades med bakterien E. coli. Jag mätte kalciumnivåerna i 400 celler och alla svängde med 12 minuters intervaller. Min hypotes är att de här svängningarna fungerar som en kroppslig signal. Sedan dess har jag försökt avkoda kalciumsigna ler i olika celltyper.

Bästa forskaregenskap: Jag är positiv, noggrann och envis. Jag låter mig inte hel ler stressas allt för mycket.

avbilda RNA i en intakt vävnad så som den ser ut i verkligheten.

–Vi lever i en tredimensionell värld. Varför inte studera den i tre dimensio ner? I dag används detta i forskning men inte i kliniken. Men i framtiden tror jag att vi kommer att mäta och studera de festa skeenden tredimensio nellt. Jag brukar jämföra med skrivare som förr i tiden enbart fanns i svartvitt. I dag är alla skrivare i färg, precis som verkligheten, säger Per Uhlén.

METODERNA DE HAR utvecklat används för att kartlägga celltyper och deras aktivitet. I ett projekt studerar hans forskargrupp en gen som heter CACNA1C. Det är sedan tidigare känt att en mutation i den här genen, som kodar för en kalciumkanal, gör att man har stor risk att få autism. Genom att studera hur hjärnan ser ut och utveck las i möss – med och utan mutationen – försöker forskarna förstå hur den påverkar förloppet.

–Vi tror att mutationen gör att nervceller i hjärnan exempelvis får en annan funktion, eller hamnar på andra platser i hjärnan när den växer till. Vår metod lämpar sig väl för att undersöka den här utvecklingen och det kan för hoppningsvis ge ökad kunskap om vad autism beror på, säger Per Uhlén.

Inte bara hjärnceller är intressanta att studera, Per Uhléns grupp har även un dersökt celler från olika typer av cancer. I ett projekt studerade de tumörceller i urinblåsan.

–Vid vissa former av denna cancer är det svårt att avgöra hur man ska be handla. Men det är viktigt för patienten; om tumören spridit sig till muskelväv naden runtomkring så behöver man ta bort hela blåsan. Samtidigt innebär det ett stort ingrepp som kan påverka patientens livskvalitet mycket, så det vill man gärna undvika om det går. I en mindre studie såg vi att vår tredimen sionella avbildningsmetod kunde öka träfsäkerheten i denna bedömning, men vi behöver upprepa studien på fer patienter, säger Per Uhlén.

I ETT ANNAT PROJEKT har de under sökt möjligheten att hitta cancerstam celler vid bröstcancer. Cancerstamceller är en liten grupp celler som tros vara ursprunget till tumören. De ligger peri odvis i dvala och dödas därför inte lika lätt av cellgifter.

–Det fnns därför en risk att de

Som ung arbetade

Per Uhlén som radio reparatör och när han var liten skruvade han isär tv-apparater. ”Jag ville förstå hur de fung erade. Jag har byggt och lagat många apparater på labbet genom åren”, säger han.

överlever om de inte råkar vara aktiva när man tar sin behandling. Och om man undersöker vävnaden tvådimen sionellt såsom diagnostiken sker i dag, så kan man lätt missa dem. Då kanske man tror att behandlingen fungerat tills denna lilla grupp av celler vaknar till.

Med deras metod kan man undersöka ett helt organ i tre dimensioner och på

så vis upptäcka cancercellerna om de fnns där.

–Men metoden används inte på klini ken ännu, säger Per Uhlén.

Hans egen ryggmärgsskada från ung domen har också väckt hans intresse för hur man kan förebygga den typ av funktionsnedsättning som det innebär att inte kunna gå. Mer än hälften av alla

…hur han mötte sin fru

Hon är från Japan där kvinnor har svårare att komma fram som forskare. När vi hade en konfikt om förfat tarordningen på vår publikation blev hon im ponerad då jag erbjöd henne att stå först.

ryggmärgsskador är inkompletta, det betyder att ryggmärgen är skadad men inte helt av. Beroende på var skadan sitter kan man ha olika symtom. Det är vanligt att ha en viss del av känseln och motoriken i behåll, men inte tillräckligt för att kunna gå.

–Det kan låta förvånande men direkt efter min skada så kunde jag röra på benen och gå. Men några dygn senare hade infammation och immunceller orsakat sekundärefekter som orsakade kronisk motorisk skada, säger Per Uhlén.

I ETT PÅGÅENDE forskningsprojekt undersöker han den tidiga infamma toriska processen vid ryggmärgsskada i mus och zebrafsk för att förstå mer i detalj vad som händer.

–Mitt mål är att stoppa den här nedbrytande processen tidigt och på så sätt rädda den funktion som faktiskt fnns kvar efter skadan. Varje procent som går att bevara är guld värd, säger Per Uhlén.

Själv verkar han inte ha låtit sig stop pas av att sitta i rullstol.

–Jag har förstått genom att träfa många andra ryggmärgsskadade att det ofta är lättare för personer som drabbas när de är unga, inte minst mentalt. Då har man inte hunnit vänja sig vid ett gående liv och anpassar sig lättare till den nya situationen, säger Per Uhlén.

Han fortsatte spela i sitt rockband, fck körkort redan som 16-åring och började spela rullstolsbasket.

–Det tog mig både till OS i Atlanta 1996 och Sydney 2000 där vi som bäst kom på femte plats av tolv nationer. Men som forskare är det ju min hjärna och mitt praktiska sinnelag som jag tävlar med. Och jag har enbart mötts av respekt i forskarvärlden. Ibland tänker jag att mitt liv är som en flm, säger Per Uhlén.

…vänner i rullstol

Jag har två vänner som råkade ut för ryggmärgsskada precis samma dag som jag, den 31 maj 1984. Senast förra året frade vi 40 år av liv i rullstol på Operakällaren i Stockholm.

…att kunna väga sig

Det saknades en bad rumsvåg för personer i rullstol som man kan ha hemma och enkelt rulla upp på. Så jag konstruerade en och lät tillverka den i Kina. Hittills har den sålts i över 200 exemplar.

…att leka i labbet

Man ska inte vara rädd att testa olika experi ment, det är roligt att leka lite. Det kan göra att man hittar något intres sant. Jag har undersökt hur olika celler reagerar på kafe, te, snus och mobiltelefoner.

FIXARE

Vården missar att behandla benskörhet

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

Text: Annika Lund Illustration: Jens Magnusson

DDet är oklart hur många svenskar som lever med sköra skelett. Men varje år inträfar mellan 80 000 och 90 000 fragilitetsfrakturer – benbrott som upp står i situationer där skelettet normalt håller, som när någon faller i golvet från stående. De typiska benskörhetsfrak turerna sker framför allt i vissa ben: handled, överarm, höftled och rygg kota. Enligt en skattning från Socialsty relsen väntas varannan kvinna och var färde man få en fragilitetsfraktur under sin livstid.

Sedan några år har både Socialstyrel sen och Läkemedelsverket rekommen dationer om vad vården bör göra när en fraktur beror på benskörhet, osteo poros. Behandling med benspecifka läkemedel ges mycket hög prioritet.

Tyvärr lyckas inte vården ef terleva rekommendationerna. En majoritet av dem som bry ter sig får inte osteoporosläke medel för att slippa bryta sig igen. Det visar epidemiologiska studier som endokrinologen

Men även hos dem som erbjuds frak turförebyggande behandling kan det fnnas en rädsla inför själva läkemed len, berättar Maria Sääf. Bakgrunden är att vissa av läkemedlen i mycket ovanliga fall kan ge upphov till svåra biverkningar, där en är osteonekros i käken. Det innebär att en del av käkbe net dör, vilket kan kräva operation och långvarig antibiotikabehandling.

– Biverkningen fnns. Men risken är mycket liten om man får de doser som ges vid benskörhet, inte har problem med tänderna innan behandlingen startar och sedan har regelbunden kon takt med tandläkare. Det är ett budskap jag verkligen vill få fram. Biverkningen är så sällsynt att jag som läkare aldrig har haft någon patient som har fått käknekros, säger Maria Sääf.

Hon betonar att läkemedlen är ef fektiva. Behandling med de vanligaste läkemedlen (bisfosfonater), sänker risken för senare frakturer i ryggkotor och höft med 50 respektive 30 procent, enligt Läkemedelsverkets behandlings rekommendation.

Det innebär en sänkt risk för ett stort lidande. Frakturer i rygg och höfter är de allvarligaste konsekvenserna av benskörhet.

När en ryggkota trycks ihop, ”kol lapsar”, blir den lägre än normalt. Det kan ge en intensiv smärta som brukar klinga av när kotan har läkt ihop igen. Men då är kroppen förändrad. Skadade ryggkotor ger en kortare kroppslängd och framåtböjd, kutryggig hållning. Om många ryggkotor kollapsar kan kroppen bli så framåtböjd att den minskade volymen i bröstkorgen gör det tungt att andas. Det kan också bli svårt att äta tillräckligt stora portio ner mat för att hålla sig välnärd. Sänkningen av livskvalitet kan vara mycket stor även vid höftledsfraktur. Själva benbrottet

Maria Sääf, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, har gjort till sammans med kollegor. Hon ser fera förklaringar till varför medicinerna inte når ut till patienterna. Viktigast är att diagnostiken fallerar – många som lever med sköra skelett blir aldrig identiferade som osteoporospatienter och får aldrig något erbjudande om medicinering.

”Tyvärr efterlevs inte rekommendation erna. En majoritet av dem som bryter sig får inte osteopo rosläkemedel för att slippa bryta sig igen.”

Hur uppstår osteoporos?

Genom hela livet pågår en ständig ombyggnad av benstommen. Vissa celler (osteklaster) bry ter ned skelettet medan andra (osteoblaster) bygger upp. Grovt skattat byts ungefär en tiondel av benmassan ut per år.

Vid nedbrytningen rensas benvävnad med mikroskador bort. Skelettet är också en stor kalciumreserv för kroppen. Kalcium be hövs för fera livsviktiga funktioner, som blodkoagulation och hjärtats muskelfunktion.

Om skelettet belastas byggs mer benmassa. Därför är fysisk aktivitet benstärkande, särskilt i unga år.

Med stigande ålder förändras balansen mellan nedbrytande och uppbyggande cel ler. Förmåga att ersätta nedbruten benmassa avtar, för vissa så myck et att de blir bensköra.

Källa: Maria Sääf med fera .

Snabba fakta om ben

och skelett

Källor: 1177.se med fera.

Så bedöms frakturrisk

206

En vuxen människa har 206 ben i krop pen. När vi föds har vi betydligt fer. En del ben växer ihop under barndomen, som skallbenet.

Flera faktorer vägs samman vid en bedömning av frakturrisk.

Skört skelett är en, men även risken för att falla

Skelettet ger skydd åt känsliga inre organ och behövs för rörelseapparaten. I benvävnad bildas också hormonet osteocalcin, som påverkar andra organ och vävnader i kroppen.

Mer än vart fjärde ben sitter i fngrar och tår, som tillsammans har 54 ben.

Skelettet utgör ungefär 18 procent av kroppsvikten hos en vuxen människa.

och förmågan att skydda sig vid ett fall spelar roll. En viss bentäthet kan därför innebära olika frakturrisk för olika personer.

Dålig balans, muskelsvaghet och nedsatt syn är exempel på sådant som ökar risken för att falla. Vissa läkemedel,

Hos barn växer ske lettet när brosk längst ut på benet lagrar in olika mineraler och blir hårt. Samtidigt växer en ny broskdel till längst ut på benet.

Skelettet är ett hem för benmärgen, som bildar nya blodkrop par varje dag. Kroppens minsta ben är stigbygeln som sit ter i innerörat. Det är ungefär tre millimeter långt. Det längsta, tyngsta och starkaste benet i kroppen är lårbenet.

Skelettet i sig, själva benvävnaden, har ingen känsel. När ett ben bryts kommer smärtan från nerver i vävnaderna runt om kring, som benhin nan, musklerna och andra mjukdelar.

-

som sömnläke medel, opiater och blodtryckssän kare ökar också fallrisken. Källa: Viss.nu och Läkemedelsverket. -

På djupet Benskörhet

ger ofta kraftiga smärtor och operatio nen tar på krafterna. Många som bryter höftleden tar ett permanent kliv nedåt på rörlighetstrappan: den som gick utan stöd behöver käpp, den som hade käpp får rollator och den som hade rollator blir rullstolsburen. Nedsatt rör lighet och förlorad självständighet kan göra det svårt att fytta tillbaka till det tidigare boendet och leda till isolering. Det kan också öppna dörren för fer komplikationer och sjukdomar.

VARJE ÅR DRABBAS ungefär 16 000 svenskar av ett höftledsbrott. Två av tre är kvinnor. De är i medelålder 82 år gamla, enligt kvalitetsregistret Rikshöft. En av fyra som bryter höften dör inom ett år.

– Den sifran har varit ungefär den samma i 20 år, men om man tar hänsyn till att de som bryter höftleden nu är äldre och skörare, då är ändå prognosen bättre än för 20 år sedan. Men konsek

venserna av de här frakturerna är mycket allvarliga – lidandet är stort och samhällskostnad erna höga, säger epidemiologen Karin Modig, som forskar vid Insti tutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

handling syns inte i Socialsty relsens läkemedelsregister, som täcker mediciner som hämtas ut på apotek. För att få en mer hel täckande bild har forskarna använt sig av data över försäljning, inhämtad via en annan hälsomyndighet.

Olika vägar till benskörhet

Osteopeni är ett förstadium till osteoporos.

Vid primär osteo poros har skelet tet blivit skört till följd av sjunkande hormonnivåer och normalt åldrande. Ärftlighet, lågt BMI, tidigt klimakterium, låg fysisk aktivitet och rökning är ex empel på faktorer som ger en ökad risk för benskörhet.

Sekundär osteoporos beror på bakomliggande sjukdom eller läke

medelsbehandling. Kortison och anti hormonella läke medel vid bröst- el ler prostatacancer är vanliga sådana läkemedel. När det gäller sjukdomar är listan ganska lång. De festa allvarliga, kroniska sjukdo mar som påverkar allmäntillståndet ger en ökad risk för benskörhet och frakturer. Några exempel är cancer sjukdom (framför allt myelom), ledgångsreuma tism, KOL, hiv och celiaki.

Hon har varit sammanhållande forskare i studierna som visar att osteoporosläkemedel inte skrivs ut så ofta som de borde. Under åren 2018 till 2020 fck i bästa fall strax under var femte kvinna benspecifka läkemedel efter en osteoporosfraktur. Det gällde kvinnor i åldrarna 70 till 79 år – hos äldre kvinnor var förskrivningen ännu lägre. För män var toppnoteringen 7 procent, även det i åldrarna 70 till 79 år. Studierna visar också att de regionala skillnaderna är stora.

Karin Modig förklarar att det är ut manande att överblicka förskrivningen av de här läkemedlen eftersom de ofta ges som dropp på sjukhus. Sådan be

Benskörhet kan i sällsynta fall vara medfött och bero på en genetisk av vikelse. De barnen föds med frakturer och blir mycket kortväxta.

Källa: Viss.nu med fera.

– Via den bakvägen kunde vi göra en god skattning av hur förskrivningen av osteoporosläkemedel ser ut i olika regioner. Det är genomgående en underutnyttjad behandling, säger Karin Modig.

Hon ser fera skäl till det, där ett handlar om att benskörhet saknar tyd lig hemvist inom vården. Patienterna kan behandlas av till exempel endokri nologer, reumatologer och geriatriker.

I många fall upptäcks sjukdomen först efter en fraktur, som tas om hand inom akutsjukvården. Det ger även or topedkirurger en viktig roll i vårdked jan kring benskörhet.

Vidare rör det sig om en utbredd folksjukdom. Sådana brukar behandlas inom primärvården.

Splittringen leder till en otydlighet, där benskörhet lätt faller mellan stolarna i vården. Andra folksjukdomar, som diabetes och högt blodtryck, har tydligare placering inom endokrinolo gin och kardiologin. För dessa sjukdo mar fnns fungerande samarbeten med primärvården.

KARIN MODIG FORSKAR om befolk ningstrender även för andra sjukdomar som hör till åldrandet, såsom hjärt sjukdom. Det går att göra jämförelser mellan högt blodtryck och osteoporos, menar hon. Båda tillstånden utvecklas i tysthet, vanligen utan att man själv märker det, inom ramen för ett normalt åldrande. I båda fallen kan tillståndet leda till allvarliga komplikationer –högt blodtryck kan orsaka stroke och hjärtinfarkt, medan benskörhetkan orsaka benbrott, där frakturer i rygg och höftled är särskilt allvarliga. Men blodtrycksläkemedel är vanliga, medan osteoporos är underbehandlat. – Kardiologerna har gjort ett bra jobb. Budskap om evidens har nått fram till primärvården när det handlar om att sänka blodtryck. När det handlar om att förebygga frakturer är bilden tyvärr en annan, säger Karin Modig. Hon påtalar att benskörhet är en sjukdom som framför allt drabbar kvinnor, särskilt äldre kvinnor. Foto:

Andreas Andersson

”Med behandling kan jag fortsätta vara aktiv”

Namn: Vera Berg. Ålder: 70 år.

Gör: Företagare och pensionär.

Är vice ordförande i Osteoporosförbundet.

”Innan jag hade fyllt 50 fck jag min första spricka i foten. Sedan fck jag fer sprickor i fötterna under några år. Det räckte med att jag trampade snett. Under alla dessa läkarbesök var det aldrig någon som frågade om eventuell ärftlighet för benskörhet. Hade jag fått frågan hade jag kunnat berätta om fera äldre släktingar med osteoporos, reuma tism och skolios.

När vi åkte skidor i Alperna fck jag en spricka i ett revben vid ett odramatiskt fall i backen. Jag blev röntgad och läka ren sa att jag skulle ta med bilderna till min svenska läkare.

I Sverige använde jag min sjukförsäk ring och sökte privatvård. Det ledde till en snabb osteoporosdiagnos och be handling med veckotablett, bisfosfonat. Jag var då 56 år och det kändes tungt att identifera mig som benskör – jag kände mig som ”kexchoklad”.

Efter ett drygt år fck jag rejält ont i ryggen efter ett lyft. Det visade sig vara en kotkompression. En ny bentäthets mätning visade att jag, trots behandling med bisfosfonat, hade fått försämrade värden. Då fck jag behandling med teripatid, som bygger nytt ben. Under ett och ett halvt år gav jag mig själv en daglig spruta i magen.

Det hade god efekt på min bentät het. När den behandlingen avslutades gick jag över till en spruta som tas var sjätte månad. Den gör att jag inte tappar benmassa som byggts upp.

Nu kan jag leva precis som jag alltid har g jort – väldigt aktivt. Jag går mycket i skog och mark, arbetar i trädgården och spelar padel, pingis och golf. Jag funderar sällan på risken att bryta något ben men jag tar det lugnt när det är halt ute. Ett par gånger har jag fått ”testa” min hållbarhet när jag har ramlat – och jag har inte gått sönder.

Jag gick tidigt med i Osteoporosför bundet och är numera aktiv i styrelsen. Mitt mål är att alla ska ha samma möjlig het till bra behandling.”

På djupet Benskörhet

– Tyvärr tror jag det kan spela roll i sammanhanget. Historiskt har kvinno sjukdomar inte tagits på lika stort allvar, säger Karin Modig.

Samma resonemang förs i Socialsty relsens riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Myndigheten vänder sig direkt till vårdens beslutsfattare: ”Du som ska implementera dessa nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdo mar bör tänka på att osteoporos är en typisk lågstatussjukdom. Det beror bland annat på att sjukdomen i första hand drabbar äldre kvinnor.”

DET SOCIALSTYRELSEN ger allra högst prioritet, ännu högre än att ge läkemedel åt dem som redan har brutit sig, är att vården ska organiseras så att patienterna slutar falla mellan stolarna. Den som har fått en benskörhetsfraktur ska få risken för ny fraktur bedömd på ett strukturerat sätt, i kombination med benskörhetsutredning, följt av behand ling.

För att det ska bli av måste någon äga frågan. Socialstyrelsen efterfrå gar frakturkedjor, där en frakturkoordinator ser till att patienterna tas om hand i ett fungerande vårdförlopp.

Fysioterapeuten Stina Ek

ingår i Karin Modigs forskar grupp vid Institutet för mil jömedicin vid Karolinska Institutet. Hon har undersökt förekomsten av frakturkedjor runt om i landet – och vad som saknas för att få dem på plats. I det arbetet har hon siktat in sig på ortopederna, som möter patienterna i det akuta skedet när någon har brutit sig. Frågan är: hur fångas patienterna upp därefter, när ortopederna är klara med kirurgin och patienten har kommit hem från sjukhuset?

– Det fnns en etablerad tågord ning, där ortopederna remitterar pa tienten till primärvården för fortsatt behandling efter utskrivningen. En del regioner har en frakturkoordina tor som fungerar som ett steg mellan ortopederna och primärvården, men ibland remitterar ortopeden direkt till primärvården, säger Stina Ek. Om primärvården fångar upp patienterna kan det sägas vara en mycket enkel men fungerande frak turkedja. Primärvården ska då ut reda benskörheten, bedöma risken för ny fraktur och ge behandling.

Östrogen viktigt för bentätheten

Östrogen bidrar både till att brom sa nedbry tningen av benmassa och till att bygga upp ny. Det är en förkla ring till varför benskörhet framför allt drabbar äldre kvinnor – när hormon nivåerna sjunker under klimakteriet börjar skelettet försvagas. Det inne bär för de festa att skörheten tilltar någon gång strax efter 50-årsåldern, när äggstockarna slutar producera östrogen. Även män får lägre nivåer av östrogen när de blir äldre.

Östrogen tillverkas även i fett vävnad, både hos män och kvinnor. Därför är det bra att ha lite hull om man är benskör.

Även tillväxtfaktorn IGF är viktig för att bilda nytt, starkt ben. Nivåerna av IGF påverkas av näringstillgången, där bland annat protein är viktigt.

Källa: Maria Sääf med fera.

– För att det ska fungera måste primärvården ha möjlighet att ta emot alla patienter som remitteras. De ska kunna ta in dem för bedömning, göra rätt undersökning och sätta in behand ling inom ett någorlunda tidsspann. Att klara det är problematiskt på sina håll, säger Stina Ek.

Svårigheterna har olika orsaker i olika regioner. Det kan till exempel röra sig om hög arbetsbelastning inom primärvården eller långa väntetider till de DXA-maskiner som används för att mäta bentäthet.

Ortopederna har fått skatta på en femgradig skala hur väl de tycker att samarbetet med andra vårdinstanser fungerar när det handlar om osteopo ros. De festa lägger sig i mitten, men det fnns spridning över hela skalan. I vissa regioner vittnar ortopeder på vissa akutsjukhus om bättre rutiner än ortopeder på andra sjukhus, som lig ger i närheten. Det betyder att det kan spela roll vilket sjukhus ambulansen kör till – en del kommer mer troligt fångas upp av en frakturkedja än andra. – Några svarar rakt av att det saknas gemensamma riktlinjer för hur pa tienter med benskörhet hanteras efter utskrivning från akutsjukvården, säger

Stina Ek.

Men det fnns också platser med väl fungerande frakturkedjor. Region Västerbotten och Ängelholms Sjukhus är sådana exempel. Och på sina håll har primärvården startat osteoporos skolor för patienterna, som får lära sig om bland annat kost och träning vid benskörhet. Belastning av skelet tet och balansträning är särskilt viktigt.

– Osteoporosskolorna är exempel på hur små medel kan räcka ganska långt. Örebro är en föregångare, men det fnns på fera platser i landet, säger Stina Ek.

Margareta Hedström, adjungerad professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet, ingår också i den forskar grupp som undersökt hur förskriv ningen av osteoporosläkemedel ser ut. Hon är också överläkare i ortopedi och beskriver en frustration inför att fera gånger få tillbaka och skriva ut samma personer med nya, allvarligare fraktu Foto: Ulf

Sirborn

rer, utan skyddande benskörhetsmedi cinering.

– Personligen tror jag lösningen ligger i att tydligare koppla benskörhet till de ekonomiska ersättningssystemen. Har man vårdat en patient med osteopo rosfraktur så ingår det att se till så att vederbörande får utredning alternativt behandling direkt. En koppling till den ekonomiska ersättningen gör tydligt vem som har ansvaret, säger Margareta Hedström.

Hon berättar att ortopeder i Sverige sneglar på Norge, där nya rutiner kring just höftledsfrakturer har tagit form. I Norge ges en första dos av benskörhets läkemedel redan på sjukhuset, under vårdtiden efter operationen. Upplägget håller på att spridas även i Sverige och görs sedan några år på bland annat Södersjukhuset i Stockholm.

MEDELVÅRDTIDEN EFTER en höft fraktur är ungefär sex dagar. Det är ett begränsat tidsfönster för att ge en infusion av bisfosfonater, en behand ling som förutsätter att njurfunktionen är kontrollerad och att patienterna inte är alltför påverkade efter kirurgin.

Vid Södersjukhusets orto pedavdelningar ges behand lingen till ungefär var femte patient med en bruten höftled. Det är färre än i Norge, där ungefär hälften av patien terna behandlas, berättar ortopeden

Benskörhet På

personer. Hos äldre verkar det vara mindre vanligt. Vi vill undersöka saken i samband med att vi implementerar den här rutinen, säger Karl-Åke Jans son.

Bisfosfonater i dropp är förstahands val vid behandling av benskörhet. Behandlingen ska ges en gång per år under tre till fem år. I det här fallet ger ortopederna en första dos och skriver sedan ut patienten med en remiss till primärvården, som får ansvara för den fortsatta behandlingen.

– Vi gör det här sedan 2023, så vi vet ännu inte hur väl primär vården fångar upp patienterna, säger Karl-Åke Jansson.

PRECIS VID denna tidnings pressläggning blev det klart att ett nytt kunskapscentrum för osteo poros ska starta. Lena och Ebbe Krook har donerat 50 miljoner kronor till en professur och projektmedel för forsk ning. Parallellt går Region Stockholm

Karl-Åke Jansson, som forskar vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

– Vi försöker ge till alla patienter som har fått en fragilitetsfraktur i höften och som har tillräckligt god njurfunktion, är äldre än 65 år och inte redan har fått osteoporosbehandling. Målet är att öka andelen som blir behandlade, säger Karl-Åke Jansson.

Han har tillsammans med fors karkollegor startat en studie för att undersöka hur patienterna upplever bisfosfonatbehandlingen, som kan ge infuensaliknande symtom. Efter att nyligen ha ramlat, brutit sig, fastat, ope rerats och fått kraftigt smärtlindrande medicinering – hur tolererar äldre och sköra patienter en behandling som yt terligare tar på krafterna?

– Det fnns redan gjorda studier som visar att akutfasreaktioner från bisfosfonater framför allt drabbar yngre

in med 25 miljoner kronor för att stärka vården av bensköra patienter. Målet är bättre diagnostik och prevention samt behandling: Fler ska få frakturföre byggande medicinering.

– Denna donation ligger helt rätt i tiden och är väl synkroniserad med Region Stockholms satsningar på att avsevärt förbättra omhändertagandet av patienter med osteoporos, säger professor Matti Sällberg, dekan för KI Syd, Karolinska Institutet.

Så får du starka ben

Tre frågor till Maria Sääf, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Hur kan man själv påverka sin bentäthet?

– Levnadsvanor, som kost och motion, spelar roll för bentätheten. Men det fnns en starkt genetisk komponent i hur väl benstommen klarar av att bilda nytt ben och mata in de mineraler som behövs för att göra benet hårt. Mellan 60 och 70 procent av den bentäthet vi har styrs av genetiska förutsättningar. Resten är hur vi lever och beter oss, hur mycket vi har rört på oss och vilken kost vi har ätit. Bentätheten kan också påverkas av olika sjukdomar.

Hur ska man röra på sig?

– Mycket kort kan man säga att belastning av skelettet är bra för benhäl san, men balansträning är viktigt ur ett fallförebyggande perspektiv. Särskilt under unga år är det benstärkande att vara fysiskt aktiv, men hela livet är det viktigt att röra på sig för att behålla bentätheten.

Och hur ska man äta?

– Vid osteoporos varnar vi för att vara mager. I övrigt ges ungefär samma kostråd vid benskörhet som vid till exempel hjärtsjukdom eller typ 2-diabetes. Det handlar om att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. För skeletthälsan är det viktigt att få i sig tillräckligt med protein, kalcium och D-vitamin.

På djupet Benskörhet

Sköra ben kan upptäckas vid mammograf

Går det att hitta benskörhet i bilder som tas av andra anledningar än frakturer? Ja, menar ra diologen Torkel Brismar, som i fera studier har undersökt just detta. -

Text: Annika Lund

Benskörhet är en tyst sjuk dom som till en början varken syns eller känns.

Torkel Brismar, professor vid institutionen för kli nisk vetenskap, interven tion och teknik, forskar om hur man skulle kunna screena efter sköra skelett och fånga upp patienterna redan innan den första frakturen.

– Det är i de lägre åldrarna, 55- till 70-årsåldern, som vi har störst chans att förebygga senare frakturer i rygg och höft. Det fnns stora poänger med att behandla tidigt, säger Torkel Brismar, som också är kliniskt verksam radiolog.

Han har undersökt hur man i sammanhanget kan använda sig av röntgenbilder av händer. I en första studie ingick drygt 8 000 patienter vars händer röntgades mellan åren 2000 och 2008. Patienterna sökte akutvård för misstänkta frakturer eller var remitte rade av reumatologer.

Forskarna bedömde bentätheten i specifka ben i mellanhanden. Sedan följde de patienterna över tid via regis ter och ringade in dem som senare fck en höftledsfraktur.

Det gav kunskap om hur man i en röntgenbild av en hand kan förstå vem som senare löper risk att bryta sig. I nästa led erbjöd forskarna kvinnor att få en hand avbildad i samband med mammografundersökning. Kvinnorna fck lägga sin hand på skivan i mam mografmaskinen efter bröstundersök ningen och ta en extra bild, något som tar endast några sekunder.

14 000 kvinnor tackade ja till detta. De har också fyllt i en enkät med frågor om riskfaktorer för benskörhet, som till

exempel om man har ram lat den senaste månaden och hur pass rörlig man är. Studien pekar ut ett tydligt samband mellan bentäthet i handen och benskörhetsrelaterade frak turer. Antalet frakturer i höften var dock litet, vilket förklaras av att patienterna var unga i sammanhanget (i snitt 53 år) och uppfölj ningstiden kort (i snitt drygt tre år). Resultatet är ändå lovande, säger Torkel Brismar.

– Vi kan utifrån vissa vär den i handens ben förutsäga risken för höftfraktur inom ett visst tidsspann, beräknat på individnivå. Det verkar möjligt att screena för benskörhet i samband med mammo grafundersökningar eller om handen röntgas av andra skäl, som till exempel att man har ramlat, säger han. Forskarna gör nu en långtidsuppfölj ning för att ytterligare förstå värdet av bentäthet i handen. Kvinnorna som

handröntgades för snart två decennier sedan ska följas på nytt via register. Studien kan förhoppningsvis ge svar på frågan om hur ofta mätningen bör upprepas för att fånga upp så många bensköra skelett som möjligt.

I ytterligare ett annat projekt tränar forskarna en AI i att känna igen ben skörhet i datortomografbilder från bukundersökningar.

”Vi kan utifrån vissa värden i handens ben förutsäga ris ken för höftfraktur inom ett visst tids spann, beräknat på individnivå.”

– Det öppnar för möjligheten att göra en mer komplett bedömning av patien ternas frakturrisk. Den bedöms inte endast utifrån bentäthet – även mäng den muskler och fett påverkar risken att falla och bryta sig. Vissa patienter kan ske ska ha en annan behandling än lä kemedel som enbart påverkar skelettets hållfasthet. Det kan röra sig om träning av specifka muskler, höftskyddsbyxor eller annat, säger Torkel Brismar.

Foto:

Ulf

Sirborn

Lärare - se hit!

Lärare - se hit!

Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?

Vill du intressera dina elever allra senaste medicinska

I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.

I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.

Nu fnns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här fnns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Nu finns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här finns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Ladda ner tidningen

Ladda ner tidningen

nu via QR-koden:

nu via QR-koden:

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

S a. Upplagan är 27 900 och bland v om annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och häls

Som i Medicinsk Vetenskap når en stor läsekrets som är medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 600 och bland våra läsare fnns förutom nyfkna personer exempelvis patienter, media,

åra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Foto: Getty Images

OSTEOPOROS

– ORSAKER OCH BEHANDLING

OSTEOPOROS - ORSAKER OCH BEHANDLING

En folksjukdom som kan stoppas!

En folksjukdom som kan stoppas!

Välkomna att lyssna på några av Sveriges främsta specialister inom osteoporos/benskörhet. Hur ser vården ut idag? Vad behöver förbättras?

Välkomna att lyssna på några av Sveriges främsta specialister inom osteoporos/benskörhet. Hur ser vården ut idag? Vad behöver förbättras?

Tid: Måndag 20 oktober kl 16.30–19.00

Måndag 20 oktober kl 16.30-19.00

Plats: Samuelssonsalen, Karolinska Institutet, Tomtebodavägen 6, Solna. Även webbsändning.

Plats: Samuelssonsalen, Karolinska Institutet, Tomtebodavägen 6, Solna. Även webbsändning.

www.dackteam.se

www.dackteam.se

KÖP DÄCK HOS DOCENT DÄCK

KÖP DÄCK HOS DOCENT DÄCK

Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117

Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117

Stockholm

Stockholm

Tel: 08-33 58 51

Tel: 08-33 58 51

Mer information och anmälan www.osteoporos.org/20okt25

Mer information och anmälan www.osteoporos.org/20okt25

Mellan 3-13 oktober bjuder Nobelprismuseet tillsammans med samarbetspartners över hela Stockholm in dig att fra och förstå årets Nobelpriser genom inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

nobelcalling.se

Mail: docent@docent.se

Mail: docent@docent.se vet däck du

vet vilka däck du behöver

Ta del av Nobel Calling Stockholm 2025 på Karolinska Institutet

Några av årets programpunkter:

• Hoten mot forskningen – och de vetenskapliga genombrotten – ett panelsamtal på Nobelprismuseet i samarbete med fera av de andra arrangörerna.

• Besök vid Nordens största zebrafskanläggning – visning där du får se allt från teknisk utrustning, djurhållning och forskning.

• Så har genteknikens utveckling påverkat oss – utställning och föreläsning.

• Vägen till fri abort – en exposé om kampen för ett eget val – utställning och seminarium.

För att ta del av hela Karolinska Institutets program besök ki.se/nobelcalling2025 eller scanna QR-koden. Aktiviteterna är öppna för allmänheten och kostnadsfria.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Varför luktar det blommor när jag gråter?

Jag har lagt märke till att när jag gråter får jag en söt lukt i näsan, nästan som blomdoft. Vad kan det bero på? Kan det vara hormoner som doftar? Jag har väl digt lätt för att gråta och gör det ganska ofta när känslorna vill ut.

/Monica

Svar Tårkanalerna är länkade till näsan och det kan därmed vara så att tårar skapar förän dringar i näsans inre miljö som för dig upplevs som en blommig doft. Vad exakt det beror på är svårt att säga, det kan till exempel vara sekret från bihålorna. Men även tårarna själva har en specifk doft som enligt vissa studier fungerar som en kemisk signal som kan orsaka beteen deförändringar hos människor.

/ Janina Seubert forskare i kognitiv neurovetenskap

Hur mycket data fnns i en cell?

Jag undrar hur stor informations mängd det fnns i DNA:t i en av mina celler? Relatera gärna svaret till digital information på moderna lagrings media eller till ”stora” datorprogram. /Bertil

Svar En vanlig mänsklig cell innehåller ungefär 6,2 miljarder baspar av DNA. Om man antar att varje DNAbas kan koda för 2 bitar information (fyra alternativ A, C, T eller G) så har vi alltså 12,4 miljarder bitar i varje cell. En byte är 8 bitar, så varje cell kan därmed sägas innehålla 12,4 / 8 = 1,55 GB. Detta skulle till exempel vara tillräckligt för att lagra en långflm i ganska hög kvalitet eller hundratals låtar i MP3-format – men inte tillräck ligt för att lagra nyare versioner av Microsoft Word.

Sen beror det på hur man räknar. Eftersom celler innehåller dubbla

En mänsklig cell innehåller DNA som motsvarar data till en långflm.

genuppsättningar så är mycket av DNA:t duplicerat (med små variationer från fa dern och modern). Så antalet unika bitar är snarare hälften (cirka 775 MB).

Det är också så att en del av informa tionen inte blir praktiskt användbar. I forskning där man försöker använda DNA för att lagra digital information behöver algoritmerna ha utrymme för korrigering av fel som kan uppstå när DNA skrivs eller läses, vilket gör att antalet användbara bitar per baspar blir något lägre än två. I naturen fnns också en felmarginal: Varje aminosyra som bygger upp kroppens proteiner borde kunna kodas med bara 5 bitar informa tion, men kodningen sker med 6 bitar (tre baspar DNA).

Så det korta svaret på frågan är unge fär 1,55 GB, men frågan och svaret är lite mer invecklat än så.

/

Björn Högström

Professor i molekylära systems biofysik

Skyddar östrogen mot ALS?

Svar Jag undrar om det fnns någon forskning om öst rogen skyddar mot ALS?

Det är ju färre kvinnor som drabbas, men denna könsskillnad minskar vid högre åldrar, då väl också östrogen nivåerna hos kvinnor sjunker. Man har också sett kopplingar mellan ALS och hård träning. Kan det fnnas ett samband med kvinnor som tränar hårt och att deras östrogennivåer då är låga? /Daniel Lindström

Det är en intressant fråga som det har gjorts en del forskning om. Och det stämmer att kön är en riskfaktor för ALS, fer män drabbas. Men det är fortfarande oklart hur nivåerna av det kvinnliga könshormonet östrogen hänger ihop med detta.

Studier på celler visar visserligen att östrogen har en skyddande efekt mot att nervceller förtvinar. Sam tidigt är resultaten från studier på ALS-patienter spretiga. Det kan bero på brister i studierna, mer forskning behövs för att kunna svara korrekt på frågan.

När det gäller hård träning så är det rätt att kan det leda till sjunkande öst rogennivåer. Men såvitt jag vet fnns det hittills inga studier som visar att östrogennivåer kan förklara kopp lingen mellan träning och ALS.

/ Charilaos Chourpiliadis Forskarstuderande inom ALS

Det är oklart om östrogen påverkar risken att drabbas av ALS.

Bild: Getty Images

Sova för mycket?

Om man är en frisk person, inte ska man väl behöva hålla på och ställa klockan varje dag för att inte råka ”sova för mycket”? Jag tycker man hör och läser denna ”sanning” överallt men i mina öron låter det orimligt. /Lina, nyfken sjusovare

Svar Det korta svaret är nej, man verkar inte kunna sova för mycket om man är frisk och mår bra både på natten och på dagen. En av de saker som kan hända för en frisk person som sover tills hon vaknar av sig själv, är att dygnet förskjuts. Den biologiska dygnsrytmen är ofta antingen kortare än 24 timmar (mor gonpigga) eller längre (kvällspigga). Vid ”fri sömn” tenderar man att skjuta sovperioden framåt eller bakåt över dygnet. Så småningom sover man mer på dagen än man kanske önskar. Men detta motverkas också av andra faktorer, framför allt dagsljus, men också hunger och andra signaler från kroppen eller omgivningen.

Det kan också lätt bli så att sömnen

blir mer upphackad om man sover länge – att man har längre vakenperioder i sängen. Det gör inget om man trivs med det, men många tycker inte det är så trevligt, eller upplever en ökad trötthet under dagen. Då kan det vara en god idé att styra upp sömnen mer.

Personer med psykisk sjukdom, inte minst depression, har ofta problem med sömnen – en del sover dåligt och en del sover för mycket. Då bidrar den långa sovtiden till depressionssym tomen och det kan hjälpa mycket att korta sovtiden. Eventuellt kan det vara så att om en i övrigt till synes frisk och ung person sover mer än 10 timmar varje natt under en lång tid så kan det tyda på ohälsa, eftersom det har visat sig svårt att få folk att konsekvent sova så länge. Men annars säger forsk ningen just nu att om du sover gott, är pigg på dagarna och livet fungerar som du vill, så är det bara att sova på som du önskar.

/ Kerstin Blom Forskare i psykologi

Vad är högkänslighet?

Är högkänslighet ett medicinskt begrepp? Forskas det i så fall om vad det innebär och hur det påverkar hälsan? /Cecilia

Svar Det svenska begreppet högkänslighet motsvaras av det engelska begrep pet Highly Sensitive Person (HSP) eller Sensory Processing Sensitivity (SPS). Det beskriver en tendens hos vissa personer att reagera mer käns ligt än de festa på sinnesintryck och sociala situationer eller stress. Det kan innebära både utmaningar – som en ökad känslighet för överstimule ring och stress – och styrkor, såsom en förmåga att uppfatta och uppskat ta subtila sinnesintryck eller positiva sociala situationer.

Begreppet HSP myntades av den amerikanska forskaren Elaine Aron på 1990-talet. Hon menar att hög känsliga personer bearbetar intryck djupare och har en förhöjd medveten het om både yttre och inre signaler. Forskningen på området växer, bland annat i Sverige (exempelvis vid Lunds universitet).

Högkänslighet är ingen klinisk diagnos. Många personer med ut vecklingsneurologiska tillstånd, som autism eller adhd, kan uppleva senso risk överkänslighet i vissa situationer – och i andra sammanhang en nedsatt känslighet för vissa sensoriska sti muli. Inom autismforskning utforskas sensorisk överkänslighet som ett eget fenomen, bland annat på centrumbild ningen KIND vid Karolinska Institutet, men hur detta överlappar med HSP är ännu inte klarlagt.

/ Janina Neufeld

Forskare vid KIND

Fråga forskarna

Är du nyfken? Skicka in din kluri gaste fråga om medicin så letar vi fram en forskare som kan svara. Skicka din fråga till:

medicinskvetenskap@ki.se

Mår du bra? Då kan du sova så länge du kan och vill!

”Vi

forskare som ska på tjänsteresa till USA överväger plötsligt försiktighetsåtgär der som normalt används vid besök i diktaturer.

KAROLINSKA INSTITUTETS

rektor Annika Östman Wernerson beskriver utvecklingen i USA som ett allvarligt angrepp på den akademiska friheten. På grund av landets särskilda ställning i forskarvärlden får det globala konsekvenser, konstaterar hon. - Vi har haft en fantastisk kun skapsutveckling i världen i mer än ett halvsekel där USA varit en motor, inte minst inom medicinsk forskning. Tack vare det kan vi idag bota sjukdomar som våra mor- och farföräldrar dog av. Det som nu sker innebär tyvärr en inbroms ning av denna utveckling, säger hon. Innan förändringarna hade 58 forsk ningsprojekt vid Karolinska Institutet stöd från amerikanska statliga forsk ningsfnansiärer som NIH. Hittills har fnansieringen stoppats till omkring en färdedel av dessa. För de övriga är framtiden oviss.

behöver värna den fria forskningen”

I USA attackeras universiteten och den fria forskningen av landets president. – En liknande utveckling pågår i fera länder och skulle kunna drabba även Sverige, säger Karolinska Institutets rektor.

Text: Anders Nilsson

USA BRUKAR ANSES vara världens främsta forskningsnation – en position som grundla des redan efter andra världskriget. Men nu stöps amerikansk forsknings- och högskolepolitik om i grunden av president Donald Trump. Det får globala konsekvenser. I demokratier har forskning och högre utbildning vanligen stor frihet i sitt kunskapssökande – något som brukar kallas akademisk frihet. Denna prin

cip har haft stark förankring även i det amerikanska forskningssystemet och på amerikanska universitet, men Trumps nya forskningspolitik bryter med den traditionen. Statliga forskningsfnan siärer som National Institutes of Health, NIH, har politiserats och förbjuds att fnansiera viss typ av forskning. Listor med sökord används för att upptäcka och sortera bort oönskad forskning. Dit hör studier om könsskillnader, jäm ställdhet, vaccin, klimat och grön energi. Statliga pengar till universitet hålls inne för att pressa fram eftergifter. Europeiska

- Amerikanska forskningsråd står inte för en stor andel av Karolinska Insti tutets forskningsfnansiering, men ett antal forskargrupper hos oss drabbas mycket kännbart, säger Annika Östman Wernerson.

Förändringarna i USA får också andra konsekvenser för forskare vid Karolinska Institutet och andra svenska universitet.

- Vi har väldigt mycket samarbeten med USA och många reser dit för att studera eller gästforska. Dessutom drivs många forskningsdatabaser från USA, som används dagligen av forskare över hela världen. Det kan få enorma konsekvenser om sådana läggs ner eller blir oåtkomliga för resten av världen, säger hon.

EN VANLIG SYNPUNKT är att föränd ringarna i USA gynnar Europas möj ligheter att rekrytera internationella toppforskare.

- Det är sant, särskilt när det gäller unga, blivande toppforskare från resten av världen som inte längre har samma starka önskan eller möjlighet att komma till USA. Det drar vi förstås nytta av, men det är inget skäl att glädjas över utveck lingen. Det hade varit bättre om denna utveckling inte skett, säger Annika Östman Wernerson.

Foto: Getty Images (Penn university), Liza Simonsson

”Jag tror att det kan finnas en okunskap i samhället om varför akademisk frihet är så viktig. Vi behöver tala mer om det.”

András Simon, professor i cell- och molekylärbiologi, är en av alla forskare vid Karolinska Institutet som oroas av utvecklingen i USA.

- Jag forskar med pengar från Sverige och EU, men jag samarbetar mycket med kollegor vid fera amerikanska universitet och ser vilken pressad situa tion forskare i USA befnner sig i nu, säger han.

I höst skulle András Simon ha hållit föredrag vid ett amerikanskt universitet men han har nyligen fått besked om att hela seminarieserien ställts in. Konfik ten med landets president har försatt universiteten i ett ekonomiskt utsatt läge.

- Å andra sidan var arrangörerna inte längre helt säkra på att jag skulle bli in släppt i USA med en inbjudan från dem. Jag tror fortfarande att jag skulle bli det, men det är en enorm skillnad och talande att de över huvud taget är osäkra på detta, säger han.

András Simon är född i Ungern där den akademiska friheten minskat markant det senaste decenniet. Regimen har bland annat fört en kampanj mot det privata universitetet Central European University och tvingat det att lämna landet.

- Det som hänt i USA skulle kunna hända här, även om vi inte vill tro det. Vi behöver stärka skyddet för akademisk frihet i Sverige och inte ta den för given längre, säger Annika Östman Wernerson. Vilka hot ser du?

- Sverige tar ofta efter USA, och det som sker i amerikansk politik nu får väldigt stort medialt genomslag här. Det gör mig orolig. Jag tror också att det kan fnnas en okunskap i samhället om varför akademisk frihet är så viktig. Vi behöver tala mer om det, inte förutsätta att alla redan förstår. Akademisk fri het genererar så mycket nytta för hela samhället: kunskap för att fatta kloka beslut, innovationer, arbetstillfällen, högutbildad arbetskraft, tillväxt, bättre vård och hälsa.

SAMTIDIGT ÄR JUST NYTTA ofta argumentet när akademisk frihet naggas i kanten. Politiker vill gärna öronmärka pengar för forskning som verkar nyttig. Men det får inte ske på bekostnad av nyfkenhetsdriven forskning, me nar Annika Östman Wernerson.

ETT ANNAT HOT mot akademisk frihet i Sverige som Annika Östman Werner son tar upp är att Karolinska Institutet och andra svenska universitet är statliga myndigheter. En organisationsform med mer distans till statsmakten vore en stor fördel om den politiska pressen på lärosätena skulle öka.

- Svenska universitets självständighet är formellt svag. Det har inte varit ett stort problem, men skulle kunna bli det, säger András Simon.

ANDRÁS SIMON VILL också slå ett slag för forskarnas kollektiva infytande i akademin. I akademin fnns två sätt att styra: dels hierarkisk styrning där chefen bestämmer, dels forskarnas och lärarnas kollektiva självbestämmande, så kallad kollegial styrning.

- Det är lite speciellt med två for mer av styrning. Kollegial styrning har många fördelar – inklusive att organi sationen kan bjuda mer motstånd om auktoritära krafter försöker ta makten. Annika Östman Wernerson håller med. - Den kollegiala styrningen gör det inte alltid enkelt att vara rektor, men det fnns en otrolig styrka i att involvera kollegiet i beslutsprocesser. Det är något vi jobbar med att stärka på Karolinska Institutet.

Hur ska svenska forskare förhålla sig till den omsvängning som skett i USA?

- Jag har inga egna erfarenheter av att forska i Ungern men jag följer förstås utvecklingen i mitt gamla hemland. Min bild är att USA på bara ett halvår har bli vit mer auktoritärt vad gäller akademisk frihet än Ungern. Att använda listor med förbjudna ord för att sortera bort oön skad forskning är verkligen grovt, säger András Simon.

UTVECKLINGEN I USA och Ungern faller in i ett större mönster där den akademiska friheten backat i mer än 30 länder det senaste decenniet, enligt rankningen Academic Freedom Index, AFI. Ibland går det fort utför, som i Argentina de senaste två åren. Sverige placerar sig i den översta tion delen i AFI, men både Annika Östman Wernerson och András Simon menar att det inte innebär Sverige är utom fara.

- Det går sällan att säga i förväg vilken forskning som kommer att skapa stor nytta. Vi behöver slå vakt om de fria forsk ningsmedlen som inte är låsta till vissa fält. Det behövs en bred bas av forskning som nyttan kan spira ur, säger hon.

Hon tar forskningen om mRNA som exempel, som överraskande ledde till en helt ny typ av vaccin och miljoner räddade liv under pandemin samt ett Nobelpris.

- Det är viktigt att vi inte börjar anpassa oss. Det är lätt att i det tysta formulera om ansökningar, byta ut ord som man vet ställer till besvär. Men då slår vi in på en farlig väg. Vi ska stå upp för vetenskapen, säger Annika Östman Wernerson.

Bör svenska forskare minska sina samarbeten med USA?

- Nej tvärtom. Amerikanska forskare behöver allt stöd och all kontakt med omvärlden som de kan få just nu.

Vikten av frihet i akademin

Akademisk frihet innebär att framtagandet och spridandet av ny kunskap inte begränsas av politiker, ekonomiska intressen eller olika grupperingars åsikter. Det kan handla om att högre utbild ning bedrivs utifrån aktuell evidens, men också om att forskare själva ska kunna formulera sina forskningsfrågor, öppet publicera resultaten och kritiskt kunna diskutera vad de kommit fram till utan att riskera repressalier.

Aktuellt på KI

För fer tips om aktiviteter på

Karolinska Institutet ki.se/ kalender

22

SEP

Utställning: Forskarfredag Forskarfredag Stockholm bjuder på en diger utställning för allmänheten. Möt forskare från bland annat Karolin ska Institutet, upptäck ny teknik, experimentera och ställ dina frågor till experter. ForskarFredag i Stockholm vänder sig till elever i åk 9 och gymnasiet.

När: 22–27 sep kl 9–16. Var: Huvudarena är AlbaNova universitetscentrum och Veten skapens Hus.

Disputation

26

SEP

Anne Brynolf försvarar sin av handling ”Blood in, Blood out: Aspects of blood transfusions and donations in the realms of obstetric care and beyond.”

När: 26 september kl 9.

Var: Nanna Svartz auditorium, -

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Guidade turer

OK 6 T

Karolinska Insti tutet s zebrafsk anläggning är den största core-faciliteten för zebrafsk i Norden. Under Nobel Calling-veckan kan du besöka den och ta del av zebrafskens betydelse för medicinsk forskning. Turerna är öppna för allmänheten men du behöver anmäla dig i för väg. Mer info: ki.se/kalender

När: 6, 7 och 9 oktober kl. 9 och 12.

Var: Karolinska Institutets zebra fskanläggning.

OK 7 T

DANS FÖR VÄLMÅENDE

Hur dans kan främja – men ibl and också motverka –psykiskt välbefnnande ska utforskas på konferensen ”Dancing my mind”.

Lyssna på föreläsning samt ta del av visning av ut ställningen

Me You We där du kan se före mål och konst kopplade till temat mänskligt beteende. När: 7 oktober kl 16–18.

Var: The Cell, Forskaren, Haga plan 4.

OK 8 T

Föreläsning och konstvisning Välkomna till en eftermiddag på

The Cell där forskning inom genteknik belyser teknikens påverkan på våra värderingar, beslut – och beteenden.

När: 8 oktober 2025 kl 12–15. Var: Zoom. Anmäl dig i förväg, se mer info på ki.se/kalender

Konferens

10

OKT

Följ med på ”Dan cing my Mind” – en t vådagarskonferens som utforskar hur dans främ jar hjärnhälsa och mycket mer, från barndom till äldre år. I ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Balett akademien och Gymnastikoch idrottshögskolan blandas inspirerande föreläsningar, interaktiva workshops och expertpaneler. Se ki.se/ka lender för mer information om pris och anmälan.

När: 10–11 oktober.

Var: Gymnastik- och idrottshög skolan (GIH) och Balettakade mien i Stockholm.

Seminarium och utställning Utställningen Vägen till fri abort lyfter fram politiska refor mer, beslut och personliga berättelser som ledde fram till abortlagen 1975. Den 13 oktober hålls ett seminarium där bland andra Kristina Gemzell Danielsson, profes sor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolin ska Universitetssjukhuset, medverkar.

13

OKT

När: Utställning: 3-17 oktober. Seminarium: 13 oktober kl 14–16.

Var: Infotorget, Campus Solna, Universitetsbiblioteket, Berzelius väg 7B.

14

OKT

Webbinarium om ensamhet Nordic Welfare Center, Högskolan i Dalarna och Karolinska Institutet presenterar ny forskning om ensamhet bland äldre i Norden. Webbinariet riktar sig till beslutsfattare, vårdpersonal, civilsamhäl let, forskare och alla som är intresserade av äldre män niskors livsvillkor.

Evenemang: Ögonvecka Ögonveckan i Hagastaden är ett evenemang på initiativ av S:t Eriks Ögonsjukhus som sätter fokus på ögonsjukvård och ögonforskning genom föreläsningar, seminarier och utställningar som riktar sig till fera målgrupper – patienter, forskare, vårdprofessionen, näringsliv, studenter och allmänhet.

När: 14–17 oktober.

Var: Läs mer på sankterik.se/ om-sjukhuset/ogonveckan

Bland svenska män i åldrarna 15 till 44 år är självmord fortfa rande den vanligaste dödsorsaken. Med en ny bok vill Ulla karin Nyberg (bilden) och Anna Lagerblad sprida kunskap om hur suicidrisk bland män kan minskas och hur vården kan bemöta män som söker hjälp.

Bra karl reder sig inte själv

Den livsfarliga tystnaden – och männen som vågar bryta den Ullakarin Nyberg och Anna Lager blad

(Natur & Kultur)

SJU AV TIO som tar sitt liv är män. Vad beror detta på? En ny bok pekar på fera möjliga orsaker till mäns överrepresentation i självmordsstatistiken. Män tenderar att välja våldsammare metoder vilket gör att självmorden oftare fullbordas. Fler män än kvinnor uppger också att de saknar en nära vän, särskilt någon som de kan dela sina innersta tankar och känslor med. – Jag har mött åtskilliga män som maskerat sitt dåliga måen de genom att bli tysta och dra sig undan. Det är även vanligare att män har sämre förmåga att identifera och kommunicera kring inre känslotill stånd. Det bidrar till upplevelsen av ensamhet och kan göra män som mår psykiskt dåligt svårare att upptäcka, säger Ullakarin Nyberg, psykiater som är anknuten till Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, som skrivit boken tillsam mans med journalisten och psykologen Anna Lagerblad.

Här fnns 12 berättelser från män som berör självmord och psykisk problematik följt av mängder av råd till den som mår dåligt, till exempel på grund av spel- eller alkoholberoende, bipolär sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller könsdysfori. Men även råd till närstående till män som mår dåligt eller tagit sitt liv och särskilda råd till vården, till exempel kring bemötande av unga män eller män med annan kulturell bakgrund

– Ensam är inte stark. Att tiga är inte guld. Och hur bra en karl än är, så reder han sig bättre om han bryter tystnaden och tar hjälp av andra, säger Ullakarin Nyberg. Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

Det är inte dumt att vara snäll

Stefan Einhorn och Liv Svirsky (Natur & Kultur)

När man frågar människor vad de helst skulle välja: att få jätte mycket pengar, att vara rolig, att vara smart eller att vara snäll, så väljer de festa fak tiskt att vara snäll. Det skriver professor Stefan Einhorn vid Karolinska Institutet och psy kolog Liv Svirsky i en ny bok om snällhet som riktar sig till barn i mellanstadieåldern. Bo ken, som kommer 20 år efter Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll, innehåller fakta om snällhet men också berättel ser, dilemman och experiment att testa själv. -

Hunger. Ätandets psykologi

Kristina Elfhag (Fri tanke)

Tröst, gemen skap, tristess, trygghet och ett ständigt sökande efter njut ning. Allt det där kan göra att vi äter trots att vi inte är särskilt hungriga. I en ny bok utforskar psykologen Kristina Elfhag, anknuten till Karolinska Insti tutet, ätandet ur psykologiska, flosofska och sociologiska infallsvinklar.

Autism i ett utvecklings perspektiv Elisabeth Nilsson Jobs (Studentlitteratur) Tidig upptäckt av autistiska beteenden, och det anpassade stöd som det möjliggör, är viktigt för barnets utveckling. En ny bok, som vänder sig till förskollärare och vårdpersonal, men som ju även kan läsas av vårdnadshavare, handlar om hur man bör möta dessa barn med särskilda be hov i förskolan. Här lyfts även exempel och riktlinjer.

”Jag trodde något var fel – men det var en ny cell”

Ett förbryllande experiment på 1970­talet ledde till upptäckten av en ny celltyp i immunförsvaret. Rolf Kiessling berättar om slumpen som tog hans karriär i en ny riktning.

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Linnea Bengtsson

”Som doktorand skulle jag undersöka hur Tceller, ett slags vit blodkropp, i möss reagera de på blodcancer. Mössen fck först ett vaccin som skulle lära immunförsvaret att attackera cancercellerna. Men när jag testade vita blodkroppar från möss som inte vaccinerats, alltså kontrollgruppen, såg jag att tumörcel lerna dog ändå.

Vi trodde först att något var fel, men till slut insåg vi att vi hade upptäckt något nytt: En vit blodkropp som kan döda tumörceller utan att först lära sig det. Vi kallade den Natural Killer cell – NK-cell – eftersom den verkade vara född med den förmågan.

NK-celler är en del av vårt medfödda immun försvar. De patrullerar i blodet och slår snabbt till mot celler som bär tecken på sjukdom – särskilt om de försöker undgå T-cellernas övervakning.

Det fnns ett stort intresse för att använda NK-celler och T-celler som immunterapi mot cancer. Längst har man kommit med de mer potenta T-cellerna. Men NK-cellerna har för delen att de inte behöver individanpas sas på samma sätt, vilket gör att man från samma givare kan framställa NKceller för behandling av olika patienter. Nu leder jag ett labb där vi utvecklar avancerade cellterapier – läkemedel baserade på patientens egna immun celler. Med en kombination av T-celler och tumörvaccin har vi räddat livet på fera svårt sjuka patienter med metastaser i hela kroppen. Det känns bra att ha upptäckt NK-cellerna. Men den kliniska forskningen, att direkt hjälpa patienter, är det som ger mig den största tillfredsställelsen.”

Namn: Rolf Kiessling

Titel: Senior professor i experimentell onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, överläkare, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Aktuell med: 50-års jubileet av upptäckten av NK-cellerna

Välkommen till KI Alumni

KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni

• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.

• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Foton: Erik Flyg och

Liza Simonsson

Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer

• Toppmodern teknik

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Stora utställningsytor

• Fina foajéer för mingel

• Restauranger och café i huset

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson